• No results found

Unga kvinnors kunskap och erfarenheter om sexuell och reproduktiv hälsa

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Unga kvinnors kunskap och erfarenheter om sexuell och reproduktiv hälsa"

Copied!
35
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Institutionen för kvinnors och barns hälsa Barnmorskeprogrammet

Unga kvinnors kunskap och erfarenheter om sexuell och reproduktiv hälsa

Författare: Handledare:

Anna-Sara Bergstrand Helena Volgsten Mikaela Fichtel

Examinator:

Examensarbete i Reproduktiv hälsa 15 hp Margareta Johansson

(2020-06-04)

(2)

SAMMANFATTNING

Bakgrund: Alla individer har rätt till information, hälsovård och stöd för att uppnå god potential gällande sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). I Sverige finns goda förutsättningar för sexualundervisning av hög kvalitet i skolan. Trots detta finns kvalitetsbrister i undervisningen och kvinnor saknar kunskap om SRHR. Kondom används mer sällan vid samlag med en ny partner och kvinnor utsätter sig därmed för en ökad risk för oönskade graviditeter och sexuellt överförbara sjukdomar. Syfte: Att undersöka hur unga kvinnor fått kunskap om SRHR, vilken kunskap unga kvinnor saknade från skolans sexualundervisning och vilken kunskap och erfarenheter de hade av sin sexuella och reproduktiva hälsa. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie med kvalitativa inslag utfördes med egenkonstruerade enkäter som datainsamlingsmetod. Sjuksköterskestudenter mellan 18–30 år besvarade enkäten och resultatet analyserades med deskriptiv statistik. Resultat: Totalt 84 kvinnor besvarade enkäten (86,6%).

Kvinnorna hade fått utbildning om SRHR i grundskolan. Sexualundervisningen uppfattades vara bristfällig och ansågs utgå från för snäva perspektiv. Kvinnorna saknade tillräcklig kunskap om reproduktion. Kvinnorna hade kunskap om vilka könssjukdomar som kan leda till minskad fertilitet, trots detta hade många av kvinnorna haft oskyddat samlag med en ny sexuell kontakt. Många kvinnor hade besökt en barnmorska och skattade sin sexuella hälsa som bra eller mycket bra. Slutsats: Skolans sexualundervisning bör vara återkommande under hela skolgången och vara av god kvalitet för att stötta kvinnor att fatta ansvarsfulla och välgrundade beslut gällande SRHR. Det krävs tydliga mål för innehållet i undervisningen för att främja möjligheterna till god sexuell och reproduktiv hälsa. Barnmorskor möter unga kvinnor i sitt arbete och SRHR är barnmorskans kompetensområde, här kan barnmorskan stötta och vägleda kvinnor genom hela livet.

Nyckelord: Erfarenhet, Information, Kunskap, Sexualundervisning, Sexuell och Reproduktiv Hälsa, Unga kvinnor

(3)

ABSTRACT

Background: All individuals are entitled to information, healthcare and support to achieve good potential of sexual and reproductive health (SRHR). In Sweden, there are good prerequisites for high quality education. However, there are quality deficiencies in teaching and women lack knowledge of SRHR. Condoms are rarely used when having intercourse with a new partner and women accordingly expose themselves to an increased risk of unwanted pregnancies and sexually transmitted infections. Objective: To investigate how young women acquired knowledge about SRHR, perceived lack of knowledge from sex education, what knowledge they had and what experiences they had of their sexual and reproductive health.

Method: The study was performed through a quantitative cross-sectional study with qualitative elements using self-constructed questionnaires as data collection method. Nursing students between 18-30 years completed the questionnaire and the result was analysed with descriptive statistics. Results: A total of 84 women completed the questionnaires (86,6%). The women had been educated about SRHR in elementary school. Sex education was perceived to be inadequate and was explained from a narrow perspective. The women lacked sufficient knowledge of reproduction. The women had knowledge of which sexually transmitted infections that can lead to reduced fertility, in spite of this many women have had unprotected intercourse with a new sexual contact. Many women have visited a midwife and self-estimated their sexual health as good or very good. Conclusion: Education should be recurring throughout schooling and be of good quality to support women in making responsible and informed decisions regarding SRHR.

Clear objectives are required for the content of the teaching to promote the opportunities for good sexual and reproductive health. Midwives meet young women in their work and SRHR is the midwife’s area of expertise, where the midwife can support and guide women throughout their lives.

Keywords: Experience, Information, Knowledge, Sex Education, Sexual and Reproductive Health, Young women

(4)

Innehållsförteckning

1. BAKGRUND... 1

1.1DEFINITION AV SEXUELL OCH REPRODUKTIV HÄLSA OCH RÄTTIGHETER ... 1

1.2FOLKHÄLSOARBETE AVSEENDE SEXUELL OCH REPRODUKTIV HÄLSA ... 1

1.3UTBILDNING OM SEXUELL OCH REPRODUKTIV HÄLSA ... 2

1.4KUNSKAP OM SEXUELL OCH REPRODUKTIV HÄLSA ... 3

1.5ERFARENHETER AV SEXUELL OCH REPRODUKTIV HÄLSA... 4

1.6BARNMORSKAN ROLL ... 5

1.7TEORETISK REFERENSRAM ... 6

1.8PROBLEMFORMULERING ... 6

2.SYFTE ... 7

2.1 Frågeställningar ... 7

3. METOD ... 7

3.1DESIGN ... 7

3.2URVAL ... 7

3.3DATAINSAMLINGSMETOD ... 8

3.4TILLVÄGAGÅNGSSÄTT ... 8

3.5FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 9

3.6BEARBETNING OCH ANALYS ... 10

4. RESULTAT ... 11

4.1INLEDNING ... 11

4.2HUR UNGA KVINNOR HAR ERHÅLLIT KUNSKAP OM SEXUELL OCH REPRODUKTIV HÄLSA ... 11

4.3VILKEN KUNSKAP KVINNORNA SAKNAR FRÅN SEXUALUNDERVISNINGEN ... 11

4.3.1 Öppna svarsalternativ om vad kvinnorna saknade från sexualundervisningen ... 12

4.4UNGA KVINNORS KUNSKAP OM SEXUELL OCH REPRODUKTIV HÄLSA AVSEENDE REPRODUKTION ... 13

4.5UNGA KVINNORS ERFARENHETER AV SIN SEXUELLA OCH REPRODUKTIVA HÄLSA... 14

4.5.1 Öppna svarsalternativ om kvinnornas upplevelse av besök hos barnmorskan ... 15

5. DISKUSSION... 16

5.1RESULTATDISKUSSION ... 16

5.1.1Utbildning om sexuell och reproduktiv hälsa ... 16

5.1.2 Kunskap om sexuell och reproduktiv hälsa avseende reproduktion ... 18

5.1.3 Erfarenheter av sexuell och reproduktiv hälsa ... 18

5.1.4 Samhällsperspektiv ... 19

5.2METODDISKUSSION ... 20

5.2.1 Klinisk implikation och barnmorskans roll ... 23

5.2.2 Forskningsetiska överväganden ... 23

5.2.3 Vidare forskning ... 23

5.3SLUTSATS... 24

6. REFERENSER ... 25

7. BILAGA ... 31

(5)

1. BAKGRUND

1.1 Definition av sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter

Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) innebär att en människa har rätt till en sexualitet fri från diskriminering, våld, tvång och fördomar. Detta är grundläggande för individens upplevelse av hälsa och välbefinnande. SRHR inkluderar social, psykisk och fysisk hälsa (Starrs et al., 2018). Alla har rätt till att fatta beslut om sig egen kropp samt tillgång till hälso- och sjukvård. I maj 2018 publicerades en rapport av Guttmacher-Lancet Comission som syftar till att skapa en ny bredare definition av SRHR genom att förena sexuell och reproduktiv hälsa samt sexuella och reproduktiva rättigheter (Starrs et al., 2018). Forskning har visat och fortsätter visa vilka positiva effekter investeringar i SRHR kan leda till. För att uppnå god sexuell och reproduktiv hälsa krävs att de sexuella och reproduktiva rättigheterna tillgodoses och respekteras. Det krävs även förståelse för att alla delar är sammanlänkade (Starrs et al., 2018). I definitionen beskrivs att alla individer ska respekteras i sin kropp, sitt privatliv och sitt självbestämmande. Det är en mänsklig rättighet att själv definiera sin sexualitet, könsidentitet och könsuttryck samt att själv bestämma när och hur man vill vara sexuellt aktiv. Alla individer har rätt till information, hälsovård och stöd för att uppnå sin fulla potential gällande SRHR (Starrs et al., 2018). Världshälsoorganisationen (WHO, 2016) har utarbetat ett övergripande ramverk för att stödja medlemsländernas arbete gällande sexuell och reproduktiv hälsa och kvinnors välmående. SRHR, såväl som jämställdhet och kvinnors egenmakt är viktiga mål i sig och nyckelfaktorer för att kunna förbättra livskvaliteten för alla individer.

