Vägarna till eliten: En undersökning av fotbollstränares sociala bakgrunder

Vägarna till eliten

En undersökning av fotbollstränares sociala

bakgrunder

Författare: Bergfors, Daniel; Sjöberg, Emil Handledare: Jørgen Kjær

Termin: VT21 Kurskod: 2IV31E

Sammanfattning

I denna uppsats redogörs för fotbollstränares väg till att de blir anställda på elitnivå. Studien utgår från att undersöka tränarnas sociala bakgrund utifrån faktorerna socialisation, sociokulturellt perspektiv, sociala fält samt kapital. Studiens metodval är av kvalitativ grund, i form av intervjuer. Detta för att djupgående besvara syftet och forskningsfrågorna. Denna studie har påvisat olika vägar som en tränare kan ta för att nå till svensk elitfotboll, dessa grundar sig i socialisationen de vill säga, hur en tränares fotbollsintresse växt fram via sin omgivning. Ur ett sociokulturellt perspektiv går det att se viktiga faktorer, bland annat framkommer det att ens föräldrars engagemang inom idrottslivet format tränare till att själv få ett intresse för idrott. Det visar även att det är viktigt med ett brett kontaktnät inom det sociala fältet (idrottsfältet), vilket även kan ses som ett kapital som ökar chanserna till att få ett jobb inom svensk elitfotboll.

Nyckelord: Fotboll, Tränare, Elit, Socialisation, Sociokulturellt perspektiv,

Innehållsförteckning

1.Inledning 6

1.1 Studiens relevans i förhållande till tidigare forskning 7

1.2 Syfte och frågeställningar 8

1.3 Frågeställningar 8

1.4 Avgränsningar 8

2. Tidigare forskning 9

2.1 Tidigare spelare till tränare 9

2.2 Att lära utifrån spelarerfarenhet 9

2.3 Att lära utifrån utbildning 10

2.4 Fotbollen som arbetsmarknad 10

3. Kunskapsteoretisk utgångspunkt 12 3.1 Socialisation 12 3.2 Sociokulturellt perspektiv 13 3.3 Sociala fält 13 3.4 Kapital 14 4. Metod 15 4.1 Intervjuer 15 4.2 Urval 16 4.3 Forskningsetiska övervägande 16 4.3.1 Intervjuer 17 4.4 Metoddiskussion 17

5. Resultat och analys 19

5.1 Hemförhållande 19

5.2 Uppväxt 20

5.3 Karriärval 22

5.4 Utbildning 23

5.6 Spelarerfarenhet kontra utbildning 26

6. Diskussion 27

6.1 Hemförhållanden 27

6.2 Uppväxt 27

6.3 Karriärval 28

6.4 Spelarerfarenhet kontra utbildning 29

6.5 Avslut 30

7. Referenser 31

Bilagor

Förord

Vi vill börja med att tacka Jörgen Kjaer, Bo Carlsson och Tobias Stark för de tips och råd som vi fått tagit del av genom arbetas gång. Ett ytterligare tack till Jörgen som har varit vår personliga handledare genom i kursen. Utan dessa inspel hade undersökningen varit mer krävande än vad den blev.

Genom våra år på Linnéunivsersitetet och programmet Coaching & Sport Management har vi träffat många lärare som under tiden givit oss nya vinklar och perspektiv på idrottsfältet. Vi vill därför rikta ett stort tack till de lärare vi har haft förmånen att träffa och lära av.

Vi vill även rikta ett stort tack till de föreningar och tränare som valt att ställa upp i studien, utan er hade denna uppsats inte varit möjlig att genomföra. Vi hoppas och tror att denna uppsats ska vara intressant läsning samt att den kan leda till uppsåt för nya studie inom idrottsfältet.

1.Inledning

Studien fokuserar på att undersöka en fotbollstränares väg från att de föds via deras uppväxt till att de får ett tränarjobb inom svensk elitfotboll (herrar/dam). För att få en bättre förståelse vad elit innebär i avseendet skriver Riksidrottsförbundet (2019) på följande sätt:

“Elitsatsning innebär krävande, specialiserad och organiserad idrottsverksamhet med uttalade prestations- och resultatmål”.

Fotbollstränaryrket är något som utvecklats menar Peterson, (1987, 1993). Den klassiska idrotten har skapats genom det ideella engagemanget, har istället moderniserats till vad som snarare idag bygger på kommersialisering. Det i säg har utvecklat idrotten till att allt fler får specialroller och yrkesbefattningar. Detta går i sin tur även att koppla till tränarrollen då fler och fler får en anställning som i sin tur också ökar kravställningen och medför en form av professionalisering av verksamheten (Garrat & Taylor 2013). Det sägs idag att tränare ska ha vissa kunskaper om exempelvis idrottsvetenskap, idrottsspecifika kunskaper och pedagogiska kunskaper. Coté & Gilbert (2009) menar att utveckling av egenskaper ska grunda sig i det egna drivet, det vill säga intrapersonella lärandet.

Arbetsmarknaden inom fotbollsindustrin skiljer sig avsevärt från övriga samhället som är uppbyggt på fackföreningar som har en maktposition i arbetsmarknaden. I artikeln fotbollens arbetsmarknad (2003) beskrivs fotbollsindustrins självständighet gentemot resten av samhället, det nämns att staten inte stiftar lagar och regler inom ramen för fotbollen och det kan därför benämnas att fotbollen står relativt självständigt. Däremot har staten ett inflytande i arbetsmarknadssystemet genom den arbetslagstiftning, skattelagstiftning och bidra till verksamheten. Fotbollens arbetsmarknad går att beskriva att den sträcker sig både internationellt och globalt, detta i jämförelse med andra typer av arbetsmarknader kan ses som en avvikelse till övriga samhället. Det är påtagligt idag att i princip alla lag har en utländsk spelare, men även utmärkande grad tränare som utövar sitt yrke utomlands.

Svensk elitfotboll delas upp i två olika organisationer, där den ena kopplas till Svensk Elitfotboll (SEF) och Svensk Elitfotboll Dam (EFD). Där den förstnämnda är kopplad till herrfotboll och den sistnämnde damfotboll.

• Svensk Elitfotboll (SEF) grundades 1928 och är en intresseorganisation för de 32 klubbar som spelar i Allsvenskan (Herrar), samt Superettan. Det uppdrag som SEF har

är att driva utvecklingen av herrelitbollen när det gäller det; sportsliga; ekonomiska; kommersiella och administrativa. Verksamhetsmålet är att bli Nordens bästa liga (SEF 2021).

• Svensk Elitfotboll Dam (EFD) grundades 1978 och en intresseorganisation för de 26 lag som spelar i de två högsta ligorna inom Sverige (OBOS Damallsvenskan och Elitettan). Likt SEF har EFD som uppdrag att utveckla den svenska damelitfotbollen framåt inom samma områden. Tillskillnad från herrfotbollen har EFD:s verksamhetsmål att i stället bli världens bästa liga (EFD 2021).

För att idag få vara huvudtränare på den allra högsta nivån inom svenskfotboll finns vissa kriterier som en tränare måste uppnå. Föreskrifterna regleras idag av Union Of European Football associations (UEFA), som gäller för alla medlemsstater som är med i paraplyorganisationen. Enligt UEFA är det nödvändigt med dessa krav för att kvalitetssäkra verksamheten samt att samordna tränarutbildning inom den europeiska fotbollen. De krav som idag gäller gör att få vara huvudtränare i Allsvenskan och Superettan krävs att tränaren innehar licensutbildningen UEFA-PRO Diploma. Samma sak gäller från 2022 för OBOS Damallsvenskan, som idag har UEFA A som krav (Svensk Fotboll 2021).

1.1 Studiens relevans i förhållande till tidigare forskning

Tidigare forskning har hitintills tenderat att koncentrat sig på ledarskap snare än hur uppväxten har format elittränare. Lika så riktar sig forskning snarare till spelare än tränare inom det idrottsvetenskapliga området. Bland annat Jones (2006) menar att det finns brister inom forskningsfältet som behandlar tränarskapet då ett helhetsperspektiv sällan undersöks. Ett exempel på en avhandling som belyser tränarskapet från flera perspektiv är studien av Meckbach (2016) vars syfte var att samla en djupare förståelse om vad det innebär att bli, vara och utvecklas som tränare inom svensk elitfotboll. De brister vi kan se i denna avhandling är att den ej utgår ifrån att se personerna från ett helhetsperspektiv då den knappt belyser sociala faktorer som påverkat en person tidigare i livet då social bakgrund endast berörs ytligt. Social bakgrund (eng. social background) i kontexten definieras som det uppsamlingsord för bakgrund som refererar till en persons kulturella bagage (habitus), exempelvis vilken utbildning som en person innehaver och hur ens socioekonomiska status är eller har varit (Broady 1998). Social i meningen är den delen av begreppet som kopplas till interaktionen med samhället och hur denna formar individen (Säljö 2000).

