Vems identitet speglar
historieämnets läroböcker?
En diskursanalys över genusrepresentation av två läroböcker ur ett identitetsteoretiskt perspektiv
Whose identity reflects in the historical teaching materials?
A discourse analysis of two teaching materials from an identity theory perspective.
Lina Dahlquist
Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap
Ämneslärarprogrammet: Gymnasieskolan: Historia 300 hp Examensarbete, 15 hp
Handledare: Stefan Backius Examinator: Mikael Svanberg 2016-06-15
Abstract
The purpose of this study was to investigate how the teaching materials in the history subject reflects men and women. With discourse analysis as a tool, to study the language, the result intends to see the structures and categories that men and women are assigned. The idea is also that the result will be seen in a identity theoretical perspective to see how it can affect students in their identity formation. The result showed how men are the norm in the teaching material, and that women often end up in the margins of the text . The text shows that the portrayal of men and women shows a separated relation, where women are what men are not. Women are reflected to have the main responsibilaties for the household and children while the men are reflected as war heroes and scientists. The result also shows that men are more often called by names and that women often aren´t. This study´s outcome is similar to the previous research that showed that women are marginalised in the teaching materials in the history subjects.
Sammanfattning
Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur läroböcker i historia speglar män och kvinnor. Med diskursanalys som verktyg ämnar uppsatsen att se till de strukturer och kategorier som män och kvinnor tilldelas. Tanken är också att resultatet ska sättas in i ett identitetsteoretiskt perspektiv för att se hur det kan påverka eleverna i deras identitetsbildning.
Resultatet visade på hur män utgör normen i läroböckerna och att kvinnor ofta hamnar i textens marginaler. Texten visar att skildringen av män och kvinnor visar ett isärhållande, där kvinnor är vad männen inte är. Kvinnor återges att ha huvudansvar för hushåll och barn medan männen speglas som krigshjältar och filosofer. Resultatet visar också att män har det största utrymmet vid namngivna personer medan kvinnor inte namngivs i stor utsträckning.
Vid en jämförelse med den tidigare forskningen så visar strukturerna på samma resultat, att kvinnor är marginaliserade i historieämnets läroböcker.
Innehåll
1. Problemformulering ... 5
1.1 Bakgrund ... 5
1.2. Syfte ... 7
1.3. Forskningsfrågor ... 7
1.4. Tidigare forskning ... 7
1.5. Teoretiskt ramverk ... 9
1.5.1 Narrativ identitetskonstruktion ... 10
1.5.2 Identitetskonstruktion – dikotomier och genussystem ... 11
1.6. Metod ... 13
1.6.1. Diskursanalys ... 13
1.6.2. Kritisk diskursanalys ... 15
1.6.3 Metodkritiska resonemang ... 16
1.7. Urval, material och avgränsningar ... 17
2. Undersökning ... 19
2.1 Perspektiv på historien Plus ... 19
2.1.2 Mannen som norm och kvinnan som undantag ... 19
2.1.3 Benämningar och egenskaper ... 22
2.1.5 Läroboken förklaringar om skillnader mellan män och kvinnor ... 26
2.2 Den lilla människan och de stora sanningarna ... 27
2.2.1 Mannen som norm och kvinnan som parantes ... 27
2.2.3 Benämningar och egenskaper ... 28
2.2.4 Namngivna personer ... 31
2.2.5 Lärobokens förklaringar om skillnader mellan män och kvinnor ... 32
3. Slutsatser och diskussion ... 34
Käll- och litteraturförteckning ... 38
Bilaga 1 ... 41
Bilaga 2 ... 45
5
1. Problemformulering
Skolan har ett stort ansvar och en viktig uppgift, att vara med och forma morgondagens samhällsmedborgare. Skolan är ständigt aktuell i den samtida debatten då den är en av de sociala arenorna i elevernas liv. Ett av skälen till debatt är att skolan är en av de viktigaste platser där kommande generationer och deras identiteter formas. Innan världskrigen hade historieämnet en fostrande roll där vissa berättelser eller händelser ur det förflutna valdes ut för att på bästa sätt skapa morgondagens goda, medvetna och patriotiska medborgare.
I takt med världen förändrats så har även historieämnet gjort det. Vi lever i en globaliserad värld som är ständigt föränderlig och som påverkar oss som individer. Skolans värdegrund har genom 2011 års läroplan tydligare beskrivit hur den globaliserade världens individer ska få plats i skolans verksamhet och beskriver hur elever ska få likvärdig utbildning, oberoende på exempelvis etnicitet, kön eller socioekonomisk bakgrund. Ämnet historia står också inför en utmaning som handlar om ett ifrågasättande av de perspektiv som tidigare inte fått lika mycket utrymme i historieskrivningen som andra. Ett av de dem handlar om kvinnan.
Samtidigt som dessa undersökningar pågår har även det didaktiska fältet inom historia växt och börjat fokusera på hur återgivandet av det förflutna kan påverka de sociala
sammanhangen vi människor tillskriver oss själva och hur historia påverkar oss som individer.
För denna undersökning är det de identitetskategorier läroböcker i historia ger oss som är intressant och utmaningen för denna uppsats ligger i hur läroböcker kan tolkas ur ett genusperspektiv. Frågan är hur läroböckernas genusrepresentationer kan påverka elevens identitet utifrån ett historiemedvetandeperspektiv. Spelar det någon roll för vår identitet att män porträtteras som krigsherrar, upptäcktsresare och vetenskapsmän medan kvinnor porträtteras som mammor och ansvarig för hemmet?
1.1 Bakgrund
Det var först under 1960- och 1970-talen som det kvinnliga perspektivet lyftes fram i historie- forskningen och 1980-talet hade det blivit en etablerad del av forskningsdiskursen. Det var genusforskaren Yvonne Hirdman som först introducerade begreppet med motiveringen att det är ett mer användbart begrepp än kvinnoforskning. Medan kvinnohistoria handlar om hur kvinnor beskrivs så handlar genushistoria istället om flera vinklar som kulturella och
6 sociologiska.1 Genusperspektivet har vuxit fram genom åren och genushistoria kan beskrivas som analyserande och kritiserande om historiska framställningar om kvinnligt eller manligt.