1.2 Folkhälsoarbete avseende sexuell och reproduktiv hälsa

I Sverige arbetar Folkhälsomyndigheten för nationell samordning, kunskapsuppbyggnad och uppföljning av SRHR (Folkhälsomyndigheten, 2019). Sexuell hälsa är ett omfattande område som berör många delar i folkhälsoarbetet som bedrivs i Sverige. Arbetet utgår från en nationell folkhälsopolitik där SRHR utgör en central del i arbetet. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa för hela befolkningen.

(Prop.2017/18:249). Det finns tydligt politiskt stöd för arbetet med SRHR i de nationella folkhälsomålen samt i de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Arbetet fokuserar på att stärka SRHR och öka jämställdheten och jämlikheten (Folkhälsomyndigheten, 2019). Mål nummer tre i de globala hållbarhetsmålen syftar till att säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla individer i alla åldrar.

(6)

Ett av delmålen (3.7) verkar för att fram till år 2030 tillgängliggöra sexuell och reproduktiv hälsovård inklusive familjeplanering, utbildning och information för alla. Reproduktiv hälsa ska även integreras i nationella strategier och program (United Nations, 2015).

1.3 Utbildning om sexuell och reproduktiv hälsa

En grundläggande del av SRHR är rätten till information och kunskap. Alla människor har rätt till evidensbaserad kunskap gällande den egna kroppen och hur individen bibehåller och förbättrar sin egen sexuella och reproduktiva hälsa (WHO,2016). I Sverige har sexualkunskap varit obligatoriskt i grundskolan sedan 50-talet (Folkhälsomyndigheten, 2019). Undervisningen ska innehålla information om jämställdhet, sexualitet, kön och relationer. Kunskapen ska nå alla unga och tas upp i flera av kurs- och ämnesplanerna. Enligt skolverket innehåller sexualundervisningen tre delar där varje del bidrar till helhetssynen inom kunskapsområdet.

Basen i utbildningen är ämnesintegrering och ämnesövergripande arbete. Den andra delen i arbetsmodellen integrerar sexualkunskap i den dagliga undervisningen. Den tredje delen består av temadagar och enskilda lektioner i ämnet för att ge ytterligare diskussion och fördjupning (Skolverket, 2020). En bra utbildning i skolan kan utgöra grunden för ett rättighetsbaserat, jämlikt, jämställt och hälsofrämjande perspektiv på SRHR bland unga i Sverige. Under uppväxten och de tidiga skolåren kan grunden läggas för attityder och beteenden gällande hälsa och livsstil (Folkhälsomyndigheten, 2017). Det är viktigt med en evidensbaserad, kunskapshöjande och återkommande undervisning om SRHR. Det kan stärka individens förutsättningar och möjligheter att fatta välgrundade och ansvarsfulla beslut om sin egen sexualitet och relationer i framtiden. För att möta ungas behov av kunskap, information och användbara redskap måste yrkesgrupper som arbetar i skolan ha adekvat kunskap om SRHR.

Kunskapen behöver ingå i grundutbildningen för förskollärare, lärare och personal inom elevhälsan. Det bör även vara en del av återkommande kompetensutveckling för lärare för att på så sätt öka möjligheterna för att alla unga får jämlika förutsättningar (Folkhälsomyndigheten, 2017).

I Sverige finns det goda förutsättningar för undervisning av hög kvalitet. Trots detta är det inte ovanligt att det finns kvalitetsbrister i undervisningen och att elever upplever att de inte fått den undervisning och kunskap de har behov av. Undervisningen ska inte bara tillhandahållas, den behöver också vara relevant och vara grund för användbar information och kunskap för att kunna värna om den sexuella och reproduktiva hälsan genom hela livet (Folkhälsomyndigheten, 2019).

(7)

Majoriteten av svenska ungdomar får sexualundervisning i skolan men många upplever att undervisningen inte är nog omfattande och att lärarna inte är tillräckligt utbildade i ämnet

(Ekstrand, Engblom, Larsson & Tydén, 2011). På gymnasienivå finns inte några tydliga mål gällande sexualundervisningen, istället är det vanligare att gymnasieskolorna erbjuder en valfri kurs i ämnet. Endast enstaka gymnasieprogram har sexualkunskap i läroplanen (Socialdepartementet, 2009).

Sexualundervisning kan upplevas som ett känsligt ämne och ungdomar kan känna sig utsatta och sårbara i undervisningssituationen. Ofta upplevs undervisningen vara allt för biologisk, teknisk och avsexualiserad. Sexualitet och sex blir ofta beskrivet som en vetenskaplig aktivitet vilket ungdomar upplever som ett för basalt och snävt förhållningssätt till ämnet (Pound, Langford & Campbell, 2016). Från skolundervisningen upplever unga att de får tillräcklig information gällande kroppens funktioner, graviditet och kondomanvändning. Denna kunskap upplevs dock inte vara tillräcklig för att fullt ut kunna värna om sin sexuella hälsa. Elever önskar ett bredare perspektiv och vill ha mer kunskap gällande genus, relationer och jämställdhet, HIV, normer och HBTQ. De efterlyser även mer kunskap om hur könssjukdomar överförs, preventivmedelsanvändning och hur oönskade graviditeter undviks samt olika sätt att ha säkrare sex på (Folkhälsomyndigheten, 2017). Många unga hämtar information om sexualitet, preventivmedel och könssjukdomar från internet och inte alltid från kvalitetssäkrade källor. När ungdomar får frågan om hälsofrämjande och förebyggande insatser efterfrågar de billigare preventivmedel och gratis kondomer. De önskar mer kunskap om kroppen, om fertilitet och graviditet och könssjukdomar samt möjlighet att samtala med någon om sexualitet och relationer (Folkhälsomyndigheten, 2017).

1.4 Kunskap om sexuell och reproduktiv hälsa

Tidigare forskning visar att gymnasieelevers kunskap och medvetenhet om fertilitet och den prekonceptionella hälsan är otillräcklig och ojämn. De kan i teorin inse vikten av att bevara fertiliteten och fördelarna med en god och hälsosam livsstil överlag. De kan förstå hur deras beteenden och livsstil kan påverka fertiliteten i framtiden men kunskapen är inte likvärdig och

de har svårt att relatera till sin egen person och sitt eget beteende. Hos unga vuxna kan det upplevas svårare att reflektera över de långsiktiga hälsorelaterade konsekvenserna av ett visst beteende (Ekstrand Ragnar, Grandahl, Stern & Mattebo, 2018). Även bland universitetsstudenter är kunskapen och medvetenheten om reproduktiv hälsa och fertilitet låg bland både män och kvinnor (Olsén Sørensen et al., 2016).

(8)

Många kvinnor uppger sig vilja bilda familj men vid en tidpunkt då den kvinnliga fertiliteten redan börjat minska (Olsén Sørensen et al., 2016). Medelåldern för förstföderskor har stadigt ökat och år 2018 var medelåldern för förstföderskor i Sverige 29,4 år (Statistiska Centralbyrån, 2019). Kvinnors fertilitet börjar gradvis reduceras redan mellan åldrarna 25–30 år och efter 35 år minskar fertiliteten med ökad takt. Uppskjutande av graviditet och barnafödande kan därför öka risken för ofrivillig infertilitet. Genom att öka unga människors kunskap om fertilitet kan ett större ansvar möjliggöras för individens sexuella och reproduktiva hälsa och därmed öka chanserna för en framtida graviditet (Ekelin, Åkesson, Ångerud & Kvist, 2012).

