Årsrapport Ljungbyån 2017

(1)

LJUNGBYÅN 2017 Kommittén för samordnad

recipientkontroll i Ljungbyån

(2)

Vi är med i hela kedjan – från planering till åtgärd

Uppdragsgivare: Kommittén för samordnad recipientkontroll i Ljungbyån

Kontaktperson: Per Ahlgren Tel: 0481 - 453 50

E-post: per.ahlgren@nybro.se

Utförare: SYNLAB

Projektledare/ Håkan Olofsson Rapportansvarig: Tel. 073 - 633 83 69

Karins gränd 13 302 70 Halmstad

E-post: hakan.olofssond@synlab.com Kvalitetsgranskning: Lillemor Sjögren

Övriga medverkande: SYNLAB: David Alvunger, Björn Thiberg och Magnus Bergström.

Medins Havs- och Vattenkonsulter AB: Ylva Meissner, Martin Liungman och Karin ohansson.

Omslagsfoto: Ljungbyån vid Källstorp, provpunkt 11 (Foto: David Alvunger)

Tryckt: 2018-03-22

Utformar

- Egenkontrollprogram - Provtagningsprogram - Larmgränser - Aktionsgränser

Föreslår åtgärder

- Förändringar i kontrollprogram - Förändring av provpunkter - Förändring av analysomfattning - Förändring av processkontroll

Genomför

- Provtagningar av vatten och sediment - Källspårningsprovtagningar i avloppssystem - Lokalisering av lämpliga provtagningspunkter - Kemiska, mikrobiologiska och biologiska analyser - Analys av analysdata, sammanställningar och trendanalyser

Bollplank

- Tillståndprövningar/ansökningar - Myndighetskontakter

(3)

LJUNGBYÅN 2017 – Bakgrund och Metodik

BAKGRUND och METODIK

Kommittén för samordnad recipientkontroll i Ljungbyån genomför regelbundna undersökningar av sjöar och vattendrag inom Ljungbyåns avrinningsområde. SYNLAB (f.d. ALcontrol AB) har under många år haft kommitténs uppdrag att genomföra recipientkontrollen i Ljungbyån. Förelig- gande rapport är en kortfattad sammanställning av resultaten från provtagningarna år 2017.

Trender för perioden 1988-2015 redovisades i årsrapporten för år 2015. Trender för perioden 1988-2018 kommer att redovisas i rapporten efter undersökningarna år 2018.

Den allmänna målsättningen med recipientkontrollen är:

 att åskådliggöra större ämnestransporter och belastningar från enstaka föroreningskällor inom ett vattenområde,

 att relatera tillstånd och utvecklingstendenser med avseende på tillförda föroreningar och andra störningar i vattenmiljön till förväntad bakgrund och/eller bedömningsgrunder för mil- jökvalitet,

 att belysa effekter i recipienten av förorenings- utsläpp och andra ingrepp i naturen,

 att ge underlag för utvärdering, planering och utförande av miljöskyddande åtgärder.

Intressenter i den samordnade recipientkontrollen i Ljungbyån år 2017 var:

 Nybro kommun, Samhällsbyggnad

 Nybro Elnät AB

 Kalmar kommun, Samhällsbyggnadsnämnden

 Kalmar kommun, Kommunledningskontoret

 Kalmar Vatten AB

 Orrefors Kosta Boda AB

 Målerås Glasbruk AB

 Södra Timber AB

 Bergs Timber Orrefors AB

 Lantbrukets intresseorganisation

 Holmsbergs gård

Undersökningarna år 2017 utfördes i enlighet med ”Recipientkontrollprogram inom Ljungbyåns avrinningsområde” som fastställdes av Länsstyrelsen i Kalmar län den 4:e september 2014. I kontrollprogrammet ingick totalt 18 provtagningslokaler (Karta 1 och Tabell 1). Inom ramen för den nationella miljöövervakningen, Flodmynningsprogrammet, togs dessutom prover månatligen för analys av vattenkemi vid en station i Ljungbyholm som representerar åmynningen. Denna lokal administreras helt av SLU.

Beträffande de fysikaliska och kemiska vattenundersökningarna svarade SYNLAB (f.d. ALcontrol) för all provtagning. Provtagningen utfördes enligt SS-EN ISO 5667-6:2016 och SS 028194, utg.

1 och i enlighet med Havs- och Vattenmyndighetens”Handledning för miljöövervakning” samt av utbildad och godkänd personal (SNFS 1990:11 MS:29). Analys av fysikaliska och kemiska va- riabler samt metaller i vatten har i huvudsak utförts vid SYNLAB. Analys av antimon har vid halter lägre än 0,1 µg/l utförts vid ALS Scandinavia AB. Fraktionerat aluminium har analyserats vid LabNett Skien som är en del av SYNLAB. Samtliga analysresultat redovisas i Bilaga 3.

