Lika utbildning, lika lön?

Full text

(1)NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universitet Examensarbete C Författare: Joel Degols Nilsson & Victor Sowa Handledare: Magnus Gustavsson Höstterminen 2011 . Lika utbildning, lika lön? En empirisk studie av löneskillnader mellan svensk- och utrikesfödda med svensk högskoleutbildning. .

(2) Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns löneskillnader mellan svenskfödda och utrikesfödda med svensk högskoleutbildning, samt undersöka om en eventuell skillnad kan beskrivas av individspecifika egenskaper. Undersökningen är baserad på data för 2005 hämtat från LINDA-databasen. Materialet analyseras med Mincerregressioner och Oaxacadekomponeringar. Med Oaxaca-dekomponeringar kan vi särskilja löneskillnader som beror på olika uppsättningar av egenskaper hos grupperna. Resultaten visar på en löneskillnad mellan grupperna på nära åtta procent som dock verkar minska något i takt med att vistelsetiden ökar. Individernas egenskaper kan inte förklara varför utrikesfödda har lägre lön än svenskfödda.. Nyckelord: Invandrare, Löneskillnader, Mincerekvation, Oaxaca-dekomponering, Utrikesfödda.. 2 .

(3) Innehållsförteckning Sammanfattning .................................................................................................................................. 2 1. Introduktion ..................................................................................................................................... 4 2. Teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning.......................................................................... 6 2.1 Humankapitalteorin .................................................................................................................. 6 2.2 Tidigare forskning ...................................................................................................................... 7 3. Empirisk Metod ............................................................................................................................. 10 3.1 Mincerekvationer .................................................................................................................... 10 3.2 Oaxaca-‐dekomponering .......................................................................................................... 11 4. Data ............................................................................................................................................... 15 4.1 Databeskrivning ....................................................................................................................... 15 4.2 Variabler .................................................................................................................................. 16 5. Resultat .......................................................................................................................................... 19 5.1 Mincerregressioner ................................................................................................................. 19 5.2 Oaxaca-‐dekomponering .......................................................................................................... 23 5.3 Oaxaca-‐dekomponering efter vistelsetid i Sverige .................................................................. 24 5.4 Oaxaca-‐dekomponering efter ursprung .................................................................................. 26 5.5 Oaxaca-‐dekomponering efter ursprung och vistelsetid över 20 år. ........................................ 28 6. Slutkommentarer .......................................................................................................................... 30 7. Referenser ..................................................................................................................................... 32 8. Bilagor ............................................................................................................................................ 33 . 3 .

(4) 1. Introduktion Sverige är sedan slutet av andra världskriget ett invandringsland, dvs. varje år flyttar fler människor till Sverige än vad som flyttar ut. Både för samhället och individen innebär invandringen stora möjligheter men också utmaningar. Att integreras och finna sin plats i ett nytt land kan vara en svår process för vilket både samhället och individen bär ett stort ansvar. Vägen till en lyckad integration i samhället går inte sällan via en lyckad integration på arbetsmarknaden, men i den allmänna debatten talas det ofta om svårigheterna för invandrare att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Förutom problemet med arbetslöshet handlar denna debatt många gånger också om att invandrares utbildning i deras tidigare hemland inte tas tillvara av svenska arbetsgivare och studier visar att utrikesfödda har svårare att finna ett arbete som motsvarar deras utbildning (Sauli 2005). Dessutom har denna grupp i genomsnitt lägre inkomster än infödda svenskar (SCB 2006). Som orsak till den högre arbetslösheten bland invandrare med högskoleutbildning från hemlandet nämns ofta bristande svenskkunskaper och svårigheter för arbetsgivare att bedöma kvalitén på den utländska utbildningen. Många “nya” svenskar väljer dock att antingen komplettera sin tidigare examen eller att helt och hållet utbilda sig på svenska högskolor och universitet. Men innebär detta att de på arbetsmarknaden värderas jämlikt med svenskfödda? Frågan vi vill ställa oss i denna uppsats är hur invandrare med svensk eftergymnasial utbildning klarar sig på den svenska arbetsmarknaden och mer specifikt blir vår frågeställning; Existerar det löneskillnader mellan invandrare och infödda svenskar med svensk högskoleutbildning? Och kan den eventuella skillnaden förklaras av individspecifika egenskaper? Vi ämnar alltså undersöka löneskillnader mellan invandrare och svenskfödda med svensk högskoleutbildning. Den främsta anledningen till valet av denna undersökningsgrupp, förutom att gruppen i sig är intressant att studera, går att finna i vår tro att utbildning i Sverige samt kunskaper i det svenska språket spelar en viktig roll för hur utrikesfödda personer lyckas på arbetsmarknaden. Ett viktigt förenklande antagande som vi utifrån detta faktum gör är att vi antar svensk utbildning som ett bevis på just språkförmågan. Det vill säga, en utlandsfödd individ antas behärska svenska väl om man genomgått högskoleundervisning på svenska. 4 .

(5) Tidigare forskning tyder dels på att invandrare har lägre löner än svenskfödda (le Grand & Szulkin 1999, 2002) men också på att det är gynnsamt för invandrares löneutveckling att utbilda sig i ankomstlandet (Bratsberg & Ragan 2002, Nordin 2007). Genom att undersöka en specifik grupp, invandrare med svensk högskoleutbildning, hoppas vi dels kunna bidra till forskningen på området samt för den allmänna debatten öka kunskapen om situationen på arbetsmarknaden för personer födda utomlands. Förutom att undersöka den här specifika gruppen tror vi även att den metod och det datamaterial vi har använt kan särskilja vår studie från de tidigare. För att besvara frågan använder vi Mincerregressioner och Oaxaca-dekomponeringar samt ett datamaterial från 2005. Med dekomponeringarna mäter vi dels den eventuella totala löneskillnad som finns samt hur mycket av denna som kan förklaras av individspecifika egenskaper som enligt Humankapitalteorin påverkar lönen. Det sistnämnda spelar en viktig roll för att vi på ett så rättvisande sätt som möjligt ska kunna svara på frågeställningen. Fokus i uppsatsen ligger på löner vilket innebär att vi enbart tittar på skillnader mellan de som har arbete. Löneuppgifterna gäller för 2005 och inget annat år vilket delvis begränsar slutsatserna då vi exempelvis inte kommer kunna uttala oss om förändringar över tid och kan inte med säkerhet fastslå att de förhållanden vi finner i vår undersökning fortfarande gäller idag. Vi följer tidigare studier och definierar invandrare som personer födda utomlands. I efterföljande avsnitt redogör vi för den teori och tidigare forskning som uppsatsen utgår från. De tidigare studier som beskrivs ger en djupare bakgrund än det som redan nämnts till varför en undersökning med vår specifika grupp är intressant. Därefter beskriver vi ingående i två delar den empiriska metoden och hur vi utnyttjar de valda modellerna, samt datamaterialet och hur detta behandlats. Resultatet presenteras sedan med en analys av Mincerregressionerna och fyra olika Oaxaca-dekomponeringar där vi undersöker löneskillnader och faktorer med påverkan på dessa. Till sist knyter vi ihop uppsatsen med kommentarer kring slutsatserna.. 5 .