1.2 Syfte och frågeställningar

I denna uppsats redogörs fotbollstränares väg till att de blir anställda på elitnivå. Studien utgår från att undersöka tränarnas sociala bakgrund utifrån faktorerna socialisation, sociokulturellt perspektiv, sociala fält samt kapital.

1.3 Frågeställningar

Denna studie undersöker följande tre frågeställningar:

• Hur ser vägen ut till en anställning som fotbollstränare på elitnivå? • Varför valde tränarna att bli elittränare?

• Vilken inverkan har utbildning samt spelarerfarenhet för att nå elitnivå? 1.4 Avgränsningar

Studien avgränsas till Sverige och serietillhörigheterna Allsvenskan, Superettan och OBOS Damallsvenskan. Studien syftar inte till att beskriva hur den aktive trivs i sin roll som fotbollstränare eller framgångar inom yrket. Vi har begränsat studien enbart mot aktiva huvudtränare i tidigare nämnda serietillhörigheter. Uppsatsen avser inte heller att se till ledarskapets betydelse för de olika individerna.

2. Tidigare forskning

I en avhandling av Meckbach (2016) visar den generella bilden att den person som blir elittränare utövat flera sporten under sin uppväxt samt verkat på elitnivå under sin spelarkarriär. Tränaren har någon gång studerat utbildningar inom sin idrott alternativt på universitet/högskola. I samma studie kom hon fram till att sättet en tränare i Sverige startat sin karriär skiljer sig åt, vissa tränare startar sin ”satsning” efter sin egen spelarkarriär medan andra påbörjar den för att de blivit skadade och behövt sluta med sin spelarkarriär. En ytterligare anledning har visat sig vara att personen fått fråga av tidigare tränare att hjälpa till. Vidare har det visat sig att vissa personer blivit tränare på grund av deras tidigare tränare inspirerat dem att bli tränare, där inspirationen visats vara dels bra tränare men dels också att tränaren varit så pass dålig att en inte vill vara som den.

2.1 Tidigare spelare till tränare

Samtliga tränare i Mackbachs (2016) undersökning har varit verksamma inom fotboll under en större del utav sitt liv, vad som även påvisas är att personerna i fråga startat sin karriär under tidig ålder. I studien skilde sig vägarna till att bli professionell tränare sig åt, vissa tränare fortsatte sin spelarkarriär som senare utvecklades till en elitspelarkarriär, medan andra specialiserade sig tidigt till att bli tränare.

Studien visar även att vissa tränare varit aktiva i den klubb som de spelar för som tränare på ungdomssidan och sedan tagit ett uppdrag i föreningens seniorlag efter avslutad spelarkarriär. Andra tränare inledde sin tränarkarriär på en lägre nivå (div 3 – 5) för att vid ett senare skede bli assisterande tränare på elitnivå och till sist bli huvudtränare på elitnivå.

I studien blir det tydligt att de som leder rekryteringsprocessen verkar tycka att spelarkarriären är en betydelsefull faktor i valet om vem som kan tänkas nå framgång som blivande tränare. Det här belyser enligt Meckbach (2016) hur elitfotbollen bidrar till att förstärka föreställningar såsom ”he can play; therefore he can teach and coach” samt att tränaren tilldelas legitimitet på grund av dennes tidigare spelarbakgrund och inte genom utbildning eller erfarenhet av att leda grupper.

2.2 Att lära utifrån spelarerfarenhet

Tränarna var enligt Meckbach (2016) inte fullständiga nybörjare när de tog steget från spelare till tränare. De hade via sin spelarbakgrund en rad olika kunskaper och erfarenheter inom

fotbollen som kom att vara användbara i deras tränarkarriär. Majoriteten av tränarna menade också att det framför allt var viktigt i början av karriären vilket också framkommit i andra studier av Perry (2009), Carter (2006) och Seamus (2008). Ett typiskt exempel på hur det gav sig uttryck i praktiken var att de tog efter hur deras egna tränare lagt upp och bedrivit träningar på alternativt hur de inte ville lägga upp träningen. Detta blir också deras introduktion till tränaryrket. Ett annat sätt de kunde använda sig av sin tidigare spelarerfarenhet var för att positionera sig och få respekt från omvärlden och framför allt ifall tränaren varit framgångsrik som spelare på elitnivå inom just fotboll.

2.3 Att lära utifrån utbildning

I en tidigare studie av Meckbach (2016) framstår det att tränare inom elitfotboll ofta saknar tränar- och högskoleutbildning när de går från att vara spelare till att bli tränare. Däremot skiljer det sig åt någon bland denna grupp beroende på två faktorer; de som spelade på en lägre nivå eller de som var i slutet av sin elitspelarkarriär. Här fanns det några som påbörjat utbildningen redan innan sin spelarkarriär var slut. Valet av att välja utbilda sig till fotbollstränare var i vissa fall avsiktligt, medan andra valde att gå en tränarutbildning för att ”testa” om tränaryrket var något för dem.

Tränarna som tidigare läst både högskoleutbildning som tränarutbildning menar att de främst erhåller användbar kunskap från deras akademiska utbildning snarare än tränarutbildningen. Det som dessa tränare menar var att högskoleutbildning gav de kunskap om pedagogik, fysiologi och kost. Mer precist lär de sig att samspela med människor, kommunicera, strukturera och presentera. Meckbach (2016) menar att ett tränarskap innebär att krav på att förstå pedagogiska dimensioner, vilket kan betyda att denna kunskap inte lärs ut i samma uträckning på en tränarutbildning.

2.4 Fotbollen som arbetsmarknad

Bill Sund har ett flertal vetenskapliga artiklar kring fotbollen som en arbetsmarknad. Sund menar att när fotbollen övergick från amatörismen till den nuvarande professionalismen att fotbollsindustrin även övergick till ett ökande intresse för affärsmän och entreprenörer. Han även att den då sågs av arbetarklassen men att den styrdes av affärsmän och entreprenörer som var vana att fatta beslut, hantera anställda och pengar (Sund 2006).

Sund (2003) skriver och konstaterar att det finns en familjeideologi inom fotbollen och att ledarskapet inom svenska föreningar varit på gränsen till paternalistiskt. Vidare beskriver han

hur de som är verksamma i föreningen sett på klubben som en stor familj och väljer att exemplifiera detta med hjälp av Stig Svensson i Östers IF. Detta blir också ett talande exempel då Stig blev känd som “Mr. Öster” efter att ha varit aktiv som ordförande i föreningen under 43 år och representerar just den familjära känslan som kan uppstå i en klubb. Sund väljer också slutligen att förklara familjeideologin på följande sätt:

“Fotbollens arbetsmarknadssystem är avslutningsvis osvenskt med ett svagt fack, en stark sammanhållande familjeideologi på en globaliserad grund.” På senare år har föreningarna frångått detta något men det finns fortfarande kvar ett tänk där gamla spelare och ledare som skördat framgångar eller utfört lång och trogen tjänst i klubben har lättare att få någon form av roll inom organisationen.

3. Kunskapsteoretisk utgångspunkt

Följande kapitel är en genomgång av begrepp och teorier som vi valt att använda oss av i studien.

3.1 Socialisation

Socialisation förklarades i början av 1900-talet av Emilé Durkheim (1956) menade att begreppet associerades till uppfostran och uppväxtvillkor för ett barns väg till vuxenlivet. När det talas om socialisation relateras ofta faktorer som format en människas liv, såsom familj och skola. Socialisationen går att tala om som att det är en livslång process där människor formas under hela livet, det som blir bemärkelsefulla faktorer är hur våra värderingar, attityder, beteenden och kunskap förändras (Angelöw 2014, Olsson & Olsson 2000).

Socialisationen delas in utifrån tre stadier i livet genom den primära, sekundära och tertiära socialisationen (Ibid). Det första stadiet är den primära socialisationen, den startar redan vid födsel. O ‘Leary (2007) menar att vi föds till en värld utan en känsla om oss själva eller andra människor. Vi förstår inte reglerna för hur samhället fungerar. Vi vet inte vad samhället kräver av oss och vi vet inte vad som är acceptabla beteenden. I det första stadiet spelar familjen en central roll. I det sekundära stadiet, vilket belyser en människa ungdomsår. Under det här stadiet prövas en människas färdigheter till att passa in i ramarna för samhällets allmänna normer. En betydelsefull faktor till utveckling är utbildningssystem, exempelvis skola, idrott. Det tertiära stadiet är den del genom livet som kan förankras till en person vuxna liv, där en person integrerar med politiska värderingar och intressegrupper.