Bottenfaunan i rinnande vatten har provtagits av MedinsHavs och Vattenkonsulter AB enligt SS- EN ISO 10870:2012. Bottenfauna i Orranäsasjön har provtagits av SYNLAB enligt SS 028190.

Bottenfaunan har analyserats och utvärderats av Medins Havs och Vattenkonsulter AB. Nivån för artbestämningarna följde Havs- och Vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19). Påväx- talger har provtagits av SYNLAB enligt SS-EN 13946 (SIS 2014a). Påväxten har analyserats och utvärderats av Medins Havs och Vattenkonsulter AB enligt metod SS-EN 14407 (SIS 2014b) och Handledning för miljöövervakning. Samtliga provtagnings- och analysmoment har utförts vid ac- krediterade laboratorier. Samtliga analysresultat från de biologiska undersökningarna redovisas i Bilagorna 5 och 6.

Vid de provtagningslokaler där transporten av olika ämnen beräknats, har vattenföringen be- stämts med hjälp av S-HYPE-modellen (www.vattenweb.smhi.se, nerladdat den 23:e januari 2018). Delavrinningsområden för beräkning av vattenföring och arealer för beräkning av areal- specifik förlust har hämtats från Vattenkartan (www.vattenkartan.se) se Bilaga 1.

(4)

LJUNGBYÅN 2017 – Bakgrund och Metodik

Karta 1. Ljungbyåns avrinningsområde med aktuella provtagningslokaler år 2017. Underlagskarta Lantmäteriet.

Tabell 1. Provtagningslokaler och undersökningsprogram år 2017 inom ramen för recipientkontrollen i Ljungbyån.

FK = fysikalisk och kemisk vattenundersökning (6 eller 12 prov/år), MV = metaller i vatten (6 eller 12 prov/år), SED = metaller i sediment (1 prov/5:e år 2018), PÅ = påväxt (1 prov/år), BF = bottenfauna (1 prov/år eller 1 prov/3:e år 2016) och KL = klorofyll a (1 gång/år)

Nr Namn

X Y X Y

1a Långegöls utflöde 630797 148414 6306177 533193 FK6 MV6

1b Yttratorp 630772 148753 6305968 536585 MV6

1c Långegöl 630851 148423 6306722 533279 SED1/5

1d Hetelåga göl 630838 149006 6306660 539108 SED1/5

2 G:a vägen i Gullaskruv 630523 149189 6303530 540975 FK6 BF1/3

3 Hälleberga kvarn 630441 149247 6302719 541560 FK6 SED1/5

4y Orranäsasjön yta 630236 149415 6300691 543267 FK6 KL1

4b Orranäsasjön botten 630236 149415 6300691 543267 FK6 SED1/5 BF1

6 Riveberg 630211 149729 6300478 546408 FK6 MV6 SED1/5 BF1

8 Smedsfors kvarn 630082 149982 6299219 548953 SED1/5 BF1/3

9 Markustorps kvarn 629793 150728 6296414 556444 FK6 SED1/5 BF1/3

11 Källstorp 628546 152050 6284105 569805 FK12 MV12 BF1

12b Kölby kvarndamm 627890 152385 6277591 573230 SED1/5

13 Stora Binga 627888 152532 6277588 574700 BF1

52 Skabro kvarndamm 628740 150993 6285924 559216 SED1/5

53 Vägbro Skabro 628734 151005 6285870 559334 FK6 PÅ1 BF1/3

54 Vägbro S:t Sigfrid 628545 151227 6284006 561581 FK6 PÅ1 BF1/3

55 Gisslabo damm 628600 151526 6284587 564560 SED1/5

56 Kvarnfors 628472 151971 6283355 569021 FK12 MV12 BF1

Undersökningstyper RT 90 2,5 gon V SWEREF 99 TM

2

(5)

LJUNGBYÅN 2017 – Resultat

Föroreningsbelastande verksamheter

Ljungbyåns avrinningsområde påverkas av diffusa utsläpp från framför allt skogsbruk och luft- transporterade föroreningar samt i den nedre delen även av jordbruksverksamhet. Utöver detta sker en påverkan på Ljungbyån även från bl.a. enskilda avlopp, avfallsupplag samt dagvatten från vägar och samhällen. I Bilaga 1 redovisas andel markslag för avrinningsområdena till respektive provtagningspunkt enligt SMHI:s Vattenwebb (https://vattenwebb.smhi.se). I Bilaga 2 redovisas utsläppsmängder från punktkällor.

