”Det är ett teamarbete”

(1)

”Det är ett teamarbete”

Rektors roll inom elevhälsan ur ett systemteoretiskt perspektiv

”It´s a teamwork”

The principal´s role in student health from a system theoretical perspective

Maria Bondegård

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap

Magisterprogrammet i Utbildningsledning och skolutveckling Avancerad nivå 60 högskolepoäng

Handledare: Petra Appell/Stefan Wagnsson Examinator: Åsa Olsson

Datum 2020-06-18

(2)

Abstract

In this study, with the aim of describing how principals working in grades 7-9 experience their work to lead and coordinate student health linked to the educational goals, 14 principals and assistant principals have participated in a survey. The underlying intension is to explore how the principals describe their own role in student health, what tools they use to steer towards the goals of education, how they describe the interaction between student health teams and other personal and the extent to which they feel that the competence of student health is used for health promotion, prevention and remediation.

The study has been designed from a system theoretical perspective. Questionnaires have been used as a method where the principals in their own word had to describe their work related to student health.

The result shows that there is a great variety of how student health is organized in schools and municipalities, which affects the role of the principal. Not all principals are the head of all or some of the student health professions and are then commissioned from central sources which the principal cannot affect. The work of student health is, however, something that they priori- tize and consider important, both goal effectiveness but also for the personal development of the students. However, it appears that the concept of student health has different meanings, as it can be interpreted as the statutory profession in student health, but it can also describe a condition that everyone who works in the school should try to achieve. To create interaction between student health and other staff, different forms of meetings are described that can have both a formal and informal character. The obstacles described are about time and a lack of understanding of each other’s tasks. The principals feel that all the professions in student health are primarily used remedying, although they themselves have the intention that the work should have a health promoting and preventive perspective. The psychological competence is the one described to be used least in all areas, while special education skills are used the most in all areas.

Keywords

Student health, student health team, principal, collaboration, learning, health

(3)

Sammanfattning

I denna studie med syftet att beskriva hur rektorer verksamma inom årskurs 7-9 upplever sitt arbete att leda och samordna elevhälsan kopplat till utbildningen mål, har 14 rektorer och bi- trädande rektorer deltagit i en enkätundersökning. De underliggande frågorna som utforskas i studien är hur rektorerna beskriver sin egen roll inom elevhälsan, vilka verktyg de använder för att styra mot utbildningens mål, hur beskriver de samverkan mellan elevhälsan och övrig personal och i vilken omfattning de upplever att elevhälsans kompetens används hälsofräm- jande, förebyggande och åtgärdande.

Studien har utformats utifrån ett systemteoretiskt perspektiv. Enkät har använts som metod där rektorerna med egna ord har fått beskriva sitt arbete kopplat till elevhälsa.

Resultatet visar att det finns en stor variation hur elevhälsa organiseras i skolor och kommuner vilket påverkar rektors roll. Alla rektorer är inte chef för alla eller vissa av elevhälsans professioner och får då uppdrag från centralt håll som rektor inte kan påverka. Elevhälsans arbete är dock något som de prioriterar och anser vara viktigt, både för måluppfyllelse men även elevernas personliga utveckling. Det framkommer dock att begreppet elevhälsa har olika innebörder, då det kan tolkas som de lagstadgade professionerna inom elevhälsa men det kan även beskriva ett tillstånd som alla som arbetar i skolan ska försöka uppnå. För att skapa samverkan mellan elevhälsan och övrig personal beskrivs olika former av möten som kan ha både formell och informell karaktär. De hinder som beskrivs handlar om tid och bristande förstå- else för varandras uppdrag. Rektorerna upplever att samtliga professioner inom elevhälsan främst används åtgärdande, även om de själva har intentionen att arbetet ska ha ett hälsofräm- jande och förebyggande perspektiv. Den psykologiska kompetensen är den som beskrivs an- vändas minst inom samtliga områden medan den specialpedagogiska kompetensen hamnar högst.

Nyckelord

Elevhälsa, elevhälsoteam, rektor, samverkan, lärande, hälsa

(4)

Innehåll

1 Inledning ... 1

1.1 Syfte och frågeställningar ... 1

2 Bakgrund ... 3

2.1 Styrdokument ... 3

2.2 Elevhälsa ... 5

2.2.1 Hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande ... 6

2.3 Rektors roll för organiseringen av elevhälsan ... 7

3 Tidigare forskning ... 8

3.1 Elevhälsa ... 8

3.2 Rektors roll ... 9

3.3 Samverkan ... 11

3.4 Sammanfattning och kunskapslucka ... 13

4 Teoretisk bakgrund ... 15

4.1 Systemteori ... 15

4.1.1 Öppna system ... 18

4.1.2 Ledarskap och samverkan ... 18

5 Metod ... 20

5.1 Forskningsansats... 20

5.2 Urval och bortfall ... 21

5.3 Genomförande ... 21

5.3.1 Frågeformulär ... 22

5.3.2 Analys ... 22

5.4 Validitet ... 23

5.5 Reliabilitet ... 23

(5)

5.6 Generaliserbarhet ... 24

5.7 Etiska överväganden ... 25

6 Resultat och analys ... 26

6.1 Presentation av respondenterna ... 27

6.2 Styrning ... 28

6.2.1 Hinder ... 30

6.2.2 Fördela arbete ... 31

6.2.3 Sammanfattning styrning... 34

6.3 Rektors ledarskap för elevhälsan ... 35

6.3.1 Organisation av elevhälsa ... 36

6.3.2 Sammanfattning rektors ledarskap för elevhälsan ... 37

6.4 Samverkan ... 38

6.4.1 Formella möten ... 39

6.4.2 Informella möten ... 41

6.4.3 Hinder för samverkan ... 41

6.4.4 Sammanfattning samverkan ... 43

7 Diskussion ... 45

7.1 Resultatdiskussion ... 45

7.1.1 Makronivå ... 45

7.1.2 Mesonivå ... 48

7.1.3 Mikronivå ... 48

7.1.4 Avslutande resultatdiskussion ... 50

7.2 Metoddiskussion ... 51

7.3 Förslag på framtida forskning ... 52

Referenser ... 53

Bilagor ... 57

(6)

1

1 Inledning

Det finns ett samband mellan hälsa och lärande: elever som mår bättre presterar bättre och elever som lär mår bättre (Hylander & Guvå, 2017). Detta synsätt har utvecklat elevhälsans arbete till att ha ett salutogent perspektiv som främst ska arbeta hälsofrämjande och förebyg- gande. Tidigare har hälsa och lärande setts som två olika delar, där elevhälsan arbetade med hälsa och välbefinnande och lärare ägnade sig åt lärande. Nu, sedan 2011 när nya skollagen började gälla, arbetar alla professioner inom skolan för att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål (SFS 2010:800).

Med elevhälsa menas här den personal (skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator och personal med specialpedagogisk kompetens) som enligt skollagen ska finnas tillgänglig för alla elever i skolan. Elevhälsans uppdrag består av att arbeta främjande med elevers lärande, utveckling och hälsa, förebygga ohälsa och undanröja hinder för lärande samt bidra med kunskaper utifrån sina kompetensområden (Socialstyrelsen & Skolverket, 2016). Elevhälsan är en del av skolan och dess organisation och ska arbeta mot samma mål som övriga skolan, samtidigt som det är en egen verksamhet som även styrs av andra lagar än skollagen (Askne, 2020).

Det som jag i studien vill undersöka är hur rektorer upplever sitt arbete med att leda och samordna elevhälsans arbete kopplat till utbildningens mål: att främja alla elevers utveckling och lärande (SFS 2010:800). Liknas elevhälsan som ett stuprör, som endast ibland berör övriga aktiviteter i skolan, eller som en integrerad verksamhet som arbetar mot skolans mål tillsammans med övrig personal? Det jag ser, utifrån min egen erfarenhet som verksam inom skola som både lärare och som specialpedagog inom elevhälsan, är att rektorer är nyckelpersoner för att göra elevhälsa till hela skolans angelägenhet och inte något som endast elevhälsoperso- nal arbetar med.

1.1 Syfte och frågeställningar

Denna studie utgår från det antagandet att hälsa och lärande hör ihop och att rektor i sin roll som ledare och pedagogiskt ansvarig för skolan är en nyckelperson för att koppla ihop elev- hälsan med den pedagogiska verksamheten.

Syftet med studien är att beskriva hur rektorer verksamma inom årskurs 7-9 upplever sitt arbete att leda och samordna elevhälsan kopplat till utbildningens mål: utveckling och lärande.