Forskningen i genushistoria har visat, likt tidigare forskningen, att det manliga beskrivits som norm medan det kvinnliga är avvikande. Dessa på förhand konstruerade sociala mönster kan vara osynliga för läsaren vilket kan bidra till en förstärkning av dessa sociala skillnader.2 Debatten om genusrepresentation inom läromedel i historia är alltså inte ny men har på senare tid tagits på större allvar än innan. Dagens Nyheter uppmärksammade i januari 2015 att endast 13 % av personerna i läromedlen för var kvinnor.3 Debatten lät inte sig vänta utan blossade upp och frågan som ställdes var om historien behöver revideras så kvinnor inte hamnar i skymundan. Undersökningen från DN kan inte på något sätt ses som representativ för hela läromedelsbranschen då endast fyra läromedel undersöktes. Staffan Selanders beskrivning av läromedel i historia handlar om kritiken kring det traditionella urvalet som läromedel fortsatt arbetar efter när de producerar nya läromedel och att ny kunskap därmed sällan produceras.4 Nyheten om läromedlen fick än större spridning när utbildningsministern Gustav Fridolin gav en förfrågan om ett möte med förlagen för att få en förklaring på varför läromedlen inte följde läroplanerna. En annan skribent för Dagens Nyheter menade i en ledarartikel att den manliga normen i historieböckerna kan förklaras med att de reflekterar verklighetens händelser och personer. Tankarna handlade om att skevheten gällande jämställdhet genom tiderna är något som inte går att påverka och många tyckte att undersökningar och kritik av genusperspektivet skulle innebära att forskare försökte förändra historien till att passa dagens ideal.5
Dick Harrisson skrev en essäartikel där han diskuterade frågan vidare. Hans beskrivning av problemet var inte att kvinnorna inte finns i historien utan att det finns en politisk vinkling i beskrivningen. Han gav exempel kring kvinnliga personer som borde få plats men också en bild av hur den politiska och ideologiska historien reducerade kvinnors historia på grund av den manliga offensiven inom den politiken på 1800-talet.6
1 Alnebratt, Kerstin, Meningen med genusforskning så som den framträder i forskningspolitiska texter 1970- 2000, 2009 Göteborg, s.72
2 Hermansson Adler, Magnus, Historieundervisningens byggstenar: grundläggande pedagogik och ämnesdidaktik, 1. uppl., Liber, Stockholm, 2004 sid. 173-174
3 Dagens Nyheter artikel av Mikael Delin: http://www.dn.se, hämtad 2016-04-19
4 Staffan Selander, Lärobokskunskap: pedagogisk textanalys med exempel från läroböcker i historia 1841-1985, Studentlitteratur, Lund, 1988, s. 17
5 Dagens Nyheter ledarartikel av Amanda Björkman: http://www.dn.se, hämtad 2016-04-19
6 Magasinet Neo essäartikel av Dick Harrisson: http://magasinetneo.se/artiklar/ett-historiskt-misstag/, hämtad 2016-04-19
7 Vidare menar Harrisson att läroböcker i historia domineras av män på grund av kulturen som bildats och för att läromedlen inte bedöms av forskare, utan av lärare som behandlar
kvaliteten utifrån dess hanterbarhet. Harrisson diskussion är intressant, inte bara ur ett nutida perspektiv på läromedelsdebatten, utan också ur denna undersöknings ansats. Tesen om en norm inom läroböckerna i historia är det som uppsatsen ämnar att undersöka närmare. Den tidigare forskningen visade tydliga resultat kring kvinnors underrepresentation i läromedlen och visar på en manligt dominerad norm och kommande undersökning kommer fokusera kring vilka dessa diskurser är inom de valda läromedlen, utformade efter 2011 års läroplan.
1.2. Syfte
Syftet med uppsatsen är att undersöka två läroböcker för gymnasieskolans Historia 1b och dess genusfördelning; vilket utrymme de får och vilka strukturer texten visar på för att diskutera hur detta kan påverka elevernas identitetskonstruktion.
1.3. Forskningsfrågor
Hur ser fördelningen mellan män och kvinnor ut i de två läroböckerna?
Vilka kategorier kan urskiljas kring män och kvinnor samt vilka benämningar ges män och kvinnor?
1.4. Tidigare forskning
Läroboksanalyser är ett brett forskningsfält, både för att läromedel representerar en stor del av innehållet i relation till kursplaner men också för att den representerar det innehåll som lärare troligen använder i sin undervisning. Staffan Selander har undersökt läromedel i historia och beskriver att syftet med läroboken är att vidarebefordra kunskap, inte producera ny kunskap.7 För skolverksamheten är det riktlinjer som styrdokument som avgränsar vilket innehåll ett läromedel ska ha och läromedelsanalyser kan därför ge en inblick i historieämnets
verksamhet. Selanders tolkning om historiska läromedel är värdefull då debatten kring dessa böcker till stor del handlat om vilka historiska gestalter som ska vara med i läromedlen.
Denna diskussion är del av det som tidigare benämndes i problemformuleringen och kommer vidare att redogöras i uppsatsens bakgrundsbeskrivning av den samtida debatten som ämnet
7 Selander (1988) s. 17
8 ingår i. Selander påpekar också att läromedelstexterna är en del där gammal och ny kunskap blandas. Läroböckerna ska dessutom innehålla en mängd perspektiv som ska redigeras till pedagogisk text som betyder att böckerna ofta får förenklade förklaringsmodeller.8 Nedan följer den forskning som uppsatsen kommer användas som jämförelse kring resultatet och som berör uppsatsens syfte på något sätt.
Under 2006, på uppdrag från regeringen kom rapporten En granskning hur kön framställs i ett urval av läroböcker ut, skriven av Britt-Marie Berge och Göran Widding där bland annat läroböcker i historia undersöktes. Rapporten visar att de undersökta läroböckerna ofta har manliga benämningar och att det inte förekommer ett kvinnligt perspektiv kring yrkestitlar eller andra benämningar. En indikator på detta var att läroböckerna hade könsneutrala benämningar men vid konkreta exempel så var personen en man. Rapporten visar också att kvinnors liv inte är synliga i läroböcker utan att de benämns i relation till mannen.9 Kvinnorna hamnade i stor utsträckning vid bildtexter eller faktarutor. Forskarna gör en koppling till hur elever kan relatera till de genusrepresentationer som läromedlen visar och slår fast att det finns chans att bilderna av män och kvinnor påverkar elevers bilder av könsroller. Författarna beskriver hur den manliga normen kan skapa en svårighet för elever som inte är pojkar att känna delaktighet. De skriver att böcker som har en problematiserande syn på
könsframställningen bidrar till elevens kritiska förmåga inom ämnet.10 Författarna ställer sig frågande till genusfrågan som isolerade öar i relation till övriga huvudtexten och tror att de därför kan uppfattas som isolerade frågor utanför kontexten.
Någon annan som forskat kring genusrepresentationerna i läromedlen i historieämnet är Ann- Sofie Ohlander. På uppdrag från Delegationen för jämställdhet i skolan har Ohlander gjort en undersökning över vilken bild elever får av kvinnor och män i historieämnets läromedel och ställt sig frågan hur eleverna påverkas av den bilden i rapporten Kvinnor, män och
jämställdhet i läromedel i historia. I stora drag visar undersökningen att mannens perspektiv är normen i texterna och det som ges mest utrymme. Detta medan texter som behandlar kvinnan verkar vara en pålagd efterkonstruktion.11 Ohlander har valt, i likhet med denna undersökningens disposition, att redogöra för sina resultat genom kategoriseringar.
