Det ligger i luften

Ny hemsida och nytt namn

D

en nya hemsidan hittar man numera direkt på start-sidan hos Göteborgsregionen (GR). Förändringen innebär att många funktioner som är förknippade med en tidsenlig webbplats nu finns. Hemsidan har fått en enklare struktur för att söka information och ett modernare utse-ende och mer bilder. I och med övergången har allt innehåll uppdaterats och för alla

medlemskommu-ner och medlemsföretag finns nu betydligt mer av vår luftövervakning samlad på ett lättillgängligt sätt.

Är du intresserad av luftkvaliteten i någon av regionens tretton kommuner så hittar du beräkningar av kvävedioxidhal-ter i form av kartor över regionens tätorkvävedioxidhal-ter och som gaturumsberäkningar. Kommu-nernas utsläpp av kväveoxider från olika källor presenteras i form av tårtdiagram och en sammanställning finns över luft-vårdsprogrammets rapporter som berör kommunen.

Under våren sjösattes luftvårdsprogrammets

nya hemsida. Nu kan du botanisera i en mer

användarvänlig, mer innehållsrik och

snyg-gare hemsida. Luftvårdsprogrammet har

också bytt namn, även om namnbytet kan

verka obetydligt.

Det ligger i luften

ett nyhetsbrev juNi 2010 från

Övergången till ny hemsida har också inneburit en grafisk uppryckning med ny logotyp, nytt utseende på rap-porter och till och med nytt namn på vår organisation. För att förtydliga att luftvårdsprogrammet inte bara omfattar de tretton kommunerna i GR utan även många företag, länsstyrelsen och Trafikverket Region Väst, så heter vi nu-mera Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen istället för Göteborgsregionens luftvårdsprogram. Och som om detta inte var nog, har nyhetsbladet Det ligger i luften, som du just nu läser, fått nytt utseende.

Vår nya adress är www.grkom.se/luftvardsprogrammet. Du är välkommen med synpunkter som kan göra hemsidan ännu bättre – trevlig läsning! l

På nya hemsidan för Luftvårdsprogrammet i

Göteborgsregionen finns information samlad om

luften i var och en av Göteborgs regionens kom-munalförbunds 13 kommuner. Du hittar den på:

U

nder våren blev en rapport klar med beräkningar av partikelhalter (PM10) i ett 40-tal gaturum och vägavsnitt i regionen. Platser som är utsatta för mycket vägtrafik har valts ut för att se om de klarar lagstiftningens krav i form av miljökvalitetsnormer. Med undantag för Göteborg och Mölndal klaras normen på alla beräknade gator och vägar.

Rapportens resultat presenteras både i tabellform och med kartor där utvalda gator och vägar tydligt framgår. Redan 2007 gjorde Luftvårdsprogrammet en liknande kartläggning inom ramen för Ren Regionluft, som är vår femåriga mät- och beräkningsstrategi. En stor skillnad mot den tidigare kartläggningen är att beräkningarna nu sker med en betydligt mer exakt modell (SIMAIR), vilket gör att bedömningarna blir bättre och enklare att förstå. Beräkningarna har gjorts för situationen 2005 och 2006 och är utförda av SMHI.

Annat urval i Göteborg

Av de studerade gaturummen och vägavsnitten beräknas Göteborgsvägen i Mölndal och tre gator i Göteborg ha halter som överskrider dygnsnormen (50 μg/m³). I Göteborg är det Guldhedsgatan (Sahlgrenska), Berzeliigatan och Park-gatan, som inte klarar normen. Det är däremot inte troligt att det är dessa gator som är mest utsatta i Göteborg. Till skillnad från hur urvalet gjorts i övriga kommuner har plat-ser i Göteborg valts som saknar beräkningar sedan tidigare. Detta eftersom Trafikkontoret i Göteborg nyligen har gjort en kartläggning av situationen på många av stadens gator.

Partikelhalter i reg

ionen kartlagda

Partikelnormen klaras i elva av

Göteborgs-regionens tretton kommuner. Det visar

beräkningar som gjorts för utsatta gaturum

och vägavsnitt i regionens tätorter.

Under vårvintern när dubbdäcken sitter på är partikel-halterna som högst.