(6) 2. Teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning 2.1 Humankapitalteorin Inom forskningsområdet arbetsmarknadsekonomi är Humankapitalteorin en av de mest inflytelserika och använda. Humankapitalteorin har sina rötter i Adam Smiths teori om kompenserade löneskillnader och erbjuder verktyg för att analysera löneskillnader mellan arbetstagare med olika utbildnings- och arbetslivsbakgrund. Grundläggande för teorin är att lönen bestäms av arbetstagarens produktivitet och att humankapital ökar just produktiviteten. För att individen ska vara villig att investera tid och pengar i humankapital, i form av t.ex. universitetsutbildning och vidareutbildning på arbetsplatsen, måste hon i nästa skede kompenseras genom en högre lön. Enligt Humankapitalteorin baserar alltså individen sitt beslut om hur mycket utbildning hon ska skaffa sig på den framtida förväntade inkomsten, d.v.s. avkastningen. Samhället i stort drar också nytta av att många individer utbildar sig och investerar i humankapital då detta ökar den samlade produktiviteten (Björklund m.fl., 2006). Den vanligaste metoden för att empiriskt testa Humankapitalteorin är att använda Mincers löneekvation som vi beskriver mer utförligt i metodavsnittet. Arbetstagarens produktivitet är alltså det som enligt Humankapitalteorin bestämmer lönen och hur produktiv man är bestäms i sin tur av färdigheter som individen införskaffar genom t.ex. utbildning och erfarenhet. Länge har det dock inom arbetsmarknadsekonomisk forskning observerats skillnader i löner mellan individer på arbetsmarknaden som inte kan förklaras av just skillnader i egenskaper. Utifrån detta faktum har teorier om diskriminering formulerats. Eftersom diskriminering är ett ofta använt begrepp i den allmänna och i den politiska debatten krävs det att man förtydligar den ekonomiska definitionen. Enligt denna föreligger diskriminering på arbetsmarknaden om ersättningen för en arbetsinsats inte beror enbart på individens produktivitet utan även på egenskaper som inte påverkar arbetsinsatsen. Om således en invandrare har lägre lön än en infödd svensk men utför samma arbete kan man enligt denna definition tala om diskriminering (Björklund m.fl., 2006). I vårt fall blir det dock utbildningsnivån som antas som referenspunkt för att jämföra löneskillnader. En modell som kan användas för att empiriskt undersöka förekomsten av diskriminering är den s.k. Oaxacadekomponeringen och vi återkommer senare i metodavsnittet till hur den är uppbyggd och används.. 6 .

(7) 2.2 Tidigare forskning Invandrares integration och situation på arbetsmarknaden har länge varit föremål för forskning både internationellt och i Sverige. Ofta är det sysselsättningen inom gruppen invandrare som studerats där fokus har legat på att försöka förstå den högre graden av arbetslöshet. En del svenska studier har dock undersökt löneskillnader mellan svenskar och invandrare och hur denna skillnad påverkas av olika personrelaterade faktorer. Carl le Grand och Ryszard Szulkin försöker i två studier (1999, 2002) analysera löneskillnader på den svenska arbetsmarknaden mellan personer födda i Sverige och utomlands. Författarna använder i den tidigare studien SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU) från fyra år i början av 90-talet och genomför regressionsanalyser på datamaterialet för att testa betydelsen av vistelsetid i Sverige, invandrarland och svensk skolgång. I analyserna kontrolleras det för antal utbildningsår, potentiell arbetslivserfarenhet och anställningsår hos nuvarande arbetsgivare. Le Grand och Szulkin finner att den genomsnittliga lönen samt avkastningen på utbildning skiljer sig mellan utlandsfödda och svenska män till invandrarnas nackdel och att lönegapet inte kan förklaras av produktivitetsrelaterade egenskaper. Vid testet med invandrare som anlänt i tidig ålder och genomgått många år i svensk skola (stor del av grundskolan och uppåt) försvinner dock den ursprungliga löneskillnaden till stor del vilket författarna försiktigt tolkar som att diskriminering inte existerar i någon större omfattning. Å andra sidan tycker de sig finna vissa indikationer på diskriminering av personer födda utomlands med utländsk utbildning då deras avkastning visar sig lägre. Detta skulle i så fall bero på att arbetsgivare inte vill värderar individens utländska utbildning på ett korrekt sätt. Le Grand och Szulkin undersöker, som nämnts ovan, också hur vistelsetiden i Sverige påverkar lönen. De utgår från ett resonemang där antalet år i Sverige kopplas till förvärvandet av s.k. “nationsspecifikt” humankapital som antas ha en positiv påverkan på lönen. Inom detta något svårdefinierade humankapital ryms exempelvis invandrares anpassning till sociala och kulturella normer och författarna menar att s.k. assimilering antingen ökar individens produktivitet (vilket enligt teorin ska öka lönen) eller att individer med tiden lär sig undvika beteenden som ökar fördomar och diskriminering mot dem. Författarnas resultat visar att det finns tydliga tecken på att den relativt stora löneskillnaden (ca 14 procent lägre) som finns mellan nyanlända invandrare (1-10 år i Sverige) och infödda svenskar minskar med 7 .

(8) vistelsetiden (ner till ca fem procent). Vid kontroll för ursprungsregion finner de att löneskillnaden över tiden inte minskar lika mycket för alla invandrargrupper och framför allt är det personer från länder utanför Europa som efter 20 år i Sverige fortfarande har nästan 14 procent lägre lön än infödda svenskar med motsvarande egenskaper. Le Grand och Szulkin pekar med detta på att etnisk diskriminering på arbetsmarknaden mycket väl kan förekomma men reserverar sig också för statistiska problem med det begränsade antalet observationer. Martin Nordin undersöker i en studie från 2007 avkastningen på utbildning för invandrare i Sverige. I studien används ett registerbaserat datamaterial över hela Sveriges befolkning från 2001. För att analysera materialet skattar Nordin separata Mincerregressioner för invandrare och svenskfödda. Jämförelser görs sedan mellan dessa grupper samt mellan invandrare från olika regioner och mellan kvinnor och män. Från analysen presenteras därefter tre huvudresultat: Avkastningen på utbildning för invandrare som kommit till Sverige i vuxen ålder är ca en procent lägre än för svenskar och skillnaden är således relativt liten. För kvinnor är denna skillnad något högre än för män. Andelen svenskförvärvad utbildning - inte etnisk diskriminering - tycks vara den viktigaste faktorn för att förklara variationen i avkastning mellan olika invandrargrupper, ett resultat som Nordin anser ligger i linje med amerikanska studier på området. En sådan amerikansk studie är Bratsberg och Ragans från 2002 där de studerar effekten av utbildning i USA på avkastningen och visar att invandrare som utbildar sig i USA har högre avkastning på sin utbildning än invandrare med enbart examen från hemlandet. Detta gäller även vid kontroll för språkförmåga, dvs. utbildning i USA är fortfarande den viktigaste faktorn för att öka avkastningen. Med le Grands och Szulkins resultat angående nationsspecifikt humankapital i åtanke är det också intressant att författarna menar att det främst är utbildningen, och inte det faktum att man haft fler år av uppväxt i USA, som gör att avkastningen ökar. Att goda kunskaper i det svenska språket trots allt spelar en betydande roll för hur man lyckas på arbetsmarknaden är ett rimligt antagande. Att kraven på svenskkunskaper dessutom ökar får enligt Rooth och Åslund (2006) anses troligt då tjänstesektorn, där kommunikativ förmåga är viktigt, växer i förhållande till produktionssektorn. Rooth och Åslund visar i en studie av sambandet mellan svenskkunskaper och timlöner att personer som talar och skriver svenska. 8 .