8 Selander (1988) sid. 121
9 I enlighet med skolans värdegrund?: en granskning av hur etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning framställs i ett urval av läroböcker, Skolverket, Stockholm, 2006, sid. 29
10 Ibid. sid. 32
11 Ohlander, Ann-Sofie, Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia: en granskning på uppdrag av Delegationen för jämställdhet i skolan, Fritze, Stockholm, 2010, sid. 7
9 Ohlander undersökte fyra historiska läromedel och gav tyngdpunkt åt läromedlet Människan genom tiderna från 2003. Resultatet visar att kvinnor nämns i betydligt mindre utsträckning än män. En tydlig indikator för det är exempelvis när konstnärer och författare undersöks, att de alla är män. Detsamma gäller tidslinjer och andra delar av läromedlet som benämner enskilda individer, den absoluta majoriteten består av män.12 Vidare beskriver Ohlander att det manliga perspektivet även finns när kvinnor behandlas eller vid områden där även kvinnor var vitala och att kvinnor oftast porträtterades som fruar. Ohlander fann exempel där kvinnor endast beskrevs utifrån sitt utseende, något som inte beskrevs om männen. Ohlander beskriver hur kvinnor kan tolkas som pendanger till männen för att de inte beskrivs utifrån sin egen person utan utifrån något förhållande till mannen. Även när kvinnor fick egen makt, genom exempelvis rösträtten så benämns inte politiker som kvinnor i de undersökta läromedlen.13 Någon diskussion kring varför historiebeskrivningen är manscentrerad hittade Ohlander inte och genus var en icke-fråga. Ohlander för i sitt arbete en intressant diskussion kring hur elever påverkas av denna bild. Då läromedlen generellt koncentrerades kring krig och dess gestalter så skapar detta en mansroll som begränsar, medan avsaknaden av kvinnliga förebilder inte ger chans för igenkänning för många.14 En diskussion förs även om att litteratur på universitets- nivå, integrerar kvinnors historia på ett bättre sätt än läromedel för gymnasieskolan.15 För denna uppsats är Ohlanders resultat intressant ur två hänseenden. Dels finns det siffror och kategorier som är direkt jämförbara och ur ett identitetsperspektiv visar rapporten en tanke om hur genusföreställningar kan skapa skeva ideal och självbilder. Ohlanders tankar kan också jämföras med de kategorier som resultatet visar och se om det visar på en mer långtgående struktur än endast denna undersökning.
1.5. Teoretiskt ramverk
Identitetsbildningen är ett relativt nytt begrepp som ingår i den historiedidaktiska forskningen.
Den anses vara del av en pågående process som berättelsen och historien har del i. Människan tolkar världen och sin omgivning genom att berätta om den. Det är på samma vis människan tolkar sig själv.16 Nordgren förklarar att identiteten byggs på berättelser från den samhälleliga
12 Ohlander (2010) sid. 17-26
13 Ibid. sid. 72-75
14 Ibid. sid. 73
15 Karlsson, David & Andersson, Carina, 84 % män: kvinnor och män i kurslitteraturen, 1. uppl., Förvaltningshögskolan, Göteborg, 2004
16 Nordgren, Kenneth, Vems är historien?: historia som medvetande, kultur och handling i det mångkulturella Sverige, Karlstads universitet, 2006,[Umeå, 2006], sid. 49
10 kontexten där vi knyter an och relaterar till exempelvis register om genus.17 Det är genom sociologen Margaret Somers som identitetsbegreppet som teori kommer utredas. Somers använder sig av begreppet narrationer som kan översättas med berättelser. Syftet med det teoretiska ramverket är att kunna koppla vilka berättelser vi kan utläsa från läroböckerna och sedan applicera identitetsbegreppet på dessa för att se hur det kan påverka elever i skolan.
1.5.1 Narrativ identitetskonstruktion
Studier av narrationer är ett sätt att analysera den sociala produktionen och att göra den begriplig. Det är genom berättandet som dessa reproduceras vilket enkelt kan överföras till historieämnet som utgör ett urval av berättelser som ska säga eller lära elever något. Enligt Somers är det i detta berättande som vi lär känna, som vi förstår och begriper den sociala världen samt att dessa berättelser utgör våra sociala identiteter.18 Den sociala identiteten är en pågående konstruktion och berättelsen kan ses som grund för att förstå den egna identiteten men också omvärlden. Enligt Somers är narrationer historiska, kontextuella och specifika berättelser som de sociala relationerna reproduceras i. De sociala relationerna utgör praktiker och institutioner (skolan) eller metanarrativ. Metanarrativen kan handla om ekonomiska, politiska strukturer eller repertoarer som behandlar etnicitet eller genus.19 Narrationer är ett sätt för människor att klassificera och konstituera sina identiteter som skapar ett sammanhang.
Berättelserna utgör ett sätt att sätta in individen i ett sammanhang och plocka bort delar som inte passar normerna.20 Vissa sociala identiteter tvingas människan förhålla sig till då de utgör en grund för konstruktionen av identiteten. Forskaren Maureen Whitebrook beskriver
förhållandet mellan berättelsen och identiteten med: ”Jag påstår att identiteten i första hand är en fråga om de berättelser om sig själva som personer återger samt berättelser som andra återger om dessa personer och/eller andra berättelser där dessa personer ingår”.21 Samma tankebana har Somers som beskriver att konstruktionen sker i relation till andra individer men också omvärlden då tidens gång förändrar narrationen.
Varken metanarrativen eller narrativen mellan människor är neutrala ur en moralisk aspekt.
Identiteter formas på flera grundvalar som platsen eller tiden och ett problem med att studera
17 Ibid. sid. 29
18 Somers, Margaret R., “The narrative constitution of identity: A relational and network approach”, Theory and Society, vol. 23, no. 5 (oct), 1994, sid. 606
19 Ibid. sid. 625
20 Ibid. sid. 616
21 Whitebrook, Maureen, Identity, Narrative and Politics [Elektronisk resurs], Routledge, Taylor and Francis, 2014, sid. 4
11 identiteter är därför essentialisering. Begreppet betyder att identiteter läggs i statiska
kategorier med motiveringen att objekten skulle ha väsentliga egenskaper kopplat till dem. Ett exempel skulle vara att kvinnor har vårdande egenskaper som därmed skulle förklara varför yrken inom vården är kvinnodominerande. Sådana kategoriseringar är något som denna undersökning kommer se kritiskt på. Som Somers forskning visat så konstruerar människor sina identiteter utifrån en repertoar av berättelser eller erfarenheter som återberättas för dem och är ett sätt att vägleda dem i livet och ge dem sammanhang. För denna uppsats är detta en viktig parameter eftersom fördelningen mellan män och kvinnor skapar ett återberättande för eleverna vilka individer som spelat roll och hamnat i våra historieböcker.
