FÖRORD
Vi vill rikta ett varmt tack till vår handledare Ron Mahieu som har agerat bollplank och kommit med konstruktiva och goda råd under arbetets gång. Tack även till våra kollegor och kurskamrater som uppmuntrat oss och ofta delat med sig av kloka ord, kunskap och erfarenheter. Tack till betydelsefulla informanter, vars engagemang gav oss förutsättningarna att genomföra denna forskning. Slutligen vill vi även tacka våra familjer som stått ut med vår frånvarande närvaro under examensarbetets mest intensiva stunder. Ett speciellt tack till andra närstående som stöttat och peppat, samt en mormor, vars stöd och outtröttliga energi bidrog till att göra detta möjligt.
Ellinor Bohlin Malmström och Eleonore Fröjdman Karlholmsbruk och Gävle
Maj 2016
SAMMANFATTNING
Network Innovation in Career Guidance and Counselling in Europé
Med stöd av styrdokument, tidigare forskning och ämneslitteratur belyses arbetsgivares förväntningar på studie- och yrkesvägledares profession. För att söka svar på frågeställningarna använde vi metoder av kvalitativ karaktär och genomförde textanalys av 69 unika platsannonser, samt 4 intervjuer.
Forskningsresultatet visar att yrket har en hög kravprofil, gällande formell kompetens och personlig lämplighet, samt är ett utmanade, inte helt tydligt uppdrag. Examinerade studie- och yrkesvägledare efterfrågas i hög grad, vilket visar att en professionsutbildning krävs. För att möta den framtida arbetsmarknadens behov av studie- och yrkesvägledning indikerar resultatet att fler studie- och yrkesvägledare kommer att behövas.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 Inledning ... 6
1.1 Syfte och frågeställning ... 7
1.2 Agränsningar ... 7
2 Bakgrund Tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter ... 8
2.1 Bakgrundsbeskrivning ... 8
2.2 Kompetens och kvalifikationer ... 8
2.2.1 Kompetens och kvalifikation för ett yrkesuppdrag ... 9
2.3 Proffession och yrkesuppdrag ... 10
2.3.1 Proffessionsutbildningens funktioner för anställningsbarhet ... 10
2.3.2 Proffessionsutbildingens funktioner för att uppnå kompetens ... 11
2.3.3 De svenska lärosätenas beskrivning av proffessionen och yrkesuppdraget ... 12
2.3.4 Studie- och yrkesvägledares proffession och yrkesuppdrag ... 12
2.3.5 Studie- och yrkesvägledares kompetens och kvalifikationer för yrkesuppdraget ... 16
2.4 Network Innovation in Career Guidance and Counselling in Europe ... 17
2.4.1 NICE-modellen ... 18
2.4.2 Studie- och yrkesvägledares yrkesuppdrag enligt NICE-modellen ... 19
3 Metod ... 20
3.1 Urval av platsannonser ... 20
3.2 Urval av informanter ... 21
3.3 Platsannonser genomförande och analysarbete ... 21
3.4Intervju av informanter genomförande och analysarbete ... 22
3.5 Forskningsetiska överväganden ... 23
3.6 Validitet och reliabilitet ... 23
3.7 Övrigt att tillägga ... 24
4 Resultat ... 25
4.1 Presentation av platsannonser. ... 25
4.2 Presentation av informanter... 25
4.3 Kompetens och kvalifikationer för yrkesuppdraget ... 26
4.3.1 Platsannonser ... 26
4.3.2 Informanter ... 27
4.4 Beskrivning av yrkesuppdragets utformning och innehåll ... 29
4.4.1 Platsannonser yrkesuppdragets utformning ... 29
4.4.2 Informanter yrkesuppdragets utformning ... 29
4.4.3 Platsannonser yrkesuppdragets innehåll. ... 32
4.4.4 Informanter yrkesuppdragets innehåll. ... 32
4.5 Kompetens, kvalifikationer och yrkesuppdrag ... 34
4.5.1 Platsannonser om studie- och yrkesvägledarutbildningen ... 34
4.5.2 Informanterna om studie- och yrkesvägledarutbildningen ... 34
5 Analys ... 35
5.1 Kompetens och kvalifikationer för yrkesuppdraget ... 35
5.1.1 Platsannonser och informanter ... 35
5.2 Beskrivning av yrkesuppdragets utformning och innehåll ... 36
5.2.1 Platsannonser och informanter ... 36
5.3 Arbetsgivares förväntningar på kompetens, kvalifikationer och yrkesuppdrag ... 37
5.3.1 Platsannonser och informanter ... 37
5.4 Arbetsgivares förväntningar på studie- och yrkesvägledares kompetens, kvalifikationer och yrkesuppdrag i förhållande till NICE-modellen ... 38
5.4.1 Kompetens och kvalifikationer för yrkesuppdraget ... 39
5.4.2 Beskrivning av yrkesuppdragets utformning och innehåll ... 40
5.4.3 Kompetens, kvalifikationer och yrkesuppdrag ... 41
6 Diskussion och slutsater ... 44
7 Vidare forskning ... 50
8 Referenslista ... 51
Bilagor ...