Boo (2014) skriver följande för att påvisa på vilket sätt socialisation bör användas:

“Det är inte möjligt att formulera något bestämt orsakssamband mellan uppväxt och vuxenliv, men det är möjligt att teoretiskt inringa väsentliga faktorer i socialisationen mot bakgrund av psykologiska och sociologiska teorier.”

Detta är applicerbart på vårt arbete också då vi ej med säkerhet kan fastställa att allt som skett i tränarnas uppväxt haft en direkt påverkan till att de senare i livet fått en anställning inom elitfotbollen. Det vi däremot kan göra är att med hjälp av insamlat material finna vissa väsentliga faktorer som gjort att chanserna ökat.

3.2 Sociokulturellt perspektiv

Det sociokulturella perspektivet utgår från ett tydligt fokus på individen och den sociala kontext som denne är i. Perspektivet fokuserar på att förstå hur samhället påverkar individen genom livet (Säljö 2000). För att förstå vad som format människan till den personen som den är idag blir det viktigt att se det kulturella bagaget som hen har fått med sig från sin uppväxt, alltså mer säga, de olika sociala sammanhang och kulturen vi växer upp i. Det går att säga att det som påverkat människan tidigare i livet lämnar sina spår till att forma oss till den vi är idag. Detta kan även kopplas till Bourdieus begrepp habitus som på samma sätt formas av livsstil, kollektiva minnen, sociala erfarenheter samt hur vi beter oss och därigenom påverkar personens sätt att känna och tänka. Detta i sin tur styr praktiker alltså hur personen utför saker på samt val av fritidsintressen och smak (Broady 1998). Han skriver också om att det i en familj skapas en norm samt kollektiva och individuella vanor utifrån verkligheten som en lever i. Det handlar alltså om att se hur en persons uppväxtmiljö gett denne en viss form av identitet och beteende som senare präglat han eller hennes karaktär genom livet. Individer och grupper har enligt Broady (1998) begränsade antal levnadsregler att handla efter, tänka, uppfatta och värdera en situation i någon form utav socialt sammanhang. Dessa grundas alltså på det kulturella bagage (habitus) som olika individer har.

3.3 Sociala fält

Bourdieus sociala fältteori utgår från att samhället betraktas utifrån olika sociala rum som finns i olika sammanhang. En förenklad definition av begreppet är att det kan förklaras som ett system av relationer mellan positioner (Broady 1998). Bourdieu menar att det sociala fältet avser ett område samhället vars människor strider om det som för dessa samman (gemensamt intresse). Kopplat till idrotten menar Sund (1996) att idrotten är utifrån Bourdieus teori ”ett särskilt fält, ett maktfällt i samhället”.

De olika rummen byggs upp i hierarkier, där status är en central del utav vem som får tillhöra sammanhanget. Beroende på hur mycket ”kapital” du har, styr det din plats på fältet. Begreppet kapital är enligt Bourdieus mening termen för värden, tillgångar eller resurser, vilka kan endera vara av symboliska grad alternativt materiellt. Han beskriver att människor har olika mycket och typer av kapital, av dessa finns ekonomisk-, socialt-, symbolisk- och kulturellt kapital. Dessa grundas sig i en persons habitus vilket även kan betraktas som det kroppsliga kapitalet (Broady 1998).

3.4 Kapital

Det symboliska kapitalet är ett av de mest grundläggande begrepp inom Bourdieus sociologiska teorier. Fokusen i begreppet betraktas utifrån två meningar igenkänna och erkänna. Det symboliska värdet går att beskrivas som att exempelvis att människor, vetenskap eller konstverk uppbär en grad utav tillförsikt, status eller anseende. Vad som erkänns är ingen individuell förseelse utan beror på gruppers trosföreställningar om fenomenet. Broady (1998) redogör för två förenklade versioner utav begreppet: ”symboliskt kapital är det som erkännes”; ”symboliskt kapital är det som av sociala grupper igenkännes som värdefullt och tillerkännes värde”. Ett exempel utav detta är om person ”X” har goda ledaregenskaper kan det betraktas som värdefullt för vissa personen inom det fält som denna befinner sig i, därmed säga, kan samma egenskaper inom ett annat fält vara mindre värdefullt.

Det kulturella kapitalet behandlar Bourdieus studie om kapital som något likvärdigt med det symboliska kapitalet, den skillnad som finns mellan de både är att den ena riktar sig mer till individer och grupper (symbolik) och den andre samhället som helhet (kultur). Den symbolik som det kulturella kapitalet tyder på är då en dominerande tendens i samhället. Det kulturella kapitalet handlar därför mer om smak och värderingar. Ett exempel på det är om ett samhälle föredrar finkultur före popkulturen eller tvärtom. Utifrån vad vi tycker i olika frågor skapas olika kulturella kapital som i någon mån kan beskrivas som att ha ”mer status än andra”. Utifrån vår åsikt skapas positioner i samhället, då samhället kategoriseras efter olika intressen.

Det ekonomiska kapitalet handlar om materiella resurser, mer specifikt hur mycket pengar som en person har till godo. Bourdieu menar att de ekonomiska förutsättningarna påverkar valet av intressen och preferenser. Hans teori kan därmed kopplas till hur klassamhällen skildrar människor förutsättningar i livet. Att kategorisera samhället efter klass redogör för skillnaden mellan olika människor ekonomiska ställning, utbildningsnivå, yrkesbefattning samt sociala nätverket (Broady 1998). Coakley (2016) menar att det går att beskriva hur människor inom en klass har liknande chanser till framgång, ett exempel för det är den chansen en person har att nå till en viss yrkesbefattning.

Det sociala nätverk som varje enskild person har utgör för det sociala kapitalet, mer specifikt handlar det om personer som vi har relationer till. Det sociala kapitalet är viktigt för en person i sitt vardagliga liv, det går att beskriva en person med rätt kontakter som att denne har möjlighet att öppna vissa dörrar som andra inte har rätt till. Dessa kallar även Bourdieu för ”fält”. Ett exempel kan vara att med rätt kontakter kan det bli enklare att få ett visst jobb.

4. Metod

Den metod vi valt att använda oss av i detta arbete var semistrukturerade intervjuer, vilket är en metod för att samla in kvalitativa data. Detta ger i sin tur djupare svar och förståelse till varje forskningsfråga. Vi anser att denna metod blir mest relevant för vårt arbete då vi med hjälp av intervjuerna skapar oss en djupare förståelse till hur tränarnas väg sett ut till att de idag är elittränare i någon av Sveriges tre högsta ligor

4.1 Intervjuer

Bryman (2018) menar att semistrukturerad intervjuform kan med fördel användas för att ställa mer allmänformulerade frågor, med möjlighet till uppföljningsfrågor. Det utmärkande med denna form av intervjuer är att dess flexibilitet.

En intervjuguide sammanställdes (se bilaga 1) och användes som ett viktigt stöd till intervjuerna. Guiden bearbetades och reviderades efter de två första intervjuerna, dessa två användes också som pilotintervjuer för att testa och sedan få fram den slutgiltiga intervjuguiden. Intervjufrågorna varierar i öppna och slutna frågor, detta för att få en grundligare förståelse för vad respondenten berättar och förklarar. Sedan genom att ställa slutna frågor, blir respondenten tvungen att ta en ståndpunkt.

Inför de schemalagda intervjuerna fick respektive respondent ta del av intervjuguiden för att kunna förstå ytterligare vad intervjun handlade om, samt förbereda sig på bästa sätt. Vi kontaktade samtliga föreningar i respektive serie, med målet att genomföra tio intervjuer, då det enligt Kvale och Brinkman (2009) är en lagom mängd. I denna studie genomfördes dock endast sjuintervjuer. Anledningen varför målet inte uppnåddes var på grund av att tidpunkten för studien kolliderade med seriestarter vilket gjorde att många av tränarna ej kunde avsätta tid åt en intervju.