Orimlig tröskeleffekt

För de kommuner som klarar normen kan resultaten ändå vara intressanta, eftersom även så kallade utvärderings-trösklar har beräknats. Trösklarna visar vilka behov av luftövervakning som finns i kommunen. Alla beräknade platser hamnar över den övre utvärderingströskeln, vilket kan verka förvånande.

Det finns två viktiga förklaringar till att alla hamnar i den övre skalan, som inte har ett samband med de lokala utsläppen på platsen. Dels visar beräkningarna att avlägsna svenska och utländska källor står för det största enskilda bidraget till halterna. Och dels är trösklarna för partiklar ovanligt snävt satta, vilket många kommuner klagat över. För att inte kommuner i framtiden ska få orimligt höga krav på luftövervakning finns därför ett lagförslag på nya

tröskelvärden. Även dessa kan bedömas med hjälp av rapporten. Rapporten i sin helhet finns på vår hemsida. Resultaten presenteras också kommunvis ihop med annan luftövervakning på hemsidan. l

I Göteborg kommer snart skylten med dubbdäcksförbud synas då förbud införs på vissa gator.

U

nder de tre första månaderna år 2010 gjorde luftvårdsprogrammet mätningar i Härryda kommun. Mätningen gjordes med en mobil mätvagn som stod placerad framför biblioteket i Mölnlycke centrum. De luftföro-reningar som mättes var kvävedioxid och par-tiklar (PM10) - föroreningar som framförallt kommer från de knappt 5 000 fordon som passerar på Biblioteksgatan under ett dygn. Resultaten är glädjande. Miljöförvaltningen, som utfört mätningarna, konstaterar i den rapport som gjorts att miljökvalitetsnormer-na inte överskrids på platsen. Detta är extra positivt eftersom det finns planer på att bygga nya bostäder och handel i området.

Indikativa mätningar räcker

Mätningarna pågick i drygt tre månader,

men lagstiftningens miljökvalitetsnormer gäller för ka-lenderår. För att ändå kunna göra en bedömning av om normerna klaras har därför miljöförvaltningen i sin rapport jämfört mätningarna i Mölnlycke med en mätstation som mäter året runt (Femman i Göteborg). Förutom normerna har även luftkvaliteten bedömts i förhållande till de så

Luftmätning i Mölnlycke centrum.

Följ mätningarna varje månad

Vill du veta senaste nytt om regionens luftmätningar? Luftvårdsprogrammet är med och finansierar månadsrapporter, som miljöförvaltningen i Göteborg ger ut. I månadsrapporten ingår även de mätningar som bara sker kortare perioder, till exempel de mätningar vi gör med mobil mätvagn i regionens kommuner. Senaste månadsrapporten ligger alltid på luftvårdsprogrammets startsida och på annan plats uppdateras figurer, som visar hur luften varit under årets alla månader. l

Mölnlycke klarar normen

kallade utvärderingströsklarna. Trösklarna finns för att avgöra hur omfattande luftövervakning som behövs i områ-det - ju renare luft desto lägre krav på mätningar och beräkningar. Resulta-ten i Mölnlycke pekar på att den övre utvärderingströskeln överskrids år 2010 (dygnsnormen för kvävedioxid). Jämfört med en längre tidsperiod överskrids däremot inte den övre trös-keln, vilket kan förklaras av att år 2010 haft extremt höga kvävedioxidhalter. Detta innebär att indikativa mätningar, liknande de som nu gjorts, är tillräckliga i området.

Normalt år når miljömålen

En liknande situation gäller även för det nationella miljömålet Frisk luft. Delmålet för partiklar (PM10) klaras på platsen, men delmålet för kvävedioxid klaras inte för år 2010. Jämför man med situationen under ett normalår är det däremot troligt att det nås. Läs mer i rapporten som ligger på vår hemsida. l

Luftkvaliteten i Mölnlycke centrum är bra. Det

kan konstateras trots att mätningarna skedde mitt

under vinterkylan när luften var ovanligt dålig.

