IFRS 7 Finansiella instrument:

74  Download (0)

Full text

(1)

IFRS 7 Finansiella instrument:

IFRS 7 Finansiella instrument:

IFRS 7 Finansiella instrument:

IFRS 7 Finansiella instrument:

Upplysningar Upplysningar Upplysningar Upplysningar

Leder ny standard till förändring i lämnade upplysningar?

Magisteruppsats i företagsekonomi Författare:Författare:Författare:Författare: Hanna Benkel

Extern redovisning Maria Moa

Vårterminen 2008 Handledare:Handledare:Handledare:Handledare: Jan Marton

Pernilla Lundqvist

(2)

Förord

Förord Förord Förord

Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Jan Marton som med sitt stora engagemang har bidragit med värdefulla reflektioner under arbetet med uppsatsen. Han har hela tiden varit oerhört hjälpsam och i tid och otid funnits till hands för att svara på våra många frågor. Utan det stöd vi har fått hade vi inte kunnat genomföra undersökningen på det sätt vi gjorde och därmed inte nå de resultat som framkommit.

Vi vill även tacka Pernilla Lundqvist och opponentgrupper för kommentarer under arbetets gång.

Göteborg 29 maj 2008

__________________ __________________

Hanna Benkel Maria Moa

(3)

Sammanfattning

Sammanfattning Sammanfattning Sammanfattning

Examensarbete i företagsekonomi, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Extern redovisning, Magisteruppsats, vårterminen 2008

Författare:

Författare:Författare:

Författare: Hanna Benkel och Maria Moa Handledare:

Handledare:Handledare:

Handledare: Jan Marton och Pernilla Lundqvist Titel:

Titel:Titel:

Titel: IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar – Leder ny standard till förändring i lämnade upplysningar?

Bakgrund och problem Bakgrund och problemBakgrund och problem

Bakgrund och problemdiskussiondiskussiondiskussiondiskussion: : : : Användandet av finansiella instrument har utvecklats dramatiskt under de senaste åren och som ett svar på detta har utökade upplysningskrav tagits fram. IFRS 7, som ska tillämpas för räkenskapsår som inleds den 1 januari 2007 eller senare, för med sig krav på nya specifika upplysningar relaterade till finansiella instrument vilket för företagen innebär både svårigheter och kostnader. Med detta som grund är det av intresse att undersöka vad som har hänt i årsredovisningarna efter att standarden infördes.

Syfte:

Syfte:Syfte:

Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka i vilken utsträckning införandet av IFRS 7 har lett till en förändring i lämnade upplysningar om finansiella instrument av bolag noterade på OMX Nordic Exchange Stockholm. Ett ytterligare syfte är att undersöka huruvida lämnade upplysningar påverkas av faktorer som inbegriper företagets storlek, i detta fall börsvärde, och anlitad revisionsbyrå.

Avgränsningar:

Avgränsningar:Avgränsningar:

Avgränsningar: Undersökningen syftar endast till att se i vilken omfattning upplysningar lämnas i årsredovisningarna. Således görs inga bedömningar gällande huruvida företagen har gjort rätt och inga omdömen om kvaliteten på upplysningarna ges.

Metod:

Metod:Metod:

Metod: Studien genomfördes med en kvantitativ metod som omfattade 122 företag.

Undersökningen är uppbyggd kring en kodningsnyckel i vilken information om företagens lämnade upplysningar samlades in för att sedan kunna summeras. Det sammanställda resultatet testades sedan med hjälp av ett statistiskt datorprogram i syfte att kunna fastställa huruvida de samband som framkom av undersökningen är signifikanta.

Resultat och slutsatser:

Resultat och slutsatser:Resultat och slutsatser:

Resultat och slutsatser: Införandet av IFRS 7 har lett till att de lämnade upplysningarna som kan relateras till finansiella instrument har ökat. Studien har därmed visat att en ny redovisningsstandard leder till förändring i lämnade upplysningar. Företagets storlek har betydelse för hur utförliga upplysningar som lämnas. Företag på Large Cap uppfyller flest krav i IFRS 7 medan företag på Small Cap är de som uppfyller minst antal krav. Vidare föreligger ett signifikant samband mellan lämnade upplysningar och anlitad revisionsbyrå, vilket tyder på att vägledning från revisorn har betydelse då en ny standard implementeras.

Förslag till fortsatt forskning:

Förslag till fortsatt forskning:Förslag till fortsatt forskning:

Förslag till fortsatt forskning: Några av de områden som ingår i undersökningen har en mer kvalitativ karaktär och skulle gynnas av en mer ingående studie.

Detta gäller framförallt upplysningar kring finansiella risker. Kvaliteten på dessa upplysningar skulle kunna bedömas genom en studie med en mer djupgående utvärdering och därigenom skulle eventuella skillnader som inte framkommit i denna undersökning kunna påvisas.

(4)

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Innehållsförteckning Innehållsförteckning

1 INLEDNING 1 INLEDNING1 INLEDNING

1 INLEDNING ... 1

1.1BAKGRUND... 1

1.2PROBLEMDISKUSSION... 2

1.3SYFTE... 3

1.4FRÅGESTÄLLNINGAR... 3

1.5AVGRÄNSNINGAR... 4

1.6FORTSATT DISPOSITION... 4

2 IFRS KOPPLAT TILL 2 IFRS KOPPLAT TILL 2 IFRS KOPPLAT TILL 2 IFRS KOPPLAT TILL UNDERSÖKNINGENUNDERSÖKNINGENUNDERSÖKNINGEN ... 5UNDERSÖKNINGEN 2.1INLEDNING... 5

2.2SKILLNADER MELLAN IFRS7 OCH IAS32 ... 5

2.3UPPLYSNINGSKRAV ENLIGT IFRS7 ... 6

2.3.1 Balansräkning: Kategorier av finansiella tillgångar och finansiella skulder... 7

2.3.2 Borttagande från balansräkningen... 8

2.3.3 Avsättningskonton för kreditförluster ... 8

2.3.4 Resultaträkning och eget kapital: Intäktsposter, kostnadsposter, vinster eller förluster ... 8

2.3.5 Kreditrisk ... 9

2.3.6 Likviditetsrisk ... 10

2.3.7 Marknadsrisk ... 10

2.4IFRS7 OCH VÄSENTLIGHET... 11

3 TEORETISK REFERENS 3 TEORETISK REFERENS3 TEORETISK REFERENS 3 TEORETISK REFERENSRAMRAMRAM ... 12RAM 3.1LITTERATURENS KARAKTÄR... 12

3.2TRANSPARENS... 12

3.3FÖRETAGS VILJA ATT UPPLYSA... 12

3.4FAKTORER SOM PÅVERKAR REDOVISNINGEN... 13

3.5INSTITUTIONELL TEORI... 14

4 METOD 4 METOD4 METOD 4 METOD... 16

4.1STUDIENS INRIKTNING... 16

4.2VAL AV METOD... 16

4.3TILLVÄGAGÅNGSSÄTT... 17

4.4URVAL AV FÖRETAG... 18

4.5VAL AV UNDERSÖKNINGSPUNKTER... 19

4.6DATAINSAMLING... 20

4.7STUDIENS TROVÄRDIGHET... 20

4.7.1 Reliabilitet... 21

4.7.2 Validitet ... 21

5 KODNINGSNYCKEL 5 KODNINGSNYCKEL5 KODNINGSNYCKEL 5 KODNINGSNYCKEL... 23

5.1KODNINGSNYCKELNS KOPPLING TILL UPPSATSENS SYFTE... 23

5.2FRAMTAGANDE AV KODNINGSNYCKELN... 23

5.3FÖRKLARING AV KODNINGSNYCKELN... 23

5.3.1 Balansräkning: Kategorier av finansiella tillgångar och finansiella skulder... 24

5.3.2 Borttagande från balansräkningen... 27

5.3.3 Avsättningskonto för kreditförluster ... 27

5.3.4 Resultaträkning och eget kapital: Intäktsposter, kostnadsposter, vinster eller förluster ... 27

5.3.5 Kreditrisk ... 28

5.3.6 Likviditetsrisk ... 28

5.3.7 Marknadsrisk ... 29

5.4TOLKNING AV RESULTATET... 30

5.5KODNINGSNYCKELNS STYRKOR OCH SVAGHETER... 31

(5)

