• No results found

Om förslaget till innehåll i strategisk plan

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Om förslaget till innehåll i strategisk plan"

Copied!
53
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Om förslaget till innehåll i strategisk plan

• Jordbruksverket har i uppdrag att leverera ett underlag till den strategiska planen till Näringsdepartementet.

• Denna presentation visar de förslag som Jordbruksverket hittills har arbetat fram utifrån det uppdrag vi har.

• Det som i slutändan kommer att ingå i den strategiska planen beslutar regeringen om.

(2)

Arbetet med strategisk plan

Sakråd 9 november 2020

(3)
(4)

Inget bestämt än

• Underlaget är ett bruttounderlag och det är inte givet att alla förslag kommer att tas med i den slutliga strategiska planen.

• EU-förhandlingarna pågår fortfarande och alla regelverk kommer inte att vara

färdiga i överskådlig tid. Detta kan

innebära att förutsättningar för åtgärderna kan ändras.

?

?

?

?

?

(5)

Åtgärdsförslagen är formade

av en lång process

SWOT

Behovsanalys

Förenklingsgrupp

Särskilda uppdrag

Uppföljningar

Utvärderingar

Sakråd

Utredningar

(6)

Processen framåt

11 dec 2020 Utformning av åtgärder till Regeringskansliet Början av 2021 Efterföljande leveranser av åtgärder till Regeringskansliet Beredning inom Regeringskansliet Granskning och förhandling EU-kommissionen Regeringen fastställer den strategiska planen som EU-kommissionen sedan godkänner

(7)
(8)

Kunskap, innovation och digitalisering Konkurrenskraftig jordbrukssektor 1. Säkra skälig inkomst 2. Öka konkurrens-kraften 3. Stärka jordbrukarna i livsmedelskedjan 4. Klimatåtgärder 5. Miljövård 6. Bevara landskap och biologisk mångfald 7. Främja generationsskifte 8. Levande landsbygder 9. Livsmedelskvalitet och djurvälfärd

Bättre miljö och klimat

Attraktiva landsbygder

Mål för den gemensamma

jordbrukspolitiken

(9)

Kunskap, innovation och digitalisering Konkurrenskraftig jordbrukssektor Gårdsstöd Nötkreatursstöd Nötkreatursstöd Mellangröda, fånggröda och vårbearbetning Blommade slättbygd Unga jordbrukare

Bättre miljö och klimat Attraktiva landsbygder

Jordbrukarstöd

Kompensations-stöd Kompensationsstöd Ekologisk produktion Betesmarker och slåtterängar

Våtmarker och dammar Skyddszoner och anpassade skyddszoner Hotade husdjursraser Djurvälfärd får Djurvälfärd kor Djurvälfärd suggor Pelare I Jordbruksfonden Pelare II Landsbygdsfonden

(10)

Kunskap, innovation och digitalisering

Konkurrenskraftig jordbrukssektor

PO frukt och grönt PO frukt och grönt Biodlingssektorn

Bättre miljö och klimat

Attraktiva landsbygder

Investerings- och projektstöd

Investering konkurrenskraft Investering jobb och tillväxt Innovation inom EIP Kompetens-utveckling Investering miljö-och klimat Innovation inom EIP Kompetens-utveckling Investering jobb och tillväxt Startstöd Leader Kommersiell service Bredband Kompetens-utveckling Pelare I Jordbruksfonden Pelare II Landsbygdsfonden

(11)

Främja en smart, motståndskraftig och diversifierad

jordbrukssektor för livsmedelstryggheten

(12)

Vi kommer att presentera

• Investeringsstöd för ökad konkurrenskraft • Innovationsstöd inom EIP

• Stöd till biodlingssektorn

• Stöd till producentorganisationer för frukt och grönsaker • Gårdstöd

• Stöd till unga jordbrukare • Startstöd

• Nötkreatursstöd

• Djurvälfärdsersättningar • Kompensationsstöd

(13)

Investeringsstöd för ökad konkurrenskraft

• Täckdikning

• Ny-, om- och tillbyggnation av stallar

• Ny-, om- och tillbyggnation av växthus och odlingstunnlar

• Ny-, om-, och tillbyggnation av byggnader för torkning och lagring efter skörd

• Ny-, om- och tillbyggnation av renvaktarstugor, renskötselanläggningar och förrådsbyggnader för rennäringsföretag och anläggningar för

stödutfodring av ren, och nybyggnation av renkurer

• Ny utrustning som gör innovativa, effektiva och hållbara produktionssystem möjliga

(14)

Mer enhetliga stödbelopp för investeringsstödet

• Samma stödnivå i hela landet, 40 procent (täckdikning 30 procent). • Samma stödtak och utgiftsgolv för alla län (som utgångspunkt).