Fo

D

et är miljökvalitetsnormerna för utomhusluft som i lagens mening avgör om luftkvaliteten är bra. Av de elva olika luftföroreningar som regleras av normerna blir det allt tydligare att kvävedioxidhalterna är det stora pro-blemet i Göteborgsområdet. I förra numret av Det ligger i luften söktes en förklaring till de ovanligt höga nivåerna i vår del av Sverige. För trots att fordonen blivit allt renare

Den kalla vintern bröt trenden

Luftmätningar i Göteborgsområdet under år 2009 pekade på att positiva

tren-der och ”lägstarekord” sattes på flera mätplatser. Men så kom den kalla

vin-tern. De första månaderna år 2010 blev ett trendbrott med mycket dålig luft.

En tröst är dock att lagkraven för partiklar verkar klaras för fjärde året i rad.

har effekterna inte märkts i samma omfattning när vi mäter kvävedioxid. Är det Göteborgområdets topografi, förhöjda ozonhalter längs västkusten eller sjöfartens fel?

Under kalla perioder, som den senaste vintern, uppstår ofta inversion i Göteborgsområdet. Solens värme når inte ner för att värma marken i dalgångar och gaturum efter en kall natt. Luften blir stillastående och trafikens utsläpp

Figur 1. Antal dygn med kvävedioxidhalter över gränsvärdet (60 µg/m3_{). Värdet får överskridas max sju dygn på ett}

kalenderår. Femman och Mölndal är mätplatser i taknivå. Haga och Gårda är mätplatser i gatunivå och har kraftiga överskridanden av normen. Mätplatsen i Gårda ligger vid Kungsbackaleden (E6/E20) och är en plats där få människor befinner sig, men som ger en bild av den sämsta luftmiljön i Göteborgsområdet.

Figur 2. Antal dygn med partikelhalter (PM₁₀) över gräns-värdet (50 µg/m3_).

Värdet får överskri-das max 35 dygn på ett kalenderår. Fem-man och Mölndal är mätplatser i taknivå, medan mätningarna i Haga och Gårda görs i gatunivå. År 2005 saknas hel-årsmätning för Haga (streckad stolpe)

0

20

40

60

80

100

120

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

(till juni)

Antal dygn

Femman

Mölndal

Haga

Gårda

MKN

(max 7 dygn)

2005

2006

2007

2008

2009

2010

(till juni)

Antal dygn

Femman

Haga

Gårda

MKN

(max 35 dygn)

0

10

20

30

40

50

blir kvar. Under de tre första månaderna 2010, som var de kallaste på 30 år, passerades antalet tillåtna tim- och dygnsöverskridanden för kvävedioxid på i stort sett alla fasta mätplatser i Göteborgsområdet. Troligtvis kommer ytterligare överskridanden ske under året, vilket i så fall gör att år 2010 kommer summeras som ett år då kvävedioxidhalterna var ovanligt höga. I figur 1 visas de senaste årens antal överskridanden av dygnsnormen, som är den norm som är svårast att klara.

Vintern ett tillfälligt brott?

När läget summerades för 2009 var läget betydligt ljusare även om normen för kvävedioxid överskreds i gatunivå. Årsmedelvärdet klarades på i stort sett alla mätplatser. Och i mätningarna i taknivå, som ger en bild av bakgrundshalter i stadsmiljön, klarades både tim- och dygnsnormen för första gången på alla mät-platser. Den kalla vintern bröt den positiva trenden, men förhoppningsvis var lappkastet för luftkvaliteten ett tillfälligt brott.

För partikelhalterna har däremot 2010 varit ett bra år så här långt. Vårvintern är normalt en period med höga partikelhalter (PM10), som uppstår när vägbanorna torkar upp och vägdamm virvlas upp eller nybildas av dubbdäckens slitage. Vintervädret gjorde vägar snöiga och fuktiga, vilket i sin tur höll nere partikelhalterna. Redan i februari brukar hal-terna av partiklar blir höga, men i år startade denna period ovanligt sent och den blev också ovanligt kort, eftersom dubbdäck inte är tillåtna efter 15 april. Un-der ett kalenUn-derår får maximalt 35 dygn överskridas, vilket ser ut att bli möjligt att klara på alla mätplatser i Göteborgsområdet 2010. Det skulle i så fall innebära att normen för partiklar klaras för fjärde året i rad, se figur 2. l

Luftvårdsprogrammets fasta mätningar visar att vi inte klarar normen för kvävedioxid. Fler åtgärder kommer att krävas i framtiden för mer hållbara transporter.

