Elevhälsa, 2012
April 2012
Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Stadsledningsstaben, Göteborgs Stad
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Kapitel 1 Om undersökningen 3
Kapitel 2 Resultat per samtliga 9
Kapitel 3 Resultatet per profession 20
Kapitel 4 Resultatet per förvaltning 38
Kapitel 5 Resultatet per årskurs/program 60
Om Splitvision Research 72
Bilaga 1 Webbenkät 73
Elevhälsa 2012 – Kapitel 1 Om undersökningen
KAPITEL 1
OM UNDERSÖKNINGEN
Undersökningens genomförande
Undersökningen har genomförts som en totalundersökning (webbenkät) inom elevhälsans samtliga professioner (skolsköterskor, skolläkare, psykologer, kuratorer, specialpedagoger och rektorer) i Göteborgs Stad. Ett syfte med undersökningen är att erhålla en bild av hur de som arbetar inom elevhälsan uppfattar att mål och riktlinjer för den samlade elevhälsan i Göteborgs Stad efterlevs. Ett annat syfte är att se om resurser och arbetsformer har ändrats sedan den nya skollagen trädde i kraft.
Undersökningen pågick under veckorna 11-‐14, 2012. Utöver första förfrågan skickades tre påminnelser ut (utskick gick via e-‐post). Under hela svarsperioden fanns det möjlighet för de svarande att kontakta Splitvision Research eller Stadsledningsstaben, Göteborgs Stad för att ställa frågor om undersökningen, enkätens innehåll eller för att få hjälp kring hur enkäten skulle besvaras. Bland de cirka trettio personer som varit i kontakt med oss på Splitvision Research har frågorna främst handlat om hur materialet presenteras och på vilket sätt anonymiteten garanteras.
Innan webbenkäten skickades ut skickade Stadsledningsstaben, Göteborgs Stad ut ett informationsbrev till elevhälsans samtliga professioner (skolsköterskor, skolläkare, psykologer, kuratorer, specialpedagoger och rektorer) i Göteborgs Stad om att undersökningen skulle genomföras.
Stadsledningsstaben, Göteborgs Stad har också informerat respektive områdeschef och bett dem informera medarbetarna om undersökningen.
Elevhälsoenkäten
Webbenkäten består av cirka 38 frågor. Frågorna i enkäten är framtagna i samarbete mellan Stadsledningsstaben, Göteborgs Stad och Splitvision Research och är utformade för att täcka in de direktiv som finns när det gäller elevhälsan.
Webbenkäten har pilottestats både av elevhälsopersonal utanför Göteborgs Stad samt av personer som inte arbetar inom elevhälsan. Pilottesten har gått till så att testarna har fått ta del av och besvara webbenkäten medan de pratat med oss på Splitvision Research per telefon där de beskrivit sina tankar kring frågorna.
Svarsfrekvens
Det är 7 personer som har besvarat ytterligare en enkät (så totalt sett omfattas undersökningen av 582 svar).
Utöver de som besvarat ytterligare en enkät, har ett fåtal personer angett att de har flera roller eller arbetar i flera förvaltningar. För de som uppgett att de arbetar i flera förvaltningar (men där deras enkätsvar kan representera båda
förvaltningarna) har vi lagt in enkätsvaren på nytt så att båda förvaltningarna representeras i materialet. När det gäller de som uppgett att de har flera professioner, har deras svar inte behövts kodas in ytterligare en gång, då den tillagda professionen de nämnt redan ryms inom befintlig kategori.
Totalt sett har 57 personer avbrutit besvarandet av enkäten. För att ingå i materialet har vi satt en gräns att man måste ha besvarat enkätens frågor efter fråga 31 (majoriteten av enkäten). Det är 52 personer som har avbrutit
besvarandet av enkäten före fråga 31 och som har tagits bort. Det är ytterligare fem personer som har avbrutit besvarandet av enkäten efter fråga 31. Deras svar är däremot medtagna i materialet.
Tabell 1:1. Svarsfrekvens. Per samtliga samt per profession. Notera att antalet svar per samtliga utgörs av unika individer. En unik person kan exempelvis ha besvarat två enkäter då hon eller han arbetar på två förvaltningar. Därför stämmer inte antalet svar per profession (587 svar) med antalet svar per samtliga (575 svar).
Urval Svar Svarsfrekvens
Rektor 234 166 71%
Specialpedagog 321 196 61%
Kurator 90 69 77%
Psykolog 29 21 72%
Skolläkare 61 34 56%
Skolsköterska 142 101 71%
Samtliga 877 575 66%
Internt bortfall
Då denna undersökning genomförts i form av en webbenkät, där det inte är möjligt att gå vidare till nästa fråga utan att ha besvarat föregående fråga, finns det inte något internt bortfall i undersökningen.