Kunskap om att kondom skyddar mot graviditet och könssjukdomar är inte tillräcklig för att alltid använda kondom (Peterson, Johnson, Hutchins & Florence, 2013). Enligt Folkhälsomyndigheten (2017) har ungdomar god kunskap om vad kondom skyddar mot men det finns en skillnad mellan avsikt och handling. De är ganska eller mycket nöjda med sitt nuvarande sexliv och anser att det är viktigt att skydda sig med preventivmedel både mot graviditet och sexuellt överförbara sjukdomar i en sexuell relation. Mer än två tredjedelar av fertila svenska kvinnor använder preventivmedel. Långverkande reversibla preventivmetoder (LARC) utgör en fjärdedel av användandet. Drygt en femtedel av svenska kvinnor i åldrarna 16 till 49 år har haft en oplanerad graviditet (Kopp Kallner, Thunell, Brynhildsen, Lindeberg &

Gemzell Danielsson, 2015). Om fem procent av kvinnor i fertil ålder i Sverige skulle byta från icke-LARC till LARC skulle detta kunna leda till mer än 3500 färre oplanerade graviditeter varje år. Kostnaden för oplanerade graviditeter skulle då kunna minskas med 70 miljoner SEK varje år (Engstrand & Kopp Kallner, 2018).

1.5 Erfarenheter av sexuell och reproduktiv hälsa

Klamydia är idag den vanligaste könssjukdomen bland unga i Sverige (Folkhälsomyndigheten, 2017). År 2019 rapporterades 1356 fall av klamydia i Uppsala, vilket är en ökning med 229 fall sedan föregående år (Folkhälsomyndigheten, 2019). Efter Klamydia följer kondylom och genital herpes som de vanligaste könssjukdomarna hos universitetsstudenter (Tiblom Ehrsson, Stenhammar, Rosenblad, Åkerud, Larsson & Tydén, 2015). Mykoplasma är en annan mindre vanlig könssjukdom med liknande symtom som klamydia och gonorré (Riksförbundet för sexuell upplysning, 2020). En fjärdedel av kvinnliga universitetsstudenter i Uppsala har någon gång haft en könssjukdom (Tiblom Ehrsson, Stenhammar, Rosenblad, Åkerud, Larsson &

Tydén, 2015). Cirka hälften av svenska ungdomar som testat sig för könssjukdomar hade ett samtal med vårdpersonal om risker och skydd vid det senaste testtillfället.

(9)

Många upplever att samtalet motiverat dem till att använda skydd vid nästa sexuella kontakt (Folkhälsomyndigheten, 2017). I Sverige har kvinnliga universitetsstudenters sexuella beteende studerats regelbundet mellan 1989 och 2014. Sedan undersökningarna startade har utvecklingen pekat mot ett allt mer riskfyllt sexuellt beteende som i framtiden kan ha negativa konsekvenser för den reproduktiva hälsan. Kvinnor har fler sexualpartners och kondom används mer sällan vid samlag med en ny partner. De utsätter sig därmed för en ökad risk för oönskade graviditeter och sexuellt överförbara sjukdomar. Kunskap och information om hormonella preventivmedel samt konsekvent och korrekt kondomanvändning är viktigt för att kvinnor ska kunna bevara fertiliteten och en god reproduktiv hälsa (Stenhammar, Tiblom Ehrsson, Åkerud, Larsson &

Tydén, 2015).

1.6 Barnmorskan roll

Barnmorskan har en viktig roll i att stödja kvinnans självuppfattning, integritet och autonomi genom att med dialogen som verktyg skapa tillit, trygghet, delaktighet och jämlikhet (Kompetensbeskrivning för legitimerad barnmorska, 2018). För att främja prekonceptionell hälsa och vård har det utvecklats ett verktyg, Reproductive Life Plan (RLP) för att uppmuntra både kvinnor och män att reflektera över sina reproduktiva intentioner och planer (Files et al., 2011). Verktyget ska hjälpa individer att hitta strategier för en gynnsam familjeplanering, undvika oönskade graviditeter samt undvika en livsstil som kan ha negativ inverkan på reproduktionen. Den reproduktiva livsplanen fokuserar på kvinnans intentioner att bilda familj eller inte och verktyget kan på så sätt hjälpa kvinnor att välja lämpligaste preventivmedel i enlighet med deras reproduktiva mål (Skogsdal, Fadl, Cao, Karlsson & Tydén, 2019). Trots att det finns evidens om att prekonceptionell hälsa och information kan förbättra kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa implementeras inte alltid denna vetskap i det kliniska arbetet. Den prekonceptionella vården försvåras av att det saknas enhetliga riktlinjer kring rådgivningen samt att vården är tudelad mellan gravida och icke-gravida kvinnor. Att planera en graviditet innebär att kvinnan har kontroll över att initiera och fortsätta sexuella relationer, sitt användande av preventivmedel samt kontroll över barnafödande och moderskap. Vårdpersonal bör reflektera över att planering av en graviditet innebär olika saker för olika kvinnor (Coffey

& Shorten, 2014). Den prekonceptionella vården bör implementeras i det vardagliga arbetet för vårdgivare för att nå maximal effekt. (Coffey & Shorten, 2014). Många kvinnor söker vård för exempelvis vaginala besvär eller sjukdomstillstånd som vaginos, vaginism eller endometrios (RFSU, 2017).

(10)

Kvinnor som söker råd om preventivmedel eller råd om sin sexuella och reproduktiva hälsa, ska få samma information oavsett vilken vårdpersonal de möter (Aneblom, Stålsby-Lundborg, Carlsten, Eurenius & Tydén, 2004).

1.7 Teoretisk referensram

The Social Ecological Model är en teoretisk modell som används för förebyggande folkhälsoarbete. Modellen beskriver fyra olika nivåer som interagerar och påverkar människors hälsobeteenden. De fyra olika nivåerna i denna modell är individen, relationer, lokalsamhället och samhället (McLeroy, Bibeau, Steckler & Glanz, 1988). Den första nivån involverar egenskaperna hos individer som påverkar beteenden. Biologiska och personliga faktorer identifieras såsom ålder, kön, utbildning, kunskap och ekonomisk status. Den andra nivån innefattar relationer och undersöker hur sociala nätverk och socialt stöd från den direkta närheten exempelvis familj, vänner och kollegor påverkar beteenden. Lokalsamhället utforskar individens direkta närmiljö där sociala relationer kan uppstå exempelvis i skolor, på arbetsplatser och i grannskapet. Den fjärde och sista nivån i teorimodellen är samhällsnivån.

Här undersöks hur olika samhälleliga faktorer kan påverka beteenden. Detta inkluderar sociala och kulturella normer och politik gällande ekonomi, hälsa och utbildning (McLeroy, Bibeau, Steckler & Glanz, 1988).

1.8 Problemformulering

Unga kvinnor upplever att de saknar kunskap om SRHR för att själva kunna främja sin egen sexuella hälsa. Sexualundervisningen i grundskolan har ett ansvar då den lägger en grund gällande attityder och beteenden. Tidigare forskning visar att kvinnor har otillräcklig kunskap om sin egen fertilitet och sexuella och reproduktiva hälsa. Kvinnor planerar att skaffa barn allt högre upp i åldrarna samtidigt som det sexuella riskbeteendet ökar. Unga kvinnor har idag fler sexuella partners och frekvensen av kondomanvändning med ny sexuell partner sjunker.

Kunskapsnivån är ojämn och kvinnor utsätter sig för risker med oönskade graviditeter och könssjukdomar som kan komma att påverka den sexuella och reproduktiva hälsan negativt.

Genom arbete och forskning kring unga kvinnors kunskap och erfarenhet gällande SRHR kan information och undervisning anpassas till de behov som finns. Detta för att bevara en god sexuell och reproduktiv hälsa hos kvinnor genom hela livet.

(11)

2. Syfte

Att undersöka unga kvinnors kunskap och erfarenheter om sexuell och reproduktiv hälsa.

2.1 Frågeställningar

1. Hur har unga kvinnor erhållit kunskap om sexuell och reproduktiv hälsa?

2. Vilken kunskap saknar unga kvinnor från skolans sexualundervisning?

3. Vilken kunskap har unga kvinnor om sexuell och reproduktiv hälsa avseende reproduktion?

4. Vilka erfarenheter har unga kvinnor av sin egen sexuella och reproduktiva hälsa?

3. METOD

3.1 Design

Utifrån studiens syfte utfördes en deskriptiv tvärsnittsstudie med kvalitativa inslag där data samlats in med hjälp av en enkät. En kvantitativ ansats uttalar sig om hur utbredda olika förhållanden och attityder är bland de tillfrågade och är lämplig när det är viktigt att sätta siffror på undersökningsmaterialet. En kvantitativ metod är användbar för att kunna uttala sig om större grupper även om resurserna endast räcker till en undersökning av en mindre grupp. Det kvalitativa inslaget syftar till att bidra till en djupare förståelse där innehållet är viktigare för analysen än antalet svarande (Eliasson, 2018).