(9) väl har ca 10 procent högre lön än de som behärskar språket mindre bra, vilket enligt författarna också stämmer överens med vad internationella studier har visat. Sammanfattningsvis kan man av dessa tidigare studier dra slutsatsen att för invandrare tycks utbildning i Sverige vara en viktig faktor för att minska lönegapet. Goda kunskaper i svenska språket och “Sverigespecifikt” humankapital verkar också ha en positiv effekt på lönen för invandrare. När vi nu går vidare och undersöker eventuella löneskillnader mellan invandrare och infödda svenskar och diskuterar vad som i så fall kan förklara dem, försöker vi ta hänsyn till dessa olika faktorer genom att studera de individer som har någon form av svensk högskoleutbildning. Att vårt datamaterial skiljer sig från tidigare studiers motiverar också försök till nya analyser angående t.ex. förekomsten av diskriminering. Hur vi mer specifikt ämnar gå vidare beskrivs i efterföljande metodavsnitt.. . 9 .

(10) 3. Empirisk Metod Nedan presenterar vi den metod som vi har valt för att försöka svara på frågan om det finns löneskillnader mellan invandrare och infödda svenskar på arbetsmarknaden. Vi angriper frågan med två ekonomiska modeller, Mincerekvationer och Oaxaca-dekomponering, vars konstruktioner vi här beskriver. Med val av metod och analysmodeller följer alltid problem och begränsningar och vi försöker allteftersom diskutera dessa i avsnittet.. 3.1 Mincerekvationer Mincerekvationer är, som tidigare nämnts, ett av de vanligaste verktygen för att praktiskt behandla humankapitalteorin. Genom att göra en linjär regression med den naturliga logaritmen av månadslönen som beroende variabel visar ekvationen approximativt den procentuella påverkan som bakgrundsvariabler har på lönen. Variabeln månadslön som används i vår undersökning är en approximativ variabel som skattas utifrån en persons timlön. Timlön är också den beroende variabel som humankapitalsteorin förespråkar då den genom att utesluta sysselsättningsgraden inte leder till att skillnaderna i lön överskattas. Ekvation 1 visar den mest basala varianten av Mincerekvationen:. ln w D E1S E 2 Exp E 3 Exp 2 H. (1). där Į står för lönen för en outbildad lönetagare, ߚଵ visar den procentuella påverkan ett extra års utbildning ger. ߚଶ och ߚଷ beskriver det kvadratiska samband som finns mellan den logaritmerade lönen och arbetslivserfarenhet. Enligt teorin beskrivs det här sambandet med att investeringar i humankapital blir mindre lönsamma ju senare i livet de förskaffas samtidigt som värdet av en individs färdigheter deprecieras med stigande ålder. ߚଶ antas ta ett positivt värde och ߚଷ ett negativt. Sist i ekvationen finns en slumpterm som representerar de variabler som påverkar lönen men som inte inkluderas i regressionen. Det antas dock att populationsmedelvärdet av ߝ är 0 vid alla värden på de förklarande variablerna (Björklund m.fl. 2006). Ekvationen byggs sedan ut för att kontrollera för andra bakgrundsvariabler som kan tänkas påverka lönen. Tolkningen av investeringen i humankapital kan bli något missvisande. I den här basala varianten av Mincerekvationen inkluderas enbart kvantiteten av utbildningen, det görs med. 10 .

(11) andra ord ingen skillnad i vart en individ har utbildat sig eller vilken kvalitet utbildningen har haft. Eftersom vi undersöker skillnader mellan infödda svenskar och invandrare med svensk högskoleutbildning genomför vi undersökningen enbart med individer som har minst en termin eftergymnasial utbildning i Sverige. Datamaterialet, som mer ingående beskrivs i nästa avsnitt, delas in i två grupper, invandrare med svensk eftergymnasial utbildning och svenskfödda med svensk eftergymnasial utbildning. På dessa två grupper görs därefter varsin Mincerregression. Ett tänkbart sätt för att ta reda på skillnader i löner mellan invandrare och svenskfödda hade varit att göra endast en regression och utöka den med en dummyvariabel för invandrare. Dummyvariabelns regressionskoefficient hade då visat hur många procent mindre eller mer i lön en invandrare får. Fördelen med att istället göra två separata regressioner är att varje variabel nu kan ha varsitt värde för invandrare respektive svenskfödda. På detta sätt kan vi då tydligare se vart skillnaden mellan grupperna ligger. Att göra två regressioner är också nödvändigt för att kunna mäta skillnaderna mellan grupperna i en Oaxaca-dekomponering. Från den ursprungliga Mincerekvationen som presenterades ovan har vi utökat antalet förklarande variabler i modellen till nio stycken. På detta sätt försöker vi fånga upp mer av den totala lönevariansen och vi kan med större säkerhet säga vad skillnaderna mellan grupperna kan bero på. Variablerna beskrivs utförligt nedan under rubriken Data.. 3.2 Oaxaca-dekomponering 1 Oaxaca-dekomponering. används. för att. med. hjälp. av. Mincerregressioner skatta. löneskillnaden mellan två grupper. Skillnaden beskrivs sedan som en förklarad och en oförklarad del. Den förklarade delen är skillnaden som beror på de bakgrundsvariabler som kontrolleras för i regressionerna. Om invandrare och svenskfödda har olika mängd utbildning och erfarenhet (samt skiljer sig väsentligt på andra viktiga punkter), och vi därav får löneskillnader, ska detta i så fall synas i den förklarade delen. Den oförklarade delen brukar enligt grundmodellen tolkas som ett mått på diskriminering och består av skillnader som uppkommer på grund av att individer från olika grupper får olika avkastning på utbildning, 1. Ursprungligen presenterad av Oaxaca [1973] och Blinder [1973], varför den stundtals också kallas Oaxaca-Blinder dekomponering.. 11 .

(12) erfarenhet mm. Dock är det viktigt att påpeka att den oförklarade delen också kan bestå av färdighetsvariabler som antingen utelämnats i regressionerna eller är svåra att mäta, som till exempel motivation och social kompetens. (Jann, 2008). Den procentuella skillnaden i medellön mellan svenskfödda och utrikesfödda ges av:. ' ln w ln ws ln wu . . (2). där ݈݊‫ݓ‬௦ är den logaritmerade lönen för svenskfödda och ݈݊‫ݓ‬௨ är den logaritmerade lönen för utrikesfödda. Med en förenklad Mincerekvation med endast utbildningsår som förklarande variabel får vi:. ln ws. D s E s S s . . (3) . . . ln wu. D u Eu Su . . (4) . . . . . och därför enligt Ekvation 2 är: . ln ws ln wu. D s E s S s D u Eu S u . (5) . Genom att addera och subtrahera:. Es S u. (6). till Ekvation 5, får vi:. ln ws ln wu . Total. (D s D u ) S u ( E s Eu ) E s ( S s S u ) . . Oförklarad. (7). Förklarad. som visar hur mycket av skillnaderna mellan grupperna som är förklarat respektive oförklarat om vi gör antagandet att det är svenskfödda som har den marknadsmässiga lönen.. 12 .