Därmed kommer diskursanalys att användas som metod främst på grund av dess möjligheter till att se mönster och på grund av teorin att personer låter sig kategoriseras för att skapa sig en identitet, istället för att inte kunna identifiera sig med något alls. Kritisk diskursanalys kan även förklaras med att diskursen är medlet som identiteten formas genom och den
formationen inte kan möjliggöras om identiteter inte står i någon slags maktopposition.22
1.5.2 Identitetskonstruktion – dikotomier och genussystem
Undersökningens inriktning ligger på hur de historiska läroböckerna kategoriserar och fördelar män och kvinnor och hur detta kan kopplas till identitetsbegreppet. För att förstå varför eller hur denna uppdelning kan påverka identiteten så måste bakgrunden till
uppdelningen utredas. Inom genusforskningen har fokus ofta legat på dikotomin (uppdelning i två kategorier) och behandlar maktaspekter som lagts på denna uppdelning. Raewyn Connell är en ledande genusforskare som beskriver att tidigare undersökningar på området har fokuserat på biologiska skillnader mellan könen men att samhällsvetenskaplig forskning senare kommit att fokusera på de sociala skillnaderna.23 I likhet med identitetsbegreppets definition så innebär genus ”de sociala relationerna inom vilka individer och grupper agerar”
enligt Connell.24
Det tidigare biologiska begreppet kön har alltså ersatts med det socialt konstruerade; genus.
Genus växer fram genom sociala processer och reproduktioner av uppfattningar och som identitetsbegreppet så kategoriseras individer utifrån dessa uppfattningar och tillskrivs
22 Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.) Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. 2., [omarb.] uppl. Lund, Studentlitteratur, 2005, sid. 55
23 Connell, Raewyn, Om genus, 2., utvidgade och omarb. uppl., Daidalos, Göteborg, 2009, sid. 25
24 Ibid. sid. 20
12 därefter egenskaper som passar gruppens. Det är när dessa genusföreställningar blir
normbildande som det uppstår ytterligare en dikotomi: det som representerar normen och det som avviker från den. Det som anses vara norm tillskrivs därefter också makt och tvärtom för de som inte definieras av normen.
Genusforskaren Yvonne Hirdman förklarar en sådan uppdelning som ett genussystem där ordningen mellan könen är en förutsättning för sociala ordningar som behandlar makt.25 Dessa redogör främst en dikotomi mellan könen, en isärhållning i både arbetsfördelning,
föreställningar kring manligt och kvinnligt, men också fördelning inom exempelvis
arbetsmarknaden. Hirdman kallar isärhållandena för genuskontrakt och visar på hur samhället genom tiderna haft olika versioner av detta. Kontraktet är ett förhållningssätt där det ena könet definierar det andra. Inom dessa genuskontrakt skapas en maktfaktor då det ena könet
avgränsar det andra. I samhällen finns ofta en föreställning över hur kvinnor och män ska agera samt att olika nivåer av handlingsutrymme finns för respektive föreställning. Hirdman beskriver att detta förhållningssätt också involverar relationen mellan män och kvinnor.26 En sådan dikotomi skapar en skarp gräns mellan män och kvinnor och involverar allt från yrkesval och påstådda personliga egenskaper. Här återkommer Hirdman till att genussystemet även har en maktaspekt likt det Connell beskriver: att dikotomin är en uppdelning i legitimitet där en hierarki uppstår. Mannen ses som norm och kvinnan som sekundär, speciellt inom historieämnet. Denna maktopposition som fördelningen skapar, skapar också en större benägenhet att identifiera sig med genus-tillhörigheten som samhället gett dig. Hirdmans slutsats är således att ju starkare denna uppdelning är ju mer självklar uppfattas hierarkin.27 Sammanfattningsvis visar teoriavsnittet att elever påverkas av innehållet som presenteras för dem, inte minst i historieämnet. Historieämnet baseras på berättelser som Somers menar skapar sammanhang för människors identitet. Hirdman visar att genus skapas via sociala processer och individer kategoriseras och tillskrivs egenskaper som passar gruppens. För uppsatsen betyder det att en uppdelning mellan män och kvinnors sociala sammanhang eller egenskaper i böckerna kan påverka elevers identitetsbildning, medvetet som omedvetet, och att läroböckerna potentiellt kan ha en negativ effekt på elevers identitetsbildning.
25 Hirdman, Yvonne, Genussystemet – reflektioner kring kvinnors sociala underordning, i Genus historia: En historiografisk exposé, Studentlitteratur, Lund, 2004, sid 113
26 Ibid. sid. 118-120
27 Ibid. sid. 118
13
1.6. Metod
Avsnittet kommer till en första del att behandla hur diskursanalys fungerar som metod i textanalyser för att sedan behandla hur metoden kan kopplas till just lärobokssanalyser.
Diskursanalysen som metod är ute efter att synliggöra vad som uttrycks. I det här fallet handlar det om text och bild i utvalda läroböcker. Till skillnad från andra metoder, som till exempel narrativ metod, så behandlar inte den här metoden exempelvis vad en berättelse betyder eller vad den har för mening.28 Det finns alltså här ett aktivt ställningstagande kring metodvalet och det baseras på att undersökningen inte syftar att se till vilket innehåll
läroboken har eller hur framställningen av materialet skett.
Somers beskrev att narrationsstudier är ett sätt att analysera den sociala produktionen och ett sätt för människor att begripa den sociala världen. Tidigare forskning har ofta behandlat historieämnet som svårt att rekonstruera och göra jämställd på grund av de narrativ som förekommer. I denna undersökning ska inte speciella berättelser/narrativ redogöras utifrån ett genusperspektiv. Fokus ligger på den struktur, det språk och de begrepp som används inom lärobokens historiebeskrivning. Det är dessa mönster och dessa maktaspekter inom strukturen som diskursanalysen som metod ska försöka fånga. Intentionen är alltså att se på om
fackspråket, utan inblandning av berättarintentioner, producerar föreställningar kring genus.
Intentionen är vidare att koppla detta till identitetsbegreppet inom narrationer för att
undersöka om även den ”språkkultur” som används i läroböckerna kan ses som kategoriska eller stereotypiska i förhållande till identitetsbegreppet.
1.6.1. Diskursanalys
Begreppet diskurs har flera betydelser och används idag som ett uttryck för att förklara sociala mönster. Människor agerar och verkar inom dessa mönster och det går att utläsa diskurserna genom språket. Människors uppfattningar om världen delas in i kategorier genom att diskurser skapas. Diskursanalysen är inte menad som ett verktyg för att reda ut universella sanningar, utan som ett verktyg för att undersöka utvalda diskurser som på något sätt kan förklara delar av sociala mönster.29 Det finns alltså inget sanningsanspråk vid diskursmetoden utan den är, för denna undersökning, menad för att se om det finns potentiella mönster eller kategorier
28 Johansson, A, Narrativ teori och metod, med berättelsen i fokus. Studentlitteratur, Lund, 2005, sid. 27
29 Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise, Diskursanalys som teori och metod, Studentlitteratur, Lund, 2000, sid 13
14 gällande genusrepresentationen och dess fördelning i läroböckerna. Foucault beskrev
undersökningar av diskurser som ett sätt att kartlägga händelser och formationer samt som ett sätt att undersöka relationen mellan makt och kunskap.30
Diskursanalysen grundar sig i att verkligheten är en konstruktion och att enda sättet att studera hur, är genom språket. Förenklat går det att förklara metoden genom Foucaults ord om att det skrivna från en viss diskurs har egna sätt att återberätta vad som inom just den diskursen anses vara verklighet. Som tidigare beskrivet så finns det alltså inga sanningar inom diskursen utan det som diskursanalysen kan undersöka är återgivelsen av diskursen, hur ett visst material presenteras eller representeras. Likt Hirdmans genussystem så behandlar även Foucault makt som en central aspekt inom diskursanalysen. Språket är sättet makt kommuniceras på, ju mindre språket ifrågasätts, desto mindre ifrågasätts maktförhållandet inom diskursen.
