Institutionen för ABM
Biblioteks- och informationsvetenskap
Populär och impopulär kunskap
En diskursanalys av populärvetenskapliga och vetenskapliga texter
Unna Stenram
Magisteruppsats, 20 poäng, vt 2004 Institutionen för ABM
Handledare: Peter Kåhre
Uppsatser inom biblioteks- och informationsvetenskap, nr 229 ISSN 1650-4267
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning ... 1
Inledning ... 3
Syfte och frågeställning ... 3
Populärvetenskapens historia ... 5
Europa ... 5
Sverige ... 6
1990-talet ... 8
Populärvetenskap på bibliotek ... 9
Klassifikation ... 9
Bibliotekarien som grindvakt... 10
Läsvanor... 12
Utlånestatistik ... 13
Teoretiska utgångspunkter ... 15
Forskning om popularisering av vetenskap ... 15
Fleck ... 17
Professionalisering ... 19
Vetenskap som profession ... 21
Kunskapsproduktion ... 23
Vetenskaplig publicering, ... 24
Citeringar ... 25
Forskares publicering av populärvetenskap... 26
Redovisning av källmaterial... 30
Texter ... 33
Vetenskapliga texter ... 33
Populärvetenskapliga artiklar... 34
Recenserade verk ... 35
Recensioner... 35
Metodval ... 36
Diskussion och definition av centrala begrepp ... 36
Populärvetenskap ... 36
Genre... 38
Diskurs ... 39
Metod... 41
Diskursanalys ... 41
Kritisk diskursanalys... 42
Textanalys... 43
Diskursiv praktik... 45
Social praktik ... 45
Undersökning... 47
Klassifikation och ämnesord... 47
Kritisk diskursanalys... 48
Text och bild ... 48
Diskursiv praktik... 68
Social praktik ... 75
Slutsats... 76
Populärvetenskapens beståndsdelar ... 76
Vetenskapen och dess diskurser... 77
Forskarrollen ... 78
Kunskapsöverföring... 79
Biblioteket... 80
Bibliotekarierollen ... 80
Sammanfattning ... 82
Käll- och litteraturförteckning... 83
Otryckta... 83
I uppsatsförfattarens ägo ... 83
CD-skiva ... 83
Tryckta ... 83
Inledning
Under den senare delen av 1900-talet har debatten rörande miljön och sjuk- domar som AIDS påmint oss om de problem och hot mot hälsan som finns i vår värld. För att kunna bemöta dessa hot är vi i starkt behov av att få kunskap om de mekanismer som ligger bakom farorna. Detta nyhetsbehov har både forskare och vetenskapsjournalister försökt tillmötesgå. Massmedierna är fulla av populariserad vetenskap.
Med ett förflutet inom den naturvetenskapliga forskningsvärlden har jag funderat mycket över de värderingar som finns implicit inom den akademiska kulturen. Jag minns inte att vetenskapen eller forskningen någonsin problema- tiserades på institutionerna. Naturvetenskapens position ifrågasattes inte och jag saknade en diskussion om det samhälleliga och historiska perspektivet på verksamheten.
Sedan Augustpriset började dela ut pris för bästa fackbok har det massmediala intresset för denna sorts litteratur ökat. När jag hörde Dick Harrison i Sveriges Radios program Sommar berätta om hur illa han hade blivit bemött vid sin institution när han vunnit Augustpriset för sin bok om diger- döden, Stora döden, väcktes mitt intresse för populärvetenskap. Vad är det som är kontroversiellt med populariserad vetenskap?
Vetenskapens och populärvetenskapens betydelse i samhället vore ett intressant uppsatsämne, tyckte jag, utan att ana hur oändligt detta ämnes- område är med många lockande stickspår. Jag har fått begränsa mina ambitioner, uppsatsens tyngdpunkt ligger på populärvetenskapen och dess förhållande till vetenskapen.
Syfte och frågeställning
Målet med denna uppsats är att få en större förståelse för vad populärvetenskap är och hur genren förhåller sig till sitt ursprung, vetenskapen.
Under de inledande litteraturstudierna fann jag ingen jämförande studie av vetenskapliga och populärvetenskapliga texter avseende förhållningssättet till
Därför är mitt syfte att studera de attityder som finns beträffande den egna verksamheten i de två genrerna.
De konkreta frågeställningar som jag strävar att får svar på är:
• Vilka implicita och explicita uppfattningar (diskurser) kommer till uttryck i vetenskapliga publikationer och i den populärvetenskapliga litteraturen?
• Vilka skillnader och likheter finns i vetenskapliga och populärvetenskap- liga texter?
• Finns det några förklaringar till varför de funna diskurserna ser ut som de gör?
I uppsatsen diskuteras också några vetenskapssociologiska begrepp och teorier som berikar resonemanget om kunskapsöverföringens problematik när det gäller vetenskap och populariserad vetenskap. Jag resonerar också om populärvetenskapens funktion på folkbiblioteken, samt vilken roll biblioteka- rien har som förmedlare av kunskap.
Först behandlas de aspekter av vetenskapen som varit av betydelse för populärvetenskapens framväxt. Jag berör sedan forskarens yrkesroll för att bättre förstå vilka förutsättningar som forskningen har i dagens samhälle.
Populärvetenskapens historia
Den populariserade vetenskapens ursprung får sökas i vetenskapens historia.
Här följer en kort redogörelse för hur den populärvetenskapliga litteraturen växt fram i västvärlden.
Europa
Renässansen och senare reformationen banade väg för de nya tankar som den vetenskapliga revolutionen introducerade. Den italienske astronomen Galileo Galileis (1564–1642) verk Dialog om de två världssystemen (1632) utmanade sin samtid då han förde fram läran om solen som universums medelpunkt.
Galilei skrev om sina upptäckter i en delvis litterär form ”för att vara en människa bland människor, en person och en kraft inom sin egen kultur”, som en Galileikännare uttryckte det. Galileis drivkraft var alltså att integrera vetenskapen med kulturen och samhället, vilket populärvetenskapen i princip fortfarande strävar efter.1 (Galileis bild av universum stod i skarp kontrast mot den aristoteliska världsbilden och den katolska kyrkans dogmer. Den aristoteliska världsbilden hade inte utan vidare accepterats av den katolska kyrkan, men kyrkans män hade vid det här laget bestämt att filosoferna inte fick applicera sin kunskap på teologin. Om en konflikt uppstod mellan filosofernas läror och kyrkans dogmer hade filosofin enligt definition alltid fel.2)
Det var inte bara vetenskapsmännen som ville upplysa allmänheten om de nya insikterna om den nya naturvetenskapen. Fransmannen Bernard Le Bovier de Fontenelle (1657–1757) skrev Samtal om världarnas mångfald (1686).
Hans landsman filosofen Francois de Voltaires (1694–1778) gav ut ett verk om
1 Eriksson, Gunnar & Svensson, Lena, 1986, Vetenskapen i underlandet, s. 201.
2 Jonsson, Kjell, 1991, Harmoni eller konflikt? En idéhistorisk introduktion till förhållandet mellan vetenskap och religion i Västerlandet, s. 23 f.
Newtons upptäckter (1738). Dessa verk blev internationellt framgångsrika och bidrog till att förändra synen på universum.3
På 1800-talet debuterade den franske astronomen Camille Flammarion (1842–1925) med Bebodda världar (1862). Med glödande entusiasm blandades religion med vetenskap och natur. Flammarion vände sig främst till den outbildade massan men blev också mycket uppskattad i de mera bildade lägren då han lyckades blanda fantasifull vältalighet med vetenskaplig skärpa.