Geologi

Berggrunden inom Ljungbyåns avrinningsområde består till största delen av Smålands- Värmlandsgraniter och vulkaniska bergarter med låg vittringsbenägenhet. Det innebär att sur nederbörd som tränger ned i marken inte neutraliseras i någon större utsträckning. Närmare Ljungbyåns utflöde i Östersjön består berggrunden av sandsten, som är mer vittringsbenägen.

Jordarterna i området domineras av morän i de övre regionerna medan de i mynningsregionen består av sand och grovmo.

Lufttemperatur och nederbörd

I Målilla var årsmedeltemperaturen 7,7°C, vilket var 0,7 grader varmare än normal temperatur 1988-2016. Juli blev något svalare än normalt. Januari, april, maj, juni, augusti, september och november blev temperaturmässigt förhållandevis normala. Övriga månader (februari, mars, oktober och december) blev varmare/mildare än normalt. I Målilla föll 472 mm nederbörd under året, vilket var ca 18 % mindre än normal nederbörd 1988-2016. De mest nederbördsrika må- naderna blev juni, augusti och september 63-91 mm/månad. Särskilt i januari, februari, maj och juli föll mycket mindre nederbörd än normalt.

Vattenföring

Vattenföringen i Ljungbyån vid Källstorp (lokal 11, enligt SMHI:s mätstation nr 1962, 6285510/1520430) år 2017 redovisas i Figur 1 tillsammans med normal vattenföring 1988- 2016. Medelvattenföringen vid Källstorp år 2017 blev ca 1,7 m³/s, vilket var ca 14 % lägre än långtidsmedelvärdet för åren 1988-2016. De kraftigaste vattenföringstopparna under året regi- strerades i månadsskiftet oktober/november och i december. Under en lång period, från slutet av maj till mitten av september, var vattenföringen mycket låg. Den lägsta vattenföringen inträf- fade i mitten av augusti. Vattenföring vid aktuella provtagningstillfällen i Ljungbyån redovisas i Figur 1.

0 5 10 15 20 25 30

jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec

2017

1988 - 2016 medel 1988 - 2016 min 1988 - 2016 max Provtagning vatten Vattenföring (m³/s)

Figur 1. Dygnsmedelvattenföring år 2017 i relation till normal vattenföring för åren 1988-2016 vid Källstorp. Vat- tenföring vid aktuella provtagningstillfällen i Ljungbyån redovisas.

3

(6)

4

RESULTAT

Fysikaliska och kemiska vattenundersökningar

Nedan presenteras analysresultat för Ljung- byåns provplatser år 2017. Tillståndsbe- dömningarna har gjorts utifrån Naturvårds- verkets bedömningsgrunder (1999) och be- dömningsgrunderna i Havs- och Vatten- myndighetens föreskrift (HVMFS 2013:19). I Tabell 2 finns bakgrundsdata till bedöm- ningarna. Samtliga rådata redovisas i Bilaga 3.

Försurningssituationen

Motståndskraften mot försurning var god eller mycket god (Klass 1 och 2) vid samtliga lokaler år 2017, undantaget Ljungbyån vid Gullaskruv där motståndskraften var precis under gränsen till svag (bedömt utifrån me- dianvärden för alkalinitet). Bedömt utifrån medianvärden för pH år 2017 var vattnet mestadels nära neutralt (klass 1), undantaget Gullaskruv och Hälleberga där vattnet var svagt surt (klass 2), nära gränsen till måttligt surt (klass 3). Lägst pH-värde noterades vid Långegöls utflöde i februari (pH 5,8) samt vid Gullaskruv, Hälleberga och Vägbro Skabro i december (pH 6,0, Figur 2).

Vid Långegöls utflöde var det årslägsta pH- värdet därmed lägre än 6,0 (Figur 2), då risken för biologiska effekter ökar.

4,0 4,5 5,0 5,5 6,0 6,5 7,0 7,5

1a Långegöls utflöde 2 G:a vägen i Gullaskruv 3 Hälleberga kvarn 4y Orranäsasjön yta 4b Orranäsasjön botten 6 Riveberg 9 Markustorps kvarn 11 Källstorp 53 Vägbro Skabro 54 Vägbro S.t Sigfrid 56 Kvarnfors SLU Ljungbyholm

pH

Figur 2. Årslägsta (årsmin) pH-värden i Ljungbyån (blå staplar) och S:t Sigfridsån (gula staplar) år 2017 jämfört med "normala" värden (medelvärde av års- lägsta värde samt högsta respektive lägsta årslägs- ta värde under den närmast föregående sexårsperi- oden). Under den heldragna linjen ökar risken för biologiska störningar.