Winther Jørgensen och Phillips förtydligar genom följande ord: ”Det märkliga är ju, att även om vi i princip har oändligt många möjligheter att skapa utsagor, så är de utsagor som framkommer inom en bestämd domän ganska likalydande och repetitiva”.31 Fenomenet som författarna presenterar brukar benämnas med termen hegemoni som kan beskrivas som ett tillstånd inom vilket rådande uppfattningar inte utmanas, även om eller trots att en
samhällsklass är underordnad en annan. Den kritiska diskursanalysen, som utförligare kommer beskrivas nedan, tolkar inte hegemoni som ett låst tillstånd då möjligheter finns att formulera text eller praktiker på andra sätt som kan skapa samhällsförändringar.32
Inför denna uppgift handlar diskursanalysen alltså om språkbruket, om hur något uttalas. Det handlar alltså inte om att upptäcka några nya sanningar eller att syna intentionerna bakom texten. En fara med diskursanalysen är därmed objektiviteten som får stå undan på grund av det faktum att alla är formade av det språk vilket genom vi tolkar världen och är konstruerat av människan. Diskurser och forskning av diskurser kan dock vara ett sätt att strukturera upp världen. En sådan strukturering innebär också att kategoriseringarna och språkbruket innehar värderingar.33 Språket är inte neutralt uppbyggt utan innehåller synsätt och värderingar som inte behöver vara önskvärda men de finns där. Diskursanalysen är sålunda ett sätt att försöka fånga dessa kategorier och även försöka se bakomliggande strukturer kring det som inte sägs.
30 Winther Jørgensen & Phillips (2000) sid 18
31 Ibid. sid 19
32 Bergström och Boréus (2005) sid. 321-325
33 Winther Jørgensen & Phillips (2000) sid. 15
15
1.6.2. Kritisk diskursanalys
Forskaren Mats Börjesson framställer en tolkning av diskursmetoden som han kallar för reglerad samhällsordning där analysen vill synliggöra vad texten uttrycker. Vad Börjesson skriver är att metoden ämnar att klä av normen och se bortom det som anses vanligt eller normalt.34 Winther Jørgensen och Philips beskriver att kritisk diskursanalys är utformad för att kartlägga rollen kring upprätthållandet av de sociala relationer som innebär ojämlika maktförhållanden.35 Den kritiska diskursanalysen beskriver hur sociala identiteter och dess diskurser är upprätthållare av rådande maktstrukturer. Metoden ses ofta som svårförklarligt som instrument och med teoretiska konsekvenser. Argumentet för denna undersökning är att kritisk diskursanalys kan jämföras med närläsning av texter och kan läggas på som
analogikedjor som Bergström och Boréus beskriver: ”..genom analogikedjorna framträder dels de tecken som är diskursens kärna och där ett speciellt tecken är mer centralt än andra, den så kallade koden, dels tillskriver analogikedjorna sociala identiteter.”36
Att kritiskt analysera text ur denna metod ska förhoppningsvis lösgöra sådana liknelser som citatet ovan förklarar och användas för att kunna besvara frågan om hur representationen och kategoriseringen av män och kvinnor ser ut i läroböckerna. Dessa kategoriseringar kan därmed fritt läggas över på identitetsbegreppet, utan kontextuella tankar, för att se hur skolelever kan tänkas känna tillhörighet eller inte med de representationer som läroböckerna förmedlar. En kritisk läsning av läroböckerna innebär också att undersöka vad som inte skrivs.
Denna tanke uppkom genom teoretikern Fairclough som menade att språkbruket har en tydlig kommunikativ egenskap där texten också har en praktik där den konsumeras och därefter används inom sociala arenor.37 Denna undersökning kommer fokusera på texternas innehåll och Fairclough använder sig av en analysmodell som fungerar för att upptäcka strukturer. Den består av tre begrepp och den första handlar om vad han kallar för Aktion där en social
relation innefattas där någon agerar. Den andra kallas för Representation och ska visa på ett förhållande mellan olika objekt medan den tredje kallas för Identifikation som är ett yttrande som förbinder läsaren till att saker är på ett visst sätt.38
34 Börjesson, Mats, Diskurser och konstruktioner: en sorts metodbok, Studentlitteratur, Lund, 2003, sid. 19
35 Winther Jørgensen & Phillips (2000) sid 69
36 Bergström och Boréus (2005) sid. 337
37 Winther Jørgensen & Phillips (2000) sid. 74
38 Ibid. sid. 75
16 Faircloughs analysmodell som är beskriven ovan kommer användas som hjälpmedel för att analysera textmaterialet för att hitta underliggande meningar eller strukturer. Ohlanders forskning kommer istället vara till stor hjälp under kommande disposition av undersökningens resultat. Ohlanders kategorier och strukturer kommer användas som direkt jämförande resultat för att koppla och knyta an till vad den tidigare forskningen kommit fram till. Slutligen kan det sägas att Ohlanders forskning har kanske främst en jämförande tonvikt med denna uppsats resultat och ge inspiration när det kommer till att hitta och se kategorier medan Faircloughs forskning kan ge uppsatsens metod en viss validitet vid en jämförelse och istället användas som ett slags analysverktyg vid undersökning av texterna. Även om Ohlanders kategorier kommer vara till stor hjälp för att strukturera upp resultatet så har även ett par andra val gjorts för analysen. Uppsatsen består till allra största del av kvalitativ forskning där exempel från texten kommer att ges för transparens medan vissa delar kommer få en kvantitativ prägel.
Dessa delar handlar om namngivna personer och benämningar som kommer behandlar med tabeller och diagram. Detta på grund av den läsarvänlighet som enklare tabeller och diagram skapar istället för utdrag med procentuella fakta eller liknande.
1.6.3 Metodkritiska resonemang
Att analysera två läroböcker i historieämnet för att hitta vilka föreställningar och kategorier som kvinnor och män tilldelas, visar inte på hur alla läroböcker framställer män och kvinnor genom historien. Det finns många sätt att utföra textanalyser och valet på diskursanalys är ett försök att se bortom det självklara och även se det som inte skrivs. Diskursanalysen anser att språket är sättet som människor kommunicerar omvärlden med. Inom diskurser pågår det maktkamper om vilken diskurs som ska råda och instrumentet försöker därmed se bortom denna hierarki. Detsamma gäller dikotomin mellan män och kvinnor, hur de beskrivs och maktrelationen som forskningen visar kring genusperspektivet.
Språket innehåller en maktaspekt som handlar om hur ord kan ägas för att beskriva sig själv.