(7)

2

- Vilka verktyg använder sig rektor av för att styra mot utbildningens mål kopplat till elevhälsans arbete?

- I vilken omfattning upplever rektorerna att elevhälsans personal arbetar hälsofräm- jande, förebyggande och åtgärdande?

- Hur beskriver rektorer sin roll inom elevhälsan?

- Hur beskriver rektorer att elevhälsans personal samverkar med övrig personal och vilka former för samverkan blir synliga i deras utsagor?

(8)

3

2 Bakgrund

I detta kapitel kommer en bakgrund ges för att öka förståelsen för studiens syfte. Kapitlet är uppdelat i tre delar: styrdokument, elevhälsa samt rektors roll för organiseringen av elevhäl- san.

2.1 Styrdokument

Sveriges kommuner och landsting, SKL (2018) betonar att förväntningar på vad elevhälsan ska bidra med ofta är höga, men stämmer inte alltid överens med det uppdrag som elevhälsan har enligt gällande styrdokument. Troligtvis tolkas uppdraget olika av personal beroende på om de arbetat med elevhälsa, med skolledning eller som lärare. I en studie genomförd av Centrum för skolledarutveckling på uppdrag av Skolverket (i Törnsén, 2016) beskrivs att elevhälsans personal har vaga uppfattningar om skolans uppdrag och har inte heller skolans styrdokument som gemensam utgångspunkt i sitt arbete. Texter i styrdokument tolkas på olika sätt beroende på yrkesroll, utbildning och erfarenhet (Ball, Maguire & Braun, 2012). Även skolor befinner sig i olika kontexter och har olika förutsättningar, potential och begränsningar.

Skolor befinner sig exempelvis i olika socioekonomiska områden, har olika byggnader och infrastruktur, olika personalprofiler, ledarskapserfarenheter och budgetmöjligheter samt olika utbildningsutmaningar. Detta påverkar hur policys tolkas, förstås och vilket utrymme de får i verksamheten. Trots dessa olikheter ska skolorna skapa en likvärdighet i landet och rektors roll att leda och samordna arbetet på sina enheter blir viktigt för att elevhälsans arbete ska kunna genomsyra hela verksamheten.

För att kunna förhålla sig till styrdokumenten och stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål krävs kunskap om dem. Det finns många mål i styrdokumenten som skolan ska arbeta med. I skollagens portalparagraf (SFS 2010:800, 1 kap, 4§) framgår utbildningens syfte:

Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livs- lång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättig- heterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.

I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

(9)

4

Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och med- borgare. (SFS 2010:800, 1 kap, 4§)

Här framgår att skolan har ett uppdrag att utveckla både kunskaper, värden och personlig utveckling, ett demokratiskt uppdrag samt ett kompensatoriskt uppdrag och detta ska ske i samverkan med hemmet.

Skollagen (SFS 2010:800, 4 kap) beskriver att alla skolor ska ha ett systematiskt kvalitetsar- bete som omfattar hela utbildningen, inklusive elevhälsan. Rektor ansvarar för att detta ge- nomförs i samverkan med lärare, övrig personal och elever. Även elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Det systematiska kvalitetsarbetet ska omfatta målen för verksamhetens genomförande samt målen för elevers lärande och utveckling. Kravet på det systematiska kvalitetsarbetet innebär att rektorer på sina skolenheter ansvarar för att kontinu- erligt följa upp verksamheten, analysera resultaten utifrån de nationella målen och utifrån det planera utveckling för utbildningen (Socialstyrelsen & Skolverket, 2016).

Elevhälsans professioner styrs dock inte bara av skollagen, utan måste förhålla sig till annan lagstiftning också (Lundin, 2017). Skolläkare, skolsköterskor och skolpsykolog måste även följa hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30), patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) samt patientdatalagen (SFS 2008:355). Detta är lagar som rektorer vanligtvis inte är insatta i.

Skolans styrdokument definierar skolans uppdrag, och vägleder och stöttar en organisation i det vardagliga arbetet. Många skolor arbetar aktivt med styrdokumenten för att de ska genomsyra verksamheterna, dock kan de emellanåt kännas avlägsna i den pedagogiska vardagen då de beskriver ett önskat läge som kan kännas ouppnåeligt (Partanen, 2012). I styrdokumenten framgår det vad elevhälsans uppdrag är och vad de ska arbeta med. Men det finns även definierat att elevhälsan ska samverka med andra professioner i skolan. I förarbetet till nuvarande skollag (Prop. 2009/10:165) framgår att arbetet med elevhälsa förutsätter samverkan mellan elevhälsans personal och andra personalgrupper. I ”Vägledning för elevhälsan” (Socialstyrel- sen & Skolverket, 2016) som är ett kunskapsstöd och beslutsunderlag för elevhälsoarbetet, kan man läsa:

Elevhälsoarbetet bedrivs i skolans alla miljöer, inte minst i klassrummet där läraren spelar en central roll. Elevhälsan behöver samverka med den pedagogiska personalen för att utveckla skolors arbets- och lärandemiljöer. (Socialstyrelsen & Skolverket, 2016, s. 28)

Det är rektors ansvar att skapa mötesformer där elevhälsan och övrig personal kan samverka, vilket är ett område som denna studie utforskar.

(10)

5 2.2 Elevhälsa

En samlad elevhälsa är ett relativt nytt begrepp som myntades i samband med att skollagen (SFS 2010:800) började gälla 2011. Elevhälsan är ett nytt verksamhetsområde där de tidigare verksamheterna ingår: skolhälsovården, den särskilda elevvården samt specialpedagogiska insatser. Det nya elevhälsobegreppet innefattar ett nytänkande som bygger på att hälsa och lärande går hand i hand och elevhälsans olika kompetenser har den gemensamma uppgiften att främja barns hälsa, lärande och utveckling (Guvå, 2010). Tillgång till yrkesgrupper som läkare, sjuksköterskor, psykologer och kuratorer finns inom skolan för att möta behoven av särskilda insatser gällande elevers fysiska och psykiska hälsa samt social situation. Dessa funktioner sågs från början som särskilda från varandra och även från skolans pedagogiska uppdrag. Det nya elevhälsouppdraget knyts nu samman med det pedagogiska uppdraget. Sko- lan ska inte bara arbeta med ämneskunskaper och värdefostran, utan även hantera elevers hälsa och känslor (Gunnarsson, 2015). Barndom och ungdomsår är tidpunkter i livet där möj- ligheter och potential frodas, men också tidpunkter där sårbarheten är hög med risk för livs- långa konsekvenser (Alderson, 2018).

Huvudman, det vill säga kommunen för kommunala skolor och skolans styrelse för fristående skolor, har ansvar att se till att det finns tillgång till elevhälsa för alla elever (SFS 2010:800).

Det är dock inte reglerat i lag i vilken omfattning det ska finnas tillgång till elevhälsa. I skollagen (SFS 2010:800, 2 kap. 25§) är det reglerat att det i elevhälsan ska finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Det ska även finnas personal med specialpedagogisk kompetens men det är inte reglerat vilken specifik profession som ska tillgodose de specialpedagogiska insatserna, men ofta är det specialpedagoger eller speciallärare. Enligt en undersökning gjord av SKL (2018) väljer flera kommuner att ha fler professioner med i sin elevhälsa. Vanligast är att även studie- och yrkesvägledaren är med i elevhälsan och näst vanligast skollogopeden, följt av socialpedagogen.

Skolinspektionen (2015) beskriver att elevhälsans uppdrag är att komplettera den pedagogiska kompetensen, och att samverkan behöver ske mellan alla professionsgrupper på skolan. Elev- hälsan ska inte bara stödja eleverna, utan även lärarna i deras pedagogiska uppdrag. Det är lärarna som bär det professionella ansvaret och har den pedagogiska kompetensen att skapa lärande relationer, medan elevhälsan mer ska ses som komplementära professioner som kan bidra med kunskap och stöd för att identifiera hinder och möjligheter till lärande. Ett kollegi- alt samarbete krävs som bygger på en ömsesidig respekt för varandras yrkesroller (Hylander

& Guvå, 2017). Lärares roll regleras i skollag och läroplanen, men inte i samma paragrafer som reglerar elevhälsans arbete (Thörnsén, 2016). Det är då lätt att uppfatta det som två olika saker.

(11)

6

2.2.1 Hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande

I skollagen (SFS 2010:800, 2 kap. 25§) framgår det att elevhälsans arbete främst ska vara häl- sofrämjande och förebyggande för att stödja elevernas utveckling mot målen. Detta innebär att man har gått från ett vårdperspektiv till ett hälsoperspektiv, det salutogena (Hylander &

Skott, 2020).

Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet finns även beskrivet i Läroplanen för grundsko- lan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Lgr11 (Skolverket, 2011). Här behandlas skolans värdegrund och uppdrag samt övergripande mål och riktlinjer. Här finns beskrivet hur alla som är verksamma i skolan ska arbeta med dessa frågor. Till exempel ska alla som arbetar i skolan samverka med varandra för att göra skolan till en god miljö för både utveckling och för lärande. Normer och värden är en del av organiseringen av lärandet i det pedagogiska och didaktiska arbetet och alla som arbetar inom skolan gestaltar och modellerar normer och vär- den (Partanen, 2012).

Det hälsofrämjande arbetet handlar om att stärka och bibehålla människors fysiska, psykiska och sociala välbefinnande, medan det förebyggande arbetet handlar om att minska risken för ohälsa. Det är ett salutogent perspektiv med fokus på friskfaktorer istället för riskfaktorer (Partanen, 2012). Askne (2020) beskriver att det hälsofrämjande arbetet riktar sig till alla elever på skolan, eftersom utgångspunkten är att det som är friskt och hälsosamt ska leda till att alla elevers förutsättningar att klara skolan förbättras. Det förebyggande arbetet bör enligt Askne (2020) rikta in sig på elevgrupper som av olika skäl riskerar att utveckla ohälsa. På en skola är det troligtvis inte alla elever som berörs av samma risker. Målet med ett förebyg- gande arbete är att minska riskfaktorers inflytande över individen och stärka skyddsfaktorer (Socialstyrelsen & Skolverket, 2016). Exempel på förhållanden som påverkar elever och lära- res möjligheter att fullfölja skolans uppdrag kan vara kränkningar, stress, skadegörelse och bristande studiero. I ett förebyggande arbete kan elevhälsan kartlägga verksamheten för att identifiera riskområden som kan leda till att åtgärder måste vidtas på både individ- och grupp- nivå samt att nya rutiner behöver utvecklas.

Förutom att arbeta hälsofrämjande och förebyggande ska elevhälsan även arbeta åtgärdande (Skolinspektionen, 2015). Detta handlar bland annat om insatser för elever i behov av särskilt stöd, akuta insatser gällande kränkande behandling, elever med riskbeteenden eller uttalad psykisk ohälsa. Det åtgärdande arbetet handlar om insatser för att hantera problem och situationer som uppstått i verksamheten, i en grupp eller hos en enskild individ (Socialstyrelsen &

Skolverket, 2016). Ett särskilt ansvar finns för elevhälsan att utreda elevers svårigheter att nå målen och utifrån det göra pedagogiska bedömningar om vilka åtgärder som eleven är i behov

(12)

7

av. Lärare ska när de uppmärksammar att en elev har svårigheter att uppnå kunskapskraven upprätta extra anpassningar, vilket det inte krävs något formellt beslut kring. Om eleven trots extra anpassningar riskerar att inte nå kunskapskraven ska detta anmälas till rektor. Rektor ansvarar då för att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behov av särskilt stöd ska utredas även om eleven uppvisar andra svårigheter i skolsituationen (Skolverket, 2014).

2.3 Rektors roll för organiseringen av elevhälsan

Organiseringen av elevhälsan kan se olika ut och varierar från skola till skola och kommun till kommun. Vissa huvudmän, i denna studie kommun, organiserar en central elevhälsoorganisat- ion vilket erbjuder en mer jämlikt fördelad elevhälsa, men som kräver stor lyhördhet och samverkan från centralt håll (Askne, 2020). En decentraliserad elevhälsa skapar närhet och en god kännedom om enskilda elevers förutsättningar och behov. Det varierar även mellan kommunerna vem som är chef för de olika professionerna inom elevhälsan. Partanen (2012) po- ängterar dock att det i organiseringen av elevhälsan är viktigt att inte blanda ihop tillgänglig- het med tillhörighet, utan det viktiga är hur elevhälsans kompetens görs tillgänglig i verksamheten. Rektors ledarskap varierar dock beroende av om hen är chef för elevhälsopersonalen på sin egen skola, eller om hen behöver fatta beslut om att någon från en central elevhälsa ska tillfrågas om hjälp (Hylander & Ahlstrand, 2013).

Oavsett hur kommunerna organiserar sin elevhälsa är det rektor som chef och pedagogisk ledare som har uppdraget att ta ansvar för skolan som helhet och verka för alla elevers lärande och utveckling, oavsett om eleverna behöver stöd att nå målen eller ej (Thörnsén, 2016). Det är rektor som är ansvarig för sin inre organisation och ska leda och samordna det pedagogiska arbetet och där ingår elevhälsan (Hylander & Skott, 2020; SFS 2010:800). Dock är det oklart hur detta arbete går till i praktiken, där elevhälsan i samverkan med övrig personal, ska arbeta mot utbildningens mål.

I skollagen (SFS 2010:800) är rektors ansvar definierat och omnämns 134 gånger i lagtexten.

Professionen biträdande rektor finns inte omnämnd. I denna studie kommer båda professionerna ingå, men det kan vara bra att tänka på att det endast är rektor som har ett juridiskt ansvar.

(13)

8

3 Tidigare forskning

För att få fram en bild av den samlade kunskapen kopplat till studiens syfte och frågeställ- ningar användes databaserna Academic Search Elite, OneSearch och ERIC för att hitta vetenskapliga artiklar. Även DIVA användes för att hitta relevanta avhandlingar. Sökord som an- vändes var: principal, health, leadership, team, school, elevhälsa och rektor.

Delarna här nedan berör elevhälsans arbete och är sådant som rektorer behöver förhålla sig till i sin roll som ansvarig för att leda elevhälsoarbetet på sina skolor. De presenteras utifrån kategorierna elevhälsa, rektors roll samt samverkan.

3.1 Elevhälsa

Forskningen som detta avsnitt handlar om berör skolors hälsofrämjande och förebyggande arbete, genom att främja hälsa och förebygga exempelvis psykisk ohälsa.

Gunnarsson (2015) har i sin doktorsavhandling tagit avstamp i den ökade psykiska ohälsan som finns i samhället och det uppdrag och samhälleliga ansvar som skolan har fått för att fö- rebygga ohälsa. Hur hälsa produceras är ett centralt begrepp i studien. Komponenter som framkom genom spårning av hälsa i och genom policypraktiken (olika dokument som lagstif- tare, myndigheter och organisationer tagit fram för att styra eller inspirera skolors arbete) var:

lärande, miljö, värdegrund, samspel och sammanhang. I analysen av policypraktiken använ- der författaren begreppet hälsofiering – som kan beskrivas som när hälsa och hälsofrämjande arbete sammankopplas med lärande. Det är en aktivitet som ska vara en del av hela skolan och rikta sig till alla elever. Hälsa beskrivs vara något som eleven behöver utveckla och blir till en individuell angelägenhet, samtidigt som det är skolan som ska främja att det sker och att skolan blir till en plats där eleven kan växa och utvecklas. Skolan blir således en plats som både kan främja och hämma hälsa. Skolan behöver därför genom förebyggande insatser agera och intervenera, för att stärka, träna och lära eleverna att bli hälsosamma. Gunnarsson kunde i sin analys av hälsa inom policypraktiken se att elever som är trygga, upplever goda relationer och inflytande över verksamheten är komponenter som beskrivs skapa goda förutsättningar för hälsa och lärande. Hälsa blir ett viktigt syfte med verksamheten och en hälsofiering sker. I avhandlingen påvisar Gunnarsson att hälsa innefattar både hur eleven ska klara att hantera och forma sig själv och samtidigt den värld som ligger utanför individen. Skolors hälsofrämjande arbete formar kompetenser som något som ska förhålla sig till samhällets ständiga förändring- ar men inriktas mot förändringar av den enskilda individen.