3.2 Urval

Inklusionskriterier för studien var unga kvinnor i åldrarna 18–30 år som gått grundskola i Sverige. Kvinnorna behövde även ha kunskap i det svenska språket både muntligt och skriftligt för att ha möjlighet att besvara enkäten. Urvalet för denna studie begränsades till kvinnliga studenter som läste termin tre och fyra på sjuksköterskeprogrammet vid Uppsala universitet.

Studenter av manligt kön exkluderades från studien då syftet var att undersöka kvinnor.

Sjuksköterskestudenter från Gotland som hade samläsning med Uppsala universitet exkluderades också ur studien eftersom enkäten delades ut på plats i föreläsningssalen. I termin fyra var totalt 95 studenter registrerade när enkäterna delades ut, varav 69 kvinnliga studenter registrerade med studieort Uppsala. I termin tre var totalt 92 studenter registrerade varav 66 kvinnor med studieort Uppsala. I båda terminerna var det sammanlagt 35 kvinnliga studenter med studieort Uppsala som inte närvarande under föreläsningarna vid tillfället för datainsamlingen. Vid det första utdelningstillfället för termin fyra befann sig totalt 55 studenter i föreläsningssalen, varav 48 kvinnor.

(12)

Av de 48 kvinnor som erbjöds fylla i enkäten lämnade åtta kvinnor tillbaka obesvarade enkäter och en kvinna lämnade tillbaka enkäten då hon inte uppfyllde kriteriet om att ha gått grundskola i Sverige och exkluderades därmed. Vid det andra utdelningstillfället för termin tre befann sig 57 studenter i föreläsningssalen varav 52 kvinnor. Det återlämnades totalt 52 enkäter, varav fem var obesvarade. Två enkäter exkluderades efter granskning då en kvinna var äldre än 30 år och en annan kvinna inte angivit ålder och endast besvarat halva enkäten.

3.3 Datainsamlingsmetod

Datainsamlingen genomfördes med en egenkonstruerad enkät. Vid utformning av enkäten granskades tidigare genomförda rapporter och enkätstudier som behandlade samma område.

Därefter utarbetades frågor till enkäten för att på bästa sätt besvara studiens syfte och frågeställningar. Vid konstruktionen av enkäten formulerades frågorna i enlighet med den befintliga litteraturen för att utforma frågor som var entydiga, enkla och begripliga. Frågor som kunde uppfattas som ledande eller förutfattande försökte undvikas (Olsson & Sörensen, 2011;

Trost, 2012). Enkäten var uppbyggd av 30 strukturerade frågor med både öppna och slutna svarsalternativ. De tre första frågorna behandlade bakgrundsfrågor gällande ålder, civilstatus och utbildningsnivå. Sedan följde 27 frågor och vid sex av frågorna en följdfråga där deltagarna fick svara i fritext. Enkäten avslutades med utrymme för att lämna övriga kommentarer.

Frågorna undersökte var kvinnorna hade inhämtat kunskap gällande SRHR samt vilken kunskap om SRHR de saknade. Frågorna berörde även kvinnornas erfarenhet gällande sin sexuella och reproduktiva hälsa och behandlade frågor såsom tidigare graviditet, sexuellt överförbara sjukdomar och preventivmedel. Enkäten testades genom en pilotstudie där sju kvinnor som motsvarade studiens inklusionskriterier svarade på enkäten och återkopplade om enkätens frågor och utformning. Därefter gjordes relevanta förändringar av enkätens utformning och innehåll genom att omformulera frågor, ändra frågornas följeordning samt förtydliganden av enstaka frågor. Svaren från pilotstudien inkluderades inte i resultatet. Pilotstudier har stor betydelse för att pröva instrumentets kvalitet och lämplighet (Polit & Beck, 2008).

3.4 Tillvägagångssätt

Studierektor på sjuksköterskeprogrammet informerades om studien via e-post med ett informationsbrev (Bilaga 1) för att få ett godkännande att genomföra studien vid två föreläsningar på sjuksköterskeprogrammet. Efter godkännande som bekräftades den tredje december 2019 kontaktades föreläsarna för respektive termin på sjuksköterskeprogrammet.

Föreläsarna informerade kort deltagarna om studien vid föreläsningens start.

(13)

Det första tillfället för datainsamling ägde rum i en föreläsningssal för sjuksköterskestudenter i termin fyra vid Uppsala universitet. Datainslamlingen utfördes under en begränsad tid under föreläsningens paus. Under pausen informerades deltagarna om studiens syfte, inklusionskriterier, frivilligheten att delta samt om möjligheten att avbryta deltagandet när som helst utan att redogöra för anledningen. Innan enkäterna delades ut försäkrades att deltagarna uppfattat instruktionerna korrekt. Informationsbrevet delades ut som ett försättsblad till enkäten som deltagarna uppmanades läsa innan de besvarade enkäten. Deltagarna informerades även om att de kunde spara försättsbladet för att vid ett senare tillfälle ta kontakt vid eventuella frågor vilket ingen av deltagarna gjorde. Enkäterna delades ut till samtliga kvinnliga studenter som närvarade vid föreläsningen. Deltagarna hade möjlighet att ställa frågor under hela datainsamlingen. Deltagarna uppmanades att lägga ifylld enkät i en låda med uppsidan nedåt för att upprätthålla sekretess. Nästa tillfälle för datainsamling var vid en föreläsning för studenter som läste termin tre på sjuksköterskeprogrammet. Denna gång informerades deltagarna om studien i samband med att föreläsningen avslutades. Tillvägagångssättet upprepades därefter på samma sätt som vid föregående utdelningstillfälle. Efter slutförd datainsamling kodades samtliga enkäter genom att löpande numreras. Alla frågor tilldelades ett löpnummer. Eftersom varje följdfråga och frågor med fler än ett svarsalternativ var en variabel i sig tilldelades dessa frågor ett tillägg, angivet a-f, till löpnumret.

3.5 Forskningsetiska överväganden

Etiska regler kring en studie har flera faktorer som måste tillgodoses. Exempelvis att studien genomförs på ett etiskt sätt samt att den har en god vetenskaplig kvalitet. Att en studie är etiskt godtagbar innebär att kunskapen som den ger främjar individen, samhället eller professionen på lång sikt. Därför är det viktigt innan en studie genomförs att ställa sig frågan: För vem är den här studien värdefull och hur kan resultatet nyttjas? (Sandman & Kjellström, 2018). Då denna studie berörde privata frågor var det av största vikt att värna om deltagarnas integritet.

Deltagarna fick ta del av ett informationsbrev i samband med förfrågan om att besvara enkäten.

Där fanns information om att deltagande var frivilligt samt att de när som helst kunde avbryta utan att uppge anledning. Etiskt tillstånd behövdes inte för den aktuella studien då arbetet utfördes inom ramen för högskoleutbildning på grundnivå eller på avancerad nivå, detta i linje med lagen om etikprövning av forskning som avser människor (SFS 2003:460; Sandman &

Kjellström, 2018).

(14)

3.6 Bearbetning och analys

Enkäten utgick från frågor med både slutna - och öppna svarsalternativ där både kvantitativa och kvalitativa variabler analyserades. All rådata registrerades enkät för enkät genom att manuellt föra in data i ett sammanställande formulär i Microsoft Excel, detta för att få en lättöverskådlig bild av materialet. Enkäternas kod matades in rad för rad i Excelformuläret och varje löpnummer i kolumner för en korrekt analys. Därefter granskades en enkät i taget och varje variabelvärde matades in i motsvarande kolumn. Vid registreringen utfördes inmatningen och det kontrollerades kontinuerligt att all data var korrekt inlagd. För att det skulle vara möjligt att göra analys i Microsoft Excel omarbetades enstaka variabelvärden som inte gick att analysera i de kategorier de matats in som i rådata. Exempelvis beräknades rådatan manuellt från antal år till medelålder på frågan om när kvinnorna ville ha sitt första barn (Trost, 2012;

Bell & Waters, 2016). Dessa förändringar utfördes i ett nytt blad i Microsoft Excel, där det justerade materialet slutligen användes för analys i pivottabellerna. Det kvantitativa materialet bearbetades med hjälp av deskriptiv statistisk analys i pivottabeller för att sammanställa och beskriva data. Den aktuella studien hade en beskrivande frågeställning och besvarades därför med envariabelanalys. Denna analys undersökte fördelningen av en variabel och ansågs lämplig för att besvara studiens syfte och frågeställningar (Olsson & Sörensen, 2011). Det statistiska verktyget som användes i analysen var frekvensfördelning. En frekvensfördelning visar hur många analysenheter som tilldelats samma variabelvärde och ger en direkt bild av hur fördelningen av en variabel ser ut. För att kunna göra jämförbarheten större presenterades även resultatet i procenttal (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Towns & Wängnerud, 2017). Tabeller utformades i Microsoft Excel för att på ett överskådligt sätt presentera resultatet.