6 RESULTAT FRÅN UNDE 6 RESULTAT FRÅN UNDE6 RESULTAT FRÅN UNDE

6 RESULTAT FRÅN UNDERSÖKNINGENRSÖKNINGENRSÖKNINGENRSÖKNINGEN ... 32

6.1INLEDNING... 32

6.2RESULTAT MED AVSEENDE PÅ MÄNGDEN UPPLYSNINGAR... 33

6.2.1 Balansräkning: Kategorier av finansiella tillgångar och finansiella skulder... 33

6.2.2 Borttagande från balansräkningen... 33

6.2.3 Avsättningskonton för kreditförluster ... 33

6.2.4 Resultaträkning och eget kapital: Intäktsposter, kostnadsposter, vinster eller förluster ... 33

6.2.5 Kreditrisk ... 34

6.2.6 Likviditetsrisk ... 35

6.2.7 Marknadsrisk ... 35

6.2.8 Förändring totalt sett ... 36

6.3RESULTAT MED AVSEENDE PÅ FRAMSTÄLLNING... 39

6.3.1 Balansräkning: Kategorier av finansiella tillgångar och finansiella skulder... 39

6.3.2 Borttagande från balansräkningen... 39

6.3.3 Avsättningskonton för kreditförluster ... 40

6.3.4 Resultaträkning och eget kapital: Intäktsposter, kostnadsposter, vinster eller förluster ... 40

6.3.5 Kreditrisk ... 40

6.3.6 Likviditetsrisk ... 40

6.3.7 Marknadsrisk ... 41

7 ANALYS 7 ANALYS7 ANALYS 7 ANALYS ... 42

7.1FÖRÄNDRING... 42

7.2FRAMSTÄLLNING... 43

7.3SAMBAND MELLAN UPPLYSNINGAR OCH STORLEK RESPEKTIVE REVISIONSBYRÅ... 44

8 AVSLUTANDE REFLEKT 8 AVSLUTANDE REFLEKT8 AVSLUTANDE REFLEKT 8 AVSLUTANDE REFLEKTIONERIONERIONERIONER ... 46

8.1SLUTSATSER... 46

8.2SLUTDISKUSSION... 47

8.3FÖRSLAG TILL FORTSATTA STUDIER... 48

REFERENSER REFERENSERREFERENSER REFERENSER... 49

BILAGOR BILAGORBILAGOR BILAGOR... 54

(6)

Tabell Tabell Tabell

Tabellförteckning förteckning förteckning förteckning

TABELL 1:KATEGORIER AV FINANSIELLA INSTRUMENT, MODIFIERAD FRÅN MARTON ET AL.(2008). ..8

TABELL 2:EXEMPEL PÅ URVAL FRÅN BOLAG PÅ MID CAP. ...19

TABELL 3:ANTAL UPPFYLLDA KRAV PER BÖRSLISTA...37

TABELL 4:ANTAL UPPFYLLDA KRAV PER BOLAG FÖR RESPEKTIVE BÖRSLISTA. ...38

TABELL 5:ANTAL UPPFYLLDA KRAV PER BOLAG PÅ RESPEKTIVE BÖRSLISTA MED AVSEENDE PÅ ANLITAD REVISIONSBYRÅ...38

TABELL 6:SAMBAND MELLAN FRAMSTÄLLNING OCH ANLITAD REVISIONSBYRÅ...39

TABELL 7:SAMBAND GÄLLANDE FRAMSTÄLLNING OCH ANLITAD REVISIONSBYRÅ. ...40

TABELL 8:ANTAGEN FÖRÄNDRING I VALUTA VID KÄNSLIGHETSANALYS. ...41

Figur Figur Figur Figurförteckning förteckning förteckning förteckning

FIGUR 1:EXEMPEL PÅ KATEGORI A.HÄMTAT FRÅN NCC:S ÅRSREDOVISNING FÖR 2007...24

FIGUR 2:EXEMPEL PÅ KATEGORI B.HÄMTAT FRÅN SKANSKAS ÅRSREDOVISNING FÖR 2007...25

FIGUR 3:EXEMPEL PÅ KATEGORI C.HÄMTAT FRÅN TELIASONERAS ÅRSREDOVISNING FÖR 2007...26

FIGUR 4:EXEMPEL PÅ KATEGORI D.HÄMTAT FRÅN SSAB:S ÅRSREDOVISNING FÖR 2007...26

FIGUR 5:EXEMPEL FRÅN KODNINGSNYCKELN HÄNFÖRLIG TILL BALANS- OCH RESULTATRÄKNING....28

FIGUR 6:EXEMPEL FRÅN KODNINGSNYCKELN HÄNFÖRLIG TILL FINANSIELLA RISKER. ...30

FIGUR 7:EXEMPEL FRÅN KODNINGSNYCKELN MED AVSEENDE PÅ FRAMSTÄLLNING...30

FIGUR 8:FÖRÄNDRING PER PUNKT TOTALT FÖR ALLA BOLAG FÖR 2006 RESPEKTIVE 2007...36

FIGUR 9:FÖRÄNDRING PER PUNKT TOTALT FÖR ALLA BOLAG PÅ LARGE CAP FÖR 2006 RESPEKTIVE 2007...37

FIGUR 10:FÖRÄNDRING PER PUNKT TOTALT FÖR ALLA BOLAG PÅ MID CAP FÖR 2006 RESPEKTIVE 2007...37

FIGUR 11:FÖRÄNDRING PER PUNKT TOTALT FÖR ALLA BOLAG PÅ SMALL CAP FÖR 2006 RESPEKTIVE 2007. ...37

FIGUR 12:ANTAL UPPFYLLDA KRAV PER RESPEKTIVE BÖRSLISTA MED AVSEENDE PÅ ANLITAD REVISIONSBYRÅ. ...38

(7)

1 Inledning 1 Inledning 1 Inledning 1 Inledning

1 Inledning 1 Inledning 1 Inledning 1 Inledning

I detta kapitel ges en introduktion till ämnet genom att bakgrunden till uppsatsen presenteras.

Vidare får läsaren ta del av den problemdiskussion som så småningom mynnar ut i uppsatsens syfte och frågeställningar. Därefter presenteras studiens avgränsningar och avslutningsvis följer uppsatsens disposition.

1.1 1.1 1.1

1.1 Bakgrund Bakgrund Bakgrund Bakgrund

En omfattande utveckling på de finansiella marknaderna har skett då det dyker upp alltfler finansiella instrument med en ökad grad av komplexitet, samtidigt som alltfler avancerade strategier för finansiell riskhantering har blivit möjliga1. Den dramatiska utvecklingen av finansiell riskhantering, som har kommit att beröra fler typer av företag, har fört med sig nya tekniker för att mäta och hantera risker som kan relateras till finansiella instrument. På grund av bland annat detta har behovet av mer relevant information och större transparens gällande finansiell riskhantering ökat2. Den stora ökningen i användandet av finansiella instrument har bidragit till högre ställda krav på redovisning och upplysning kring finansiella tillgångar och finansiella skulder3.