Flammarion skrev många böcker som kom ut i många upplagor och blev en mycket läst författare, han brukar kallas den förste professionelle populär- vetenskaplige författaren.4
Idéhistorikern Johan Andersson menar att Flammarion upphöjde vetenskapsmännens kall till att likna prästerskapets och att hans idéer om liv på andra planeter och själavandring starkt bidrog till att populärvetenskapen som genre ibland blev förlöjligad.5
Sverige
I Sverige kan man se det första medvetna försöket att sprida vetenskapen till allmänheten när Kungliga vetenskapsakademien grundades år 1739. Ett av akademiens syften var att sprida ”nyttiga rön” till den svenska allmogen. Fast dessa skulle nog inte klassas som populärvetenskap i dag.6
Idéhistorikern Tore Frängsmyr ser en brytningstid i Sverige år 1809:
Då förändrades nämligen hela strukturen. Före 1809 bestämdes allting som gällde forskning och kultur uppifrån av kungen och rådet, av ständerna och riddarhuset, av kyrkan och staten. Efter 1809 spred sig ett allt bredare medborgerligt inflytande, fler grupper blev delaktiga i samhällsbyggandet. Därmed förändrades också innehållet i vår idéhistoria, de renodlat akademiska perspektiven fick maka på sig för ett mer folkligt inflytande. […] Efter 1809 inträdde en helt ny situation. Medborgarna började deltaga i samhällsarbetet. Liberalismen arbetade för en social frigörelse där fler människor skulle få komma till tals.7
Idéer om att folket skulle bildas och därmed höja levnadsstandarden i landet banade vägen för folkskolans införande 1842. Läskunnigheten var från och med nu en faktor att räkna med. För att bejaka läslusten och för att sprida god
3 Eriksson & Svensson, 1986, s. 201 f.
4 Eriksson & Svensson, 1986, s. 196 f.
5 Andersson, Johan, 1997, ”Tre populärvetenskapliga traditioner”, s. 48.
6 Kärnfelt, Johan, 2000, Mellan nytta och nöje. Ett bidrag till populärvetenskapens historia i Sverige, s.
223.
7 Frängsmyr, Tore, 2003, ”När idéernas historia fick fäste i folket”.
och uppbygglig litteratur betonades vikten av sockenbiblioteket i folkskolestadgan:
För underhållandet af de i skolan förwärfwade kunskaper och synnerligen för befrämjandet af en sann christelig bildning […] åligge det ock Presterskapet att uppmuntra till inrättandet och begagnande af Socken-bibliotek, samt dertill tjenliga böcker föreslå.8
Det var alltså kyrkan som drev sockenbiblioteken, helt utan ekonomiska bidrag. Bokbestånden bestod i hög grad av ”auktoriserade andaktsböcker, föråldrad lantbrukslitteratur och okritiskt patriotiska skrifter”. Under 1800-talet öppnades ett par tusen sockenbibliotek. De flesta tynade bort vid sekelskiftet eftersom bokurvalet var begränsat och kontrollerat av överheten.9
De första stadsbiblioteken i Sverige öppnades under 1860-talet i bl.a.
Karlshamn, Örebro och Visby. Dessa föregicks av den radikale riksdags- mannen Fredrik Theodor Borgs (1824–1895) idéer om det allmänna biblioteket som skulle vara öppet för alla samhällsklasser. Biblioteket ”kan, och bör, komma alla klasser tillgodo, ej mindre presten och skolläraren, embetsmannen och militären, än handlanden, handtwerkaren och jordbrukaren, ty bildning behöver vi alla”. Folkbildningstanken var drivande i Borgs mission och önskan om den sociala kontrollen stark. Han ansåg att arbetaren skulle ”läsa för att rena och förädla sina tankar, och för att blifwa nöjd med sin lott, som är honom beskärd, ty just av boken får han lära att hwar och en har sin börda i sin kallelse”.10
Mats Myrstener har i sin avhandling om Stockholms stadsbiblioteks fram- växt kartlagt Klara församlingsbiblioteks utlån kring året 1900. Den mest utlånade titeln var Zacharias Topelius’ Fältskärns berättelser. På sjunde plats låg Anders Fryxells Berättelser ur svenska historien. Även andra fackböcker i samlingarna var ofta utlånade: Arthur Hazelius’ Fosterländsk läsning för barn och ungdom. Gossarnas lekar, Flickornas lekar och Huru skall en flicka vara?11
De stora folkrörelserna: kvinnorörelsen, arbetarrörelsen, nykterhetsrörelsen och den religiösa väckelsen krävde sociala förändringar. Intresset för all sorts
8 Kärnfelt, 2000, s. 174.
9 Myrstener, Mats, 1998, På väg mot ett stadsbibliotek. Folkbiblioteksväsendets framväxt i Stockholm t o m 1927, s. 28 och där anförda källor.
10 Myrstener, 1998, s. 30, citaten från F. Th. Borg..
11 Myrstener, 1998, s. 117 ff.
kunskap blev allt större. Människor ville förstå sammanhangen i världen för att kunna påverka och förändra den.
Inom alla dessa folkrörelser hade folkbildningen en avgörande betydelse. I föreningar och studiecirklar, i studieförbund och vid folkhögskolor pågick ett läsande och lärande, ett diskuterande och ifrågasättande. Det var här man lärde sig demokratins arbetsformer, att begära ordet, att ställa proposition, att skriva protokoll.12
Från Danmark kom idén att ge ut billighetsböcker. Den danske förläggaren Henrik Koppel (1871–1934) gav 1898 ut tidskriften Ljus: Veckoskrift för upplysning och underhållning i Sverige. Tidskriften lockade köpare med att bifoga berättelser i följetong och ett lågt pris, tio öre per häfte. Tidskriften kom ut i stora upplagor, som mest i 80 000 exemplar.13 Koppel utnyttjade romanens dragningskraft på de breda lagren. Just detta önskade läraren och naturforskaren Astrid Cleve-Euler (1875–1968) att motverka. Hon hoppades att populärvetenskapen skulle konkurrera ut den banala romanlitteraturen. Cleve- Eulers moraliserande över romanläsandet är typiskt för denna tid, populärvetenskapen skulle främja anständigheten. Cleve-Euler var den första som använde begreppet populärvetenskap i den betydelse genren har i dag.14
Under 1920-talet gav flera svenska förlag ut skrifter i populärvetenskap, några av dem för att användas i folkrörelsernas studiecirklar. Bonniers gav ut Verdandis småskrifter och Vetenskap och Bildning: Albert Bonniers handböcker i vår tids vetande, Wahlström & Widmarks Populära skrifter, Tidens förlag Modernt vetande och Natur & Kultur Natur och Kultur och Försök själv.15
1990-talet
Under 1990-talet initierades flera stycken olika massmediala projekt som behandlade vetenskap i Sverige. Högkonjunkturen gav pengar att satsa i nya djärva projekt.
Maria Borelius och Anne Wegelius var hjärnorna bakom K-world, eller Kunskaps-TV, en TV kanal som sände kvalitetsprogram om vetenskap över det digitala TV nätet. Kanalen fick överlag god kritik. Problemet var distributions- sättet. När kanalen startade 1999 trodde man att det digitala TV-nätet skulle
12 Frängsmyr, 2003.
13 Kärnfelt, 2000, s. 261.
14 Kärnfelt, 2000, s. 215 f.
15 Kärnfelt, 2000, s. 266 f.
växa snabbt och snart vara tillgängligt för miljoner hushåll. När inte detta skedde uteblev reklamintäkterna och konkursen var ett faktum. K-world lades ned våren 2002.16
Bokförlaget Natur & Kultur och etablerade organisationer som Saco och Vetenskapsrådet stod bakom grundandet av tidningen Dagens Forskning år 2001. Syftet var att tidningen oberoende skulle syna forskningen i landet. Det fanns ett behov av ett fristående organ som kunde granska de etiska, ekonomiska och politiska problem som finns inom forskningsvärlden. En viktig uppgift, enligt många, efter det att regeringsmakten ökat sin politiska styrning av universiteten. Efter bara 18 månader lades tidningen ner, anledningen sades vara bristande prenumerationsunderlag.17
SAFARI (Spridning Av Forskningsinformation till Allmänheten öveR Internet) skapades 1998 och var Högskoleverkets Internetsajt som skulle förse allmänhet/skola, högskolestuderande, näringsliv och forskarsamhället med forskningsinformation. Syftet var att universitet och högskolor skulle redovisa sina forskningsresultat på ett lättbegripligt sätt. En utvärdering av SAFARI visade att sidan inte fungerade som önskat. Informationen var inte tillräckligt lätt att förstå, dessutom kostade SAFARI för mycket pengar.18
SAFARI är i dag ersatt av Vetenskapsrådets forskning.se som bl.a.
informerar om forskningsanslagsbeslut. Där finns länkar till en mängd populärvetenskapliga tidskrifter och Internetsajter. Den forskningsinformation som finns är mestadels pressreleaser om aktuella disputationer. Ingen större möda verkar ha lagts ner på att popularisera informationen för skola/allmänhet.