(14)

9

Skolan är en verksamhet som möter alla barn och ungdomar under en stor del av dagen och som därför kan vara ett skyddsnät vid psykisk ohälsa som är något som ökat i samhället (Gunnarsson, 2015) och som skolan måste förhålla sig till. Många psykiska hälsotillstånd utvecklas under tonåren och därför är denna tidsperiod avgörande för förebyggande och tidiga insatser för behandling av psykiska problem (Demissie & Brener, 2017). Av de amerikanska barn som får professionell hjälp sker tre fjärdedelar genom skolbaserade program. I en littera- turstudie från USA som sammanfattar sambandet mellan hälsa och akademisk prestation, framkom att skolor kan förbättra hälsa och lärande hos elever genom att stödja möjligheter att lära sig om och utöva hälsosamt beteende, ge dem tillgång till skolhälsovård, genom att skapa trygga och positiva lärmiljöer samt genom att engagera hem och samhälle i skolans arbete (Michael, Merlo, Basch, Wentzel & Wechsler, 2015). För att kunna skapa förutsättningar för både hälsa och akademisk prestation krävs att rektor har kunskap om sambanden däremellan och att de har en kunskap om elevers psykiska hälsa. I en studie av Papa (2018) har det under- sökts hur väl rektorer inom Conneticuts skolledarutbildningar förbereds att möta elevers psykiska hälsotillstånd. Studien hade en blandmetod som utgick från semistrukturerade intervjuer med professionella som arbetar med psykisk ohälsa i skolan, som resulterade i en enkät som genomfördes med anställda och studenter inom rektorsutbildning. Resultaten i studien visar, om än i begränsad omfattning, att rektorer inte är tillräckligt förberedda på att möta barn och ungas psykiska hälsotillstånd, vilket kan begränsa elevernas möjligheter att utvecklas socialt, emotionellt och kunskapsmässigt. Papa (2018) konstaterar att trots att det finns forskning om barn och ungas psykiska hälsa saknas detta perspektiv i rektorsutbildningarna. Det saknas uttryckliga förväntningar på rektorer att förbereda dem på att kunna möta barn och ungas psykiska hälsotillstånd på sina skolor.

3.2 Rektors roll

Hjörne (2015) har i en utforskande studie om konsekvenserna av växande segregering för elever med särskilda behov, sett att den ökade stressen i svensk utbildningspolitik att skapa ett inkluderande skolsystem med höga uppnåendenivåer verkar skapa vissa spänningar. En ökad identifiering av elever med ytterligare stödbehov och en växande utbildningssektor för speci- alpedagogik. Att skapa inkluderande skolmiljöer och undervisning är något som till hög grad berör rektor och den samlade elevhälsan. Det inkluderande perspektivet är viktigt då många speciallösningar blir till segregerande och exkluderande verksamheter som sänder en kraftfull signal om syftet med skola, utbildning och det samhälle som eleven kan förvänta sig att delta i – en segregerad verksamhet förbereder eleverna på ett segregerat vuxenliv (Alderson, 2018).

(15)

10

Gadler (2011) har i sin doktorsavhandling försökt synliggöra och förstå vad som sker med de intentioner som finns i statliga styrdokument för skolan. I avhandlingen används en teoretiskt baserad analysmodell: makro-, meso- och mikronivå. Modellen synliggör skeendena i styr- kedjeprocessen från att staten formulerar ett dokument till att rektorn tolkar och omsätter den i handling. Avhandlingen består av fem studier, varav en är en enkätstudie som belyser rektorers tolkning av statliga styrdokument. Utgångspunkt var delar av styrdokument som var skrivna för att garantera rätten till likvärdig utbildning för alla elever. Det framkom i resultatet att rektorerna känner till de generella delarna av styrdokumenten, men brister i vetandet om styrdokument som berör enskilda elevers möjligheter till mål- och resultatuppfyllelse. Det finns en stor variation vad som menas med elever i behov av särskilt stöd och vilka insatser som erbjuds. Studien visar att det inte tycks finnas något reglerat system för hur information om det uppdrag som är formulerat i styrdokument, ska överföras för att ge avtryck i verksamheten. Kunskapsöverföring gällande styrdokument och dess innehåll tycks vara varierande och är beroende av att informationen som utgår från makronivån tolkas och översätts för att göra avtryck som syns på mikronivån där eleverna finns. Risk finns att texternas innehåll om- tolkas inom och mellan nivåerna.

Leithwood, Harris och Hopkins (2019) har gjort en genomlysning av skolledarskapsforsk- ningens utveckling det senaste decenniet och sett flera olika praktiker som framgångsrika rektorer bör ägna sig åt. Det handlar bland annat om 1) att sätta en riktning för verksamheten, med både kortsiktiga och långsiktiga mål och sedan kunna kommunicera dessa, 2) att bygga förtroendefulla relationer och utveckla personalen, 3) att skapa samverkande kulturer och an- vända sig av distribuerat ledarskap, 4) att ha fokus på skolförbättring och att utveckla undervisningen. I en dokumentstudie Hunt, Barrios, Telljohann och Mazyck (2015) framkom liknande resultat. Där identifierades förmågan att utveckla kommunikationskanaler till både personal och till samhället, som framgångsfaktor. Syftet med kommunikationen är att öka förstå- elsen och att få stöd för elevhälsoarbetet. I denna studie lyfts även att ha en organisation som arbetar med att identifiera och analysera elevers hälsa på olika nivåer (skola och distrikt) som en framgångsfaktor. Ett hinder i arbetet beskrivs i studien kunna vara att det saknas en ledare för elevhälsan som har till uppgift att prioritera elevhälsoarbetet.

Att använda sig av distribuerat ledarskap är ett verktyg som rektorer kan använda sig av, och som ovan beskrevs som en praktik framgångsrika rektorer bör använda sig av. Det distribuerade ledarskapet har i en mixed method-studie (intervjuer, observationer och enkät) jämförts mellan Ghana och Storbritannien (Dampson & Frempong, 2018), där det även visades att det finns både möjligheter och risker med det distribuerade ledarskapet som kallades för the push and pull factors (tryck- och dra-faktorer). Det handlar om faktorer som antingen leder till ini- tiativ och utveckling eller som hämmar skolutveckling. Studien visar att det finns risker med

(16)

11

det distribuerade ledarskapet, som till exempel en ökad arbetsbelastning för de lärare som får ledarskap tilldelat. Det finns även risker med att en person som saknar kunskap eller förmåga att ha ett ledarskapsuppdrag får det tilldelat. Den personen kan då göra mer skada än nytta för skolan som helhet. Det är viktigt att läraren som får uppdraget har kompetens och förtroende i kollegiet, annars tappar även rektor sitt anseende. Förutom att inneha kompetens rekommen- derar författarna att lärarna måste visa vilja och beredskap att ta sig an en ledarroll.

Utifrån ett svenskt perspektiv har Einarsson (2011) i ett forskningsprojekt bland annat tittat på rektors roll inom elevhälsoteam. Resultatet utifrån fokusgruppsintervjuer med yrkesgrupper var för sig, visar att rektor är den som uppfattas vara den som beslutar vilka fall som ska bli ärenden för elevhälsan och vilka fall som ska åter till läraren och arbetslaget. Om fallet inte blir ett ärende för elevhälsan återvänder det till att bli ett problem för läraren att själv hantera i sin undervisning. Även om det blir ett ärende för elevhälsan måste läraren parallellt hantera eleven i undervisningen samtidigt som åtgärder sätts in. I en delrapport (Hylander &

Ahlstrand, 2013) från samma forskningsprojekt som Einarsson (2011) framkom att rektorerna upplever sig själva ha ett ansvar för att leda, fördela, dokumentera och prioritera vilka ärenden som ska tas upp på möten inom elevhälsa. Det är särskilt under elevhälsomöten som rektorerna menade att de utövade sitt ledarskap. Rektorerna i studien menade att de måste klara sina elever på sina skolor, men att lärare kunde vara snabba att anmäla ärenden för att begära mer resurser. Rektorerna menade att de istället måste organisera arbetet så att alla elever når kunskapskraven. Rektorerna i studien uttalade även en önskan att åtgärder från elevhälsan ska vara konkreta och operativa och helst bedrivas i klassrummet, samtidigt som de uttryckte far- hågor över att arbete direkt i klassrummet är resurskrävande. I studien undersöktes även olika former av organisering av elevhälsa. Rektorer uttryckte här en oro för en central organisation och ledning. De kände sig utanför den centrala elevhälsan och att de inte kunde påverka arbetet.

3.3 Samverkan

Det finns olika föreställningar om elevhälsans roll i skolan. Einarsson (2011) har i samma forskningsprojekt som beskrivs ovan, undersökt gemensamma och kollektiva föreställningar som olika yrkesprofessioner har om hur olika problem kring elever hanteras inom skolan och elevhälsan. Syftet med studien var att få en ökad kunskap om hur samverkan och lärande kring elevärenden gestaltas i mångprofessionella team inom skola. Resultatet visar att utifrån de olika professionernas (lärare, rektorer, specialpedagoger, skolläkare, skolsköterskor, skolpsykologer och kuratorer) beskrivningar av hur problem hanteras inom elevhälsan finns

(17)

12

det både likheter och skillnader mellan professionernas föreställningar. Professionerna är överens om att de ser att problem blir till ärenden till elevhälsan och där den formella hante- ringen gör att problemen ofta riskerar att bli större innan åtgärder sätts in för att hjälpa eleven.