Inom området för redovisning av finansiella instrument har mycket diskussion förts och många svåra frågor har dykt upp. IASB är den organisation som ansvarar för utvecklandet av IFRS, det vill säga redovisningsstandarder som ska tillämpas för noterade bolags koncernredovisning. Förutom regler gällande värdering och redovisning av finansiella instrument har IASB tagit fram upplysningskrav inom området. Sådana formulerades i IAS 32 Finansiella instrument: Upplysningar och klassificering som gavs ut 19954. Då gamla IAS 30 Upplysningar i finansiella rapporter för banker och liknande finansiella institut och IAS 32 inte tillgodosedde behoven av transparens i redovisningen blev det tydligt att regelverket för upplysningar om finansiella instrument behövde omarbetas5. IFRS 7 kom till som ett svar på de förändringar i finansiell riskhantering som skedde under 1990-talet. Till en början skulle projektet med att utveckla standarden innefatta framtagande av regler för redovisning och upplysningar kring finansiella instrument för företag med finansiella aktiviteter6. IASC var den organisation som påbörjade arbetet med standarden men efter att IASB tog över ansvaret 2001 ändrades projektets riktning7. IASB ansåg att det var lämpligt att låta standarden omfatta inte bara banker och liknande finansiella institutioner, utan alla typer av företag8. Projektet utökades till att även innefatta upplysningar gällande kvalitativ information om riskexponering hänförlig till finansiella instrument, kvantitativ information om ledningens riskhantering, samt minimiupplysningar om kreditrisk, likviditetsrisk och marknadsrisk9. 2005 gavs den färdiga versionen av IFRS 7 ut som kom att ersätta IAS 30 och upplysningskraven i IAS 3210. Den nya standarden utgör således en sammanställning av

1 Marton, J. et al. (2008).

2 McDonnell, J. (2007).

3 Young, J. J. (1996).

4 Marton, J. et al. (2008).

5 McDonnell, J. (2007).

6 Gornik-Tomaszewski, S. (2006).

7 Ibid.

8 Basis for Conclusions on IFRS 7 Financial Instruments: Disclosures, BC6.

9 Gornik-Tomaszewski, S. (2006).

10 Ibid.

(8)

1 Inledning 1 Inledning 1 Inledning 1 Inledning

samtliga upplysningskrav som är hänförliga till finansiella instrument och de delar som återstår av IAS 32 behandlar numera endast klassificering av finansiella instrument. IFRS 7 ställer krav på att upplysningar lämnas om de finansiella instrumentens betydelse för företagets finansiella ställning och resultat, samt om risker hänförliga till finansiella instrument.

Den finansiella rapporteringens trovärdighet har skadats av ett antal stora redovisningsskandaler världen över. Ett av många exempel som har skapat ett behov av ökad transparens utgörs av det amerikanska energiföretaget Enron11. Skandaler av denna typ har lett till att begreppet transparens kommit att användas flitigt vid exempelvis diskussioner om upplysningars tillräcklighet i finansiell rapportering12. Den utveckling som skett har lett till att upplysningar har fått ökad betydelse vid utformning av de finansiella rapporterna13. Från utökade upplysningskrav som kommer från internationella normgivare kan kopplingar göras till informationsasymmetrin, som innebär att en part har tillgång till mer information än en annan. I affärsvärlden är det oftast företaget som besitter bäst information om dess finansiella ställning och resultat medan investeraren och andra intressenter i företagets omgivning har sämre tillgång till information. Intressenternas informationstillgång är dessutom till stor del beroende av företaget då mycket information lämnas i löpande rapportering från företaget, inte minst i dess årsredovisning. För att minska gapet mellan den information som företaget har tillgång till och den som finns tillgänglig för användarna av de finansiella rapporterna, det vill säga för att minska informationsasymmetrin, har de nya och högre kraven på upplysningar avseende finansiella instrument tagits fram.

1.2 1.2 1.2

1.2 Problem Problem Problem Problemdiskussion diskussion diskussion diskussion

Redovisningsstandarder uppdateras regelbundet vilket för med sig förändringar i företags sätt att redovisa. Dessutom leder ofta uppdateringar av redovisningsstandarder till krav på nya specifika upplysningar14. Utökade upplysningskrav skulle kunna leda till mer information, vilket både medför mer arbete för företagen och en större mängd information för användarna av de finansiella rapporterna att tolka. Arbetet med framtagande av upplysningar innebär för företagen både svårigheter och kostnader, vilket gör att det är relevant att studera upplysningar efter införandet av nya upplysningskrav. Det är dock oklart på vilket sätt de nya kraven påverkar den finansiella rapporteringen. Detta beror bland annat på att rapportering enligt IFRS 7, liksom enligt andra redovisningsstandarder, innebär att företagen får göra egna tolkningar av hur mycket upplysningar de måste lämna. Punkterna i standarden är inte alltid helt tydliga och det är upp till företagen och revisorerna att avgöra huruvida det är väsentligt att upplysa om de olika delarna som behandlas av standarden. Med detta som grund är det intressant att undersöka vad som har hänt i årsredovisningarna mellan 2006 och 2007, det vill säga hur stor förändring i lämnade upplysningar införandet av IFRS 7 har lett till. Det finns dock vissa begränsningar i hur väl företag kan anpassa sig till nya regler15. I och med att standarden är ny och behandlar ett område som är relativt komplicerat kan det vara svårt för företagen första gången IFRS 7 måste följas. Detta gör det rimligt att misstänka att företagen får hjälp av sina revisorer med framställningen av de nya upplysningarna. En revisors preferenser kan få stor betydelse för hur företag redovisar, inte minst för mindre företag som inte har så välutvecklade ekonomiavdelningar och därmed har benägenhet att söka råd vid

11 Mensan, M. O., Nguyen, H. V. & Prattipati, S. N. (2006).

12 Ibid.

13 Schroeder, R. G., Clark, M. W. & Cathey, J. M. (2004).

14 Young, J. J. (1996).

15 Ibid.

(9)

1 Inledning 1 Inledning 1 Inledning 1 Inledning

implementeringen av en ny standard16. Att osäkerhet är kopplat till processen med att implementera en ny standard kan också leda till att revisionsbyråerna får ökat inflytande på företagens redovisning och finansiella rapportering, och det behöver inte vara osannolikt att revisionsbyråerna påverkar framställningen av upplysningarna. Därför är det av intresse att undersöka om det finns något samband mellan företagens lämnade upplysningar och vilken revisionsbyrå de anlitar. Något som skulle kunna tala emot ett sådant samband är att företag på grund av jävsituationer ofta anlitar en annan byrå för konsultarbete än den påskrivande byrån. Det skulle betyda att ett eventuellt samband försvagas, men det är ändå önskvärt att undersöka om en korrelation kan föreligga. Eventuella skillnader i lämnade upplysningar skulle även kunna hänföras till företagens storlek då det är befogat att anta att informationen kan skilja sig åt beroende på hur stort ett företag är. Mindre företag är till exempel inte bevakade av analytiker i samma utsträckning som stora företag är, vilket gör att mindre företags redovisningsval inte får lika mycket uppmärksamhet17. En annan anledning till att det kan finnas skillnader beroende på storlek är att större företag är mer beroende av externa investerare18. Det kan också vara tänkbart att större företag uppfyller nya krav i större utsträckning och lämnar mer omfattande upplysningar tack vare större resurser. Därmed är det emellertid inte sagt att större företag nödvändigtvis är bättre än mindre företag. Då IFRS 7 är en ny standard är en studie som undersöker huruvida en förändring i lämnade upplysningar har skett i och med införandet av standarden aktuell. Om införandet av en ny standard, i detta fall IFRS 7, antas leda till ökade upplysningar kan en undersökning beakta olika aspekter beroende på vad förändringen förväntas bestå i, samt beroende på vilka faktorer som antas påverka i vilken omfattning och på vilket sätt upplysningar lämnas.