I många av undersökningens frågor har respondenterna kunnat svara att de inte vet eller inte kan ta ställning eller att de inte önskar besvara frågan. De frågor där något fler personer har angett svarsalternativen vet inte eller kan inte ta ställning eller önskar inte besvara frågan är främst Fråga F10 På min skola kan
Basprogrammet för hälsoövervakning genomföras med nuvarande dimensionering av skolläkare, där 31 % av respondenterna har uppgett att de inte vet och 8 % att de inte önskar besvara frågan samt F9 På min skola kan Basprogrammet för hälsoövervakning genomföras med nuvarande dimensionering av skolsköterska där 24 % av respondenterna har uppgett att de inte vet och 7 % att de inte önskar besvara frågan.
Elevhälsa 2012 – Kapitel 1 Om undersökningen
Databearbetning och resultatpresentation
När det gäller undersökningens skalfrågor (fråga 6-‐35), har de besvarats enligt en femgradig skala (stämmer mycket bra, stämmer ganska bra, stämmer varken bra eller dåligt, stämmer ganska dåligt, stämmer mycket dåligt). I diagrammen i rapporten presenteras de enligt en tregradig skala (stämmer ganska till mycket bra, stämmer varken bra eller dåligt, stämmer ganska till mycket dåligt), detta för att resultatet ska bli mer tillgängligt samt för att kunna uppfylla krav för signifikanstest.
I undersökningen finns det några grupper som utgörs av få individer. Det gäller psykolog och skolläkare sett till profession, Centrum och Lundby sett till förvaltning samt gymnasiesärskolan sett till årskurs/program. Dessa grupper har markerats med en asterisk (*) för att markera att det finns en större osäkerhet kring gruppens resultat. Dessa grupper har också uteslutits ur signifikanstesterna (se mer Statistisk signifikans i detta kapitel).
När det gäller frågan om redovisning av sin arbetstid har den kunnat besvaras genom att man själv uppskattar hur man fördelar sin tid. Det vi kan se är att den totala summan blir mer än 100 %, då vissa av de svarande har angett mer än 100 %.
Då frågan om årskurs/program är en flervalsfråga har resultatet i kapitel 5 Resultatet per årskurs/program inte signifikanstestats. För denna fråga har respondenterna kunnat svara att de arbetar med flera årskurser/program.
Läsanvisningar
Statistik kan ge skenet av att leverera sanningar med alltför stor noggrannhet och exakthet. Därför ber vi er att läsa siffror och diagram utifrån att de ger er en fingervisning om vilka tendenser som råder.
Rapportens resultat redovisas dels övergripande (procentuellt) och dels per grupp (profession, förvaltning samt årskurs/program).
Tabeller och diagram numreras löpande, var för sig, i rapporten.
I vissa diagram i rapporten summeras inte procentandelarna till 100 %, vilket beror på avrundning.
Disposition
I Kapitel 1 Om undersökningen presenteras bakgrunden till undersökningen och statistisk relevans.
I Kapitel 2 Resultat per samtliga presenteras resultatet per undersökningens samtliga respondenter.
I kapitel 3 Resultat per profession presenteras resultatet per profession.
Statistisk signifikans
Med statistisk signifikans/ statistiskt säkerställda skillnader menas att skillnaden mellan exempelvis mellan olika professioner är så stor att vi anser att det inte är slumpen som orsakat den, utan skillnaden är statistiskt säkerställd.
Vi har använt oss av chi två-‐test för att ta fram statistisk signifikans. Chi två-‐test uttrycker ett förhållande mellan två kvalitativa variabler utifrån en hypotetisk sannolikhetsfördelning. Alla mätningar är kontrollerade utifrån en säkerhetsnivå på 95 %.
I de fall chi två-‐testet har påvisat skillnader har vi använt ett proportionstest (z-‐test) för att tydligt kunna se vad dessa skillnader består i.
I samtliga signifikanstester i rapporten har respondenter som angett Vet ej eller kan inte ta ställning samt Önskar ej besvara frågan uteslutits. Signifikanstesterna i rapporten baseras alltså på dem som uppgett konkreta svar. Däremot redovisas samtliga svar i diagrammen i rapporten. Vi har också i signifikanstesterna uteslutit de grupper som utgörs av ett fåtal personer för att på detta sätt få ett bättre utfall när det gäller att uppfylla kraven för Chi två-‐testet. De grupper som har uteslutits har i diagrammen markerats med en asterisk (*).