För att få en lättöverskådlig bild av deltagarnas svar i fritext analyserades även dessa i pivottabeller i Microsoft Excel. Därefter överfördes materialet till ett Microsoft Word- dokument för vidare bearbetning och analys. Svaren på de öppna frågorna beaktades som

”mjukdata” som kunde ge tilläggsinformation och behandlades inte som övriga variabler i formuläret (Ejlertsson, 2014). Deltagarnas svar i fritext bearbetades med hjälp av en innehållsanalys eftersom svaren var kortfattade med enstaka ord eller korta meningar. Genom att läsa materialet upprepade gånger kunde det väsentliga i innehållet urskiljas. För att identifiera mönster i deltagarnas svar tolkades det kvalitativa innehållet och svaren utformades till kategorier (Graneheim & Lundman, 2004). Detta genom att klargöra språkliga uttryck och finna begreppens innehåll. De begrepp som framkom efter granskning sammanställdes i löpande text under respektive frågeställning (Olsson & Sörensen, 2011).

(15)

4. RESULTAT

4.1 Inledning

Totalt besvarades 84 enkäter (86,6%). Det externa bortfallet uppmättes till 13,4 %. Totalt 24 av 56 kvinnor svarade på den öppna frågan om vad de saknade av sexualundervisningen. Antalet kvinnor som besvarade öppna frågor avseende barnmorskebesök varierade mellan 20 till 69 kvinnor. Resultatet presenteras utifrån studiens syfte och frågeställningar. Det kvantitativa resultatet presenteras nedan i text och tabeller. Det kvalitativa resultatet presenteras i löpande text under tillhörande frågeställning. De inkluderade kvinnornas (n=84) ålder varierade mellan 20–30 år och presenteras i tabell nedan (Tabell 1). Majoriteten av de tillfrågade kvinnorna var i en fast relation vid tillfället för utdelning av enkäterna (Tabell 1).

4.2 Hur unga kvinnor har erhållit kunskap om sexuell och reproduktiv hälsa

Tre av frågorna som behandlade skolans sexualundervisning var flervalsfrågor, där kvinnorna kunde välja mer än ett alternativ. Flertalet av deltagarna (85%) uppgav att en lärare hade undervisat i ämnet. De som valt alternativet annat beskrev att de fått undervisning från RFSL och RFSU. En stor del av kvinnorna (70%) hade fått undervisning i högstadiet. Totalt 16 kvinnor uppgav att de fått undervisning vid mer än en årskurs. Totalt uppgav sju kvinnor att de fått sexualundervisning på gymnasiet. En övervägande del av kvinnorna hade fått kunskap om sexuell hälsa på internet (76%). De kvinnor som valt alternativet annat beskrev att de fått kunskap om ämnet på universitetet och genom litteratur. (Tabell 2).

4.3 Vilken kunskap kvinnorna saknar från sexualundervisningen

Drygt hälften (63%) av kvinnorna upplevde att skolans sexualundervisning inte givit den kunskap de behövde (Tabell 2).

Tabell 1. Ålder och civilstatus

n Range Mean (Median)

Ålder 20–30 år 23,7 år (23)

Civilstatus

Fast partner 46

Singel 37

Annat 1

(16)

4.3.1 Öppna svarsalternativ om vad kvinnorna saknade från sexualundervisningen

En kvinna beskrev att hon alltid fått bristande sexualundervisning i skolan och poängterade att den måste förbättras och utvecklas i skolorna. Kvinnorna upplevde att undervisningen var för heteronormativ och främst utgick från männens perspektiv. De upplevde även att det saknades information och utbildning om kvinnors njutning samt HBTQ. De önskade mer information om sexualitet, könsidentiteter, självrespekt och samtycke. Kvinnorna upplevde att undervisningen var alltför kortfattad och generaliserad samt att undervisningen fokuserade för mycket på det fysiologiska och upplevdes ha ett för snävt perspektiv. En kvinna beskrev att de endast fick öva på att trä kondomer på provrör. Läraren som höll i sexualundervisningen var inte tillräckligt kompetent och beskrevs som okunnig och rädd för ämnet. Kvinnorna saknade information om könssjukdomar och dess risker och önskade mer utbildning om preventivmedel, menstruationscykeln, fertilitet och graviditet. En kvinna beskrev att hon saknade information om alkohol och tobak i samband med graviditet. Kvinnorna önskade även mer information om endometrios, vaginism, svamp, bakteriell vaginos och vad som är normalt för ett friskt underliv.

Tabell 2. Utbildning

Fråga Svarsalternativ Deltagare n (%)

Har du fått tillräcklig kunskap från skolan?

Ja 27 (32,1)

Nej 53 (63,1)

Har ej haft sexualundervisning 3 (3,6)

Ej svarat 1 (1,2)

Vem undervisade i sexualkunskap?

Lärare 69 (85,2)

Skolsjuksköterska 7 (8,6)

Barnmorska 6 (7,4)

Annan 5 (6,2)

Vet ej 6 (7,4)

Har ej svarat 1 (1,2)

I vilken årskurs hade du i sexualkunskap?

Mellanstadiet 28 (34,6)

Högstadiet 59 (72,8)

Gymnasiet 7 (8,6)

Minns ej 1 (1,2)

Ej svarat 2 (2,5)

Var har du lärt dig om sexuell hälsa?

Skolan 52 (61,9)

Vänner/bekanta 60 (71,4)

Föräldrar 18 (21,4)

Internet 64 (76,2)

Barnmorska 37 (44)

Annat 7 (8,3)

Ej svarat 3 (3,6)

(17)

En kvinna önskade mer undervisning i årskurs nio och på gymnasiet då hon resonerade att fler elever skulle vara mer mottagliga för ämnet.

4.4 Unga kvinnors kunskap om sexuell och reproduktiv hälsa avseende reproduktion Majoriteten av kvinnorna hade kunskap om när kvinnan är som mest fertil under menscykeln (n=72) och vilka könssjukdomar som kan leda till minskad fertilitet, såsom klamydia och gonorré. De hade mindre kunskap gällande både ägget och spermiernas livslängd (Tabell 3).

Tabell 3. Kunskap om fertilitet*

Fråga Svarsalternativ Deltagare n (%)

När i menscykeln är kvinnan som mest fertil?

Sju dagar efter mens 8 (9,5)

14 dagar efter mens* 72 (85,7)

21 dagar efter mens 3 (3,6)

Under mensen 0 (0)

Lika fertil under hela menscykeln 1 (1,2) Hur länge är ett ägg befruktningsdugligt?

24–48 timmar* 26 (31)

48–72 timmar 49 (58,3)

72–96 timmar 9 (10,7)

Hur länge lever en spermie efter samlag?

24–48 timmar 24 (28,6)

72–96 timmar 46 (54,8)

120–168 timmar* 13 (15,5)

Ej svarat 1 (1,2)

När börjar kvinnans fertilitet att minska?

25 år* 28 (33,3)

30 år 27 (32,1)

35 år 21 (25)

40 år 7 (8,3)

Ej svarat 1 (1,2)

Vilka könssjukdomar kan leda till minskad fertilitet?

Klamydia Ja* 75 (89,3)

Nej 8 (9,5)

Ej svarat 1 (1,2)

Gonorré Ja* 67 (79,8)

Nej 16 (19,1)

Ej svarat 1 (1,2)

*svarsalternativ markerad med asterix är rätt svar (Lindgren, Christensson & Dykes, 2016)

(18)

4.5 Unga kvinnors erfarenheter av sin sexuella och reproduktiva hälsa

Hälften av deltagarna skattade sin sexuella hälsa som bra på en Likertskala (Tabell 4).

