Examensarbete
Byggingenjör 180 hp
Säkerhet på byggarbetsplatser med polsk arbetskraft
En studie utifrån yrkesarbetarnas perspektiv
Byggteknik 15hp
Halmstad 2020-08-20
Bartosz Sulinski
i
Sammanfattning
Byggindustrin i Sverige växer stadigt vilket kräver fler och fler yrkesarbetare. Tillgången på svensk arbetskraft är inte tillräcklig och det resulterar i att byggföretag i Sverige anställer många yrkesarbetare från utlandet. Befintliga studier visar möjliga kopplingar mellan utländsk arbetskraft och ökade antal arbetsolyckor runt om i världen. Många forskare drar slutsatser som liknar varandras. Kulturella skillnader pekas ut som en möjlig orsak till att den utländska yrkesgruppen är mer utsatt för risker på en byggarbetsplats.
År 2018 kom nästan 50000 polska medborgare till Sverige för att arbeta. De flesta arbetar inom byggindustrin där de utstationeras på olika byggprojekt i hela landet. Arbetsmiljöverket har släppt många rapporter som kommer fram till att utländska arbetare i Sverige löper högre risk att hamna i en arbetsolycka. Syftet i denna uppsats är att undersöka och definiera problem i form av säkerhetsbrister som kan uppstå på en byggarbetsplats där utländsk arbetskraft medverkar. Studiens syfte är att undersöka utifrån yrkesarbetarnas perspektiv, inte definierat till arbetsuppgifter. Abrahamsson & Eckerberg (2018), motiverar vikten av en studie utifrån yrkesarbetarnas perspektiv. Studiens mål är att förstå de utländska arbetarnas syn på
arbetssäkerhet i Sverige och utveckla en teori om varför det inträffar många arbetsolyckor bland just den yrkesgruppen.
Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer samt observationer användes för att få fram intervjuresultatet. Vidare analyserades och diskuterades respondenternas svar mot uppsatsens syfte och mål, samt den redan befintliga forskningen inom ämnet. Intervjuer genomfördes på polska då respondenter endast talar polska. Allt intervjumaterial
transkriberades för att lättare hitta viktiga punkter samt likheter och skillnader mellan tidigare studier inom ämnet. Detta har resulterat i väl bearbetade svar på författarens forskningsfrågor samt en lista på eventuella förbättringsåtgärder som kan appliceras på projekt där polsk arbetskraft medverkar. Uppsatsens slutsats sammanfattar vilka utmaningar polska yrkesarbetare kan orsaka för arbetsledningen och dessa är: bristande språkkunskaper hos arbetsledaren, bristande språkkunskaper hos yrkesarbetarna, otillräckliga
säkerhetsuppföljningar, dålig inställning till säkerhetsinstruktioner av polska yrkesarbetare, branschvana från ett annat land med annan arbetskultur, otillräcklig skyltning på arbetsplatsen samt rädsla för att säga till ledningen när något på arbetsplatsen är fel.
Författaren presenterar även förslag på åtgärder till dessa utmaningar. Ett förslag på framtida studier presenteras slutligen där författaren beskriver möjliga fortsättningar på uppsatsen.
Nyckelord: byggindustri, polska yrkesarbetare, säkerhet, arbetsolyckor
ii
Abstract
The construction industry in Sweden is growing steadily. This requires more professional workers. The supply of Swedish labor is not sufficient, and this results in Swedish
construction companies bringing in labor from abroad. Existing studies show possible links between foreign workforce and increased number of occupational accidents around the world.
Many researchers present conclusions similar to each other’s. Cultural differences are identified as a possible reason why the foreign workers are more exposed to risks at a construction site.
The purpose of this thesis is to investigate and define problems in the form of safety
deficiencies that may arise at a construction site where foreign labor is involved. The purpose of the study is to investigate from the perspective of the polish professional workers.
Abrahamsson & Eckerberg justify in their study, the importance of a further research from the perspective of the professional workers.
Qualitative method was used to obtain the empirical material for this study. The essay concludes challenges that polish professional workers can pose for the management which are: lack of language skills from the supervisor, lack of language skills from the professional workers, insufficient safety follow-ups, poor attitude to safety instructions from Polish
professional workers, industry experience from another country with a different work culture, insufficient signing at the workplace and fear of telling management when something is wrong at the workplace. The essay also concludes how polish professional workers perceives safety instruction and how to supply those in an efficient way. The author presents
suggestions on measures to address these challenges.
Keywords: construction industry, polish professional workers, safety, occupational accidents
iii
Förord
Jag vill börja med att tacka de två medverkande företagen som gav mig chansen att utföra min studie på deras arbetsplats. Jag vill också tacka samtliga respondenter och de två polska arbetsledarna som bidragit till uppsatsen genom att tillföra givande intervjuresultat. Utan de polska arbetsledarnas hjälp hade studien varit omöjlig att genomföra. Jag vill även passa på att rikta ett stort tack till min handledare Åke Spångberg för många värdefulla råd och
vägledning längs hela processen.
Halmstad, maj 2020 Bartosz Sulinski
iv
Begrepp & Definitioner
AML – Arbetsmiljölagen AMV – Arbetsmiljöverket
Yrkesarbetare – I studien syftar begreppet till byggnadsarbetare
Utstationering – En arbetsgivare sänder en arbetstagare för att utföra en tjänst i ett annat land under en begränsad tid.
v
Innehållsförteckning
1 Introduktion ... 1
1.1 Bakgrund ... 1
1.2 Problemdiskussion ... 2
1.3 Forskningsfråga ... 2
1.4 Syfte och Mål ... 2
1.5 Avgränsningar ... 3
1.6 Förväntat resultat ... 3
1.7 Metodsammanfattning ... 3
2 Teoretisk referensram ... 4
2.1 Säkerhetsregler och lagar i Sverige ... 4
2.1.1 Aktuella säkerhetsregler på byggarbetsplatser ... 4
2.1.2 Utstationering ... 4
2.2 Arbetsolyckor i byggbranschen ... 5
2.3 Migration från Polen ... 6
2.4 Kulturella skillnader ... 6
2.4.1 Kommunikation ... 7
2.5 Kända åtgärder ... 7
2.6 Sammanfattning ... 8
3 Metod ... 9
3.1 Val av metod ... 9
3.2 Forskningsansats ... 9
3.3 Insamling av data ... 10
3.3.1 Val av respondenter ... 10
3.3.2 Semistrukturerad intervju ... 10
3.3.4 Observationer ... 11
3.4 Validitet ... 12
3.5 Reliabilitet ... 12
3.6 Generaliserbarhet ... 13
4 Intervjuresultat ... 14
4.1 Intervjuresultat företag 1 ... 14
4.1.1 Presentation av projekt och respondenter ... 14
vi
4.1.2 Språkkunskaper ... 14
4.1.3 Kommunikationssvårigheter ... 15
4.1.4 Säkerhetsinstruktioner ... 16
4.1.5 Arbetsolyckor ... 17
4.1.6 Säkerhetskillnader ... 18
4.1.7 Speciella åtgärder ... 18
4.2 Intervjuresultat företag 2 ... 19
4.2.1 Presentation av projekt och respondenter ... 19
4.2.2 Språkkunskaper ... 19
4.2.3 Kommunikationssvårigheter ... 20
4.2.4 Säkerhetsinstruktioner ... 21
4.2.5 Arbetsolyckor ... 22
4.2.6 Säkerhetskillnader ... 22
4.2.7 Speciella åtgärder ... 23
4.3 Sammanställning intervjuresultat ... 24
4.3.1 Språkkunskaper ... 24
4.3.2 Problem orsakade av kommunikationssvårigheter ... 24
4.3.3 Arbetsolyckor ... 25
5 Analys ... 26
5.1 Respondenternas likheter och skillnader ... 26
5.2 Språkkunskaper bland utländska yrkesarbetare ... 26
5.3 Kommunikationssvårigheter på arbetsplatsen ... 27
5.4 Säkerhetsinstruktioner och dess betydelse ... 28
5.5 Arbetsolyckor bland utländska yrkesarbetare ... 28
5.6 Säkerhetskillnader i allmänhet ... 29
5.7 Speciella åtgärder på svenska byggarbetsplatser ... 30
6 Diskussion ... 30
6.1 Språkkunskaper bland utländska yrkesarbetare ... 31
6.2 Kommunikationssvårigheter på arbetsplatsen ... 31
6.3 Säkerhetsinstruktioner och dess betydelse ... 32
6.4 Arbetsolyckor bland utländska yrkesarbetare ... 32
6.5 Säkerhetsskillnader i allmänhet ... 33
7 Slutsats ... 34
vii
7.1 Slutsatser ... 34
7.2 Förbättringsåtgärder ... 35
7.3 Förslag till vidare studier ... 36
8 Referenser ... 37
9 Bilagor ... 40
9.1 Intervjufrågor på Svenska ... 40
9.2 Intervjufrågor på Polska ... 40
9.3 Mail till företag ... 41
1
1 Introduktion
I detta kapitel beskriver författaren bakgrunden till uppsatsen och diskuterar problematiken med utländsk arbetskraft. Uppsatsens syfte och mål presenteras samt motiveras.
