Examensarbete, 15 hp Politices Kandidatprogram, 180 hp
Vt 2020
VÄGEN IN, TIDEN I OCH VÄGEN UR NMR
Den nationalsocialistiska rörelsen i Sverige
Henrik Sigurdh
TACK!
Jag vill inleda med att rikta ett stort tack till min handledare Rolf Hugoson. Tack för dina stimulerande idéer och tips. Tack för att du hela tiden hjälpte mig att tänka större. Den tid du har lagt ner har varit oerhört uppskattad och kul har vi haft på vägen, handledningstillfällena har varit en höjdpunkt under dessa Covid-19 tider. Jag vill även rikta ett stort tack till
Christer Mattsson. Tack för att du tog dig tiden och bjöd in till ett möte för att ge tips och råd inför min första intervju. Tack för att du svarade på alla mina frågor, för dina klocka
synpunkter och framförallt de motiverande orden som sporrade mig under denna period. Vill till sist också rikta ett tack till intervjupersonen. Tack för de flertal timmar du avvarade på att svara på alla mina frågor. Tack för ditt tålamod och deltagande, utan dig hade denna studie inte vart möjlig.
2 Abstract
This Paper presents a case study of one individual’s trajectory through violent national socialist movement in Sweden. Here, do i offer a case study of one person’s trajectory into, through and out of national socialist extremism in Sweden, it is based primarily on a face-to- face interview with ”Emil”. Although the reliance on a single case study will limit
generalizability, it nevertheless provides an opportunity to deeply explore an important phenomenon. The Research area in this study covers is one under development. The study's contribution in general is with further theory development as well as a further oral narrative story of the individual experience of an individual's path through the national socialist environment in Sweden. What this case study hase presented is how the success of the Sweden Democrats in recent years has facilitated the recruitment process for the Nordic resistance movement, as well as illustrating the staging of the process, and the central mechanisms in entry- and exitprocess and demonstrated the relationship between these.
Keywords: Neo-Nazis, Nordic Resistance Movement, Entry Processes, Exit Processes, Radicalization, Disengagement, De-Radicalization
3
Innehåll
Inledning ... 4
Syfte och frågeställningar ... 4
Centrala begreppsdefinitioner ... 5
Teori, metod och material ... 6
Teoretiska perspektiv ... 6
The Investment Model of Commitment Processes ... 6
Becoming an Ex: The Process of Role Exit ... 7
Forskningsdesign ... 7
Djupintervju som metod ... 8
Material ... 11
Bakgrund och tidigare forskning ... 12
Nordiska motståndsrörelsen och den Nationalsocialistiska rörelsen utveckling i Sverige ... 12
Bortom Push and Pull ... 13
Bristen på teori och sambandet mellan entry och exit process ... 14
Etiska överväganden ... 8
Analys och resultat ... 15
Vägen in ... 15
Tiden innan Nordiska Motståndsrörelsen och den betydande andre ... 15
Sverigedemokraternas intåg i Riksdagen ... 18
Tiden i ... 21
Rättfärdigandet av våldsanvändning ... 22
Folkutbytet, den judiska konspirationen och tanken om renlärig nationalsocialism ... 24
Vägen ur ... 25
För jobbigt att vara kvar och antifascism som verktyg... 25
Den betydande andre ... 27
Iscensättandet av exit ... 31
Slutsats ... 34
Referenslista ... 38
4 Inledning
Den våldsbejakande högerextrema ideologin får större spridning och attraherar allt fler i Sverige. Säpo skriver i sin årsbok (2020) att risken för att individer kan inspireras att begå attentat eller grova våldsbrott har ökat. Radikaliseringen kan gå snabbt och kan vara svår att upptäcka. Denna miljö har en stark prägel av våld och rådande utvecklingen innebär ett reellt hot mot den svenska demokratin och dess medborgare och det finns inget som tyder på att utvecklingen vänder framöver. För att vända denna trend måste vi skapa oss vetskap om denna miljö och dess effekter. Mattsson och Johansson (2018, 2020) menar att forskningen kring processen ur extremistisk och militant organisering är ett växande område, men att det finns en kunskapslucka i forskningsområdet gällande den muntligt berättade, individuella upplevelsen av processen ur högerextrem organisering. I studien nedan kommer man att få ta del av den muntligt berättade, individuella upplevelsen av hur en tonårskille radikaliserades och blev en del av den ledande organisationen i svensk vit-maktmiljö, Nordiska
Motståndsrörelsen (NMR). Då denna studie i mångt och mycket endast bygger på ett fall kommer generaliserbarheten att begränsas. Men att fokusera på något sådant är att glömma att detta, oavsett, ändå ger en möjlighet att utforska ett viktigt fenomen (Siggelkow, 2007, 20- 24). Den nationalsocialistiska miljön i Sverige är ett relativt outforskat område och det är svårt att hitta intervjupersoner. Forskningen kring vägen in i extremism, samt vägen ur är ett forskningsområde under utveckling. Målsättningen med denna studie är att bidra med ytterligare empiriskt material på området, samt att utveckla och bidra med analyser som kan utveckla forskningsfältet.
Syfte och frågeställningar
Det övergripande syftet med denna uppsats är att vidga bilden av den muntligt berättade, individuella upplevelsen av (1) vägen in, (2) tiden i och (3) vägen ut ur nationalsocialistisk organisering samt relatera den till aktuell forskning.
Syftet med denna uppsats är att belysa och illustrera några av de centrala mekanismerna och beslutsprocesserna för vägen in och vägen ur den nationalsocialistiska miljön samt illustrera hur dessa processer tar form. Detta kommer studeras genom att titta närmare på sambanden mellan vägen in och vägen ur, samt genom att applicera tidigare teori inom området för att kunna bekräfta och dementera, samt påvisa nya mekanismer utifrån denna studies individfall.
Studien kommer även sträva efter att förklara hur NMR rättfärdigar våldsanvändandet som
5 vuxit och blivit en allt mer central del av rörelsen. För att besvara ovan lyder studiens
frågeställningar enligt följande:
RQ1: Vilka är de centrala mekanismerna som får unga att organisera sig i extremismmiljön och hur tar det form?
RQ2: Vilka är de centrala mekanismerna som får unga att lämna organisationer i extremismmiljön och hur tar det form?
RQ3: Hur rättfärdigar NMR våldsanvändande?
Centrala begreppsdefinitioner
I denna uppsatts kommer begrepp som högerextremism, våldsbejakande högerextremism eller diverse liknande termer inte att finnas med. Detta både för att det är vagt, men även för att det inte tydligt hänvisar till en specifik social miljö, utan snarare till politiska idéer och
organisationer (Johansson, Mattsson 2020, 4-5). Detta behöver i sig inte i denna studies fall vara ett problem, men för att inte riskera att den nationalsocialistiska miljön som relaterar till NMR och Nordisk Styrka ska blandas ihop med högerextrema grupper som Alternativ för Sverige eller mer klassiska högerextrema partier som Sverigedemokraterna (SD) är detta en avgränsnings som valts att göra.
Ytterligare en distinktion som kommer att göras i studien är skillnaden mellan att lämna nationalsocialistiska organisationer och att avradikaliseras (Horgan, Altier, Shortland, Taylor, 2017, 64). Detta då det inte innebär att man lämnat sin ideologiska övertygelse bakom sig bara för att man har lämnat den nationalsocialistiska miljön. Johansson och Mattson (2020, 117) genomförde en studie med nio individer som hade lämnat den nationalsocialistiska miljön. De nio individerna som lämnade miljön passerade alla genom ett stadie av frigörelse från nationalsocialistiska organisationer, grupper eller vänner innan de började
avradikaliseras. Vissa av intervjupersonerna var efter utträdet fortfarande öppna med att vara nationalsocialister trots att de lämnat den nationalsocialistiska miljön enligt Johansson och Mattsson.
Ett antagande som kommer att göras i denna studie för att kunna illustrera förhållandet mellan
”inne och ute” ur nationalsocialistisk organisering är att på samma sätt som när du lämnar en gruppering, i denna studie NMR, så lämnar du även en gruppering när du väljer att gå från
”civil” till att bli en del av NMR. Detta i syfte för att sammankoppla processen mellan vägen in och vägen ur.
6 Teori, metod och material
Följande kapitel består av en redogörelse av de teorier, metoder och det material som använts i uppsatsen. Detta med anledning att skapa en möjlighet för att återupprepa den genomförda forskningsprocessen samt öka studiens intersubjektivitet.