Tabell 4. Självskattad sexuell hälsa

Skattningsskala Deltagare n (%)

Mycket dåligt 0 (0)

Dåligt 1 (1,2)

Varken bra eller dåligt 16 (19)

Bra 44 (52,4)

Mycket bra 19 (22,6)

Ej svarat 4 (4,8)

Flertalet av kvinnorna hade någon gång haft oskyddat samlag med en tillfällig sexuell partner (n=57). Av de kvinnorna som uppgav att de haft en könssjukdom var klamydia den vanligaste.

Två av kvinnorna hade haft mer än en könssjukdom. Kvinnorna som svarat annat uppgav att de haft HPV och Mykoplasma. Majoriteten av kvinnorna använde preventivmedel och fördelningen av metod var jämn mellan p-piller och LARC (Tabell 5).

Tabell 5. Erfarenheter av sexuell hälsa

Fråga Svarsalternativ Deltagare n (%)

Antal sexuella kontakter?

0 4 (4,8)

1–5 30 (35,7)

6–10 21 (25)

11–15 12 (14,3)

16–20 7 (8,3)

Annat antal 10 (11,9)

Har du haft oskyddat samlag?

Ja 57 (67,9)

Nej 26 (30,9)

Ej svarat 1 (1,2)

Har du testat dig för STI senaste året?

Ja 31 (36,9)

Nej 52 (61,9)

Ej svarat 1 (1,2)

Har du haft en STI?

Ja 15 (17,8)

Nej 67 (79,8)

Ej svarat 2 (2,4)

Vilken/vilka STI har du haft?

Klamydia 11 (64,7)

Genital herpes 4 (23,5)

Annat 2 (11,8)

Har du blivit oplanerat gravid?

Ja 13 (15,5)

Nej 71 (84,5)

Använder du preventivmedel?

Ja 62 (73,8)

Nej 22 (26,2)

Vilken typ av preventivmedel?

P-piller 30 (47,6)

LARC 29 (46)

(19)

Majoriteten av kvinnorna (81%) önskade att bli förälder i framtiden. Medelåldern för när kvinnorna ville ha sitt första barn var 29,1 år. Majoriteten av deltagarna hade någon gång besökt en barnmorska (87%) men få hade fått frågan om framtida planer att skaffa barn (35%) vid besöket (Tabell 6).

Tabell 6. Familjeplanering

Fråga Svarsalternativ Deltagare n (%) Range Mean (Median)

Har du någon gång besökt en barnmorska?

Ja 73 (87)

Nej 10 (12)

Ej svarat 1 (1,2)

Har du då fått frågan om familjeplanering?

Ja 26 (35,1)

Nej 45 (60,8)

Ej svarat 3 (4,1)

Planerar du att bli förälder i framtiden?

Ja 68 (81)

Nej 1 (1,2)

Osäker 15 (17,8)

Vid vilken ålder vill du bli förälder första

gången? 23–38 år 29,1 (29)

Ej svarat 8 (10,6)

Vet ej 8 (10,6)

4.5.1 Öppna svarsalternativ om kvinnornas upplevelse av besök hos barnmorskan

Kvinnorna fick svara på fyra öppna frågor som behandlade upplevelsen av deras barnmorskebesök. Den främsta orsaken till att deltagarna besökte en barnmorska var preventivmedelsrådgivning. Andra syften till besöket var cellprovtagning, provtagning för könssjukdomar, abort och graviditet. Vaginala besvär såsom svamp och olika typer av menstruationsbesvär var också en vanlig orsak till att besöka en barnmorska. Andra anledningar till besöket var utredning genom gynekologisk undersökning av smärta eller sjukdom såsom polycystiskt ovarialsyndrom eller endometrios. Enstaka deltagare uppgav att de besökt en barnmorska för att få svar på frågor eller för hjälp och stöd vid psykisk ohälsa. Faktorer som bidrog till att kvinnorna upplevde ett positivt besök var att de fick tydlig och omfattande information. Det uppskattades att information delgavs oombett från barnmorskan utan att kvinnan själv behövde ställa specifika frågor. Hur barnmorskan ställde frågor upplevdes också vara avgörande för ett bra möte. En kvinna uppgav att det var positivt att först få frågan om hon hade varit gravid, därefter frågan om hon hade barn.

(20)

En kvinna lämnade en kommentar om att det inte är alla kvinnors mål att skaffa barn. Ett gott bemötande från barnmorskan var också en viktig faktor för kvinnans upplevelse av besöket.

Kvinnorna beskrev barnmorskan som lugn, trevlig, lyhörd, respektfull, förstående och icke dömande i mötet. Enstaka deltagare uppgav att det gick snabbt att få en tid. Ett fåtal deltagare uppgav att inget var positivt med besöket. De kvinnor som svarade att de saknade något under sitt besök uttryckte att de saknade tillräcklig information, flera alternativ av preventivmedel samt att besöket upplevdes för kort. En kvinna uttryckte att hon saknade ett informativt bemötande och en varm och lättsam attityd hos barnmorskan. Flertalet deltagare uppgav att det inte saknade något. De kvinnorna som önskat något ytterligare av besöket ville ha mer samtal och dialog med barnmorskan och några kvinnor hade velat prata mer om sitt mående. Enstaka deltagare önskade erbjudande om en återbesökstid.

5. DISKUSSION

Syftet var att undersöka hur unga kvinnor fått kunskap om SRHR, vilken kunskap unga kvinnor saknade från skolans sexualundervisning och vilken kunskap och erfarenheter de hade av sin sexuella och reproduktiva hälsa. Majoriteten av kvinnorna hade fått utbildning om SRHR i skolan. Sexualundervisningen uppfattades dock vara bristfällig och kvinnorna upplevde inte att undervisningen givit den kunskap de behövde om SRHR. Kvinnorna saknade tillräcklig kunskap om reproduktion. Kvinnorna hade kunskap om vilka könssjukdomar som kan leda till minskad fertilitet, trots detta hade många av kvinnorna haft oskyddat samlag med en ny sexuell kontakt. Kvinnorna skattade sin sexuella hälsa som bra eller mycket bra och majoriteten av kvinnorna hade någon gång besökt en barnmorska.

5.1 Resultatdiskussion

5.1.1Utbildning om sexuell och reproduktiv hälsa

Resultatet visar att sexualundervisningen i grundskolan var av bristande kvalitet. Mer än två tredjedelar av kvinnorna upplevde att de inte fått tillräcklig utbildning om SRHR i grundskolan.

Flera kvinnor uppgav i fritext att undervisningen inte var tillräckligt omfattande och utgick från för snäva och normativa perspektiv. Enligt skolverket ska undervisningen innehålla information om jämställdhet, sexualitet, kön och relationer (Skolverket, 2020). De områden kvinnorna uppgav att det fanns kunskapsluckor om stämmer också väl överens med tidigare studier (Pound, Langford & Campbell, 2016). Kvinnorna i denna studie önskade mer undervisning om könssjukdomar och dess risker, fertilitet, graviditet samt olika vaginala besvär.

(21)

Skolans undervisning om sexuell och reproduktiv hälsa ska vara relevant och lägga grunden för användbar information och kunskap för att kvinnor ska kunna värna om sin sexuella hälsa genom hela livet (Folkhälsomyndigheten, 2019). SRHR inkluderar många aspekter men många kvinnor saknar ett bredare perspektiv där den sociala, känslomässiga och psykiska delen inkluderas i undervisningen (Pound, Langford & Campbell, 2016). Många unga söker information om sexualitet, preventivmedel och könssjukdomar från internet. En risk med detta är att dessa källor kan sakna kvalitetssäkring (Folkhälsomyndigheten, 2017). Även kvinnorna i denna studie hade sökt kunskap från andra källor än skolan såsom vänner/bekanta och internet.

Majoriteten av kvinnorna i denna studie hade erhållit sexualundervisning från en lärare men flera kvinnor upplevde att läraren inte var tillräckligt kompetent för att undervisa i ämnet. Även tidigare forskning visar liknande resultat (Ekstrand, Engblom, Larsson & Tydén, 2011).