Tabell 2. Underlag för bedömning av fysikaliska och kemiska parametrar i Ljungbyån år 2017. Färgerna motsvarar Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder (Rapport 4913). Värdena motsvarar årsmedelvärden förutom för pH- värde och alkalinitet som visar årsmedianvärden och syrehalt som visar årsminvärden

Provtagningslokal

1a Långegöls utflöde 9,4 315 7,2 9,2 0,18 1,0 7,0 0,23

2 G:a vägen i Gullaskruv 8,9 327 9,0 9,1 0,16 1,0 6,6 0,10

3 Hälleberga kvarn 12 347 8,2 9,0 0,16 1,2 6,6 0,11

4y Orranäsasjön yta 12 368 8,8 9,3 0,14 1,3 7,0 0,12 5,0 2,0

4b Orranäsasjön botten 14 358 6,9 9,1 - 2,8 7,0 0,13 - -

6 Riveberg 15 457 8,4 12 0,21 1,3 6,8 0,10

9 Markustorps kvarn 15 558 8,8 12 0,18 1,2 6,8 0,14

11 Källstorp 17 820 7,4 13 0,19 1,3 6,9 0,16

53 Vägbro Skabro 28 975 6,7 21 0,34 7,1 6,9 0,31

54 Vägbro S.t Sigfrid 29 2300 7,0 19 0,32 2,2 7,1 0,49

56 Kvarnfors 22 1517 8,2 18 0,29 1,6 7,4 0,44

SLU Ljungbyholm 22 1739 - 18 0,25 1,5 6,7 0,27

Totalfosfor (µg/l) Totalkväve (µg/l) Syrehalt, årsmin (mg/l) Totalt organiskt kol (mg/l) Absorbans 420 nm filtrerat (abs/5cm) Siktdjup (m) Turbiditet (FNU) pH-värde, årsmedian Alkalinitet, årsmedian (mekv/l) Klorofyll, augusti (µg/l)

Klass 1 eller 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5

(7)

5 Vattenfärg och grumlighet

I S:t Sigfridsån samt i Ljungbyån vid Riveberg och Ljungbyholm bedömdes vattnet vara starkt färgat (klass 5, >0,20 abs/5cm, Figur 3). Vattenfärgen orsakas framför allt av humus, men vid grundvattenutflöden kan även järn- och manganhalter ha betydelse. Vattnet bedömdes också vara starkt grumligt (klass 5) i S:t Sigfridsån vid Skabro. Vid denna provpunkt var vattnet särskilt starkt grumligt i augusti, sannolikt p.g.a. järnutfällningar i samband med låg vattenföring och därmed stor andel grundvatten. I Orranäsasjön uppmättes ingen onormal grumling som skulle kunna tyda på betydande algblomning.

Organiskt material och syreförhållanden

Syretillgången i ett vatten har stor betydelse för de vattenlevande organismerna. Halterna varie- rar främst beroende på temperatur, produktionsförhållanden och organisk belastning inklusive naturligt humus. Halterna av organiskt material (mätt som TOC) var måttligt höga (klass 3) i Ljungbyåns övre delar, höga (klass 4) i Ljungbyån vid Källstorp men mycket höga (klass 5) i Ljungbyån vid Ljungbyholm och i S:t Sigfridsån (Figur 4). Vid årets undersökningar var halterna av organiskt material i Ljungbyåns övre och mellersta delar förhållandevis låga jämfört med normala halter för respektive provpunkt. Detta överensstämmer med uppmätt vattenfärg. Den låga vattenföringen, under en stor del av året, gav ett förhållandevis litet läckage av humusämnen.

Vid huvuddelen av de undersökta lokalerna var vattnet syrerikt (klass 1) vid samtliga provtag- ningstillfällen under året. Undantaget var S:t Sigfridsån vid Skabro där syretillståndet var måttligt syrerikt (klass 2). Resultaten tyder generellt på god syresättning och begränsad påverkan från sy- retärande ämnen. Vattenföringen år 2017 var onormalt låg, vilket gjorde att syresättningen av vattnet blev begränsad och grundvattenpåverkan blev mer påtaglig. Lägsta syrehalten uppmät- tes i S:t Sigfridsån vid Skabro i samband med att vattnet var mycket grumligt p.g.a. järnutfäll- ningar, vilket tyder på inverkan från grundvatten. I Orranäsasjöns bottenvatten noterades också måttligt syrerikt tillstånd vid provtagningen i juli. Vid övriga provtagningstillfällen (maj, juni, augusti, september och oktober) var vattnet syrerikt genom hela djupprofilen.