Populärvetenskap på bibliotek
Klassifikation
Populärvetenskapen har inget eget signum i SAB19-systemet. Det signum som rekommenderas i den Ämnesordslista som BUS (Kungliga bibliotekets enhet för bibliografisk utveckling och samordning) upprättat är Bfa. De titlar som
16 Hallsenius, Johan, 2002, ”K-world: Fallna änglar”, och Lindham, Elisabeth, 2002, ”Drömmen om K- world”.
17 Rothstein, Bo, 2003, ”Forskning bör tåla granskning”, och Gripenberg, Pia, 2003, ”Trettio miljoner i förlust när tidning går i konkurs”.
18 Jacobsson, Carl & Billfalk, Sara, 2002, Utvärdering av SAFARI ett nationellt Internetbaserat forskningssystem, passim.
19 SAB står för Sveriges Allmänna Biblioteksförening.
kommer upp vid en sökning av Bfa i Libris ger ett tusental titlar som handlar om populärvetenskap och forskning.20
Populärvetenskapliga och vetenskapliga böcker klassificeras ämnesvis och särskiljs inte. Vetenskapliga avhandlingar återfinnes dock i Libris under utökad sökning, publikationstyp: avhandlingar.21
En sökning på ordet ”populärvetenskap*” i Stockholms stadsbiblioteks katalog gav 218 träffar. Bland dessa fanns populärvetenskapliga magasin, t.ex.
Ny svensk tidskrift från 1880 och framåt och tidskriften Forskning och Framsteg. Även Gunnar Eriksson och Lena Svenssons Vetenskapen i underlandet återfanns här, alltså en bok om populärvetenskap. Denna sökning återfann inte heller den typen av populärvetenskaplig litteratur som marknads- förs som populärvetenskap i bokhandeln.
En sökning på ”populärvetenskap*” i bibliotek.se gav 1 490 träffar, vilket är vad som finns i folkbibliotekens BURK-katalog, skapad och underhållen av Bibliotekstjänst (BTJ), och forskningsbibliotekens Libris-katalog tillsammans.
Av dessa 1 490 titlar kunde 312 stycken visas på skärmen. Besynnerligt nog var majoriteten av träffarna titlar om trädgårds- och blomskötsel. Denna sökning gav inte heller något bra urval av aktuell populärvetenskaplig litteratur.
Det går alltså inte som biblioteksbesökare att enkelt hitta ”typiska”
populärvetenskapliga böcker i folkbibliotekens kataloger. En bibliotekarie kan söka i Bibliotekstjänsts littinfo.22 En sökning i april 2004 med ordet ”populär- vetenskap*” gav 565 träffar, vilket knappast kan vara en fullständig lista över genren. Är bibliotekariens kompetens det sista hoppet?
Bibliotekarien som grindvakt
Bibliotekariens uppgift när det gäller förmedlandet av vetenskap och populär- vetenskap är att sträva efter en god kvalitet i bibliotekens samlingar. Folk- bibliotekens uppgift är att bygga upp mediebeståndet med verk som vänder sig till genomsnittsmedborgaren, medan forskningsbiblioteken främst vänder sig till studenter och forskare inom olika akademiska discipliner. Ändå har folk- och forskningsbibliotek delvis samma litteratur. Exempelvis finns en hel del
20 Uppgifterna är hämtade från Kungliga Bibliotekets hemsida, http://www.kb.se (2004-04-29).
21 Uppgifterna är hämtade från Kungliga Bibliotekets hemsida, http://www.kb.se (2004-06-06).
22 Bibliotekstjänsts littinfo innehåller BTJ-häftets recensioner där litteraturen ibland benämns efter genre- tillhörighet och i sådana fall kan återfinnas vid en sökning.
vetenskapliga avhandlingar på vanliga folkbibliotek och det finns populär- vetenskapliga tidskrifter på många forskningsbibliotek.
Folkbibliotekariens roll som grindvakt när det gäller bibliotekens bestånds- utveckling är omdebatterad. Lisbeth Stenberg tolkar Statens Offentliga Utredning 1997:141, Boken i tiden, att:
Det är läsarna som själva avgör vad som är den goda litteraturen, biblioteket tillhandahåller bara den litteratur som efterfrågas. Biblioteket har ett ansvar att sprida kvalitetslitteratur.23
Biblioteket ska alltså tillgodose allmänhetens uttalade önskan av viss litteratur och samtidigt tillgängliggöra s.k. god litteratur. Vad som är ”god” litteratur avgjordes förr i hög grad av litterära auktoriteter.
Informationsvetaren Patrick Wilsons vill kalla de personer, institutioner och texter som vi tror och litar på kognitiva auktoriteter. Dessa har en speciell kunskap inom ett område. En auktoritet får sin befogenhet av andra människors erkännande inom ett visst område, vilket inte självklart gör dem som kallar sig experter till kognitiva auktoriteter. En expert behöver inte bekräftas av någon annan, man kan vara expert oberoende av andra människor. En auktoritet förtjänas genom ett gott anseende och en auktoritet kan ha inflytande även utanför dess specialområde. Men att ha kognitiv auktoritet inom en specialitet ger inte automatiskt auktoritet inom andra områden.24
Vilka kriterier gäller för en texts kognitiva auktoritet? Wilson menar att vi kan lita på en text vars författare vi litar på.
We can trust a text if it is the work of an individual or group of individuals whom we can trust. The usual considerations that would warrant recognition of a person’s authority can be transferred to his work as long as the work falls within the sphere of his authority.25
Det ligger nära till hands att välja vetenskapsmän som kognitiva auktoriteter för vetenskaplig och populärvetenskaplig litteratur. Anledningen till att forskare vid institutioner är lämpade att vara auktoriteter är att de är ensamma om att samla en unik kompetens vid sin institution.26 Wilson försöker reda ut den delikata frågan huruvida bibliotekarien kan vara en auktoritet på auktoriteter eller inte. Svaret är nej. En bibliotekarie är inte bättre på att välja
23 Stenberg, Lisbeth, 2002, ”Det könskritiska perspektivet”, s. 16.
24 Wilson, Patrick, 1983, Second-hand Knowledge, s. 13 ff.
25 Wilson, 1983, s. 166.
26 Wilson, 1983, s. 84.
ut ”den rätta” boken än vem som helst. ”Librarians as a group have no special ability to decide what texts deserve what cognitive authority, but they are no worse than many other groups in this regard.”27 Däremot kan en enskild bibliotekarie genom erfarenhet och genom att kommunicera med ämnesspecialister förvärva auktoritet på kognitiva auktoriteter för vissa låntagargrupper. ”Librarians can individually acquire cognitive authority for particular patrons, but librarians as a group can claim no special authority.”28
Bibliotekariens ämneskunskap är en tillgång. Det viktigaste arbetet i folk- bibliotekens beståndsutveckling är dock, enligt Anna-Lena Höglund och Christer Klingberg, att varje bibliotek analyserar sin situation och uppgift i kommunen och skaffar en kunskap om verksamhetens kärna. Utifrån denna kan en strategisk mediaplanering göras och sedan agerar man utifrån den. I strävan att bibliotekets samlingar ska utnyttjas optimalt behövs en bild av böckernas nyttjandegrad, låntagarnas behov och efterfrågan. Undersökningar har visat att bibliotekarier haft en tendens att köpa in mindre avancerad litteratur som de hade liten kunskap om själva. Detta förfarande är inte tillfredsställande, problemet skulle kunna minskas genom en god planering av mediaförvärven.29
En utvärdering av verksamheten ger en bild av vad som har uppnåtts med olika åtgärder och är en ytterst viktig del i den fortsatta planeringen.30
Omvärldsbevakning är ett relativt nytt begrepp som har letat sig in i biblioteksvärlden. Omvärldsbevakning innebär att aktivt söka kunskap om vad som händer i samhället och världen i övrigt och kan ses som en motpol mot att bara beställa litteratur ur BTJ-häftet. En god omvärldsbevakning ger en bättre framförhållning.31
Läsvanor
John Fiske redogör för en stor brittisk mediaundersökning som visade att medier användes för olika behov. De tillfrågade personerna föredrog att använda tidningar, radio och television för sina sociala behov och för att
”associera” sig med samhället. De använde böcker och filmer för att fly verkligheten. Böcker var också det medium som användes för att få större
27 Wilson, 1983, s. 185.
28 Wilson, 1983, s. 187.
29 Höglund, Anna-Lena & Klingberg, Christer, 2001, Strategisk medieplanering för folkbibliotek, s 36 ff.
30 Höglund &Klingberg, 2001, s. 18 ff.
31 Reinhammar, Anneli, Utan spaning – ingen aning. Om omvärldsbevakning och bibliotek.
http://www.eskilstuna.se/lansbiblioteket/arkiv/Utan%20spaning%20ingen%20aning.doc (2004-04-29).
självkännedom. Utbildningsnivån påverkade medieanvändningen, högut- bildade läste gärna böcker och tidningar, medan de med lägre utbildning hellre såg på TV och lyssnade på radio.32 Denna undersökning gjordes innan Internet slog igenom.