Avgränsningar och en kort beskrivning av hur uppsatsen är uppbyggd avslutar detta kapitel.
1.1 Bakgrund
Flerspråkiga arbetsplatser är allt vanligare inom den Europeiska unionen eftersom företag lättare kan använda sig av arbetskraft från andra medlemsländer i EU. Vilket har orsakat en rik mångfald av olika kulturer och språk ute på arbetsplatser (Lindhout, et al., 2012). Ur den ekonomiska synpunkten är den rika mångfalden väldigt viktig, inte minst för Sverige. I många fall kan det också tillföra vissa svårigheter som arbetsplatsolyckor och brister i produktionen orsakade av kommunikationssvårigheter (Lindhout, et al., 2012). De utländska arbetarna är ofta i en ”lärande” position, de måste lära sig jobbet. Just därför kan det orsaka svårigheter inom förståelsen av vissa uppgifter vilket i sin tur blir problematiskt i senare skeden ute i praktiken (Tranekjaer, 2017).
EU genomförde år 2004 sin största enskilda utvidgning, tio länder blev medlemmar i unionen och dessa var: Polen, Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Slovenien och Slovakien (EUR-lex, 2018). Tack vare Nicefördraget kunde dessa stater bli en del av unionen och invånarna i de nya medlemsländerna blev EU-medborgare. Som EU- medborgare är det möjligt att arbeta i alla medlemsstater utan arbetstillstånd, med vissa undantag
(Europeiska Unionen, 2019). Sedan dess har många människor rest från de nya medlemsländerna till Sverige för att arbeta, mestadels som yrkesarbetare inom olika
branscher. De stater som blev medlemmar i den Europeiska unionen år 2004 har överlag lägre löner och framförallt sämre arbetsmiljö (Thörnqvist & Bernhardsson, 2015). Det är en typ av faktor som gör att människor söker sig till jobb i andra länder, där de kan tjäna mer pengar och uppnå högre levnadsstandard.
Thörnqvist & Bernhardsson (2015) beskriver varför polska män kommer till Sverige och stannar här trots dåliga löner (i jämförelse med svenska arbetare). Författarna kommer fram till att de flesta polska arbetare strävar mot ett bättre liv i sitt hemland, tack vare pengar de tjänat i Sverige.
2 1.2 Problemdiskussion
År 2018 anmäldes 106 799 arbetstagare till Arbetsmiljöverkets utstationeringsregister varav två tredjedelar jobbade inom byggsektorn (Arbetsmiljöverket, 2019). Siffrorna syftar till de arbetare som har anställning i andra länder men har skickats till Sverige av sin arbetsgivare.
Av dessa 106 799 arbetstagare var det överlägset störst andel polska arbetare, 46 396 personer kom från Polen till Sverige för att arbeta (Arbetsmiljöverket, 2019). Den vanliga
sysselsättningen är inom bygg- och anläggningsverksamheten och det är troligtvis tack vare den starka byggkonjunkturen menar Alfredsson på Arbetsmiljöverket (Arbetsmiljöverket, 2019). Arbetare som kommer till Sverige är oftast menade att jobba på enskilda projekt för att sedan åka tillbaka till sitt hemland. I Polen var det år 2012 cirka 18% av alla medborgare som kunde prata engelska och av dessa 18% är det få som reser utomlands för arbete
(languageknowledge.eu, 2012). Kommunikation mellan nationaliteterna blir ett problem. Brist på språkkunskaper blir problematiskt för arbetsledarna men även för yrkesarbetarna själva.
Baserat på Arbetsmiljöverkets informationssystem om arbetsskador, sammanställdes en rapport om riskfaktorer för en arbetsolycka. I rapporten presenteras faktorer och hur de påverkar risken för arbetsolyckor med sjukfrånvaro. En av faktorerna i författarens
analysmodell är individens etniska bakgrund. Resultatet i rapporten visar att de med utländsk bakgrund har 36% högre risk för att råka ut för en arbetsolycka jämfört med de med svensk bakgrund (Klevestedt, 2014).
Eftersom den största andelen av utländska arbetare kommer från Polen är det högst relevant att undersöka just den gruppen av yrkesarbetare (Arbetsmiljöverket, 2019). Vikten av att göra denna typ av studie har poängterats av Abrahamsson & Eckerberg (2018).
1.3 Forskningsfråga
Efter en presentation av bakgrunden till problemet kan författaren konstatera att en kunskapslucka finns. Många studier har gjorts kring hur byggföretag anpassar
säkerhetsarbetet där utländsk arbetskraft deltar. Däremot finns det ingen studie i Norden som utforskar hur de utländska arbetarna ser på sin anställning samt hur de tolkar säkerhetsregler på respektive byggarbetsplatser. Forskningsfrågorna lyder följande:
➢ Vilka faktorer kan påverka antalet arbetsolyckor hos polska arbetare på svenska byggarbetsplatser och varför?
➢ Hur tolkas säkerhetsregler av utländska arbetare från Polen?
1.4 Syfte och Mål
Syftet med uppsatsen är att undersöka och identifiera problem i form av säkerhetsbrister som kan uppstå på en byggarbetsplats där utländsk arbetskraft medverkar. Studiens syfte är att undersöka utifrån yrkesarbetarnas perspektiv, inte definierat till arbetsuppgifter.
Studiens mål är att förstå de utländska arbetarnas syn på arbetssäkerhet i Sverige och utveckla en teori om varför det inträffar många arbetsolyckor bland just den yrkesgruppen.
3 1.5 Avgränsningar
Eftersom arbetssäkerhet är ett brett begrepp kommer studiens avgränsningar vara essentiella för att bilda en teori om problemet. Studien kommer att avgränsas till den fysiska arbetsmiljön och inte den psykiska. Även gruppen ”utländska arbetare” kommer att avgränsas till polska arbetare inom byggbranschen som varken pratar svenska eller engelska. Studien avgränsas till två projekt i södra Sverige på två olika byggföretag.
1.6 Förväntat resultat
Efter noggrann utförd undersökning ska författaren presentera en teori om hur och varför arbetssäkerheten brister när det gäller kommunikationssvårigheter där utländsk arbetskraft medverkar. Beroende på de svar författaren kommer få från respondenterna kan det vara möjligt att beskriva och ta fram nya riktlinjer som företag kan använda sig av vid presentation av säkerhetsinstruktioner för utländska arbetare.
1.7 Metodsammanfattning
Studien har baserats på den litterära undersökningen som sedan la grunden till intervjufrågorna inför de kvalitativa intervjuerna. En semistrukturerad intervju har utförts med polska yrkesarbetare. Observationer av vissa arbetsmoment ligger till grund för analys, diskussion och slutsats där teorier presenteras tillsammans med eventuella riktlinjer för byggföretagen. Sammanlagt utfördes 25 kvalitativa intervjuer med polska yrkesarbetare och deras arbetsledare.
4
2 Teoretisk referensram
I detta kapitel förklaras aktuella säkerhetsregler som gäller på svenska byggarbetsplatser samt begreppet utstationering. Relevanta studier presenteras angående arbetsolyckor och anledningar till att polska män kommer till Sverige för arbetet. Slutligen presenteras studier om vilka skillnader det finns mellan arbetare från olika länder, både när det gäller kultur och kommunikation.
2.1 Säkerhetsregler och lagar i Sverige
I Sverige är det Riksdagen som beslutar om nya lagar och ändringar av befintliga lagar. Dessa lagar gäller samtliga invånare i landet (Rådberg, 2015). Arbetsmiljöverket (AMV) är en myndighet vars uppdrag är att se till att lagar om arbetsmiljö och arbetstider följs av företag och organisationer (Arbetsmiljöverket, 2019). Arbetsmiljöverket underlättar för arbetsgivare och sammanställer föreskrifter för att lättare förstå regler som gäller på arbetsplatser i landet.