Teoretiska perspektiv
Valet av teorier som använts för att angripa uppsatsens ställda problemformuleringar motiveras, efter avvägningar av flertal olika teorier inom sociala rörelser, extremism samt beslutsfattandet, grundar sig i första hand på teoriernas applicerbarhet avseende studiens valda forskningsområde och hur de vidare kan skapa ett nytt teoretiskt ramverk när det slås
samman. Denna studie kommer i huvudsak vara teoriutvecklande och främsta skiljelinjen gällande det teoretiska ramverket från tidigare genomförd forskning är att denna studie fokuserar till att röra sig bortom de idag konstaterade push and pull-faktorerna, vilket även är trenden inom forskningsfältet. Altier et al. (2014) har påvisat att även om dessa faktorer är en central del av vägen ur (disengagement), så fungerar de olika för individer i varje enskilt fall.
De menar vidare att genom enbart de traditionella push and pull-faktorer kan man inte förmå att förklara varför en enskild individ bestämmer sig för att bli en del av, eller lämna en våldsbejakande extremistisk miljö. Vad de har lyckats illustrera i dessa metastudier är att vissa av de här faktorerna i enskilda fall påverkar vissa individer i väldigt stor utsträckning, medan i andra fall är de relativt opåverkade. (Mattson, Johansson, 2020*). Av denna
anledning är uppsatsens teorier enskilt valda för att hjälpa mig att se bortom de traditionella push and pull-faktorerna och se på forskningsfältet ur ett mer tidsenligt perspektiv.
The Investment Model of Commitment Processes
Caryl E. Rusbult investeringsmodell är effektiv då den erbjuder en användbar ram för att förutsäga tillståndet då någon väljer att engagera sig i något eller någon, samt förstå de underliggande orsakerna till engagemang. Rusbults investeringsmodell handlar inte
uteslutande om ekonomiska investeringar, hennes modell fokuserar framförallt på individens investeringar i relationer. Rusbult menar att det främst finns tre komponenter som kan förklara hur ens engagemang i en relation utvecklas. Denna relation kan vara mellan människor, men även mot andra relationskonstellationer som organisationer, rörelser och företag. De komponenter Rusbult väljer att lyfta fram är (1) graden av tillfredsställelse, (2) tillgång till alternativ, (3) kostnaden i förhållande till riskerna i att byta relation. Rusbult menar att om individen ska investera i en relation är det absolut nödvändigt att individen får sina grundläggande behov av bekräftelse, gemenskap och inte minst trygghet tillgodosedda
7 (Rusbult, Agnew and Arriaga, 2011). Men även huruvida individens nuvarande situation ser ut, skulle livet vara bättre eller se annorlunda ut ifall hen bytte relation eller gruppering? På ett väldigt anspråkslöst sätt hjälper denna modell oss att analysera hur individer fattar sina beslut, hur vi väger samman olika faktorer i ett visst givet ögonblick för att forma vägen framåt.
Becoming an Ex: The Process of Role Exit
Helen Fuchs Rose Ebaugh har under flera år utvecklat en teori som bygger på när individer väljer att lämna en roll. Processen för dessa stora rollutgångar faller in i fyra steg: (1) tvivel i rollengagemang, (2) söka och utvärdera alternativ, (3) beslut om att lämna och slutligen (4) skapa och anpassa sig till ex-rollen. Komponenter i de respektive etapperna identifieras som faktorer som kan underlätta eller hindra rörelsen mot nästa steg (Ebaugh, 1988). Författaren redogör för betydelsen och innebörden av ”betydande andra” (significant others). Ebaugh menar att negativa reaktioner från betydande andra antingen kan stopp tvivelprocessen eller få individen att söka sig till andra personer som är mer stödjande. Men ifall individen får
positiva reaktioner då den börjar tvivla kan det öka hastigheten till när individen går över till att börja utforska sina alternativ. Positivt stöd under det Ebaugh illustrerar som
utforskningsstadiet resulterar ofta i insikten att det finns en valfrihet som snabbar på processen till att individen fattar sin slutgiltiga val kontra negativt stöd som ofta förlänger denna process och gör den betydligt mer komplicerad (Williams, 1989, 238).
Forskningsdesign
Denna uppsats grundar sig på en fallstudie i den nationalsocialistiska miljön och processerna och mekanismerna som berör vägen in, tiden i och vägen ur i ett individfall. Valet att
genomföra en fallstudie grundar sig i att man kan, på ett effektivt sätt, studera ett särskilt fenomen, vilket i denna studie är en enskild individs väg in i och ur nationalsocialistisk organisering i Sverige. Metoden bidrar med att nyansera processerna och vidga perspektiven, samtidigt som man kan fördjupa och utveckla begrepp och teorier (NE, 2020). Då materialets innehåll inte är särskilt generaliserbart är syftet inte att förklara, utan att beskriva de centrala mekanismerna och processerna, utifrån denna studies individfall. Beskrivande studier i sig är viktigt bidrag till forskningen då sådana studier kan bidra med nya slutsatser och har en nära koppling till teori, samt att det kan bidra med nyttiga normativa aspekter till fältet (Lowndes, Marsh, Stoker, 2018, 223).
8 Djupintervju som metod
Det insamlade materialet grundar sig främst i semistrukturerade djupintervjuer som genomfördes under två separata tillfällen. Semisstrukturerade intervjuer innebär att jag på förhand utformade ett antal frågor inför de två separata intervjutillfällena, men baserat på intervjuobjektets svar utformades följdfrågorna därefter. Anledningen att denna studie har valt detta tillvägagångsätt är för att säkerställa att de specifika teman denna studie vill studera täcktes. Dessa teman är olika former av exit och entry, inflytelserika händelser och individer som kan ha varit betydande för vägen in, tiden i och vägen ur samt det ideologiska aspekterna, våldet och hatet. Utöver detta valdes metoden även för att möjliggöra viss stöttning av
intervjupersonen i den muntliga berättade konstruktion av det kronologiska narrativet (Kvale, Brinkmann, 2009). Läsaren bör vara medveten om att sådant narrativ måste förstås som en något tillsnyggad version av den egentliga berättelsen (Pink, 2009). I ett försök att
kompensera upp för detta avbröts inte intervjupersonen, ifall konversionen flöt iväg från ett specifikt ämne eller tema. Genom att lämna utrymme för detta lämnades utrymme för
intervjupersonen att berätta sin egen historia och upplevelser som präglade intervjupersonens väg in, tid i och väg ur nationalsocialistisk organisering (Mattson, Johansson, 2018, 44).
Etiska överväganden
Då denna studie består av en djupintervju som behandlar information som kan resultera i påtagliga risker för intervjuobjektet har jag valt att följa vetenskapsrådet etiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Intervjupersonen var väl medveten om att allt deltagande var frivilligt och att intervjuobjektet kunde avbryta sin medverkan vid varje givet tillfälle ifall han så önskade. Med intervjupersonens bakgrund i åtanke och miljön han kommer ifrån återfinns övervägandet gällande hur väl man kan garantera
konfidentialitetskravet, då intervjupersonen riskerar både fysisk såväl som psykisk skada ifall materialet skulle hamna i fel händer. Konfidentialitetskravet sammanfattas i regel 5 och regel 6.
Regel 5: ”All personal i forskningsprojekt som omfattar användning av etiskt känsliga uppgifter om enskilda, identifierbara personer bör underteckna en förbindelse om tystnadsplikt beträffande sådana uppgifter.”
Regel 6: ”Alla uppgifter om identifierbara personer skall antecknas, lagras och
avrapporteras på ett sådant sätt att enskilda människor ej kan identifieras av utomstående. I synnerhet gäller detta uppgifter som kan uppfattas vara etiskt känsliga. Detta innebär att det
9 skall vara praktiskt omöjligt för utomstående att komma åt uppgifterna” (Vetenskapsrådet 2020).
Innan intervjun inleddes fick intervjuobjektet ta ställning till ifall min handledare, Rolf Hugoson vid statsvetenskapliga institutionen på Umeå universitet samt Christer Mattsson, föreståndare för Segerinstitutet vid Göteborg Universitet fick ta del av materialet från intervjun. Valet att Christer Mattsson fick ta del av materialet grundar sig i att han har lång erfarenhet av forskning inom området, samt ett samtal vi hade inför den genomförda
intervjun, då han erbjöd sitt stöd att titta på transkriberingen från intervjun för att bidra med feedback, ifall jag i framtiden skulle vara intresserad att genomföra liknande forskning inom fältet. Segerinstitutet bedriver forskning om hur man kan förebygga våldsbejakande
extremism. Intervjuobjektet hade inte några invändningar varav vi inledde intervjun.