Det finns en kritik kring maktaspekten inom den kritiska diskursanalysen och det är frågan var gränsen går kring bedömandet av makt. Kritiken består i att om verkligheten reduceras till endast begrepp om verkligheten så är slutligen all verklighet endast en konstruktion.39
Eftersom en textanalys alltid är en tolkning, oberoende med vilken metod, så måste resultatet vara transparant och så nära källan som möjligt. Förhoppningsvis kan en jämförelse med
39 Bergstam och Boréus (2005) sid. 349
17 tidigare forskning visa på liknande resultat som skulle ge uppsatsen ett högre värde gällande tolkningen. Forskare har alltid en egen förståelsehorisont och egna intressen, vilket betyder att argumentationen kring ämnet måste vara väl belagd och etiskt korrekt.
1.7. Urval, material och avgränsningar
Vid processen att välja läroböcker att undersöka i denna uppsats, har ett par aspekter tagits i beaktande. Den första handlar om vilken kurs läroböckerna är ämnade för. Valet föll på att undersöka böcker för kursen Historia 1b som är till för de teoretiska programmen. För det första så är de kurserna dubbelt så långa och mer fördjupande än kurserna för yrkes-
programmen och för det andra så innebär mer material en större chans att visa på strukturer och kategorier än genom läroböckerna för de mindre kurserna. Den andra aspekten är att det centrala innehållet i kursplanen för Historia 1b visar ett tydligt genusperspektiv. Där står tydliga riktlinjer som visar att undervisningen ska behandla:
• Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen […] jämställdhet […]
Långsiktiga historiska perspektiv på förändrade maktförhållanden och olika historiska förklaringar till dem.
• Olika historiska frågeställningar och förklaringar kring långsiktiga historiska föränd- ringsprocesser […] olika syn på människors värde, på makt och på könsmönster.
• Historiskt källmaterial som speglar […] kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån […] kön och sexualitet.40
Det finns även ett centralt innehåll för historieämnet som beskriver hur eleven genom
undervisningen ska få kunskaper om hur historia har betydelse i formandet av identiteter som passar syftet för denna undersökning. Kursen Historia 1b ger ett stort utrymme inom
läroböckerna men också inom kursplanen. Den andra parametern som är viktig kring urvalet är spridningen av läroböckerna. Det är nästintill omöjligt att veta hur läroböckerna används ute i skolorna eller hur ofta de används så det som får styra urvalet är läromedelföretagens spridning och storlek. Utifrån de variablerna har nedanstående böcker valts ut.
40 Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011, Skolverket, Stockholm, 2011, sid. 73
18 Perspektiv på historien Plus
Förlag: Gleerups
Författare: Hans Nyström, Örjan Nyström och Lars Nyström Antal sidor: 552
Enligt hemsidan är läroboken utformat för Historia 1b och Lgy11 och är den mer omfattande boken av två för kursen.41 I sina exempel över hur elever ska få färdigheter i att arbeta med källfördjupning och historiska metoder och vid sådana övningar tar hemsidan upp exempelvis Elise Ottesen-Jensens arbete med sexualupplysning. Boken är vald då den är den mest fylliga varianten som förlaget har tillgänglig för kursen och för att den tryckts om flera gånger sedan 2001.
Den lilla människan och de stora sammanhangen Förlag: Studentlitteratur
Författare: Sture Långström, Weronica Ader, Ingvar Ededal och Susanna Hedenborg Antal sidor: 459
Enligt hemsidan beskriver de hur läroboken utmanar eleverna med historiska metoder och processer. Förlaget beskriver hur tyngdpunkten ligger på modern historia och att boken även har en utomeuropeisk synvinkel. Hemsidan beskriver hur historien kan missbrukas och boken har därför ett starkt källkritiskt perspektiv med övningar för att elevernas källkritiska
tänkande. Boken vald på grund av detta och att den är utvecklad efter Lgy11 och kursen Historia 1b, men även på grund att den är prisbelönad med årets läromedelsförfattarpris Lärkan.42 Förlagen Studentlitteratur och Gleerups är båda med när Litteraturutredningen undersökte den svenska bokmarknaden, som del av topp fem inom läromedelsförsäljning och utgivning.43 Läroböckerna representerar 2/5 av den svenska läromedelsmarknaden när det kommer till försäljning och har valts för att det kan vara en indikator på att de används inom dagens gymnasieskola. En avgränsning som finns i uppsatsen handlar om bilderna. Eftersom diskursanalysen fokuserar på det skrivna språket och inte det visuella vid en sådan här undersökning så kommer istället bildtexterna analyseras medan bilderna lämnas.
41 Gleerups hemsida: https://www.gleerups.se, hämtad 2016-04-18
42 Studentlitteraturs hemsida: https://www.studentlitteratur.se, hämtad 2016-04-19
43 Sundin, Staffan, Ökad integration och koncentration – Den svenska bokmarknaden i förändring, i Carlsson, Ulla & Johannisson, Jenny (red.), Läsarnas marknad, marknadens läsare: en forskningsantologi utarbetad för Litteraturutredningen, Nordicom, Göteborg, 2012, sid. 296
19
2. Undersökning
Syftet är att visa de strukturer eller kategorier som läroböckerna visar gällande genus. Inför arbetet har vissa val gjorts, ett av dem är att separera läroböckerna för en enklare läsning samt för att kunna synliggöra likheter och skillnader. Vissa parametrar kommer undersökas i båda läroböckerna som är vilka benämningar män och kvinnor beskrivs med, antal och fördelning av namngivna personer och beskrivningar av skillnader mellan kvinnor och män.
2.1 Perspektiv på historien Plus
Analysen har klargjort vems perspektiv som förmedlas. Huvudpersonerna är, med få
undantag, män. Därmed har analysen kommit att centreras kring hur kvinnor porträtteras och vilka kategorier de kan tilldelas och slutligen visa liknande för männen.
2.1.2 Mannen som norm och kvinnan som undantag
Bokens text baseras nästan uteslutande utifrån det manliga perspektivet och hur männen agerat genom historien. Att berättandet är ur ett manligt perspektiv är enkelt att se då texten till exempel beskriver en bondes arbete på gården med en bild på en manlig bonde eller att det står kungen och hans soldater. Andra sätt att se normen är när kvinnor nämns göra något annat än huvudtexten, ett isärhållande, att den ena är vad den andra inte är. Bortsett från epokindelningen finns det fler exempel på normen. I avsnitten som behandlar historiska metoder och historieskapande finns en manlig norm. På 8 ställen beskrivs allt från historiker till regissörer och privatpersoner med pronomenet han istället för den, hon eller hen.44 Nedan kommer de vanligaste formerna av hur den manliga normen återges genom olika kategorier.