Mediebarometerns statistik visar att av Sveriges befolkning använde 32 procent Internet en genomsnittlig dag. De högutbildade använde Internet i större utsträckning än de lågutbildade, 44 procent mot 12 procent. Även Internetanvändningen på arbetet medräknades vilket säkert påverkade resultatet. Samma statistik indikerar att högutbildade ser mindre på TV och lyssnar mindre på radio än lågutbildade, skillnaden är dock inte stor. Däremot är bokläsandet markant större hos de högutbildade, 49 procent av dessa läser böcker en genomsnittlig dag mot 23 procent av de lågutbildade.33
Statistiken visar alltså att det finns vissa skillnader i mediekonsumtion mellan högutbildade och lågutbildade även i Sverige.
Syftet med svenskarnas läsning uppgavs att vara för nöjes skull, 87 procent, och för arbetet eller skolans skull, 20 procent.34 (Tydligen utesluter inte det ena det andra.)
Utlånestatistik
Populärvetenskaplig litteratur lånas ut i hög utsträckning vid svenska bibliotek.
Vid en undersökning klassades fackböcker i tre olika nivåer, ”svåra” (veten- skapliga), ”medelsvåra” (populärvetenskapliga) och ”lätta” (modebetonade faktaböcker), och statistik gjordes på utlånen av dem. Siffrorna visade att de
”lätta” och ”medelsvåra” stod för 92 procent av utlånen, de ”svåra” stod bara för 8 procent. Samtidigt kontrollerades utlånen ämnesvis. Humaniora prioriterades vid inköpen, men lånades inte ut i samma grad. Böcker om fritid hade däremot höga utlåningssiffror medan förvärvningen var låg. Statistiken visade alltså att bokförvärven inte speglade efterfrågan. Förklaringen troddes vara att bibliotekarierna hade köpt in en hög andel av humaniora eftersom de var humanister.35
Stockholms stadsbiblioteks statistik över de hundra mest utlånade vuxen- böckerna under 2003 domineras av klassifikationerna Hc och Hce. Endast fem
32 Fiske, John, 1990, Kommunikationsteorier. En introduktion, s. 33 f.
33 Carlsson, Ulla, Facht, Ulrika & Hellingwerf, Karin, 2003, Bokläsning i den digitala tidsåldern: resultat från Mediebarometern 1979–2002, underlag utarbetat för SCB och Bokpriskommisionen, s 19.
http://www.nordicom.gu.se/sv/Boklasning/boklasning%20i%20den%20digitala%20tidsadern%201979- 2002.pdf.(2003–12–15).
34 Carlsson, Facht & Hellingwerf, 2003, s. 10.
35 Höglund & Klingberg, 2001, s. 28 ff.
verk är klassificerade på annat sätt: På åttonde plats kommer Kerstin Thorvalls Upptäckten, Gza, på 41:a plats Yrsa Stenius Tills vingen brister. En bok om Jussi Björling, Ijz. På 75:e plats kommer Warie Dires Ökenblomman återvänder, Lz. På 82:a plats ligger Gustav von Platens Bakom den gyllene fasaden Gustaf V och Victoria. Ett äktenskap och en epok, Kc.5, och på 100:e platsen återfinns Cecilia Hagens De osannolika systrarna Mitford, Ldz.36
Alla dessa fem verk handlar om människors levnadsöden. Enligt Kulturrådets definition37 tillhör de facklitteraturen, men jag anser inte att de representerar inte den rent bildande eller vetenskapliga populärvetenskapen.
36 Utlånestatistiken är hämtad från Stockholms stadsbiblioteks hemsida
http://www.ssb.stockholm.se/upload/6626/Topplista%20vuxentitlar%202003.pdf (2004-03-12).
37 Enligt Kulturrådet definieras facklitteratur sålunda: Böcker som enligt bibliotekens klassifikationssystem hänförs till andra ämnesområden än H och barn- och ungdomsböcker. Statens kulturråd, Böcker och kulturtidskrifter 2001, 2002:5, s. 8,
http://www.kur.se/uploaded/document/2003/1/15/bocker_kulturtidskrifter.pdf (2004-03-12).
Teoretiska utgångspunkter
Forskning om popularisering av vetenskap
Vid Institutionen för idéhistoria och vetenskapsteori vid Göteborgs universitet har flera avhandlingar om populärvetenskap lagts fram och fördjupat kunskapen i ämnet. Johan Kärnfelt, Dick Kasperowski och Kaj Johansson har alla disputerat vid denna institution.
Johan Kärnfelt har gjort en grundlig kartläggning av den svenska populärvetenskapliga litteraturens framväxt. Han visar hur den populärvetenskap vi känner idag till stor del växte fram ur det folkbildnings- ideal som florerade kring det förra sekelskiftet.38
Dick Kasperowski har i sin avhandling Vetenskap, media, allmänhet. En konstruktivistisk studie av forskningsöversikten som ämne och resurs (2001) behandlat förhållandet mellan vetenskap, media och allmänhet i en under- sökning av hur forskningsöversikter skrivs. Massmediernas kunskaps- förmedlande roll är stor i dagens samhälle och detta har uppmärksammats av forskare internationellt. Kasperowski kallar detta forskningsområde VMA, dvs forskning om relationerna mellan Vetenskap, Media och Allmänhet. Många vetenskapsmän är angelägna om att deras forskningsresultat ska förvaltas väl och inte missbrukas. Massmedias roll är viktig, men kan orsaka mer förvirring än klarhet om forskningsresultat publiceras på ett opedagogiskt sätt.
”Allmänheten” inbegriper här lekmän, politiker och även de vetenskapsmän som är lekmän inom de forskningsområden de inte själva är specialister i.39
Kasperowski menar att forskare inom VMA-området har använt sig av begreppen diffusion (spridning) och deficit (brist). Med diffusion menas att forskningsresultat blivit enkelriktat förmedlade till allmänheten via massmedia i en entydig form. Diskussioner om vetenskapens motiv eller plats i samhället
38 Kärnfelt, 2000, passim.
39 Kasperowski, Dick, 2001, Vetenskap, media och allmänhet. En konstruktivistisk studie av forsknings- översikten som ämne och resurs, passim.
har undvikits. Begreppet deficit innebär att allmänheten har ansetts ha en bristande förutsättning och utbildning för att kunna förstå och tillgodogöra sig den förmedlade kunskapen.40
Vetenskapen har placerats i en alldeles egen sfär vars koder och normer inte ifrågasatts eftersom vetenskapen ansetts producera en objektiv sanning.41 Men även inom denna ram finns sociala ordningar och andra intressen att upprätthålla, vilket spelar en stor roll. Den objektiva (ofta den naturveten- skapliga) sanningen har framstått som den enda sanningen. Denna
”scientistiska vetenskapssyn” utmärks av att:
man förnekat att formuleringen av vetenskaplig kunskap också innefattar antaganden om sociala och politiska förhållanden som måste vara öppna för förhandlingar. I stor utsträckning har detta bidragit till att samhällets elit kunnat upprätthålla sin position med allmänhetens accepterande av ’naturliga ordning’ som den presenteras av vetenskapen via massmedia. Dessa behöver experter för sitt innehåll och för att höja sin prestige och trovärdighet.42
Vid Institutionen för Tema, Linköpings universitet, har Åsa Pettersson gjort en studie med titeln: Kan populärvetenskap ge förståelse? En fenomenologisk studie kring beskrivningar av naturvetenskapliga och humanistiska kulturer, (1998). Pettersson har velat utforska om hon som lekman kan förstå författarens verk ur ett fenomenologiskt perspektiv. Fenomenologin menar att varje människa föds in i en livsvärld. Livsvärlden är personens medvetande om sin egen historia, sin nutid och sin framtid.