För utländska personer som arbetar i Sverige är det samma lagar som gäller, dock kan det skilja sig i vissa aspekter, bland annat minimilön där det inte finns någon lag. Alla utländska arbetare som kommer till Sverige för att arbeta ska enligt lag utstationeras. EU:s regler om utstationering är gemensamma för alla EU medlemmar, detta för att stärka de utstationerade arbetstagarnas rättigheter (Arbetsmiljöverket, 2019).
2.1.1 Aktuella säkerhetsregler på byggarbetsplatser
Ute på byggarbetsplatser finns det många olika säkerhetsregler som alla arbetstagare måste följa. Enligt AMV har byggherren ansvaret för att alla inblandade parter ska tänka på arbetsmiljön, inte minst utländska arbetare (Arbetsmiljöverket, 2019). Att en ansvarig för arbetsmiljön utses är viktigt, det finns flera ansvarsområden. Det första ansvarsområdet är mycket övergripande, att se till att viktiga faktorer för arbetsmiljön bevakas under både planering, projektering och för bruksskedet i den färdiga byggnaden. Den ansvariga skall skicka förhandsanmälan till AMV. Arbetsmiljöplanen skall upprättas innan byggarbetsplatsen etableras. En byggarbetsmiljösamordnare skall utses och uppföljningar skall genomföras. Vid brist inom någon av presenterade ansvarsområde kan det resultera i sanktionsavgifter för dem ansvariga (Arbetsmiljöverket, 2019).
2.1.2 Utstationering
Utstationeringslagen antogs år 1996 i Europaparlamentet och blev till en lag i Sverige tre år senare, år 1999 (Rådberg, 2015). Lagen indikerar att arbetsgivaren som har arbetstagare från andra medlemsstater inom EU måste följa dessa lagar, inte minst gällande säkerhet och hälsa.
AMV är kontaktmyndigheten när det gäller utstationeringslagen (Rådberg, 2015).
Utstationeringen innebär att tjänsten endast tillsätts under en begränsad tid där det finns ett start- och slutdatum. Som tidigare nämnt registrerades 106 799 arbetstagare i
5
utstationeringsregistret år 2018. Av dessa var mer än 43% från Polen och jobbade till största del inom byggindustrin. Polen har länge varit ett land i toppen på Sveriges utstationeringsregister, år 2017 var andelen 37% vilket tyder på en markant ökning från 2017 till 2018 och påpekar relevansen för ämnet då det kommer fler och fler till Sverige för att arbeta inom byggbranschen. AMV framhäver i sin helårsrapport från 2018 att utstationeringsuppdragen förkortas. Den vanligaste perioden var noll till nio dagar vilket är en stor förändring sedan 2017 där den vanligaste perioden var tre till sex månader (Arbetsmiljöverket, 2019).
2.2 Arbetsolyckor i byggbranschen
Byggbranschen är en utsatt bransch där många arbetsolyckor inträffar dagligen. För att förstå hur åtgärder bör vidtas för att minska antalet olyckor måste risker för eventuella olyckor hanteras utförligt (Lindhout, et al., 2012).
En stor del av de arbetsolyckor som sker inom byggbranschen beror på arbetarna och deras handlingar. Så mycket som 70% av de 100 arbetsplatsolyckor som Haslam, et al., (2005) undersökte orsakades på grund av den mänskliga faktorn. Det finns även en förklaring till varför arbetsolyckor orsakade av arbetarna inträffar enligt Haslam, et al. (2005):
❖ säkerheten förbises i samband med tunga arbetsbelastningar och andra prioriteringar
❖ genvägar tas för att spara in på både ansträngning och tid
❖ felaktiga uppfattningar om risker och en känsla av att det aldrig kommer hända en själv
Att dessutom språksvårigheter kan vara orsak till arbetsolyckor är ingen nyhet.
Språksvårigheter kan påverka både säkerheten men även produktiviteten på en arbetsplats.
Det ställs inga krav på språkkunskaper eller kännedom kring landets regler angående säkerhet på arbetsplatsen vid anställning av utländsk arbetskraft (Haslam, et al., 2005). Vilket i sin tur kan resultera i brister gällande kommunikationen mellan de inhemska och utländska arbetarna, men också mellan ledningen och arbetarna kan det uppstå kommunikationssvårigheter (Tranekjaer, 2017). Detta kan öka risken för olyckor på arbetsplatser där utländsk arbetskraft medverkar
Studier som har gjorts i Asien visar att antal arbetsolyckor bland yrkesgruppen som inte pratar ett annat språk än sitt modersmål är betydligt högre än för den inhemska arbetskraften (Chan, et al., 2017). Av 10 dödsolyckor i byggbranschen år 2018 var tre personer registrerade i andra länder och kom till Sverige endast för arbetets skull (Arbetsmiljöverket, 2020). Det betyder att utländsk arbetskraft var involverad i 30% av alla dödsolyckor i byggbranschen år 2018 i Sverige. I Sverige fanns det 302 500 anställda inom byggbranschen år 2017. Av dessa var ungefär 70 000 utländska arbetare vilket ger en andel på 23% utländsk arbetskraft i Sveriges byggindustri. Dessa siffor är inget som kan ignoreras och siffrorna bekräftar även Chan, et al., (2017) teori om olyckor bland de utländska arbetarna.
6 2.3 Migration från Polen
Det finns många skäl till att polska yrkesarbetare väljer att resa till Sverige för att arbeta samt till att Sverige har öppnat upp branschen. Polska yrkesarbetare anses vara duktiga inom många yrkesområden. Förutom enskilda yrkesarbetare, finns det många underleverantörer från Polen (Thörnqvist & Bernhardsson, 2015). Underleverantörerna tar i sin tur med sig sina egna yrkesarbetare, yrkesarbetare följer med från projekt till projekt där företaget anställs.
Sverige är ett attraktivt land att arbeta i för polska arbetare då lönen för samma typ av arbete kan vara betydligt högre än i hemlandet. Att polska yrkesarbetare inte stannar länge på ett och samma projekt beror på flera anledningar men den viktigaste är ekonomin. Enligt den polska lagen ska skatterna för projekt som utförs utomlands betalas i det land där projektet utförs.
För att undvika detta flyttar företag sina arbetare mellan olika projekt, på detta sätt bryter inte företaget mot några regler varken i Polen eller i Sverige.
Thörnqvist och Bernhardsson (2015) förklarar också att de utstationerade arbetarna ibland hade två kontrakt för samma uppdrag. Avtalet som gällde i Polen tillät företaget att endast betala minimilöner till arbetarna. Den andra delen av avtalet som gällde i Sverige hade syftet att det skulle visas för Svenska statliga organ och fackföreningar, eftersom företagen inte ville få problem med svenska institutioner. På det sättet kunde företag spara pengar genom låga löner och låg beskattning men samtidigt inte få problem i Sverige (Thörnqvist &
Bernhardsson, 2015).
2.4 Kulturella skillnader
När arbetsmiljöfrågan gällande utländsk arbetskraft tas upp övergår det snabbt till kulturella skillnader. Arbetarna från andra länder är inte vana vid de höga krav på säkerhet som ställs i Sverige. Däremot anses till exempel polska arbetare vara duktiga och konsekventa arbetare.
Många studier tyder på att polska arbetare ställer färre frågor och gör saker de blir tillsagda att göra mer effektivt, detta i samband med lägre löner gör att polsk arbetskraft är väldigt attraktivt i Norden (Friberg, 2012). De polska arbetarnas arbetssätt varierar dock, det kan vara på grund av olika erfarenheter som individerna tidigare varit med om. Arbetarnas erfarenheter och vanor märks tydligt ute på byggarbetsplatser och det är något som inte riktigt är definierat av forskare i nuläget. Värt att nämna är de kulturella personlighetsskillnaderna. Arbetssättet påverkas av arbetarnas personligheter, dessa skiljer sig markant i jämförelse med svenska arbetarnas personligheter och även det kan orsaka svårigheter kring säkerheten på byggarbetsplatser (Abrahamsson & Eckerberg, 2018).