Intervjupersonen kommer i denna uppsatts att benämnas som Emil, men heter egentligen något annat, samt att de näste han tillhör byts ut till som icke existerar.
Utöver huruvida man kan garantera intervjupersonens säkerhet och integritet så måste man se till det forskningsetiska i att genomföra en fallstudie med endast ett intervjuobjekt. När det kommer till den rasideologiska och nationalsocialistiska miljön är det oerhört svårt att få tag i intervjupersoner. Att denna studie lyckats få tag i en person skulle kunna påstås vara en bedrift i sig. Den främsta diskussionen gällande etiska överväganden handlar därmed om det är aktuellt att genomföra en fallstudie med endast en individ. Ett av de mesta klassiska verken inom samhällskunskapen Authoritarian Personality av Theodor W. Adorno med flera
konstruerade i studien ett kriterium som definierar auktoritära personlighetsdrag hos en individ. Studien var en blandning av kvalitativ och kvantitativ metod och de genförde studien genom att intervjua flertal nazister efter krigets slut (Adorno, Levinson, Frenkel-Brunswik, 1950). Trots att studien i mångt och mycket har format samhällsvetenskapen till vad den är idag har den blivit oerhört kritiserad (Smolík, 2008). Både för att den drog allt för
långtgående slutsatser samt för metoden. Anledningen till att detta nämns i denna studie är att fler intervjupersoner inom detta ämnesfält nödvändigtvis inte säger att generaliserbarheten blir bättre. Detta är av samma anledning trenden inom forskningsfältet har rört sig bortom enskilda push and pull, i vissa individfall så kan de förklara väldigt mycket och i andra är de inte aktuella överhuvudtaget. En jämförelse med Adorno relaterat till denna studie blir dessutom problematiskt i förhållande till hans urval. De nazister han intervjuade var
tillfångatagna, medan denna studie har fått kontakt med individ, för att få till en intervju där allt deltagande är frivilligt.
10 I jämförelse med närliggande forskningsdiscipliner blir det svårt att jämföra detta, ifall en vill intervjua män under 25 som studerar vid högskola så måste denne ha oerhört många
intervjupersoner för att kunna generalisera, 20 individer i en sådan studie säger egentligen ännu mindre än en individ från den rasideologiska miljön procentuellt. Samma ifall en studie genomförs där två kommuner, regioner eller stater jämförs. ”Studien” kan säga väldigt mycket i förhållandet mellan dessa två men väldigt lite om stater i övrigt. Denna studie syftar varken till att generalisera eller dra allt för långtgående antaganden. Då detta är ett
forskningsområde under utveckling i Norden är mitt bidrag att kunna bekräfta och dementera tidigare genomförd forskningen utifrån detta individfall. Utöver detta bidrag handlar denna studie om att tillföra ytterligare ett perspektiv i den individuellt berättade upplevelsen om vägen in, tiden i och vägen ur nationalsocialistisk organisering. Det sistnämnda, Dvs. vägen ur, är i sig är ett bidrag till forskningsfältet eftersom även om generaliserbarheten är låg finns det få liknande studier som tidigare genomförts i Norden (Kimmel, 2007; Bjørgo & Horgan, 2009; Johansson, Matsson 2020, 42).
I de forskningsetiska principerna inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning kan man läsa följande stycke;
”Forskning är viktigt och nödvändigt för både individernas och samhällets utveckling.
Samhället och samhällets medlemmar har därför ett berättigat krav på att forskning bedrivs, att den inriktas på väsentliga frågor och att den håller hög kvalitet. Detta krav, som här kallas forskningskravet, innebär att tillgängliga kunskaper utvecklas och fördjupas och metoder förbättras.”
Med detta stycke i beaktande kan man hävda att denna studie uppfyller kraven då den
nationalsocialistiska organiseringen är ett hot både mot enskilda individer men även samhället i stort. Av den anledningen borde detta område vara prioriterat. Då detta är ett forskningsfält under utveckling blir denna studie ett steg i att tillgängliga kunskaper utvecklas och fördjupas samt att metoder och teorier förbättras.
Alla namn som är återkommande i denna studie heter egentligen något annat. Namnstarka personer inom den nationalsocialistiska miljön har inte anonymiserats, efter avvägning, att de är offentliga personer. ”Näste 10” är ett icke existerande näste som har konstruerats i denna studie för att inte avslöja nästets geografiska position. I längre citat och utdrag ur samtal med intervjupersonen kommer hänvisningar till geografiska platser att benämnas som ”XX” av föregående anledning och namn på personer som ”xx”.
11 Material
Denna studie kommer främst bygga på ett individfall av vägen in, tid i och vägen ut ur nationalsocialistisk organisering i Sverige. Empirin genererades genom omfattande
djupintervjuer genomförda med ”Emil” som tidigare innehöll en ledande roll i näste 10 inom NMR. Intervjupersonen som vid väldigt ung ålder blev en del av rörelsen, klättrade snabbt i hierarkin inom nästet och var vid sitt avhopp ansvarig för kampraporterna och aktivismen.
Intervjuobjektet erhöll en central position inom organisationen och var på lokal nivå känd som både talesperson och ansikte utåt för organisationen. Exempelvis fanns det även andra elever på personen gymnasieskola som var medlemmar i NMR, men det var endast
intervjupersonen som fick känna vid konsekvenser av sitt engagemang.
Att insamla empiri inom detta forskningsområde är problematisk då det är svårt och komplex i att få tag i intervjupersoner. Emil kontaktades direkt i egenskap av hans tidigare
engagemang inom NMR och blev tillfrågad att ställa upp på en intervju. Intervjupersonen träffades vid två separata tillfällena, där två omfattande djupintervjuer genomfördes.
Intervjuerna genomfördes individuellt med Emil och spelades in. Intervjuerna resulterade i nära 5 timmars inspelat material som sedan transkriberades.
Intervjustudier möter en mängd olika metodologiska utmaningar, främst kring giltighet och tillförlitlighet. Intervjuer delar samma brister som enkätundersökningar och analyser av självbiografiskt material. Detta tillkortakommande gäller främst att individen eller individerna som studeras kan utelämna eller sensationalisera information i ett försök att framställa sig i bättre dager. Djupintervjuer som genomförs i denna studie kan till skillnad från de andra metoderna tillåta en djupare inblick i en närmare bedömning av psykologiska processer, samt de motivationer och faktorer som ligger till grund för att individer lockas till våldsbejakande extremistiska miljöer såväl vad som avslutar sådant beteende. Intervjuer tillåter även
forskaren att urskilja de större sammanhang där händelser äger rum, beslut fattas samt innebörden av dessa för individen (Horgan, Altier, Shortland, Taylor, 2017, 66). Den kanske främsta fördelen är kunskapen om huruvida individer uppfattar sig själva, miljön de befinner sig i, vägen till involvering i miljön (Horgan, 2011, 198) samtidigt som de kan bidra med kunskap om hur individen uppfattar sin väg ur miljön.
Då denna studie huvudsakligen bygger på ett individfall kommer generaliserbarheten att begränsas, men dom tidigare nämnt får man inte glömma att ta i beaktande att detta ändå ger en möjlighet att utforska ett viktigt fenomen (Siggelkow, 2007, 20-24), samt att de kan bidra med nya insikter och ytterligare problematisera processerna och mekanismerna. Den brukade
12 metoden, kan trots det till synes klara bristerna, vara användbar då man undersöker en process med stora inslag av heterogenitet och komplexitet (Horgan, Altier, Shortland, 2017, 64).
Dessa två inslag grundar sig främst i att detta forskningsområde har stora svårigheter med generalisering överlag. De faktorer och mekanismer som är absolut centrala i vissa fall är helt betydelselösa i andra.
Bakgrund och tidigare forskning
I detta avsnitt behandlas och redogörs den nationalsocialistiska rörelsens utveckling i Sverige samt tidigare forskning inom området. Den tidigare forskningen som tas upp i detta kapitel har begränsats till studier som direkt berör extremism, identitetsskapande samt entry och exit processer.
Nordiska motståndsrörelsen och den Nationalsocialistiska rörelsen utveckling i Sverige Nordiska Motståndsrörelsen (NMR) är idag främst en nationalsocialistisk organisation, men har även en parlamentarisk gren. Organisationen grundades 1997 under namnet Svenska Motståndsrörelsen (Matsson, 2018, 4). SMR:s ursprungliga medlemmar och grundare kom i huvudsak från tre nazistiska grupperingar, Vitt ariskt motstånd (VAM), Folktribunen och Nationell ungdom (Lööw, 2015). Den dominerande vitmakt-aktören under 2000-talet var Svenskarnas Parti (SvP), tidigare Nationalsocialistisk front (NSF). SvP var en större och mer etablerad organisation som fanns representerade över hela landet och nådde vissa framgångar i valet 2010. Inför valet 2014 storsatsade SvP och försökte erövra mandat i ett tjugotal
kommuner, denna satsning visade sig vara fel och partiet upplöstes. En direkt konsekvens av detta var att SMR ombildades från att tidigare enbart varit en kampinriktad elitistisk
nationalsocialistisk organisation till att bli en organisation som nu utvecklade en
parlamentarisk gren med ambition att delta i politiska val, samtidigt som man behåller den mer kamporienterade filosofin inom organisationen (Mattson, 2018, 4-5).