Begrepp
Nedan presenteras en lista på vanligt förekommande begrepp i rapporten.
Tabell 1:2. Vanligt förekommande begrepp i rapporten.
Begrepp Förklaring
PMO Stadens IT-system för elevhälsan
Statistiskt säkerställd
skillnad Med statistiskt säkerställd skillnad menas att skillnaden
mellan exempelvis rektorers och skolsköterskors inställning till en viss fråga är så stor att vi anser att det inte är slumpen som orsakat den.
Utbildningsförvaltningen Ansvarar för den kommunala gymnasieutbildningen,
gymnasiesärskola/särvux samt även den kommunala vuxenutbildningen i egenregi.
Elevhälsa 2012 – Kapitel 1 Om undersökningen
Att läsa rapportens diagram
Nedan presenteras en förklaring till de diagram som finns i rapporten.
I exempeldiagram 1 presenteras frekvensen gällande
Exempeldiagram 1:1. Antal svarande inom de sex respektive professionerna.
Professionerna Psykolog och Skolläkare utgörs av för få individer för att de ska kunna signifikanstestas.
Undersökningens frågor 6-‐35 presenteras i diagram i olika kapitel per profession, per förvaltning samt per årskurs/program enligt exempeldiagram 1:2. Svaren har grupperats in i stämmer ganska till mycket bra (blå staplar), stämmer varken bra eller dåligt (gula staplar), stämmer ganska till mycket dåligt (röda staplar), Vet ej eller kan inte ta ställning (gröna staplar) samt Önskar ej besvara frågan (grå staplar).
17%
6%
4%
12%
33%
28%
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Skolsköterska
*Skolläkare
*Psykolog Kurator Specialpedagog Rektor
n=101 n=166
n=196 n=69
n=21
n=34
Antal rektorer som svarat.
Andel specialpedagoger i förhållande till samtliga professioner.
Exempeldiagram 1:2. Påståenden om PMO (Fråga 32-35) Per profession.
45%
43%
29%
33%
48%
59%
82%
55%
52%
38%
51%
67%
62%
91%
33%
25%
20%
26%
29%
56%
68%
45%
48%
41%
38%
29%
38%
60%
18%
19%
20%
29%
19%
15%
5%
15%
17%
17%
25%
19%
9%
4%
22%
27%
18%
30%
29%
12%
17%
21%
23%
16%
33%
29%
24%
19%
14%
16%
12%
17%
14%
21%
8%
13%
15%
13%
19%
24%
2%
30%
34%
34%
36%
24%
26%
11%
16%
15%
14%
20%
24%
26%
11%
18%
17%
31%
17%
10%
3%
2%
13%
11%
28%
4%
5%
3%
1%
13%
13%
26%
6%
10%
3%
1%
15%
12%
27%
7%
10%
6%
7%
5%
5%
7%
3%
10%
3%
3%
3%
4%
4%
1%
10%
3%
2%
3%
2%
3%
1%
10%
3%
3%
3%
2%
3%
1%
10%
6%
3%
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Total Rektor Specialpedagog Kurator
*Psykolog
*Skolläkare Skolsköterska Total Rektor Specialpedagog Kurator
*Psykolog
*Skolläkare Skolsköterska Total Rektor Specialpedagog Kurator
*Psykolog
*Skolläkare Skolsköterska Total Rektor Specialpedagog Kurator
*Psykolog
*Skolläkare Skolsköterska
F35. Jag får den support som behövs för ak använda PMO F34. Användandet av PMO är relevant för min profession F33. PMO är läk ak använda F32. PMO bidrar lll ak utveckla arbetet i elevhälsan
Stämmer ganska lll mycket bra Stämmer varken bra eller dåligt Stämmer ganska lll mycket dåligt
*Vet ej eller kan inte ta ställning *Önskar ej besvara frågan
Den streckade stödlinjen följer gränsen för positivt utfall för frågan gällande vad samtliga professioner svarat på frågan.
I detta fall hur många som upplever att det stämmer (stämmer ganska till mycket bra) att de får den support som behövs för att använda PMO.
Varje stapel visar hur fördelningen ser ut för hur väl skolsköterskor upplever att frågan stämmer med deras upplevelse kring hur PMO bidrar till att utveckla arbetet i elevhälsan.
23 % är andelen rektorer som upplever att frågan stämmer varken bra eller dåligt.
Elevhälsa 2012 – Kapitel 2 Resultat per samtliga
KAPITEL 2
RESULTAT PER SAMTLIGA
I detta kapitel presenteras enkätresultatet per samtliga.
