Estetisk-Filosofiska Fakulteten
Therese Bengtsson
Att motivera till läsning
En undersökning om hur lärare i årskurs: 1
motiverar sina elever till läsning.
To motivate reading
A study of how teachers in first grade motivate their pupils to read.
Examensarbete 15 högskolepoäng
Lärarprogrammet
Datum: 10-01-26
Handledare: Åsa Söderström
Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se
Abstract
In this essay I want to illuminate how teachers describe their work to increase motivation for reading in first grade. The teachers views on the concept of motivation and its complexes. Relevant research shows that there is a clear link between pupils learning and their
motivation.
The purpose of this essay is to contribute with knowledge about how teachers describe their work to increase pupils’ motivation for reading in first grade.
The survey was conducted during the latter part of autumn -09 and the method that was used was qualitative interviews. Three teachers with long experience of first grade were each interviewed.
The results showed that all the teachers found it difficult to concretely explain their views on the concept of motivation. According to the three informants this is rarely discussed in school. They shared a perception that motivation was found inside each pupil and that it could be satisfied in different ways. The teachers also described how they worked to increase pupils' motivation for reading. A few points they described and felt were important to pupils' motivation for reading was; the reading aloud importance, good reading - role models, the reading–book instruments and a books content.
Sammanfattning
I detta examensarbete vill jag undersöka hur lärare beskriver sitt arbete med att öka motivationen för läsning i årskurs: 1. Deras syn på begreppet motivation och dess
komplexhet. Relevant forskning visar att det finns en tydlig koppling mellan elevers lärande och deras motivation.
Syftet med examensarbetets undersökning är att bidra med kunskap om hur lärare beskriver sitt arbete med att öka elevers motivation till läsning i årskurs: 1.
Undersökningen genomfördes under den senare delen av höstterminen -09 och metoden som användes var kvalitativ intervju. Tre lärare med lång erfarenhet av årskurs: 1 blev vardera intervjuade.
Resultatet visade att samtliga lärare hade svårt att konkret förklara deras syn på begreppet motivation. Enligt de tre informanterna diskuteras detta sällan i skolans värld. De hade gemensamt en uppfattning om att motivationen fanns inne i varje elev och att den kunde tillfredsställas på olika sätt. Lärarna beskrev också hur de arbetade för att öka elevers motivation till läsning. Några punkter som de beskrev och som de ansåg var viktiga för elevers motivation till läsning var högläsningens betydelse, bra läs – förebilder, läslärans betydelse och böckers innehåll.
Förord
Jag vill tacka de tre lärarna som jag fick nöjet att intervjua. Utan dem hade inte min undersökning lyckats!
Tack även till min handledare Åsa Söderström för hjälp med examensarbetet.
Jag vill även sända ett litet tack till min vän, och förhoppningsvis kollega i framtiden, Veronica Roos för stöd, råd och hjälp vid idétomma dagar! Samt ett kärleksfullt tack till, Joakim Andersson, för att du funnits vid min sida under arbetets gång.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1 Syfte ... 1
2. Litteraturstudie ... 2
2.1 Motivation – vad är det? ... 2
2.2 Motivationens roll för elevers inlärning ... 3
2.3 Lärarens roll för elevernas motivation ... 4
2.4 Motivationens roll för elevers läsning ... 5
2.5 Frågeställningar ... 6
3. Metod ... 8
3.1 Intervjuguide ... 9
3.2 Genomförande ... 9
3.3 Urval och bortfall ... 10
3.4 Beskrivning av mitt och informanternas möte ... 11
3.4.1 ”Agnes” ... 11
3.4.2 “Britta” ... 11
3.4.3 “Cilla” ... 12
4. Resultatanalys ... 13
4.1 Lärarnas uppfattningar om motivation ... 13
4.2 Lärarnas uppfattningar om motivationens roll för elevers inlärning ... 13
4.3 Lärarnas uppfattningar om elevers motivation till läsning i årskurs: 1 ... 14
4.4 Lärarnas beskrivningar av sitt arbetssätt för att öka motivationen för läsning i årskurs: 1 ... 15
4.5 Lärarnas uppfattningar om en eventuell förändring i elevers motivation för läsning .... 19
5. Diskussion ... 20
5.2 Diskussion och reflektion över mina undersökningsresultat ... 21
5.2.1 Motivation – vad är det? ... 21
5.2.2 Motivationens roll för elevers inlärning ... 22
5.2.3 Lärarens roll för elevernas motivation... 23
5.2.4 Motivationens roll för elevers läsning ... 23
5.3 Förslag på fortsatta studier ... 24
Referenslista Bilaga 1 Bilaga 2
1
1.
Inledning
Jag är mycket intresserad av innebörden i begreppet motivation eftersom jag anser att det finns ett starkt samband mellan elevers motivation och deras skolprestationer. Därför blev jag förvånad över att den läroplan, Lpo 94 (Utbildningsdepartementet, 2006), som jag ambitiöst ska följa i mitt kommande yrke varken belyser eller redogör för ett, enligt mig, sådant viktigt begrepp som motivation.
För mig är motivationen ett mycket centralt och relevant begrepp för mitt kommande yrke som lärare. Då jag tror att motivationen behövs för att eleverna ska kunna känna lust i sitt skolarbete och i undervisningen. Jag håller med Theobald (2006) om att motivationen kommer inifrån oss själva och att den är mycket viktig för elevers lärande. Finns det ingen motivation, att till exempel lära sig multiplikationstabellen hos en elev, tror jag att den eleven kan få det svårt att verkligen lära sig den.
Dörnyei (2007) pekar på att lärare och forskare anser att motivationen är viktig för elevers lärande. Jag ser det som en självklarhet att jag som lärare funderar och reflekterar över ett så viktigt begrepp som motivation. Enligt Dörnyei (ibid) är motivationen en av grundpelarna i vårt tankesätt och att många lärare, precis som jag, tror sig veta att motivationen spelar en stor roll för elevers framgångar och motgångar i skolarbetet.
1.1Syfte
Syftet med min undersökning är att bidra med kunskap om hur lärare beskriver sitt arbete med att öka elevers motivation för läsning i årskurs: 1.
2
2.
Litteraturstudie
2.1 Motivation – vad är det?
Ordet motivation kommer från det latinska verbet movere som betyder att röra sig (Brooks, 2005, Pintrich & Schunk, 1996, Jenner, 2004).Grundtanken är att motivationen är något som håller oss människor igång och som gör att vi får våra uppgifter gjorda (Pintrich m.fl., 1996). Motivationen fungerar likt en motor hos människan och är en process eller en serie processer som har en stark påverkan när det kommer till den riktning, uthållighet och styrka vi har i vårt personliga beteende. Alltså, om vi ställs inför en uppgift så påverkar motivationen hur vi kommer ta oss an denna uppgift. Motivationen spelar en stor och viktig roll för om vi kommer att klara eller inte klara en uppgift och den påverkar också på vilket sätt vi kommer att klara den (Brooks, 2005).
Motivationens betydelse används för att förklara varför vi människor gör som vi gör i vissa situationer. Det är däremot mycket svårt att förklara och definiera människors handlingar så därför blir begreppet motivation ett ganska komplext begrepp. En gemensam förklaring har forskare ännu inte kommit fram till. Det har dock utvecklats ett flertal teorier om hur motivationen påverkar människors beteenden men forskarna är inte ense. Då det finns olika utgångspunkter i dessa studier går det heller inte att komma fram till en gemensam teori (Dörnyei, 2007). Enligt Dörnyei (2007) leder detta till att vi får ett kluvet intryck. Giota skriver att: ”Idag betraktas motivation som ett komplext och multidimensionellt
fenomen som refererar till en mängd olika begrepp såsom drift, behov, intresse, inre och yttre motivation, lärande- och prestationsmål, multipla mål, förväntningar, värden och attityder” (Giota, 2006, s.95).
Att definiera hur motivationen påverkar människan har länge varit ett intresse för många forskare såsom Skinner, Freud och Murray (Pintrich m.fl., 1996). Murray anser att motivation handlar om personliga motiv. Han beskrev det som att motivationen uppstår när individen har en personlig strävan om att uppnå vissa mål så bra som möjligt. Hur genomförandet däremot går till varierade från person till person. Freud anser att vi har en drivkraft som uppstår inom oss på grund av våra mänskliga beteenden och att motivationen är en reflektion av vår
psykiska energi. Skinner var också en forskare som var intresserad av att definiera begreppet. Han anser att motivationen ej är något som uppstår i vårt inre utan att den istället ska förstås utifrån olika beteendetermer. Skinner menar då att motivationen påverkas av de olika
3
om innebörden så var de i alla fall eniga om att motivationen påverkar individens enskilda tankar, känslor och åsikter (Pintrich m.fl., 1996).