(13) Om vi istället vänder på Ekvation 6 till:. Eu S s. (8). får vi en Oaxaca som ser ut på följande vis:. ln ws ln wu . Total. (D s D u ) S s ( E s Eu ) Eu ( S s S u ) . . Oförklarad. (9). Förklarad. Ekvationen 9 visar samma sak som Ekvation 7 men med antagandet att utrikesfödda har den marknadsmässiga lönen. Den totala skillnaden kommer fortfarande vara densamma som vi får ut i Ekvation 7. Däremot kommer skattningarna för de förklarade och oförklarade delarna att ändras (Borjas 2010). Detta kallas indexproblemet. Valet mellan dessa varianter baseras på vilken av grupperna som antas ha den marknadsmässiga lönen och vilken som är överrespektive underbetalda. Då ca 94,5 procent av urvalet med svensk högskoleutbildning är svenskfödda antas också de vara den grupp som har den marknadsmässiga lönen och därför använder. vi. Oaxaca-dekomponeringen. enligt. Ekvation. 7. där. svenskföddas. regressionskoefficient visar avkastningen (O´donnel m.fl. 2008). Modellen kan sedan på samma sätt som med Mincerekvationer byggas ut med variabler som antas påverka lönen. För varje enskild variabel skapar vi en vektor för dess regressionskoefficient och för dess medelvärde som vi gjorde med skolår i Ekvation 7 och 9. Det är viktigt att poängtera det faktum att analysen av den oförklarade delen i dekomponeringen ska göras med försiktighet. Ett vanligt felaktigt antagande är att denna del helt beskrivs som diskriminering, men så behöver inte vara fallet. Om vi i de inledande Mincerregressionerna inte har en förklaringsgrad (ܴ ଶ ) på 100 procent kan det inte med säkerhet slås fast hur mycket av den oförklarade delen som beror på variabler som utelämnats i modellen. Diskrimineringen riskerar därmed att överskattas. Det går emellertid också att tänka sig att diskrimineringen underskattas i modellen då det är fullt möjligt att en individ blir diskriminerad i ett tidigare skede än vid lönesättningen. Exempelvis kan man under sin utbildning bli orättvist behandlad på grund av t.ex. kön eller etnicitet vilket kan försämra individens möjligheter att öka sin produktivitet. Jämförelsen av enbart antal utbildningsår blir då missvisande. Ett ytterligare problem med Oaxaca-dekomponeringen är att vi med den bara 13 .

(14) mäter skillnader i genomsnitt mellan grupperna och kan inte uttala oss om fördelningen inom dem. Det finns en risk att vi felskattar skillnaden då individer i de yttersta percentilerna kan dra upp eller ner medelvärdet som då inte blir representativt för gruppen. Dekomponeringarna i vår undersökning genomförs i fyra omgångar. Först vill vi beskriva den generella löneskillnaden mellan invandrare och svenskfödda. Därefter bryter vi ner urvalet av invandrare i mindre grupper och gör ytterligare dekomponeringar för att undersöka hur vistelsetid i Sverige och ursprungsland påverkar löneskillnaden. Tidigare studier (se ovan) har visat att förvärvandet av s.k. “Sverigespecifikt” humankapital kan kopplas till både hur lång tid en utrikesfödd person bott i Sverige och vart ifrån man invandrat, samt att mer av detta humankapital tycks minska löneskillnaden mot svenskfödda. För samtliga dekomponeringar kommer svenskfödda att användas som jämförelsegrupp. Undersökningen bygger på ett slumpmässigt urval av den svenska befolkningen och i efterföljande avsnitt beskriver vi mer i detalj vårt datamaterial och hur vi bearbetat det.. 14 .

(15) 4. Data 4.1 Databeskrivning Datamaterialet är hämtat från Longitudinal INdividual DAta for Sweden (LINDA). LINDA är en databas som tagits fram i samarbete mellan Nationalekonomiska institutionen vid Uppsala Universitet, Riksförsäkringsverket, Statistiska Centralbyrån (SCB) och Finansdepartementet. Databasen innehåller paneldata från 1968 och framåt och datan är genom ett slumpmässigt urval representativt för hela befolkningen som bott i Sverige någon gång under året och kan därför anses ha hög reliabilitet för vår undersökning (Edin, Fredriksson 2000). Vi använder uppgifter ur databasen från år 2005. Då vi i datamaterialet inte har uppgifter om en invandrares högskoleutbildning är svensk eller ej gör vi ett förenklande antagande. Om datumet för högsta avklarade utbildningsnivå är efter invandringsåret antas individen ha svensk utbildning. 2 Genom denna manöver vill vi också försöka avskriva skillnader i egenskaper som beror på skiftande skolkvalité mellan olika länder. Således rensar vi från datamaterialets ursprungliga sammansättning bort de individer som vi inte med säkerhet kan säga har förskaffat utbildning i Sverige. Vi tar därefter även bort de vars sista avslutade utbildning inte var på eftergymnasial nivå. Eftersom uppgifter om månadslön saknas för ett antal individer väljer vi att utesluta dessa observationer från materialet. Vidare har vi uteslutit egenföretagare då det endast är intressant att undersöka den lön som bestäms och betalas ut av en arbetsgivare till en anställd. Det är förstås vanligt att också egenföretagare har en någorlunda fast månadslön men lönen bestäms och betalas i så fall ut av samma person som mottager den. Individer som erhåller någon form av studiestöd under 2005 antas vara studenter och plockas därför bort. 3 Denna definition av studenter är inte vattentät då det självklart finns studenter som inte utnyttjar CSN:s studiestöd precis som det finns deltidsstudenter med liten del studiestöd men med lönearbete som huvudsaklig sysselsättning.. 2. När vi provar med en annan definition, att individer som anlänt före 20 års ålder och har högskoleutbildning då antas ha svensk utbildning, minskar antalet observationer. 3 Försök har gjorts med att enbart exkludera individer som erhåller fullt studiestöd (ca 70 000 kr/läsår). Undersökningen visar sig dock känslig för dessa observationer och vi anser det ej vara en mer rättvis definition av studenter. . 15 .

(16) Totalt antal obs i urvalet. Ursprunglig Datasammansättning datasammansättning efter drops 132720 37 238. Totalt antal utrikesfödda. 15097. 1 947. Totalt antal svenskfödda. 117623. 35 291. Tabell 1: Datamaterialets sammansättning I och med det något ringa urvalet på 1 947 utrikesfödda uppkommer svårigheter med att genomföra vissa uppdelningar av materialet som annars hade varit intressant att undersöka. För att kontrollera för utbildningstid hade det exempelvis varit bättre att kunna dela upp materialet på olika utbildningsnivåer istället för den skattade utbildningstidsvariabeln som vi nu använder oss av för att kontrollera för utbildningstid. Vi hade på så sätt fått ett mer exakt estimat av utbildningens påvekan. Undersökningen hade därför gynnats av att använda sig av ett större material. Detsamma gäller för nedan beskrivna uppdelningar efter vistelsetid och ursprung som med ett större antal observationer hade kunnat bli mer finfördelade.. 4.2 Variabler 4 x. Logaritmerad månadslön - Naturliga logaritmen av månadslönen. Med en logaritmerad beroende variabel kan regressionskoefficienterna för de förklarande variablerna approximativt läsas av som den procentuella förändringen i den beroende. Variabeln månadslön är i datamaterialet skattad utifrån vad en person tjänar per timme.. x. Utbildningsår - Hur mycket en individ valt att utbilda sig är en grundläggande del av humankapitalteorin då det är avgörande för den kompensation i form av lön som individen kräver. Denna variabel är skattad för hur lång tid en individ har läst utifrån den teoretiska längd som en utbildning har (SCB, MISSUN 2000).. x. Erfarenhet - Även denna variabel är grundläggande för humankapitalteorin då mer arbetslivserfarenhet förväntas öka lönen. Vi använder en tidigare utnyttjad metod (Nordin 2007; le Grand & Szulkin 1999, 2002) för att skatta potentiell arbetslivserfarenhet genom att ta ålder minus utbildningsår minus sju. Att här använda faktisk arbetslivserfarenhet istället för potentiell hade varit att föredra men då. 4. Se bilagor för deskriptiv statistik. . 16 .