Diagram 2:1. Antal svarande inom de sex respektive professionerna.
Professionerna Psykolog och Skolläkare utgörs av för få individer för att de ska kunna signifikanstestas.
28%
33%
12%
4%
6%
17%
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Rektor Specialpedagog Kurator
*Psykolog
*Skolläkare Skolsköterska
n=166 n=196 n=69 n=21 n=34
n=101
Diagram 2:2. Antal svarande inom de elva respektive förvaltningarna.
Förvaltningarna Centrum och Lundby utgörs av för få individer för att de ska kunna signifikanstestas.
Diagram 2:3. Antal svarande inom årskurserna/programmen. Gymnasiesärskolan utgörs av få individer.
17%
9%
8%
10%
12%
9%
7%
3%
6%
8%
11%
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Utbildningsförvaltningen Östra Göteborg Örgryte-‐Härlanda Västra Hisingen Västra Göteborg Norra Hisingen Majorna-‐Linné
*Lundby
*Centrum Askim-‐Frölunda-‐Högsbo
Angered n=65
n=18 n=33 n=47
n=97 n=55 n=46 n=57 n=72 n=53 n=44
43%
40%
9%
6%
2%
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Årskurs F-‐5
Årskurs 6-‐9
Nalonella eller specialunormade gymnasieprogram
Individuella/introduklonsprogram i gymnasieskolan
*Gymnasiesärskolan
n=391
n=361
n=86
n=52
n=22
Elevhälsa 2012 – Kapitel 2 Resultat per samtliga
Synen på elevhälsan
Det är 65 % som har angivit att det stämmer att elevhälsans arbete har blivit än mer inriktat på hälsofrämjande och förebyggande insatser eller att de hela tiden arbetat hälsofrämjande och förebyggande.
Diagram 2:4. Elevhälsans arbete har det senaste året förändrats till att bli än mer inriktat på hälsofrämjande och förebyggande insatser (Fråga 5). Per samtliga. För information om vad Annat innebär, se text under diagrammet.
Majoriteten av dem som har uppgett svarsalternativet Annat har svarat ”en blandning mellan hälsofrämjande och akut”. Några av svaren berör även att de är nyanställda och inte har arbetet tidigare i den befattning eller på den skola eller förvaltning som besvarar undersökningen utifrån.
Bland dem som har svarat en blandning mellan hälsofrämjande och akut finns kommentarer som:
§ Både och, i viss mån hinner vi arbeta hälsofrämjande och förebyggande men inte tillräckligt, mycket akututryckningar fortfarande.
§ I skrift ja, men jag ser inte att man prioriterar, arbetar med och kvalitetssäkrar detta på övergripande förvaltningsnivå.
§ Ja för skolhälsovården, Nej för övriga elevhälsan.
§ Olika beroende på yrkesgrupp. Vi arbetar hälsofrämjande och
förebyggande, men givetvis även mycket med insatser där problem redan
31% 34% 16% 5% 13%
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Ja, stämmer
Nej, vi har hela lden arbetat hälsofrämjande och förebyggande Nej, vi arbetar mest med "akututryckningar"
Annat
*Vet ej eller kan inte ta ställning
*Önskar ej besvara frågan
2%
65 % har angivit att det stämmer eller att de hela tiden arbetat hälsofrämjande och förebyggande.
Det finns också några som svarat annat som kommenterar gymnasieskolan:
§ Min tjänst på skola X har dragits ned från 100 till 50 %, vilket innebär att det inte finns något utrymme för ex förebyggande arbete ute i klasserna.
Eleverna får inte tillgång till samma kuratorsresurs som de flesta andra kommunala gymnasier har.
§ Vi får arbeta med tunga fall, ibland under flera år då resurser utanför skolan inte finns, tex eleven har fyllt 18 år och är inte aktuell för att få hjälp hos Bup. En 17-‐åring med alkoholproblem som socialtjänsten inte har tid med osv.
Diagram 2:5. Hur nöjd är du med elevhälsan på din skola och dess verksamhet som helhet? (Fråga 37). Per samtliga. Exklusive de som svarat önskar ej besvara frågan. Bortfallet redovisas i diagram 2:7.
Majoriteten av de svarande upplever att befintlig elevhälsa kommer mycket nära en perfekt elevhälsa. 74 % har svarat positivt (6-‐10, där 10 motsvarar mycket nära) på en tio-‐gradig skala där de anmodats att ta ställning till hur nära idealet för en perfekt elevhälsa de tycker att deras skolas elevhälsa och dess verksamhet kommer.