Intervjuerna genomfördes via programmet Zoom, där varje intervju pågick i cirka 30 - 45 minuter. Inför intervjun skickade en zoomlänk till respondenten. Det första vi gjorde var att hälsa personen välkommen samt starta inspelning av samtalet via Zooms inbyggda inspelningsfunktion. Detta efterföljdes av att vi presenterade syftet samt kollade ifall det fanns några frågor innan intervjun startade. Frågorna vi ställde handlade om deras uppväxt/familjeförhållanden, idrottsbakgrund och utbildning. Vidare efter att alla frågor ställts, återkopplade vi ifall det fanns någon övrig fråga för att vara säker på att respondenten lämnade intervjun med en så klarsynt bild av studien som möjligt.

När intervjun var avslutad transkriberades det insamlade materialet, för att återskapa och bearbeta intervjuerna samt skapa en tydlig förståelse för informationen. I samband med transkriberingen färgkodade vi materialet utifrån intervjuns tre olika kapitel: 1) familjeförhållande/uppväxt, 2) idrottsbakgrund, 3) utbildning. Användningen av färgkodning gjorde materialet enklare att jämföras och analyseras eftersom det blir tydligt vilka delar som är jämförbara och relaterade till varandra. Studien vilar på en abduktiv ansats, det vill säga materialet bearbetas genom en övergång mellan empiriskt material och teoretisk reflektion (Alvehus 2019). Detta har vi gjort genom att testa teorin på det empiriska materialet och efter analysen modifierat samt förnyat teorierna för att skapa en djupare förståelse. Med det sagt, blir denna ansats varken induktiv eller deduktiv utan snarare en mix av vardera.

4.2 Urval

Då vi har utgått från en kvalitativ forskningsmetod har valet av respondenter grundat sig i ett strategiskt urval. Alvehus (2019) förklarar att intervjustudier ska genomföras med personer som blir intressanta för det frågor som ska ställas för studien. En anledning kan vara att personerna i fråga ska inneha några specifika erfarenheter, i detta fall vara huvudtränare på en särskild serienivå. Resultatet kan således inte heller bli generaliserat för samhället i stort, utan blir specifikt för själva forskningsområdet. Att välja dessa urvalsprinciper kan ses som för strategiskt, exempel: Att studera en elittränarens uppväxt ur ”huvudpersonens perspektiv” kanske inte ger en rättfärdig bild, utan att en beskrivning ur ett ytterligare perspektiv kan ge en mer rättfärdig bild. Ur det strategiska urvalet för studien är huvudtränare, aktiva i OBOS Damallsvenskan, Allsvenskan och Superettan intressanta för studien, då det är samma behörighetskrav i dessa tre serier. Utifrån urvalet var det en tränare från OBOS Damallsvenskan, en tränare från Allsvenskan och fem från Superettan, alla dessa var män. 4.3 Forskningsetiska övervägande

Etik och moral kan enligt Helgesson (2015) hållas isär, där filosofer brukar benämna moralen som det inslag om idéen där alla är ansvariga för sin handling. Etik handlar istället om att förstå föreställningar och idéer vilket reflekterar normativa frågeställningar alltså vad som är bra, dåligt, rätt eller fel. God forskningssed betyder att studien håller vetenskapens interna spelregler, det innebär bland annat att forskningen genomförs på ett bra sätt för att sedan framställas på ett öppet och rättvisande sätt. Vi kommer därför förhålla oss till de fyra övergripande regler som Vetenskapsrådet (2017) tagit fram, dessa är: samtyckeskravet, konfidentialitetskravet, informationskravet samt nyttjandekravet.

4.3.1 Intervjuer

Vid en forskning som inriktar sig på andra människor och deras verklighet är det viktigt att tänka på fyra utgångspunkter, med det säga sekretess, tystnadsplikt, anonymitet och konfidentialitet (Vetenskapsrådet 2017). Detta innebär att de personer som väljer att delta i forskningen har rätt till anonymitet och avidentifiering, vilket innebär att vi ej kommer benämna någon vid namn, ålder, klubbtillhörighet etcetera. Vidare betyder det att all den data som vi samlar in inte kommer spridas vidare på något annat sätt än det som publiceras i rapporten för att skydda integriteten hos respondenterna. Vid sammanställningen av materialet ska vi på ett sådant korrekt sätt framställa en öppen och rättvis bild av verkligheten, utan att lämna något egen värdering i svaren.

4.4 Metoddiskussion

Reliabiliteten menar Alvehus (2019) handlar om att mätningen blir densamma om någon annan utför undersökningen på nytt. Jämförelsen mellan kvantitativ forskning och kvalitativ forskning i frågan blir däremot om reliabiliteten spelar så stor roll i frågan. Ett exempel; en intervjustudie utförs två gånger på exakt samma sätt, i det första försöket kommer forskaren fram till att svaret är X1 medan i det andra försöket kommer forskaren fram till att svaret är X2. Detta innebär att forskningen utfördes på exakt samma sätt, men att resultatet blev olika. Detta kan även bero på att respondenten hunnit förändra sin syn på situationen, vilket kan skapa olika resultat av samma studie. För svaret hur studien förhåller sig till att skapa bra reliabilitet, strävar vi efter att i metodavsnittet skapa en sådan precis återberättelse för tillvägagångssättet som möjligt. Ett annat viktigt begrepp är validitet i en studie, dock menar Alvehus (2019) även här att det finns en viss problematik att uppnå fullständig validitet. Ett sätt för att sträva efter så autentiska resultat som möjligt är att studien strävar efter att personerna i studien ska känna igen sig i de beskrivningar som skildras. Detta gör vi genom att inte skönmåla bilden eller förändra verkligheten av intervjusvaren, det kan sägas vara ett sätt att höja validiteten.

Genom att genomföra intervjuer via mjukvaran Zoom har vi funnit att det förekommit fördelar och nackdelar för studien. En fördel vi fann var att vi kunde mötas trots att vi inte träffades fysiskt, ett online-möte gav oss därför förutsättningen att nå personer över hela Sverige. Det skapar även flexibilitet och smidighet. Den upplevda nackdelen var att intervjuerna i sig gjorde det svårt att få en känsla för sinnesintryck och kroppspåk. Ur ett tekniskt perspektiv är zoom ett lämpligt verktyg då många utav intervjuerna fungerade väldigt bra men samtidigt uppstod även situationer där internet slutade att fungera under korta sekunder vilket skapar en situation som

i längden inte bli hållbar. Däremot var detta endast en företeelse som uppstod enstaka gånger och under övervägande del av intervjuerna uppstod inte detta problem.

Bryman (2018) menar att risken med metodvalet är att respondenten kan vinkla sina svar till sitt eget bästa genom att skönmåla bilden av sig själva, därav är det av hög vikt att tydliggöra anonymiteten för att minska denna risk. Vidare skriver han om hur kritiker till kvalitativ forskning menar att resultatet ej går att generalisera utöver den situation och miljö som forskningen utförts i. Med detta menar kritikerna att det är omöjligt att generalisera resultaten till andra miljöer. Vidare skriver han om hur vi ej kan generalisera en population utifrån kvalitativa intervjuer då personerna ej blivit slumpvis utvalda, det vi istället får göra är att generalisera med hjälp av teorin. Han fortsätter att förklara detta på följande sätt: det är det teoretiska tänkandet och inte statistiska kriteriet som är avgörande för generaliserbarheten av resultatet från en kvalitativ studie.

5. Resultat och analys

I det här kapitlet presenteras resultatet av studien och en analys är gjort utifrån de valda teoretiska utgångspunkterna och den tidigare forskningen. För att underlätta läsningen har kapitlet sorterats efter intervjuernas olika avsnitt.

5.1 Hemförhållande

Förhållningssätten i hemmen gentemot respondenterna skilde sig inte avsevärt. De mest förekommande förhållningssätten var att de hade milda förhållande med fria tyglar, samtidigt som det fanns en tydlig bild vad de fick göra och inte. Att vara mot andra som du själv vill bli behandlad, var en tidig lärdom i en av tränarnas uppfostran. Flera av respondenterna vittnade om att de haft frihet under ansvar genom sin uppväxt.

En annan person berättade att hans uppfostran grundade sig mycket i idrottens regler och oskrivna lagar. Vilket betyder att det var viktigt att anpassa sig och ta hänsyn till andra, han beskrev detta som att hans föräldrar vägledde honom på ett bra sätt. Utifrån det sociokulturella perspektivet kan det beskrivas som att personen i frågan redan i det primära stadiet av socialisationen introducerats och lärt genom idrottens kontext och därmed i ett tidigt stadie erhållet en förståelse hur en ska vara inom idrottens sociala fält (Broady 1998, Säljö 2000). Ur ett socioekonomiskt perspektiv framkom det att samtliga i undersökning växt upp i antingen en arbetar- eller medelklassfamilj. Det blev tydligt att det inte var någon som kom från en akademisk familj eller från välbärgade ekonomiska förhållanden. De jobb som tränarnas föräldrar hade under deras uppväxt skilde sig åt något, men det var inget som heller tydde på att det var höginkomst yrken, utan de kan kännetecknas som medelinkomsttagare i Sverige. Yrkena som framstod var förskolelärare, socionom, frisör, journalist, butiksbiträde och polis. Både enligt Coakley (2016) och Durkheim (1956) kan det här beskrivas som att deras socioekonomiska status kan jämställas som likande, ingen av tränare har haft mycket bättre ekonomiska förutsättningar än någon annan.