(17) datamaterialet inte är mer specifikt får denna metod tjäna som bästa möjliga. Vi antar att man börjar jobba direkt efter studierna samt bortser från eventuell arbetsfrånvaro på grund av t.ex. sjukdom eller föräldraledighet. x. Erfarenhet i kvadrat - Visar den potentiella arbetslivserfarenheten i kvadrat. Denna variabel. belyser. enligt. humankapitalteorin. den. avtagande. effekt. som. arbetslivserfarenhet har på lönen då det är troligt att arbetstagaren utbildar sig mer i början av karriären, mindre mot slutet samt att nyttan av specifika kunskaper minskar i värde över tid. x. Kön - Att kvinnor och mäns löner skiljer sig på arbetsmarknaden har länge varit ett faktum. Vi skapar en dummyvariabel som får värdet 0 om individen är kvinna och 1 om individen är man.. x. Privat - Variabeln står för privat sektor och används för att kontrollera för löneskillnader mellan anställda i privat respektive offentlig sektor. Betydande löneskillnader inom sektorerna kan vi med denna uppdelning tyvärr inte mäta. Vi skapar en dummyvariabel som får värdet 1 om individen jobbar i privat sektor och 0 i offentlig.. x. Heltid – Då den beroende variabeln är skattad utifrån timlön borde tjänstomfattningen inte ha någon påverkan. Vi väljer trots detta att kontrollera för om en person arbetar heltid eller ej eftersom vi misstänker att ett utslag i denna variabel kan fånga in aspekter som t.ex. motivation. Vi skapar en dummyvariabel som får värdet 1 om individen har en tjänsteomfattning på 100 procent och 0 om tjänsteomfattningen är mindre än 100 procent.. x. Storstad - Att lönen påverkas av vart i landet man bor och hemstadens storlek får anses vara högst tänkbart och framför allt vill vi komma åt eventuella skillnader mellan storstadsområdena och övriga landet. Vi skapar en dummyvariabel som får värdet 1 om individen bor i Stockholms län, Västra Götalands län eller Skåne län och 0 om individen bor i övriga Sverige.. x. Ensamstående förälder - Vi vill kontrollera för effekten på lönen av att vara ensamstående förälder med minst ett hemmaboende barn och skapar en dummyvariabel som får värdet 1 om individen är ensamstående förälder. Övriga individer får värdet 0. Variabeln finns med eftersom vi misstänker att arbetsgivare kan betrakta att vara ensamstående med hemmaboende barn som en signal på instabilitet och lägre produktivitet vilket i sådant fall medför ett negativt utslag på lönen.. 17 .

(18) x. Utbildningsinriktning - För att försöka fånga upp effekten av hur olika utbildningsinriktningar påverkar lönen skapar och testar vi för fyra olika dummyvariabler;. samhällsinriktning. (utbildning. inom. det. humanistisk-. samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet), teknisk inriktning (utbildning inom det teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet), vårdinriktning (utbildning inom det medicinska vetenskapsområdet) och övriga utbildningar. För de tre första gäller att variabeln får värdet 1 om individen genomgått en utbildning inom det specifika området och 0 om individen har en annan utbildning. Inom övriga utbildningar ryms de som inte kan härledas till någon av de tre första inriktningarna. Denna variabel används dessutom som jämförelsegrupp för dummysetet och redovisas ej i Tabell 2. På grund av det något begränsade urvalet blir vår indelning relativt grov och är framtagen genom sammanslagningar av flera mer specifika utbildningar med utgångspunkt i Högskoleverkets indelning i s.k. vetenskapsområden. x. Ursprung - (används för att dela in urvalet i grupper i Oaxaca-dekomponeringen) Det kan finnas skillnader beroende på vart en individ kommer ifrån och vi bildar därför två grupper. En med individer som kommer ifrån Norden 5, EU-15 6 och sex andra OECD-länder 7. Den andra gruppen innehåller individer från övriga världen.. x. Vistelsetid i Sverige - (används för att dela in urvalet i grupper i Oaxacadekomponeringen) - Man kan tänka sig att löneskillnaden blir mindre ifall invandraren har tid att integreras i det svenska samhället. Delas upp i 3 olika grupper: mindre än 10 år, 10-20 år och mer än 20 år.. . 5. Finland, Danmark, Norge och Island. (Exkl. Norden) Storbritannien, Belgien, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Tyskland (även forna Väst- och Östtyskland) och Österrike. 7 Australien, Japan, Kanada, Nya Zeeland, Schweiz och USA 6. 18 .

(19) 5. Resultat 5.1 Mincerregressioner Nedan presenteras resultaten av Mincerregressionerna i tabellform samt de viktigaste tolkningarna. De redovisade siffrorna i Tabell 2 beskriver approximativt den procentuella förändringen i månadslön som varje enskild variabel åstadkommer. Med anledning av att stickprovet för högskoleutbildade utrikesfödda inte är större blir flera variabler inte signifikanta på femprocentsnivån. Att dessa trots allt används i modellen beror på att vi tror att med ett större urval skulle de bli signifikanta då de enligt ekonomisk teori troligtvis har en påverkan på lönen.. 19 .

(20) Variabler. Svenskfödda. Utrikesfödda. Signifikant Skillnad 8. Utbildning. 0,0831*** (0,00111) 0,0328*** (0,000596) -0,000531*** (1,32e-05) 0,0722*** (0,00295) -0,0422*** (0,00589) 0,128*** (0,00342) 0,0986*** (0,00369) -0,0263*** (0,00665) 0,0319*** (0,00693) 0,0184** (0,00718) 0,181*** (0,00337) 8,344*** (0,0189). 0,0720*** (0,00339) 0,0187*** (0,00207) -0,000263*** (4,74e-05) 0,0336*** (0,0113) -0,00475 (0,0187) 0,0611*** (0,0123) 0,0631*** (0,0133) -0,0261 (0,0352) 0,0188 (0,0356) 0,0323 (0,0361) 0,132*** (0,0125) 8,666*** (0,0661). Ja***. 35 291 0,362. 1 947 0,304. Erfarenhet Erfarenhet ଶ Storstad Ensamstående förälder Kön Heltid Samhälle Teknisk Vård Privat Konstant Observationer ܴଶ. Ja*** Ja*** Ja*** Ja* Ja*** Ja** Nej Nej Nej Ja*** Ja***. Beroende variabel är logaritmerad månadslön. Standardfel i parantes 9 *** p<0,01, ** p<0,05, * p<0,1 Tabell 2: Mincerregression Variabeln utbildning uttolkas som avkastningen i form av högre lön som en individ får för ytterligare ett år av utbildning. I vår undersökning gäller detta bara för högskoleutbildning då endast individer som studerat på eftergymnasial nivå i Sverige finns med i urvalet. För svenskfödda är avkastningen 8,3 procent och för invandrare 7,2 procent. Skillnaden på ca en procentenhet är signifikant men får sägas vara relativt liten och jämförbar med vad Nordin 8. Skillnaderna mellan koefficienterna har kontrollerats genom en regression med interaktionstermer. Om interaktionstermen är signifikant så är även skillnaden mellan grupperna signifikant. Resultat av denna återfinns i Tabell 9 i bilagor. 9 Koefficienterna påverkas inte om vi använder robusta standardfel, vi misstänker därför inte att det föreligger heteroskedasticitet. . 20 .