1.3 1.3 1.3

1.3 S S S Syfte yfte yfte yfte

Det övergripande syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken utsträckning införandet av IFRS 7 har lett till en förändring i lämnade upplysningar om finansiella instrument av bolag noterade på OMX Nordic Exchange Stockholm. Vidare syftar uppsatsen till att beskriva på vilket sätt de lämnade upplysningarna i årsredovisningarna som är hänförliga till IFRS 7 framställs utseendemässigt. Ett ytterligare syfte med uppsatsen är att undersöka huruvida lämnade upplysningar påverkas av faktorer som inbegriper företagets storlek, i detta fall börsvärde, och vilken revisionsbyrå företaget anlitar.

1.4 Frågeställning 1.4 Frågeställning 1.4 Frågeställning 1.4 Frågeställningar ar ar ar

För att syftet ska kunna uppfyllas har ett antal frågeställningar formulerats, varav den första utgör undersökningens övergripande fråga.

I vilken utsträckning har införandet av IFRS 7 lett till att företag lämnar mer upplysningar om finansiella instrument i årsredovisningarna för 2007 än vad som finns i årsredovisningarna för 2006?

På vilket sätt framställs upplysningarna utseendemässigt i årsredovisningarna för 2007?

Kan de lämnade upplysningarna i årsredovisningarna för 2007 ha något samband med företagens storlek och med anlitad revisionsbyrå och hur ser ett sådant samband i så fall ut?

16 Trombley, M. A. (1989).

17 Ibid.

18 Ibid.

(10)

1 Inledning 1 Inledning 1 Inledning 1 Inledning

1.5 1.5 1.5

1.5 Avg Avg Avg Avgränsningar ränsningar ränsningar ränsningar

Det är viktigt att klargöra för läsaren att undersökningen endast syftar till att se hur upplysningarna i årsredovisningarna framställs och i vilken omfattning information lämnas.

Således kommer vi inte att bedöma huruvida företagen har gjort rätt eller ge några omdömen om kvaliteten på upplysningarna.

1.6 1.6 1.6

1.6 Fortsatt Fortsatt Fortsatt Fortsatt disposition disposition disposition disposition

Dispositionsavsnittet syftar till att ge läsaren en överblick över uppsatsen och en beskrivning av hur de olika kapitlen är uppbyggda och kopplade till varandra.

Det andra och tredje kapitlet utgör uppsatsens referensram varav kapitel 2 är en praktisk referensram och kapitel 3 en teoretisk referensram. Kapitel 2 innehåller en genomgång av gällande regler och begrepp som är nödvändiga att ha kännedom om för att kunna förstå undersökningen. Kapitlet ger en beskrivning av IFRS 7 men berör även IAS 32 och IAS 39 som också behandlar finansiella instrument. Här ges en genomgång av samtliga punkter som ingår i undersökningen. Tanken är att genomgången av kraven i IFRS 7 ska finnas till som en referens för läsaren om oklarheter uppstår. I det tredje kapitlet presenteras den teoretiska referensramen som ligger till grund för tolkning av det resultat som framkommit av undersökningen.

Det fjärde och femte kapitlet beskriver den metod som har tillämpats i uppsatsen. Det fjärde kapitlet beskriver det tillvägagångssätt som använts för att uppfylla uppsatsens syfte samt gjorda metodval. Detta kapitel syftar till att göra läsaren införstådd i studiens utformning samt skapa förståelse för resultatets styrkor och svagheter. Det femte kapitlet är en grundlig genomgång av den kodningsnyckel som använts i undersökningen. Detta kapitel är tänkt att fungera som en exakt beskrivning av uppsatsens undersökningsfas utifrån de krav som beskrivs i kapitel 2 och ge svar på eventuella oklarheter som kan uppstå för läsaren.

Tillvägagångssättet för samtliga punkter som ingår i undersökningen beskrivs i detalj. Detta är viktigt för att läsaren ska kunna skapa sig en uppfattning om vad resultatet av undersökningen betyder.

I det sjätte kapitlet presenteras resultatet som framkommit av undersökningen.

I det sjunde kapitlet analyseras resultatet från undersökningen med hjälp av den teori som lagts fram i det tredje kapitlet.

I det åttonde och sista kapitlet återfinns en slutsats där frågeställningarna besvaras och förslag till fortsatta studier presenteras.

(11)

2 IFRS kopplat till undersökningen 2 IFRS kopplat till undersökningen 2 IFRS kopplat till undersökningen 2 IFRS kopplat till undersökningen

2 IFRS kopplat till undersökningen 2 IFRS kopplat till undersökningen 2 IFRS kopplat till undersökningen 2 IFRS kopplat till undersökningen

I detta kapitel diskuteras skillnader mellan de upplysningskrav som finns i IFRS 7 och de krav som ställdes upp i tidigare reglering. IFRS 7 och de undersökningsområden som ingår i uppsatsen presenteras. Kapitlet avslutas med en diskussion kring hur den kvalitativa egenskapen väsentlighet kan kopplas till IFRS 7.

2.1 Inledning 2.1 Inledning 2.1 Inledning 2.1 Inledning

De punkter i IFRS 7 som ingår i studien återges i detta kapitel i sin helhet uppdelat per undersökningsområde. Val av undersökningsområden och punkter beskrivs i kapitel 4 och i kapitel 5 ges en utförlig beskrivning till hur lämnade upplysningar enligt de olika punkterna behandlas i undersökningen. I detta kapitel görs hänvisningar till IAS 32 och IAS 39 där det är nödvändigt men utgångspunkten är kraven i IFRS 7. Endast de punkter som ingår i undersökningen presenteras, det vill säga i de fall en eller flera underpunkter valts bort kommer enbart den del av punkten som undersökts att finnas nedan. För att underlätta för läsaren kommer de rubriker som anges för respektive undersökningsområde att tillämpas även i kapitel 5 och kapitel 6.

2.2 Skillnader mellan IFRS 7 och IAS 32 2.2 Skillnader mellan IFRS 7 och IAS 32 2.2 Skillnader mellan IFRS 7 och IAS 32 2.2 Skillnader mellan IFRS 7 och IAS 32

Med IAS 32 avses i detta avsnitt den version av IAS 32 som upphörde att gälla när IFRS 7 infördes. Fortsättningsvis när IAS 32 nämns är det dock den version av IAS 32 som gäller nu som avses.