För att öka möjligheterna att alla unga kan få jämlika förutsättningar är det viktigt att lärare som ansvarar för sexualundervisningen har god kunskap om SRHR. Kunskapen behöver även ingå i grundutbildningen för förskollärare, lärare och personal inom elevhälsan och bör vara en del av återkommande kompetensutveckling för lärare (Folkhälsomyndigheten, 2017). Av de kvinnor som fått sexualundervisning hade majoriteten endast fått det i högstadiet, några enstaka kvinnor hade fått undervisning även på gymnasiet. Det finns inga tydliga mål med sexualundervisning på gymnasienivå, endast enstaka gymnasieprogram inkluderar ämnet i läroplanen (Socialdepartementet, 2009). För att stärka ungdomars kunskap och möjlighet att fatta ansvarsfulla beslut gällande sexualitet och relationer i framtiden bör undervisningen vara återkommande i flera årskurser. Detta är viktigt för att ungdomar ska vara mottagliga och öppna för ämnet. Unga kvinnor har ett behov av kvalitetssäkrad och korrekt information gällande SRHR (Folkhälsomyndigheten, 2017).

När skolans undervisning inte möter ungas behov av kunskap, information och användbara redskap finns en risk att unga kvinnor införskaffar information från sidor som kan ge felaktig kunskap och skeva perspektiv. Alla delar i SRHR är sammanlänkade och det är viktigt att se till alla individers specifika behov och detta bör återspeglas i en holistisk sexualundervisning i grundskolan (Bitzer, Abalos, Apter, Martin & Black, 2016). The Social Ecological Model belyser att individens beteende kan påverkas av hur samhället är uppbyggt och tydliga mål och riktlinjer kan främja ett positivt folkhälsoarbete gällande SRHR (McLeroy, Bibeau, Steckler &

Glanz, 1988).

(22)

5.1.2 Kunskap om sexuell och reproduktiv hälsa avseende reproduktion

Kvinnorna i studien hade god kunskap gällande fertiliteten under menscykeln och vilka könssjukdomar som kan leda till minskad fertilitet. De hade däremot bristande kunskap gällande ägget och spermiernas livslängd samt när kvinnans fertilitet börjar minska. Forskning visar att kunskapen och medvetenheten om reproduktiv hälsa och fertilitet bland kvinnliga universitetsstudenter är låg (Olsén Sørensen et al., 2016). Flertalet deltagare svarade att kvinnans fertilitet börjar minska vid 25 årsåldern dock var genomsnittsåldern för när kvinnorna planerade sitt första barn 29,1 år. Medelåldern för förstföderskor ökar stadigt och år 2018 var medelåldern för förstföderskor i Sverige 29,4 år (Statistiska Centralbyrån, 2019). Alla kvinnors önskan är inte att skaffa barn men alla kvinnor har rätt till kunskap gällande fertilitet och de biologiska begränsningarna som finns. Detta är grundläggande för att kunna fatta genomtänkta beslut gällande sin egen reproduktiva hälsa (Ekelin, Åkesson, Ångerud & Kvist, 2012). I tidigare studier framkommer det att unga kvinnor kan ha förståelse för att livsstil och beteenden kan påverka fertiliteten. Däremot är inte kunskapen likvärdig och de kan finnas svårigheter att reflektera över de långsiktiga konsekvenserna (Ekstrand Ragnar, Grandahl, Stern & Mattebo, 2018). Den teoretiska referensramen belyser att individens egenskaper och beteenden påverkar hälsan genom de sociala och kulturella normer som finns i samhället. Detta kan påverkas genom att stärka individens kunskap och självbestämmande gällande den egna sexuella och reproduktiva hälsan (McLeroy, Bibeau, Steckler & Glanz, 1988).

5.1.3 Erfarenheter av sexuell och reproduktiv hälsa

Majoriteten av kvinnorna upplevde att deras sexuella hälsa var bra eller mycket bra vilket överensstämmer med tidigare forskning (Folkhälsomyndigheten, 2017). Kvinnorna hade god kunskap om vilka könssjukdomar som kan leda till minskad fertilitet. Trots detta hade närmare 70 procent av kvinnorna i studien någon gång haft oskyddat samlag med en ny sexuell kontakt och utsatte sig därmed för en risk för könssjukdomar samt oönskade graviditeter. Unga kvinnor har fler sexualpartners och allt mer sällan använder kondom vid en ny sexuell kontakt (Stenhammar, Tiblom Ehrsson, Åkerud, Larsson & Tydén, 2015). Kunskap om vad kondom kan skydda mot är inte alltid tillräckligt för att använda kondom och det finns därmed en skillnad mellan teori och praktik (Peterson, Johnson, Hutchins & Florence, 2013). Jämfört med tidigare forskning hade färre kvinnor i denna studie haft en könssjukdom dock uppgav majoriteten av kvinnorna att de inte testat sig för könssjukdomar det senaste året.

(23)

Klamydia var den vanligaste könssjukdomen i denna studie vilket stämmer väl överens med tidigare forskning (Tiblom Ehrsson, Stenhammar, Rosenblad, Åkerud, Larsson & Tydén, 2015). Ungdomar som testat sig för könssjukdomar och haft ett samtal med en professionell om vilka risker och skydd som finns upplever sig vara mer motiverade att skydda sig vid nästa sexuella kontakt (Folkhälsomyndigheten, 2017). För att bevara fertiliteten och en god reproduktiv hälsa hos kvinnor har barnmorskor en viktig roll genom att bidra med kunskap och information om skydd vid nya sexuella kontakter (Kompetensbeskrivning för legitimerad barnmorska, 2018). Eftersom forskning visar att det finns ett glapp mellan avsikt och handling gällande kondomanvändning vid nya sexuella kontakter är kunskapsarbetet gällande olika preventivmetoder och dess verkan och effektivitet viktigt (Peterson, Johnson, Hutchins &

Florence, 2013).

Tre av fyra kvinnor i denna studie använde preventivmedel, en tredjedel av dessa använde långverkande reversibla preventivmetoder (LARC) vilket är något mer än vad tidigare forskning visar (Kopp Kallner, Thunell, Brynhildsen, Lindeberg & Gemzell Danielsson, 2015).

Av kvinnorna i denna studie uppgav 15,5 procent att de någon gång blivit oplanerat gravid.

Tidigare forskning visar att drygt en femtedel av svenska kvinnor i åldrarna 16–49 år haft en oplanerad graviditet (Kopp Kallner, Thunell, Brynhildsen, Lindeberg & Gemzell Danielsson, 2015).

5.1.4 Samhällsperspektiv

The Social Ecological Model utgår från olika nivåer. Både lokalsamhället och samhället spelar viktiga roller i det förebyggande folkhälsoarbetet i Sverige. I det politiska folkhälsoarbetet utgör SRHR en viktig del för god och jämlik hälsa i Sverige (Prop.2017/18:249). SRHR och individers beteende kan påverkas av många olika samhälleliga faktorer såsom sociala och kulturella normer, politik, ekonomi och utbildning (McLeroy, Bibeau, Steckler & Glanz, 1988).

Samhället behöver därför ta ett stort ansvar och forskning visar att investeringar i SRHR kan ge positiva utfall gällande folkhälsan (Starrs et al., 2018). Det bör inte finnas några begränsningar från regeringar eller hälsovårdssystem som kan hämma kvinnors möjlighet till att uppnå så god sexuell och reproduktiv hälsa som möjligt (Bitzer, Abalos, Apter, Martin &

Black, 2016).

(24)

5.2 Metoddiskussion

För att svara på studiens syfte utfördes en tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats med kvalitativa inslag. En tvärsnittsstudie ansågs lämplig då metoden kan ge en ögonblicksbild av individer i en viss population vid ett specifikt tillfälle. Metodvalet gav en objektiv bild utan några förutfattade meningar (Ejlertsson, 2012). Att använda en enkät som instrument var en styrka då information kunde samlas in från ett stort antal deltagare på kort tid och få de relevanta uppgifter undersökningen behövde för att besvara syftet och frågeställningarna (Eliasson, 2018). Vid utformning av enkäten granskades tidigare genomförda rapporter och enkätstudier som behandlade samma forskningsområde. Tidigare validerade mätinstrument inom samma vetenskapliga område var mer omfattande än vad studiens syfte avsåg undersöka. En egenkonstruerad enkät utformades därför för att kunna formulera frågor som var specifika för studiens syfte (Polit & Beck, 2008). Formuläret inleddes med faktainriktade och enkla frågor och de längre mer komplexa frågorna kom senare i enkäten för att motivera deltagarna att besvara hela formuläret (Olsson & Sörensen, 2011). Mätinstrumentet pilottestades innan datainsamlingen genomfördes. Att utföra pilottest av mätinstrumentet har stor betydelse för att pröva kvaliteten och lämpligheten samt frågornas begriplighet. Detta kan även generera en starkare intern validitet som i sin tur kan stärka den externa validiteten (Polit & Beck, 2008).