(21) (2007) finner. Från Bratsberg & Ragan (2002) vet vi också att utbildning i det nya hemlandet är viktigt för avkastningen. Våra resultat verkar därmed ligga i linje med tidigare studiers. Från Tabell 2 framgår det vidare att svenskfödda erhåller högre ersättning än invandrare för deras arbetslivserfarenhet, 3,3 procent per år mot 1,9 procent per år. Värt att notera är dock att takten som avkastningen på arbetslivserfarenhet avtar med (se Erfarenhet ଶ ) är nästan dubbelt så hög för svenskfödda som för invandrare, vilket innebär att svenskfödda når toppen för sin avkastning vid ett mindre antal år av arbetslivserfarenhet än invandrare. 10 För variabeln kön ger regressionsanalyserna även här tydliga skillnader mellan svenskfödda och invandrare. En svenskfödd man får utifrån våra beräkningar ungefär 12,8 procent högre lön än en svenskfödd kvinna medan det för invandrare skiljer ca 6,1 procent mellan könen till männens fördel. Att män i genomsnitt tjänar mer än kvinnor på den svenska arbetsmarknaden är sedan tidigare känt och våra resultat avviker alltså inte från detta. Att skillnaden mellan män och kvinnor som är födda utomlands är betydligt mindre än jämförande skillnad för svenskfödda kan dock ses som något överraskande och skulle kunna tolkas som att könsdiskriminering inte spelar en lika stor roll bland invandrare. Denna tolkning ska dock göras med stor försiktighet då en tänkbar förklaring till resultat skulle kunna vara att gruppen av personer med riktigt höga inkomster främst består av män födda i Sverige vilket vi också ser tendenser till när vi undersöker högsta och lägsta lön i urvalet 11. Att resultaten i Tabell 1 pekar på att individer tjänar mer på att arbeta i privat sektor får anses vara ett väntat resultat då vi vet att lönenivån generellt sätt ligger högre i denna sektor. Vinsten för en svenskfödd är dock något högre, ca fem procentenheter, vilket skulle kunna peka på att den privata sektorn, allt annat lika, har en tendens att betala mindre i lön till en invandrare än till en person född i Sverige. Utifrån vad vi ovan nämnde angående att svenskfödda män har de högsta inkomsterna på arbetsmarknaden går det även här att resonera kring att s.k. “toppjobb” i den privata sektorn i högre grad innehas av svenskfödda än av invandrare vilket drar upp medelvärdet för hela gruppen.. 10. Vi undersöker mer exakt när avkastningen på arbetslivserfarenhet är som störst för de båda grupperna och finner följande resultat: Svenskfödda: efter 10 år: 27,5 %; 20 år: 44,5 %; 30 år: 50,7 %; 40 år: 46,5 %. Invandrare: efter 10 år: 16 %; 20 år: 26,9 %; 30 år: 32,4 %; 40 år: 32,7 %. 11 Se bilagor. . 21 .

(22) Om en individ arbetar heltid tyder regressionsanalyserna på att man har en högre månadslön, oavsett om individen är svenskfödd eller invandrare. Dock finner vi även för denna variabel att svenskfödda får en högre utdelning, närmare bestämt 3,5 procentenheter mer än invandrare. Variabeln heltid borde enligt ekonomisk teori inte bidra till någon signifikant påverkan på lönen, då månadslön är omräknad från timlön, och kan därför misstänkas fånga in andra aspekter hos individerna. Till exempel kan yrkesvalet eller motivationen tänkas påverka om en individ har en heltidstjänst. Från variabeln storstad får vi veta att svenskfödda som arbetar i någon av de tre storstadsregionerna i snitt tjänar 7,2 procent mer än en svenskfödd som inte gör det. Jämförbara siffror för invandrare visar att de får 3,4 procent högre lön i storstadsregioner. Återigen kan den mindre skillnaden för invandrare bero på att de riktigt höga lönerna finns i storstäderna och att dessa tillfaller svenskfödda. 12 Att vara ensamstående förälder med minst ett hemmaboende barn medför som vi misstänkte en negativ effekt på lönen, dock endast för svenskfödda. För invandare kan vi inte med säkerhet avgöra om denna variabel alls har en påverkan på lönen. Det finns däremot en signifikant skillnad mellan utrikesfödda och svenskfödda. Utbildningsinriktningarna visade inga signifikanta resultat för invandrare. Inte heller skillnaderna mellan svenskfödda och utrikesfödda är signifikanta. Anledningen till att dessa ändå tas med är att enligt ekonomisk intuition skulle dessa variabler även påverka lönen för invandrare. För svenskfödda kan vi däremot med 95 procent säkerhet säga att valet av inriktningar har en betydelse för lönen. De som väljer samhällsvetenskaplig inriktning kan vänta sig 2,6 procent lägre lön än de som väljer övrig utbildning medan de som väljer vård eller teknisk inriktning får 1,8 respektive 3,2 procent högre lön. Resultaten visar inga signifikanta skillnader mellan invandrare och svenskfödda. Förklaringsgraden (ܴ ଶ ) på de respektive regressionerna är 36 respektive 30 procent och förklarar därmed ca en tredjedel av variationen i löner för respektive grupp. Tidigare jämförbara studier (t.ex. Nordin 2007) visar förklaringsgrader som ligger mellan 20-40 procent och vi anser att vårt resultat därmed är fullt tillräckligt i den aspekten. 12. 148 av de 181 som tjänar över 100 000 kr bor i storstäder och ingen av dessa är invandrare. . 22 .

(23) Sammantaget visar regressionerna att invandrare har signifikant lägre avkastning på nästan samtliga variabler i modellen vilket ger oss en aning om att det kan finns löneskillnader mellan grupperna som inte beror på investeringar gjorda i humankapital. I nästa steg av undersökningen bygger vi på analysen av löneskillnaderna med en Oaxaca-dekomponering.. 5.2 Oaxaca-dekomponering Som beskrivits ovan genomförs Oaxaca-dekomponeringen för att undersöka den totala löneskillnaden mellan grupperna och hur mycket av denna som beror på personliga investeringar i bakgrundsvariabler. Resultaten av Mincerregressionen visade att invandrare har lägre avkastning på många av dessa variabler men skillnader kan också ligga i gruppernas sammansättningar av de produktiva variablerna. Med detta menar vi att om grupperna skiljer sig i genomsnittlig mängd av utbildning, erfarenhet m.m., kommer det kunna förklara en del av löneskillnaden. Tabell 3 visar resultaten av Oaxaca-dekomponeringen med hela vårt urval av utrikesfödda och svenskfödda.. Differens Total Förklarad Oförklarad. 0,0785*** (0,00663) -0,00849* (0,00502) 0,0870*** (0,00577). Observationer 37 238 Svenskfödda 35 291 Utrikesfödda 1 947 Standardfel inom parantes *** p<0,01, ** p<0,05, * p<0,1 Tabell 3: Oaxaca-dekomponering, svenskfödda mot utrikesfödda med svensk högskoleutbildning Den totala differensen i lönen är statistiskt signifikant och tyder på en löneskillnad på ca 7,8 procent mellan invandrare och svenskfödda. Det är värt att upprepa det faktum att vi bara undersöker individer som har svensk högskoleutbildning. Som tidigare nämnts gör vi detta för att i största möjligaste mån kunna kontrollera för skillnader som uppstår på grund av språkförmåga eller arbetsgivarens nedvärdering av utländsk utbildning. Givet att vi faktiskt 23 .