IFRS 7 ersätter upplysningskraven i IAS 32 och ställer utökade krav gällande upplysningar om finansiella instrument. Vissa krav i IFRS 7 är helt nya jämfört med tidigare reglering medan andra krav innebär en förändring gentemot tidigare upplysningskrav. I detta avsnitt redogörs för de viktigaste förändringarna som IFRS 7 för med sig. Förändringar har identifierats för nio olika områden. Det första området är Balansräkning: Kategorier av finansiella tillgångar och finansiella skulder och innebär ett krav på att upplysningar om redovisat värde för finansiella tillgångar och finansiella skulder ska lämnas med uppdelning på de olika kategorier som återfinns i IAS 3919. Tidigare fanns endast kravet att upplysning skulle lämnas om redovisat värde för finansiella tillgångar och finansiella skulder som värderas till verkligt värde via resultaträkningen, med uppdelning på de som innehas för handel och de som vid första redovisningstillfället identifierats som finansiella tillgångar och finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Det andra området, Borttagande från balansräkningen, är ingen direkt nyhet jämfört med tidigare reglering. Krav på upplysning kring borttagande av finansiella tillgångar från balansräkningen fanns redan i IAS 32 och de upplysningskrav som återfinns i IFRS 7 liknar i all väsentlighet tidigare krav.

Skillnaden består istället i de hänvisningar som görs till IAS 39. IFRS 7 hänvisar till fler punkter i IAS 39 än vad IAS 32 gjorde vilket gör att punkt 13 i IFRS 7 kan tolkas på så sätt att den nya standarden innebär en bredare applicering av reglerna. Införandet av IFRS 7 leder därmed indirekt till förändring i upplysningskrav i och med att ändringar skett i hänvisningen till IAS 39. Ett tredje område är Avsättningskonton för kreditförluster där krav ställs på att företag ska lämna upplysningar om förändringar i avsättningar för kreditförluster i de fall

19 IFRS 7, punkt 8.

(12)

2 IFRS kopplat till undersökningen 2 IFRS kopplat till undersökningen 2 IFRS kopplat till undersökningen 2 IFRS kopplat till undersökningen

dessa redovisas på ett separat konto20. Resultaträkning och eget kapital: Intäktsposter, kostnadsposter, vinster eller förluster är ett fjärde område som innebär utökade upplysningskrav. Företag ska ange vinster och förluster från finansiella instrument, med uppdelning på vinster och förluster hänförliga till respektive kategori av finansiella tillgångar och finansiella skulder21. Enligt IFRS 7 ska företag ange summa ränteintäkter och summa räntekostnader för finansiella tillgångar och finansiella skulder som inte värderas till verkligt värde via resultaträkningen medan IAS 32 angav att summa ränteintäkter och summa räntekostnader som värderas till verkligt värde via resultaträkningen ska visas. Ett femte område där nya krav har identifierats är Säkringsredovisning. IFRS 7 kräver säkringsrelaterade upplysningar som omfattar bland annat beskrivning av de olika typerna av säkringar och de finansiella instrument som används som säkringsinstrument samt beskrivning av karaktären på de risker som är förknippade med säkringarna22.

De krav i IFRS 7 som innebär utökning gentemot IAS 32 men som inte är helt nya gäller främst kvalitativa och kvantitativa upplysningar om risk. IFRS 7 är mer specifik i sina krav och anger exakta upplysningar som måste visas. Således krävs tydligare upplysningar än tidigare. Kvalitativa upplysningar om risk är det sjätte området där skillnader föreligger jämfört med tidigare reglering. Kraven består bland annat i att upplysning ska lämnas om riskexponering och om företagets metoder för att hantera och mäta risk23. Kreditrisk utgör ett sjunde område. Upplysningar om kreditrisk, till exempel upplysningar om maximal kreditriskexponering, krävdes även av IAS 32 men IFRS 7 ställer högre krav på dessa upplysningar än vad tidigare reglering gjorde. Det åttonde området är Likviditetsrisk som innebär att företag ska lämna löptidsanalys för finansiella skulder samt beskriva hur likviditetsrisk hanteras24. Det nionde och sista området där skillnader mellan IFRS 7 och IAS 32 föreligger är Marknadsrisk. IFRS 7 är tydligare än tidigare reglering och anger att en känslighetsanalys ska lämnas för valutarisk, ränterisk och prisrisk; det vill säga de tre olika typer av risker som tillsammans kallas marknadsrisk. I denna undersökning ingår inte säkringsrelaterade upplysningar eller kvalitativa upplysningar om finansiella risker. Urvalet beskrivs som tidigare nämnts i kapitel 4.

2.3 Upplysningskrav enligt IFRS 7 2.3 Upplysningskrav enligt IFRS 7 2.3 Upplysningskrav enligt IFRS 7 2.3 Upplysningskrav enligt IFRS 7

IFRS 7 ska tillämpas av alla noterade företag i Sverige i koncernredovisningen för alla typer av finansiella instrument, med undantag för sådana finansiella instrument som regleras via andra standarder, från och med räkenskapsår som påbörjas 1 januari 2007 eller senare. Alla företagskategorier omfattas av IFRS 7 men i vilken omfattning upplysningar ska lämnas är beroende av i vilken utsträckning finansiella instrument används och hur stor risk företaget är exponerat för25. Standarden ska tillämpas även på finansiella instrument som inte redovisas i balansräkningen, till exempel lånelöften26.

IASB:s arbete med att sammanställa IFRS 7 syftade bland annat till att samla alla upplysningskrav för finansiella instrument i en standard27. Förutom att alla krav gällande

20 IFRS 7, punkt 16.

21 IFRS 7, punkt 20.

22 IFRS 7, punkt 22.

23 IFRS 7, punkt 33.

24 IFRS 7, punkt 39.

25 Finansinspektionen.

26 IFRS 7, punkt 4.

27 Basis for Conclusions on IFRS 7 Financial Instruments: Disclosures, BC12.

(13)

2 IFRS kopplat till undersökningen 2 IFRS kopplat till undersökningen 2 IFRS kopplat till undersökningen 2 IFRS kopplat till undersökningen

upplysningar nu finns samlade i en standard innehåller IFRS 7 nya upplysningskrav för finansiella instrument. Kraven i IFRS 7 är uppdelade efter två huvudprinciper, genom vilka syftet med standarden definieras.

Den första huvudprincipen, punkt 7, lägger fokus på att tillräckliga upplysningar ska lämnas för att användare av de finansiella rapporterna ska kunna bedöma de finansiella instrumentens betydelse för företagets finansiella ställning och resultat. Ett finansiellt instrument definieras som ett avtal som ger upphov till en finansiell tillgång i ett företag och en finansiell skuld eller ett egetkapitalinstrument i ett annat företag28. Det övergripande kravet i IFRS 7 punkt 7 uppfylls genom att företag lämnar upplysningar i enlighet med punkterna 8 till 30. De punkter som ingår i undersökningen presenteras nedan, uppdelade på upplysningar hänförliga till balansräkning respektive resultaträkning och eget kapital.

2.3.1 Balansräkning: Kategorier av finansiella tillgångar och finansiella skulder

8. Redovisat värde uppdelat på följande kategorier, enligt definitionen i IAS 39, skall anges i balansräkningen eller i not:

a) finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen, med ytterligare uppdelning på

i. de som vid första redovisningstillfället har identifierats som sådana och ii. de som klassificeras som att de innehas för handel enligt IAS 39, b) investeringar som hålls till förfall,

c) lånefordringar och kundfordringar, d) finansiella tillgångar som kan säljas,

e) finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen, med ytterligare uppdelning på

i. de som vid första redovisningstillfället har identifierats som sådana och ii. de som klassificeras som att de innehas för handel enligt IAS 39, och f) finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde.29

Kategoriseringen av finansiella tillgångar och finansiella skulder baseras på definitionen i IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. Enligt IAS 39 finns fyra olika kategorier av finansiella instrument. Den första kategorin innefattar sådana finansiella tillgångar eller finansiella skulder som värderas till verkligt värde via resultaträkningen30. Dessa finansiella instrument är sådana som antingen innehas för handel i syfte att generera avkastning på kort sikt eller som företaget vid första värderingstillfället väljer att redovisa till verkligt värde med värdeförändringar som redovisas över resultaträkningen allteftersom de uppstår. I den andra kategorin, investeringar som hålls till förfall31, hamnar ett begränsat antal typer av finansiella tillgångar. För att en tillgång ska kategoriseras som hålls till förfall krävs att tillgången har en begränsad löptid och att företaget har för avsikt att hålla den till förfall.