Figur 3. Årsmedelvärden för absorbans 420 nm filtrerat i Ljungbyån (blå staplar) och S:t Sigfridsån (gula staplar) år 2017 jämfört med "normala" värden (medelvärde samt högsta respektive lägsta årsme- delvärde under den närmast föregående sexårspe- rioden). Den heldragna linjen markerar gränsen mellan betydligt färgat och starkt färgat vatten.

Figur 4. Årsmedelvärden av organiskt kol (TOC) i Ljungbyån (blå staplar) och S:t Sigfridsån (gula staplar) år 2017 jämfört med "normala" värden (me- delvärde samt högsta respektive lägsta årsmedel- värde under den närmast föregående sexårspe- rioden). Den heldragna linjen markerar gränsen mellan höga och mycket höga halter.

0,0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6

Absorbans 420 nm filtrerat (abs/5cm)

0 5 10 15 20 25 30 35

TOC (mg/l)

(8)

6 Fosfortillstånd

I samtliga provpunkter i Ljungbyåns huvudfåra var fosforhalterna låga (klass 1) eller måttligt höga (klass 2) vid årets mätningar (Figur 5). Fosforhalterna ökade generellt nedströms i systemet och i den nedre delen vid Ljungbyholm, där bl.a. andelen jordbruksmark ökar, var fosforhalterna som högst. I S:t Sigfridsån var fosforhalten höga (klass 3) såväl uppströms som nedströms reningsverket i Nybro (Överstatorp). Längre nedströms i S:t Sigfridsån var halterna måttligt höga.

Halterna var överlag i nivå med normala halter för respektive provpunkt. Uppströms Nybro reningsverk var halten avvikande hög vid provtagningen i juli p.g.a. ovanligt grumligt vatten. Med undantag från detta tillfälle ökade fosforhalterna med ca 6 µg/l nedströms reningsverket jämfört med uppströms. Reningsverket belastade S:t Sigfridsån med ca 170 kg fosfor under år 2017. Ut- ifrån inrapporterad utsläppsmängd samt vattenföring i S:t Sigfridsån bedömdes utsläppen från reningsverket höja fosforhalten i recipienten med i genomsnitt 5 µg/l, vilket överensstämmer mycket väl med utförda provtagningar.

Totalt för Ljungbyåns avrinningsområde var den arealspecifika förlusten av fosfor 0,037 kg/ha, år (d.v.s. mycket låg, klass 1). För S:t Sigfridsån var förlusterna något högre (0,040 kg/ha, år) och inom ramen för bedömningen låga förluster (klass 2).

Näringsstatus

De fysikalisk-kemiska parametrarna visar effekter av olika typer av påverkan. Total- fosfor, klorofyll och siktdjup visar i första hand effekter av näringspåverkan. Dessu- tom kan siktdjup visa effekter av påverkan från vattenfärg, grumling och organiskt material. Utifrån erhållna analysresultat vid mätningarna under åren 2015-2017 redovisas näringsstatusen med avseende på fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorer vid aktuella provtagningslokaler i Tabell 3. Vid be- räkning av referensvärden för fosfor har ingen hänsyn tagits till andel jordbruksmark.

Kvävetillstånd

Vid årets undersökningar ökade kvävehalterna successivt från låga/måttligt höga halter (klass 1/2) vid Långegöls utlopp till höga halter (klass 3) vid Källstorp (Figur 6). I den nedre, mer jord- bruksdominerade delen av ån, ökade halterna ytterligare till mycket höga halter (klass 4). Ök- ningen av kväve i nedre delen av Ljungbyån bestod framför allt av tillförsel av nitrat- + nitrit- kväve. I S:t Sigfridsån ökade kvävehalterna från ca 980 µg/l till ca 2300 µg/l (d.v.s. med ca 1300 µg/l) nedströms Nybro avloppsreningsverk (Överstatorp). Ökningen bestod framför allt av tillför- sel av nitratkväve. Reningsverket bidrog med ca 16 ton kväve år 2017. Utifrån inrapporterad ut- släppsmängd samt vattenföring i S:t Sigfridsån bedömdes utsläppen från reningsverket höja kvä- vehalten i recipienten med i genomsnitt ca 400 µg/l vid medelvattenföring och ca 2200 µg/l vid låg vattenföring. Utförda provtagningar visade haltökningar i samma storleksordning, undantaget provtagningen i augusti då skillnaden mellan provpunkterna var närmare 4700 µg/l.