(24) lyckas med detta får den löneskillnad som resultaten visar på nästan åtta procent anses vara relativt stor. Att den del av löneskillnaden som utifrån modellen ska tolkas som förklarad av skillnader i egenskaper dessutom antar ett negativt värde medför att vi får svårt att förklara varför svenskfödda i genomsnitt har högre månadslön. En negativ förklarad differens tyder nämligen på att invandrare skulle ha högre lön än svenskfödda om båda grupper fått samma avkastning på de produktivitetsrelaterade egenskaperna. 13 Denna slutsats görs dock under antagandet att vi i modellen faktiskt har lyckats beskriva de flesta aspekter av en individs produktivitet. Ett problem som vår undersökning såväl som många andra liknande lider av är just svårigheten att mäta vissa egenskaper hos individer som kan tänkas påverka lönen. Vi har redan nämnt att en sådan egenskap skulle kunna vara motivation och därtill kan man också lägga exempelvis hälsa. Från Tabell 3 har vi kvar en stor mängd oförklarad differens. I den grundläggande Oaxacamodellen tolkas denna del vanligtvis som den diskriminering invandrare utsätts för på arbetsmarknaden. Att dra samma slutsats utifrån resultaten i vår undersökning får dock ändå sägas var något förhastat även om det är möjligt att vi i viss mån fångar en del diskriminering. Men oavsett hur mycket av den oförklarade skillnaden som vi egentligen kan avskriva som diskriminering kan vi utifrån modellen säga att den grundläggande humankapitalsteorin har svårigheter att förklara varför det finns löneskillnader mellan svensk- och utrikesfödda.. 5.3 Oaxaca-dekomponering efter vistelsetid i Sverige Vi finner alltså en tydlig löneskillnad mellan svenskfödda och invandrare med svensk högskoleutbildning och vi vet att denna inte kan förklaras av en rad olika produktivitetsrelaterade variabler samt att kunskaper i svenska språket, enligt vår definition, är kontrollerat för. Vad tidigare forskning (le Grand & Szulkin 1999, 2002) dock visar är att löneskillnaderna tenderar att minska med vistelsetiden i Sverige vilket motiverar att även vi undersöker denna effekt på vårt material. Nästa steg i undersökningen blir således att dela in urvalet av utrikesfödda individer i tre grupper. Utrikesfödda som bott i Sverige mindre än 10 år, mellan 11 och 20 år och mer än 20 år. Var och en av dessa grupper jämförs sedan med svenskfödda i dekomponeringarna. 13. D.v.s. invandrare har högre medelvärden på de variabler som påverkar lönen, vilket också bekräftas av den deskriptiva statistiken (se bilagor). . 24 .

(25) Total Förklarad Oförklarad Observationer Svenskfödda Utrikesfödda. -10 år Differens. 10-20 år Differens. 20- år Differens. 0.198*** (0.0198) 0.0691*** (0.0180) 0.129*** (0.0181). 0.110*** (0.0114) -0.00325 (0.00975) 0.114*** (0.00973). 0.0446*** (0.00832) -0.0239*** (0.00585) 0.0685*** (0.00741). 35 459 35 291 168. 35,898 35 291 607. 36,499 35 291 1 208. Standardfel inom parantes *** p<0,01, ** p<0,05, * p<0,1 Tabell 4: Oaxaca-dekomponering med gruppindelningar för tid i Sverige. Skillnaderna i den totala differensen är signifikanta och visar därmed en statistisk säkerställd skillnad i genomsnittlig månadslön mellan svenskfödda och invandrare oavsett längden på vistelsetiden. Dekomponeringarna visar dock på en klart nedåtgående trend i den totala differensen vilket ligger i linje med vad resultat från tidigare forskning visat. Däremot räcker det inte med att enbart undersöka den totala skillnaden då det finns en snedfördelning mellan grupperna. 14 De invandrare som har bott i Sverige i mindre än 10 år har en betydligt lägre medelålder än de som bott i Sverige i mer än 20 år vilket ger utslag i erfarenhetsvariabeln, som i sin tur leder till den betydligt högre förklarade differensen för den första gruppen. För att belysa en ökning av det vi tidigare kallat “Sverigesspecifikt” humankapital som kan vara det humankapital som påverkas betydligt av vistelsetiden koncentrerar vi oss på förändringen i den oförklarade differensen i dekomponeringarna. En minskning i den oförklarade differensen kan i det här fallet visa på en ökning av “Sverigespecifikt” humankapital. Skillnaden mellan 10 år och 11-20 år är dock förvånade liten medan det är slående att när vi jämför med de som bott i Sverige i mer än 20 år halveras den oförklarade skillnaden. Minskningen i den oförklarade differensen kan förmodligen inte helt förklaras av en ökning i det ”Sverigespecifika” humankapitalet. Resultaten pekar emellertid på att löneskillnaden mellan svenskfödda och utrikesfödda med svensk högskoleutbildning minskar i och med att vistelsetiden ökar, dock inte till den nivån att skillnaderna helt försvinner.. 14. Kontroll av medelåldern inom grupperna har genomförts. . 25 .

(26) Mätningar av den här typen som syftar till att visa på förändringar över tid görs egentligen lämpligast med data från olika tidpunkter. Vår undersökning riskerar att påverkas av så kallade kohorteffekter då individer som har invandrat vid olika tidpunkter kan möta olika gynnsamma förhållande för en snabb integrering (Ahmed 2010). Konjunkturen och rådande arbetsmarknadsläge är troliga faktorer som här kan spela en viktig roll. Varför en individ har invandrat, om man flyttar frivilligt eller flyr undan krig, kan också tänkas påverka möjligheten till en snabb integrering på arbetsmarknaden och i samhället. Att vi endast undersöker individer med svensk högskoleutbildning antar vi dock ge oss en mer homogen grupp vilket i så fall delvis kan kompensera för att undersökningen påverkas av kohorteffekter.. 5.4 Oaxaca-dekomponering efter ursprung Förutom att vistelsetiden påverkar löneskillnaden mellan svenskfödda och invandrare tyder tidigare studier (le Grand & Szulkin 1999, 2002; Nordin 2007) även på att inkomstgapet skiljer sig beroende på vilket land en person invandrat ifrån. Ofta menar man då att ett längre geografiska avstånd även innebär ett längre ekonomiskt och kulturellt avstånd för invandraren. Det är möjligt att den löneskillnad vi redovisat mellan svenskfödda och hela gruppen invandrare i Tabell 3 varierar inom gruppen. Vi går därför vidare och väljer att göra en ny uppdelning av utrikesfödda i materialet i två mindre grupper, där ena gruppen består av individer från Norden, EU15-länder och sex OECD-länder och den andra av individer som invandrat från övriga världen. . 26 .

(27) Total Förklarad Oförklarad. Norden, EU15 och 6 OECD Differens. Övriga Världen. 0,0450*** (0,00959) -0,0250*** (0,00661) 0,0700*** (0,00822). 0,107*** (0,00879) 0,00559 (0,00723) 0,102*** (0,00787). Differens. Observationer Svenskfödda Utrikesfödda. 36 188 36 341 35 291 35 291 897 1 050 Standardfel inom parantes *** p<0,01, ** p<0,05, * p<0,1 Tabell 5: Oaxaca-dekomponering med gruppindelningar efter ursprungsregion Båda de undersökta grupperna har signifikant lägre lön än svenskfödda och det finns alltså en statistisk signifikant skillnad mellan invandrare och svenskfödda oavsett ursprung. Individer från Norden, EU15-länder och de sex OECD-länderna visar sig ha ca 4,5 procent lägre lön än svenskfödda. Den förklarade differensen är negativ vilket tyder på att den här gruppen invandrare har högre medelvärden i bakgrundsvariablerna. Individer från övriga världen har 10,7 procent lägre lön än infödda svenskar. Den förklarade skillnaden för den här gruppen är inte signifikant, vi kan därför inte med statistisk säkerhet visa att de skiljer sig från svenskfödda i de individspecifika egenskaperna. Generellt för båda invandrargrupperna kan vi därför säga att det inte går att förklara varför de har lägre lön än svenskfödda med att de har olika mängd av bakgrundsvariablerna. De skillnader som enligt resultaten existerar beror istället på att individer från dessa grupper erhåller lägre avkastning än svenskfödda på t.ex. sin utbildning eller erfarenhet, vilket redovisas i den oförklarade differensen. Resultaten pekar också på att det finns löneskillnader mellan invandrare från olika delar av världen. Skillnaden i lön för den första gruppen av invandrare (Norden osv.), i jämförelse med svenskfödda, är mindre än den skillnad vi fann för hela gruppen invandrare (se Tabell 3). Resultaten tyder alltså på att den första gruppens löner skiljer sig mindre från svenskföddas än vad lönerna för hela gruppen invandrare gör. För invandrare från övriga världen gäller däremot det omvända. Varför vi finner dessa förhållanden är utifrån vår undersökning svårt att veta och som vi delvis redan diskuterat kan den stora oförklarade differensen rymma olika faktorer. Det går här inte att utesluta diskriminering och våra resultat skulle i så fall tyda på att 27 .