• Höjt utgiftsgolv från 100 000 kr till 200 000 kr, med undantag för rennäringen.

(15)

Innovationsstöd inom EIP

• Stöd för att bilda innovationsgrupp kring en potentiell innovation: o 60 000 kr till mindre grupper, 100 000 kr till större grupper. • Stöd för att genomföra innovationsprojekt:

o Stödnivå 100 procent för projektarbete, investeringar 50 procent. • Likartat upplägg som idag.

(16)

Stöd till biodlingssektorn

• Inga förändringar har skett i stödet.

• Stödet kan sökas av myndigheter, kommuner, landsting, regioner, föreningar, andra organisationer och företag.

• Ska förbättra villkoren för produktion och saluföring av biodlingsprodukter och minska förekomsten av etablerade bisjukdomar.

• Stödet ska verka för fler pollen- och nektarproducerade växter i odlingslandskapet och på så sätt stärka näringen.

• Stödet ska stödja åtgärder och projekt som genererar kollektiv nytta (med god geografisk spridning för svensk biodling).

(17)

Stöd till producentorganisationer för

frukt och grönsaker

Ska stärka primärproducenternas position på marknaden, exempelvis genom att:

• anpassa utbudet till efterfrågan

• stärka sektorns förhandlingsstyrka gentemot handeln • samordna lagerhantering, paketering och distribution. Ska stödja miljö- och klimatfrämjande insatser, genom att: • investera i energibesparande åtgärder

• investera i åtgärder som minska förluster och svinn • stödja rådgivning för en mera hållbar produktion.

(18)

Stöd till producentorganisationer för

frukt och grönsaker

Stöd ges t.ex. för:

• verktyg för produktionsplanering • gemensamma anläggningar

• marknadsföring

• miljö och klimatinsatser.

Stödet ges främst till insatser som medlemmarna i en producentorganisation genomför gemensamt.

(19)

Gårdsstöd

• Ett grundläggande inkomststöd för jordbrukare.

• Stödet är i stort sett oförändrat jämfört med dagens stöd.

• Kan sökas av jordbrukare som uppfyller minimikravet för att få frikopplat direktstöd.

• Ett årligt belopp per hektar för det antal stödberättigande hektar som jordbrukaren förfogar över.

(20)

Stöd till unga jordbrukare

• Ett inkomststöd för unga jordbrukare – ett komplement till gårdsstödet. • Stödet är i stort sett oförändrat jämfört med dagens stöd.

• Kan sökas av unga jordbrukare som uppfyller minimikravet för att få frikopplat direktstöd.

• Ett årligt belopp per hektar för det antal stödberättigande hektar som jordbrukaren förfogar över.

(21)

Begränsningar av stödet till unga

• Stödet beviljas under en period om maximalt 5 år.

• Stödet betalas ut för maximalt 90 stödberättigade hektar.

• Unga jordbrukare som är mitt i en femårsperiod kommer att kunna fortsätta få stödet.

(22)

Startstöd

• Ett etableringsstöd för unga jordbrukare.

• Kan sökas av personer som är max 40 år och som etablerar en

jordbruksverksamhet eller skalar upp en marginell jordbruksverksamhet. • Likartat upplägg som idag.

• Förenklingar har skett genom att vissa villkor har tagits bort. • Klumpsumma för heltid (300 000 kr) och deltid (150 000 kr).

(23)

Ett mer inkluderande startstöd

Borttagna villkor:

• maxgräns på årsarbetstimmar

• krav på att det ska vara små företag

• krav på utbildning på 10 veckor, utöver gymnasiekompetens

• krav på att den stödsökande ska äga mer än 50 procent av andelarna i företaget.

Justering i villkor:

• successiv etablering gör det möjligt för företag som tidigare drivits på marginell nivå att söka stödet.