Diagram 2:6. Tänk dig en perfekt elevhälsa, hur nära ett sådant ideal tycker du att din skolas elevhälsa och dess verksamhet kommer? (Fråga 36). Per samtliga. Exklusive de som svarat önskar ej besvara frågan. Bortfallet redovisas i diagram 2:7.
5% 26% 33% 15% 4% 8% 2% 2% 3%
1%
1%
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Mycket nöjd +5 4 3 2 1 Varken nöjd eller missnöjd 0 -‐1 -‐2 -‐3 -‐4 Inte alls nöjd -‐5
1% 6% 22% 28% 16% 11% 6% 7% 2%
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Total
Mycket nära 10 9 8 7 6 5 4 3 2 Mycket långt ifrån 1 83 % har angivit ett positivt skalsvar mellan +1 och +5.
73 % har angivit ett positivt skalsvar 6-‐10.
Elevhälsa 2012 – Kapitel 2 Resultat per samtliga
Diagram 2:7. Önskar ej besvara frågan. Per samtliga. Andelen som på frågorna Tänk dig en perfekt elevhälsa, hur nära ett sådant ideal tycker du att din skolas elevhälsa och dess verksamhet kommer? (fråga 36) samt Hur nöjd är du med elevhälsan på din skola och dess verksamhet som helhet? (fråga 37) har svarat att de inte önskar besvara frågan.
Observera att i diagrammen ovan som presenterar utfallet på fråga 36 och 37 är dessa beräknade per de som angett skalsteg. De som svarat Önskar ej besvara frågan är exkluderade i resultatet.
5%
5%
0% 10% 20% 30% 40% 50%
Önskar ej besvara fråga 36. Tänk dig en perfekt elevhälsa, hur nära ek sådant ideal tycker du ak din skolas elevhälsa och dess
verksamhet kommer?
Önskar ej besvara fråga 37. Hur nöjd är du med elevhälsan på din skola och dess verksamhet som helhet?
Diagram 2:8. Elevhälsans arbete har det senaste året förändrats till att bli än mer inriktat på hälsofrämjande och förebyggande insatser (Fråga 6-22, 24-26 samt 27-35). Per samtliga.
45%
55%
33%
45%
63%
73%
61%
80%
78%
78%
82%
50%
76%
83%
86%
51%
59%
86%
84%
58%
78%
75%
72%
41%
55%
43%
50%
81%
18%
15%
22%
21%
9%
7%
10%
5%
10%
12%
8%
24%
14%
8%
8%
30%
10%
8%
8%
25%
14%
11%
12%
10%
6%
20%
16%
7%
14%
13%
30%
16%
17%
16%
24%
10%
4%
5%
6%
15%
5%
5%
4%
9%
12%
3%
3%
7%
3%
7%
4%
7%
6%
24%
21%
10%
18%
13%
13%
15%
7%
2%
2%
2%
6%
4%
2%
9%
3%
3%
1%
8%
14%
2%
3%
6%
4%
4%
10%
34%
26%
10%
12%
2%
5%
3%
3%
3%
3%
2%
3%
2%
2%
1%
1%
2%
1%
1%
1%
2%
5%
2%
1%
4%
2%
3%
2%
9%
7%
3%
2%
1%
0% 20% 40% 60% 80% 100%
F35. Jag får den support som behövs för ak använda PMO F34. Användandet av PMO är relevant för min profession F33. PMO är läk ak använda F32. PMO bidrar lll ak utveckla arbetet i elevhälsan F31. Jag har tagit del av Center för skolutvecklings
kompetensutvecklingsutbud
F30. Jag har någon gång de senaste två åren deltagit i fördjupad kompetensutveckling inom mik specialistområde F29. Jag har någon gång de senaste två åren deltagit i kompetensutveckling om ak arbeta i team för en samlad elevhälsa
F28. Jag har någon gång de senaste två åren deltagit i kompetensutveckling om utbildningens mål och andra viklga F26. Elevernas varierande behov är den faktor som är mest styrande
för hur vi organiserar och fördelar arbetet i vårt elevhälsoteam F25. Ansvarsfördelningen inom teamet är tydlig F24. Rektorn leder och samordnar arbetet i elevhälsoteamet F22. Samverkan mellan elevhälsan och övrig hälso-‐ och sjukvård samt
socialtjänsten fungerar bra
F21. Samverkan mellan elevhälsans personal och skolans övriga personalgrupper fungerar bra
F20. Samverkan inom elevhälsoteamet fungerar bra F19. Elevhälsans professioner arbetar i team F18. Elevhälsan bidrar lll ak eleverna ges inflytande över sik lärande
och sin arbetsmiljö
F17. Insatser utanför skolans uppdrag förekommer (lll exempel vård och behandling som ingår i Landslngets uppdrag eller socialt arbete F16. Elevhälsans insatser är inriktade på ak stödja elevernas
utveckling mot utbildningens mål
F15. Jag har god kännedom om målen för utbildningen F14. Elevhälsan tar ek särskilt ansvar för ak utjämna olikheter i