Petterssons slutsats är att en populärvetenskaplig text inte skapar en förståelse, men en mening i livsvärlden. Fenomenologin pekar på två former av förståelse, den aktuella och den potentiella. Den aktuella förståelsen står för den förståelse en människa har då hon har förkroppsligat kunskapen, den kunskap personen själv kan reproducera. Den potentiella förståelsen är den slutsats man når genom sina tidigare erfarenheter. Potentiell förståelse är den enda förståelse vi kan få genom att läsa populärvetenskaplig litteratur.43
40 Kasperowski, 2001, s. 120 f.
41 Kasperowski, 2001, s. 121.
42 Kasperowski, 2001, s. 122.
43 Pettersson, Åsa, 1998, Kan populärvetenskap ge förståelse? En fenomenologisk studie kring beskriv- ningar av naturvetenskapliga och humanistiska kulturer, passim.
Fleck
Den polske läkaren och vetenskapsteoretikern Ludwik Fleck (1896–1961) har nyligen blivit uppmärksammad i två doktorsavhandlingar, i Kaj Johanssons Den torgförda biologin. Studier i populärvetenskapens problem och tematik (2003), och i Bengt Liliequists Ludwik Flecks jämförande kunskapsteori (2003).
Ludwik Flecks bok Entstehung und Entwicklung einer wissenschaftlichen Tatsache (i svensk översättning Uppkomsten och utvecklingen av ett vetenskapligt faktum, 1997) kom ut 1935 och innehåller tankar som förebådar Kuhns paradigmteori.44
Bengt Liliequists avhandling behandlar Flecks läror i relation till Kuhns, Poppers och Bhaskars tankar.45 Liliequist menar satt Fleck bl.a. ”framhåller att människan måste ses som en del av världen och som levande i världen och inte utanför världen”.46
Kaj Johansson försöker i sin avhandling om populärvetenskapens problem och tematik svara på frågan ”Vad är populärvetenskap?” Han har med utgångspunkt i vetenskapsfilosofi tagit upp frågan om populärvetenskap kan förklara vetenskap så att den blir meningsfull för både fackmän och lekmän.
Som utgångsmaterial har han valt biologiska populärvetenskapliga texter.47 I denna uppsats beaktas endast de aspekter ur Flecks teorier som jag anser fruktbara för denna uppsats tema.
Fleck införde begreppen tankestil och tankekollektiv för att kunna disku- tera vetandet och vetenskapen i sociologiska termer:
Flecks mycket allmänt hållna beskrivning sätter kollektivet som den historiska bäraren av ett visst vetande och en specifik kultur, vilket också gör att den omfattar en tankestil.
Tankestil avser i sin tur kombinationen av en selektiv kognition och en riktad beredskap för handlande. I korthet innebär det att ny kunskap tar form i relation till redan existerande kunskapsformer, och att dessa alltid har en viss form och stil.48
Enligt Johansson menar Fleck att populärvetenskaplig kunskap inte i grunden skiljer sig från vetenskapligt vetande utan är ”del i ett slags vetenskap, och att den uttrycker ett slags vetenskaplig kunskap”. Populärvetenskap ska inte tolkas
44 Liliequist, Bengt, 2003, Ludwik Flecks jämförande kunskapsteori, s. 250.
45 Liliequist, 2003, passim.
46 Liliequist, 2003, s. 253.
47 Johansson, Kaj, 2003, Den torgförda biologin. Studier i populärvetenskapens problem och tematik, passim.
48 Johansson, 2003, s. 45.
som en ovetenskap och lättvindigt separeras från fackvetenskapens vetenskap.49 Det som särskiljer vetenskap från populärvetenskap är att populärvetenskapen inte kan åberopa vetenskapens vederhäftiga bevisföring. En bevisföring som kräver det esoteriska50 tankekollektivets tankestil.51
Fleck menar att både populärvetenskap och populärt vetande har sålunda funktioner att fylla i den vetenskapliga kunskapsproduktionen.
Även den mest noggrant arbetande fackman har populärvetenskapen att tacka för många begrepp, liknelser och allmänna åskådningar. Populärvetenskapen är en allmänt verkande faktor i all kunskap och därför ett kunskapsteoretiskt problem.52
Det finns dock skillnader mellan populärvetenskapligt och vetenskapligt vetande. Johansson framhåller Flecks åsikt att ett vetenskapligt faktum inte är ett vanligt vardagligt faktum. Vetenskaplig kunskap som erhålls genom forskning präglas av det tankekollektivs tankestil som producerar kunskapen och därmed får kunskapen egenskaper från detta.53 Tankekollektivet beror på att fackstuderande invigs i forskarnas sätt att tänka genom lärarledd undervisning.54 ”Vägen in i kollektivet, vägen till dess esoteriska vetande och verksamhet går via auktoritär träning och milt tvång.”55
Fleck delade upp det moderna vetenskapliga tankekollektivet i flera typer:
tidskriftsvetenskap, handboksvetenskap och populärvetenskap. Dessa varianter av vetenskap representerar olika grader av förståelse eller kunskap, den eso- teriska kunskapen och den exoteriska56 kunskapen. En fackman har, enligt Fleck, generellt sett en esoterisk kunskap representerat i tidskrifts- och handboksvetenskapen. Tidskriftsvetandet har en tillfällig, preliminär, karaktär och kunskapen utvärderas ständigt. I handboken kommer tidskriftsvetenskapen till en mera självständig form och viss forskning och vissa teorier upphöjs medan annan forskning utelämnas. En lekman kan bara skaffa sig exoterisk kunskap ur den populärvetenskapliga litteraturen.57 Detta beror delvis på att en
49 Johansson, 2003, s. 41.
50 Nationalencyklopedins nätupplaga, uppslagsord: esoterisk: avsedd endast för invigda och därför svårbegriplig och mystisk. http://www.ne.se (2004-04-11).
51 Johansson, 2003, s. 99..
52 Fleck, Ludwik, 1997, Uppkomsten och utvecklingen av ett vetenskapligt faktum. Inledning till läran om tankestil och tankekollektiv, s. 111.
53 Johansson, 2003, s. 52.
54 Johansson, 2003, s. 86.
55 Johansson, 2003, s. 55.
56 Nationalecyklopedins ordbok, uppslagsord: exoterisk: avsedd för folk i allmänhet och därför lättillgänglig och populär. http://www.ne.se (2004-04-11).
57 Fleck, 1997, s. 110 ff.
lekman är ensam, isolerad, och inte har fackmannens tankekollektiv som bakgrund.
Föreställningen om populärvetenskapen som en förenklad och förvanskad form av vetenskap förekommer i de ovan nämnda diffusions- och deficit- teorierna (se s. 15 f). Johansson menar att Fleck inte ansåg att vetenskapen var överordnad den populärvetenskapliga och att människor inte kunde katego- riseras i vetenskapsmän och allmänhet på ett entydigt vis och därför blir diffusionsbegreppet urholkat och oanvändbart inom Flecks lära.58
Ludwik Fleck menade att populärt vetande som delas av många människor fungerar som en slags stabilisator i samhället. En populärvetenskaplig skildring åskådliggör vetenskapen i konkreta bilder som även forskaren påverkas av. På så sätt legitimeras och stabiliseras forskarens kunskap, och ur populärveten- skapen kan forskarna hämta ny inspiration till ny forskning.
Säkerhet, enkelhet och åskådlighet uppstår först i populärvetenskapen. Ur dessa tre egenskaper hämtar specialisten sin tro på vetenskapens ideal och häri ligger populärvetenskapens allmänna kunskapsteoretiska betydelse.59
Professionalisering
Forskning om professionalisering har funnits under hela 1900-talet. I de anglo- saxiska länderna definierades de professionella som akademiker som inte hade någon chef över sig utan istället fick sitt uppdrag direkt av sin klient. De typiska professionella yrkesgrupperna var läkare och advokater som kunnat etablera sig på den kommersiella marknaden. På så sätt särskiljde de professionella sig från andra yrkesgrupper som tjänstemän och hantverkare.