Rösträttsfrågan – männen i brödtext och kvinnor i bildtext
Frågan om rösträtt är något som genomsyrar läroboken. Rösträttsfrågan har valts för att dessa avsnitt enkelt förmedlar hur textens normer kan se ut i läroboken. I de allra flesta fall som rösträttsfrågan utreds så beskrivs det hur mannens rösträtt ändrats genom historien men väldigt få tar upp kvinnans rösträtt och än mindre som problematiserar den. De första exemplen är när kvinnorna inte nämns alls:
44 Nyström, Hans, Perspektiv på historien. Plus/Hans Nyström, Lars Nyström, Örjan Nyström, 1. uppl, Gleerups, Malmö, 2011, sidorna 9, 11, 19, 22, 24, 25, 26 och 32
20
Brödtext: I romarriket fick män som var medborgare och över 17 år rösta.
Brödtext: Under nordisk medeltid valdes kungen på tinget där alla fria män deltog.
Brödtext: Självständighetsförklaringen fastställde de flesta vita männens rösträtt.45
Ju längre fram i historien läroboken kommer, desto mer nämns kvinnan kring rösträttsfrågan.
Exemplen nedan är från den svenska politiken där kvinnorna nämns i slutet av stycket:
Brödtext: 1865 års riksdagsreform i Sverige gav 25 % av alla vuxna män rösträtt medan resten var uteslutna från politiskt inflytande, ”liksom alla kvinnor”.
Brödtext: Innan det demokratiska genombrottet i Sverige så fick endast 21 % rösta.
Kvinnorna utestängdes helt.
Brödtext: Under 1918 började en ny rösträttsreform växa fram i Sverige med allmän rösträtt. Även kvinnorna skulle få rösträtt.46
Det är när kvinnornas rösträtt på allvar diskuteras i samhället eller när texten närmar sig modern tid som frågan får större utrymme men fortfarande inte i samma utsträckning som männen. Det är mer regel än undantag att mannens situation i frågan beskrivs först i brödtexten och att kvinnornas situation hamnar vid sidan av om detta.
Brödtext: Franska revolutionen gjorde att ¾ av männen fick rösträtt men även kvinnorna spelade en roll i revolutionen.
Faktaruta: ”Till försvar för kvinnans rättigheter” där kvinnliga åsikter om dåtidens skillnader i rättigheter diskuteras.47
Brödtext: Under tidigt 1800-tal i Storbritannien så var det mestadels män med bra inkomster som nu fick rätt att rösta.
Bildtext: John Stuart Mill förespråkar kvinnlig rösträtt där hans tankar illustreras av en satirteckning där kvinnorna får gå före männen till valurnorna, målad av hans motståndare.48
Brödtext: Rösträttsreformen 1909 innebar allmän rösträtt för män.
Övning: Källmaterial från en tidning kring 1900 i Sverige där för- och nackdelar med kvinnlig rösträtt diskuteras. En av frågorna till eleven består i att fundera om det finns egenskaper som är typiska kvinnliga respektive manliga.49
45 Nyström (2011) sid. 61, 107 och 197
46 Ibid. sid. 275, 343 och 351
47 Ibid. sid. 203 och 204
48 Ibid. sid. 248 och 246
49 Ibid. sid. 347 och 358
21 Faktarutan, bildtexterna och övningarna
Utdragen visade att kvinnan ofta beskrivs i faktarutor eller bildtexter istället för i huvudtexten.
När historia struktureras upp så innebär strukturen och kategorierna värderingar och att kvinnan beskrivs i ”marginalerna” kan vara ett tecken på värdering. Den kritiska diskurs- analysen menar att dessa sociala relationer som kategorierna visar på kan innebära ojämlika maktförhållanden. Rösträttsfrågan är inte enda frågan där kvinnans utrymme är begränsat.
Ytterligare ett exempel är att de ofta hamnar i faktarutor istället för i övrig text. Den heliga Birgittas liv återfinns i en faktaruta medan kapitlets slutliga frågor till elever beskriver: ”Den heliga Birgitta var det mest kända kvinnliga helgonet i Norden under medeltiden. De mest kända manliga helgonen var St. Olof, St. Knut och St. Erik. Ta reda på mer om dem och jämför!”50 Läroboken uttrycker att det som motvikt fanns tre lika viktiga män som Birgitta och tydliggör skillnaden mellan könen genom att sätta ordet manlig i kursiv stil. Sett till procentuellt utrymme med exempelvis namns så är de manliga helgonen mer betonade än den kvinnliga.
Som tidigare sagt ligger fokus på de manliga ledarna genom historien men det finns undantag.
Här återfinns exempelvis Drottning Kristina som nämns kort i brödtexten men hennes liv går istället att läsa om i en faktaruta.51 Men det finns en mer facetterad bild av drottningarna.
Drottning Margareta benämns till exempel som stark, men att det var endast yttre omständigheter som gjorde henne till drottning. Ulrika Eleonora beskrivs genom att hon
”lämnade” över kronan till sin make. Drottning Elisabeth beskrivs som handlingskraftig med sitt starka styre medan tronföljaren Maria Teresia beskrivs som from och gravid.52 Det finns ingen enhetlig bild av historiens drottningar, men det som kan urskiljas är att en kung aldrig beskrivs ”lämna” över kronan eller som from vilket är en stor skillnad i personskildringar.
En av de mest framstående strukturerna kring norm och undantag handlar om bildtexterna.
Som rösträttsfrågan visade så hamnar kvinnans perspektiv ofta i utkanten, utanför brödtexten.
Förutom rösträttsfrågans skillnader så finns det ytterligare ett tema som behandlas på samma sätt; krigens arbetare. Där beskrivs ofta kvinnor som krigens produktionsupphållare. Vid ett tillfälle nämns detta i brödtexten medan det vid övriga tillfällen nämns i bilder och bildtext.53
50 Nyström (2011) sid. 110 och 113
51 Ibid. sid. 170
52 Ibid. sid. 111, 147, 188 och 221
53 Ibid. sid. 167 och 321, 425, 469
22 Detta kan i hög grad tolkas som undantagstillstånd även fast det under 1900-talets krig fanns arbetande kvinnor. Kvinnorna beskrivs inte bara som uppehållare medan männen är borta utan de beskrivs i bildtexternas marginaler. Fairclough beskrev att texter ofta är uppbyggda på detta sätt där förhållandet mellan olika objekt beskrivs och att identifikationen förbinder läsaren till att vissa saker är på ett visst sätt, i detta fall vem som utfört förvärvsarbete under historien. Ett exempel är vid industriella revolutionen där texten visar att arbetet är uppdelat efter genus när det står ”..det krävdes 12 spinnerskor (detta var kvinnoarbete)..”54 På samma sida tydliggörs det att männen hade en arbetsledande position i textilindustrin. Samma gäller exempelvis när Jeanne d´Arc nämns i en bildtext bredvid texten om Frankrikes hundraårskrig med England eller att Marie Antoinette beskrivs i en bildtext med: ”..hon kom att personifiera det slös- och lösaktiga hovlivet i Versailles.”55
2.1.3 Benämningar och egenskaper
Då den manliga normen är tydlig i läroboken så kommer detta avsnitt att behandla hur kvinnan beskrivs. Det handlar om med vilka ord läsaren kan utmärka att det är en kvinna det handlar om eller med vilka ord en kvinna benämns. För att göra skillnaderna tydliga kommer männens motsvariga benämningar att visas; om de finns. Det finns ett bortfall i denna del och det är benämningarna man eller kvinna. Det säger varken något om normer, värdering eller status på samma sätt som piga eller hustru säger. Bortfallet innefattar även beskrivningar som inte säger något om individen som exempelvis läsande kvinna, damen i sängen eller
förbipasserande dam. De tre översta kvinnliga benämningarna förekom flest gånger och hustru var den vanligaste benämningen på en kvinna som återkom 8 gånger medan drottning återkom 5 gånger. Dessa benämningar var de som kunde överföras till en manlig motsats.