uppväxtvillkor för eleverna
F13. Skolan bidrar lll ak skapa trygga uppväxtvillkor för eleverna F12. Jag deltar aklvt i min skolas kvalitetsarbete F11. Elevhälsofrågorna ingår i kvalitetsarbetet på min skola F10. På min skola kan Basprogrammet för hälsoövervakning genomföras med nuvarande dimensionering av skolläkare F9. På min skola kan Basprogrammet för hälsoövervakning genomföras med nuvarande dimensionering av skolsköterska F8. På min skola anpassas bemanningen/dimensioneringen av de
specialpedagogiska insatserna euer elevens behov F7. På min skola erbjuds eleverna vid behov ek möte med kurator
eller psykolog inom tre arbetsdagar
F6. På min skola har eleverna lllgång lll elevhälsans alla professioner
Stämmer ganska lll mycket bra Stämmer varken bra eller dåligt Stämmer ganska lll mycket dåligt
*Vet ej eller kan inte ta ställning *Önskar ej besvara frågan
Elevhälsa 2012 – Kapitel 2 Resultat per samtliga
Beskrivning av upplevelsen hur samverkan mellan elevhälsa och övrig hälso-‐ och sjukvård samt
socialtjänst fungerar (fråga 23)
Respondenterna har fått beskriva hur de upplever att samverkan mellan elevhälsa och övrig hälso-‐ och sjukvård samt socialtjänst fungerar. Det är 276 personer som har gjort detta. Beskrivningarna utgörs av allt från korta meningar till långa, beskrivande texter. Då de öppna svaren är omfattande har de kategoriserats in i grupper, se diagram 2:9. Längre fram i rapporten presenteras även
kategoriseringarna per profession, förvaltning samt årskurs/program.
Diagram 2:9. Beskriv gärna hur du upplever att samverkan mellan elevhälsan och övrig hälso- och sjukvård samt socialtjänsten fungerar (Fråga 23). Per samtliga. Öppen fråga, vars svar kategoriserats.
Kategoriseringarna är gjorda på en övergripande nivå. Nedan följer en kort beskrivning av vad respektive grupp innefattar.
Det fungerar bra
Svar som pekar på att respondenten upplever att samverkan mellan elevhälsan och övrig hälso-‐ och sjukvård samt socialtjänst fungerar bra.
Exempel: ”Det finns ett väl fungerande samarbete där kontakten med ovan nämnda fungerar bra.”
Det fungerar relativt bra, men…
Svar som pekar på att respondenten upplever att samverkan mellan elevhälsan och övrig hälso-‐ och sjukvård samt socialtjänst fungerar bra, men att det finns nämnda eller onämnda undantag.
Exempel: ”Bra i stort dock önskan om bättre information från socialtjänsten t.ex om 1%
4%
9%
12%
18%
31%
9%
16%
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Övrigt Vet inte Ren beskrivning Önskar mer Det är olika Det är svårt/fungerar dåligt Det fungerar relalvt bra, men...
Det fungerar bra
Det är svårt/fungerar dåligt
Svar som pekar på att respondenten upplever att samverkan mellan elevhälsan och övrig hälso-‐ och sjukvård samt socialtjänst är svår eller fungerar dåligt.
Exempel: ”Socialtjänsten inom vårt område fungerar för närvarande inte särskilt bra. De är underbemannade och har flera sjukskrivna.”
Det är olika
Svar som beskriver respondentens olika erfarenheter. Kan gälla både de olika instanserna eller olika typer av erfarenheter överlag.
Exempel: ”Samarbete mellan elevhälsa och sjukvård fungerar mkt bra. Samarbete mellan elevhälsan och socialtjänsten fungerar dåligt, vi upplever att socialtjänsten inte är intresserade eller villiga att samarbeta med skolan.”
Önskar mer
Svar som pekar på att respondenten önskar att mer kan förbättras när det gäller samverkan mellan elevhälsan och övrig hälso-‐ och sjukvård samt socialtjänst.
Exempel: ”Positiv men det finns en hel del förbättringsområden.”
Ren beskrivning
Beskrivningar som inte tydligt svarar på om respondenten upplever att samverkan mellan elevhälsan och övrig hälso-‐ och sjukvård samt socialtjänst fungerar bra eller dåligt.