2.2 Motivationens roll för elevers inlärning
Enligt Brooks (2005) har forskning kring motivation och lärande fått stå åt sidan eftersom forskare ansett att det har varit viktigare att forska om motivationen i sin helhet och att då inte gå in på olika delar. Detta har resulterat i att få studier om hur motivationen påverkar elevers inlärning och skolmiljö gjorts (Brooks, 2005). Giota (2006) menar att det idag finns flera studier som visar att det finns en stark koppling mellan elevers motivation och deras intresse av att lära sig i skolan.
Elever spenderar större delen av sin tidiga uppväxt i sin skola och i sitt klassrum. Det pågår mycket mer, hela tiden, än att bara lära sig det som förväntas av dem. Många elever ser sitt klassrum som ett andra hem och det är inte helt omöjligt att elever under en skoldag får känna på olika känslor som sorg, smärta eller kanske kärlek. För att kunna utveckla en
motivationsteori skulle det behövas en modell som kan fånga in alla dessa starka känslor och beteenden som skapas i ett klassrum. Denna teori skulle behöva vara mycket strukturerad så att alla de olika delarna får en given plats (Dörnyei, 2007).
Pintrich och Schunk (1996) menar att motivationens roll inom skolan är mycket viktigt för inlärningen hos elever och de anser att: ”Motivation can influence what, when, and how we learn” (Pintrich m.fl., 1996, s. 5).
För att en lärare ska kunna bedrivaen framgångsrik pedagogik eller genomföra en bralektion är det viktigt att förstå hur de olika delarna i klassrummet kan underlätta motivationen menar Brooks (2005). Motivationen fungerar som en viktig kvalité hos barnen och den genomsyrar alla områden som finns av skolans undervisning och elevernas inlärning. Den behövs alltså för att eleverna skall kunna lära sig (Brooks, 2005). Motivationen spelar en stor roll och bestämmer skillnaden mellan lärandet, om eleverna lär sig bara för stunden och flyktigt eller om de lär sig noggrant och för livet (Bauserman., Edmunds., 2006).
Är eleverna motiverade från start genomför de ofta de uppgifter läraren bestämt och de gör den med ett intresse. Ofta är dessa motiverade elever duktiga på att anteckna för att vid ett senare tillfälle kunna ha nytta av dessa. Dessa elever har den rutinen i sig att anteckningar kan vara bra att ha. De är också bra på att fråga när de inte förstår därför att de vill ha hjälp snabbt och detta kan leda till att de verkar mer intresserade än vad de andra, omotiverade eleverna,
4
gör (Pintrich m.fl., 1996). Det är också de elever som är stolta över sig själva och som anser sig vara mycket duktiga som visar en högre inre motivation än de elever som anser sig vara mindre duktiga (Giota, 2006).
Enligt Theobald (2006) finns det allmänt sett två kategorier av motivation hos individen. Dessa är yttre och inre motivation. Yttre motivation tillkommer när eleven påverkas av berömmande yttranden och belöningar. Det kan vara från läraren eller från andra kamrater. Detta kan vara nödvändigt för att eleven skall lyckas i sitt skolarbete och det kan även leda till att en inre motivation så småningom uppstår hos eleven. Den inre motivationen speglar mer vad eleven själv vill uppnå. Vill eleven något väldigt starkt uppstår det en inre drivkraft om att lyckas eller göra bra ifrån sig. Detta kan få eleven att kämpa och ge goda resultat men det måste ske med ett genuint intresse från elevens sida. Det är individen själv som påverkar sin motivation till att exempelvis lära.
Det kan vara frestande att tro att inre och yttre motivation är i relation till varandra. Att när den inre motivationen är hög sänks den yttre motivationen automatiskt. Detta stämmer dock inte. De ska tänkas som separata delar som enskilt varierar från låg till hög, från hög till låg. Inre och yttre motivation är något som påverkar aktiviteten som eleven deltar i. Det uppstår när eleven är i relation till någon sysselsättning och det kan vara olika för olika elever. Samma aktivitet kan vara antingen inre motiverande eller yttre motiverande beroende på elev
(Pintrich m.fl., 1996).
2.3 Lärarens roll för elevernas motivation
”Teachers can affect student motivation in many ways” (Pintrich., Schunk., 1996, s. 364). Att kunna stimulera elevers motivation är något av det knepigaste i det svenska läraryrket idag och detta upplevs av lärarna själva (Giota, 2006). I en studie om sambandet mellan inlärning och motivation hos elever gjord av Sheila Brooks (2005) visade det sig i resultatet att elevers motivation att lära och deras beteenden ändrades radikalt när eleverna bytte från en lärare till en annan. Brooks menar att detta visar tydligt att lärare borde lära sig av varandra och
diskutera tillsammans hur de bör lägga upp sin undervisning så att alla elever får en likvärdig skolgång. Lärare kan göra mycket för att förbättra motivationen hos sina elever bland annat genom att förbättra klassrumsmiljön och/eller sitt undervisningssätt.
Lärare bör tänka att alla elever kan lära och att det bara är prestationsförmågan som varierar från elev till elev. Lärare är också ansvariga för att skapa en inlärningsmiljö som känns trygg
5
för eleven och att den miljön tillåter eleven att göra felsteg som eleven sedan kan lära sig av. Lärare är skyldiga att även ge sina elever mycket positivt beröm, detta för att eleverna ska inse att läraren tycker om dem som de är. Eleverna blir stärkta av detta och det ger dem en positiv självbild och inställning till skolarbetet (Theobald, 2006).
Det finns en risk att elever inte lär sig om undervisningen är ostrukturerad och om den innehåller för få inslag som verkar främjande för elevernas motivation. För motivationens skull är det nödvändigt att läraren för in olika komponenter i en lektion så att eleverna får ”tänka bort en stund” eller någon aktivitet som får dem att ändra sina tankegångar (Dörnyei, 2007). Att ta olika beslut och att planera är en av de viktigaste delarna, för lärare, i
undervisningen och dessa delar är även väsentliga för elevers motivation (Pintrich m.fl., 1996).
Ett strukturerat arbetssätt gynnar många elever och forskning (Pintrich m.fl., 1996) visar att eleverna också engagerar sig mer då. Eftersom en sådan undervisningsform bidrar till en höjning av motivationen hos eleverna är det ganska självklart att det i sin tur stärker deras lärande och att det ger dem välgång (Pintrich m.fl., 1996). Får eleverna dessutom vara med och göra sina röster hörda i klassrummet, speciellt när det gäller deras eget lärande, kan detta gynna dem avsevärt. Undervisar läraren på ett roligt, kreativt och innehållsrikt sätt så skapar man en god inlärningsmiljö för eleverna. Elevernas motivation höjs och det kan i sin tur maximera deras lärande (Brooks, 2005).
2.4 Motivationens roll för elevers läsning
Skolstarten i årskurs: 1 är för de flesta elever mycket positiv. Många kan knappt vänta och är väldigt motiverade. Denna entusiastiska känsla håller i sig i några årskurser för att sedan sakta avta. Motivationen är inte densamme för alla elever och detta gäller alla ämnen, inräknat läsning. Orsaker till bristande motivation hos elever tror forskare är att i takt med att eleverna blir äldre så utvecklas medvetenheten mer hos dem. Det kan bland annat vara att eleven nu märker att det finns elever som är duktigare eller att elevens intressen inte blir stimulerade i undervisningen (Bauserman., Edmunds., 2006).
Det finns många anledningar för en elev att läsa. Det kan bland annat vara för att uppleva glädjen av en god bok, för att få upplysning om något eller för att delta i någon form av social interaktion. Det finns också inpräglat i vår omvärld att vi skall ha en god läskunnighet (Nolen, 2007). Undersökningar som gjorts har visat att engagerade elever som läser mycket visar
6
bättre resultat i skolan än vad deras ej läsintresserade kamrater gör och de elever som är motiverade till läsning redan i unga år visar en större chans att bli livslånga läsare. Detta visar att det är mycket viktigt att lärare tidigt fångar upp elevernas motivation inför läsning så att den hålls kvar även i senare år (Brozo., Flynt., 2008).