(24)

Nötkreatursstöd

• Ett inkomststöd som är beroende av antalet djur. • Inga ändringar jämfört med nuvarande utformning. • Kan sökas av jordbrukare med nötkreatur.

• Stödet ges som ett årligt belopp per nötkreatur som befunnit sig på jordbruksföretaget under räkningsperioden.

(25)

Djurvälfärdsersättningar

• Ersättning för åtgärder som går utöver nationell lagstiftning, exempelvis:

o utökad klippning av får o utökad klövvård för kor o hullbedömning av suggor.

• Aktuella djurslag: nötkreatur, får, svin.

• I stort sett oförändrat jämfört med nuvarande utformning, men djurägaren måste undersöka förekomst av parasiter hos får genom provtagning.

(26)

Kompensationsstöd

• Stöd till områden med naturliga eller särskilda begränsningar. • Två alternativ:

o samma utformning som idag

o samma utformning som idag men höjd stödnivå för vissa stödmottagare (typjordbruk 2).

• Omräkningsfaktorn för får och getter höjs i båda alternativen, vilket medför att företag med får och getter kan få högre ersättning.

(27)

Stödja miljövård och klimatåtgärder och bidra

till EU:s miljö- och klimatrelaterade mål

(28)

Vi kommer att presentera

• Ettåriga miljö- och klimatersättningar (s.k. eco-schemes inom pelare 1) • Ekologisk produktion inklusive omställning

• Fleråriga miljö- och klimatersättningar (inom pelare 2) • Miljö- och klimatinvesteringar

(29)

Ettårig miljö- och klimatersättning för

fånggrödor och vårbearbetning för minskat

kväveläckage

• Ersättningen är i stort sett oförändrad jämfört med idag. • Godkända fånggrödor:

o insådd av vallgräs eller i blandning med vallbaljväxter o vitsenap, oljerättika eller rättika

o höstråg eller rajgräs efter skörd av potatis, rotfrukter eller grönsaker. • Största skillnaden är förslaget om att det blir ettårig miljöersättning

(30)

Ny ettårig miljö- och klimatersättning för

mellangrödor för kolinlagring

• Kan sökas i hela landet, med undantag för stödområde 1-5.

• Lantbrukaren kan välja mellangrödor som passar in i växtföljden.

”Mellangrödan ska sås vid en tidpunkt och på ett sådant sätt att den utvecklas väl och lagrar in kol efter skörden av huvudgrödan”

• Det behöver vara en högre ersättningsnivå för fånggrödor än för mellangrödor. Det gynnar odling av vallgräs i blandning med

vallbaljväxt som har en belagd god effekt i att minska kväveläckaget.

(31)

Ny ettårig miljö- och klimatersättning för

blommande slättbygd

• Ska gynna insekter och fåglar i slätt- och mellanbygd.

• Ersättningen ska förstärka miljöeffekterna på de miljöytor som lantbrukare måste avsätta inom grundvillkoren (GAEC 9).

• Ersättningen kan även sökas på annan åkermark än den som lantbrukare redovisar som miljöyta i grundvillkor.

• Vår bedömning är att en incitamentsbaserad ersättning kan öka anslutningen till ersättningen.

(32)

Blommande slättbygd, forts

• Samma geografiska avgränsning som för miljöytor inom GAEC 9. • Om det ska finnas ett fortsatt skogsundantag så omfattas ca 30 000

företag och 1,7 miljoner hektar åkermark. • Villkor:

o så minst tre örter så att de dominerar ytan senast 30 juni o förbud mot växtskydd och gödsling

o får brytas tidigast den 31 oktober

o putsningsförbud från den 1 april till den 30 juni (är en träda).

(33)

Ekologisk produktion

• I huvudsak liknande inriktning på ersättningen som idag. • Vi undersöker om det är möjligt att:

o hantera det som en ettårig miljö- och klimatersättning inom pelare 1 o slå ihop stöd till ekologisk produktion till en ersättning i stället för att

ha en separat ersättning för omställningsperioden.

• Det finns behov av att skapa bättre förutsättningar för ekologisk produktion på växtodlingsgårdar i slättbygd.

(34)

Fleråriga miljö- och klimatersättningar

Vallodling

• Ingår i utredningen om förslag på ytterligare åtgärder för

minskade klimatgasutsläpp.