Utländsk arbetskraft som precis kommit till Sverige saknar emellertid relevant erfarenhet och är okunnig inom de lokala säkerhetsreglerna (Chan, et al., 2017). De oerfarna arbetarna har därmed svårt att förstå säkerhetsregler vilket är olyckligt eftersom utländska arbetare kan vara utsatta för mer riskfyllda arbetsuppgifter jämfört med inhemsk arbetskraft. Detta kan bero på att de regler och standarder arbetarna har fått jobba efter i sitt hemland skiljer sig från Sveriges regler och standarder. Av rädsla för att förlora sitt jobb men också på grund av respekten som utländska arbetare generellt har för ledningen, finns det en tendens att
7
arbetarna väljer riskfyllda genvägar eller åtgärder för att utföra sitt jobb mer effektivt (Chan, et al., 2017).
2.4.1 Kommunikation
Det finns många kopplingar mellan språk och kultur menar Antonsen (2009). Kultur kan vara avgörande för förståelsen av varandra, inte minst på en arbetsplats. Kopplingen mellan språk och kultur sträcker sig djupare än bara kommunikation. Beroende på kultur och språk kan uppfattningen av vissa gester vara olika från människa till människa. Kommunikationen kan påverkas av flera olika kulturella faktorer så som övertygelser, uppfattningar och normer (Wasilkiewicz, et al., 2016 ). Därför menar Antonsen (2009) att språket kan skildras i nära relation till kultur.
Människor med olika nationaliteter kan uttrycka sig annorlunda och förstå ett beteende på ett annat vis. Språk- och kulturella skillnader kan vara avgörande till hur en människa uppfattar säkerhetsregler på en byggarbetsplats (Bust, et al., 2008). Många arbetare, vägrar att lära sig språket då de inte anser det vara nödvändigt för arbetet (Friberg, 2012). Detta i sin tur kan orsaka problem som nämns av Bust et al. (2008). Författarna beskriver även att det inte bara är språket som gör det svårare att uppnå rätt säkerhetsnivå, utan också de kulturella
skillnaderna. Alla arbetare upplever regler och anvisningar på olika sätt och enligt författarna är det ett stort problem när det gäller säkerhet på byggarbetsplatser med utländsk arbetskraft.
2.5 Kända åtgärder
Det finns en del kända åtgärder som företagen runt om i världen jobbar med, att gruppera människor på arbetsplatser baserat på språket är mycket vanligt inom byggbranschen. De utländska yrkesarbetarna blir styrda så de hamnar i grupper med varandra (Chan, et al., 2017).
Det är inte ovanligt att det finns en gruppledare som kan översätta arbetsinstruktioner och säkerhetsinstruktioner, däremot finn det redan där en risk att information filtreras bort och inte når till yrkesarbetarna till 100%. Därför är det viktigt att ha yrkesarbetare som frågar när de inte förstår. Det är däremot vanligt inom den polska arbetskraften att ”machokulturen”
påverkar detta och arbetarna undviker att ställa frågor utan jobbet utförs med ofullständig information. På det sättet skapas risker för bristfällig kvalitet och säkerhet (Abrahamsson &
Eckerberg, 2018).
Att dela ut information på engelska är också vanligt ute på byggarbetsplatser i Sverige. AMV har alla föreskrifter tillgängliga på engelska och vissa föreskrifter även på andra språk.
8 2.6 Sammanfattning
Migrationen från Polen för arbetet i Sverige har varit stor de senaste två decennierna (Thörnqvist & Bernhardsson, 2015). Detta har gett Sveriges byggindustri möjlighet att utvecklas snabbare men förde även med sig vissa problem. På grund av kulturella skillnader, samt språksvårigheter uppstår det svårigheter bland den utländska yrkesgruppen (Friberg, 2012). Eftersom utstationering har varit väldigt attraktiv har dessa svårigheter för det mesta förbättrats under tiden men det återstår fortfarande många frågor som det inte finns tydliga svar till (Haslam, et al., 2005).
9
3 Metod
I detta kapitel presenterar författaren hur uppsatsen har genomförts. Författaren argumenterar för val av metod vilket följs av författarens forskningsansats. Vidare presenteras hur författaren gick tillväga gällande insamling av data. Slutligen diskuteras studiens validitet, reliabilitet samt generaliserbarhet.
3.1 Val av metod
I denna uppsats har författaren fokuserat på hur den fysiska arbetsmiljön på byggarbetsplatser påverkas av kommunikationssvårigheter orsakade av ökad andel utländsk arbetskraft. I en studie där människan är i fokus och informationen vidarebefordras mestadels genom ord rekommenderas den kvalitativa metoden före den kvantitativa (Merriam, 1994).
En kvalitativ metod används enligt Larsson (2005) när syftet är att beskriva och förstå fenomen och deras samband vilket stämmer överens med denna uppsats. Syftet med uppsatsen är att definiera problem i form av säkerhetsbrister som kan uppstå genom kommunikationsmissar där utländsk arbetskraft medverkar. En kvalitativ studie är också lämpligare där författaren har begränsad tid och ett begränsat antal respondenter. Även komplexiteten i uppsatsen där humanistiska frågor berörs beskrivs bättre genom en kvalitativ metod (Larsson, 2005).
3.2 Forskningsansats
I en kvalitativ studie finns det olika forskningsansatser som författaren kunde välja. I
uppsatsen valde författaren att inspirera sig av ansatsen grounded theory. Grounded theory är en upptäckande process, där teori genereras utifrån data menar Glaser och Strauss (1967).
Forskningsfrågor ska vid användning av grounded theory vara öppna och låta data definiera upptäckten vilket i författarens åsikt passade i linje med syftet och målet med uppsatsen.
Eftersom ämnet författaren skrivit om är ganska outforskat är det en fördel att inspireras av grounded theory då författaren med hjälp av denna forskningsansats lättare kan finna ny kunskap inom ämnet. Syftet med uppsatsen är att definiera problem i form av säkerhetsbrister som kan uppstå genom kommunikationsmissar där utländsk arbetskraft medverkar. Grounded theory ansatsen kunde hjälpa författaren att upptäcka nya processer, skapa nya hypoteser och teorier till var saker inträffar vid specifika tillfällen samt varför de inträffar. Med tanke på författarens bakgrund hade författaren vissa iakttagelser som utgångspunkt i studien, vilka senare kunde kopplas ihop med befintlig forskning för att höja studiens validitet, reliabilitet och generaliserbarhet (Glaser & Strauss, 1967).
10 3.3 Insamling av data
För att sammanställa den teoretiska referensramen har författaren använt sig av följande databaser: DiVA, Google Schoolar, OneSearch, ABI Inform och Compendex. För att finna relevanta artiklar användes sökord så som: construction safety, work environment, foreign labour, polish construction workers. Författaren använder sig av Harvards referenssystem.
För att kunna besvara studiens frågeställning har kvalitativa intervjuer utförts på två olika företag med 25 olika respondenter. Vid val av företag var det av största vikt att företagen är verksamma inom byggbranschen samt har utstationerade polska yrkesarbetare på den aktuella arbetsplatsen. En avgränsning har gjorts på Hallands län för att författaren ska ha möjlighet att utföra platsintervjuer.
Författaren började med att skicka mail med en veckas svarstid till flertalet företag som matchade författarens kriterier. Dock var det många svar som uteblev och författaren gick vidare i sin sökning. Genom författarens personliga kontakter som arbetar på byggföretag lyckades författaren få tag på två projektchefer som i sin tur vidarebefordrade förfrågan till arbetsledarna för de polska yrkesarbetarna. Författaren fick därmed kontakt med två företag och bokade inte tid för platsintervju. På företag 1 intervjuades 11 respondenter och på företag 2 intervjuades 14 respondenter. Intervjuerna genomfördes på respondenternas arbetsplats, detta för att respondenterna ska befinna sig på en plats som de anser vara trygg.
3.3.1 Val av respondenter
Författaren kunde genom kontakt med arbetsledarna för de polska byggföretagen få kontakt med de polska yrkesarbetarna som skulle intervjuas, yrkesarbetarna valdes ut med hjälp av arbetsledaren. De medverkande respondenterna är yrkesarbetare från Polen som är
utstationerade i Sverige. Det fanns ett brett åldersspann på respondenterna, likaså skiljde sig deras erfarenhet och branschvana. Detta ansåg författaren vara viktigt för att öka studiens reliabilitet. Urvalet var slumpmässigt, då uppsatsen syftar till alla polska yrkesarbetare oavsett deras tidigare erfarenheter som inte är avgörande för uppsatsen.