Att utveckla ett starkt intresse för läsning hos sina elever anser lärare, främst då lärare som arbetar med de yngre eleverna, vara en av deras viktigaste mål under de år de utbildar eleverna. Nolen (2007) anser att eftersom det finns många anledningar för en elev att läsa så borde detta vara ett rikt område att forska om. Tyvärr har forskare inte visat något direkt större intresse för att studera sambandet mellan motivation och läsning bland de yngre
eleverna. Det har varit svårt att tillämpa traditionella undersökningsuppläggningar när studier om motivation hos yngre barn skulle genomföras och detta tror Nolen (2007) kan vara en av anledningarna till varför det finns lite undersökningar inom området. Detta även om forskare tror att motivationen spelar en stor roll för läsutvecklingen (Bauserman m.fl., 2006).
I en artikel skriven av Brozo och Flynt (2008) anger de ett antal råd om hur lärare kan arbeta för att höja motivationen för läsning hos eleverna. Mycket talar för att eleverna behöver bibehålla sitt självförtroende för att kunna slutföra olika uppgifter och detta kan läraren hjälpa till med. Läraren kan skapa de villkor som behövs för att eleven ska behålla sin strävan efter att utföra uppgifterna på ett bra sätt.
Ett sätt som läraren kan använda sig av är att låta elevernas intresse styra vad som skall läsas. Det har visats sig att en del elever som är helt ointresserade av att läsa i klassrummet faktiskt tar till sig andra former av läsning utanför klassrummet. Det kan till exempel vara att läsa bloggar, delta i MSN konversationer, läsa tidningar eller att läsa noveller. Ett sätt att få dessa elever mer motiverade kan vara att läraren arbetar mer med de ovan nämnda mer ”vardagliga” inslagen i undervisningen. Att läraren gör en koppling mellan skolans uppgifter och elevens vardagsliv (Brozo m.fl., 2008)
Efter att ha tagit del av relevant forskning och studier som gjorts om sambandet mellan motivation och läsning framgår det relativt klart att få studier eller undersökningar har gjorts om sambandet mellan motivation och lärares arbetssätt. Därför blir det väsentligt för mig att undersöka hur lärare beskriver sitt arbete med att öka sina elevers motivation för läsning.
2.5 Frågeställningar
7
Hur beskriver verksamma lärare i årskurs: 1 sin uppfattning om begreppet motivation? Vad har verksamma lärare i årskurs: 1 för uppfattningar om hur motivationen påverkar
elevernas inlärning?
Hur beskriver verksamma lärare i årskurs: 1 sitt arbete med att öka elevernas motivation för läsning?
Vad har verksamma lärare i årskurs: 1 för uppfattningar om motivationen över tid? Har de någon uppfattning om en förändring hos eleverna?
8
3. Metod
Det finns i princip fyra undersökningsmetoder. Dessa är kvalitativ intervju, textundersökning, observation och enkäter (Johansson., Svedner., 2004). Med mitt syfte som utgångspunkt, att undersöka hur lärare beskriver sitt arbete med att öka elevers motivation för läsning i årskurs: 1, anser jag att jag skulle kunna välja observation eller intervju.
En observation kan se ut på många olika sätt. Från det mer vardagliga observerandet till det mer strukturerande (Johansson m.fl., 2004). Om mitt syfte var att se hur lärare arbetar med att öka elevers motivation för läsning i årskurs: 1 och om jag ville få en helhetsbild av vad som sker i undervisningssituationen borde observationer vara ett naturligt val eftersom det ”är den mest grundläggande metoden, det är bara med observation vi kan beskriva allt som händer” (Kylén, 2004 s. 8).
En kvalitativ intervju går ut på att begripa hur den intervjuade känner och tänker, vilka erfarenheter den har och hur de ser på sin omvärld. Intervjuaren ställer konkreta och relativt lätta frågor men ska istället få koncentrerade svar tillbaks. Svar som intervjupersonen känner är innehållsrika (Trost, 2005). Till sin struktur kan en forskningsintervju likna ett vanligt samtal men den är mer strukturerad och intervjuaren följer ofta en intervjuguide med mer eller mindre detaljerade frågeställningar (Kvale, 2007). Det är intervjuaren som styr intervjun och får svar på det som intervjun ska behandla (Jacobsen, 2008). Johansson m.fl. (2004) anser att kvalitativ intervju är mycket användbar i ett examensarbete vid lärarutbildningen eftersom den ger konkreta resultat som lärarstudenten kan ha användning av med en gång i sitt kommande yrke som lärare.
Hade det funnits mer tid hade jag gärna tagit observationsmetoden. Detta för att kunna observera hur lärare arbetar med att öka elevers motivation för läsning i årskurs: 1 men eftersom jag endast har ca 10 veckor på mig att bli klar anser jag att den metoden ej är hållbar. Jag väljer därför istället intervju som undersökningsmetod i detta examensarbete och då halvstrukturerad intervju. Min förhoppning med intervjuerna är att få så innehållsrika svar som möjligt och att jag får ta del av hur lärarna beskriver sitt arbete med att öka elevers motivation för läsning i årskurs: 1.
9
Jag kommer använda mig utav en intervjuguide som är uppdelad i tre frågeområden. Dessa frågeområden är utarbetade från min litteraturstudie eftersom jag sedan vill kunna belysa minaintervjuresultat med tidigare forskning.
3.1 Intervjuguide
Min intervjuguide består i huvudsak av tre frågeområden; Motivation, Lärarens roll och
Elevers läsning.1
I det första området vill jag undersöka lärarens allmänna syn på begreppet motivation och den eventuella kopplingen mellan motivation och elevers lärande. Samt om läraren har någon uppfattning om det har skett en förändring av elevers motivation över tid.
Det andra området vill jag undersöka hur lärarna ser på sin egen roll som lärare. Hur läraren lär sina elever att läsa och hur han eller hon arbetar med att öka elevernas motivation för läsning.
I det tredje och sista området vill jag kartlägga lite mer om lärarnas uppfattningar om
elevernas läsning. Lärarens uppfattning om barns intresse och motivation för läsning i årskurs: 1 samt om han eller hon har sett en förändring mellan elevernas läsning och motivation över tid.
3.2 Genomförande
Som ett första steg till kontakt med lämpliga intervjudeltagare valde jag att skicka ut en förfrågan till åtta grundskolor i en medelstor kommun i Västra Götalands län. I detta brev skrev jag kort om vem jag var, jag beskrev syftet med mitt examensarbete och att jag var intresserad av att intervjua verksamma lärare i årskurs: 1.2
Jag valde att berätta i brevet att jag själv skulle ta kontakt med skolorna om ca 2 veckor efter det att brevet skickats. Detta för att försäkra lärarna om att de inte själva behövde ta kontakt med mig om de var intresserade. Jag anser att det är ett bra sätt att få dem mer positivt inställda till en intervju och att de får känna att det inte hänger på dem om de vill vara med. I
1 För att ta del av intervjuguiden i sin helhet se bilaga: 1.
2
10
brevet bifogade jag de etiska principer som gäller inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning.
En vecka innan intervjuerna skulle äga rum började jag kontakta de skolor jag skickat förfrågningar till. Sammanlagt kontaktade jag åtta grundskolor och av dessa åtta skolor arbetade det mellan 1-2 lärare i årskurs: 1. En del hade spår t.ex. 1a och 1b och en del
arbetade två lärare i samma klass. Av de cirka 16 lärarna jag kontaktade svarade 3 ”ja” till att ställa upp i en intervju. De andra svarade att de var upptagna, hade utvecklingssamtal eller hade fått lov av rektorn på skolan att tacka nej. Vecka 48 genomfördes två intervjuer och den tredje intervjun genomfördes veckan därpå.
Jag valde att själv ta mig till lärarnas skolor. Detta för att jag ville förenkla
intervjusammankomsten för dem. Datum och tid bestämdes vid den första telefonkontakten sedan användes mejl om det uppstod några funderingar innan den kommande intervjun skulle äga rum. Vid ett fall hade min förfrågan via brev inte kommit fram till den berörda läraren så efter jag kontaktat henne på telefon skickade jag ett bifogat mejl till den läraren, där jag bifogade min förfrågan så som den såg ut när jag skickade det i brevet.