Efter namnbytet från Svenska Motståndsrörelsen till Nordiska motståndsrörelsen 2015 etablerade de sig snabbt som den i särklass mest aktiva högerextrema gruppen i Sverige och intog en dominerande position inom den radikalnationalistiska/rasideologiska miljön. (Expo, 2018).
På senare år har Nordiska Motståndsrörelsen gått från att vara en sluten grupp, till att bli en organisation som aktiv och öppet försöker rekrytera nya medlemmar. (Mattson, 2018, 4-5).
En ökande andel av NMR:s aktivister är just nya medlemmar, vilket visar att pågående rekryteringen är framgångsrik för organisationen. NMR:s rekryteringsmönster har varierat över tid i Sverige, men den generella trenden är att stora politiska förändringar i samhället har
13 varit fundamental för rekryteringsprocessen. På senare år har de även lyckats locka
medlemmar som tidigare inte visat stöd för organisationen. Expo genomförde en kartläggning av NMR:s aktivism under 2018 och kunde identifiera 111 personer som tidigare inte visat sympatier, men antingen blivit passiva medlemmar, medlemmar eller aktivister. Av de 111 personer som Expo identifierade var 47 av dem personer som inte kunde kopplas ihop med den högerextrema eller rasideologiska miljön. Bland de övriga 64 fanns tidigare
Sverigedemokrater, människor med koppling till nazistmiljöer, men även människor som generellt spridit högerextrem propaganda online. Unikt med deras rekryteringsprocess är att den skett över hela landet, från norr till söder (Dalsbro, Ekman, Leman, 2018). Mattsson och Johansson menar att en faktor som har gjort NMR:s rekryteringsprocess lyckad är
Sverigedemokraternas (SD) parlamentariska framgångar från 2010 och framåt. SD, som har sina rötter i vitmakt-miljön har underlättat för partier och rörelser inom den rasideologiska miljön att rekrytera medlemmar (Mattson, Johansson, 2018, 38).
I slutet av sommaren 2019 skedde den största förändringen på flertal år i den rasideologiska miljön. Ett flertal personer som tidigare hade haft framträdande roller inom NMR, bland annat ledaren Klas Lund valde att lämna organisationen för att starta Nordisk Styrka (Fröjd, Leman, 2019). Till skillnad från NMR är Nordisk Styrka enbart en kamporganisation utan
parlamentariska ambitioner (Nordisk Styrka, 2020). Ledningen i Nordisk Styrka och de medlemmar som har anslutit besitter ett stort våldskapital och är beredda att ta till allt
radikalare metoder för att nå sina mål (Fröjd, 2019). Under 2019 såg Säpo en utveckling inom den våldsbejakande högerextremismen som innebar att risken har ökat att individer kan inspireras att begå attentat eller grova våldsbrott. De menar att den våldsbejakande
högerextrema ideologin får allt större fotfäste och spridning samtidigt som den attraherar allt fler (Säpo, 2020). Denna nya gren inom den nationalsocialistiska miljön innebär ett stort och reellt terrorhot mot samhället och ökade förväntningar om en upptrappning inom dessa miljöer (Fröjd, 2019).
Bortom Push and Pull
Genom att närmare granska forskning med fokus på den individuellt berättade upplevelsen om vägen in, tiden i och väger ur extremistiska grupper har denna studie en tydlig koppling till den rådande trenden inom forskningsfältet. Genom att söka inspiration från dessa kan denna uppsats på ett naturligt sätt relatera till dess antaganden och slutsatser för att vidare bredda forskningsfältet. Även om flertal studier tidigare har undersökt vägen in och vägen ut ur våldsbejakande extremism så är området teoretiskt underutvecklat. Bristen på teori blir
14 särskilt tydligt vid vägen ur extremistisk organisering, kanske ännu tydligare när det kommer till den individuella vägen ur dessa organisationer (Mattson & Johansson, 2020, 119; Altier, Thoroughgood, & Horgan, 2014, 647–661; Koehler, 2016). Tidigare forskning inom fältet har ofta syftat och fokuserats kring att förstå radikaliseringsprocesser samt förstå bakomliggande mekanismer som leder individer till extremism och terror (Mattson, 2020, 119; McCauley &
Moskalenko, 2011). Processen ur nationalsocialistisk organisering är i högsta grad en
individuell process och det är svårt att ur ett mer generellt perspektiv prata om push-och pull- faktorer. Vad som i ett individuellt fall kan vara en högst signifikant variabel är i ett annat inte alls av betydelse (Mattson, 2020, 120). Dock ska det betonas att man fortfarande använder sig av Push and Pull faktorer men att man snarare försöker utveckla dem samtidigt som man är försiktig med att generalisera i allt för stor utsträckning
Betydande forskning i visionen att gå bortom de rådande och idag dominerande Push och pull-faktorerna återfinns i Rusbults investeringsmodell samt Ebaughs rollinvesteringsmodell.
Rusbults investeringsmodell bidrar i denna studie med insikt i när och varför individer väljer att lämna nationalsocialistiska rörelser samt vägen in i dem. Ebaughs forskningsbidrag skiljer sig i vissa avseenden då den i denna studie bidrar med att ge en djupare förståelse för både varför man lämnar nationalsocialistiska grupper, men även hur man väljer att lämna (Altier, Thoroughgood, Horgan, 2014, 647). Push and Pull kommer i denna uppsatts förekomma vid vissa tillfällen men det viktiga är att poängtera att dessa är utifrån detta individfall samt för att det på ett effektivt sätt kan visualisera vissa processer. Dock är det viktigt att betona att visionen denna studie har med att gå bortom Push and Pull främst handlar om att ytterligare utveckla de teoretiska inom forskningsfältet, samt även att understryka faktumet att det alltid är ett flertal mekanismer som samspelar. Det är aldrig enenskild händelse eller mekanism som gör att människor radikaliseras och avradikaliseras, väljer att organisera sig i den
nationalsocialistiska miljön samt väljer att lämna den.
Bristen på teori och sambandet mellan entry och exit process
Som tidigare nämnt i denna studie så är detta ett forskningsfält under utveckling. Även om flertal studier tidigare har undersökt vägen fram till extremism och vägen ut ur densamma så förblir fältet teoretiskt underutvecklat. Förhoppningen med denna studie är att genom hjälp av tidigare forskning, samt genom att bidra med ett ytterligare fall av den individuella vägen in och ur våldsbejakande extremistisk organisering ytterligare utveckla fältet. Likt Johansson och Matsson (2020) kommer denna studie att använda den senaste teoretiska utvecklingen inom fältet för att utarbeta möjliga kopplingar mellan vägen in i extremism, samt vägen ur
15 den. Beslut om att engagera eller frigöra sig från extremism fattas i ett socialt sammanhang.
Flertal tidigare studier har visat hur betydande andra hjälpte till att åstadkomma beteendeförändring bland tidigare terrorister eller nationalsocialister som både går att applicera på processen gällande vägen in och vägen ur (Sageman, 2004; Moghaddam, 2005;
Roy, 2007; Bjørgo, 2009; McCauley & Moskalenko, 2011; Rae, 2012; Kimmel, 2007, 2018;
Mattsson & Johansson, 2018).
Analys och resultat
Denna del av studien kommer tematisk gå igenom vägen in, tiden i och vägen ur
nationalsocialistisk organisering utifrån studiens individfall. Denna del kommer att relateras till tidigare genomförd forskning på området samt intervjuer med andra avhoppare från den nationella miljön.
Vägen in
Följande kapitel kommer utifrån studiens individfall illustrera tiden innan NMR, vägen dit och radikaliseringsprocessen. De centrala mekanismerna som ligger till grund att han
radikaliseras kommer även att behandlas samt hur han lyckades radikalisera andra in i NMR.