3.3.2 Semistrukturerad intervju
En semistrukturerad föredras vid en kvalitativ studie eftersom författaren lämnar relativt lite utrymme för respondenter att ta upp teman som de kan vara speciellt berörda av. Bryman (2018) skriver att tillvägagångssättet är mindre strukturerat vid kvalitativ forskning. Eftersom författaren fokuserade på respondenternas upplevelser och ståndpunkter passade en
semistrukturerad intervju bäst. I en semistrukturerad intervju är det enkelt att låta intervjun vara flexibel, på det sättet vet författaren vad respondenten tycker är mest relevant. En stor fördel vid en kvalitativ studie där författaren utfört en semistrukturerad intervju är att författaren inte behöver följa intervjuguiden till punkt och pricka. Under intervjun går det utmärkt att ställa eventuella följdfrågor vid passande tillfälle. För att förstå samband och respondenternas ståndpunkt är den semistrukturerade intervjumetoden den bäst lämpade (Bryman, 2018). Det finns krav på hur intervjuaren ska agera och hur frågorna ska ställas i en
11
semi-strukturerad intervju. Frågorna ska följa en ordning där de enklaste frågorna kommer först. Alla frågor var utformade utifrån respondentens perspektiv för att täcka de områden som författaren är intresserad av. Författaren undvek att ställa vinklade frågor, öppna frågor är att föredra då frågan kan tolkas fritt samt respondenten tillåts att svara fritt (Bryman, 2018).
Alla frågor presenteras som en bilaga till arbetet.
3.3.3 Analys av data
Samtliga intervjuer spelades in med respondenternas godkännande, detta för att tillåta författaren att vara mer närvarande under intervjuerna. Vid transkriberingen av intervjuerna var det viktigt att författaren speglar samtalet med fullständig redogörelse, det är viktigt hur respondenten uttalar sig i olika frågor och inte bara vad de säger (Kvale & Brinkmann, 2014).
Som tidigare nämnt har författaren varit sensitiv och öppen vid intervjuerna, vilket kan ha hjälpt respondenten att beskriva situationer med inlevelse och därmed förtydligat situationen för författaren. Vid bearbetning och analys av intervjuresultatet var det viktigt att avsätta längre tid än det författaren trodde för detta arbetsmoment. Det första författaren gjorde var att transkribera hela intervjun kort efter den genomförts och vid senare tillfälle läsa den med noggrannhet flera gånger. För att lättare förstå vad det handlar om var det viktigt att finna nyckelord i svaren. Nästa steg i dataanalysen var att utläsa teman bland de nyckelord som författaren skrivit ner. Det är viktigt att förstå vad respondenten pratar om och att skriva ner och hitta kopplingar bland svar där paralleller även kan dras mellan intervjuer. Detta kan hjälpa författaren att hitta en underliggande mening med respondentens svar. Sista steget innehöll kodning av intervjun, författaren gav varje respondent en personidentitet. För att förstå svaren från intervjun delade författaren upp alla nyckelord och kategoriserade dessa ännu tydligare. Författaren har även bett en kollega att göra detsamma för att säkerställa att författaren har uppfattat svaren likadant (Kvale & Brinkmann, 2014).
3.3.4 Observationer
Då syftet med denna uppsats är att definiera problem i form av säkerhetsbrister som kan uppstå genom kommunikationsmissar där utländsk arbetskraft medverkar, kan det vara troligt att det inte är de intervjuade respondenterna som kan sätta fingret på vad som kan orsaka säkerhetsbrister på arbetsplatser. Därför har författaren använt sig av observationer. I vissa fall kan respondenter inte veta att de gör fel eller vill helt enkelt inte erkänna det, speciellt när det handlar om något så viktigt som säkerhet på byggarbetsplatser. Här är det viktigt att kunna observera något författaren inte kan mäta direkt. Utifrån de teman författaren kunde utläsa bland respondenternas svar var observationerna ett viktigt arbetssätt att bekräfta teman och kopplingar. Alla viktiga och relevanta observationer som utfördes av författaren har
transkriberats och kodats precis som intervjusvaren.
12 3.4 Validitet
I en kvalitativ studie kan det vara svårt att bestämma studiens validitet eftersom författaren inte kan undgå att blanda in egna tankar även om det händer omedvetet (Larsson, 2005). Det finns forskare som menar att begreppet validitet ej bör tillämpas på kvalitativ forskning, och därför borde det finnas någon typ av kvalificerad kontroll (Golafshani, 2003).
Överlag handlar validitet om hur trovärdig och träffsäker den data som författaren behandlar i studien är. Validitet inom kvalitativ forskning handlar även om hur väl författaren mäter det som denne vill mäta. Litteraturstudiens och intervjumaterialets validitet kan inte jämföras på samma sätt gällande trovärdighet och träffsäkerhet. När det talas om förförståelsen som författaren har är det viktigt att alla föreställningar och erfarenheter gällande fenomenet presenteras. För att uppnå en någorlunda hög validitet i en kvalitativ studie är det av största vikt att författaren presenterar förförståelsen, beskriver datainsamling, beskriver urvalet av intervjupersoner samt beskriver analysprocessen vilket författaren har gjort. Efter en intervju är det lämpligt att be respondenten om korrekturläsning för att fastslå att författaren har förstått allt rätt samt att respondenten ger sitt godkännande för publicering. Detta är något författaren har tagit hänsyn till, samtliga transkriberingar har skickats till respondenterna för deras godkännande innan de slutligen översattes till svenska (Denscombe, 2018). Eftersom studien är en fortsättning föreslagen av två andra författare ökar detta validiteten i studien och gör den poängfull då en kunskapslucka finns att fylla.
3.5 Reliabilitet
Reliabilitet kan ses som studiens kvalitet, det kan vara allt från kvaliteten på den tekniska utrustningen till kvaliteten på handledningen. Författaren höjde studiens reliabilitet genom att utförligt analysera intervjuresultatet, med hjälp av en god förmåga att göra observationer samt genom att vara följsam mot data men framförallt genom att vara objektiv vid hantering av data och inte färga den med egen förförståelse.
Det kan vara svårt att undvika att färga analysen med egen förförståelse eftersom författaren i de flesta fall var anknuten till studien på något sätt. Författaren av uppsatsen som studerade till byggnadsingenjör och är född i Polen har kanske förutfattade meningar om andra polacker som därmed kunde färga analysen. Författaren hade en viss uppfattning om polsk arbetskraft och detta kunde påverka resultatet på olika sätt. Författaren försökte vara så objektiv som möjligt, och inte tänka på tidigare erfarenheter med polska yrkesarbetare. Det är viktigt att strukturera intervjufrågor till att ha öppna frågor som undviker vinklade svar och framförallt utförligt beskriva författarens förförståelse så att läsaren kan själv bedöma studiens
tillförlighet. Det är också viktigt att redogöra alla beslut och studiens processer för att öka tillförligheten (Denscombe, 2018). Med grund i att författaren redogjort för de val som gjorts och att det går att spåra de steg som tagits bedöms reliabiliteten i studien vara god.
13 3.6 Generaliserbarhet
Generaliserbarhet är ett begrepp som kan vara svårt att applicera i kvalitativ forskning då de flesta studier är unika och aldrig kan garantera lyckad tillämpning på andra studier med liknande teman. En kvalitativ studie syftar på att förstå samband i en grupp människor och varför vissa händelser inträffar. Individer ändras med tiden och olika svar kan presenteras beroende på när, var och hur studien genomförs. Det är nackdelen med generaliserbarhet då varje forskning utgör enskilda fall. Det finns dock vissa aspekter som kan öka studiens generaliserbarhet. Författaren jämför sedan sitt resultat i analysen med den tidigare forskning som finns i den teoretiska referensramen. Författaren tar hänsyn till detta och förklarar
utförligt hur studiens resultat skiljer sig eller liknar de redan existerande teorier och forskning, vilket ökar studiens generaliserbarhet (Denscombe, 2018).
14
4 Intervjuresultat
I detta kapitel presenteras intervjuresultat samt resultat från författarens observationer.
Kapitlet utgörs av 25 kvalitativa intervjuer på två olika byggföretag.