Den första intervjun ägde rum fredag v. 48 och jag hade vid vår första telefonkontakt förstått att denna lärare var en aning stressad över min och hennes kommande träff. Trots detta ville hon ställa upp och hjälpa mig. Intervju nummer två ägde rum samma dag och på samma skola. Det var en kollega till informant 1 som gärna ställde upp på en intervju.
Den tredje intervjun ägde rum veckan därpå på en annan skola i samma kommun.
3.3 Urval och bortfall
Enligt Stensmo (2002) är det viktigt att urvalet är väl uttänkt för den som genomför
undersökningen. En fördel är att personen i fråga väljer informanter som hon eller han vet är tillgängliga och som den vet något om sen innan.
Jag valde att fokusera på hur lärare beskriver sitt arbeta med att öka motivationen för läsning och sedan valde jag en gemensam faktor; de skulle alla vara verksamma lärare i årskurs: 1. Detta för att jag på förhand skulle få informanter som var gynnsamma för min undersökning. Vid tillfället då jag skickade ut min förfrågan via brev visste jag inte hur stort bortfall jag skulle få. Av de 16 tillfrågade lärarna, via brev och kontakt via telefon, i årskurs: 1 svarade endast 3 ”ja” till att ställa upp i en intervju. Jag fick därmed ett bortfall på 13 av mina möjliga
11
informanter. Detta kan ha bidragit till att undersökningen fick en smal utgångspunkt. Mitt metodval var intervju och jag anser då att den smala utgångspunkten breddades eftersom, i detta fall, tre intervjuer bör ge mig ett stort omfång av innehållsrika svar.
Jag anser att undersökningens tillförlitlighet håller en god nivå. Därför att jag använde mig av bandspelare när samtliga av intervjuerna genomfördes samt att mina frågeställningars
utgångspunkt hela tiden belyste hur lärarna beskriver sitt arbete och inte hur de gör och detta ökar tillförlitligheten i min undersökning. Jag kan däremot ej generalisera med endast tre informanter. Inspelningarna har raderats efter att utskrivningen var klar. Detta för att skydda mina informanters identitet.
3.4 Beskrivning av mitt och informanternas möte
3.4.1 ”Agnes” 3
När jag kommer till Agnes skola har hennes elever precis slutat och det tar ett tag för henne att få ”ut dem” ur klassrummet. Efter en stund är hon redo att bli intervjuad. Vi väljer att sitta i hennes klassrum vid ett av elevernas bord. Jag förklarar att jag kommer att spela in
intervjun. Detta tycker Agnes inte är så farligt.
Jag väljer att, efter jag startat inspelningen, påpeka att intervjun är anonym.
Jag ber Agnes berätta inledningsvis om sig själv utifrån sin yrkesroll. Agnes börjar berätta att efter två och ett halvt år på en lärarhögskola i Väst Sverige och efter en termins praktik så tog hon sin lärarexamen julen -68. Hon har sedan dess arbetat i skolans värld i cirka fyrtioett år med undantaget att hon vissa år varit mammaledig. Allt eftersom så har hon förkovrat sig med olika kurser och har bland annat läst didaktik i svenska, engelska för yngre åldrar och
liknande kortare kurser i matematik för yngre åldrar. Hon berättar att hon har behörighet från årskurs: 1 till årskurs: 4 men att hon aldrig har undervisat på mer än lågstadiet (årskurs: 1 till och med årskurs: 3). Jag är mest intresserad av de här åldrarna (Agnes).
3.4.2 “Britta” 4
När jag stiger in i Brittas klassrum är det ett tag sedan eleverna slutade och vi väljer även här att genomföra intervjun i lärarens klassrum. Sittandes vi ett av elevernas bord startar jag
3
Agnes är ett fingerat namn.
12
inspelningen. Detta roar Britta något och tycker det är ”fräckt” att, i detta fall, min mobil kan spela in vår intervju. Jag börjar med att berätta dagens datum samt vem jag intervjuar och påpekar att Brittas namn endast är med för min egen ordnings skull och att intervjun fortfarande är anonym.
Britta berättar att hon utbildade sig till lågstadielärare på ett gammalt seminarium i en liten kommun i Väst Sverige. Hon är behörig från årskurs: 1 till och med årskurs: 4 och tog sin lärarexamen – 69. På början av 70-talet flyttades även engelskan ned till lågstadiet så då läste hon till den engelskan som var för yngre åldrar. Britta berättar vidare att hon har arbetat i samma kommun hela sitt yrkesliv och även, i stort sett, på samma skola. På frågan om hon endast arbetat med lågstadiet svarar hon att främst har hon det. Vissa enstaka år har hon följt med sin dåvarande klass och undervisat dem i årskurs: 4 men det har varit de åren då hon har haft för lite undervisningstimmar med sin årskurs 1:a och då hade hon kanske tre lektioner i veckan under några omgångar.
3.4.3 “Cilla”5
Intervju nummer tre ägde rum veckan därpå hos en lärare som jag kallar Cilla. Hon är yngre än de två första intervjupersonerna och arbetar på en annan skola.
När jag steg in i Cillas klassrum var fortfarande en del av hennes elever kvar i klassrummet. Vi valde att sitta vid ett runt bord som användes som gruppbord i Cillas klassrum och jag startade inspelningen. Jag talade om att jag kommer nämna hennes namn men att intervjun fortfarande är anonym och att det endast är för min egen skull.
Cilla berättar att hon tog sin lärarexamen -92 och att detta är den tredje skolan hon arbetar på. Hon är sv/so lärare och har även bild och engelska i sin examen. Detta är femte året, tror hon, som hon har en årskurs: 1:a. På frågan om hon känner att hon har god erfarenhet av årskurs: 1 svarar hon: Jaa… nej, det känns väldigt bra just nu kan jag känna, nu när man har haft ettor
några gånger. Men jag har haft tur också, första gången jag fick en etta så fick jag en jättemysig etta (Cilla)
5
13
4. Resultatanalys
4.1 Lärarnas uppfattningar om motivation
Agnes ser motivationen som en inneboende drift hos varje elev. Britta associerar motivation med lust och intresse. Britta tror att man kan plocka fram motivationen hos varje elev men att det ansvaret inte behöver ligga just på henne.
Cilla anser, liksom Britta, att motivationen ofta förknippas med lust. Hon anser att när det diskuteras om vad motivationen är för något landar ofta den diskussionen i att det ska vara så
himla roligt (Cilla) och hon anser att det ger en fel bild av begreppet. Det ska, enligt Cilla,
inte behöva vara kul jämt för att eleverna ska bli motiverade. Cilla menar vidare att hon som lärare kan skapa situationer eller arbetsuppgifter som eleverna tycker är roliga men i längden kan man inte roa eleverna i sin roll som lärare. Enligt Cilla behöver många elever träna upp sin motivation men att den fungerar som en drivkraft. Att den finns inom dem och att de med hjälp av oss, lärare, kan ta fram den. Men det får inte bli att vi hjälper eleverna för mycket, det kan bli ett riskmoment anser hon. Nuförtiden får eleverna mycket hjälp och det är både på gott och ont.
4.2 Lärarnas uppfattningar om motivationens roll för elevers inlärning
Agnes har en tanke om att utan motivation så kan man nog inte lära sig (Agnes) och att barn har en inneboende drift om att lära sig. Det är, enligt Agnes, normalt att man som barn vill lära sig. Det är på nåt sätt normalt att vara intresserad av de här, dom här bitarna i den här
åldern. Det är det faktiskt… ja. Man får nog betrakta det som normalt (Agnes). Detta anser
Agnes att hon bör ta till vara på. Hon anser även att motivationen kan påverkas av vad vissa elever bär med sig till skolan. Den inneboende driften som varje barn har kan se olika ut beroende på vad barnet har för förutsättningar hemifrån och i vilken mognadsfas barnet är i. Agnes tycker att hon kan ana en viss förändring när det gäller elevers skolmotivation men hon anser att det är främst samhället som har förändrats och att det kan ha påverkat elevernas motivation. Enligt henne var barnen förr mer tysta och gjorde som läraren sa men för den skull är hon inte säker på att de var mer motiverade för det.