Detta synsätt på professioner kallas ”essentialistiskt”, eftersom beskrivningen fokuseras på professionens ”essens”, väsen.60
Efter 1970-talet anlade den amerikanska sociologen Magali Sarfatti Larson ett vidare perspektiv på de professionella. Hon ansåg att professionalismen förändrades när den blev byråkratiserad på 1890-talet, både i den privata och i den offentliga sektorn för att ”uppnå sina monopolitiska mål”. Detta var ett nytt sätt att se på professionalismen, att arbetsförhållandena omskapades med samhällets förändring.61
58 Johansson, 2003, s. 80 f.
59 Fleck, 1997, s. 113.
60 Selander, Staffan, 1989, ”Inledning”, s. 14.
61 Torstendahl, Rolf, 1989, ”Professionalisering, stat och kunskapsbas”, s. 28 f.
Det anglosaxiska resonemanget om de professionella går inte att utan vidare applicera på det svenska systemet. Här har alltid statsmakterna haft ett stort inflytande på den akademiska världen. Staten har anställt många akademiker och detta har medfört att de inte har den oberoende ställning som betonas så starkt i den anglosaxiska modellen.62
Den svenske sociologen Thomas Brante menar att personer inom samma profession delar ett antal erfarenheter som svetsar dem samman. De har en gemensam utbildning och deras arbetsuppgifter är i stort sett desamma. De är ofta organiserade i samma förbund där de arbetar för gemensamma intressen.
Inte sällan ger dessa faktorer en anda av lojalitet och kollegialitet.63
De professionella akademikerna månar om sin specifika kunskap.
Kunskapen blir i vetenskapens namn ett maktverktyg. Den franske filosofen Michel Foucault (1926–1984) utvecklade en teori om makt och kunskap.
Foucault ansåg inte att det största problemet var att vetenskapen påstår att den har sanningen utan att ha den.
För Foucault var problemet att vetenskapen faktiskt skapar sanningen, och inte bara i laboratoriet, utan att den kan liera sig med andra maktapparater och bidra till att skapa den ordning där den blir sann […] Därmed vidgas också problemet till att bli ett problem som gäller kunskapsproduktion och kunskapsanvändning i allmänhet, där professioners maktanspråk blir förlängningar av vetenskapernas försök att inmuta domäner att kontrollera.64
Enligt Mats Alvesson, professor i företagsekonomi, innebär Foucaults kun- skapsbegrepp att kunskap ordnar världen och därmed formar världen och därför används makten till att definiera andra:
Olika former av kunskap tjänar makten och fungerar som disciplinära verktyg, bland annat genom att ange vad som är normalt och vad som är avvikande. Vedertagna idéer inom vetenskap och andra samhällsinstitutioner om vad som är naturligt, normalt och förnuftigt bidrar alltså till att styra individens självuppfattning och beteende.65
Inom den kritiska diskursanalysen (som förklaras längre fram i uppsatsen), ges en ljusare bild av Foucaults teori om makt och kunskap. Här menar man att denna makt ger alla människor medel att agera och påverka sin omvärld.
62 Brante, Thomas, 1989, ”Professioners identitet och samhälleliga villkor”, s. 48.
63 Brante, 1989, s. 41.
64 Sunesson, Sune, 1993, ”Inledning”, s. xvii f.
65 Alvesson, Mats, 2003, Postmodernism och samhällsforskning, s. 48.
Makten är ”produktiv – snarare än som en tvångskraft som någon utövar över andra”.66
Vetenskap och kunskap har omvärderats kraftigt under 1900-talet.
Begreppet postmodernitet myntades av den franske filosofen Jean-François Lyotard (f. 1924). Postmodernitet innebär att ”de stora berättelserna” tappat sin mening och att alla historiska band klippts av. Istället finns en mängd olika kunskaper, där vetenskapen inte har någon särställning.67
Dekonstruktionen av gamla föreställningar och nya synsätt på forna sanningar förändrar människans syn på sig själv. Alvesson menar att post- modernisternas misstro mot samhällets grundvalar innebär att samhället fragmenteras. Detta i sin tur innebär att de identitetsstabiliserande krafterna går förlorade vilket leder till en osäkerhet där människor drivs in i identitetsstärkande positioner. Människors yrkesidentitet kan bli en allt viktigare faktor för individens självuppfattning.68
Vetenskap som profession
Den engelske naturforskaren Robert Boyle (1627–1691) förändrade synen på vetenskapen och vetenskapsmannen när han införde vissa regler för hur ett vetenskapligt experiment skulle utföras. Före Boyles tid ansågs det att (natur)vetenskap var teoretisk. Att utföra laborationer och andra praktiska experiment var suspekt: det var något som alkemister sysslade med. Boyle menade att vetenskapen skulle skilja på fakta som man kunde veta något om och hypoteser som bara kunde förbli hypoteser. Han tyckte sålunda att cartesianernas strid om atomernas natur var fruktlös. Cartesianerna ansåg att atomerna var oändligt delbara medan atomisterna hävdade att all materia bestod av odelbara atomer. Boyle menade att eftersom man inte kunde lösa gåtan genom att göra experiment var det meningslöst att överhuvudtaget diskutera saken.69
Boyles metod att göra vetenskapen tillförlitlig var att bjuda in respektabla medborgare att bevittna hans experiment. Dessa medborgare hade god status och ansågs därför trovärdiga. Boyles personliga ställning i samhället bidrog till att han fick ett så stort inflytande på vetenskapssynen. Royal Society
66 Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise, 2000, Diskursanalys som teori och metod, s. 69.
67 Nordin, Svante, 1994, ”Postmodernism”.
68 Alvesson, 2003, s. 44.
69 Barnes, Barry, Bloor, David & Henry, John, 1996, Scientific Knowledge, s. 142 ff.
utvecklade regler för hur vetenskapen skulle avgränsas. I konceptet ingick att bara samhällets betrodda medborgares forskning som utfördes under specifika betingelser var tillförlitlig. Barnes, Bloor och Henry menar att den moderna vetenskapsmannen har ärvt denna exklusiva syn på sig själv och sin verksamhet.70
Conventions could always be otherwise, and how precisely they have been applied could always have been otherwise. Once the demarcation criteria for science are recognised as conventions, this simple truth obviously can be applied to them. Yet many scholars have recognised the conventional character of the various formulations for demarcating science, without taking any interest in why one or another convention is adopted on any given occasion.71
Thomas Brante menar att det finns fyra professionstyper i dagens Sverige:
”fria” professioner, klassiska akademiska professioner, (välfärds)statens professioner och kapitalets professioner. De klassiska akademiska professionerna riktar sig i första hand till sin egen yrkeskår, forskarsamhället.
Den karriärmöjlighet som finns för denna typ av professioner styrs i hög grad av de bedömningar som deras kollegor gör av deras arbetsinsats och det är hit forskaryrket räknas. (Bibliotekarieyrket är svårare att passa in på någon av dessa grupper, men kanske ligger en statens profession närmast. Denna beskrivs som reproducerande, fördelande och sammanhållande till sin funktion.)72
Den amerikanske sociologen Robert Merton (f. 1910) satte upp normer som han ansåg att en god vetenskapsman bör hålla sig till: universalism, forskningen ska vara universell och oberoende; organiserad skepticism, forskaren ska alltid ifrågasätta sina resultat; kommunism, forskningen ska vara öppen och ärlig och att resultaten bör vara tillgängliga för alla; samt opartiskhet, forskningen ska vara ett slags vetenskap för sin egen skull och inte för någons egenintresse.73
Mot denna altruistiska bild av forskaren står en annan mer negativ. Under- sökningar i USA har visat att många människor haft en mycket negativ bild av den naturvetenskaplige forskarens yrke och karaktär. Samtidigt hyste samma befolkning en förtröstan att naturvetenskapen som resurs skulle främja dem
70 Barnes, Bloor & Henry, 1996, s. 149.
71 Barnes, Bloor & Henry, 1996, s. 154.
72 Brante, 1989, s. 42 f.
73 Cronin, Blaise, 1984, The Citation Process. The Role and Significance of Citations in Scientific Knowledge, s. 17.
och göra deras liv bättre. I Europa och USA har förtroendet för vetenskaps- samhället t.o.m. ökat de senaste decennierna.74
Den franske sociologen Pierre Bourdieu (1930–2002) betonar de sociala faktorer som påverkar vetenskapsmannen i hans eller hennes yrkesroll.