Flera av professionerna uttrycker att de gärna vill se en mer effektiv och informell hantering av ärenden med kortare vägar mellan problem och åtgärd, där tidigare erfarenheter kan an- vändas i större utsträckning för att hantera de problem som uppstår. I fokusgruppsintervjuer återkommer deltagarna till betydelsen av att problem anmäls och hanteras vid elevhälsans teammöten, samtidigt som det efterfrågas att problem ska kunna diskuteras i mer informella sammanhang för att stödja lärare att arbeta med eleverna så att problem aldrig ska behöva bli ett ärende.

Rektorerna fungerar som en ledare för ett tvärprofessionellt team inom elevhälsan. I rapporten av Hylander och Ahlstrand (2013) framkom att det finns ett starkt behov av ledning när det gäller att sammanjämka de olika professionerna, speciellt när det rådde delade meningar och för att använda de olika professionernas kompetens. Det finns en förväntan att rektor har den kompetens som krävs för att lyssna på de olika professionerna och sedan klara av att göra en helhetsbedömning. Skollagen (SFS 2010:800) förutsätter samarbete mellan professionerna, ett så kallat tvärprofessionellt samarbete. Tvärprofessionella team består av deltagare från olika yrkesbakgrund och har kompletterande kunskap. De arbetar mot gemensamma mål och har ett gemensamt ansvar, men samarbetet kan se olika ut. Hur samarbetet fungerar i olika team har undersökts i en enkätstudie av Thylefors, Persson och Hellfors (2005) där de beskriver olika samarbetsformer för teamen. I ett multiprofessionellt team arbetar var och en för sig men träf- far varandra för att utbyta information. Var och en fokuserar på sin uppgift och inte på den kollektiva arbetsprocessen. I interprofessionella team finns ett holistiskt synsätt där helheten är större än summan av delarna. Teamdeltagarna planerar, samarbetar och kommunicerar med varandra för att lösa gemensamma uppdrag. Deltagarna utgår dock hela tiden utifrån sina specifika yrkesroller. I transprofessionella team har yrkesrollerna suddats ut och deltagarna går in och ur varandras yrkesroller och tar över varandras uppgifter. Författarna i studien konstaterar att interprofessionella team är effektiva men mer resurskrävande i form av tid till samarbete.

Det behöver identifieras när samarbete i ett uppdrag krävs och när det räcker med multiprofessionellt samarbete. Författarna ställer sig frågan om det skulle gå att öka effektiviteten i ett tvärprofessionellt team om det organiserades med ett mer direkt ledarskap som samordnar de olika professionernas resultat.

Hjörne och Säljö (2014) har genom observationer undersökt hur elevhälsoteam arbetar och hur professionerna samverkar med varandra. De fann i sin studie att i de flesta elevhälsoteam som de gjort observationer i, råder en hög grad av konsensus hur problem ska beskrivas. Det saknades tvärprofessionella diskussioner och få meningsskiljaktigheter om hur man ska arbeta

(18)

13

vidare. När ett ärende presenteras i elevhälsoteamet finns ofta redan ett visst förslag till vad svårigheten är och hur man bör arbeta vidare. Diskussionen som följer leder sällan till något nytt, varken till analys, beslut eller åtgärder som vidtagits. När specialpedagogen pratade gjorde denna det utifrån den specialpedagogiska diskursen och där svårigheter i skolan av tradition ofta ses som ett problem som eleven är bärare av. På samma sätt är det när skolpsy- kologen presenterar en elev och de upplevda svårigheterna, så görs det utifrån psykologins och neuropsykiatrins perspektiv och använder testresultat och andra data som stöd. De sak- kunniga inom elevhälsan får således sin auktoritet utifrån att de behärskar sin expertis och sitt specifika språk inom professionen. Denna strategi gör att beslut snarare presenteras än debatt- eras, förhandlas fram eller diskuteras. Varje medlem inom elevhälsan har befogenhet att före- slå lösningar inom sitt kompetensområde. Det är därför svårt att se hur elevhälsoteamens tvärprofessionella arbete leder till större förståelse för skolsvårigheter och skapandet att lös- ningar. De kan således i sin studie inte se de påstådda fördelarna med att ha tillgång till olika professionella kunskapsbaser och erfarenheter inom elevhälsan.

3.4 Sammanfattning och kunskapslucka

Forskningen som presenterats här ovan kan sammanfattas med att det finns ett uttryckt samband mellan hälsa och lärande (Michael m.fl, 2015; Gunnarsson, 2015). Skolan agerar också som ett skyddsnät att fånga upp barn och ungdomars hälsotillstånd och som kan stärka eleverna genom olika faktorer så som trygga lärmiljöer, goda relationer, att lära om och utöva hälso- samt beteende (Demissie & Brener, 2017; Michael m.fl., 2015; Gunnarsson, 2015). Rektors roll är att skapa förutsättningar för hälsa och lärande och gör det genom sitt ledarskap och genom olika styrdokument. Gadler (2011) visade dock i sin doktorsavhandling att det finns många olika tolkningar av styrdokument vilket kan leda till olika konsekvenser för verksamheterna.

Det finns vissa framgångsfaktorer identifierade för rektors ledarskap till exempel: sätta en riktning, förtroendefulla relationer, samverkande kulturer och distribuerat ledarskap (Leit- hwood m.fl., 2019; Hunt m.fl., 2015; Dampson & Frempong, 2018). Rektors roll för elevhäl- san i ett svenskt perspektiv beskrivs som den som sammanfogar elevhälsans kompetenser och avgör vilka ärenden som professionerna ska arbeta vidare med och i vilken form (Einarsson, 2011; Hylander & Ahlstrand, 2013). Den kritik som finns riktat mot arbete i tvärprofessionella team som elevhälsan är, beskrivs vara den samsyn som uppstår och där professionernas olika roller inte blir tydliga (Hjörne & Säljö, 2014).

(19)

14

Det har varit svårt att hitta forskning som berör samarbete mellan olika professioner i den samlade elevhälsan, samt samarbete med övrig personal på skolan. Vad är rektors roll i ett sådant samarbetet? Det finns forskning som berör de olika professionerna inom elevhälsan men mycket lite om de samverkar, och i så fall hur de samverkar för att arbeta mot skolans mål. Det saknas även forskning över den samlade elevhälsans arbete kopplat till skolresultat i form av måluppfyllelse. I internationell forskning finns en del studier på hur rektorer arbetare i olika team inom skola, men det är svårt att jämföra med svenska förhållanden, då teamen består av andra professioner och har andra uppdrag även om det finns vissa beröringspunkter.

Denna studie utforskar rektors roll inom elevhälsan.

(20)

15

4 Teoretisk bakgrund

Vetenskapliga teorier brukar syfta till ett sammanhängande och förhållandevis abstrakt sätt förklara, förstå eller beskriva ett fenomen (Svensson, 2011). I denna undersökning används systemteori för att utforska studiens syfte och frågeställningar. Systemteori kan enligt Holm Ingemann (2016) beskrivas ha både en realistisk och en idealistisk position inom vetenskaps- teorin. Den realistiska varianten kan beskrivas vara mekanisk och ligga till grund för att för- klara funktionella mekanismer inom systemet, genom till exempel olika modeller som repre- sentation av skeenden ur verkligheten. Den idealistiska varianten beskrivs vara mer organisk och där språket är en central del för att förstå mänskliga system. Utifrån ett realistiskt perspektiv har systemteorin bidragit till att försöka lösa ett vetenskapsfilosofiskt problem, nämli- gen att förklara hur verkligheten hänger ihop. Detta görs genom att ha sitt primära fokus på helheter och förklara hur delar hänger ihop och påverkar varandra. En kritik mot systemteorin är att den ibland beskrivs som mer metaforisk än teoriskapande. Utifrån ett idealistiskt perspektiv uppfattas grupper och samhällen som system med kommunikation som skapar det relationella mellan människor. Studiens epistemologi kan beskrivas ha ett empiriskt perspektiv, att källan till kunskap finns i sinnet, då studiens syfte är att undersöka uppfattningar om verkligheten (Hartman, 2004).