4.1 Intervjuresultat företag 1
4.1.1 Presentation av projekt och respondenter
Författaren besökte två olika byggprojekt där polsk arbetskraft arbetar. Första projektet ägs av företag 1 där totalentreprenad gäller. Företag 1 använder sig av många underentreprenörer i projektet varav ett företag är från Polen. Tack vare kontakt med projektchefen kunde författaren få kontakt med den polska arbetsledaren för de utstationerade polska yrkesarbetarna. Med hjälp av den polska arbetsledaren kunde författaren intervjua 10 polska yrkesarbetare. Åldersspannet på arbetarna är brett, den yngsta var 19 år och den äldsta 62 år.
Erfarenheten varierade lika mycket som åldern. Arbetarna har varit utstationerade på projektet under olika lång tid, en av arbetarna har bara varit på arbetet i en dag vid intervjutillfället medan resten har varit där mycket längre än så. Samtliga tillfrågade hade samma arbetsuppgifter på byggarbetsplatsen, nämligen montering av gipsväggar.
Tabell 1 Visar respondenter och deras ålder
Arbetsledare 56 år
Respondent 1 52 år
Respondent 2 46 år
Respondent 3 40 år
Respondent 4 19 år
Respondent 5 22 år
Respondent 6 50 år
Respondent 7 62 år
Respondent 8 29 år
Respondent 9 29 år
Respondent 10 37 år
4.1.2 Språkkunskaper
För att undersöka respondenternas språkkunskaper fick de svara på en skala från ett till fem, där ett är dåligt och fem är bra, om hur bra engelska de kunde prata. Resultatet presenteras nedanför i figur 1.
15
Figur 1 Diagram över hur väl respondenterna kan prata engelska
Sju av tio tillfrågade svarar att de inte kan kommunicera på engelska överhuvudtaget medan tre svarar att de kan ytterst lite och beskriver själva att en tvåa på femgradig skala är rimligt.
Respondent 4 berättar att en gång i tiden hade alla utländska arbetare engelska kurser två gånger i veckan. Han fortsätter däremot med att det inte hjälpte arbetarna eftersom de inte var intresserade av att lära sig språket. Detta är något respondenten nu ångrar. Han påstår att med bra kunskaper i det engelska språket hade kommunikationen på arbetsplatsen varit mycket enklare än vad det är just nu. Han menar också att på just detta projekt känner yrkesarbetarna inte behov av att kunna engelska då det går bra att kommunicera på annat sätt med de inhemska arbetarna.
4.1.3 Kommunikationssvårigheter
Nästan samtliga respondenter tycker överlag att det inte finns några problem på arbetsplatser orsakade av kommunikationssvårigheter. Av tio tillfrågade respondenter tycker sex att det inte finns några problem alls. Två av respondenterna är lite tveksamma och två tycker att det finns problem orsakade av kommunikationssvårigheter. Figur 2 nedan visar fördelningen.
0 5 10
1 2 3 4 5
7
3 0 0 0
Antal yrkesarbetare
Kunskapsnivå
Hur väl kan du prata engelska?
Yrkesarbetare
Figur 2 Diagram över hur respondenterna resonerar när det gäller problem på arbetsplatsen orsakade av kommunikationssvårigheter?
0 5 10
Ja Ibland Nej
2 2
6
Antal yrkesarbetare
Tycker du att det finns några problem på arbetsplatsen orsakade av kommunikationssvårigheter?
Yrkesarbetare
16
Många av respondenterna påpekar att det inte finns problem orsakade av kommunikationssvårigheter eftersom de aldrig har kontakt med någon annan än dem som finns i samma arbetsgrupp. Arbetsgrupperna är uppdelade så att alla polacker jobbar ihop, därför behöver de polska yrkesarbetarna inte kommunicera med andra på arbetsplatsen. Två av respondenterna svarar att det faktiskt finns vissa problem orsakade av kommunikationssvårigheter. De menar att yrkesarbetarna i dessa fall ringer arbetsledaren när det uppstår ett problem eller om de är osäkra på något. Två av de tillfrågade svarade ja, de menar att det ofta inträffar problem orsakade av kommunikationssvårigheter, men att det brukar lösa sig till slut med hjälp av ritningar, gestikulationer och branschvana.
Arbetsledaren för det polska företaget berättar att han själv upplever många problem orsakade av kommunikationssvårigheter. Däremot brukar det inte vara allvarliga problem och kan lösas på plats med hjälp av branschvana. Han förklarar att yrkesarbetarna kontaktar honom när de stöter på problem eller är osäkra över något, vilket i sin tur leder till att arbetet flyter på bra.
4.1.4 Säkerhetsinstruktioner
I frågan angående säkerhetsinstruktioner och på vilka sätt de förmedlas svarar samtliga respondenter likt varandra. Alla nyanställda på projektet genomför en utbildning innan arbetet sätts igång. Utbildningen är på engelska och arbetsledaren översätter allting för att arbetarna ska förstå innebörden. Utbildningen består av filmer, bilder och instruktioner. Utbildningen hålls bara en gång och efter det har yrkesarbetarna eget ansvar att följa instruktionerna och eventuellt fråga när oklarheter uppstår. Respondent 7 berättar att det skiljer sig mot andra länder där han har jobbat tidigare. I Nederländerna och Belgien behövs ett certifikat gällande säkerhet på arbetsplatser som alla yrkesarbetare måste ha för att få arbeta. Certifikatet gäller i tio år och han menar att detta borde appliceras i Sverige för att öka kunskapen om säkerhet hos de utländska arbetarna.
Arbetsledaren bekräftar att det inte finns någon uppföljning av utbildningen. Han berättar att det inte behövs och att han går runt på arbetsplatsen för att se till att alla säkerhetsåtgärder följs noggrant. Han berättar om ett jobbtillfälle i Danmark där huvudentreprenören hade säkerhetsgenomgång varje vecka med alla inblandade underentreprenörer, han tycker att det var bra då alla yrkesarbetare mindes säkerhetsreglerna bättre.
Via ankomst till arbetsplatsen kan författaren observera att de flesta säkerhetsskyltar är skrivna på svenska på arbetsplatsen och genom en följdfråga fått svar från respondenter angående detta. Respondent tre säger att skyltarna ibland översätts till engelska och i vissa fall även till polska. Han nämner ett speciellt tillfälle när det var många byggställningar på arbetsplatsen. Säkerhetsskyltarna runt byggställningarna var även på polska eftersom de utländska arbetarna var de som använde sig mest av byggställningarna. Alla respondenter ville gärna se fler skyltar på polska då samtliga tycker det är ett bra sätt att hålla en god säkerhetsnivå på arbetsplatsen. Den polska arbetsledaren instämmer att han inte heller är nöjd angående skyltningen på arbetsplatsen och ser gärna fler säkerhetskyltar på polska eller engelska. Han menar att det är många på arbetsplatsen som inte förstår svenska och att skyltarna borde vara på polska men åtminstone engelska. Han berättar att en av de få
17
skyltarna som är översatt till polska är en skylt som säger var arbetarna kan röka vilket i hans ögon är det minst viktiga.
I frågan om säkerhetsinstruktioner och om dessa är tillräckliga svarar alla respondenter att de är nöjda med alla säkerhetsinstruktioner, i alla fall när det gäller detta projekt. Två av respondenter berättar hur det kan variera på olika projekt, även om det är i samma land.
Respondenterna menar att allting beror på huvudentreprenören om hur hög säkerhetsnivån är och hur bra alla säkerhetsinstruktioner implementeras. Arbetsledaren säger att han också är nöjd, eftersom de risker och faror som finns bland deras arbetsuppgifter får de mycket information om och känner sig säkra vid utförandet av dessa arbetsuppgifter.
4.1.5 Arbetsolyckor
Arbetsolyckor är som tidigare nämnt vanligt i byggbranschen, arbetsledaren för det polska företaget menar att det inträffar fler arbetsolyckor bland den utländska yrkesgruppen jämfört med svenska yrkesarbetare. Arbetsledaren förklarar att det är ett resultat av de utländska respektive inhemska yrkesarbetarnas olika arbetskultur. Han berättar att det finns yrkesarbetare som har varit i Sverige en längre tid och anammat den svenska arbetskulturen.
Arbetsledaren går det han kallar för säkerhetsrundor för att påminna arbetarna om säkerhetsregler när han märker att reglerna inte följs. Efter en säkerhetsrunda kan det ta några dagar och allt går tillbaka till som det var innan, vilket han inte är nöjd med.
Efter intervjuerna med yrkesarbetarna har författaren observerat att de inte riktigt håller med arbetsledaren i frågan om det inträffar fler arbetsolyckor bland den utländska yrkesgruppen.