1. Missivbrev ...
2.Intervjuguide ...
1. I NL EDNI NG
överblicka och navigera sig fram i ett alltmer komplext och svåröverskådligt utbildnings- och arbetsliv
The world of work is undergoing a major process of change. There are several forces transforming it, from the onward march of technology and the impact of climate change to the changing character of production and employment, and demographics to name a few
Det handlar om att kartlägga den enskildes kompetens, erfarenheter och framtidsplaner och att bistå med arbetsmarknadsorientering för att finna möjliga vägar framåt.”
i vissa miljöer tycks vägledning kunna vara var mans yrke, utbildad eller inte spelar inte så stor roll
Network Innovation in Career Guidance and Counselling in
Europé ,
1.1 Syfte och frågeställningar
1.2 Avgränsningar
i Sverige
2. BAKGRUND - Tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter
kompetens, kvalifikationer, profession, yrkesuppdrag, studie- och yrkesvägledare samt studie- och yrkesvägledning.
2.1 Bakgrundsbeskrivning
2.2 Kompetens och kvalifikationer
formell kompetens,
reell kompetens social kompetens
2.2.1 Kompetens och kvalifikation för ett yrkesuppdrag
individen utföra
2.3 Profession och yrkesuppdrag
En profession brukar idag associeras med avgränsningen av ett verksamhetsfält eller en professionell praktik
2.3.1 Professionsutbildningens funktioner för anställningsbarhet
2.3.2 Professionsutbildningens funktioner för att uppnå kompetens
2.3.3 De svenska lärosätenas beskrivning av professionen och yr kesuppdraget
att kunna hjälpa andra hitta vägar till en yrkeskarriär eller utbildning och blicka framåt
Förutom individuella samtal med elever och studenter tränas du i att informera större grupper, föräldrar, lärare och annan skolpersonal som har frågor kring studie- och yrkesval.”
” men under senare år har många studie- och yrkesvägledare anställts för nya uppgifter inom såväl den offentliga som den privata sektorn.”
2.3.4 Studie- och yrkesvägledares profession och yrkesuppdrag
” Studie- och yrkesvägledaren, eller den personal som fullgör motsvarande uppgifter, ska vara till stöd för den övriga personalens studie- och yrkesorienterande insatser.”
career guidance career counselling
2.3.5 Studie- och yrkesvägledares kompetens och kvalifikationer för yrkesuppdraget
” För att få anställas utan tidsbegränsning för studie- och yrkesvägledning ska den sökande ha en utbildning avsedd för sådan verksamhet. Den som inte uppfyller kravet enligt första stycket får anställas för studie- och yrkesvägledning för högst ett år i sänder.”
eller den personal som fullgör motsvarande uppgifter
2.4 Network I nnovation in Career Guidance and Counselling in Europe
“ Network Innovation in Career Guidance and Counselling in Europe”
NICE
professionals in career guidance and counselling
high quality competence-based
academic training innovative
research and excellent doctoral training
joint ventures of research, practice and policy
2.4.1 NI CE-modellen
Fig.1. Studie- och yrkesvägledarens profession enligt NICE-modellen (NICE, 2015).