Britta tror att motivationen är en viktig faktor om eleverna ska få det lättare i sitt lärande i skolan. Kopplingen är mycket stark anser hon och ju starkare motivationen är desto lättare går elevernas lärande. Hon tycker även att meningen med skolan och motivationen går lite hand i hand. Kan inte hennes elever se meningen med att till exempel träna på sin läsläxa för att öka
14
sin läshastighet då är de heller inte motiverade. Britta tycker att de elever hon har mött under sina år i yrket ser meningen med att gå i skolan och att de är motiverade när de börjar på höstterminen i årskurs: 1. Enligt henne vet till och med många fyra-, femåringar att de måste gå i skolan och lära sig detta för att de senare behöver få bra betyg så att de kan få ett bra jobb.
Cillas uppfattning om detta är att hon tror att elever kan lära sig olika saker utan motivation men att det inte blir något livslångt lärande. Hon gör en liknelse med att kunskapen är som ett pussel och att den omotiverade kunskapen blir som flera lösa pusselbitar som bara stoppas in i elevernas huvud och som inte har någon koppling till någonting. Finns däremot motivationen och ett bra samspel mellan klassen, mellan eleverna och mellan läraren och eleverna så går pusselbitarna att sätta ihop till ett pussel. Motivationen gör, enligt Cilla, att eleverna blir mer känslomässigt engagerade i uppgiften och detta resulterar i att de får en djupare förståelse. Då blir kunskapen mer användbar och eleverna kan använda den i olika situationer.
Cilla brottas mycket med sina tankar om hon räcker till som lärare eftersom hon kan uppleva att barn idag är mer självständiga när de börjar i årskurs: 1 än vad de var när hon började arbeta som lärare. Idag får hon pröva sig mera fram och mycket av det material som hon tänkt ut innan får hon lägga åt sidan eftersom mycket av det har eleverna redan gjort i sin
förskoleklass. Hon har den uppfattningen att förr låg det en annan förväntning i luften hos eleverna när de skulle börja i årskurs: 1. Barnen förväntade att nu ska fröken lära oss saker
och vi ska göra saker tillsammans och nu är barnen ganska självständiga och de vet väldigt mycket själva (Cilla). Cilla känner därför väldigt ofta att hon får lägga ner mer tid på att
motivera dem idag och att hon får experimentera mer.
4.3 Lärarnas uppfattningar om elevers motivation till läsning i årskurs: 1
Agnes anser att elever för det mesta är väldigt intresserade av hela skolsituationen på
höstterminen i årskurs: 1. Hon upplever att hon numera inte behöver lägga så stor vikt vid att lära eleverna bokstäverna och ljuden. Hon kan därför se en snabbare takt när det gäller läsinlärningen hos sina elever och detta anser hon är gynnsamt för elevernas motivation. Britta upplever att elever som börjar i årskurs: 1 är jätteglada av att få lära sig läsa. De allra flesta elever kan redan läsa lite när de börjar i årskurs: 1, många fler än vad hon upplevde för trettio år sedan. Hon upplever att hon nästan aldrig stöter på en elev som har ett motstånd till
15
att lära sig läsa i årskurs: 1. Britta anser att de flesta elever är jättepositiva och glada tills de möter den ansträngning som behövs då kan en del elevers intresse börja dala litegrann. Cilla beskriver sina elever som ambitiösa, att de vill vara duktiga. Hon tror dock att det handlar mycket om att eleverna ska ha självkänslan och självförtroendet för att orka kämpa. Enligt henne är läsinlärningen inte kul för någon elev innan de har knäckt läskoden och hon kan uppleva att elever gärna byter ”kanal” när de inte orkar ge lite mer. Sedan funderar Cilla på varför det går fort i början av elevernas läsinlärning och hon anser att skolan har fått höra mycket kritik både internt och utifrån om att eleverna i skolan tränar för lite på läsning. Cilla berättar att hon läst i lärarhandledningen till det läsutvecklingsschemat som skolans årskurser använder att för att bli en mycket god läsare behöver en elev träna ca femtusen timmar på läsning. Det är ingen konstig siffra, tycker hon, men att en elev under sin grundskoletid ska mäkta med det ställer hon sig mycket kritisk till.
(…)men om du då tittar på hur många timmar barnen sammanlagt går i skolan från ettan till nian då blir det ju inte många timmar kvar till något annat även om vi bara skulle ägna oss åt läsning, så alltså läsinlärningen och det här (lässchemat) då räcker skolans tid till men för att sedan gå vidare och bli en duktig läsare då räcker inte skolan utan då måste man skaffa sig en läsvana hemma. Men det är min personliga åsikt för det finns ingen chans att vi kan sitta med mellan fem- och tiotusen läsning i grundskolan (Cilla).
4.4 Lärarnas beskrivningar av sitt arbetssätt för att öka motivationen för läsning i årskurs: 1
Agnes ser sin roll som den viktigaste faktorn i arbetet med att öka elevernas motivation för läsning. Hon tror att om hon visar en glädje och ett intresse för böcker så hoppas hon att hon kan förmedla den känslan vidare till sina elever. Agnes anser att det är otroligt viktigt att lyssna på sina elever när de till exempel ska redovisa sin läsläxa varje vecka. Agnes lyssnar ofta på sina elever och detta gör att hon kan ge dem den feedback de behöver. Hon tycker också det är viktigt att föräldrarna vet om att hon är intresserad av att lyssna på deras barn, därför används ett läsprotokoll som skickas mellan skolan och hemmet. Lyssnandet är en grundtanke i Agnes arbetssätt och detta visar sig tydligt när hon beskriver att hon gärna tidigt sätter böcker och/eller sagor i elevernas händer. Hon beskriver även att hennes elever relativt tidigt får börja tillverka sina egna böcker därför att hon ser det som otroligt viktigt för
elevernas motivation att de får berätta något som någon sedan kan läsa. Här prioriterar inte Agnes att elevernas texter ska vara rättstavade utan det viktigaste är berättandet. Hon berättar
16
även att hon ofta hjälper eleverna att läsa upp sina texter för de övriga i klassen, speciellt i årskurs: 1. Agnes tror att det är den mänskliga faktorn som spelar stor roll. Att hon som lärare kan lyssna av, motivera och bekräfta sina elever.
Britta beskriver sitt arbetssätt som lustfyllt. Hon vill kunna visa sina elever att en bra bok har ett mycket rikt innehåll och att den kan förmedla så mycket. Eftersom Britta av erfarenhet vet att filmer som är baserade på barnböcker hellre väljs av eleverna än att de läser boken så arbetar hon mycket med att övertyga barnen om att det är mer spännande i boken än vad det är i filmen. Att de får veta mycket mer om tankar, känslor och upplevelser än vad de ser på en bio- eller tv-ruta. Hon poängterar dock att filmer i vissa situationer kan vara ett bra sätt att fånga elevers intresse för just en specifik bok så det behöver inte alltid betyda något negativt. Britta ser klassens besök i skolans bibliotek som något mycket angeläget och genom att besöka detta kontinuerligt kan det öka elevernas motivation. Brittas elever får ofta berätta, i den mån de kan, om de böcker som de lånat och läst. Detta för att andra elever i klassen ska bli intresserade av att låna den boken. Hon använder även en annan metod för att fånga elevernas intresse för böcker och det är att berätta början av en bok men inte den spännande avslutningen. Britta tycker att eleverna kan välja relativt fritt bland skolans böcker och/eller sagor eftersom hon hoppas att elevernas föräldrar i så fall läser den svårlästa boken hemma för sina barn. Britta använder sig, precis som Agnes, av att eleverna så småningom får göra sina egna alster och Britta tror att även detta gör att fler elever vill läsa. Britta berättar att just nu görs det storböcker i hennes klass och detta har verkligen motiverat och engagerat eleverna på ett positivt sätt. Britta tycker det finns massor av sätt att läsa och hon anser att skriva och läsa går hand i hand. Så jag tycker att på lågstadiet så är det oftast inga problem med att få
dem intresserade av böcker och utav läsning (Britta).