Hälften av respondenterna är uppväxta i städer som har 100,000 invånare eller fler. En av personer är uppväxt i mindre stad med omkring 50,000 invånare. Övriga växte upp i samhällen med mindre än 10,000 invånare. Detta är något motvisande mot Meckbachs (2016) studie, där hon menade att tränare ofta kommer från mindre samhällen.

Huvudparten av respondenter har vuxit upp med två föräldrar i hemmet. Samtliga har haft ett eller flera syskon där övervägande del har varit det äldsta syskonet och enstaka personer har varit det yngsta eller varit mellanbarn.

Den generella responsen var att de flesta påstod sig ha varit ett syskon som tagit ansvar som barn/ungdom. En person beskriver detta utifrån att han som äldsta barn fick ta ansvar på grund av att hans föräldrar skilde sig, vilket då blev naturligt för honom att ta ansvar över sysslor och de yngre syskonen. En annan beskriver ansvarstagandet utifrån att det fanns ett delat ansvar mellan syskonen att hjälpa till med sysslor som städning, inhandling av matvaror samt laga mat. Detta kan enligt de teorier om socialisationen vara ett tecken på vad som kan har format vissa av tränarna till idag försätta i en roll som kräver ansvarstagande (Angelöw 2014). Medan en tredje part skildrar meningen och påstår att han inte behövt tagit mycket ansvar. Anledningen till att han kom undan menar han var för på grund av det stora fokus som fanns på idrotten, vilket gjorde att föräldrarna istället ville ge honom de bästa förutsättningarna att utvecklas inom sin idrott.

5.2 Uppväxt

När vi frågade respondenterna hur de skulle beskriva sig som personer under grundskole- och gymnasietiden fick vi svar som skilde sig åt väldigt mycket. En beskrev sig själv som stökig och okoncentrerad, en annan som ”sport och musikkungen” och en tredje som blyg och osäker. Så här sa de med egna ord:

”Lite stökig. Tillräckligt lätt i skolan för att kunna vara stökig. Jag tror inte att jag hade haft karaktär till att vara stökig om jag inte hängt med i skolan för då hade jag nog velat anstränga mig lite mer men eftersom jag hade ganska lätt för att komma upp i normalbetyg utan att anstränga mig så hade jag tid att härja litegrann. Jag var inte på något sätt en riktig skitunge men lite okoncentrerad och höll på med massa annat på lektionerna i stället för att lära mig.”

”På grundskolan var jag nog både sport- och musikkungen. Om man ska mäta det på ett sätt så var det sista tiden sjuan, åttan, nian då jag fick stipendier som det så fint hette, det var väl en biocheck och lite annat och både på idrott och musik så gjorde jag mina absolut bästa framträdanden.”

”Jag skulle säga att inombords så var jag ganska blyg, kanske lite osäker men har alltid fått höra av mina föräldrar att jag är en ledargestalt men jag uppfattade

aldrig mig själv så. Det var lite motsägelsefullt vad jag själv kände kontra vad andra sa.”

Precis som i Meckbachs (2016) avhandling förklarade alla tränare att de någon gång under sin uppväxt testat på en eller flera andra sporter utöver fotbollen. Två av respondenterna lyckades dessutom ta sig upp till ”division 3” samt ”division 1” och landslaget inom andra idrotter men valde att avsluta dessa för att satsa fullt på fotbollen. Den största anledningen till att tränarna slutade med sina andra idrotter var för att det kolliderade med fotbollssatsningen, en utav dem beskrev det på följande sätt:

”Det var för att fotbollen tog för mycket tid, den kolliderade med träningar och det man skulle göra där så det gick liksom inte att kombinera någon annan sport. Och så skulle jag träna extra och hinna med allt så nej, det var nog därför jag slutade.”

De flesta beskriver sig själva som duktiga idrottare under grundskole- och gymnasietiden, främst inom just fotboll. Många av respondenterna förklarade även att det fanns ett stort fokus på fotbollen redan från tidig ålder och att denna mer eller mindre alltid prioriterades först. Detta kan ha haft en stor inverkan på deras val att även i äldre ålder satsa på en karriär inom fotbollen utifrån socialisationsteorierna (Durkheim 1956). Även fast det, som Boo (2014) skriver, inte är möjligt att formulera något bestämt orsakssamband mellan uppväxt och vuxenliv så kan den stora fokusen på fotboll i ung ålder ses som en väsentlig faktor. Några av dessa vittnar också om att de fick mycket ”gratis” rent socialt genom idrotten och majoriteten målar upp en bild av att de alltid haft mycket vänner runt sig under sin uppväxt. Det flera dock beskriver är att de aldrig var speciellt beroende av dessa vänskaper då, som tidigare nämnt, fotbollen alltid stod i centrum och därför kom också relationer i andra hand.

Nästintill alla respondenter vittnar om att de hade relativt enkelt för skolan men att de ej ansträngde sig speciellt mycket och som följd av detta blev också betygen medelmåttiga eller strax över medel. Flera säger att skolgången var sekundär och att det var något som städades av för att sedan kunna göra det de faktiskt ville som exempelvis spela fotboll. En av tränarna förklarade sin tidigare inställning till betygen såhär:

”Fokus var hela tiden på att göra skolan för att kunna satsa på idrotten. Jag valde den lättaste linjen på gymnasiet för att kunna kombinera den med fotbollen. Jag har inte på något sätt varit dålig men jag har inte haft något fokus på det heller.”

5.3 Karriärval

Majoriteten av tränarna har haft en eller flera föräldrar som varit antingen tränare eller aktiv som spelare under deras uppväxt, av dessa hade även vissa en förälder som tränare i sitt eget lag. Därmed går det att tyda att majoriteten av respondenterna hade familjehistorik inom idrottsvärlden som skapat intresset för dem. Detta grundas utifrån Bourdieus beskrivning av habitus, det vill säga bildande av normer och värdering, via dessa valet av fritidsintressen (Broady 1998). I det här sammanhanget har personerna i fråga ett habitus förankrat i fotbollsintresset. En tränare beskriver:

”De bara blev så, bägge föräldrar är intresserade och därigenom var även far- och morföräldrar intresserade så det föll sig naturligt. Jag kan inte säga att de forcerade mig in till det. Det har jag inte upplevt någon gång. Alltid funnit med i det och än idag är det som pratas mest om på släktmiddagar.”

Tränarna vittnade om olika berättelser kopplade till sina barn- och ungdomsår där en tränare berättade att hans pappa lät honom följa med till fotbollsplanen och se på när pappan själv var tränare för ett fotbollslag. Detta tror han själv var något typ av startskott för det stora intresset till att bli fotbollstränare. Enligt Säljö (2000) kan det påvisas hur en person växer upp i idrottsmiljön för lära sig och förstå hur det sociala idrottfältet fungerar. Det påvisades även att han senare under sina ungdomsår blivit tränare för ett basketlag som tolvåring, till dåvarande sjuåringar. Även Boo (2014) diskuterar orsak och verkan i uppväxt och vuxna livet, i detta fall en person som tidigt socialiseras in till idrottsmiljön och kan vara orsaken till varför han idag har valt en karriär inom fotbollstränaryrket. Även andra berättar om hur de under sin uppväxt haft som sommarjobb att arbeta på den lokala fotbollsskolan där de tränade barn- och ungdomar.

Tre olika resor

En av tränarna visste redan vid sitt första ”tränaruppdrag” som tolvåring att en tränarkarriär var något för honom. Det har sedan varit en drivkraft genom hela livet. Under junioråren kom han till en elitmiljö som spelare, då gjorde denne ett aktiv val att skriva ner tankar och idéer från sina egna tränare som han sedan kan använda i sitt framtidsscenario som fotbollstränare. Detta går i linje med Meckbachs (2016) resultat om att en tränare inspireras av tidigare tränare. För honom blev därför naturligt att genomgå SvFF:s tränarutbildningar för att få behörigheten att praktisera på elitnivå. Efter en lång spelarkarriär blev han akademiansvarig i klubben han själv avslutade sin spelarkarriär i, vilket sedan ledde honom till att bli assisterandetränare för

föreningens seniorlag som då spelade i Allsvenskan. Detta sätt att lära sig yrket samtidigt som du är aktiv spelare är vad Meckbach (2016) kallar för ”att lära utifrån spelarerfarenhet” som benämnts tidigare i uppsatsen.