2.4.2 Studie- och yrkesvägledares yrkesuppdrag enligt NI CE-modellen
1) Karriärvägledning (Career Counselling):
2) Karriärundervisning (Career Education):
3) Karriärinformation och kartläggning (Career information & Assesment):
4) Styrning och utveckling av verksamheten (Programme & Service Management):
5) Systemutveckling och systemförändring (Social systems Interventions & Development):
3. METOD
3.1 Urval av platsannonser
3.2 Urval av informanter
3.3 Platsannonser – genomförande och analysarbete
3.4 I ntervju av infor manter – genomförande och analysarbete
1) Presentation av informanten
2) Studie- och yrkesvägledare i aktuell verksamhet
3) Studie- och yrkesvägledares yrkesuppdrag/arbetsuppgifter 4) Förväntningar på studie- och yrkesvägledares kompetens
5) Behovet av studie- och yrkesvägledares kompetens i aktuell verksamhet 6) Kvalifikationer/kvalifikationskrav
7) Kunskap om studie- och yrkesvägledarutbildningen 8) Studie- och yrkesvägledare gentemot andra professioner 9) Övrigt att tillägga.
Fig. 2. Forskningsstudiens intervjuteman.
3.5 Forskningsetiska över väganden
3.6 Validitet och reliabilitet
3.7 Övrigt att tillägga
4. RESULTAT
4.1 Presentation av platsannonser
4.2 Presentation av infor manter
informant 1 informant 2
I nformant Roll i verksamheten Yrkes- och
utbildningsbakgrund
Erfarenhet av att rekrytera studie- och yrkesvägledare
Fig. 3. Presentation av informanter.
4.3 Kompetens och kvalifikationer för yr kesuppdraget
4.3.1 Platsannonser
Fig. 4. Resultat mest önskvärda kvalifikationer för yrkesuppdraget presenterat i stapeldiagram.
4.3.2 Informanter
personlig lämplighet
I nformant 1
” Jag är reglerad av lagstiftningen gällande de formella kraven men om jag har en person som har egenskaperna och har förmågan att ta till sig kunskap och ser den komplexa helhetsbilden så skulle jag hellre ha en sådan person i min organisation än en, som på pappret är studie- och yrkesvägledare, som inte hade det, så är det ju
informant 1
Bara att komma in i ett klassrum och ta 20 min av en lektion kan kräva ganska mycket socialkompetens utan att orsaka ett världskrig i klassrummet” .
” Det är en ganska komplex kravprofil, du ska vara strukturnörden samtidigt som du ska bemöta elever som är frustrerade, sorgsna, intresserade” .
samarbetsförmåga
informant 1 flexibilitet driven/engagerad/målinriktad
lösningsfokuserad förtroendeingivande/trygg positiv/ öppen attityd
I nformant 1 och 2
erfarenhet från liknande verksamhet I nformant 2 Det är värdefullt att studie- och yrkesvägledare har varit ute i arbetslivet själva innan man utbildar sig. Jag vill helst ha någon som testat många olika roller i yrkeslivet så att dom
har något att relatera till självgående/självständig
informant 2
I nformant 3
De är eftertraktade personer idag, både skolor och vi som privata aktörer söker den kompetensen. Vi får en hel del ansökningar av personer som inte har examen, men vi har inte dispens att anställa dessa personer som SYV utan våra uppdragsgivare (AF) kräver detta Informant 4
Det finns ju
inga” . Jag tror att de är många som
har upptäckt att det är en sådan bra utbildning och att samhället tagit emot många människor från andra länder, vi har ett större fokus på att hjälpa människor
” Jag anställde båda två som sökte eftersom jag vet vad utbildningen innehåller
4.4 Beskrivning av yr kesuppdragets utformning och innehåll
4.4.1 Platsannonser – yr kesuppdragets utformning
4.4.2 I nformanter - yrkesuppdragets utformning I nformant 1
I nformant 2
” Jag tror man blir bättre på det man gör om man vet vad man ska leverera. Då skulle man ha större förståelse när man tar emot varandras elever, man kan förbereda sig på ett bättre sätt” .