Cilla använder sig av LTG-metoden6 vid läs- och skrivinlärning. Hon anser att detta gör att hennes elever redan kan läsa när hon sedan introducerar klassens läslära. Cilla kan inte riktigt förstå hur eleverna annars ska kunna läsa sina läseböcker om de inte kan en enda bokstav. Därför inför hon inte läsläran förrän ungefär i november månad. Hon beskriver sitt arbete med
6 LTG – Läsning på talets grund. En läsinlärningsmetod framarbetad av Ulrika Leimar. Utgångspunkten är att
barn ska lära sig läsa och skriva genom sitt eget talade språk. Läraren tillsammans med eleverna utgår från hela meningar, helheten, för att sedan tillsammans analysera de olika delarna: rad, mening och ord. Sist analyserar man enstaka bokstavsljud (Lindö, 2006).
17
att öka eleverna motivation för läsning som ett textrikt arbetssätt. Cilla anser att hon har text runt omkring eleverna hela skoldagen och hon använder sig av väldigt mycket högläsning. Högläsning är en av de stora bitarna och hon anser att lärare aldrig borde sluta läsa för sin klass, inte ens i högstadiet. Den högläsningsbok som Cilla läser ur nu är, enligt henne, på en hög språklig nivå. Hennes elever lånar sedan gärna med sig den hem, fast de själva inte kan läsa den men de blir så fascinerade av historien och det tror Cilla motiverar dem stort. Hon tycker det är väldigt viktigt att visa eleverna att det i texten kan dölja sig jättespännande historier. Cillas elever får börja skriva själva med en gång för enligt henne så är det viktigt att barnen skriver mycket. Hennes uppfattning är att det är olika för varje elev men att en del elever lär sig att läsa genom att skriva. Den viktigaste metoden, enligt Cilla, är att eleverna håller igång med text varje dag. Att de antingen läser, skriver ett brev till någon eller ett meddelande och att texten gärna ska vara meningsfull. Cilla beskriver ett läromedel som hon anser kan öka motivationen. Det är en bok som varje elev får och som heter ”Läxboken” (Från Adastra Läromedel). Detta läromedel har hon använt sig av i flera årskurser och hon tycker att det är mycket bra. Det som hon anser är främjande för motivationen med den är att eleven kan ha läromedlet i flera år och många av hennes elever går gärna tillbaka och tittar på till exempel den första läxan de gjorde. Detta tror hon kan motivera dem stort. Cilla har en uppfattning om att allt sådant material som eleverna kan spara och som de eller deras föräldrar sedan kan titta tillbaka på är motiverande.
Men allt sådant material där man kan spara och ta fram och jobba i perioder för då ser… barnen tycker det är häftigt och även föräldrarna att de kan bläddra tillbaka i tiden och se att här har det ju hänt någonting, den blir ju lite som ett minne så där (Cilla).
Alla tre informanterna har en speciell läslära som eleverna får veckans läsläxa i. Agnes och Britta använder samma sorts läslära och de startar med den väldigt tidigt på höstterminen. Läsläran heter ”Förstagluttarna” och är utgiven av förlaget Natur & Kultur. Cillas heter ”Läs
med oss” och är utgiven av samma förlag. Alla tre läslärorna är uppbyggda på tre nivåer i
svårighetsgrad.
Agnes uppfattar att barn tycker att läsläran är rolig. Hon tycker den har ett bra innehåll och hon tror att den motiverar eleverna till att läsa. Enligt henne är ett bra innehåll mycket viktigt för motivationen. De böcker som eleverna läser ska kännas elevnära och behandla sådant som eleverna råkar ut för i vardagliga situationer. Agnes tror att flickor ligger lite språnget före när det handlar om motivationen för läsningen, eftersom hon anser att flickor tidigare än pojkar
18
börjar träna på skrivning och göra egna böcker. Det finns säkert undantag bland pojkarna men då finns det undantag bland flickorna också enligt Agnes. (…)fler flickor än pojkar, normalt,
har intresserat sig för det här med bokstäver och att läsa tidigare (Agnes).
Britta inför sin läslära redan andra veckan på höstterminen och hon anser att eleverna tycker om sin läslära. Eleverna är ofta väldigt nyfikna och tycker att den är spännande. Speciellt bra tycker Britta att det är att berättelserna i läsläran följer en annan årskurs: 1:a. Hon tror att detta gör att hennes elever kan känna igen sig i många av de situationer som uppstår i boken. Britta håller med Agnes om att innehållet spelar en stor roll gentemot barnens motivation för
läsning. Hon berättar att förr satt eleverna och fick läsa ord som ris, ros, mos, os och så vidare och det gav en sammanljudningskunskap men för övrigt gav det inte eleverna någonting. Den läsläran som Britta använder nu tycker hon ger eleverna ett rikt innehåll redan från första sidan även om det nu kräver att eleverna ska kunna en del ordbilder. Britta ställer sig kritisk till om man förr kunde använt en sådan läslära.
Hm… nej då hade man nog inte kunnat starta med den här så tidigt utan då hade man fått jobba med ren bokstavsljudinlärning betydligt fler veckor. Man hade kanske kunnat starta med den framme i november (Britta).
Britta tror att anledningen till att hon nu kan införa elevernas läslära så tidigt är för att numera går de allra flesta eleverna i förskoleklass och att de där arbetar mycket med rim och ramsor. Förr var det inte många barn som gick i förskoleklass, då kallat lekis, och om de var placerade där så var det mer samarbetsövningar som gjordes. Hon anser att det är mycket bra för
elevernas motivation att de nu arbetar på ett litet annorlunda sätt i förskoleklassen. Hon tror att det höjer elevernas motivation och intresse för bokstäver och ljud när de sedan börjar i årskurs: 1. Britta anser att människor överlag alltid har haft den inställningen att flickor är mer språkligt intresserade, motiverade och begåvade medan pojkar har den matematiska biten. Detta tycker inte Britta är så tydligt i årskurs: 1 och 2. Möjligtvis att det kan visa sig i de senare årskurserna men hon anser att hon inte kan generalisera. Det varierar mycket från klass till klass.
Cilla använder sig av en annan metod när hon inför läsläran. Eleverna får först arbeta med LTG-texter och sedan presenteras läsläran. Cilla inför läsläran någon gång i november månad, då de flesta av hennes elever kommit långt i sin läsinlärning. Hon ställer sig lite frågande till hur eleverna annars ska klara av att läsa i sin läsebok. Cilla uppfattar inte att det finns någon skillnad mellan flickor och pojkars motivation till läsning i årskurs: 1.
19
4.5 Lärarnas uppfattningar om en eventuell förändring i elevers motivation för läsning
På frågan om informanterna uppfattar att det skett en förändring i elevers motivation att läsa tycker Britta att det är en svår fråga. Hon tror, efter lite funderande, att den är ganska likartad och att alla barn, förr som nu, vet att det är viktigt att kunna läsa. Att det är viktigt för alla medborgare i världen och att barnen vet att när de blir vuxna och om de ska klara sig i vårt samhälle så är det livsviktigt att kunna läsa. Cilla säger också att barnen vill lära sig läsa, att de vill kunna. Detta uppfattade Cilla även med den första årskurs 1:a som hon hade i början av sitt yrkesliv.
Agnes frågar sig om inte motivationen möjligtvis kan vara något högre nu än förr eftersom hon upplever att eleverna faktiskt är duktigare nu när de börjar i årskurs: 1. Hon anser att de barn som har gått i förskoleklass har mera med sig nu och är därför mer motiverade till att läsa. Hon noterar dock att det finns undantag. En del barn är inte mogna eller har andra svårigheter som kan vara ett hinder i deras motivation till läsning.
20
5. Diskussion
5.1 Kritisk granskning av min undersökning
Syftet med min undersökning var att bidra med kunskap om hur lärare beskriver sitt arbete med att öka motivationen för läsning i årskurs: 1. Jag anser att jag i resultatanalysen tagit fram många beskrivningar av hur mina informanter arbetar för att öka motivationen för läsning. Samtliga var, och är fortfarande, verksamma i årskurs: 1. Jag anser därför att tyngdpunkten i min undersökning och i mitt syfte är uppnått.
Jag anser att mitt val av metod var bra. Jag hade som syfte att undersöka lärarnas
beskrivningar och det anser jag att jag endast kunde uppfylla med kvalitativa intervjuer. Jag anser dock att mitt bortfall var stort och att detta har bidragit till att undersökningens resultat inte kan generaliseras. Även om tre intervjuer gav mig ett stort omfång av innehåll och relevans till min resultatanalys tror jag att två intervjuer till hade bidragit till en större bredd i undersökningen.