4.1 Systemteori

Inom systemteorin är ett grundläggande begrepp nivåer (Öquist, 2018b) och att i alla system finns en hierarkisk uppbyggnad. De högre nivåerna är alltid överordnade genom att de ställer in och kalibrerar de lägre nivåerna. Ju högre upp i hierarkin en kalibrering sker desto vidare område täcks. Det betyder att ju större räckvidd ett beslut har, ju mer abstrakt kommer den information att vara som ligger till grund för beslutet. Beslutet måste grunda sig på vad hela systemet behöver. Ett systemtänk innebär att se världen i helheter, i modeller som represente- rar världen och som har gemensamma egenskaper (Öquist, 2018b). Det handlar om att förstå världen i helheter, relationer, funktioner, sammanhang och mönster. Huvudintresset inom systemteorin är att utforska relationen mellan delen och helheten, skeenden mellan individer i gruppen, mellan olika grupper inom en organisation eller mellan organisationer (Svedberg, 2003).

En övergripande modell över samhällsorganiseringen av skola kan delas upp i tre delar:

makro-, meso och mikronivå (Skott, 2018), se figur 1.

(21)

16

Figur 1. Modell över övergripande samhällsorganisering av skola. Fritt efter Skott (2018, s. 102)

Begreppen formuleringsarena och realiseringsarena, synliggör vilken skillnad som finns i uppdragen. På alla olika nivåer inom modellen arbetar personer med det gemensamma uppdraget att ge alla barn och elever en så god utbildning som möjligt och allas arbeten relaterar till varandra (Skott, 2018). Makronivån är formuleringsarenan där staten skapar lagar och andra styrdokument som reglerar aktiviteterna på de två andra nivåerna meso- och mikronivå- erna. Styrdokument kan ses som de yttre ramarna, som är högt upp i det hierarkiska systemet.

De är anpassade för att ha en stor räckvidd, men måste genom kommuner/förvaltning, rektorer och personal inom skola tolkas för att göra avtryck i skolans vardag. I denna studie ligger fokus på rektors roll inom realiseringsarenan med fokus på mikronivån, men för att förstå den behövs även blicken vändas mot meso- och makronivåerna.

Skolan kan ses som ett system som befinner sig i ett större system (realiseringsarenan), i det här fallet kommunen, där systemet samverkar med andra system, andra skolor. Inom skolan finns flera system, till exempel arbetslag, ämneslag, elevhälsa och olika arbetsgrupper. Perso- ner som arbetar inom skola tillhör många olika system vilket skapar en rörelse och förnyelse inom systemen när det sker en input från andra system. Rektors arbete består i att samordna dessa system och att skapa noder där samverkan och utveckling sker. Figur 2 är en modell som försöker beskriva den komplexitet som realiseringsarenan består av och som elevhälsan är en del av. Modeller är dock inte likformade med de komplexa system som de försöker re-

(22)

17

presentera (Osberg, Biesta & Cilliers, 2008). Det är en omöjlighet att förstå något komplext i all dess komplexitet, vilket leder till att modeller, i definition, måste reducera sin komplexitet vilket innebär att något går förlorat.

Skott (2018) beskriver att en utmaning i att utveckla elevhälsoarbete är att elevhälsan som organisatorisk inrättning, tidigare mest har använts som mötesforum där olika kompetenser samlas för att arbeta med individuella elevärenden. Utmaningen nu är att utveckla elevhälsa som tillstånd som något som alla som arbetar på skolan har ett ansvar för. Rektors ansvar är att samordna de olika delarna (elevhälsa, arbetslag, ämneslag etc) för att de ska fungera tillsammans, för att helheten ska bli något mer än delarna. I figur 2 är elevhälsoteam och lärar- kollegium i samma färg och som överlappar varandra för att markera att det är här i skär- ningspunkten som en stor utmaning i utvecklande av elevhälsoarbete finns – att skapa noder för samverkar. Området är sedan inringat med en svart oval för att markera att de båda delarna behöver arbeta tillsammans över tid för att utveckla arbetet. Den blå cirkeln i mitten är rektorn som är ansvarig för att sammanfoga de olika delarna.

Figur 2. Modell över realiseringsarenans komplexitet. Fritt efter Skott (2018, s. 109)

I denna studie fokuseras mest på rektorernas roll inom mikrosystemet skola, men berör även aspekter som rektors samverkan med andra rektorer (meso) samt styrdokumentens (makro) påverkan i verksamheten.

(23)

18 4.1.1 Öppna system

Öppna och slutna system är en del av systemteorin. I denna studie ses skolan och dess olika delar som system som är öppna för samverkan med varandra men även öppna för informat- ionsutbyte med system utanför. Öppna system har förmåga till utbyte av information med sin omgivning och kan utvecklas mot en större komplexitet medan slutna system kommer att gå mot sin upplösning då det inte får tillskott av information utifrån (Öquist, 2018b).

Inom systemteorin ses grupper som öppna system där allt mänskligt handlande uppstår i samspel med andra (Svedberg, 2003). Individer ingår i många olika system som påverkar

varandra och som kan skapa nya system. Rektor deltar till exempel i ledningsgrupper, elev- hälsoteam och andra arbetsgrupper. Öppna system ger möjlighet att testa egna föreställningar när ny information tillförs utifrån (Öquist, 2018b). Det undanröjer risken att systemet blir allt- för självtillslutande.

4.1.2 Ledarskap och samverkan

Ledarens roll, i denna studie rektorerna på respektive skola, är att vara en katalysator i en för- änderlig och turbulent omvärld (Öquist, 2018a). Rollen innebär att ha överblick över de pro- cesser som sker inom organisationen, att förlänga de som verkar lovande och att stoppa de som inte leder någonstans. Ledarens roll är att interagera för att skapa störningar som ger möj- lighet till reflektion och utveckling, som kan leda till möjlighet att se mönster och sammanhang (Hornstrup, Loehr-Petersen, Gjengedal Madsen, Johansen & Vinther Jensen, 2012).

Detta i sig kan skapa handlingsmöjligheter i framtiden. En systemtänkare välkomnar oordning och störning i en lagom dos, då det är något som kan utnyttjas för förändring (Öquist, 2018b), men för att få till en förändring i ett system gäller det att identifiera systemets konstanter.

Konstanter står för det säkra och förutsägbara, variationer som förekommer med viss regel- bundenhet. Exempel på konstanter är att inta neutralitet, att referera till en överordnad princip eller att stå fast i grundläggande värderingar (Öquist, 2018a). Tid är en konstant som kan få ett system att fungera igen om det varit utsatt för allt för stora förändringar. Ett stillestånd eller en andningspaus gör att ett system kan kyla ner sig under en tid.

För att ett system ska kunna utföra sitt arbete mot ett mål måste det finnas kopplingar eller noder mellan nivåer och delar inom systemet (Öquist, 2018b). Om ledaren kopplar samman noderna för interagerandet i organisationen bör potentialen för kreativ utveckling öka. In- formationsutbyte främjas och en effekt blir att en språngvis tillväxt av kreativitet kan avläsas i hela organisationen. Men det krävs också att nya konstellationer ges befogenheter och ansvar.

(24)

19

Många bedömningar och beslut kan då tas ute i organisationen där nödvändig kunskap finns samlad (Öquist, 2018a).

Gruppen har betydelse för att få igång nytänkande i en organisation (Öquist, 2018a). Åsikts- bildning påverkas mer av informella grupper som kompisgäng och olika nätverk, än av formella grupper som till exempel ledningsgrupper. Ju mer angelägen en person är att tillhöra en grupp desto mer påverkbar är man av det som gruppen står för. När det gäller förståelse av styrdokument medieras texternas funktion i det sociala samspelet i en grupp (Sandberg & Tar- gama, 2013). Småpratet i grupper behöver tas på allvar eftersom det är en stark påverkan gäl- lande personalens förståelse. För att få ett budskap att gå hem hos medarbetarna är det ofta mer verksamt när ledaren är närvarande och tilltalar gruppmedlemmarna med personliga tilltal än att det ska gå pappersvägen (Öquist, 2018a). Ledaren blir sällan ”en i gänget” men genom förtroendefulla relationer till sin personal finns möjlighet att skapa tillfällen till socialt samspel där det går att påverka personalens tolkningar av till exempel styrdokument (Sandberg &

Targama, 2013).

(25)

20

5 Metod

I detta kapitel beskrivs de metoder som har använts för att utforska studiens syfte. Enkät är det verktyg som använts för att samla in data. Enkät, som vanligtvis används inom kvantitativ forskning, valdes som verktyg trots en mer kvalitativ ansats i studiens syfte, med målsättning- en att kunna hitta likheter och skillnader när rektorer kortfattat beskriver sitt arbete. Fenome- nografisk analys används för att knyta ihop empirin med studiens syfte och frågeställningar.