Målsättningen för en bra enkät är att frågorna är entydiga, enkla, begripliga samt att dubbla, ledande och förutfattade frågor undviks. God språklig kunskap är också en förutsättning för en bra enkät. För att få svar på den variabel som ska undersökas ska frågan vara så exakt formulerad som möjligt. Svagheter med den egenkonstruerade enkäten för denna studie var att vissa frågor inte var entydiga och därmed kunde tolkas på olika sätt av deltagarna, vilket försvårade resultatanalysen och påverkade studiens reliabilitet. I enkäten hade flera frågor ett större internt bortfall. Konsekvensen av större interna bortfall kan vara att resultatet blir snedvridet (Dahmström, 2011). Resultatet på frågorna med större internt bortfall stämmer dock väl överens med vad tidigare forskning visar (Folkhälsomyndigheten, 2017). Frågor med öppna svarsalternativ syftar till att bidra till en djupare förståelse för deltagarnas uppfattning, där innehållet är viktigare för analysen än antalet svarande. Kvalitativa data syftar inte till att kunna generaliseras till en större population (Eliasson, 2018).

(25)

En svaghet med att ställa retrospektiva frågor kan vara att deltagarna inte kan svara på hur det faktiskt var, utan att svaret de ger visar hur deltagarna ser på frågan nu. Detta kan påverka både reliabiliteten och den interna validiteten negativt. För att minska denna risk begränsades tidsintervallet till det senaste året på frågorna om deltagarna testat sig för könssjukdomar samt hur de upplevde sitt besök hos barnmorskan. Genom att begränsa tidsintervallen kan en mer korrekt bild av svaren säkerställas (Olsson & Sörensen, 2011).

Enkäten innehöll frågor med öppna och slutna svarsalternativ. Öppna svarsalternativ kan beskriva fler dimensioner och bidrar till en mer nyansrik bild av deltagarnas uppfattning av frågan (Trost, 2012). Det finns däremot två huvudsakliga problem med öppna svarsalternativ i ett enkätformulär. Det första är den tekniska aspekten då materialet är svårare att bearbeta.

Några deltagare hade en svårläst handstil och andra hade endast skrivit enstaka ord vilket i vissa fall gjorde det svårare att förstå innebörden av materialet. Det andra problemet handlar om deltagarnas synsätt och attityd till de öppna frågorna. Det interna svarsbortfallet på de öppna frågorna kan dels bero på deltagarnas intresse för frågan och tidsbegränsningen vid datainsamlingen. Det kan även bero på frågornas utformning och deltagarnas eventuella feltolkningar och missförstånd av dessa (Trost, 2012). De fasta svarsalternativen ska vara uttömmande och täcka hela dimensionen av en fråga och det kan därför vara svårt att hitta de rätta eller mest rimliga svarsalternativen. Fasta svarsalternativ kan ge objektiva och onyanserade svar men kan även vara problematiska då de motsvarar individuella tankesätt men inte nödvändigtvis deltagarnas uppfattning. Därför inkluderades följdfrågor och öppna svarsalternativ i denna studie för att bidra till en mer grundlig och heltäckande bild (Trost, 2012). En del av enkätens frågor berörde privata frågor som kunde uppfattas känsliga att svara på. Vid utdelningstillfället framhölls hur viktigt varje svar var för studiens resultat. Deltagarna försäkrades om att deras sekretess skyddades eftersom undersökningen och resultatet syftade till att undersöka hur utbredda olika förhållanden och värderingar var bland kvinnor i studiepopulationen och inte individens specifika svar (Eliasson, 2018).

En fördel med att genomföra en kvantitativ tvärsnittsstudie är att resultatet kan generaliseras till en större grupp (Ejlertsson, 2012). En styrka i denna studie var den höga svarsfrekvensen.

För att resultatet från en enkätundersökning ska bli tillförlitligt är det viktigt med en så hög svarsfrekvens som möjligt. En svarsfrekvens på 70–75 procent är acceptabel (Henricson, 2017).

Totalt insamlades 84 enkäter vilket ansågs vara tillräckligt relaterat till studiens syfte, storlek och tidsbegränsning. Studiens urval och omfattning var dock för begränsat för att kunna generaliseras till en större population vilket påverkade den externa validiteten negativt.

(26)

Kvinnorna i denna studie hade både en gymnasieutbildning och en pågående universitetsutbildning. I grundutbildningen för sjuksköterskor ingår dessutom SRHR vilket gör att dessa kvinnor kan antas haft en viss förkunskap och intresse för studiens ämne. I båda terminerna var det sammanlagt 35 kvinnliga studenter som inte närvarande under föreläsningarna vid tillfället för datainsamling. Om information om studien hade nått studenterna i god tid eller om datainsamlingen genomförts under en obligatorisk föreläsning kunde fler deltagare erbjudits delta i studien.

En svaghet som kan finnas med att utföra en gruppenkät och dela ut formuläret på plats kan vara att upprätthålla god sekretess och därmed få helt sanningsenliga svar på känsliga frågor vilket kan påverka resultatet (Henricson, 2017). En annan nackdel kan vara att deltagarna fick en begränsad tid att besvara enkäten vid tillfället för datainsamlingen. Det finns därmed en risk att frågor med öppna svarsalternativ blev mer kortfattade än om deltagarna hade fått mer tid till att reflektera över sina svar (Trost, 2012). Styrkor med att dela ut frågeformulär personligen kan vara att deltagarna har möjlighet att ställa frågor om enkäten. En annan fördel är att fler svar och fullständigt material kunde samlas in. Webbaserade formulär tenderar att generera ofullständigt ifyllda enkäter och därmed resultera i en lägre svarsfrekvens. Vid en webbaserad undersökning måste även antalet frågor begränsas då deltagarna inte får en lika snabb överblick av omfattningen som vid en pappersenkät (Trost, 2012).

Vid dataanalysen registrerades data systematiskt och granskades manuellt för att försäkra att all data var korrekt inlagd. Detta är ett viktigt steg för att få ett korrekt resultat att analysera. En fördel med att manuellt koda och registrera data är möjligheten att återgå till rådata om någon kontroll av ett värde behöver göras (Dahmström, 2011). Utformningen av en del frågor ledde till att vissa variabler inte kunde analyseras som rådata. De behövde därför justeras och läggas in i ett nytt Excel-blad för att bilda nya variabler och kodningen gjordes i flera steg. Ju fler steg i dataprocessen som förekommer desto större risk att materialet feltolkas och påverkar

studiens interna validitet (Dahmström, 2011). En komponent i begreppet reliabilitet är precisionsaspekten vid utformningen av frågeformuläret, ju lättare att fylla i svaren desto

större precision. För att objektivitet och hög reliabilitet ska kunna upprätthållas krävs det att de som kodar och läser in data uppfattar svaren eller kryssen på samma sätt och också matar in samma uppgift (Trost, 2012).

References

Related documents

Av 116 respondenter svarade totalt 15 rätt på påståendet Det är lätt att nå Rekommenderat Dagligt Intag (RDI) av kalcium trots att mejeriprodukter utesluts ur kosten, 34 svarade

Instead ProRail have gradually moved towards such contracts by developing specifications, monitoring systems, work order systems, risk management tools, etc, etc... The basic

Piketty (2014) makes a future projection in which income inequality between capital owners and wage earners increases, when the rate of return on capital exceeds economic

Pocketblogg.se skiljer sig från de övriga bloggarna då deras fokus ligger på pocketformatet. Pocketbokens ökade betydelse visas genom att försäljningen ökar

We assess the military utility of a certain technology as its contribution to the operational capabilities of the SwAF, based on identified relevant scenarios.. Since a new

De personer som skattade sin kunskap som relativt hög (mycket eller ganska mycket) kring effekter och biverkningar av dopning är även de enda som instämt till att vara beredd att

I utvecklingsarbetet med systematiskt lärande för hållbar utveckling på er skola, vad anser du har varit viktigt och vad har förändrats på skolan?.. Svar från personal

Provtagningen av bakterier från det missfärgade köttet anses lyckad eftersom det tillväxte olika kolonier på både NA-plattor och selektiv Pseudomonas agar efter