Respondent 1 tycker att det är väldigt individuellt, vilket inte har med ens bakgrund att göra.
Samma tankesätt har även respondent 2, 4 och 10. Respondent 7 och 9 tycker att det inträffar fler arbetsolyckor bland den utländska yrkesgruppen på grund av högre stressnivåer på arbetsplatsen jämfört med de svenska yrkesarbetarna. Han menar att utländska underleverantörer gör ofta jobbet så fort det går med så få arbetare som möjligt. På grund av detta skapas stress, där arbetarna hela tiden blir påminta om hur fort det ska gå. Respondent 7 menar att de blir tilldelade tre arbetare till ett jobb där det egentligen skulle ha varit fem arbetare inblandade men tiden förblir densamma. Han menar att sådana krav endast ställs på utländska arbetare. Respondent 3, 5, 6 och 8 håller med om att det inträffar fler arbetsolyckor bland den utländska yrkesgruppen. Respondent 3 berättar att på de projekt han har varit på, både i Sverige och Norge, råkar mestadels de utländska yrkesarbetarna ut för arbetsolyckor.
Han tror dock inte att detta beror på kommunikationssvårigheter utan på bristfällig kunskap kring utförandet av jobbet. Respondent 5 berättar en historia från förra projektet han jobbade på där en kollega fick tungt byggmaterial över sig på grund av att han inte följde de säkerhetsinstruktioner som fanns i form av skyltar. Det visade sig att personen inte förstod vad skyltarna betydde på grund av bristfällig språkkunskap. Respondent 8 svarar likt arbetsledarens svar angående arbetsolyckor på arbetsplatsen. Han menar att olyckorna kan bero på dålig arbetskultur samt en machokultur som är väldigt vanlig bland de polska yrkesarbetarna.
18
0 2 4 6
Ja Nej
6 4
Antal yrkesarbetare
Känner du att det inträffar fler arbetsolyckor bland den utländska yrkesgruppen?
Yrkesarbetare
Figur 3 Diagram över hur de polska yrkesarbetare känner angående arbetsolyckor.
För att sammanfatta respondenternas svar om de känner att det inträffar fler arbetsolyckor bland den utländska yrkesgruppen syns i figur tre.
4.1.6 Säkerhetskillnader
Samtliga respondenter förklarar att de upplever skillnad i säkerhet på arbetsplatsen, jämfört med hur det fungerar i Polen. Respondent 4 skildrar några specifika skillnader. Han menar att största skillnaderna syns vid användning av säkerhetsutrustning för att utföra en arbetsuppgift på ett säkert sätt. Det finns krav i båda länderna men i Polen används inte säkerhetsutrustningen, detta för att kunna utföra jobbet snabbare. Det är i allmänhet mycket sämre säkerhet på arbetsplatser i Polen jämfört med Sverige. Arbetsledaren håller med yrkesarbetarna i frågan. Han menar att de säkerhetsreglers som finns och hur arbetarna uppfattar reglerna skiljer sig. I Polen tas inte regler och lagar på lika stort allvar som i andra länder. Vad det kan bero på besvarades inte men arbetsledaren tycker att yrkesarbetare från Polen anpassar sig fort och följer alla regler på ett annorlunda sätt i Sverige än vad de gör i Polen.
4.1.7 Speciella åtgärder
3 av de 10 respondenterna nämner speciella åtgärder som företag 1 utför för att behålla en hög säkerhetsnivå där utländsk arbetskraft medverkar. Respondent 1 berättar att en arbetsledare från huvudentreprenören går en runda på arbetsplatsen varje vecka för att observera eventuella brister gällande säkerhet på arbetsplatsen, respondenten förklarar att han har sett detta på alla tidigare projekt som han tidigare arbetat på samt att det känns tryggt att detta utförs. Respondent 2 påpekar hur olika det kan vara angående hur ett företag reagerar och åtgärdar olika problem på arbetsplatsen. Han berättar att företag 1 löser ett problem omedelbart efter att någon av yrkesarbetarna anmäler något. Enligt tidigare erfarenhet säger respondent 2 att så inte är fallet på andra ställen där arbetare på grund av detta råkat har ut för arbetsolyckor. Respondent 8 berättar att det för något år sedan hölls det en tyst minut på grund av en dödsolycka på en av företagets projekt i Europa. Efter det skulle alla yrkesarbetare, gruppvis gå igenom vad som hände just där och hur samtliga yrkesarbetare ska arbeta för att
19
undvika liknande händelser igen. Respondent 8 menar att det är nyttigt att göra en riskhantering och tänka igenom hur de säkrast kan utföra ett jobb.
Arbetsledaren berättar att han inte märker några speciella åtgärder för att hålla en hög säkerhetsnivå för alla parter. Han menar istället att det hela tiden är höga krav, där alla arbetsledare skall hålla koll på sina yrkesarbetare.
4.2 Intervjuresultat företag 2
4.2.1 Presentation av projekt och respondenter
Det andra projektet som författaren besökte ägs av företag 2. Även detta projekt är en totalentreprenad. Projektet startades 2018 och beräknas vara klart 2021. Företag 2 använder sig av många underentreprenörer. Författaren tog kontakt med en av projektcheferna på företag 2 som i sin tur skickade frågan vidare till arbetsledaren för det polska företaget på byggarbetsplatsen. Av totalt 17 polska yrkesarbetare som var utstationerade på projektet kunde författaren genomföra semistrukturerade intervjuer med 13 av de polska yrkesarbetarna. Åldersspannet var brett även här, se tabell 2, yrkesarbetarna var mellan 20 och 53 år gamla där erfarenheten varierade rejält. I företag 2 har de polska yrkesarbetarna varierande arbetsuppgifter, inte bara från individ till individ men även från dag till dag.
Tabell 2 Visar respondenter och deras ålder
4.2.2 Språkkunskaper
Författaren undersökte respondenternas språkkunskaper. Respondenterna svarade på en skala ett till fem, där ett är dåligt och fem är bra. Resultatet presenteras nedan i figur 4.
Arbetsledare 45 år
Respondent 11 30 år
Respondent 12 53 år
Respondent 13 43 år
Respondent 14 22 år
Respondent 15 24 år
Respondent 16 32 år
Respondent 17 20 år
Respondent 18 51 år
Respondent 19 37 år
Respondent 20 24 år
Respondent 21 43 år
Respondent 22 36 år
Respondent 23 26 år
20
Figur 4 Diagram över yrkesarbetarnas språkkunskaper
Sju av tretton respondenter svarar att de inte alls kan det engelska språket, fem respondenter svarar att de förstår en del engelska men att de inte kan prata på engelska. En respondent svarar att han kan någorlunda bra engelska. Respondent 11 tillägger att de inte behöver kunna engelska då de bara jobbar med varandra och enbart pratar polska.
4.2.3 Kommunikationssvårigheter
Av de tretton tillfrågade respondenterna svarade fem att det finns problem på arbetsplatsen orsakade av kommunikationssvårigheter. Respondent 1 tillägger att han från erfarenhet känner av många sådana problem, däremot har det inte hänt på detta projekt än. Han berättar att yrkesarbetarna har missförstått vissa arbetsuppgifter som kom direkt från en svensk projektchef och på grund av detta demonterat fel material. När det gäller säkerhetsuppfattningar berättar respondent 1 att allt vanligtvis är klart tydligt, det brukar inte finnas några konstigheter. Respondent 18 och 20 berättar om ett tillfälle där de båda stannade för att arbeta övertid. De var endast en liten grupp polsktalande yrkesarbetare där ingen i gruppen kunde prata engelska. När en svensk arbetsledare skulle förklara en arbetsuppgift var det svårt att förstå och där fanns ingen som kunde översätta. Respondent 18 menar att det inte var något viktigt just den gången men att det hade kunnat vara något mycket viktigare vilket hade kunnat orsaka problem.
Två av tretton svarar att det ibland finns kommunikationssvårigheter. Respondent 16 förklarar att det kan bli svårt när ingen i arbetsgruppen kan prata engelska men att det händer väldigt sällan. Respondent 23 svarar likadant och berättar att det ofta löser sig till slut ändå, han menar att alla yrkesarbetare kan fråga den polska arbetsledaren eller använda sin telefon för att översätta ifall det skulle behövas.
Resterande sex respondenter, tycker inte att det finns några problem orsakade av kommunikationssvårigheter. De menar att alla instruktioner är så tydliga att det aldrig skapas några problem av den sorten.