5.1 Forskningsansats

Det finns olika vetenskapliga förhållningssätt som har olika sätt att uppfatta människan, värl- den, vetenskapen, filosofin och vad som kan betraktas som kunskap (Patel & Davidson, 2011). Positivismen har sina rötter inom empiristisk eller vetenskaplig tradition. Kunskap som söks ska vara verklig och tillgänglig för våra sinnen och förnuft. Forskaren är objektiv och osynlig i sin roll och ska med sin person inte påverka forskningen. Hermeneutik beskrivs många gånger som positivismens motsats. Det är ett vetenskapligt förhållningssätt som syftar till en förståelse av livsvärlden och att mänsklig existens kan tolkas genom språket. Forskar- rollen är här engagerad och subjektiv. Ett tredje förhållningssätt är vad Patel och Davidson (2011) beskriver som en empirinära forskningsansats, som består av flera ansatser bland annat fenomenografi. Denna ansats har som syfte att beskriva, analysera och förstå erfarenheter (Marton, 1981).

Denna studie har en fenomenografisk ansats då studiens syfte är att beskriva rektorers upplevelser. Fenomenografin är en kvalitativ metod som har fokus på att studera uppfattningar (Pa- tel & Davidson, 2011). Den utvecklades på 70-talet av den svenska pedagogen Marton. Fe- nomenografin försöker hitta och systematisera tankefigurer där människor tolkar aspekter av verkligheten och som kan anses vara betydelsefulla och gemensamma för en viss grupp män- niskor (Marton, 1981). Tillvaron kan betraktas ur två olika perspektiv, den första ordningens perspektiv som betraktar världen och hur den är beskaffad, samt andra ordningsperspektiv som betraktar vilka föreställningar och erfarenheter människor har om världen. Fenomenogra- fin har fokus på andra ordningens perspektiv. Fenomenet som undersöks är vanligtvis ett spe- cifikt ämne inom en disciplin, och resultaten från fenomenografiska studier är vanligtvis olika beskrivningskategorier som speglar hur människor ur vissa grupper upplever fenomenet (Lam, 2019). Förståelsen för olika synsätt är kunskapsföremålet inom fenomenografin, som kan användas för att utveckla och förbättra det undersökta fenomenet.

(26)

21

Studiens kan även beskrivas ha inslag från den positivistiska ansatsen genom det kvantitativa data som samlades in. Det handlar då om i vilken omfattning rektorer upplever att elevhälsans kompetenser används hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande.

5.2 Urval och bortfall

Utifrån studiens syfte gjordes ett urval för att begränsa studiens omfattning. Urvalskriterierna var att de skulle arbeta som rektor eller biträdande rektor i kommunal grundskola årskurs 7-9 i Värmland. Detta resulterade i att 70 rektorer och biträdande rektorer verksamma på 36 skolor i 18 kommuner fick förfrågan om att delta i studien. Av de tillfrågade valde fem rektorer och nio biträdande rektorer från sju olika kommuner att delta i studien.

Enkäten skickades ut i början av Covid-19-pandemi som har påverkat skolors arbete hårt.

Detta kan ha påverkat att inte så många av de tillfrågade rektorerna och biträdande rektorerna valde att svara på enkäten, då deras fokus låg på omvärldsbevakning och vilka konsekvenser pandemin skulle få för deras egna verksamheter.

5.3 Genomförande

Inledningsvis kontaktades samtliga rektorer som tillhörde urvalsgruppen via e-post (se bilaga 1). Kontaktuppgifter till rektorer och biträdande rektorer hittades på kommunernas hemsidor.

För att komma i kontakt med dem skickades e-post där det informerades om studien och dess syfte. De första dagarna inkom svar från nio personer. Några rektorer meddelade snabbt att de inte tillhörde urvalsgruppen och därför inte skulle svara på enkäten. Ett fåtal meddelade att de inte hade ansvar för elevhälsoarbete och därför inte upplevde deras medverkan som relevant.

Efter en vecka skickades ytterligare ett mail till urvalsgruppen med en påminnelse om att gå in och svara på enkäten. Efter påminnelsen inkom ytterligare svar från fem personer.

Data samlades in med hjälp av en enkät för att på kort tid kunna nå ut till flertalet rektorer och biträdande rektorer. Enkäten skapades med det webbaserade verktyget Survey&Report som är en molntjänst utanför Karlstads universitet. För att undersöka om det var några frågor som kunde misstolkas samt mäta ungefär hur lång tid det tar att svara på enkäten skickades en pi- lotenkät ut till bekanta som arbetar inom elevhälsa men som ej är rektorer. Pilotenkäten visade att det tog cirka 10-15 minuter att svara på frågorna om man har kännedom om området elev-

(27)

22

hälsa. Uppskattning av hur lång tid det beräknas ta att svara på enkäten skrevs med i informationsbrevet till urvalsgruppen. Inga frågeställningar ändrades efter pilotenkäten.

5.3.1 Frågeformulär

För att kunna undersöka studiens syfte och frågeställningar har en operationalisering gjorts för att få fram relevanta frågor till enkäten (se bilaga 2). Operationalisering handlar om att gå från begrepp och övergripande frågeställningar till konkreta och mätbara frågor (Djurfeldt,

Larsson & Stjärnhagen, 2018). I denna studie har systemteori legat till grund för frågornas utformande, med fokus på öppna system, variation och samverkan vilket kopplats ihop med elevhälsans uppdrag utifrån styrdokument. Enkäten har bestått av öppna frågor för att synlig- göra rektorers tankar om att leda elevhälsa men också frågor där rektorerna har fått ta ställ- ning till olika påståenden.

5.3.2 Analys

För att analysera det insamlade underlaget gjordes en form av fenomenografisk innehållsana- lys. Denna metod för analys används vanligen vid kvalitativa intervjuer för att undersöka hur fenomen i omvärlden uppfattas av människor (Patel & Davidson, 2011). Ett centralt begrepp inom fenomenografin är uppfattning. Denna metod valdes då studiens syfte är att beskriva hur rektorer upplever sitt att leda och samordna elevhälsan kopplat till utbildningens mål.

Fenomenografisk metod arbetar vanligen med öppna, kvalitativa intervjuer där intervjuperso- nerna med egna ord beskriver sina uppfattningar om det aktuella området (Patel & Davidson, 2011). Dessa intervjuer transkriberas sedan för att kunna analyseras. I denna studie användes istället enkät som metod för att samla in data istället för intervjuer. Respondenterna fick i flera av frågorna beskriva sina uppfattningar om sitt arbete kopplat till elevhälsa. Analysen genom- fördes sedan i fyra steg: 1) att bekanta sig med svaren och få ett första helhetsintryck av data;

2) upptäcka likheter och skillnader i utsagorna; 3) kategorisering av uppfattningar; 4) studera underliggande strukturer i kategorisystemet. Fenomenografin har ett induktivt arbetssätt där kategorier framkommer utifrån insamlade data, istället för att försöka placera ut utsagorna i färdiga kategorier (Lam, 2019).

Vid analysen av data framkom tre övergripande kategorier: styrning, rektors ledarskap för elevhälsan samt samverkan. Utifrån dessa kategorier utkristalliserades fler underkategorier

(28)

23

som presenteras noggrannare i resultatkapitlet. De övergripande kategorierna kopplas ihop med systemteorins olika nivåer: makro-, meso- och mikronivå.

5.4 Validitet

Validitet eller giltighet kan förklaras som att vi frågar oss i vilken utsträckning vi undersöker det vi avser att undersöka (Bjereld, Demker & Hinnfors, 2009), det vill säga studiens syfte.

För att undersöka detta har enkäter använts som metod. Öppna frågor har använts till stor del för att få syn på respondenternas upplevelser där även kvantitativa data har samlats in för att få ett bredare resultat. En risk med enkäter är bland annat att det endast mäter människors uppfattningar, upplevelser och åsikter och egentligen inte säger något om faktiska förhållan- den (Håkansson, 2017). Det är även svårt att få utförlig information då det inte går att ställa uppföljande och fördjupande frågor. Studiens syfte är dock att beskriva rektorers upplevelser och inte faktiska förhållanden.

Respondenternas egna erfarenheter och kunskaper påverkar hur de tolkade informationsbrevet som avgjorde om de valde att delta eller ej, samt hur de tolkar enkätfrågorna. Olika begrepp kan ha olika betydelse för olika personer. I denna studie har begreppet elevhälsa använts mycket, vilket är ett begrepp som kan betyda olika saker i olika kontexter. Elevhälsa kan handla om personerna som är anställda att arbeta inom elevhälsan, det arbete som dessa personer genomför eller det kan också ha ett mer övergripande innehåll som berör ett hälsoper- spektiv på lärande som alla som arbetar inom skola ska arbeta med. För att stärka studiens validitet gjordes en pilotstudie där personer som har koppling till elevhälsans arbete fick svara på studien för att se om det fanns några frågor som var svåra att tolka och kunde missuppfatt- tas.