I nformant 3
informant 4
I nfor mant 1 Det går inte erbjuda deltidstjänster, det vill ingen ha, utan vi måste erbjuda heltidstjänster I nformant 4
snor ju jättemånga
” Det är en jättebred arbetsmarknad” I nfor mant 1, 3 4
fortsätter det så här kommer vi behöva rekrytera framöver
informant 2 ” Fortsätta anpassa oss löpande efter hur världen förändras” . I nformant 3
” öppna för förslag” ” det är korta beslutsvägar inom företaget” . infor mant 4
I nformant 1 studie- och yrkesvägledare har ett lagstyrt uppdrag I nformant 2
olika glasögon på sig
I nformant 3
går man ju ändå mer in på djupet på dom här bitarna på ett annat
sätt än vad kuratorer, hälsopedagoger gör har lite mer kunskap i
processer så, lite mer på djupet I nformant 4
ser dom här processerna som man sätter in dom här människorna
i” otrolig kunskap vad gäller samtalsmetodiken
infor mant 2 4 I nformant 3
informant 1 innebär att man ger alla elever den kunskap som de behöver för sina framtida val
4.4.3 Platsannonser – yr kesuppdragets innehåll
Fig. 5. Resultat av arbetsuppgifter inom yrkesuppdraget presenterat i stapeldiagram.
4.4.4 I nformanter – yr kesuppdragets innehåll
I nformant 1
Det är inte så att eleverna inte vill förstå utan snarare att de inte vet hur viktigt det är så därför efterfrågar de inte kunskapen. Vi måste se förbi det och ge dem kunskapen som de inte vet om att de saknar
0,0%
10,0%
20,0%
30,0%
40,0%
50,0%
60,0%
70,0%
80,0%
10 mest angivna arbetsuppgifterna angivet i % i förhållande till
totala antalet annonser.
” Vi behöver börja prioritera. Vad måste man ha den här kompetensen för att göra och vad kan vi lägga på någon annan, så att det blir vettigt.”
I nformant 2
” snitsla en bana” till en tydlig målbild”
Det man är bra på och det man brinner för ska få utrymme, det gör jobbet trevligare. Ligger det inom ramen för uppdraget så är det bara att blomma” .
I nformant 3
den som har uppdraget har ett flexibelt jobb och kan utforma fritt utifrån avtalet
I nformant 4
stödja dom i vem dom är, vad dom ska, vad dom vill och hur man tar sig dit
4.5 Kompetens, kvalifikationer och yrkesuppdrag
4.5.1 Platsannonser om studie- och yrkesvägledarutbildningen
4.5.2 I nformanter na om studie- och yrkesvägledarutbildningen I nformant 1 har
I nformant 2
har ett fokus på samtal I nformant 3
jag vet egentligen inte vad man läser eller vad innehållet i utbildningen är I nformant 4 jag kan den otroligt bra jag vet vad en studie- och yrkesvägledare, när den är examinerad, har gått igenom, även om jag inte har det innehållsmässigt med all litteratur för det förändras ju över tid, just det här med att omvärldsanalysera och forskningen, så är dom duktiga på det som jag sa, men jag vet att dom går ut med beteendevetenskapliga kunskaper för att kunna hjälpa människor, jag vet att dom har samtalsmetodiken med sig, samhälle och hela den biten”
I nformant 3 och 4 ” Min
uppfattning är att vi alla är dåligt pålästa om vad utbildningen egentligen innebär och vad man har med sig” , ” Jag tror att det är väldigt få förstår hur bred den här utbildningen faktiskt är och i vår kommun vet inte ens skolväsendet riktigt vad den innehåller”
5. ANALYS
5.1 Kompetens och kvalifikationer för yrkesuppdraget
5.1.1 Platsannonser och informanter
personlig lämplighet
5.2 Beskrivning av yr kesuppdragets utformning och innehåll
5.2.1 Platsannonser och informanter
5.3 Arbetsgivares för väntningar på kompetens, kvalifikationer och yrkesuppdrag
5.3.1 Platsannonser och informanter
5.4 Arbetsgivares för väntningar på studie- och yrkesvägledares kompetens, kvalifikationer och yrkesuppdrag i förhållande till NI CE-modellen
Fig. 6. Bearbetad modell över yrkesuppdraget enligt NICE-modellen (NICE, 2015). Siffrorna i den innersta cirkeln motsvarar modellens olika arbetsområden.