Exempel: ”På en skola har vi ej kurator regelbundet och det märks att det saknas.
Skolpsykolog tiderna är för lite på båda skolorna.”
Vet inte
När respondenten svarat att den inte kan svara på frågan. Kan exempelvis bero på brist på erfarenhet.
Exempel: ”Är ej insatt i elevhälsan. Arbetar bara lite extra och hjälper då till med vaccination och hälsokontroll och samtal.”
Övrigt
Svar som varit svåra att tolka utifrån de kategorier som finns.
Exempel: ”Svårt med tillgängligheten med psykologstöd.”
Elevhälsa 2012 – Kapitel 2 Resultat per samtliga
Beskrivning av upplevelsen av att elevernas varierande behov är den faktor som är mest
styrande för hur de organiserar och fördelar arbetet i elevhälsoteamet (fråga 27)
Respondenterna har fått beskriva hur de upplever att elevernas varierande behov är den faktor som är mest styrande för hur de organiserar och fördelar arbetet i sitt elevhälsoteam. Det är 200 personer som har gjort detta. Beskrivningarna utgörs av allt från korta meningar till långa, beskrivande texter. Då de öppna svaren är omfattande har de kategoriserats in i grupper, se diagram 2:10. Längre fram i rapporten presenteras även kategoriseringarna per profession, förvaltning samt årskurs/program.
Diagram 2:10. Beskriv gärna hur du upplever att elevernas varierande behov är den faktor som är mest styrande för hur vi organiserar och fördelar arbetet i vårt elevhälsoteam (Fråga 27). Per samtliga. Öppen fråga, vars svar kategoriserats.
Kategoriseringarna är gjorda på en övergripande nivå. Nedan följer en kort beskrivning av vad respektive grupp innefattar.
Elevernas behov är den styrande faktorn
Svar som pekar på att respondenten upplever att elevernas varierande behov är den faktor som är mest styrande för hur arbetet organiseras och fördelas i elevhälsoteamet.
Exempel: ”Beroende på elevernas varierande behov fördelar vi elevhälsoärenden 8%
4%
22%
3%
8%
9%
6%
43%
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Övrigt Vet inte Ren beskrivning Önskar mer samarbete med andra instanser Det är olika Elevernas behov är inte allld den styrande
faktorn
Elevernas behov är den styrande faktorn, men...
Elevernas behov är den styrande faktorn
Exempel: ”Elevernas varierande behov styr i de allra flesta fall. Ibland hindrar en komplicerad organisation elevhälsans förebyggande arbete.”
Elevernas behov är inte alltid den styrande faktorn
Svar som pekar på att respondenten upplever att elevernas varierande behov inte alltid är den faktor som är mest styrande för hur arbetet organiseras och fördelas i elevhälsoteamet.
Exempel: ”Det är oftast de ekonomiska resurserna som styr verksamheten.”
Det är olika
Svar som beskriver respondentens olika erfarenheter. Kan gälla både de olika instanserna eller olika typer av erfarenheter överlag.
Exempel: ”Det handlar om vem inom "teamet"(skolsköterska, kurator, psykolog eller specialpedagog) som tar det inledande ansvaret för kontakt med elev och/eller förälder utifrån behovets art.”
Önskar mer samarbete mellan övriga instanser
Svar som pekar på att respondenten önskar mer samarbete mellan övriga instanser när det gäller elevernas varierande behov som den faktor som är mest styrande för hur arbetet organiseras och fördelas i elevhälsoteamet.
Exempel: ”Svårt att arbeta individorienterat i samverkan med klassernas
pedagoger. Grupp/klasstorlekarna är alldeles för stora och personaltäthet för låg.
Tid finns inte för reflektion och lugn i arbetet.”
Ren beskrivning
Beskrivningar som inte tydligt svarar på om respondenten upplever att elevernas varierande behov är den faktor som är mest styrande för hur arbetet organiseras och fördelas i elevhälsoteamet,
Exempel: ”Elevhälsan har en planeringsledare som arbetar på rektors uppdrag där samordninga och planering kring elevhälsoarbetet är i fokus. Hon är kontakten med alla inblandade kring eleverna. Framångskoncept!!”
Vet inte
När respondenten svarat att den inte kan svara på frågan. Kan exempelvis bero på brist på erfarenhet.
Exempel: ”Jag är ny på skolan och behöver mer tid och bättre underlag för att göra en adekvat beskrivning.”
Övrigt
Svar som varit svåra att tolka utifrån de kategorier som finns.