Bourdieu började sin forskargärning som antropolog och studerade med den disciplinens verktyg den franska universitetsvärldens sociala mekanismer.
Hans begrepp om symboliskt och socialt kapital utgör tillsammans essensen av habitus. Informationsvetaren Lars Seldén använde dessa begrepp i sin avhandling om företagsekonomers forskar- och informationskarriärer. Seldén menar att det symboliska kapitalet spelar en viktig roll i den akademiska karriären.75
Kunskapsproduktion
Kunskapsproduktion är ett slags sökande efter sanning. Genom historien har detta sökande genomgått många faser. I dag finns flera akademiska discipliner som studerar vad kunskap och vetenskap är: vetenskapshistoria, vetenskap- steori, vetenskapssociologi, idéhistoria och kunskapssociologi.
En av de viktigaste tänkarna inom området var den franske filosofen August Comte (1798–1857) som utvecklade positivismen, d.v.s. att det var de exakta vetenskaperna som all vetenskap skulle bygga på, även humaniora och samhällskunskap.76 Denna tes har påverkat vetenskapens utveckling inom de flesta discipliner i mycket hög grad.
I dag vill många betrakta vetenskapen på ett mindre vördsamt sätt och menar att ”kunskapsprocessen påverkas av språkliga, kulturella och sociala förhållanden”.77
I boken The New Production of Knowledge. Dynamics of Science and Research in Contemporary Societies för Michael Gibbons m.fl. fram två typer av kunskapsproduktion, Mode 1 och Mode 2. Författarna menar att det finns olika sätt att förhålla sig till forskningsprocessen som till stor del är beroende av hur organisationen ser ut kring vetenskapandet. Mode 1 representerar det traditionella sättet att producera kunskap: hierarkiskt och inom en disciplin.
Sedan den vetenskapliga revolutionen har denna form av forskning varit förhärskande på universitet och lärosäten. Mode 2 representerar ett mera
74 Jonsson, Kjell, 2003, ”Ska vi vara rädda för framtidens forskare”.
http://www.framtidsstudier.se/framtider/1-2003.shtm, (2004-04-22).
75 Seldén, Lars, 1999, Kapital och karriär. Informationssökning i forskningens vardagspraktik, passim.
76 Frängsmyr, Tore, 1996, ”Vetenskap”.
77 Edman, Martin, 1996, ”Vetenskapsteori”.
dynamiskt och ändamålsenligt sätt att arbeta utanför de etablerade institutionerna. Författarna vill betona att båda sätten att arbeta förekommer i dag och att de kan befrukta varandra.78
Forskningen i Mode 1 styrs av kognitiva och sociala normer som avgör vad som är viktigt och vad som gör god vetenskap. Kvaliteten bestäms av kollegor genom peer review, alltså genom enstaka individer. Spridningen av forskningsresultaten sker genom de etablerade kanalerna. Forskningskvaliteten är beroende av de personer som arbetar på den fasta institutionen, är de kreativa och uppfinningsrika blir kvaliteten god, om inte blir kvaliteten lidande. Samma personal arbetar på samma institution i flera år, till skillnad från Mode 2 där personalgrupper sätts samman för den uppgift som ska lösas.
Kreativiteten beror mera på gruppens dynamik än på en enskild person.79
Vetenskaplig publicering,
Vetenskaplig publicering i vetenskapliga tidskrifter uppfyller flera behov för den vetenskapliga samhället:
• Publiceringen möjliggör kommunikation mellan kollegor.
• Peer review granskningen garanterar en viss standard av artiklarna.
• Forskarna tillåts redovisa sin förmåga och skicklighet.
• Publiceringen underlättar för forskarna att stödja och erkänna andra vetenskapsmäns resultat genom att citera deras arbeten.80
Robert Merton definierade den vetenskapliga publikationen som varande forskarens bidrag till den vetenskapliga kunskapsbanken. Dessutom fungerar den vetenskapliga artikeln som en försäkran att forskarens resultat blir dennes intellektuella egendom. Den blir också forskarens belöning, en merit i karriären, någon omedelbar ekonomisk vinst ger den däremot inte.81
Peer review förfarandet har kommit till som en kvalitetsgaranti.82 Men, bedömningen av insänt material kan vara partiskt och outtalade krav på
78 Gibbons, Michael, m.fl., 1994, The New Production of Knowledge. Dynamics of Science and Research in Contemporary Societies, passim.
79 Gibbons m.fl., 1994, passim.
80 Cronin, 1984, s. 14.
81 Kärki, Riitta & Kortelainen, Terttu, 1998, Introduktion till bibliometri, s. 75.
82 Peer review och tidskriftens anseende är ingen absolut garanti för att de inskickade artiklarna är skrivna i ärligt uppsåt. Den amerikanske professorn i fysik Alan Sokal skickade in en högst ovetenskaplig artikel om ”kvantgravititionell transformativ hermeutik” till den kulturteoretiska tidskriften Social Text.
Redaktionen antog artikeln på Sokals goda rykte och kontrollerade inte artikelns kvalitet med någon auktoritet. Sokal kritiserade tidskriftens bristande kunskap om naturvetenskapen. Tidskriften å sin sida ansågs sig sviken av en betrodd vetenskapsman. Kasperowski, 2001, s. 118.
redaktörerna kan göra urvalet ensidigt. Kontroversiella eller nyskapande artiklar som strider mot rådande paradigm har mindre chans att godkännas.
Alternativ till peer review systemet kan finnas i den öppna elektroniska publiceringen där alla kan komma med synpunkter.83
Informationsvetaren Olof Sundin framhåller den kommunikativa processens symboliska funktion mellan människor och pekar på medieforskaren James Careys indelning; transmissionsperspektivet och ritualperspektivet. Transmissionsperspektivet innebär att ”informationen överförs mellan personer med ett geografiskt avstånd till varandra”, medan ritualperspektivet främst ser kommunikationen som ett redskap där gemensamma normer och värderingar upprätthålls. ”Fackinformationen ses därmed som ett sociokulturellt redskap vars betydelse och relevans delvis skapas i den gemenskap den verkar i”.84
Det finns en praxis om hur forskningsresultat får offentliggöras. Inom bio- medicinen har den så kallade Ingelfinger-regeln varit allmän sedan 1969.
Denna regel innebär att inga vetenskapliga resultat tillåts tryckas i en vetenskaplig tidskrift om resultaten tidigare publicerats i något annat sammanhang, exempelvis i en lokal dagstidning eller en populärvetenskaplig tidskrift, detta för att garantera den vetenskapliga tidskriftens nyhetsvärde.85
Citeringar
Vetenskapliga artiklar innehåller i regel ett antal citeringar i det inledande stycket. Enligt Ludwik Fleck sker detta för att tona ner det personliga och preliminära draget och för att sträva mot det gemensamma i forskningen.
Forskarkollektivets betydelse framhävs på bekostnad av den enskilde forskarens.86 Den franske vetenskapssociologen Michel Callon pekar på olika strategier som forskare använder för att upprätthålla sin vetenskapliga auktoritet. I denna ingår att göra sig själv oumbärlig och att samordna sina lösningar med andras genom att bl.a. hänvisa till andra forskares arbeten. Detta görs genom att citera dessas publikationer.87
Citeringar räknas också inom biblioteks- och informationsvetenskapen, där kallas metoden bibliometri och syftar till att studera den vetenskapliga
83 Ericson Lagerås, Karin, 2003, Vetenskaplig publicering i gungning, s. 29.
84 Sundin, Olof, 2003, Informationsstrategier och yrkesidentiteter. En studie av sjuksköterskors relationer till fackinformation vid arbetsplatsen, passim.
85 Kasperowski, 2001 , s. 95.
86 Fleck, 1997, s. 116.
87 Kasperowski, 2001, s. 27.
kommunikationen. M.h.a. forskningslitteratur beskrivs vetenskapers utveckling och forskning kan jämföras på olika nivåer och mellan olika länder.88
På 1960-talet skedde en omfattande översyn av informationsåtervinningen i USA. Det ledde till att tidskriftsartiklars citeringar räknades och registrerades.