.
5.4.1 Kompetens och kvalifikationer för yrkesuppdraget
Styrning och utveckling av verksamheten
Karriärvägledning Systemutveckling och
systemförändring
Fig.7. Resultat platsannonser gällande mest önskvärda kvalifikationer för yrkesuppdraget, i förhållande till NICE-modellen, presenterat i stapeldiagram. Ringen ovan stapeln innehåller siffran för vår tolkning av matchande område i NICE-modellen.
Styrning och utveckling av verksamheten
5
5.4.2 Beskrivning av yrkesuppdragets utformning och innehåll
Karriärvägledning
Karriärinformation och kartläggning
Karriärundervisning
Fig. 8. Resultat av arbetsuppgifter inom yrkesuppdraget i förhållande till NICE-modellen presenterat i Stapeldiagram. Ringen ovan stapeln innehåller siffran för vår tolkning av matchande område i NICE-modellen.
Karriärvägledning Systemutveckling och systemförändring
Karriärinformation och
kartläggning Styrning och utveckling av verksamheten .
Karriärundervisning
5.4.3 Kompetens, kvalifikationer och yrkesuppdrag
0,0%
10,0%
20,0%
30,0%
40,0%
50,0%
60,0%
70,0%
80,0%
10 mest angivna arbetsuppgifterna angivet i % i förhållande till totala antalet annonser.
1
Fig. 9. Bearbetad modell över yrkesuppdraget innehållande vårt forskningsresultat över hur arbetsgivares förväntningar på kompetens, kvalifikationer och yrkesuppdrag förhåller sig till NICE-modellen. Där (a) betyder mest önskvärda kvalifikationer (b) betyder mest angivna arbetsuppgifter (1-5) betyder den ordning de placerat sig i efter sammanställningen.
6. DI SK USSION OCH SL UTSATSER
var mans yrke
,
Kvalifikationerna som efterfrågades för yrkesuppdraget var sammantaget så många till antalet så vi fann det mest användbart att välja ut de 10 mest önskvärda och utifrån dessa formulera det resultat vi tidigare presenterat. Vi förvånades över att inga av de vedertagna egenskaperna och förmågorna som kännetecknar samtalsmetodik (Hägg & Kouppa, 2007), så som lyhörd och god samtalsförmåga, åter- fanns bland de 10 mest önskvärda kvalifikationerna hos arbetsgivare i platsannonser. Vi finner det lite häpnadsväckande då samtalsmetodik är en av grunderna i den arbetsuppgift som majoriteten (ca 70%) av platsannonserna presenterade, nämligen vägledning.
Av det insamlade materialet kan vi skönja ett tydligt resultat av att arbetsgivare förutom examinerade studie- och yrkesvägledare, önskar flexibla studie- och yrkesvägledare med god förmåga till samar-
Nilsson (2011) lyfter fram som önskvärda rent generellt på arbetsmarknaden.
I vårt analysarbete placerar vi in samtliga av de 10 mest önskvärda kvalifikationerna och de 10 mest angivna arbetsuppgifterna i NICE-modellens fem områden (NICE, 2015). Varje kvalifikation och arbetsuppgift placerades in i ett eller flera områden och sedan samlade vi dem gemensamt i modellen för att analysera dem mot varandra. Med utgångspunkt från den engelska versionen av NICE-mo- dellen (fig.1; NICE, 2015, s.54-55), ser vi, precis som Lovén (2015), en mångfacetterad bild av stu- die- och yrkesvägledares profession och yrkesuppdrag. Med den bakgrunden arbetade vi fram en modell på svenska underlättade vårt analysarbete.