Lånefordringar och kundfordringar utgör en tredje kategori32. I den fjärde kategorin hamnar de finansiella tillgångar och finansiella skulder som inte kan ordnas enligt någon av de tre andra kategorierna33. Finansiella tillgångar kan således delas upp i fyra olika kategorier medan det endast finns två kategorier för finansiella skulder. I praktiken är det dock inte helt enkelt att kategorisera tillgångar och skulder enligt de ovan nämnda alternativen varför det är

28 IAS 32, punkt 11.

29 IFRS 7, punkt 8.

30 IAS 39, punkt 9.

31 Ibid.

32 Ibid.

33 Ibid.

(14)

2 IFRS kopplat till undersökningen 2 IFRS kopplat till undersökningen 2 IFRS kopplat till undersökningen 2 IFRS kopplat till undersökningen

vanligt att företagens årsredovisningar visar finansiella instrument som redovisas utanför de fyra kategorierna. Hur de olika kategorierna av finansiella tillgångar och finansiella skulder och värdeförändringar på dem redovisas förtydligas genom uppställningen nedan.

Kategori Värdering i balansräkningen Redovisning av värdeförändring Finansiella tillgångar värderade till

verkligt värde via resultaträkningen

Verkligt värde Via resultaträkningen

Investeringar som hålls till förfall Upplupet anskaffningsvärde - Lånefordringar och kundfordringar Upplupet anskaffningsvärde -

Finansiella tillgångar som kan säljas Verkligt värde Direkt till eget kapital Finansiella skulder värderade till

verkligt värde via resultaträkningen

Verkligt värde Via resultaträkningen

Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde

Upplupet anskaffningsvärde -

Tabell 1: Kategorier av finansiella instrument, modifierad från Marton et al. (2008).

2.3.2 Borttagande från balansräkningen

13. Ett företag kan ha överfört en finansiell tillgång på ett sådant sätt att en del av eller hela den finansiella tillgången inte uppfyller kraven för borttagande från balansräkningen (se punkterna 15-37 i IAS 39). För varje klass av sådana finansiella tillgångar skall företaget lämna upplysning om….34

Punkten presenteras inte i sin helhet då den inte undersöks utifrån standarden på samma sätt som övriga punkter.

2.3.3 Avsättningskonton för kreditförluster

16. När finansiella tillgångar skrivits ned pga. kreditförluster och företaget bokför nedskrivningen på ett separat konto (exempelvis avsättningskonton för bokföring av individuella nedskrivningar eller ett liknande konto för att redovisa gruppvisa

nedskrivningar av tillgångar) istället för att direkt minska tillgångens redovisade värde, skall det lämna upplysning om detta med en redogörelse för förändringarna i det kontot under perioden för varje finansiell tillgångsklass.35

Den tillgångsklass för vilken det är vanligast förekommande med den här typen av nedskrivningar är kundfordringar. Ofta redovisas nedskrivningar på grund av kreditförluster på kundfordringar på ett separat konto och enligt punkt 16 ska företaget redogöra för förändringen som skett under räkenskapsåret i kontot.

2.3.4 Resultaträkning och eget kapital: Intäktsposter, kostnadsposter, vinster eller förluster

20. Ett företag skall lämna upplysning om följande intäktsposter, kostnadsposter, vinster eller förluster antingen i resultaträkningen eller i not:

a) nettovinst eller nettoförlust på

i. finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen, med ytterligare uppdelning på de finansiella tillgångar eller finansiella skulder som vid första redovisningstillfället har identifierats som sådana, och de finansiella tillgångar eller finansiella skulder som klassificeras som att de innehas för handel i enlighet med IAS 39,

34 IFRS 7, punkt 13.

35 IFRS 7, punkt 16.

(15)

2 IFRS kopplat till undersökningen 2 IFRS kopplat till undersökningen 2 IFRS kopplat till undersökningen 2 IFRS kopplat till undersökningen

ii. finansiella tillgångar som kan säljas, med ytterligare uppdelning på belopp avseende vinst eller förlust som redovisas direkt mot eget kapital under perioden och belopp som omförs från eget kapital till resultaträkningen under perioden,

iii. investeringar som hålls till förfall, iv. lånefordringar och kundfordringar, och

v. finansiella skulder värderas till upplupet anskaffningsvärde, b) summa ränteintäkter och summa räntekostnader (beräknade enligt

effektivräntemetoden) för finansiella tillgångar eller finansiella skulder som inte värderas till verkligt värde via resultaträkningen,

d) ränteintäkter från osäkra finansiella tillgångar, i enlighet med punkt VT 93 i IAS 336, och

e) storleken på eventuella nedskrivningsförluster för olika klasser av finansiella tillgångar.37

Nettovinst eller nettoförlust ska redovisas uppdelat på de kategorier av finansiella instrument som IAS 39 anger och vars redovisade värde ska anges i enlighet med IFRS 7 punkt 8.

Vanliga nedskrivningsförluster enligt punkt e) utgörs av kundfordringar.

Den andra huvudprincipen i IFRS 7, punkt 31, är koncentrerad på de risker som de finansiella instrumenten ger upphov till. Företag ska lämna upplysningar i tillräcklig utsträckning för att användare av de finansiella rapporterna ska kunna bedöma karaktären och omfattningen av riskerna. Företagen ska lämna upplysningar som är av såväl kvalitativ som kvantitativ karaktär men i denna undersökning tas endast hänsyn till de kvantitativa upplysningarna.

Nedan presenteras de punkter som är hänförliga till den andra huvudprincipen och som ingår i undersökningen.

2.3.5 Kreditrisk

36. För varje klass av finansiella instrument skall ett företag ange

a) det belopp som bäst motsvarar den maximala kreditriskexponeringen på

balansdagen utan hänsyn till erhållna säkerheter eller andra former av kreditförstärkning (t.ex. nettningsöverenskommelser som inte uppfyller förutsättningarna för en

nettoredovisning enligt IAS 32),

c) information om kreditkvaliteten på finansiella tillgångar som varken har förfallit till betalning eller är nedskrivningsbara38

37. För varje klass av finansiella tillgångar skall ett företag ange

a) en analys av sedan hur länge de finansiella tillgångarna är förfallna, men inte nedskrivna, på balansdagen39

Kreditrisk är risken för att en part i ett finansiellt instrument inte kan fullgöra en skyldighet och därigenom förorsaka motparten en finansiell förlust40. Kreditriskexponeringen utgörs av finansiella tillgångar som kundfordringar, derivatkontrakt, finansiella garantier och lånelöften och det belopp som anges som maximal kreditriskexponering är normalt tillgångarnas anskaffningsvärde41. Exempelvis anger kundfordringarnas redovisade värde den totala kreditriskexponeringen för just den tillgångsklassen.