En av tränarna som själv haft en längre spelarkarriär har inte tidigare i sitt liv haft en uttalad ambition att bli fotbollstränare. Däremot påbörjade han sin tränarutbildning genom den så kallade ”gräddfils-utbildningen” som är en tränarutbildning inriktat till tidigare elitspelare. Efter sin spelarkarriär blev han tränare för ett division två lag och jobbade parallellt inom mediabranschen. Under ett av sina uppdrag där respondenten bevakade en fotbollsmatch, stötte han på en annan tränare som haft en bakgrund inom samma fotbollsförening som respondenten själv spelat för. Senare samma år fick den tränaren jobb inom den förening som de båda haft gemensamt, detta ledde till att respondenten fick frågan att bli assisterande tränare för honom. Året efter fick han även chansen som huvudtränare inom samma förening.

En annan tränare beskriver hur hans karriär började under gymnasietiden när han tränade sina yngre syskon med sin pappa. Senare blev han kontaktad av tidigare tränare från den akademi som han själv spelat i, som erbjöd honom ett tränarjobb inom föreningen. Efter några år inom akademin fick han chansen på damsidan, vilket han gjorde bra och ledde till ett jobb som huvudtränare för det laget. Några år senare fick samma person chansen i allsvenskan som assisterande tränare, som ledde till att bli huvudtränare i Superettan.

Undersöker vi de tre olika resorna går det att se ett samband i hur de fick sitt första tränarjobb på elitnivå, vilket är kontakter. Somliga tränare pekade på att det är viktigt att skapa sig ett brett nätverk av personer. Dessa kan ha en betydelsefull del om du blir anställd eller inte, den andra faktorn att ta hänsyn till är tajming då det inte finns oändligt med tränarjobb. Detta går i linje med Bourdieus teori om det sociala fältet och de nätverk som en person har inom fältet, han menar att om en person har ett brett nätverk kan det enklare leda till att få en viss yrkesposition (Broady 1998). Utifrån ovanstående fakta går detta också att koppla till familjeideologin som råder inom fotbollen då flera av tränarna fått jobb genom att under en längre period haft någon typ av relation till föreningen eller personer på styrandeposter (Sund 2003).

5.4 Utbildning

I intervjuerna framkommer det att de flesta av tränarna inte har någon särskilt akademisk utbildning, däremot har samtliga tränare genomgått grund- och gymnasieskolan. Det var få personer som har en akademiskutbildning. Anledningen till att de personer som valde att utbilda

en pedagogisk utbildning i form av lärarutbildning. Enstaka tränare har även genomgått fristående coaching – och ledarskapsutbildningar.

En av de personer som gick lärarutbildning, förklarade att det var ett aktiv karriärsval då han testat yrket tidigare och sökte nya karriärvägar. Han förklarar den positiva sidan av att ha lärarutbildning och fått chansen att praktisera inom yrket då han kunnat begå vanliga misstag i klassrummet som andra personer istället gjort inom tränaryrket. Kopplat till Meckbachs (2016) studie påvisas det att personer som gått en akademisk utbildning snarare har större nytta av den istället för tränarutbildningen. En tränare beskriver sitt aktiva karriärsval med egna ord på följande sätt:

”Fotbollstränarutbildning gick jag från början för att jag kände att lärarkompetens har jag, spelarkompetens har jag men eftersom jag skulle stå på andra sidan var det viktigt för mig att även har perspektiv från tränardelen.” Tränarutbildningen UEFA-PRO licens som tidigare nämnt är ett krav för att tränarna ska få vara verksamma på denna nivå som huvudtränare. Det är en utbildning som samtliga tränare har eller har påbörjat och anledning varför många valde att påbörja utbildningen menar de flesta att det var på grund av att få behörighet att få praktisera på elitnivå.

En tränare beskriver att tränarutbildningarna kan fungera som en dörröppnare och dessutom att innehållet i utbildningarna är bra och lärorikt. Detta är även ett sätt att påvisa hur kontakter kan skapas och erhållas, då han vittnat om att han träffat flera verksamma inom yrket på utbildningarna. En annan tränare menar däremot tvärtom, tränarutbildningar är en förutsättning för att du ska få praktisera men att innehållet inte är något som hjälper en i uppdraget som tränare. Vidare förklarar han att det är än viktigare att vara i miljö med kompetenta kollegor för praktiska lärandet, snarare än att gå tränarutbildningar. Det erfarenhetsutbyte som sker i den dagliga verksamheten inom en förening kan ses som en utbildning i sig, han beskriver detta på följande sätt:

”Snackar vi om svenska fotbollsförbundets utbildningar, då tycker jag inte det. Men, jag är utbildad på ett fruktansvärt bra sätt av min klubb som jag jobbade i. Utbildningen som att få praktisera men också att vara runt väldigt mycket skickliga människor och internutbildningar.”

Alla respondenter anser att det inte finns något negativ med att utbilda sig, majoriteten menar att det är viktigt som tränare att ha ett eget driv samt ta ansvar för sin egen utveckling. Detta

driv och eget ansvar går också att koppla till intrapersonella faktorer då det kommer inifrån tränarna själva (Cote & Gilbert 2009). Dock ställer sig flera kritiskt till SvFF tränarutbildningar och det behörighetskrav som ställs för att få verka på elitnivå. En tränare beskriver det på följande sätt:

”Jag tycker egentligen att det är hål i huvudet, det finns jättemycket unga lovande tränare runt om i landet som aldrig får möjlighet att träna på elitnivå på grund av att de aldrig kommer på Uefa PRO-utbildning. Bosman kom till för att göra det bättre för spelaren men i detta fall kan jag egentligen tycka att det är samma sak för alla unga lovande tränare att det inte ges möjlighet på grund av att det är slutet sällskap.”

En tränare upplevde att tränarutbildning inte har sådan stor betydelse för det dagliga arbetet, han menar även att utbildning i sig inte gjorde att han fick mer kunskap inom området. Utan att utbildningen i sig ger förutsättningar för att få en speciell rang. Enligt Bourdieus kapitalteori är utbildning ett typ av kapital som kan skapa en högre rang inom idrottsfältet, det vill säga att desto högre utbildning ju högre upp inom fältet står du och därmed större chans till anställning (Broady 1998). En av tränarna beskriver betydelsen av tränarutbildningen med egna ord:

”Den har det om jag ringer en annan klubb och frågar om uppdraget. Jag känner inte att den har det så mycket utifrån vad jag använder dagligen.”

5.5 Spelarerfarenhet

Spelarerfarenhet har betydelse i uppdraget som tränare menar samtliga i undersökningen. Att använda sig av tidigare spelarerfarenheter kan var ett sätt för tränaren att känna igen sig i spelarens situation eller hur en ska tänka när en matchplan planeras. Tvärtom kan det även ha en negativ bemärkelse för tränaren, då tidigare meriter kan skapa förväntningar eller förutfattade meningar om personen. Det kan innebära att det blir mer av en belastning än att det blir en fördel. En av tränarna med en lång spelarkarriär menar att han tagit efter från sina tidigare tränare. Även här går det att tyda hur tidigare tränare i ens spelarkarriär inspirerar ens egna tränarkarriär (Meckbach 2016).

”Jag har ju haft många tränare. Jag har försökt ta de bästa bitarna från varje tränare.”

En annan tränare menar att det inte är fotbollserfarenhet som är det nödvändiga, utan att det viktiga är att en person som varit aktiv inom lagidrott har lättare att få en känsla för hur

gruppdynamiken fungerar. Vidare förklarar samma person att det även blir lättare att förstå den kravställning som ställs i elitmiljön, både för spelare och för tränare.