Den personliga lämpligheten som kvalifikation för yrkesuppdraget återfinns som särskilt viktig både i platsannonser och bland informanterna. Denna typ av personlig kompetens (G. Svensson, 2013) finner vi svår att presentera och beskriva då den i vår mening uppfattas som godtycklig, dvs. helt upp till arbetsgivaren att avgöra om en personlighet är lämplig eller inte.
Vi gör dock ett försök att tolka in den i NICE-modellens fem arbetsområden och vill poängtera att analysen i allra högsta grad blir subjektiv eftersom det är vår tolkning. Vi finner att personlig lämp- lighet tillsammans med flexibilitet är de enda kvalifikationerna som enligt vår tolkning återfinns i samtliga arbetsområden inom NICE-modellen.
Karriärvägledning Karriärinformation och kartläggning Karriärundervisning
En annan slutsats vi drar, gällande vilken kompetens och vilka kvalifikationer som arbetsgivare ef- terfrågar för yrkesuppdraget, är att trots en utbildning med en examen, kan den personliga lämplig- heten och en flexibel inställning till yrkesuppdraget ändå vara avgörande för om du som studie- och yrkesvägledare får en anställning eller inte. Skollagen (SFS2010:800) ger arbetsgivare inom skolvärl- den utrymme att anställa personer utan adekvat utbildning för yrkesuppdraget under visstid. Detta förstår vi som nödvändigt om det inte finns en examinerad studie- och yrkesvägledare att tillgå och en person uppfattas direkt olämplig för att utföra yrkesuppdraget (en bedömning som vi finner ovan också kan vara godtycklig). Det vi ställer oss kritiska till och har egen erfarenhet av, är när arbetsgi- vare inom skolvärlden utnyttjar detta lagutrymme till att kringgå utannonsering av studie- och yrkes- vägledartjänster för att istället förordna andra personer, oftast redan anställda inom verksamheten,
den personal som fullgör mot-
svarande uppgifter - och yrkesvägledare utan ade-
kvat utbildning för utförandet av yrkesuppdraget och då inte sett problematiken i det hela. Genom vår utbildning har vi fått en helt annan syn på studie- och yrkesvägledares profession och vikten av ade- kvat utbildning för utförandet av yrkesuppdraget. Vi ser det som jätteviktigt att professionen släpps fram till studie- och yrkesvägledartjänster för att utföra sitt yrkesuppdrag.
Det man är bra på och det man brinner för ska få utrymme, det gör jobbet trevligare. Ligger det inom ramen för uppdraget så är det bara att blomma”
7. VI DARE FORSK NI NG
8. REFERENSL I STA
Grundläggande vetenskapsteori för psykologi och andra beteendevetenskaper
Samtala. Vägledning för framtid och karriär i en kaotisk värld
Rapporter och uppsatser.
Social Representations of Career and Career Guidance in the Changing World of Working Life
Intervju som metod.
Forskningshandboken.
Dresch, J. & Lovén, A. (2003). Vägledning i förändring - om omvärldsförändringar och dess betydelse för vägledning. (Avhandling). Malmö: Malmö högskola.
Kompetens, utbildning och lärande i arbetslivet: problem, begrepp och teoretiska perspektiv.
Handbok i kvalitativ analys.
Arbetsmarknad. Arbetsmarknadens nya organisering
Arbetslivet
Professionell vägledning- med samtal som redskap.
Att bana vägen för framtiden: karriärval och vägledning i individuellt och politiskt perspektiv.
Att bana vägen mot framtiden: karriärval och vägledning i individuellt och politiskt perspektiv.
Karriärvägledning.
En forskningsöversikt
Att bana vägen mot framtiden karriärval och vägledning i individuellt och politiskt perspektiv
Vägledning i vems intresse. Skolans studie- och yrkesvägledning i ett historiskt
och styrningsperspektiv.
Anställningsbarhet. Perspektiv från utbildning och arbetsliv
Handbok i kvalitativ analys.
Kvalitativa intervjuer
Handbok i kvalitativ analys.