54 Nyström (2011) sid. 215
55 Ibid. sid. 103 och 200
23 Tabell 1: Benämningar: Perspektiv på historien Plus
Förekommande benämningar av kvinnor och män i Nyström, Hans m.fl., Perspektiv på historien Plus.56
Här finns det utrymme att ställa sig frågan varför männen inte benämns utifrån vissa av dessa termer. Analysen visar strukturerna och kategoriseringarna av kvinnan men här går det att utläsa mer om mannen. Ett exempel är att mannen inte beskrivs som varken pappa, pojke, barn, bror eller husfader. Mannen utmålas nästan som helt utan sociala familjetillhörigheter, såvida han inte är kung eller kejsare, men beskrivs då troligtvis som tronföljare eller arvinge.
Analysen visade också att män utmålas som krigiska och tyranniska. Män porträtteras utifrån deras agerande, stordåd och erövringar i hög utsträckning och i mindre utsträckning som medmänniska eller ”god” förebild. En motbild är John Stuart Mill som beskrivs i vissa mått som medmänsklig och som ”kvinnokämpe”, dock nämns han i marginalen i en bildtext.
Skönhet och utseende
Det finns exempel från läroboken som visar ytterligare en uppdelning mellan män och kvinnor och det handlar om de fysiska attributen. Medan män ofta beskrivs som starka eller stora så finns det exempel när kvinnor beskrivs som det motsatta. Det tydligaste exemplet är
56 Nyström (2011) sid. 7-545
Kvinnor Män
Hustru Make
Drottning Kung (härskare osv.)
Flicka Mamma Otrogen maka
Piga Dräng
Spåkvinna Prostituerad
Dotter Trollkonstutövare
Student Husmoder
Syster Mannekäng
Tronföljare Tronföljare
24 en bildtext där det uttryckligen står ”Den späda FNL-soldaten har tagit en stor tung amerikan till fånga. Hennes blick är målmedveten och klar, medan han besegras böjer huvudet.”57 Ett annat isärhållande handlar om utseende och mode. Dessa saker är kvinnliga förankrade genom flera exempel. En bild från en bunker under andra världskriget förklarar att kvinnorna får tiden att gå genom att lägga nya frisyrer eller läsa dagböcker.58 En annan visar kvinnliga mannekänger där brödtexterna förklarar att klädmodets växlingar på 20-talet upprörde med dess korta kjolar och klänningar. Modet beskrivs även när varuhus och NK diskuteras där skyltdockorna ska vara en idealiserad bild av hur den moderna kvinnan drömmer om att se ut.59 Även adelskvinnorna under medeltiden beskrivs bära det senaste modet i en bildtext.60 Det mest slående exempel att utseende är en egenskap som är kvinnligt förankrad är om det antika Greklands, Aspasia där det uttryckligen står: ”Hon var berömd för sin skönhet, men ännu mera för sin intelligens och bildning.”61 Om Aspasia var mest berömd för sin intelligens så är det intressant att hennes skönhet är det första som beskrivs. Inte heller männen går helt förbi beskrivningar utifrån utseendet men det finns en viss skillnad. Filosofen Sokrates beskrivs främst ur sina intellektuella framgångar och hans utseende förklaras i en bildtext som: ”Sokrates påstås ha varit ovanligt ful.”62
Sexualitet, hemmet och föräldraskapet
Som benämningarna visade så står mannen helt utanför de sociala relationerna i läroboken och mannens plats i familjen utmålas nästan uteslutande som försörjare. Däremot återfinns det mesta av kvinnans representation just inom dessa förhållanden. Mannen och kvinnan ges ett tydligt isärhållande här med några få undantag; giftermål och sexuella relationer. Boken ger små ”funderare” emellanåt men som är otillräckliga. Ett exempel är från den industriella revolutionen i England där de nya fabrikssamhällena skapade nya köns- och familjemönster men hur dessa mönster ser ut eller vad förändringen var skrivs aldrig ut.63 Kvinnan får genom läroboken ensam representera familjen, allt från bilder som visar nazitysklands kvinnoideal
57 Ibid. sid. 482
58 Ibid. sid. 393
59 Nyström (2011) sid. 364 och 350
60 Ibid. sid. 91
61 Ibid. sid. 56
62 Ibid. sid. 57
63 Ibid. sid. 220
25 med den trygga modern till mödrar som letade efter sina förvunna barn i den argentinska militärdiktaturen och kallades ”de galna mödrarna”.64
Den mest uppenbara skillnaden mellan män och kvinnor inom denna kategori handlar om att skapa nytt liv. När frågan dyker upp så beskrivs den utifrån samhällets syn och ofta
samhällets syn på kvinnan. En enda gång nämns våldtäkt i samband med krig fastän några exempel visar på sexuella brott. Det mest iögonfallande stycket återfinns när boken skriver om andra världskriget. Bildtexten lyder: ”Plötsligt upptäcker några förbipasserande två
”tyskerpiger” på gatan i Esbjerg strax efter krigsslutet. De förföljer kvinnorna och sliter av dem kläderna. Att kvinnor i Danmark och Norge umgicks med tyska soldater väckte mycket starka känslor. Efter krigsslutet tyckte många att det var fritt fram att trakassera dem.”65 En enkel omformulering visar ännu tydligare varför kan finnas värderingar kring kvinnor i denna bildtext som står oförklarad till övriga text: Att kvinnorna hade umgänge med tyska soldater väckte mycket starka känslor så de förföljde dem och slet av dem kläderna.
Kvinnan står även för den sexuella frigörelsen där tonårsflickor skriker efter Elvis Presley och föräldrarna förfasade sig samtidigt som det på samma sida beskrivs hur preventivmedel väckte vuxenvärldens förskräckelse.66 Boken förmedlar flera bilder av kvinnans rädsla för den sociala katastrofen med att bli med barn och hur abort samt preventivmedel som till exempel p-pillret ändrade historien. Kondomen nämns inte som del av preventivmedlets historia.
2.1.4 Namngivna personer
Det återfinns 251 namn i läroboken och alla återfinns som bilaga 1 i denna uppsats. För enkelhetens skull visas skillnaderna här nedan i ett cirkeldiagram. Analysen visar att det finns 233 namngivna män i boken och 18 namngivna kvinnor. Resultatet är att av bokens
namngivna personer är 7 % kvinnor. Ett resultat som talar för sig självt.
64 Ibid. sid.379 och 490
65 Nyström (2011) sid. 422
66 Ibid. sid. 458