36 Notera att IAS 3 är en felskrivning i IFRS 7. Hänvisningen avser IAS 39.

37 IFRS 7, punkt 20.

38 IFRS 7, punkt 36.

39 IFRS 7, punkt 37.

40 IFRS 7, Bilaga A.

41 IFRS 7, B9 och B10.

(16)

2 IFRS kopplat till undersökningen 2 IFRS kopplat till undersökningen 2 IFRS kopplat till undersökningen 2 IFRS kopplat till undersökningen

2.3.6 Likviditetsrisk

39. Ett företag skall lämna

a) en löptidsanalys avseende finansiella skulder som visar återstående kontraktstid till förfall, samt

b) en analys av hur företaget hanterar den likviditetsrisk som är inneboende i (a).42

Likviditetsrisk definieras som risken för att ett företag får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med finansiella skulder43.

När löptidsanalysen upprättas gör företaget egna bedömningar gällande lämpliga tidsintervall, samt antal tidsintervall. Intervallen kan till exempel vara upp till en månad, längre än en månad men högst tre månader, längre än tre månader men högst ett år och längre än ett år men högst fem år.44

2.3.7 Marknadsrisk

40. Om ett företag inte uppfyller kraven i punkt 41 skall det lämna

a) en känslighetsanalys för varje typ av marknadsrisk som företaget är exponerad för på balansdagen, som skall utvisa hur resultatet och det egna kapitalet skulle ha påverkats av rimligt möjliga förändringar i den relevanta riskvariabeln på den dagen,

b) de metoder och antaganden som känslighetsanalysen bygger på, och

c) förändringar i metoder och antaganden sedan föregående period samt orsakerna till sådana förändringar.45

Det finns tre olika typer av marknadsrisk som företag, i de fall de är exponerade för dessa risker, ska lämna en känslighetsanalys för. Marknadsrisk definieras som risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser46. De tre marknadsriskerna är valutarisk, ränterisk och andra prisrisker.

När det gäller känslighetsanalysen för de olika marknadsriskerna är det företaget som avgör hur analysen ska göras för att den ska visa en övergripande riskbild47. Dock får inte riskexponering från ekonomiska miljöer som skiljer sig väsentligt åt aggregeras48. Känslighetsanalysen för valutarisk ska visa företagets känslighet mot förändringar i växelkursen för varje valuta som företaget i betydande utsträckning är exponerat för49. Andra prisrisker innefattar bland annat förändringar i råvarupriser och aktiekurser50.

41. Om ett företag utarbetar en känslighetsanalys såsom Value at Risk (VaR), som avspeglar samband mellan riskvariabler (t.ex. ränterisk och valutarisk) och använder denna för att hantera finansiella risker, får det använda denna känslighetsanalys i stället för den analys som anges i punkt 40. Företaget skall då lämna...51

42 IFRS 7, punkt 39.

43 IFRS 7, Bilaga A.

44 IFRS 7, B11.

45 IFRS 7, punkt 40.

46 IFRS 7, Bilaga A.

47 IFRS 7, B17.

48 Ibid.

49 IFRS 7, B24.

50 IFRS 7, B25.

51 IFRS 7, punkt 41.

(17)

2 IFRS kopplat till undersökningen 2 IFRS kopplat till undersökningen 2 IFRS kopplat till undersökningen 2 IFRS kopplat till undersökningen

Punkten presenteras inte i sin helhet då den inte undersöks utifrån standarden på samma sätt som övriga punkter.

2.4 IFRS 7 och väsentlighet 2.4 IFRS 7 och väsentlighet 2.4 IFRS 7 och väsentlighet 2.4 IFRS 7 och väsentlighet

I IASB:s föreställningsram för utformning av finansiella rapporter presenteras ett antal kvalitativa egenskaper som krävs för att informationen som lämnas i rapporterna ska vara användbar för användarna. En av dessa kvalitativa egenskaper är väsentlighet. Väsentligheten påverkar relevansen av informationen som lämnas i de finansiella rapporterna52. Punkt 30 i föreställningsramen beskriver väsentlighet och tar utgångspunkt i att information är väsentlig om ett utelämnande av eller en felaktighet i den kan påverka beslut som användare fattar på grundval av den information som lämnas i de finansiella rapporterna. I IFRS 7 kommer begreppet väsentlighet till uttryck då standarden betonar vikten av att företag inte ska lämna alltför detaljerade upplysningar i de finansiella rapporterna och på så sätt riskera att viktig information döljs53. Det är företagets uppgift att avgöra vilka upplysningar som ska lämnas och vilken detaljnivå informationen ska ha för att uppfylla kraven i IFRS 754. Samtidigt som kraven ska uppfyllas är det viktigt att den övergripande bilden visas och beroende på vilka omständigheter som råder kan kraven uppfyllas på olika sätt av olika företag55.

52 IASB:s Föreställningsram för utformning av finansiella rapporter, punkt 29.

53 IFRS 7, B3.

54 Ibid.

55 Ibid.

(18)

3 Teoretisk referensram 3 Teoretisk referensram 3 Teoretisk referensram 3 Teoretisk referensram

3 Teoretisk referensram 3 Teoretisk referensram 3 Teoretisk referensram 3 Teoretisk referensram

I detta kapitel presenteras den teori som ligger till grund för tolkning av studiens resultat.

Kapitlet inleds med en kort beskrivning av hur information till detta kapitel har inhämtats.

Vidare följer en definition av begreppet transparens varefter forskning kring upplysningar samt forskning kring införande av nya regler hos företag presenteras. Det sista avsnittet som handlar om institutionell teori behandlar olika faktorer som kan påverka hur företag väljer att redovisa.

3.1 3.1 3.1

3.1 Lit Lit Lit Litteraturens karaktär teraturens karaktär teraturens karaktär teraturens karaktär

Informationsinsamlingen till detta kapitel har skett med uppsatsens syfte som utgångspunkt.

Litteraturen har huvudsakligen utgjorts av forskningsartiklar som berör upplysningar och de faktorer som kan påverka hur företag upplyser. Då den litteratur som använts till kapitlet inte används för att dra några slutsatser utan endast fungerar som en hjälp för att kunna föra en diskussion kring ämnet föreligger inget problem med tillförlitlighet. De teorier och tankegångar som presenteras har sitt ursprung från olika källor och författarna kan givetvis ha olika synsätt men eftersom den teoretiska referensramen inte utgör den huvudsakliga utgångspunkten anser vi att källornas oberoende inte har någon avgörande betydelse för uppsatsens trovärdighet.

3.2 3.2 3.2

3.2 Transparens Transparens Transparens Transparens

Flertalet forskningsartiklar som handlar om upplysningar tar upp begreppet transparens.

Transparens behandlas inte direkt i amerikanska FASB:s föreställningsram som en av de grundläggande kvalitativa egenskaperna, men begreppet uttrycks implicit genom de andra kvalitativa egenskaperna56. Detta kan även antas gälla för IASB:s regelverk som i många avseenden liknar FASB. Transparens kan definieras som tillgängligheten till företagsspecifik information för de som befinner sig utanför publika bolag57. Begreppet innefattar tre huvudsakliga element: frivillig och obligatorisk rapportering, informationsspridning via media och Internet samt privat anskaffande av information och kommunikation av finansanalytiker, institutionella investerare och insiders58. Begreppet anses ha dykt upp i finansvärlden eftersom det verkar omfatta alla egenskaper av god finansiell rapportering utifrån användarens perspektiv59. Användaren måste i sin tur kunna förlita sig på sin utvärdering av de finansiella rapporterna för att kunna fatta beslut60.