Exempel: ”Läggs mest resurser på de som "stör" mest för andra som också har svårt att nå sina kunskapsmål.”
Elevhälsa 2012 – Kapitel 2 Resultat per samtliga
Hur arbetstiden fördelas mellan fyra olika uppgifter under en termin
De svarande fick möjlighet att redovisa hur de upplever att deras arbetstid under en normal termin fördelas mellan följande fyra poster:
§ Administration, möten i elevhälsoteam, arbetsplats-‐, informationsmöten och dylikt.
§ Elev-‐ och föräldrakontakter.
§ Handledning eller konsultation till annan personal.
§ Generellt arbete, skolutvecklingsfrågor och dylikt.
Ser man till vad samtliga har svarat är det elev-‐ och föräldrakontakter samt administration, möten i elevhälsoteam, arbetsplats och informationsmöten som främst nämns, se diagram 2:11.
Diagram 2:11. Redovisa hur du upplever att din arbetstid fördelas mellan dessa poster under en normal termin (Fråga 38). Per samtliga.
34% 40% 16% 17%
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Administralon, möten i elevhälsoteam, arbetsplats-‐, informalonsmöten o dyl Elev-‐ och föräldrakontakter
Handledning eller konsultalon lll annan personal Generellt arbete, skolutvecklingsfrågor o dyl
KAPITEL 3
RESULTATET PER PROFESSION
I detta kapitel presenteras enkätresultatet per de sex professionerna. I kapitlets diagram presenteras samtliga professioner, däremot är resultatet bara statistiskt säkerställt i fyra av grupperna då gruppen psykolog och skolläkare utgörs av få deltagare (se diagram 3:1 över antalet deltagare i respektive profession) för att kraven för signifikanstest ska bli uppfyllda. Av samma anledning har vi uteslutit svarsalternativen Vet ej eller kan inte ta ställning samt Önskar ej besvara frågan i signifikanstesterna. Resultatet redovisas även här i diagrammen.
Diagram 3:1. Antal svarande inom de sex respektive professionerna.
Professionerna Psykolog och Skolläkare utgörs av för få individer för att de ska kunna signifikanstestas.
Övergripande resultat per profession
Rektorer utmärker sig med att i högre omfattning än svarande i de andra professionerna ha angett stämmer ganska till mycket bra på de positiva påståendena när det gäller: Synen på elevhälsan där de arbetar, Generella
påståenden om elevhälsan där de arbetar och Hur väl elevhälsoteamet fungerar på den skola de arbetar.
När det gäller påståenden om PMO (Stadens IT-‐system för elevhälsan) har skolsköterskorna i högst omfattning angett stämmer ganska till mycket bra.
Psykolog och Skolläkare är de professioner där de svarande högst frekvent har
angett svarsalternativet Vet ej eller kan inte ta ställning.
28%
33%
12%
4%
6%
17%
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Rektor Specialpedagog Kurator
*Psykolog
*Skolläkare Skolsköterska
n=166 n=196 n=69 n=21 n=34
n=101
Elevhälsa 2012-‐ Kapitel 3 Resultatet per profession
Synen på elevhälsan
Diagram 3:2. Elevhälsans arbete har det senaste året förändrats till att bli än mer inriktat på hälsofrämjande och förebyggande insatser (Fråga 5). Per profession.
STATISTISKT SÄKERSTÄLLDA SKILLNADER MELLAN PROFESSIONERNA
F5. Elevhälsans arbete har det senaste året förändrats till att bli än mer inriktat på hälsofrämjande och förebyggande insatser.
§ Specialpedagoger har i signifikant högre grad än kuratorer angett att elevhälsans arbete det senaste året har förändrats till att bli än mer inriktat på hälsofrämjande och förebyggande insatser (43 % jämfört med 22 %).
§ Kuratorer har i signifikant högre grad än rektorer uppgett att elevhälsan, arbetar mest med "akututryckningar" (26 % jämfört med 11 %).
31%
34%
34%
20%
24%
24%
30%
34%
38%
26%
41%
14%
44%
39%
16%
10%
17%
25%
29%
3%
17%
5%
5%
3%
9%
10%
9%
7%
13%
13%
17%
6%
14%
21%
5%
2%
1%
4%
10%
3%
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Total Rektor Specialpedagog Kurator
*Psykolog
*Skolläkare Skolsköterska
Ja, stämmer
Nej, vi har hela lden arbetat hälsofrämjande och förebyggande Nej, vi arbetar mest med "akututryckningar"
Annat
*Vet ej eller kan inte ta ställning
*Önskar ej besvara frågan