Tiden innan Nordiska Motståndsrörelsen och den betydande andre
I de flesta fall så väljer inte unga att bli en del av rasistiska grupperingar av politiska skäl eller motiv. Det främsta skälet för att gå med är att sådana grupperingar ofta präglas av en viss hemlighetsfullhet som fyller ett antal av individens sociala och psykologiska behov när det gäller att ge identitet, gemenskap, skydd och spänning. Den rasistiska ideologin antas vanligtvis anammas i ett senare skede, som en följd av anslutning till gruppen snarare än ett grundkriterium för anslutning (Bjørgo, 2008, 47). Emils väg från relativt skyddad uppväxt i en medelklassfamilj strax utanför en medelstor stad i Sverige, till att gå med i NMR kom i första hand inte ur en ideologisk övertygelse. Det handlade om att få göra uppror och att skapa reaktioner i sin omgivning. Emils väg in i den rasideologiska miljön tog fart successivt och radikaliseringsprocessen skedde under en väldigt lång tid.
”Kanske gäller alla grabbar och tjejer, men att man är lite rebellisk och det stiger ju med åldern också. På den tiden var sverigedemokraterna väldigt stigmatiserade, om man jämför med nu. Det var en rebellisk sak att tycka om SD, folk och lärare reagerade, föräldrar. Eeh kanske vissa enskilda personer i klassen, så de var lite av en grabbsak att ”fan SD, gud vad bra”. Så det började egentligen med det. Det var egentligen bara en rebellisk sak som jag ser på det liksom, att man får reaktioner, man tycker det är kul, liksom att folk såg ett problem med det. Det var egentligen så det började. ”
16 På samma sätt som Emil senare lämnade sin roll i NMR så var detta det första steget att lämna sin nuvarande roll för att senare hitta en ny inom NMR, att lämna en roll kan ske från vilken roll som helst (Williams, 89). Ebaugh menar att negativa reaktioner från betydande andra antingen kan stoppa tvivelprocessen eller få individen att söka sig till andra personer som är mer stödjande (Ebaugh 1988). I fallet denna studie tar upp är en av de betydande andre i Emils radikaliseringsrocess hans före detta mellanstadielärare. Emil berättar att efter en aktion Svenska Motståndsrörelsen genomfört diskuterades händelsen på hans skola.
”Sen så hade Svenska Motståndsrörelsen, som dom hette då en aktion precis utanför (butik) som du kanske kommer ihåg. Ja men det blev ju jättekaotiskt med både polis och, de var liksom flaskor som kastades och grejer. Men det där spreds ju väldigt fort. Och jag och min barndomskompis tyckte liksom att det såg intressant ut. För du fattar att det började med SD och kring att det var en rebellisk sak så tyckte vi på nåt sätt att det var en häftigt med sköldar, fanor, och blev liksom intresserad av vad det här, var för grupp, varför ogillar folk dom? Och jag kommer ihåg att vi hade ett samtal med vår mentor eller vad man ska säga, för i
lågstadiet har man bara en lärare, i alla fall på den tiden. Men då hade vi ett samtal kring händelsen, och jag kommer ihåg specifik hur min lärare på den tiden sa liksom ”det här är ett gäng nerknarkade idioter”. Han liksom förklarade hur dom gick på droger under aktionen.
Och jag var ju liksom på något sätt lite klipsk och samhällsintresserad. Och för mig när han sa det så kändes det väldigt subjektivt liksom. Uppenbarligen är det många som ogillar den här gruppen, jag tyckte dom var lite häftiga på något sätt, och sen så sitter min lärare och säger att dom går på droger, och jag tyckte liksom då att det var obefogat och att hela den grejen och hela händelsen resulterade i att jag började läsa på deras sida.”
Att lärare kan fungera som betydande andra och kan fungera som särskild mekanism i processen att folk radikaliseras bekräftas även av andra studier. Johansson och Matsson (2018, 49-51) genomförde en intervjustudie med 10 före detta avhoppare från den rasideologiska miljön. Vad de kom fram till var att i stort sett alla hade haft negativa erfarenheter från lärare. Självklart så är processen in i nationalsocialistisk organisering komplex bestående av flertal faktorer och den är inte på något sätt linjär. Men man ska inte förlora skolans roll i den processen. De utvecklar sitt resonemang och påstår att när skolor och lärares tillvägagångssätt tjänar ofta till syftet att ytterligare stärka unga mäns känslor av att vara oönskade och annorlunda, det den nynazistiska subkulturen erbjöd var en möjlighet till tillhörighet och identitet. Detta subkulturella utrymme gav ungdomarna möjlighet till
17 kollektiv tillhörighet och en alternativ inlärningsprocess bortom det traditionella systemet (Johansson och Matsson, 2018, 51).
Situationen med läraren spädde på Emils motivationer kring att vara rebellisk, som han själv utrycker det. Detta i sig gjorde att han hamnade i ett skede där sökandet efter ny roll var det främsta, han ville förändra sin livssituation och sökandet efter något nytt började. Denna situation skulle man kunna hävda var startskottet mot vägen till NMR. Emil började efter detta intressera sig allt mer för den nationalsocialistiska miljön och började utforskade rörelsen på YouTube och Nordfront.se. Internet har blivit ett viktigt rekryteringsverktyg för grupper i denna miljö (Hale, 2012, 343–356). Med hjälp av sociala medier, webbsidor, forum och diverse streamingtjänster har grupper i den nationalsocialistiska miljön såväl som andra grupper i extremismmiljön kunnat sprida sitt budskap både nationellt och globalt, det finns inga egentliga begränsningar. En klar fördel är dessutom att det är så pass lättillgängligt, man kan lätt kan välja det man är intresserad av och de extremistiska grupperna gör sitt material förenklat så alla kan ta till sig det.
”Sen så satt jag och läste liksom, eller det var inte så mycket att jag läste. För jag var ju 12- 13 år. Så ideologiska texter var inte så mycket som var för en 12 åring liksom. Det var ju mer att man tittade på Youtubeklipp, kamprapporter, och de resulterade också på något sätt att man blev ännu mer intresserad för att man tyckte det såg coolt ut liksom.”
Vid denna tidpunkt skickade Emil även in förfrågan om medlemskap till NMR, men det tog ett bra tag innan det faktiskt blev aktuellt med tanke på hans ringa ålder vid tidpunkten. Han fick senare lära att den oskrivna regeln för medlemskap är 15 års åldersgräns. Under denna tid, fram tills inträdet började han skriva och ha en nära kontakt med flertal ledande personer inom den nationalsocialistiska miljön i Sverige, allt ifrån Robert Eklund och Per Öberg till Emil Hagberg. Emil Hagberg var en person intervjuobjektet såg särskilt mycket upp till och blev en betydande person för Emils väg in i rörelsen. På samma sätt som hans tidigare lärare fungerade som en push faktor fungerade Hagberg som en pull faktor som ökade Emils intresse ytterligare för den nationalsocialistiska miljön och som sedermera fick honom att ta steget till att ansöka om medlemskap. När Emil får frågan om vad det är som särskilt
intressant med Hagberg svarar han;
”Han är ju en väldigt framträdande person, men han är på något sätt idyllisk för väldigt många ungdomar, han var det för mig också och genom dom två åren jag var med så har jag sett många ungdomar som ser upp till honom extremt mycket. För han är kaxig mot polisen,
18 han kan lägga roliga och kaxiga kommentarer, så man har en slags hyllande bild för honom.
Och det hade jag också när jag började kolla på nordfront och videoklipp att ”han är ju fan klockren liksom.”
Denna kombination av två mekanismer var det som startade Emils väg mot NMR. Hade han inte fått de reaktioner läraren gav honom och hade inte de flertal framträdande personerna inom NMR funnits där vid detta tillfälle hade saker kanske sett annorlunda för honom idag.
Vid de tillfälle hans lärare sköt bort honom från de sammanhang Emil tidigare tillhört fanns individerna från NMR där för att välkomna honom. Ebaugh menar att negativa reaktioner från betydande andra antingen kan stoppa tvivelprocessen eller få individen att söka sig till andra personer som är mer stödjande (Ebaugh, 1988). I Emils fall var det lärarens negativa
reaktioner som fick honom att söka sig till personer som var mer stöttande, i detta fall NMR.
Sverigedemokraternas intåg i Riksdagen
Johansson och Mattson skriver i en artikel att Sverigedemokraternas framgångar har förenklat möjligheten för organisationer som NMR att rekrytera medlemmar (2018, 38). Dock
utvecklas inget vidare resonemang och av vad jag kan finna, finns inga studier som har tittar närmare på detta. Följande kapitel behandlar tänkbara förklaringar till detta påstående med utgångspunkt i denna studies intervjupersons egna upplevelser.
För NMR är Sverigedemokraterna idag ett lika stort problem som övriga riksdagspartier.