Totalt för Ljungbyåns avrinningsområde var den arealspecifika förlusten av kväve 3,0 kg/ha,år (d.v.s. måttligt hög, klass 3). För S:t Sigfridsån var förlusterna något lägre (2,7 kg/ha, år) men inom ramen för bedömningen måttligt höga förluster.

Tabell 3. Näringsstatus med avseende på fysikalisk- kemiska kvalitetsfaktorer åren 2015-2017 bedömt utifrån bedömningsgrunderna i Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (HVMFS 2013:19)

Provtagningspunkt Fosfor Siktdjup Klorofyll 1a Långegöls utflöde Hög

2 G:a vägen i Gullaskruv Hög 3 Hälleberga kvarn Hög

4y Orranäsasjön yta Hög God Hög

4b Orranäsasjön botten Hög - -

6 Riveberg Hög

9 Markustorps kvarn Hög

11 Källstorp Hög

53 Vägbro Skabro God

54 Vägbro S.t Sigfrid Hög

56 Kvarnfors Hög

SLU Ljungbyholm Hög

(9)

7 0

5 10 15 20 25 30 35

Totalfosfor (µg/l)

Nybro Figur 5. Årsmedelvärden av totalfosforhalter i Ljungbyån (blå staplar) och S:t Sigfridsån (gula staplar) år 2017 jämfört med ”normala” värden (me- delvärde samt högsta respektive lägsta årsmedel- värde under den närmast föregående sexårsperio- den). Den streckade linjen markerar gränsen mellan låga och måttligt höga halter. Över den heldragna linjen bedöms halterna vara höga. Pilarna markerar var i vattensystemet utsläpp från avloppsrenings- verken sker.

0 500 1000 1500 2000 2500 3000

Totalkväve (µg/l)

Nybro Figur 6. Årsmedelvärden av totalkvävehalter i Ljungbyån (blå staplar) och S:t Sigfridsån (gula staplar) år 2017 jämfört med ”normala” värden (me- delvärde samt högsta respektive lägsta årsmedel- värde under den närmast föregående sexårsperio- den). Den vita stapeldelen motsvarar nitrit- +nitratkvävehalter (i Orranäsasjön mäts inte nitrit- +nitratkväve). Den streckade linjen markerar grän- sen mellan låga och måttligt höga halter. Den heldragna linjen markerar gränsen mellan måttligt höga och höga halter. Halter över 1250 µg/l bedöms vara mycket höga. Pilarna markerar var i vattensystemet utsläpp från avloppsreningsverket sker.

Ämnestransporter till havet

Totalt transporterades ca 2,8 ton fosfor, ca 230 ton kväve (varav ca 130 ton nitrat+nitritkväve) och ca 2700 ton organiskt kol via Ljungbyån ut till havet år 2017 (Bilaga 4 och Tabell 4). De största transporterna av närsalter, organiskt material och metaller beräknades ske i december.

Transporten till havet beräknades med utgångspunkt från SLU:s analysdata vid Ljungbyholm och vattenföringsdata vid mynningen i havet (627880/152418). Transporten av fosfor år 2017 var omkring 14 % mindre än långtidsmedelvärdet för perioden 1999-2016 (ca 3,3 ton/år). Transpor- terna av kväve och organiskt kol år 2017 var ca 11-15 % större än långtidsmedelvärdena under samma period (ca 200 respektive 2400 ton/år).

Sedan år 1999 har fosfortransporten till havet signifikant minskat med ca 40 %. Kvävetranspor- ten har inte minskat signifikant under samma period, men tendensen är att kvävetransporten minskat. Transporten av organiskt kol har inte heller förändrats signifikant, men tendensen är att transporten av organiskt kol har ökat sedan år 1999.

Tabell 4. Medelvattenföring (Q) samt beräknad transport av organiskt kol (TOC), närsalter och metaller år 2017 Provtagningslokal Medel Q TOC P N NO32N Al As Pb Cu Cr Ni Zn Cd Sb

(m³/s)

6. Riveberg 0,84 362 0,38 13 1,4 6,3 9,2 22 15 7,5 12 135 0,92 1,9

11. Källstorp 1,7 910 0,90 51 15 21 21 27 66 24 42 403 2,2 6,6

56. Kvarnfors 1,5 1101 1,2 77 31 26 23 18 82 32 57 445 2,4 8,0

SLU Ljungbyholm 3,8 2707 2,8 226 129 60 50 53 183 69 114 1012 5,2

(ton/år) (kg/år)

Vattenföring för beräkning av transport motsvarar vattenföring i provtagningslokalens tillhörande delavrinningsområde enligt Bilaga 1. Transporten beräknad för provpunkt SLU Ljungbyholm motsvarar därmed transporten till havet.