• Vallstödet har haft en marginellt positiv effekt på kolinlagringen samtidigt som det bedöms till stora delar gå till gårdar och marker där vall hade odlats även utan stödet.

• Det är angeläget att öka eller upprätthålla kolförråden på jordbruksmark och där kan vallodlingen spela en viktig roll.

• Den enda långsiktigt hållbara strategin för att öka vallodlingen bör vara att främja de verksamheter som behöver vall.

(35)

Fleråriga miljö- och klimatersättningar

Skyddszoner inkl. anpassade skyddszoner

• Höjd ersättningsnivå för anpassade skyddszoner. Skötsel av våtmarker och dammar

(36)

Fleråriga miljö- och klimatersättningar

Betesmarker och slåtterängar inklusive komplement

• Olika ersättningsnivåer och villkor för olika slags marker.

• Idag har vissa marker åtagandeplan med platsspecifika villkor. • Vi utreder om vi kan ersätta platsspecifika villkor med generella

villkor och att vi tar bort åtagandeplanerna.

• Vi utreder även ett alternativ där vissa marker fortsatt hanteras med åtagandeplaner.

(37)

Fleråriga miljö- och klimatersättningar

Betesmarker och slåtterängar inklusive komplement

• Rådgivning och kompetensutveckling behöver förstärkas om platsspecifika villkor försvinner.

• På vissa marker kan man även få ersättning för kompletterande insatser. Vi utreder utformningen av dessa.

• Vi kan även komma att föreslå nya markklasser, hantering av vissa marker utanför CAP och justeringar i allmänna skötselvillkor.

(38)

Fleråriga miljö- och klimatersättningar

Fäbodar

• Vi har inte tagit fram några förändringsförslag att presentera ännu.

Hotade husdjursraser

• Idag finns ersättning för djurslagen nötkreatur, får, get och gris. • Vi ser över möjligheten att även ge stöd till djurägare som håller

(39)

Miljö- och klimatinvesteringar

• Målgruppen avgränsas till företag.

Restaurering av betesmarker och slåtterängar • Restaurering av tidigare hävdade marker.

• Ersätter miljöersättning för restaurering av betesmarker och slåtterängar och miljöinvesteringen för engångsröjning.

Vattenvårdsåtgärder i odlingslandskapet

• Motsvarar dagens stödmöjligheter men stöd ges med 100 procent, och stödtaket höjs för s.k. fosfordammar.

Investeringar utan direkt företagsnytta

(40)

Miljö- och klimatinvesteringar

Ny-, om- och tillbyggnad av gårdsbaserade biogasanläggningar,

inklusive hantering och lagring av rötrester, för produktion av el, värme och fordonsgas.

• Stödnivå 65 procent.

Anläggning av bevattningsdammar för att kunna klimatanpassa jordbruksverksamheten.

• Stödnivå 40 procent.

Strukturkalkning – vi utreder förslag till utformning.

Investeringar med företagsnytta

(41)

Förbättra den socioekonomiska strukturen i

landsbygdsområden

(42)

Vi kommer att presentera

• Stöd till kompetensutveckling • Leader

• Investeringsstöd för jobb och tillväxt • Stöd till kommersiell service

(43)

Stöd till kompetensutveckling

• Ska öka kompetensen hos verksamma på landsbygden och

därmed öka effektiviteten och förbättra måluppfyllelsen för övriga insatser i den strategiska planen.

• Kompetensutveckling är en del i det övergripande målet om modernisering som ska komplettera alla tre målområdena.

• Behov: Brister i kunskapsflödet mellan forskning, rådgivning och näringen. Stödet ska användas för att överbrygga detta gap.

(44)

Fokusering och förenkling

Stödet går från sex områden till tre: • konkurrenskraft och djurvälfärd

• miljö och klimat

• livsmedel och besöksnäring.

Dagens fyra delåtgärder slås ihop: • rådgivning

• fortbildning av rådgivare • kurser

• informationsaktiviteter.

(45)

Leader

• Det huvudsakliga stödet för bredare landsbygdsutveckling.

• Tematiskt brett och flexibelt stöd, där även exempelvis utveckling av

kustsamhällen, besöksnäring, ”smarta landsbygder-konceptet” och stöd till kulturmiljö, kan ingå.

• Såväl investeringar som utvecklingsprojekt möjliga. • LAG (local action group) specificerar insatser.