För att sammanställa respondenternas svar följer figur 5 nedan.
0 5 10
1 2 3 4 5
7 5
1 0 0
Antal yrkesarbetare
Kunskapsnivå
Hur väl kan du prata engelska?
Yrkesarbetare
21
Figur 5 Diagram över hur respondenterna resonerar när det gäller problem på arbetsplatsen orsakade av kommunikationssvårigheter
4.2.4 Säkerhetsinstruktioner
Alla nya yrkesarbetare får instruktioner och en utbildning kring de säkerhetsregler som gäller på arbetsplatsen. Vidare finns det ytterligare genomgångar inför varje ny del av projektet och de arbetsuppgifterna som är mer riskfyllda. Respondent 11, 17 och 23 tillägger att det alltid finns tillgång till alla regler och instruktioner inne på fältkontoret men att yrkesarbetarna ställer frågor direkt till arbetsledaren istället för att läsa instruktionerna själva.
Författaren frågar om uppföljning av säkerhetsutbildningen genomförs. Alla respondenter berättar entydigt att det inte görs någon uppföljning efter deras säkerhetsutbildning.
Respondent 14 tillägger att de får nya utbildningar när en ny fas i projektet drar igång och arbetsuppgifterna ändras. På hela arbetsplatsen finns det säkerhetskyltar som är översatta till engelska. Många av respondenterna menar att alla yrkesarbetare gör saker per automatik och att det inte behövs några uppföljningar.
Arbetsledaren för det polska företaget instämmer med yrkesarbetarna. Även han bekräftar att det inför varje delprojekt görs en arbetsberedning. I arbetsberedningen ingår instruktionsfilmer på polska och alla yrkesarbetare svarar på frågor tillhörande instruktionsfilmerna. Arbetsberedningen visar hur arbetet ska utföras på ett säkert sätt men framförallt vilka risker arbetet kan innebära. Han påpekar också att det görs inför varje delprojekt. I frågan om han tycker att säkerhetsinstruktioner är tillräckliga svara arbetsledaren med ett självklart ja.
I samma fråga svarar inte yrkesarbetarna lika tveklöst. Tio av de tillfrågade respondenterna tycker att säkerhetsinstruktioner är tillräckliga medan tre respondenter hade önskat se vissa förbättringar. Respondent 1 är nöjd med säkerhetsinstruktionerna på arbetsplatsen. Han tillägger att vid mer riskfyllda arbetsuppgifter får yrkesarbetarna ytterligare utbildningar och säkerhetsinstruktioner för att utföra jobbet på ett säkert sätt. Respondent 17 var en av
0 2 4 6
Ja Ibland Nej
5
2
6
Antal yrkesarbetare
Tycker du att det finns några problem på arbetsplatsen orsakade av kommunikationssvårigheter?
Yrkesarbetare
22
yrkesarbetarna som inte tycker att säkerhetsinstruktioner på arbetsplatsen är tillräckliga. Han menar att flera yrkesarbetare hade önskat bättre skyltning, framförallt på polska då det finns många som enbart pratar och förstår det polska språket.
4.2.5 Arbetsolyckor
Arbetsledaren för det polska företaget kan inte svara på om det inträffar fler arbetsolyckor bland den utländska yrkesgruppen jämfört med den svenska yrkesgruppen. Arbetsledaren menar att han inte har varit i Sverige tillräckligt länge för att kunna svara på frågan. Han skildrar dock att byggbranschen i Polen är väldigt olycksdrabbat men att det inte pratas högt om det i media. Han berättar att han har både sett och hört om väldigt många allvarliga olyckor, där yrkesarbetare inte hade rätt säkerhetsutrustning. Arbetsledaren säger att under hans tid som arbetsledare i Sverige har det inte hänt några allvarliga arbetsolyckor utan bara enstaka mindre olyckor, så som en fotstukning eller belastningsskador. Arbetsledaren menar att på grund av yrkesarbetarnas arbetsuppgifter är det nästan omöjligt att något allvarligt kan hända då de endast utför arbeten inomhus och är välinformerade om eventuella risker.
Yrkesarbetarna svarar olika på frågan om de känner att det inträffar fler arbetsolyckor bland den utländska yrkesgruppen jämfört med den inhemska yrkesgruppen. Tre av tretton tillfrågade respondenter tycker inte att det inträffar fler arbetsolyckor bland de utländska yrkesarbetarna. Fem av de tillfrågade respondenterna säger att de inte vet och ytterligare fem svarar ja på den här frågan. Fyra av fem respondenter som inte kunde svara på frågan påstår att de har varit i Sverige för kort tid för att ärligt kunna uttala sig i frågan. Figur 6 visar respondenternas sammanställda svar.
Figur 6 Diagram över hur de polska yrkesarbetare känner angående arbetsolyckor.
4.2.6 Säkerhetskillnader
Samtliga tillfrågade respondenter upplever markant skillnad i säkerheten på arbetsplatsen jämfört med de polska arbetsplatserna. Respondent 14 berättar,
0 2 4 6
Ja Nej Vet ej
5 3 5
Antal yrkesarbetare
Känner du att det inträffar fler arbetsolyckor bland den utländska yrkesgruppen?
Yrkesarbetare
23
”Det är också stor skillnad beroende vem man jobbar för. Jobbar man för privata aktörer är det helt sjukt hur dåligt säkerheten på arbetsplatser är, ingen bryr sig om det där. Jobbar man för statligt ägda bolag är det bättre men fortfarande mycket sämre jämfört med i Sverige.”
Andra respondenter är inne på samma spår där de menar att det beror på huvudentreprenören.
Respondent 17 har jobbat i Polen länge och påpekar hur stor vikt det läggs på säkerhet i Sverige jämfört med Polen, han tillägger även att de som är ansvariga för projekten i Sverige har bättre kunskap inom säkerhetsområdet. Respondent 23 har tidigare varit utstationerad i Frankrike och instämmer med andra respondenter. Han menar att privata aktörer inte bryr sig lika mycket om säkerhet jämfört med statliga aktörer, även i Frankrike.
Arbetsledaren för det polska företaget arbetade tidigare i Polen som projektchef för stora statliga projekt. Där hade han ansvaret för de delar av projektet som var mer riskfyllda, arbetsledaren själv beskriver det.
”När jag jobbade i Polen så jobbade jag mer med konstruktioner medan vi nu gör fler grejer inomhus så automatiskt försvinner ju så många risker. När man jobbar med själva konstruktionen innebär det så många fler olika moment och risker.”
Han fortsätter med att det är svårt för honom att jämföra då arbetsuppgifterna skiljer sig åt. En specifik punkt arbetsledaren tar upp är byggställningar. Han menar att byggställningar i Sverige är mycket bättre och säkrare än i Polen. Han förklarar hur byggställningar i Sverige växer i takt med byggnaden medan i Polen sparar företag in pengar på att inte bygga ställningar utan istället bygger de provisoriska broar och stödbalk. Han förklarar att yrkesarbetarna i Polen allmänt är mycket sämre på att följa säkerhetsregler och instruktioner.
4.2.7 Speciella åtgärder
I frågan om företag 2 använder sig av några unika och tydliga sätt för att uppnå hög säkerhetsnivå för alla arbetare får inte författaren ett tydligt svar från arbetsledaren.
Arbetsledaren är inne på sitt andra år i Sverige och saknar därför erfarenhet från andra svenska företag för att kunna jämföra och ge ett tydligt svar. Hans känsla är som tidigare nämnt att allting är välorganiserat och säkerheten allmänt håller hög nivå.
Yrkesarbetarna svarar likt arbetsledaren. De har svårt att jämföra med andra företag då många endast har arbetat på detta projekt. Respondent 12 jobbar egentligen på ett annat projekt i närheten men blev flyttad hit för att hjälpa till under tre veckors tid. Han säger att på den andra arbetsplatsen är nästan alla skyltar på polska och tyckte det var konstigt att så inte var fallet även här med tanke på att det är samma huvudentreprenör. Respondent 17 berättar om ett arbetsmoment när det inte fanns staket på balkongerna och deras arbetsuppgifter var att montera fönster. Då ordnade entreprenören skyltar på polska och hade extra genomgång om hur viktigt det är med säkerhetslinor vid dessa arbetsmoment.
Samtliga respondenter berättar att säkerhetsinformation alltid finns tillgängligt. Däremot menar respondenterna att det inte är någon som går och läser instruktionerna eftersom alla vet