5.6 Spelarerfarenhet kontra utbildning

Det råder skilda meningar i diskussionen kring vilken faktor som är viktigast av spelarerfarenhet och utbildning. I diskussionen framkom en tredje faktor, vilken är praktiskt tränarerfarenhet det vill säga att lära sig utifrån rollen som exempelvis assisterande tränare. En av tränarna förklarar detta på följande sätt:

”Om du antingen väljer fyra år på universitetet att du läser tränarutbildningen där eller fyra år som assisterande tränare, så skulle jag säga att som tränare så lär du dig mer som assisterande tränare bakom någon annan”

Vidare diskuterar tränare att faktorn tidigare spelare eller utbildning beror helt på vilken tränare som det handlar om. Alla når inte till en hög nivå som tränare och det finns tränare som har tagit sig den ”långa vägen” genom att gå alla tränarsteg och eventuellt en akademisk utbildning. För denna typ av tränare kan det vara mer nödvändigt att ha gedigen utbildning. Medan om du istället pratar tidigare spelare kan det räcka att endast ha spelat på elitnivå. Som spelare på elitnivå har du större chans att skapa dig ett namn och via detta forum öka möjligheten till att få ett tränarjobb efter spelarkarriären. En annan tränare menar att den utbildning som du får genom att vara tidigare spelare kan vara nödvändigt för att få en viss tjänst, men för att sedan bli en bra tränare krävs det att du även gått en utbildning. En respondent förklarade att bara för att du är en bra spelare betyder inte att du även är en bra tränare. Det är viktigt, likaså att tränaren hjälper spelaren att driva sin utveckling att tränaren själv driver sin utveckling (Coté & Gilbert 2009). Att anställa en tidigare spelare kan anses som ett viktigt symboliskt kapital utifrån Bourdieus teori, då dessa kan ha ett viktigt symboliskt värde för sociala grupper inom idrottsfältet (Broady 1998). Dessa sociala grupper kan sägas vara supportrar och anhängare till de olika lagen. Ett tänkesätt som flera tränare har, är att vägen till en tränartjänst på elitnivå är kortare för en fördetta elitspelare i jämförelse med en ung och lovande tränare. En aspekt till kan vara att det är viktigt att själv ha utfört sporten, men däremot behöver du inte ha spelat på någon elitnivå för att bli tränare. En respondent tror att spelarerfarenheten väger tyngst på grund av att det kan bli svårt att få en känsla hur det själv är att spela fotboll ifall du aldrig testat det.

6. Diskussion

Den här studies syfte var att redogöra för hur olika tränares väg ser ut till att de blir anställda på elitnivå inom svenskfotboll. För att besvara detta syfte valdes olika aspekter för att tydligare kunna besvara händelser och uppståndelser som kan påverkat denne till att bli tränare. Den sociala bakgrunden som tidigt nämnts är som sagt ett typ av kulturellt bagage som en person fått med sig under sina tidigare erfarenheter i sitt liv. Dessa analyserades utifrån teorier om socialisation, sociokulturellt perspektiv, sociala fält samt kapital.

6.1 Hemförhållanden

Generellt sätt i studien beskrev tränarna att deras hemförhållanden i den primära socialisationen kunnat beskrivas som att deras föräldrar gav respondenterna frihet under ansvar, det vill säga som en av tränare beskrev det som att en ska behandla andra som du själv vill bli behandlad. Det visar sig svårt att ge en förklaring till detta resultat, men det skulle kunna ha samband med som en tränare beskrev att hans uppfostran grundades i idrottens regler och oskrivna lagar. Det skulle därför kunna tyckas att det finns ett samband med att de flesta av tränarna beskriver att de växt upp i en familj som kan sägas betecknas som en idrottsfamilj där många i familjen då antingen själva är aktiva inom idrotten eller haft ett stort intresse för idrott. Därmed även präglat sättet som en förälder valt att uppfostra sina barn på.

I studien framkom det även att den socioekonomiska statusen inte skiljde sig mellan tränarna avsevärt mycket. Det framkom i resultatet att de haft en uppväxt i antingen en arbetar- eller medelklassfamilj, detta kan tolkas enligt Coakley (2016) och Durkheim (1956) som båda beskriver hur den socioekonomiska statusen påverkar en persons förutsättningar och levnadsvillkor i livet. Detta är även ett samband som kan dras mellan ansvarstaganden fördelat i familjen, då en förälder kan behöva jobba för att familjen ska ha ekonomiska medel. Det kan betyda likt resultatet säger att tränarna i studien behövt hjälpa till extra med hushållssysslor som handling och städning i hemmet. Dock behövs resultatet tolkas med försiktighet, eftersom materialet är begränsat till endast sju intervjuade tränare och att det generella mönstret kan variera om flertalet tränare hade intervjuats.

6.2 Uppväxt

När vi undersökte de olika tränarnas uppväxt blev det tydligt att det fanns en stor variation i sättet de beskrev sig själva på under skolgången, en beskrev sig som väldigt social och medan en annan förklarade sig själv som snudd på introvert. Detta är något vi funnit intressant då det

kan påvisa en bredd i vilka typer av människor som i längden kan lyckas bli elitfotbollstränare i Sverige. En annan faktor vi fann var att alla respondenter varit aktiva som fotbollsspelare under sin uppväxt. Det var alltså ingen som funnit ett intresse och fattat tycke för idrotten under senare del av livet utan alla är uppväxta i en fotbollsmiljö och har med stor sannolikhet inte varit där de är idag ifall de aldrig utövat sporten innan. Detta argument kan också styrkas med hjälp av socialisationsteorierna då det är en högst väsentlig faktor (Durkheim 1956, Boo 2014). Att majoriteten dessutom var duktiga inom fotboll kan ha påverkat den inre motivationen och glädjen associerad med sporten vilket också kan öka intresset samt drivet att fortsätta med idrotten (Cote & Gilbert 2009).

Något vi fann intressant var att de flesta av tränarna hade lätt för sig i skolan men endast valde att göra vad som krävdes för att få medelmåttiga betyg. Kopplat till det som tidigare benämnts med ”frihet under ansvar” kan vi se att respondenterna redan från en tidig ålder haft ett sätt att balansera livet på i och med att godkända betyg krävdes för att få utföra idrotten/idrotterna de var verksamma inom. Den lite slappare attityden till skolan kan kopplas till det stora fotbollsintresset där tanken på någon akademisk karriär aldrig riktigt fanns där under grundskola och gymnasiet då fokus hela tiden låg på idrotten.

6.3 Karriärval

Utifrån Bourdieus studier om sociala fält går det att dra paralleller till hur tränarnas uppväxtmiljö genom idrotten kan ha påverkat valet till att arbeta inom fotbollsindustrin (Broady 1998). Samtliga tränare pekade på hur deras uppväxt präglats av att spendera mycket tid kring och på fotbollsanläggningar, genom att antingen ha idrottat mycket själv eller att de haft en förälder som varit aktiv tränare och att det därför föll sig naturligt att som ungdom vara i och kring just denna miljö. Resultatet från denna studie tycks överensstämma med annan forskning av Boo (2014) som funnit faktorer som tidigt i livet kan ha påverkat en till att senare i livet göra aktiva val, det vill säga att en tidig integration med idrottsmiljön/fältet kan påverka att tränarna senare i livet fortfarande väljer en yrkeskarriär inom området. Däremot att påpeka är detta snarare en hypotes än konkreta fakta, då detta inte är en enskild faktor till hur du grundar val som sker senare under livet. Det kan inte uteslutas att ens habitus, det vill säga kulturella bagaget från ens uppväxt har bildat normer och värderingar vilket kan ha en inverkan senare i livet (Säljö 2000; Broady 1998).

I resultatet skildras tre olika resor, där varje resa beskriver hur ens tränarkarriär börjar till och med att de får ett jobb inom svensk elitfotboll. En betydande faktor som framkommer är

kontakter inom idrottsfältet som ofta är orsaken till en anställning. Därför tycks det generellt sett som Bourdieu vill beskriva med sina teorier om sociala fält och kapital att det är en maktfaktor att ha ett brett kontaktnätverk och att det därför tycks höja chanserna att du blir erbjuden en tjänst inom fältet (Broady 1998). Lika så är en ytterligare maktfaktor det symboliska kapital som en person besitter. Det vill säga att om du själv haft en lång spelarkarriär, kan detta tyda på att du enklare får ett jobb inom en förening som du själv varit aktiv i. Detta argument bygger på den familjeideologi som Sund (2003) belyser i sina tidigare studier kring fotbollen som arbetsmarknad. En konsekvens av det sistnämnda argumentet är som Sund även menar i samma undersökning att familjeideologin bygger på ett ”osvenskt system” där familjen (föreningen) kan välja vem de vill till jobbet snarare än att de behöver anställa en person på grund av att de har en högre utbildningsnivå inom idrottsfältet.