(46)

Leader i hela Sverige

• Inga stora förändringar i själva stödet (villkor).

• Ambition om Leader i alla delar av landsbygdssverige. • Stärkt roll för LAG inom stöd till landsbygdsutveckling. • Ingen flerfondslösning – bara landsbygdsfonden.

• Samarbetsprojekt mellan leaderområden blir ingen särskild ”delåtgärd”, men är fortfarande möjliga.

(47)

Investeringsstöd för jobb och tillväxt

• Stöd för investeringar i annan verksamhet än jordbruksverksamhet. • För att diversifiera näringslivet på landsbygderna, främja nya jobb

och skapa tillväxt. • Riktas till

o jordbruksföretag

o mikroföretag på landsbygderna

(48)

Omgrupperingar och mer enhetliga

stödnivåer för investeringsstödet

• Inga stora förändringar i stödets utformning. • Förädlingsstödet läggs in i stödet.

• Investeringar i biogas hanteras i ett annat stöd. • Möjligt för jordbrukare att få stöd för vattenbruk. • Samma stödnivå i hela landet, 40 procent.

(49)

Stöd till kommersiell service

• Dagligvarubutiker • Drivmedelsstationer • Servicepunkter

Syftet är att bibehålla service för boende, företag och besökare. Ett allmännyttigt stöd - nyttan är bredare än för den som gör investeringen.

Komplex ansvarsfördelning – Regionerna har ansvar för tillgång till service – tar fram regionala serviceprogram medan länsstyrelserna är stödmyndighet

(50)

Så lite förändringar som möjligt

• I huvudsak har nuvarande stöd fungerat bra. • Stödnivå 50 eller 85 procent.

• 610 av 840 beviljade stödansökningar har fått 90 procent i stöd. • Tagit bort ett antal kriterier om när man kan få högsta stöd.

• Stödnivån kommer till viss del styras av regionala

serviceprogrammen, inom de ramar som läggs i CAP-strategin. • Lagt till ett villkor om att stödet inte får missgynna en annan butik.

(51)

Nya inslag i stödet till kommersiell service

• Stödet ska möta nya miljökrav.

• Om lämpligt riktas mot innovationer och nya affärsmodeller.

Vi har valt att inte precisera detta närmare – risk att man snävar in stödet. Ändringar i svensk förordning kan krävas om vi ska kunna ge stöd för att möta miljökrav.

(52)

Stöd till bredband

• Investeringar i passiv bredbandsinfrastruktur för nästa generations accessnät (NGA-nät).

• Fortsatt styrning mot glesare områden – komplement till PTS nationella stöd.

(53)

Mindre ändringar görs i stödet till bredband

• Vi föreslår mindre ändringar i stödet.

• Stora delar av stödet styrs av EU-regelverket (statsstödsreglerna i GBER).

• Stödnivån föreslås blir samma i hela landet.

• Utredning pågår om vem som är bäst lämpad att administrera stödet.

References

Related documents

skrivsvårigheter eller andra diagnoser. I studien lyfter speciallärarna fram en-till-en undervisningen som en viktig förutsättning som gör att metoden fungerar. Möjligheten att

Den intervjuade gruppen lärare ser fördelar inom många olika områden, man menar bland annat att personliga datorer gör det möjligt att placera mer ansvar hos eleverna, att lärandet

I dessa lagar finns hänvisningar till expropriationslagen på ett sådant sätt att de nu remitterade förslagen om ändringar i expropriations- lagen kommer att slå igenom i de

Paragrafen innehåller bestämmelser om forum vid väckande av talan om ersättning. Forumbestämmelser finns emellertid redan i artikel 33.1 i Montrealkonventionen, varför den

48 Dock betonade Tallvid att datorn innebar en ökad motivation hos eleverna något som återspeglats i deras akademiska prestationer i skolan, även hos elever som tidigare

Rektorn var tydlig från början, att ska vi göra detta en-till-en så kan vi inte bara fortsätta i det gamla, utan då ska det användas och då ska vi skräddarsy det så att

Med hjälp av tekniken kunde de individanpassa inlärningen för eleverna, vilket de gjorde när de letade material på Internet som de senare skulle använda i undervisningen och det kan

PIM är en del av det uppdrag som regeringen gett till Skolverket för att stärka och utveckla IT-användningen i skolan.