Online källor
ETIK, HSFR, Forskningsetiska principer för humaniora och samhällsvetenskap
Employability: review and research prospects. International Journal for Educational and Vocational Guidance
Skolvärlden
NICE Handbook for the Academic Training of Career Guidance and Counselling Professionals Common Points of Reference
About us
.
Arbete i framtiden – slutrapport, 2015
Skolverkets Allmänna råd med kommentarer. Arbete med studie- och yrkesvägledning.
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.
Bolognaprocessen.
Professionalism in careers.
Etiska riktlinjer.
Missivbrev
Ellinor Bohlin Malmström & Eleonore Fröjdman
Intervjuguide
Arbetsgivares förväntningar på Studie- och yrkesvägledares profession
1. PRESENTATION
Berätta lite kort om vem du är?
Befattning?
Vad har du för yrkes- och utbildningsbakgrund?
Beskriv din erfarenhet av att rekrytera studie- och yrkesvägledare?
2. SYV I ER VERKSAMHET
Typ av verksamhet - berätta lite om verksamheten allmänt?
Antal anställda SYV?
SYV tjänsten/rnas omfattning?
Examinerad/e studie- och yrkesvägledare?
Vem är SYV:s ansvariga chef - tillhörighet/organisation?
(EHT, Administrationspersonal…?)
3. SYVS YRKESUPPDRAG/ARBETSUPPGIFTER Vilka arbetsuppgifter utför SYV i er verksamhet?
Finns det någon arbetsbeskrivning för SYV i er verksamhet?
Om – skulle vi få kunna ta del av den?
Vilken ser du som den viktigaste delen av SYV:s yrkesuppdrag i er verksamhet?
4. FÖRVÄNTNINGAR PÅ SYV:s KOMPETENS
Vilken (formell?) kompetens hos studie- och yrkesvägledare ser du som önskvärd i er verksamhet?
Personlig lämplighet - vad innebär/betyder det för dig?
Hur viktig anser du att en yrkesexamen är vid anställning av studie- och yrkesvägledare i er
verksamhet?
Om du ställer personlig lämplighet och yrkesexamen mot varandra – vilket väger
tyngst för dig och varför?
Vilka personliga egenskaper
- är generellt viktiga hos en studie- och yrkesvägledare anser du?
- är specifikt viktiga för arbete i er verksamhet?
Vilka värderingar
- värdesätter du generellt hos en studie- och yrkesvägledare?
- är specifikt viktiga för studie- och yrkesvägledare i er verksamhet?
5. BEHOVET AV SYV:s KOMPETENS I ER VERKSAMHET
Beskriv hur du upplever behovet av studie- och yrkesvägledare i din verksamhet?
Framtida behov?
Hur ser du på det framtida behovet av SYV i förhållande till den bemanning ni har idag?
Hur skulle SYVs uppdrag kunna utvecklas i er verksamhet?
Kvalitativ vägledning
Vad innebär KVALITATIV studie- yrkesvägledning för dig?
Tycker du att ni kan erbjuda det i er verksamhet idag?
6. KVALIFIKATIONER/KVALFIKATIONSKRAV Vilka Förmågor
- är generellt viktiga hos en studie- och yrkesvägledare anser du?
- är specifikt viktiga för arbete i er verksamhet?
Skulle du säga att det är lätt eller svårt att rekrytera in (kvalificerade SYV:ar) examinerade studie- och yrkesvägledare till er och andra verksamheter?
7. KUNSKAP OM SYVUTBILDNINGEN
Hur skulle du beskriva din egen kunskap om studie- och yrkesvägledarutbildningen och dess innehåll?
8. SYV GENTEMOT ANDRA PROFESSIONER
Det finns flera professioner som ger vägledning t.ex. beteendevetare, kuratorer, hälsopedagoger. På vilket sätt tycker du att SYVs yrkesuppdrag skiljer sig åt mot dessa professioner?
9. ÖVRIGT ATT TILLÄGGA
Har du något som du känner att du vill tillägga som berör ämnet och som du tycker att vi glömt att fråga om?