(28) invandrare från länder utanför Europa i högre grad diskrimineras än invandrare från Norden eller Västeuropa. Det går heller inte att utesluta att löneskillnaden beror på att det är lättare för den senare gruppen invandrare att förvärva s.k. “Sverigespecifikt” humankapital. Om vi, som ovan och utifrån vad tidigare studier visat, antar att en längre vistelsetid i Sverige ger ett ökat “Sverigespecifikt” humankapital och att detta faktiskt har en positiv påverkan på lönen kan vi inte bortse från den snedfördelning som verkar finnas mellan de olika invandrargrupperna. En stor andel av de individer som invandrat från Norden, EU15- och OECD-länder har nämligen bott i Sverige i mer än 20 år. 15. 5.5 Oaxaca-dekomponering efter ursprung och vistelsetid över 20 år. Som en följd av den ovan nämnda snedfördelningen kan vi ana en samvariation mellan modellerna som undersöker skillnader som beror på vistelsetid respektive ursprung. Vi gör därför ytterligare en dekomponering som har till syfte att försöka visa vilken av dessa effekter (eller båda) som har en verklig effekt på skillnader i löner mellan utrikes- och svenskfödda. Vi fortsätter med den ovan använda indelningen av utrikesfödda efter ursprung men undersöker i denna dekomponering endast de som varit i Sverige i mer än 20 år. . Total Förklarad Oförklarad. Norden, EU15 och 6 OECD Differens. Övriga Världen. 0,0342*** (0,0105) -0,0328*** (0,00677) 0,0671*** (0,00930). 0,0591*** (0,0133) -0,0115 (0,0102) 0,0705*** (0,0120). Differens. Observationer Svenskfödda Utrikesfödda. 35 995 35 795 35 291 35 291 704 504 Standardfel inom parantes *** p<0.01, ** p<0.05, * p<0.1 Tabell 6: Oaxaca-dekomponering med gruppindelningar efter ursprungsregion där vistelsetid i Sverige hålls konstant på över 20 år. 15. Vid kontroll framkommer följande: 81 % av de individer som invandrat från Norden, EU15 och OECD-länder har bott i Sverige i mer än 20 år. Motsvarande siffra för invandrare från övriga världen är 48 %.. 28 .

(29) Det är återigen den oförklarade differensen som är intressant för analysen av den här modellen då det är där löneskillnader som beror på ursprung kommer att visa sig. Skillnaden mellan individer från Norden, EU15- och OECD-länder och svenskfödda är 6,7 procent och skillnaden mellan individer från övriga världen och svenskfödda är sju procent. Skillnaderna grupperna emellan är därmed 0,3 procentenheter vilket inte kan anses som en tillräcklig skillnad för att dra slutsatsen att ursprung, efter en vistelsetid på 20 år i Sverige, har en direkt påverkan på lönen. Därmed är det sannolikt att de skillnader i den oförklarade differensen som grupperna uppvisar i Tabell 5 till största del beror på vistelsetiden vilket talar för teorin om ett ”Sverigespecifikt” humankapital och emot att etnisk diskriminering spelar en stor roll för löneskillnaden. Dock bör det återigen påpekas att utrikesföddas löner inte ens efter 20 år når upp till svenskföddas.. . . 29 .

(30) 6. Slutkommentarer Syftet med denna uppsats var att undersöka om det fanns löneskillnader mellan infödda svenskar och invandrare med svensk högskoleutbildning. Genom att undersöka just gruppen som i någon omfattning studerat på eftergymnasial nivå i Sverige försökte vi undvika att mäta skillnader som beror på kunskaper i svenska språket eller utbildningens härkomst. Med Mincerregressioner och Oaxaca-dekomponeringar skattar vi löneskillnader mellan de två grupperna och kontrollerar för en rad olika faktorer som vi hade anledning att tro påverkar lönen. Mincerregressionerna visade att utrikesfödda får lägre avkastning än svenskfödda på många av de variabler som vi har valt att undersöka. När vi sedan i den första av fyra Oaxacadekomponeringar undersöker den totala löneskillnaden finner vi att svenskfödda i genomsnitt har ca åtta procent högre månadslön än utrikesfödda. Resultaten från de övriga dekomponeringarna tyder på att löneskillnaden minskar med en längre vistelsetid i Sverige. Däremot kan vi inte finna bevis för att ursprung har en direkt påverkan på lönen då den skillnad som uppmättes i Tabell 5 visade sig till stor del orsakad av de olika gruppernas vistelsetid. Det ska här emellertid påpekas att materialet inte möjliggjorde för en uppdelning på fler ursprungsregioner vilket delvis försvagar resultatet som också går emot tidigare studiers vilket motiverar till vidare utredning kring om vårt resultat är unikt för just invandrare med svensk högskoleutbildning. Att löneskillnaden minskar i takt med att vistelsetiden ökar tyder på att det till en viss grad kan finns ett ”Sverigespecifikt” humankapital, utöver språkfärdigheter, som anses påverka produktiviteten på arbetsmarknaden. Resultaten pekar dock tydligt på att löneskillnaden aldrig helt försvinner vilket får anses anmärkningsvärt med tanke på att den undersöka gruppen genom sin högskoleutbildning borde ha relativt bra löneutveckling och större möjligheter än icke utbildade att minska lönegapet. I uppsatsen ställde vi oss inte bara frågan om det fanns löneskillnader utan även om dessa eventuella skillnader kunde förklaras av individspecifika egenskaper. Samtliga Oaxacadekomponeringarna visar att de egenskaper vi har valt att använda inte kan förklara varför utrikesfödda har lägre lön än svenskfödda. Utrikesfödda visade sig dessutom ha högre medelvärden i de produktiva egenskaperna vilket leder till slutsatsen att den löneskillnad som 30 .

(31) förklaras av modellen snarare ska utläsas som en förklaring till varför den totala löneskillnaden inte är större mellan grupperna. Varför har då invandrare med svensk högskoleutbildning i genomsnitt lägre månadslön? Den frågan är svår att med enbart vår undersökning besvara. Trots att man i den grundläggande Oaxaca-modellen tolkar den oförklarade skillnaden som diskriminering vill vi utifrån våra resultat inte gå riktigt så långt då vi anser att det fortfarande vilar för mycket osäkerhet kring vad denna oförklarade del innehåller samt kring egenskaper med påverkan på lönen som inte inkluderats i modellerna. I de tidigare studier som genomgående nämnts går det också att finna stöd för att vi ska vara försiktiga med att ange diskriminering som viktigaste orsak till löneskillnaderna. Att ursprungets effekt på lönen verkar minska efter 20 år i Sverige är inte heller konsekvent med vad man kan förvänta sig vid etnisk diskriminering. Med det sagt går det dock inte att bortse från att våra resultat tydligt pekar på att utrikesfödda i förhållande till infödda svenskar inte erhåller den lön de förtjänar. Det är därmed också uppenbart att det krävs ytterligare forskning kring invandrares löner på den svenska arbetsmarknaden. Förutom att utreda orsakerna till invandrares lägre löner bör också arbetslösheten undersökas vidare för att kunna ge en bredare bild av hur utrikesföddas situation på arbetsmarknaden ser ut i förhållande till svenskföddas.. 31 .

No results found