Att skicka en förfrågan via brev såg jag som en bra ”första kontakt” då de tänkta
informanterna kunde fundera på om de var tillgängliga och de kunde få en konkret tanke om vad min undersökning handlade om. Nu i efterhand tror jag inte detta var ett bra
tillvägagångssätt. Brevet kom på en del ställen inte fram utan hamnade hos
rektorssekreteraren som tyvärr inte såg till att det kom till de berörda lärarna. Att jag i brevet skrev att jag skulle ta kontakt med skolan veckan därpå trodde jag också skulle bidra till att fler ville vara med i en intervju. Jag hade en föreställning om att det underlättade för de tillfrågade lärarna. Tyvärr blev det inte så i den situationen heller. Många, 13 av 16, tackade ”nej”. Orsakerna var, enligt de lärare jag fick kontakt med, främst att jag kontaktade dem mitt under deras utvecklingssamtalsperiod. Några andra lärare meddelade mig att deras rektorer hade godkänt att de tackade ”nej”. Denna kommentar funderade jag något över eftersom det kanske var något som de på den skolan missuppfattat i och med intervjuförfrågan som jag skickade till dem. Kanske de kände sig tvingade att ställa upp men egentligen inte ansågs sig ha den tiden. Att de då gick till rektorn och bad om lov att få tacka nej. Om så var fallet var det inte med avsikt att dessa lärare skulle känna sig tvingade till en intervju. Jag ställer mig också frågande till hur stor påverkan detta egentligen hade på mitt bortfall.
21
Att göra en undersökning under den senare delen av höstterminen är därför något jag ställer mig kritisk till.
För att ha underlättat sökandet efter informanter kunde jag ha ignorerat det faktum att de i frågande stund skulle vara verksamma i årskurs: 1 och istället även tillfrågat lärare som arbetade på lågstadiet men som inte möjligtvis arbetade i årskurs: 1 just nu. Men då hade jag kanske fått en del lärare som hade endast lite erfarenhet av att arbeta med årskurs: 1:or och då hade även resultatet sett annorlunda ut. Hade jag fått en lärare som haft endast liten erfarenhet av årskurs: 1:or så hade denna informant inte kunnat ta ställning till om det till exempel skett någon förändring mellan elevers motivation till läsning eller om det finns någon skillnad mellan flickor och pojkars motivation till läsning. Jag anser att min undersöknings
tillförlitlighet ökar eftersom jag endast intervjuat lärare som är verksamma i årskurs: 1 och på så sätt fått intervjua lärare med lång erfarenhet.
5.2 Diskussion och reflektion över mina undersökningsresultat
5.2.1 Motivation – vad är det?
Enligt Brooks (2005) fungerar motivationen hos varje individ som en motor. Den främsta uppgiften som motivationen har är att det är den som håller oss igång och får våra uppgifter gjorda (Pintrich m.fl., 1996). Mina informanter hade svårt att beskriva sin syn på begreppet motivation. Något som var gemensamt hos dem alla var att den fanns inne i varje elev. Sedan uttryckte de det på olika sätt. Jag funderar på om det kan vara svårt att konkret beskriva sin syn på begreppet motivation. Jag anser att begreppet inte får någon tydlig definition
någonstans och att det inte används eller diskuteras så ofta i skolans värld. Jag anser att motivation är något som borde diskuteras mer i skolan och det borde definitivt behandlas i vårt styrdokument, LPO 94. Det är ett viktigt begrepp för skolans elever och det har jag förstått efter att ha tagit del av tidigare forskning.
Personligen tror jag att motivationen är en medfödd förmåga som alla individer kan ta fram. När, hur och varför individen plockar fram sin motivation bestäms av situationen eller
uppgiften den har framför sig. Jag kan bestämma själv när jag blir motiverad och jag anser att min motivation är starkt kopplat till mitt intresse. En av informanterna, Cilla, ansåg att om en elev utför en uppgift med stor motivation så blir eleven mer känslomässigt engagerad och detta, enligt henne, medför att eleven får en djupare förståelse. Kan det vara så att eleven behöver ett starkt intresse för det den ska göra? Att endast då kommer motivationen att
22
”komma fram”. Till exempel älskar jag att baka bröd så redan när jag kliver in i en mataffär så känner jag att jag är motiverad till att göra de bästa och godaste tekakorna. Jag köper
ingredienser och startar mitt brödbak när jag kommer hem. Motivationen finns där inom mig hela tiden och styrs av hur bra mitt resultat blir. Blir det de godaste tekakorna så kommer jag garanterat att vara motiverad även nästa gång jag skall baka. Kanske jag till och med är så pass motiverad så att jag tar mig an något jag inte är intresserad av. Det blir som en god och fin cirkel där jag påverkar min motivation själv. Hos elever tror jag att jag måste hjälpa dem att inse att motivationen finns där hos dem alla och att den kan bli starkare eller svagare med hjälp av deras egen insats och intresse. Enligt Cilla så anser hon att elever behöver träna upp sin motivation. Jag undrar då: kan de endast träna upp sin motivation om de har ett intresse för det som skall göras?
Skolan spelar en viktig roll eftersom jag anser att den kan hjälpa dessa elever att finna sitt eget intresse, sin egen motivation. Kanske du inte gillar att baka bröd utan vill hellre måla, ja då kanske du kan bli tillräckligt motiverad av att baka bröd efter en timmas målning. Eleverna måste förstå att det är de själva som står för motivationen. Jag kan tyvärr inte nöta in den i dem. Däremot kan jag hjälpa dem att finna den och jag kan främja deras motivation genom att min undervisning är så kreativ och stimulerande som möjligt samt att den är individanpassad. Jag har nu förstått att motivation är ett komplext begrepp som inte ges tillräckligt stort
utrymme i skolans värld. Om lärare fick diskutera begreppet och dess innebörd mer kanske det blir mer omtalat. Att det belyses mer i skolan och på så sätt får en större och viktigare plats i undervisningen eftersom jag nu vet att dess effekt och påverkan är så viktig för många elever.
5.2.2 Motivationens roll för elevers inlärning
Alla mina informanter var enade om att motivationen på ett eller annat sätt var viktig för elevernas inlärning. Det jag tyckte var intressant var att de hade olika åsikter om det. Agnes menade att utan motivation kan eleven inte lära sig något medan Cilla ansåg att eleven kan lära sig men med ett mindre lyckat resultat. Britta ansåg att motivationen kunde främja elevernas lärande och hon var den som uttryckte konkret att det fanns en koppling mellan elevernas lärande och motivationen. Jag anser att de alla tre har goda tankar om motivationens roll för elevernas inlärning. Deras åsikter stämmer väl överens med den forskning jag har tagit del av.
23
Enligt Pintrich & Schunk (1996) är motivationen mycket betydelsefull för elevernas inlärning och den kan påverka hur, vad och när eleverna lär sig. För elevernas skull anser jag att
motivationen borde diskuteras mer i skolan värld eftersom jag tror det skulle gynna många elever. Alla lärare på samma skola borde ha diskuterat vad begreppet kan innebära för en del elever och att de då kan arbeta tillsammans för att främja elevernas motivation och lärande. Motivationen, enligt mig med stöd av tidigare forskning, behövs för att eleverna skall kunna lära sig för livet.
5.2.3 Lärarens roll för elevernas motivation
Många av de svar jag fick från mina informanter var att de var mycket viktiga för elevernas motivation. Agnes såg sin roll som lärare mycket viktig och Britta ville vara en god förebild och kunna förmedla de känslor och tankar endast läsning kunde ge. Att vara en bra och exemplarisk förebild anser jag är mycket viktigt. Eleverna måste få bevittna starka och inflytelserika lärare med egna ögon. Detta för att de själva ska bli tillfredsställda i sitt eget klassrum.
Enligt en av mina informanter, Cilla, kopplas ofta motivationen ihop med att det skall vara så
himla roligt hela tiden (Cilla) och att detta kan få tråkiga konsekvenser eftersom en lärare inte
kan roa eleverna hela tiden. Enligt Brooks (2005) är dock detta mycket nödvändigt för elevernas motivation och lärande. Läraren bör hålla en hög nivå på sin kreativitet och underhållning i sin undervisning eftersom detta kan maximera elevernas lärande. Jag ställer mig då kritisk till om detta i längden kan vara bra för någon av parterna. Att vara lärare är ett mycket krävande jobb som innefattar många olika roller såsom kunskapsförmedlare,
”extraförälder”, kurator, vuxen förebild, bedömare m.m. men jag anser inte att det går ut på att vara en komiker hela dagarna. Naturligtvis ska jag som lärare kunna vara underhållande för mina elever men i rätt sammanhang. Kanske har jag tolkat Brooks (ibid) fel? Min personliga åsikt är att den kreativa sidan bör komma före den humoristiska sidan.