Enligt NMRs uppfattning vill SDs väljare egentligen samma sak som de själva vill. De tolkar SDs framgångar som att folket äntligen har vaknat och vill genom detta mobilisera denna kraft till att avskaffa det rådande statsskicket i Sverige (Mattson, 2018, 9). Men i studiet av Emils väg in i rörelsen så fungerade SD som en inkörsport. De ursprungliga reaktionerna han fick av människor i hans omgivning triggade honom till mer radikala grupperingar och idéer.
Emil säger under intervjun att alla medlemmar och aktivister i NMR förväntas hela tiden jobba för att rekrytera nya medlemmar. Men det kanske mest intressanta resultatet i denna studie handlar inte om hur SDs framgångar de senaste åren har påverkat intervjupersonen, utan hur han har använt dessa för att rekrytera unga män och tonåringar till organisationen. Då Emil var den enda tonåringen i organisationen vid hans inträde så blev de naturligt att hans främsta uppgift var just att rekrytera unga, särskilt med han anseende som ett välkänt ansikte för den nationalsocialistiska miljön i orten.
”Jag var helt själv som ungdom när jag gick med, alla ungdomar som har kommit in har jag rekryterat. På sportloven var det en viss brist på ungdomar som var radikala och ville
19 genomföra aktioner. Så vad ska man säga, vi hade ungdomar som gjorde lite mer
beställningsjobb liksom. Ungefär vi ska genomföra en aktion, det ska va en banderoll det står
”stoppa massinvandringen” och då fick man med sig ungdomar som var lite SD light, invandringskritiska och tyckte det var en rolig grej liksom. Det var egentligen på det sättet första kontakten med nya medlemmar var eftersom manskapet inte var jättestort. Man tyckte liksom att jag, eller det fanns en regel att om du är med ska man alltid försöka hitta nya rekryter. Sen för att jag var ungdom själv så var de på så sätt logiskt att jag skulle ha kontakt med ungdomar. Genom att jag var så öppen och aktiv så visste egentligen alla om vem jag var. Det var liksom bara att finnas där, kunde det vara så att ungdomar kom till en för att dom kanske till en viss grad var intresserade och hade frågor. Jag kunde då gå fram till dom och snacka liksom, mest för att skapa intresse. Mycket handlade om att hålla det ideologiska väldigt simpelt, med den här simplifierade mantran som finns inom NMR. Är du ungdom och är du invandringskritisk, sverigedemokrat säger vi, då är det jävligt lätt, eller var lätt på den tiden att locka sådana personer. Det är väl så att personer som kallar sig för
Sverigedemokrater eller är i dom banorna. Majoriteten av dom som rekryteras kommer från dom förhållandena, att man är Sverigedemokrat, så är det. Då har dom det grundläggande, att dom är invandringskritisk och sen kan man till exempel, om en Sverigedemokrat klagar på invandring, då kan man säga vet du vilka som står bakom invandringen? Och liksom spä på det. Så de personerna är egentligen den enklaste och lättaste målgruppen att nå.”
Emils rekryteringsprocess kan främst delas upp i två steg. (1) Var att identifiera personer med främlingsfientliga åsikter och som hade tycke för SD för att få med dem på en aktivitet, oftast publik men i andra fall interna aktiviteter inom NMR. Dessa aktiviteter kunde bestå av allt ifrån flygbladsutdelning och hänga upp banderoller över vid en bro till en fika. (2) Steg två bestod främst av att sedan kapitalisera på detta och engagera dem mer och mer, normalisera organisationen och ge dessa individer en gemenskap. Detta succesiva engagemang som illustreras här kan egentligen översättas till investeringar i relationer, att lämna en grupp för en annan. Genom den succesiva infasning och allt större förtroende för den nya rekryten konstruerade Emil en känsla hos individen där den fick sina grundläggande behov av bekräftelse, gemenskap och trygghet tillgodosedda (Rusbult, Agnew and Arriaga, 2011).
Dessutom fick rekryten en plats där man fick bekräftelse för sina åsikter och ideologiska ställningstaganden. Genom att sakta introducera människor till organisationer sänks den upplevda kostnaden för inträde och dessa personer väljer då att investera i relationen. Detta blir särskilt tydligt bland unga män där man i betydligt större utsträckning inte tar
20 konsekvenserna i beaktande, eller rättare sagt är dessa individer väl medvetna om de framtida konsekvenserna av vad ett medlemskap i NMR innebär, vilket Emil vid en andra intervju också noga poängterar. Men i det livsskedet, i den stunden när man väljer att gå med ser man NMR som det enda legitima alternativet. Emil berättar att inte gå med finns inte som ett alternativ överhuvudtaget i detta skede, alternativa banor är landsförräderi eftersom denna process präglas av en indoktrinering av organisationens tankesätt. Processen fram till detta vägval, när man väljer att gå med, kännetecknas i stor grad av ens världsbild omkonstrueras till den nationalsocialistiska skolans lära, du blir ett med rörelsen och rörelsen blir ett med dig. Detta gör även att personens tillgång till alternativ krymper och att gå med i NMR blir det enda alternativ som utifrån dessa individers syn i just det ögonblicket är det enda alternativ som är acceptabelt.
Människor som är särskilt mottagbara för detta är individer som kommer från en mer problematisk bakgrund (Johansson, Mattsson, 2020, 48). Individer med en bakgrund av problematiska familjesituationer, som har exponerats för våld, har utomstående identiteter som inte passar in i samhällets normer. Men även saker som misslyckade skolresultat leder ofta till ett sökande efter identitet, tillhörighet och sammanhang. Att dessa individer vid detta skede då hittar en grupp människor som delar denna osäkra livssituation och tidigare
upplevelser kan konstruera en känsla av trygghet hos individerna. En stark känsla av att sakna både en identitet och tillhörighet kan öka lusten att tillhöra något, det spelar mindre roll vad det är du tillhör så länge du får tillhöra något. Att hitta något som både resonerar med en utomstående position och som samtidigt förmedlar en stark känsla av identitet och
sammanhang kan vara av stor betydelse för dessa individer (Johansson, Mattsson, 2020, 48).
Detta går att relatera tydligt till Emil och hans främlingsfientliga åsikter, samt hur hans tidiga sympatier för Sverigedemokraterna togs emot av hans omgivning. Den outsiderposition han då fick inta ökade på farten i hans väg in i den nationalsocialistiska miljön. När Emil får frågan om hur det kändes efter den första informella träffen med NMR och vilka känslor som väcktes hos han svarar han följandande;
Intervjuare: ”När du gick därifrån, från den första träffen med gruppen, hur kändes det och vad tänkte du?”
Emil: ”Nä det var väl bara positiva känslor. I början grundade det sig i att jag tyckte det var en häftig grupp. Som är stigmatiserad och det finns så mycket obefogat hat mot dom. Jag såg dom som en grupp som hade massa samhällsfiender. Det kändes speciellt, som du är en del av någonting som är väldigt viktigt och väldigt mycket större. Så det var egentligen bara positivt
21 och att man kände, vet inte riktigt hur jag ska beskriva de, men liksom fan vad häftigt att ha träffat dom här personerna, och att man känner liksom att man har folk bakom sig eller vad man ska säga.”
Dock är det viktigt att poängtera att långt ifrån alla individer som går med i NMR kommer från problematiska förhållanden. Intervjupersonen denna studie fokuseras kring kommer från goda familjeförhållanden med en bra uppväxt i medelklassförhållanden från en ort strax utanför en medelstor stad. Utifrån tidigare litteratur finns det egentligen inget som talar för att han skulle hamna där han hamnade. Men detta bygger i stora drag på att processen in i
extremistiska rörelser är extrem heterogen och komplex, det är oerhört svårt att generalisera.
Även om Emil i ett senare skede intog en outsiderroll så kan tidigare forskningen i sin helhet inte svara på hur han hamnade där. Av den anledningen är det viktigt att poängtera att känslan NMR gav där Emil fick sina grundläggande behov av bekräftelse, gemenskap och trygghet tillgodosedda samt bekräftelse för sina åsikter.
Samma gäller de rekryter han fick med sig till organisationen som alla var av olika sociala bakgrunder. I de flesta fall så väljer inte unga att bli en del av rasistiska grupperingar av politiska skäl eller motiv. Det är andra mekanismer som är betydligt mer centrala när man ska förklara varför unga hamna i extremistiska rörelser. Därför är det viktigt att poängtera att bland unga så kan personer som är särskilt öppna för att radikaliseras kanske inte är de personer med liknande kgrund, som när vuxna hamnar där. Bland vuxna individer är det mycket möjligt att den främsta förklaringen är att det är personer med en bakgrund av problematiska familjesituationer, som har exponerats för våld, har utomstående identiteter som inte passar in i samhällets normer. Men till skillnad från vuxna är det kanske viktigare att när man studerar unga att se på andra mekanismer, som att grupper i denna miljö präglas av en viss hemlighetsfullhet, som fyller ett antal av individens sociala och psykologiska behov när det gäller att ge identitet, gemenskap, skydd och spänning.