3.3 3.3 3.3

3.3 Företags vilja att u Företags vilja att u Företags vilja att u Företags vilja att upplys pplys pplys pplysa a a a

Ett företags val att lämna upplysningar i sina finansiella rapporter idag kan påverka omfattningen av dess framtida upplysningar61. En undersökning som syftade till att se i vilken utsträckning ett företags strategiska beteende angående upplysningar påverkar företagets benägenhet att upplysa även i framtiden visade att företag genom att frivilligt lämna

56 Mensan, M. O., Nguyen, H. V. & Prattipati, S. N. (2006).

57Bushman, R. M., Piotroski, J. D. & Smith, A. J. (2004).

58 Bushman, R. M. & Smith, A. J. (2003).

59 Mensan, M. O., Nguyen, H. V. & Prattipati, S. N. (2006).

60 Ibid.

61 Einhorn, E. & Ziv, A. (2008).

(19)

3 Teoretisk referensram 3 Teoretisk referensram 3 Teoretisk referensram 3 Teoretisk referensram

information implicit förbinder sig att lämna minst lika informativa upplysningar även i efterföljande perioder62. Detta tyder på att företag är motvilliga att lämna alltför utförlig information första gången de ska upplysa om något63. Vid senare perioder kan företag dock vara mer benägna att lämna tillfredställande upplysningar för att minska informationsasymmetrin64. Informationsasymmetri innebär kostnader för företag genom att distans mellan företag och användare av de finansiella rapporterna skapas65. Att företag förbinder sig att upplysa mer än tidigare minskar därför den komponent av kapitalkostnaden som är hänförlig till informationsasymmetri66. Gapet mellan den information som företaget har tillgång till och den information som investerarna har tillgång till leder till att investerare blir ovilliga att inneha aktier i företaget, och därmed sjunker företagets börsvärde67. Då investerare tolkar all typ av information som företagen håller inne med som ett tecken på att de skulle kunna dölja dåliga nyheter, har företag incitament att upplysa så mycket som möjligt för att framstå som bättre än företag som har en ännu sämre ekonomisk ställning68. Det finns även forskning som visar att stora företag upplyser mest eftersom det är de som har mest att vinna på att lämna utförlig information69.

3.4 3.4 3.4

3.4 Faktorer som påverkar redovisningen Faktorer som påverkar redovisningen Faktorer som påverkar redovisningen Faktorer som påverkar redovisningen

IFRS är ett principbaserat regelsystem vilket betyder att principer som relevans och jämförbarhet ska vägleda företag i deras redovisningsval70. Fördelen med ett principbaserat system är bland annat att det ger möjligheter att anpassa redovisningen till ett företags unika situation. Dock finns det en risk att redovisningsval inte behandlas lika i olika företag vilket påverkar harmoniseringen av finansiella rapporter negativt.

Implementering av nya redovisningsstandarder sker på olika sätt i olika företag. Skillnader i sättet att implementera nya standarder innebär att jämförbarhet mellan företag och transparens i redovisningen minskar. Reglering enligt IFRS sker visserligen på en internationell nivå men själva redovisningen utförs ändå på företagsnivå. Anledningen till att företag väljer att redovisa och presentera den finansiella informationen på olika sätt är ett ämne som har studerats utifrån flera olika perspektiv. Flera studier visar att det finns många olika faktorer som påverkar ett företags val att redovisa. 71

Företags val att redovisa kan påverkas av olika faktorer, och något som visat sig ha betydelse är företagets storlek72. Hur implementeringen av en ny standard går till kan således påverkas av hur stort företaget är. Det finns flera anledningar till att redovisningsval kan skilja sig åt vid en jämförelse av små och stora företag. Exempelvis tenderar små företag att ta fler risker eftersom ledare av små företag verkar vara mer risktoleranta än vad ledare av stora företag är73. Vidare är små företag inte bevakade av analytiker i samma utsträckning som stora

62 Einhorn, E. & Ziv, A. (2008).

63 Ibid.

64 Ibid.

65 Leuz, C. & Verrecchia, R. E. (2000).

66 Lambert, R. Leuz, C. & Verrecchia, R. E. (2007).

67 Leuz, C. & Verrecchia, R. E. (2000).

68 Einhorn, E. & Ziv, A. (2008).

69 Diamond, D. W. & Verrechia, R. E. (1991).

70 IASB:s Föreställningsram för utformning av finansiella rapporter.

71 Lundqvist, P. et al. (2008).

72 Trombley, M. A. (1989).

73 Ibid.

(20)

3 Teoretisk referensram 3 Teoretisk referensram 3 Teoretisk referensram 3 Teoretisk referensram

företag är, vilket gör att små företags redovisningsval inte får lika mycket uppmärksamhet74. En tredje anledning till att det kan finnas skillnader beroende på storlek är att små företag ofta har privata banklån medan stora företag är mer beroende av investerare75. Det betyder att företag har olika typer av intressenter och därmed ser användandet av och förväntningarna på de finansiella rapporterna olika ut.

Ekonomisk teori föreslår ofta att redovisningsval påverkas av chefers incitament, till exempel bonusprogram76. I situationer då chefer inte har några egentliga incitament till att redovisa på ett visst sätt kan en revisors preferenser ha stor betydelse för hur företaget redovisar77. En revisor med preferenser kan få ännu större betydelse i ett litet företag som inte har så välutvecklade ekonomiavdelningar och därmed gärna söker råd när en ny standard ska implementeras78.

Då implementering av IFRS är komplicerat för företag leder det till en ökad efterfrågan på vägledning då en standard ska tillämpas. Standarderna kan vara problematiska på grund av att de är korta och inte så detaljerade, och det är då svårt att täcka in alla typer av företag då stora skillnader finns i till exempel storlek, kapitalstruktur och ägarstruktur. Denna situation kan leda till att många frågor uppstår och om inte IASB svarar för erforderlig vägledning kan redovisare och revisorer vända sig till andra källor för vägledning.79

En stark faktor som kan påverka hur företagen redovisar är hur de har gjort tidigare. Företag är motvilliga att ändra på invanda mönster och tenderar att underskatta den förändring som krävs. De är ovilliga att förändra, och de är ovilliga att se förändringarna. Vidare verkar företagen lida brist på resurser och kunskap om hur IFRS ska implementeras, och de når inte upp till full IFRS eftersom de inte vill betala för det. Relaterat till detta är att företag gör sina egna analyser över nyttan i förhållande till kostnaden gällande implementeringen av standarden. Eftersom de inte tror att användarna är intresserade av alla upplysningar lämnar de inte all den information som krävs av IFRS.80

3.5 3.5 3.5

3.5 Institutionell teori Institutionell teori Institutionell teori Institutionell teori

Att företag inte lyckas anpassa sig till nya regler fullt ut kan förklaras med hjälp av institutionell teori. Institutionell teori har använts i studier som ämnar förklara hur kulturella och andra element påverkar sättet på vilket företag implementerar redovisningsstandarder81. Tidigare använda lösningar och invanda mönster påverkar hur företag väljer att redovisa och har en tendens att hämma utvecklingen och viljan att göra på något annat sätt än tidigare82. Trots att det regelbundet sker förändringar i redovisningen verkar förändringarna vara hindrade av institutionellt tänkande83.

74 Trombley, M. A. (1989).

75 Ibid.

76 Ibid.

77 Ibid.

78 Ibid.

79 Schipper, K. (2005).

80 Lundqvist, P. et al (2008).

81 Ball, R., Kothari, S. P. & Robin, A. (2000).

82 Young, J. J. (1996).

83 Ibid.

Figur

Updating...

Referenser

Relaterade ämnen :