6.4 Spelarerfarenhet kontra utbildning

Att spelarerfarenheten på elitnivå skulle anses vara en viktig aspekt när det kom till att få jobb som tränare blev tydligt redan i vår förundersökning när vi läste Meckbachs avhandling (2016) där hon belyste att detta var en faktor som ledare av rekryteringsprocessen kollade på. Dessa personer fick en unik möjlighet att lära sig i en praktiskmiljö från redan etablerade tränare på ett sätt som någon utan elitspelarbakgrund inte haft tillgång till. Det faktum att de dessutom befunnit sig i en miljö där kravställning var en del av vardagen samt att de i vissa fall kan relatera till olika situationer en spelare utsätts för kan ses som en typ av spetsegenskap gentemot en tränare som ”endast” utbildat sig.

Förutom det självklara att en tränare måste ha gått UEFA-PRO för att verka inom svensk elitfotboll, presenteras i resultatet huruvida utbildning är en betydande faktor till att bli tränare på elitnivå. Det tycks att en person utan en tidigare spelarerfarenhet snarare är i större behov att själv ha mer utbildning än personer som har elitspelarerfarenhet. Inställningen till huruvida utbildning är bra eller inte, skildras inte mycket bland tränarna då de tycker att en person ej kan få för mycket utbildning. Personerna med en akademisk utbildning ansåg att denna hjälper dem i deras vardagliga arbete som fotbollstränare samt att SvFF tränarutbildning kompletterar deras akademiska bakgrund på ett bra sätt. Det går i linje med Meckbachs (2016) resultat, om hur akademiskt utbildade personer värderar utbildning. Samtidigt menar andra att praktiska utbildningen som sker i föreningen hjälper de mer än vad exempelvis tränarutbildningen gör. Flera vittnar om att de ej har något särskild användning i vardagen av den. Emellertid stöder detta resultat inte tidigare studier av Bourdieu om utbildningskapital som menar att utbildning

inom det sociala fältet bör ge högre status (Broady 1998). Därmed kan sägas utifrån hans studier att det symboliska värdet av en tränare har högre signifikans i vem som blir tränare på elitnivå. 6.5 Vidare forskning

Några intressanta faktorer som vidare forskning skulle kunna undersöka för att få en ännu bredare förståelse kring forskningsområdet är bland annat att undersöka hur föreningar skapar miljöer som i längden kan fostra fler och bättre ledare inom svensk idrott. 1) Hur arbetar svenska föreningar att behålla spelare som avslutar sin egen karriär, till att fortsätta som ledare? 2) Hur speglar ens ledare i ungdomsåren ens framtida möjligheter till att senare i livet bli ledare själv? 3) Hur kan föreningar jobba för att erbjuda en optimal utvecklingsmiljö för ledare? Trots att denna studie inte involverat ledarskap ser vi att även det är en viktig aspekt för tränare och bör därför inkluderas i en djupare studie. Det kan då vara intressant att studera orsak och verkan till varför en tränares ledarskapet ser ut som det gör idag, då vi tror att detta kan grunda sig i uppväxt eller tidigare erfarenheter. Att studera tränaren ur ett holistiskt perspektiv tror vi kan öppna upp möjligheter för styrning av verksamheter och ge ett underlag för hur en förening kan skapa fler karriärvägar.

7. Referenser

Angelöw, Bosse, Jonsson, Thom & Stier, Jonas (2015). Introduktion till socialpsykologi. 3. Lund: Studentlitteratur

Alvehus, Johan (2019). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. Upplaga 2 Stockholm: Liber

Brinkmann, Svend & Kvale, Steinar (2015). InterViews: learning the craft of qualitative research interviewing. Tredje uppl. Los Angeles: Sage Publications

Bryman, Alan (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. tredje upplagan Stockholm: Liber Bo, Inger Glavind (2014). Att tänka socialpsykologiskt. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur Broady, Donald (1998). Kapitalbegrppet som utbildningssociologiskt verktyg. Uppsala universitet

Carter, N. (2006). The football manager: a history. Abingdon, Oxon: New York, NY: Routledge.

Coakley, Jay J. (2017). Sports in society: issues and controversies. Tolfte uppl. International edition Singapore: McGraw-Hill Education

Cote, Jean; Gilbert, Wade 2009. An Integrative Definition of Coaching Effectiveness and Expertise. DOI:10.1260/174795409789623892

Durkheim, Émile (1956). Education and sociology. New York: Free Press Elitfotbolldam. 2021. Om oss. https://www.efd.se/om-efd/

Gratton, Chris & Jones, Ian (2010). Research methods for sports studies. 2nd ed. London: Routledge

Helgesson, Gert 2015. Forskningsetik. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur

Jones, R. (Red.). (2006). The sports coach as educator: re-conceptualising sports coaching. London: Routledge.

Meckbach, Susanne 2016. Att bli, vara och utvecklas som tränare inom svensk elitfotboll. http://hdl.handle.net/2077/41906

O′Leary, Zina. The Social Science Jargon Buster: The Key Terms You Need to Know, SAGE Publications, 2007. ProQuest Ebook Central, http://ebookcentral.proquest.com/lib/linne-ebooks/detail.action?docID=433643

Olsson, Britt-Inger & Olsson, Kurt (2000). Utveckling, livsvillkor och socialisation. 1. uppl. Stockholm: Liber

Perry, B. (2000). The boss? The contemporary role of the football manager. Singer & Friedlander Review (40-45). Leicester: Facilitated by the Professional Footballers Association.

Peterson, T. (1989). Leken som blev allvar: Halmstads bollklubb mellan folkrörelse, stat och marknad. Lund: Arkiv.

Peterson, T. (1993). Den svengelska modellen: svensk fotboll i omvandling under efterkrigstiden. Lund: Arkiv.

Riksidrottsförbundet (2019). Viktiga begrepp inom barn- och ungdomsidrott.

https://www.rf.se/RFarbetarmed/Barn-ochungdomsidrott/Viktigabegreppinombarn-ochungdomsidrott/

Seamus, K. (2008). Understanding the Role of the Football Manager in Britain and Ireland: A Weberian Approach. European Sport Management Quarterly.

Sund, Bill 1996. Fotbollens relativa autonomi och maktsystem

https://centrumforidrottsforskning.se/wp-content/uploads/2014/04/Fotbollens-relativa-autonomi-maktsystem.pdf

Sund, Bill (2003) Fotbollen som arbetsmarknad.

https://idrottsforum.org/articles/sund/sund030606.pdf

Sund, Bill (2006) Den skimrande fotbollen paternalism och förhandlingssystem.

https://centrumforidrottsforskning.se/wp-content/uploads/2014/04/Fotbollens-paternalism-forhandlingssystem.pdf

Svenskelitfotboll. 2021. Om oss. https://www.svenskelitfotboll.se/league/svensk-elitfotboll/

(Hämtad 2021-03-18)

Svenskfotboll. 2021. Om tränarutbildningen.

https://aktiva.svenskfotboll.se/tranare/tranarutbildning/om-tranarutbildningen/ (Hämtad 2021-03-18)

Säljö, Roger (2010). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. 2. uppl. Stockholm: Norstedts

Taylor, W. G., & Garratt, D. (2013). Coaching and professionalisation. In P. Potrac, W. Gilbert, & J. Denison (Eds.). Routledge handbook of sports coaching. New York, NY: Routledge.

Vetenskapsrådet 2017. God forskningssed. Reviderad utgåva.

BILAGA 1 Intervjuguide

- Intervjun är frivillig att delta i - Intervjun kan avbrytas när du vill - Intervjun är fullt anonym

- Resultatet kommer publiceras i kandidatuppsatsen - Intervjun kommer spelas in i syfte för transkribering

Inledande frågor:

När är du född? (Månad, År) Vart är du uppväxt?

Vart växte dina föräldrar upp?

Familjeförhållanden - Uppväxt

Hur skulle du beskriva dina hemförhållanden under din uppväxt? Socioekonomiskt

Förhållningssätt föräldrar

Växte du upp med båda föräldrarna i samma hushåll? Om inte, vem?

Hur har det påverkat dig? Har du några syskon? Vem är du i ordningen?

Tog du mycket ansvar som barn?

Vilket yrke hade dina föräldrar under din uppväxt? Hade de någon särskild utbildning?

Hur skulle du beskriva dig under grund- och gymnasietiden? Betyg

Socialt – Skulle du påstå att du hade mycket vänner, eller mer utav en ensamvarg? Idrottslig

Var någon av dina föräldrar aktiva som tränare under din uppväxt? Om ja, vilken nivå?

Idrottsbakgrund

Hur kommer det sig att du började intressera dig av fotboll? Har du utövat fler sporter?