5.2.4 Motivationens roll för elevers läsning
Redan innan jag gjorde min undersökning ansåg jag personligen att motivationen spelar en viktig roll i elevernas läsning. Mina informanter beskrev deras elevers motivation till läsning som något mycket positivt. Britta ansåg att de allra flesta elever i årskurs: 1 är mycket positiva till läsning.
24
Av de tankar, resultat och beskrivningar jag tagit del av från min undersökning är detta en av de viktigaste anser jag. Om nu eleverna är jättemotiverade till att lära sig läsa i årskurs: 1 varför avtar då sedan motivationen ju äldre eleverna blir? Jag vill påpeka att detta är en viktig fråga som jag egentligen inte belyste tillräckligt i mina intervjuer. Jag tror min roll och mitt upplägg av undervisningen är otroligt viktig för att bibehålla den motivation som eleverna har. Borde inte motivationen höjas allteftersom eleverna blir äldre eftersom de förväntas kunna mer? När en elev börjar i årskurs: 1 lär sig eleven att läsa. Eleven har hög och stark motivation som hjälper den i läsinlärningen. När eleven sedan har knäckt läskoden och ska börja läsa ”för sin egen skull” och bli en god läsare då avtar motivationen och intresset. Jag ställer mig mycket fundersam till varför det är så? Blir det en för hög teknisk nivå på texterna som gör att elevens motivation avtar eller är det texternas innehåll som inte överensstämmer med elevens intressen? Enligt Bauserman & Edmunds (2006) är den främsta orsaken att eleverna blir mer självmedvetna. Eleverna märker att konkurrens finns i klassrummet och ett ointresse utvecklas. Om det som författarna ovan menar är riktigt anser jag att det är tråkigt att det skall behöva vara så. Motivationen är, enligt mig, stark och inflytelserik i början av en elevs skolgång att det är synd att den så sakta och omedvetet kan tyna bort på grund av det klassrumsklimat som råder och utifrån de texter eleven förväntas ska läsa. Jag anser att en större medvetenhet bland lärarna borde finnas. Att de kan påverka väldigt mycket för
elevernas motivation till läsning. Jag som lärare borde hjälpa eleverna att finna de texter som eleven har motivationen till att läsa. Detta för att eleven själv skall få känna att den får läsa något som motiverar den.
5.3 Förslag på fortsatta studier
En, enligt mig, mycket viktig fråga är varför en elevs motivation kan vara hög i början av sin skolgång för att sedan sakta tyna bort? Vad är det som händer med elevens skolmotivation när eleven blir äldre och varför? Jag resonerade kort om det i stycket ovan. Eftersom denna fråga inte belystes i tillräckligt hög grad i mina intervjuer anser jag att den borde undersökas. En metod kan vara att studera en elev eller en grupp elever under en längre tid för att kunna observera vad som sker med deras motivation.
En annan intressant aspekt är om det finns en skillnad mellan pojkars och flickors läsning och i så fall varför den förekommer? Agnes, som var en av informanterna, ansåg att flickornas motivation var högre än vad pojkarnas var när det handlade om läsning.
25
Referenslista
Bauserman, K. L., Edsmunds, K. M. (2006). What teachers can learn about reading
motivation through conversations with children. The Reading Teacher, 59, (5). pp.
414-424.
Brooks, S. (2005). Learning Motivation in International Primary Schools. The Voices of
Children. Dissertation: Stockholm University.
Brozo, W. G., Flynt, E. S. (2008). Motivating Students to Read in the Content Classroom: Six Evidence-Based Principles. The Reading Teacher, 62, (2). pp. 172-174.
Dörnyei, Z. (2007). Motivational strategies in the language classroom (8th printing). Cambridge: University Press.
Giota, J. (2006). Självbedöma, bedöma eller döma? Om elevers motivation, kompetens och prestationer i skolan. Pedagogisk Forskning i Sverige, 11, (2). ss. 94-115.
Jacobsen Krag, J. (2008). Intervju. Konsten att lyssna och fråga (uppl. 1:12). Malmö: Studentlitteratur.
Jenner, H. (2004). Motivation och motivationsarbete i skola och behandling. (Forskning i fokus nr: 19) Stockholm: Liber
Johansson, B., Svedner, P-O. (2004). Examensarbete i lärarutbildningen.
Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget I Uppsala
AB.
Kvale, S. (2007). Den kvalitativa forskningsintervjun (uppl. 1:16). Lund: Studentlitteratur. Kylén, J-A. (2004). Att få svar. Stockholm: Bonnier Utbildning AB.
Lindö, R. (2006) Det gränslösa språkrummet. Om barns tal- och skriftspråk i didaktiska
perspektiv (uppl. 2). Lund: Studentlitteratur
Nolen, Bobbitt, S. (2007). Young Children’s Motivation to Read and Write: Development in Social Contexts. Cognition and Instruction, 25, (2). pp. 219-270.
Pintrich, P. R., Schunk, D. H. (1996). Motivation in education: Theory, research, and
26
Theobald, M. A. (2006). Increasing student motivation. Strategies for middle and high school
teachers. Californian: Corwin Press.
Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer (uppl. 3). Lund: Studentlitteratur.
Stensmo, C. (2002). Vetenskapsteori och metod för lärare. Uppsala: Kunskapsföretaget I Uppsala AB
Svenska Språknämnden. (2005). Svenska skrivregler (uppl. 2). Stockholm: Liber AB. Utbildningsdepartementet. (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet,
förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Elektroniska källor
Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Hämtad 2009-11-03, från
27
Bilaga 1 Intervjuguide
Inledning: Berätta lite om vem du är, när du tog din lärarexamen och vad din behörighet är. Område 1: Motivation
- Beskriv vad begreppet motivation betyder för dig som lärare. - Vad, tror du, det betyder för dina elever?
- Kan du känna att du har sett någon förändring under dina år i yrket?
- Anser du att motivationen har någon koppling till elevers lärande?
Område 2: Lärarens roll
- Kan du berätta hur du lär dina elever att läsa.
- Beskriv för mig hur du arbetar med att öka elevers motivation för läsning.
- Använder du något knep eller speciellt material som du anser kan öka motivationen för läsning?
Område 3: Elevers läsning
- Vad tror du att barn tycker om läsning i årskurs 1? - Har du sett någon förändring mellan elevers läsning och
motivation under dina år i yrket?
28
Bilaga 2 Hej!
Mitt namn är Therese Bengtsson och jag läser till lärare vid Karlstad universitet. I ca 10 veckor framöver kommer jag att skriva mitt slutliga examensarbete och vill nu gärna få kontakt med dig som är en yrkesverksam lärare i årskurs: 1 för intervju till mitt
examensarbete.
”Syftet med mitt examensarbete är att bidra med kunskap om hur lärare arbetar för att öka elevers motivation för läsning i årskurs: 1.”
I intervjun kommer du att få berätta hur du arbetar för att öka elevers motivation och då främst inom området läsning. Intervjun kommer att vara anonym.
Exempel på intervjufrågor kan vara:
Hur arbetar du som lärare för att öka motivationen/intresset för läsning hos dina elever?
Hur arbetar du som lärare med omotiverade elever när det gäller läsning?
Hur bedrivs undervisningen i läsinlärning?
Hur arbetar du som lärare med elevernas läsinlärning? Hur arbetar du som lärare med elevernas tankar om
läsning? (Frågorna kan komma att ändras)
Intervjun kommer äga rum v. 48. Dag och tid efter önskemål av dig som lärare. Cirka 1 timme beräknas den ta och intervjun kommer att spelas in på band som sedan, efter bearbetning gjorts, raderas. Nedan finns en bilaga med de etiska principer som gäller.
Är du intresserad? Jag kommer under v. 47 att ta kontakt med din skola för att höra vilka som är intresserade. Övriga frågor? Ta gärna kontakt med mig innan v. 47.
Mejl: ther… Telefon: 070…