(10)

8

Metaller i vatten

Metaller i vatten (Al, Fe, Mn, As, Pb, Cd, Cu, Cr, Ni, Zn och Sb) undersöktes vid sex lokaler inom Ljungbyåns avrinningsområde (Bilaga 3 och Tabell 5). Halterna var generellt mycket låga (klass 1) eller låga (klass 2) vid årets undersökningar. Måttligt höga halter (klass 3) av bly uppmättes vid Yttratorp. De högsta halterna av zink, arsenik, kadmium, bly, järn, mangan och labilt aluminium uppmättes vid Yttratorp, medan halterna av koppar, krom, nickel, aluminium och antimon var högst i S:t Sigfridsån vid Kvarnfors. Störst avvikelse jämfört med naturliga bakgrundshalter noterades för bly och kadmium vid Yttratorp. Utifrån inrapporterade utsläppsmängder från Översta- torps reningsverk samt vattenföring i S:t Sigfridsån syntes en viss påverkan med avseende på koppar, krom, nickel, aluminium, zink och arsenik i recipienten som överensstämmer med utför- da provtagningar.

Miljökvalitetsnormerna för metaller i vatten som anges i Havs- och vattenmyndighetens föreskrift HVMFS 2015:4 (gäller koppar, zink, krom, arsenik, kadmium, bly och nickel) överskreds för arsenik vid Yttratorp. Årsmedelhalten för arsenik vid Yttratorp 0,99 µg/l skall jämföras med miljökva- litetsnormen 0,9 µg/l. För arsenik har då hänsyn tagits till antagna naturliga bakgrundshalter (0,4 µg/l). För koppar, zink, nickel och bly har den biotillgängliga halten beräknats och bedömts (bio- met.net).

Miljökvalitetsnormerna gäller för prov som filtrerats före analys. Metallanalyser inom ramen för aktuella undersökningar utförs på icke filtrerade prover, vilket kan ge något högre halter än efter filtrering. Som bakgrundsdata i beräkningarna av biotillgänglig halt för zink, koppar, nickel och bly används pH-värde, kalciumhalt och/eller halt av DOC (löst organiskt kol). Halten av TOC har i detta fall använts istället för DOC. Användning av TOC istället för DOC underskattar troli- gen biotillgängliga halter, men det anses marginellt. Detta kompenseras dock av att beräkning- arna utgått från totalhalter av metaller istället för halter i filtrerade prov. För lokal 1b Yttratorp har samma pH-värden och TOC-halter som vid Långegöls utlopp använts i beräkningarna, varför bedömningarna för Yttratorp blir osäkra.

Tabell 5. Årsmedelhalter (µg/l) av metaller i vatten i Ljungbyåns avrinningsområde år 2017 bedömda ut- ifrån Naturvårdsverkets ”Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag” (Rapport 4913)

Lokal Cu Zn Cr As Cd Pb Ni

1a Långegöls utfl. 0,36 3,2 0,21 0,31 0,020 0,58 0,17

1b Yttratorp 0,77 9,4 0,31 0,99 0,046 1,5 0,67

6 Riveberg 0,56 4,3 0,25 0,34 0,027 0,91 0,42

11 Källstorp 1,1 5,7 0,32 0,36 0,030 0,47 0,67

56 Kvarnfors 1,6 7,0 0,55 0,43 0,038 0,32 1,1

SLU Ljungbyholm 1,3 6,2 0,45 0,37 0,031 0,39 0,80 Klass 1 eller 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5

Tabell 6. Statusklassning av metaller i vatten i Ljungbyåns avrinningsområde år 2017 enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrift HVMFS 2015:4

Lokal Cu Zn Cr As Cd Pb Ni

1a Långegöls utfl. U U U U U U U

1b Yttratorp U U U Ö U U U

6 Riveberg U U U U U U U

11 Källstorp U U U U U U U

56 Kvarnfors U U U U U U U

SLU Ljungbyholm U U U U U U U

U = Underskrider gällande miljökvalitetsnorm – motsvarar bedömningen ”god status”/”god kemisk ytvattenstatus”

Ö = Överskrider gällande miljökvalitetsnorm – motsvarar bedömningen ”måttlig status”/”uppnår ej god kemisk ytvattenstatus”

(11)

Bottenfauna

Beteckningen bottenfauna avser ryggradslösa djur (insekter, fåborstmaskar, iglar, virvelmaskar, snäckor, musslor och kräftdjur) som lever på eller i bottnar i vattenmiljöer. Bottenfaunan under- söktes vid tre lokaler i Ljungbyåns huvudfåra och en lokal i S:t Sigfridsån (Tabell 7) samt på en station i Orranäsasjöns profundal (djupbotten).