5.5 Reliabilitet

Reliabilitet eller tillförlitlighet handlar om hur det mäts och om resultaten kan upprepas (Bje- reld, m.fl., 2009). I denna studie har enkät använts som metod för att undersöka studiens syfte.

Enkät som metod betyder att studien kan upprepas och samma enkätfrågor kan användas till andra respondenter. Dock användes öppna svar i flertalet frågor, vilket gör att resultaten kan skilja stort mellan olika grupper. Enkät innebär som sagt att den kan genomföras flera gånger och är inte beroende av hur till exempel en intervjuare ställer frågorna, en så kallad intervjua- reffekt (Patel & Davidson, 2011; Djurfeldt m.fl., 2018). Det innebär att egenskaper hos inter-

(29)

24

vjuaren sänder signaler som respondenten medvetet eller omedvetet, förstår vilka svar som förväntas av dem, vilket påverkar svaren.

I analysen av den insamlade informationen sker en tolkning och kan påverkas av forskarens erfarenheter och förutfattade meningar. Svensson (2011) beskriver att allt empiriskt material måste passerad forskaren innan den kan analyseras och sedan presenteras i text. En utgångs- punkt är att man inte kan observera något utan att själv påverka det som observeras (Horn- strup m.fl., 2012). Forskarens egna erfarenheter påverkar vilka frågor som väljs ut och hur frågorna ställs samt vilka frågor som forskaren väljer att inte belysa. Detta påverkar utfallet av resultatet, utifrån respondenternas erfarenheter och hur de tolkar frågorna – det vi i vårt själv- skapande universum uppfattar är det som passar in i vår konstruktion av verkligheten (Horn- strup m.fl., 2012).

5.6 Generaliserbarhet

Urvalet av respondenter påverkar studiens generaliserbarhet. De som efter att ha fått information om studien valde att delta kan ha gjort det av olika anledningar och deras eget intresse av forskningsområdet i denna studie (Cohen, Manion & Morrison, 2011). En fallgrop är detta bortfall vid enkäter. De som väljer att svara kan vara de som är intresserade av frågeställning- arna, vilket de som väljer att inte svara på enkäten kanske inte är (Bringsrud Fekjaer, 2017).

Risken är att resultatet blir missvisande. I denna studie deltog ett förhållandevis litet antal respondenter (fem rektorer och nio biträdande rektorer från sju kommuner) vilket gör att få generella slutsatser kan dras. En kvalitativ analys kan dock leda till förståelse av fenomenet som undersöks och vilka variationer som blir synliga i relation till kontexten (Patel & David- son, 2011). Vissa generaliseringar kan då eventuellt göras utifrån andra liknande situationer och kontexter.

Det är många olika faktorer som påverkar huruvida generella slutsatser ska kunna dras. Re- spondenterna från denna studie kommer från flera olika kommuner som har organiserat sina skolor och elevhälsa på olika sätt, vilket påverkar vilka förutsättningar rektor har i sitt ledarskap. För att kunna göra generaliseringar skulle ett större underlag av respondenter krävas där även fler faktorer undersöks i kontrollfrågor, till exempel storlek på skola, tillgång till elev- hälsans professioner, hur arbetslag och elevhälsa är organiserade.

(30)

25 5.7 Etiska överväganden

Studien utgår ifrån insamlat material med enkät som metod. Då det handlar om enskilda rektorers upplevelser gäller anonymitetskrav och informerat samtycke (Vetenskapsrådet, 2017).

Det innebär att enskilda svar inte ska kunna spåras tillbaka till de individer som deltagit i studien och att deltagarna informerats om studiens syfte och att deltagandet bygger på frivillig- het. Information till urvalsgruppen skickades via e-post där det även fanns en länk till samtycke och enkät. Urvalsgruppen informerades även om att enkäten besvaras i det webbaserade enkätverktyget Survey&Report som är en molntjänst utanför Karlstads universitet. För att de som valde att delta i studien skulle kunna svara på enkäten behövde de först lämna samtycke innan de förflyttades till frågorna i enkäten.

Deltagarna har även informerats om hantering av personuppgifter enligt GDPR (The General Data Protection Regulation) och att Karlstads universitet är personuppgiftsansvarig. Eftersom personuppgifter behandlas vid enkäter skickades en anmälan om behandling av personuppgifter till Karlstads universitet som diariefördes av registrator. I studien innebär lagstiftningen kring GDPR att inga namn på enskilda personer, skolor eller kommuner skrivs fram i analyse- ringen av materialet samt i den färdiga studien. I presentation av resultatet har vissa utsagor förändrats något för att svaren inte ska kunna spåras till enskild person eller skola. Utsagor där namn på skolor eller kommuner finns med har inte tagit med i presentationen av resultatet.

Insamlat material sparas lokalt på disk för att minska risk för spridning. Resultat från enkäten finns även sparat i enkätverktyget Survey&Report.

Studien följer även Vetenskapsrådets (2017) mer allmänna råd som sanningsenlighet samt transparens i redovisningen av metoder och resultat. Viktigt är även att forskningen inte inne- bär skada för de som deltar. Deltagarna skyddas genom anonymiteten. Studien påverkas inte av några yttre intressenter eller finansiering.

(31)

26

6 Resultat och analys

I detta kapitel redovisas resultatet av undersökningen där rektorer och biträdande rektorer svarat på en enkät om rektors roll inom elevhälsan.

Kapitlet inleds med en presentation av respondenterna. Sedan följer redovisning av resultat och analys av svaren i enkäten. Enkäten bestod av öppna frågor där de svarande uppmanades att kortfattat svara på frågorna, men även frågor där de fick ta ställning utifrån givna svarsal- ternativ.

Detta kapitel är uppdelat i tre olika delar som kopplas ihop med studiens frågeställningar:

 Styrning: Vilka verktyg använder sig rektor av för att styra mot utbildningens mål kopplat till elevhälsans arbete? I vilken omfattning upplever rektorerna att elevhälsans personal arbetar hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande?

 Rektors ledarskap för elevhälsan: Hur beskriver rektorerna sin roll inom elevhäl- san?

 Samverkan: Hur beskriver rektorer att elevhälsans personal samverkar med övrig personal och vilka former av samverkan blir synliga i deras utsagor?

Den första delen som handlar om styrning utforskar rektors koppling till formuleringsarenan på makronivå, (Figur 1) och hur rektor förhåller sig till skrivningar i lagtext och vilka verktyg som används för att arbeta för att nå målen. Del två och tre flyttas fokus till realiseringsarenan. Del två handlar om rektors roll för elevhälsan inom mesonivån där samverkan med andra rektorer och skolor sker inom kommunen. Den sista delen, samverkan, handlar om rektors roll inom den egna skolan på mikronivå och hur rektor arbetar för att skapa samverkan mellan olika personalgrupper och vilka forum som finns för det.

Varje kategori presenteras var för sig (se Figur 3) och avslutas med en sammanfattning av vad som framkommit i resultatet.

(32)

27

Figur 3. Sammanställning över hur resultaten presenteras.

Under varje kategori finns flera citat från deltagarna. Små ändringar har gjorts i vissa citat för att öka läsbarheten, till exempel vid stavfel samt för att säkerställa anonymitet.

Respondenterna har numrerats och i citaten framgår vilken rektor eller biträdande rektor som skrivit vad.

[…] markerar att delar av citatet har tagits bort.

6.1 Presentation av respondenterna

Fem rektorer och nio biträdande rektorer från sju kommuner har valt att delta i studien (Tabell 1). Bland respondenterna finns en variation av erfarenhet inom yrkesområdet då två av respondenterna var helt nya i yrket och den som arbetat längst som rektor hade arbetat i 20 år.

Medeltalet vad gäller antal år i yrket är 4,2 år. Sex av respondenterna svarade att de just nu läser på rektorsprogrammet. Fyra svarade att de hade läst rektorsprogrammet och fyra som svarade att de inte hade det.

Makro

Styrning

• Hinder

• Fördela arbete

• Hälsofrämjande

• Förebyggande

• Åtgärdande

Meso

Rektors

ledarskap för elevhälsan

• Organisation av elevhälsan

Mikro

Samverkan

• Formella möten

• Rutiner

• Informella möten

• Hinder för samverkan

• Tid

• Bristande förståelse för varandras uppdrag