Tiden i
Tiden i nationalsocialistisk organisering präglas av flertal olika skeden och upplevelser som varierar från individ till individ. Av denna anledning kommer detta kapitel ta upp två centrala delar NMR idag präglas av, dessa är rättfärdigandet av att ta till våld och de centrala teserna som ligger till grund för rörelsens ideologiskapande.
22 Rättfärdigandet av våldsanvändning
Våldet har en central roll inom NMR. Under 2017 genomförde Sveriges Radio en
undersökning där dem lyckades identifiera 178 svenska personer som de mest aktiva inom rörelsen. Av dessa var varannan dömd för brott och var fjärde för ett våldsbrott (Jönsson, 2018).
En tes som finns inom NMR huruvida när det är godtagbart att bruka våld är, om en medlem blir bemött med våld har den personen accepterat att våld kan användas, den individen har då satt spelreglerna. Men vad som räknas som att bli bemött med våld har en väldigt vid
bemärkelse inom NMR. Den 10 september 2016 inträffade en incident som senare skulle få långtgående konsekvenser. Under en aktivitet NMR genomförde i Helsingfors där de delade ut tidningar så kom motdemonstranter. En av dessa spottade framför en av medlemmarna varav Jesse Eppu Oskari Torniainen tar sats, springer ett tiotal meter och riktar en spark i bröstet. Denna spark resulterade i att personen som fått ta emot sparken, dryga veckan senare efter avled på grund av de huvudskador han ådrog sig (Gröhn, 2018). I en intervju i en dokumentär genomförd av NRK (Rasekrigerne, 2017) rättfärdigar Torniainen
våldsanvändandet, just genom argumentationen om att individen som spottade var den som först tog till våld. Utdrag ur intervjun;
Intervjuare – ”Vad han du tänka i den situationen? Det gick ju ganska fort?”
Torniainen – ”Om någon hotar att använda våld har de själva accepterat användningen av våld. När de dessutom spottar på en måste man svara snabbt.”
Intervjuare – ”Du tycker inte att det var en överreaktion jämfört med den provaktionen som skulle ha varit då?”
Torniainen – ”Det kan hända, men när man använder sig av våld accepterar man också att bruka våld. ”
När den nordiska chefen för NMR, Simon Lindberg senare i dokumentären får frågor kring händelsen menar han att de vill att sina aktivister alltid ska försvara sig själv, sina kamrater och sin heder och att mannen som delade ut sparken är en väldigt bra och lojal man. En och en halv månad efter sparken blev Torniainen tilldelad en utmärkelse av Lindberg.
Glorifierandet av våldsanvändandet är något Emil även känner igen men poängterar även att det finns geografiska skillnader bland nästena i huruvida man är benägen att ta till våld. När Emil pratar om våldsanvändandet lyfter han även ideologins betydelse i rättfärdigandet av våldsanvändning utöver att enbart se det som ett medel i att besvara provokationer. Ideologins
23 betydelser och mentaliteten inom rörelsen lyfter han som det främsta. Denna mentalitet skiljer sig mellan NMR:s näste när det kommer till benägenheten att ta till våld.
Intervjuare – ”Jag tänker att vi kunde behandla bruket av våld och prata lite vidare om det. Vi har ju talat mycket om ideologi och världsåskådning. Är det genom det man rättfärdigar våldsanvändande eller hur kommer det sig att det är okej att ta till våld?”
Emil – ”De grundar sig främst i ideologi kopplat till mentalitet och att man förhåller sig till juridik. Vad är fel och vad är rätt? Min personliga erfarenhet är att man alltid sett, eller ser inom rörelsen på folket söderut. Det är dom tuffa och hårda grabbarna, dom kan ta till hårdhandskarna. Här i XX så är det att om någon angriper dig så ser du till att den personen inte kan fortsätta göra det. Om någon tar fanan, kameran och så vidare. Min personliga erfarenhet av våld är att det inte är något man använder om det inte är rättfärdigat. Om någon attackerar dig eller tar din egendom. Så här i ”XX” är det väldigt lugnt med sådana saker.”
Intervjuare – ”Så du menar att man inte tar till våld om det inte behövs, särskilt här ”XX”.
Det är främst när man möter provokation som kan rättfärdiga våldsanvändning. Men finns det några skillnader på NMR:s nästen?”
Emil – ”Ja verkligen. Alltså det ligger mycket i mentaliteten, folk i Näste XX är lite mer benägna att ta till hårdhandskarna. Alla har egentligen samma syn på våld. Om någon spottar eller är jobbig kommer dom i ”Näste XX” att besvara den provokationen betydligt tuffare än i Näste 10.”
Men vad som ses som rättfärdigad våldsanvändning i NMRs ögon stämmer sällan överens med hur samhället i stort ser på saken. Som tidigare nämnt så är en stor del av NMRs medlemmar dömda för våldsbrott och provokationsmomentet behöver inte vara så stort som rörelsens medlemmar syftar till ska krävas för att man ska agera. Bland NMRs medlemmar finns exempelvis individer som är dömda för att ha misshandlat tjänstemän vid USAs ambassad. Motivet bakom dådet anses bygga på antisemitiska föreställningar om att USA är en del av världsordningen som kontrolleras av den påstådda destruktiva judiska agendan (Vergara, 2018). Händelserna i Kärrtorp likaså då flertal medlemmar ur NMR attackerade en antirasistisk demonstration med flaskor där dessutom flertal av anhängarna var beväpnade.
Emil Hagberg, då ledare för organisationen, blev efter attacken dömd för våldsamt upplopp och sa efteråt i en intervju att ” I min värld är det helt rationellt, jag vill förminska fiendens förmåga att skada oss” (Nazistattacken i Kärrtorp, 2017). Så trots att NMR utmålar sig som
24 att de inte använder våld före provokationen eller liknande så finns det flertal incidenter då de väljer att attackera först. Detta hänger ihop med övertygelsen att alla attacker mot
meningsmotståndare ses som självförsvar, vilket Hagberg även hävdade under rättegången (Westin, 2018).
Utdrag ur NMR:s handbok;
”OBS! Planering och genomförande av offensiva våldshandlingar leder till uteslutning.
Offensiva våldshandlingar ligger alltså inte inom ramen för ’eget initiativ’. Våld bör endast brukas i nödvärn.”
Trots detta så tar NMR:s ledning inte avstånd från attacken i Kärrtorp utan motiverar den istället med att Vänsterextrema grupperingar hade uttalat sitt stöd för den och rättfärdiga attacken utifrån det (Nordfront, 2013). Säpo skriver i sin årsbok att det högerextrema våldet förväntas att öka. Att NMRs ledning heller inte tar avstånd från bland annat Breiviks attentat utan istället visar sympatier och förståelse för det (Rasekrigerne, 2017) i kombination med hur lite det krävs för att organisationen ska gå till offensiv kan en anta att finns ett reellt hot mot den Svenska demokratin och dess medborgare åren framöver ifall denna utveckling fortsätter.
Folkutbytet, den judiska konspirationen och tanken om renlärig nationalsocialism
Denna del av kapitlet syftar till att ta en djupare blick av och illustrera den ideologiska bilden inom NMR. Detta genomförs i studien genom att ta upp två centrala teser inom den
nationalsocialistiska miljön, nämligen föreställningen om folkutbytet och den judiska konspirationen. NMR har tre viktiga bärande strukturer i deras ideologiska positionering.
Dessa tre bör inte rangordnas i förhållande till varandra utan snarare tolkas ihop utifrån en gemensam helhet. Den första grundar sig i att NMR tolkar samhället (folkgemenskapen) som en sammanvävd organisk och biologisk enhet som individen måste underordna sig. De två nästkommande är grov och påtaglig antisemitism samt föreställningen om manligt och kvinnligt och dess koppling till territorium och reproduktion (Mattson, 2018, 6). Även om föreställningen kring manlighet och kvinnlighet och hur de kopplar dessa till territorium och reproduktion är av stor vikt i hur de konstruerar den ideologiska bilden så kommer denna studie endast att fokusera på de två förstnämnda och hur de relaterar till varandra.