Har islands

vulkanutbrott

påverkat luften?

D

en 14 april inträffade ett vulkanutbrottet på Island, som fått stor uppmärksamhet i Sverige och resten av Europa. Askmoln har kommit in över Sverige under ett flertal tillfäl-len och påverkade flygtrafiken, men molnen har främst varit på hög höjd - över 6 000 meter upp i atmosfären.

Det är fortfarande osäkert om askmolnen har haft någon påverkan på halterna av luftförore-ningar nära marken. Naturvårdsverket bevakar asknedfallet i Sverige och har inte sett något tecken på förhöjda föroreningshalter. På efter-middagen den 17 april visade våra mätningar ganska höga partikelhalte både i tak- och på gatunivå som inte kan förklaras av luftfuktighet eller vindhastighet. Det är möjligt att askmolnet passerade Göteborgområdet vid låg höjd då. l

Vi finansierar luftvårdsprogrammet:

Kommunerna i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) samt

Västtrafik Göteborgsområdet, Trafikverket Region Väst, Stena Line,

Taxi Göteborg, Göteborg Energi, Göteborgs Hamn, Luftfartsverket

Göteborg–Landvetter Flygplats, Mölndal Energi, Nynäs Refining,

Preem AB, Renova, Shell Raffinaderi, Tefco, Volvo Lastvagnar samt

Volvo Personvagnar

Göteborgsregionens luftvårdsprogram c/o Miljöförvaltningen i Göteborg

Adress: Karl Johansgatan 23, 414 59 Göteborg • Tel: 031–368 38 81 •

Fax: 031–368 37 10

Nya rapporter 2010

Rapporterna finner du på vår hemsida, www.grkom.se/luftvardsprogrammet

• Beräkningar av partikelhalter för utvalda gaturum och vägavsnitt i Göteborgsregionen, Rapport 150, 2010-02 • Luftkvalitetsmätning i Mölnlycke centrum i Härryda kommun, vintern 2010, Rapport 151, 2010-05

Nya föreskrifter

för luftmätning

Under våren har Naturvårdsverket en remiss med

för-slag på nya mätföreskrifter för kontroll av

miljökvali-tetsnormerna. För luftvårdsprogrammet kan förslaget

på sikt innebära investeringar i ny mätteknik. Däremot

kommer inte fler mätplatser krävas.

Luftvårdsprogrammets mäter partiklar med TEOM (överst) och gaser med DOAS (nedre bilderna). Foton från våra mätningar i Gårda och Mölndal.

F

örändringen av föreskrifterna är en konsekvens av genomförandet av

EU:s direktiv (2008/50/EG) om luftkvalitet och renare luft i Europa. Även handboken Luftguiden kommer att uppdateras av Naturvårdsverket under året. Luftvårdsprogrammet yttrar sig över remissen och vi är posi-tiva till förändringarna som kommer att innebära en tydligare kvalitets-säkring av luftövervakningen. Varje kommun eller samverkansområde måste enligt förslaget ta fram ett kvalitetsprogram. För att detta ska bli enkelt att genomföra efterlyser vi tydliga anvisningar om dess innehåll i den kommande Luftguiden, liksom råd om hur mätplatser ska väljas ut.

Kontinuerliga mätningar kommer med förslaget krävas vid lägre halter än idag. Men om man kombinerar dessa med kortare mätinsatser och beräkningar kan antalet mätplatser minskas. Den modell med samverkan, som luftvårdsprogrammet bygger på, vill Naturvårdsverket ska kunna utvecklas till en mer kostnadseffektiv kontroll.

Enligt förslaget ska mätningar göras med en referensmetod eller en metod som ger likvärdiga resultat. Luftvårdsprogrammet använder idag mätmetoder som är mycket vanliga i andra svenska och europeiska stä-der, men som inte är bedömda av Naturvårdsverket (TEOM och DOAS). Innan en sådan bedömning är gjord är det svårt att avgöra de ekonomiska konsekvenserna av de nya föreskrifterna. Luftvårdsprogrammet har redan idag tillräckligt många mätinstrument för att klara kraven, men om ny mätteknik krävs så kommer ändå stora investeringar behövas. l