Eugene Garfield på Institute of Scientific Information (ISI) insåg att artikelciteringarna utgjorde ett enormt stort kunskapsnät, ”a gigantic web of knowledge”. Garfields vision att koppla ihop vetenskapliga artiklar med deras citeringar utmynnade i Science Citation Index (SCI). Ungefär samtidigt efterfrågade universiteten ett objektivt sätt att gradera forskningsresultat. ISI mötte denna önskan genom att sammanställa och publicera tidskrifternas impact factor. Detta görs med en enkel matematisk formel baserat på tidskrifternas citeringsantal vilket gör en jämförelse möjlig (ju högre tal desto bättre). Nu kunde tidskrifternas vetenskapliga betydelse vägas mot varandra, även mellan disciplinerna.89
Inte bara forskare kan ha nytta av impact factor, även bibliotekarier kan välja tidskrifter till biblioteket efter detta kvalitetskriterium. De högt rankade Nature, impact factor 30,43290, och Science, impact factor 28,956,91 finns på
”alla” forskningsbibliotek och på några större folkbibliotek.92
När det gäller svenska tidskrifter har Kulturrådet gjort en lista över 212 stycken svenska kulturtidskrifter. Dessa tidskrifter har sedan 1996 fått ett ekonomiskt stöd från staten för att främja utbudet av kulturella kvalitets tidskrifter.93
Forskares publicering av populärvetenskap
Sveriges universitets främsta uppdrag är att bedriva utbildning och forskning.
Högskolereformen 1977 medförde att en tredje uppgift lades till dessa två eftersom det fanns en önskan från myndigheternas sida att forskningsresultaten skulle föras ut i samhället. Också forskningsrådsnämnden (FRN) uppmanade forskarna att informera om sina resultat: ”att med forskningsinformation stimulera kontakterna mellan forskarna och samhället.” Nämnden ansåg att:
88 Kärki & Kortelainen, 1998, s. 9 f. och s. 77.
89 Guédon, Jean-Claude, 2001, In Oldenburg's Long Shadow: Librarians, Research Scientists, Publishers, and the Control of Scientific Publishing, Association of Research Library Proceedings 138, http://www.arl.org/arl/proceedings/138/guedon.html, s. 15 ff, (2004-04-04).
90 Impact factor hämtad på ISI web of knowledge, http://isi3.isiknowledge.com/portal.cgi, (2004-03-23).
91 Impact factor hämtad på ISI web of knowledge, http://isi3.isiknowledge.com/portal.cgi, (2004-03-23).
92 Tidskrifterna har lokaliserats m.h.a. bibliotek.se http://www.bibliotek.se, (2004-04-02), och Libris webbsök http://www.kb.se, (2004-04-02).
93 Statens kulturråd, 2002, s. 22.
I ett alltmer forskningsberoende samhälle är risken stor att vi också blir så expertberoende att demokratin får slagsida. Jämvikten kan förbättras med forskningsinformation som ger perspektiv på både forskningens möjligheter och begränsningar. Viktiga dimensioner i forskningsinformationen är därför kritiken, debatten, dialogen.94
Inom den akademiska världen går åsikterna starkt isär om den populär- vetenskapliga litteraturens möjlighet att sprida kunskap om vetenskapen.
Historieprofessorn Dick Harrison kan ses representera den ”välvilliga” sidan.
Han har skrivit en mängd populärvetenskapliga böcker i sitt ämne, historia.
Han förekommer ofta i TV och radio, vilket inte alltid uppskattats av hans kollegor.95 Professorn i fonetik, Sven Öhman, hävdar att vetenskap inte går att förklara med ett vardagligt språk och att populärvetenskap inte kan förmedla en rättvis eller ”sann” bild av kunskap.96
Den amerikanske astronomen Carl Sagan (1934–1996) fick stor framgång hos allmänheten via TV och böcker när han populariserade sin forskning om universum. Detta föll inte lika väl ut hos hans forskarkollegor som myntade begreppet ”Saganeffekten”. Denna innebar att en forskares popularitet hos allmänheten stod i omvänd proportion till dennes forskningsprestation. En forskare antogs inte kunna utföra seriöst arbete om han eller hon samtidigt hade tid att popularisera sin vetenskap. ”Saganeffekten” har tillsammans med
”dålig” populärvetenskap givit genren dåligt rykte inom forskarkåren. Flera studier har dock visat att varken Carl Sagan eller hans gelikar har misskött sina akademiska åtaganden, utan de har kanske varit flitigare än den genomsnittlige forskaren istället.97
Bidrar forskningen till en ökad medvetenhet om olika företeelser som påverkar människans dagliga liv? Enligt en amerikansk studie från 1991 har inga klara positiva samband funnits mellan massmedias skriverier om medicinska hälsofrågor och allmänhetens kunskap om dessa. Ansvaret för detta är inte bara massmedias fel. Alla inblandade parter, alltså även forskar- samhället och allmänheten, har misslyckats att förvalta kunskapen på ett fruktbart sätt. Lösningen på problemet är, enligt de amerikanska forskarna, att
94 Citaten från FRN tagna ur Öhman, Sven, 1993, Svindlande perspektiv. En kritik av populär- vetenskapen, s. 20 ff.
95 Harrison, Dick, 2003, "Sommar", Sveriges Radio.
96 Öhman, 1993, s. 8.
97 Jonsson, Kjell, 2003, ”Forskaren på bytorget - fåne eller flitigare än andra?”, och Shermer, Michael B., 2002, ”This View of Science: Stephen Jay Gould as Historian of Science and Scientific Historian, Popular Scientist and Scientific Populizer”.
reducera vetenskapens auktoritet och låta allmänhetens åsikter och värderingar spela en mycket större roll. Vetenskapen bör alltså göras mindre helig.98
Anledningen till att informationsöverföringen till allmänheten är problematisk är förmodligen än mer komplex. Syftet med institutioners och myndigheters upplysning är att göra medborgaren bättre rustad för att fatta beslut i dagens samhälle. Detta samhälle kallar den tyske sociologen Ulrich Beck (f. 1944) risksamhället. Med detta menar han att det är människans moderna vetenskap och teknik som orsakar många av nutidens risker.
Tjernobylkatastrofen, bekämpningsmedel i mat och nedbrytningen av ozonskiktet är bara några exempel på lurande faror. För den enskilda människan kan det vara väldigt svårt att bedöma riskerna. Allmänheten blir beroende av experter. Men risker bedöms ofta olika av forskare och lekmän och det uppstår ett stort informationsproblem om allmänheten misstror experter och myndigheter.99
Tillit till auktoriteter är avgörande när det gäller att ta till sig kunskap.
Vetenskapshistorikern Steven Shapin anser att all vetenskaplig kunskap är socialt förankrad. Utan tilltro till fackmannens utsagor tror varken forskar- kollegor eller allmänheten på honom eller henne. Auktoritet och tilltro är två basala faktorer vid kunskapsöverföring.100
Allmänheten söker gärna en förklaring hos vetenskapen när allvarliga olyckor händer eller när nya sjukdomar skördar offer. Inom socialpsykologin studeras det inflytande som vetenskapen har i det sociala livet.101 Socialpsyko- logen Serge Moscovici (f. 1925) påstår att ”vardagsmänniskan” fråntagits sin självständighet då vetenskapens förklaringar och vetande prioriterats i samhället. Den traditionella kunskapen, ”common sense”-kunskapen, har fått allt mindre utrymme i samhället. Följden har blivit att vardagsmänniskan söker en trygghet i vetenskaplig kunskap. Men när det vetenskapliga vetandet
”transformeras” (populariseras) till det sociala livet förvrängs kunskapen, menar Moscovici. Detta innebär att en ny sorts kunskap träder fram, s.k.
sociala representationer, vardagskonstruktionen av vetenskaplig kunskap. En viss begreppsförvirring har skett sedan detta uttryck myntades på 1970-talet, men Moscovici vill framhålla att det i vardagen, utanför den akademiska sfären, finns ett ”common sense”-vetande som skiljer sig från det vetenskapliga
98 Kasperowski, Dick, 1997, ”Kritik och service. Två fält om vetenskap, media och allmänhet”, s. 30.
99 Breck, Thomas, 2002, Riskkommunikation. Dialog om det osäkra, s. 65 ff.
100 Johansson, 2001, s. 102 f.
101 Lindblom, Jonas, 1999, När vetenskapen tystnar. Ett socialpsykologiskt studium av massmedias behandling av morden i Falun, Bjuv och på Stureplan, s. 13.