NMR:s ideologi och ideologiska positionering beskrivs tydligast som en traditionell och därtill mycket renlärig, nationalsocialistisk världsåskådning. I organisationens partiprogram såväl som i andra ideologiska texter framkommer en tydlig kontinuitet från den tyska och svenska mellankrigsnazismen vilken omkonstrueras och kontextualiseras till det samtida
25 Sverige och Norden (Mattson, 2018, 6). Detta är något som Emil även lägger stor vikt vid när vi pratar om organisationens ideologiskapande och säger ”egentligen är det samma tanke och retorik som vi kunde se inom 30-talet”. Tanken om den renläriga nationalsocialismen är något NMR håller väldigt högt i retoriken men som efterföljs av långt ifrån alla medlemmar, vilket även skapat kontroverser och missnöje hos flertal personer i organisationen (Intervju Emil).
Två centrala föreställningar inom NMR är tanken om folkutbytet och det judiska styret. Dessa två föreställningar är i sig inget nytt inom vit-makt, ny-nazistiska, nationalsocialistiska och fascistiska rörelser, men de är fundamentala för att förstå hur de konstruerar denna världsbild genom ideologiskapande för att kunna rättfärdiga sina ställningstaganden.
När Emil bes utveckla dessa två och hur judarna är en del av detta säger han;
”Det grundar sig, mer allmänt och överlag då kring att gruppen judar har väldigt mycket makt. Man menar liksom inte att det är enskilda judar som liksom är bovarna. Utan de är rika familjer som står bakom det. Man menar att judar har extremt mycket makt och höga
positioner inom banker, mediaväsendet, att dom sitter på samhällstoppar. Man ser ju inte gott på kapitalismen överlag, men sen om man ser till vad anledningen är till att judar vill göra såhär då, där är det lite delat men det finns en rak uppfattning, men sen inom en organisation som NMR finns det individer som är lite mer konspiratoriska, som har lite egna idéer, som kan gå lite höger och vänster... Men generella uppfattningen är att dom är rovkapitalister, och genom att blanda ut oss vita, som är högre stående än andra, så kommer man bli en rotlös massa. Bestående av materialism och att dom ska kunna härska på oss pengamässigt och lätt kunna kontrollera folk. Det är den generella linjen.”
Vägen ur
Att människor lämnar den nationella miljön beror sällan på en specifik händelse, utan det är flertal faktorer som måste samspela (Horgan, Altier, Shortland, 2017, 74). I följande kapitel kommer ett antal av dessa gås igenom samt iscensättandet av vägen ur nationalsocialistisk organisering att illustrera.
För jobbigt att vara kvar och antifascism som verktyg
Ett återkommande tema i den muntlig berättare historien om varför folk väljer att lämna NMR som behöver uppmärksammas ytterligare inom forskningen är faktorn av att det helt enkelt blir för jobbigt att vara kvar i rörelsen. Självklart så finns det flertal faktorer som spelar in, när det kommer till vad det är som gör att det blir för jobbigt att fortsätta organisera sig. Det få har vågat röra vid när det kommer till konventionell forskning på området är antifascismens
26 betydelse, mer specifik, användandet av antifascistiska metoder. Antifascistisk aktion (AFA) är idag en av de största organisationerna inom den vänsterextrema miljön (tidigare autonoma miljön). AFA är en sluten, exklusiv och våldsam gruppering och deras aktioner riktas främst mot den nynazistiska miljön. Aktivisterna i AFA använder ofta skadegörelse och politiskt motiverat våld för att hindra nynazistiska gruppers protester och närvaro i det offentliga rummet samt för att hindra spridning av propaganda eller tvinga personer till avhopp från den nynazistiska miljön (BRÅ, 2019, 24). En central del av AFA:s verksamhet består av
kartläggning meningsmotståndare, då ofta uteslutande individer ur den nationella miljön, NMR (BRÅ, 2009, 52; FOI, 2018, 32). Denna kartläggning av meningsmotståndare tar oftast form genom uthängningskampanjer av NMR medlemmar, samt att man kontaktar
vederbörande NMR-medlems arbetsgivare och informerar om dess engagemang (FOI, 2018, 32). Den antifascistiska rörelsen har dock i allt större utsträckning flyttat ut på nätet
(Säkerhetspolisen, 2018) och dagens organisationer inom miljön ägnar sig i allt större
utsträckning åt kartläggning och uthängningar av nazister istället för att uppmana till motstånd och aktioner (Nazistjakten, 2018). Det finns även andra grupperingar inom den
vänsterextrema miljön som genomför uthängningskampanjer, bland annat Nazispotting, men skillnaden mellan AFA och Nazispotting är att de sistnämnda endast håller på med
kartläggning och att de inte publicerar namn, adress, telefonnummer och så vidare tillskillnad från AFA (Nazistjakten, 2018).
Ett intressant fenomen som avhoppare från NMR har återkommit i vissa individfall, dels i denna studies genomförda intervju, samt i ett ytterligare individfall är att
uthängningskampanjerna AFA genomför ser de som något positivt (AFA Helsingborg, odaterad). Vad Emil ofta återkom till när han fick frågor om vad som fick han att sluta att organisera sig var att det helt enkelt blev för jobbigt. Han berättar att det finns tillfällen när människor har frågat honom som har bekanta inom NMR hur man ska få dem att lämna rörelsen och vad Emil trycker på då är, att man måste göra det så jobbigt som möjligt att vara medlem i NMR.
”När du är så indoktrinerad och du köper alla dom här mantrana. Det enda som kan få dig på rätt väg är att det blir riktigt tråkigt och jobbigt att vara en aktiv nazist”.
En av de mekanismerna som gör det riktigt jobbigt att vara just aktiv nazist är de extremt identitetskränkande uthängningarna till både allmänheten, såväl som arbetsgivare AFA genomför. Bara för du är medlem i NMR innebär det inte att din omgivning vet om ditt engagemang. Exempelvis i Emils fall fick hans familj reda på det när medlemmar ur AFA
27 filmade honom vid en demonstration och publicerade det på sociala medier. Att ens familj och vänner då får reda på via dessa uthängningar att man är en aktiv NMR-medlem, eller att man blir av med jobbet eftersom de kontaktar ens arbetsgivare, kan göra det oerhört tungt att vara aktiv för att det går ut över alla aspekter av sitt liv.
Intervjuare: ”Jag tänker folk som motarbetar NMR, har det nån inverkan på att folk hoppar av eller triggar det mest ens engagemang ytterligare? Eller är de olika beroende på vilket skede?”
Emil: ”Beror dels på vilket skede. AFA var ju förut väldigt våldsamma. Idag handlar det ju bara om dokumentation. Sen så kan man ju såklart säga att AFA är vänsterextremister och dåliga som grupp, men om jag idag säger vad jag tycker om AFA så kan jag ju ärligt säga att deras uthängningar är genuint bra. Även fast de är vänsterextremister motarbetar de extremt mycket och effektivt. Det kanske inte gör det just där och då, men när du är aktiv,
stigmatiserad, tappar jobb så kommer det påverka dig väldig väldigt mycket. Så jag tror definitivt att det AFA gör med sina uthängningar, även om det inte blir trevligt för individen så kommer den här individen möjligtvis att hamna på andra banor och börja tvivla.”
Martin Karlsson, även han tidigare aktiv inom NMR, men ej i samma utsträckning som Emil valde att efter sitt avhopp att kontakta och söka stöd hos AFA, då de var de enda som erbjöd det, när omvärlden fortfarande såg honom som en nazist (Nilsson, 2017). I en intervju
genomförd med Martin av AFA som publicerades på deras hemsida, valde Martin att inte vara anonym även om möjlighet gavs. När han får frågan om hur man bemöter organisationer som NMR på bästa sätt, poängterar även han vikten av att göra det jobbigt att vara nazist, samt betydelsen av uthängningar:
”Det bästa sättet att motarbeta en organisation är genom att vara solidariska i arbetet mot dem, att alltid lagföra dem även för småsaker, att göra livet så svårt för dem att de till slut vänder sig mot varandra. Att fortsatt hänga ut inte bara på nätet utan på stora affischer på stan, gör det svårt för nassarna att vara nassar helt enkelt.”
Den betydande andre
Som nämnt i föregående del så är det flertal mekanismer som spelar in när individer väljer att lämna den nationalsocialistiska miljön. Men den röda tråden som finns genom detta är att det blir för jobbigt att vara kvar. Dag/månad/år inträffade en händelse Emil senare skulle bli lagförd för, vilket redan var direkt efter händelsen som Emils egentliga tvivel kring sitt engagemang startade. När detta tvivel började var det främst två personer som var av särskilt