Resultaten från 2017 års undersökning i rinnande vatten redovisas i Tabell 7. Utifrån bottenfau- nans sammansättning, och främst beroende på förekomst och täthet av vissa indikatortaxa, av- vek expertbedömningen från statusklassningen vid två lokaler (Tabell 8).

Någon föroreningspåverkan på bottenfaunan med gifteffekter kunde inte påvisas vid lokalerna.

På lokalen i Ljungbyån vid Riveberg bedömdes dock statusen med avseende på reglering som måttlig (Tabell 8), vilket bland annat avspeglade sig i låga tätheter bland sländor.

Bottenfaunan i Orranäsasjöns djupområde (profundal) var artfattig men måttligt individrik. Enligt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter klassades statusen med hjälp av BQI som hög med avseende på eutrofiering. Dominansen av eutrofieringsgynnade taxa medförde emellertid att statusen expertbedömdes som god. Sjön bedömdes vidare som måttligt syre- och näringsrik. Fö- rekomsten av tofsmyggor, Chaoborus flavicans, indikerade också att det åtminstone periodvis är låga syrehalter i delar av sjöns bottenvatten.

På lokalerna vid Källstorp och Stora Binga i Ljungbyån samt på lokalen i S:t Sigfridsån vid Kvarn- fors påträffades ovanliga arter och bottenfaunan bedömdes ha mycket höga naturvärden (Tabell 8). Totalt påträffades åtta arter som bedöms vara ovanliga i Sverige och/eller för regionen: igeln Dina lineata, dagsländan Baetis sp. (ur fuscatus/scambus gruppen), nattsländorna Brachycentrus subnubilus, Goera pilosa, Notidobia ciliaris och Psychomyia pusilla, skinnbaggen Aphelocheirus aestivalis, och bäckbaggen Stenelmis canaliculata.

Tabell 7. Statusklassning med utgångspunkt från bottenfaunan på lokaler i rinnande vatten i Ljungbyåns avrin- ningsområde 2017 enligt nationella bedömningsgrunder (Havs- och vattenmyndighetens författningssamling 2013)

ASPT EK- Status DJ EK- Status MISA/ EK- Status

Lokal kvot klassning kvot klassning MILA kvot klassning

6. Ljungbyån, Riveberg 6,60 1,23 Hög 14 1,80 Hög 53 1,11 Nära neutralt 11. Ljungbyån, Källstorp 6,53 1,22 Hög 15 2,00 Hög 52 1,09 Nära neutralt 13. Ljungbyån, Stora Binga 6,06 1,13 Hög 12 1,40 Hög 64 1,34 Nära neutralt 56. S:t Sigfridsån, Kvarnfors 6,57 1,22 Hög 15 2,00 Hög 39 0,83 Nära neutralt

Ekologisk kvalitet

Statusklassning enligt bedömningsgrunderna 2013 Näringsstatus Surhetsstatus

Tabell 8. Expertbedömningar av status på lokaler i rinnande vatten i Ljungbyåns avrinningsområde 2017. Streck- ad ram anger fall där expertbedömningen avviker från klassningen enligt de nationella bedömningsgrunderna (Havs- och vattenmyndighetens författningssamling 2013)

Surhets- Status map Status map Naturvärden

Lokal klass Näring hydromorfologisk påverkan

6. Ljungbyån, Riveberg Nära neutralt God Måttlig i övrigt

11. Ljungbyån, Källstorp Nära neutralt Hög Hög mycket höga

13. Ljungbyån, Stora Binga Nära neutralt God Hög mycket höga

56. S:t Sigfridsån, Kvarnfors Nära neutralt Hög Hög höga

Expertbedömningar

(12)

10

Kiselalger

Kiselalger är ofta den dominerande gruppen inom de så kallade påväxtalgerna, vilka sitter fast på eller lever i direkt anslutning till olika typer av substrat i vattnet (t.ex. stenar eller växter). Ef- tersom de är fastsittande kan de inte fly undan ogynnsamma förhållanden utan de reagerar på förändringar i vattenkvaliten genom att vissa arter minskar i antal eller försvinner medan andra ökar. Eftersom de flesta kiselalger har specifika krav på sin levnadsmiljö är de mycket lämpliga att använda i vattenkvalitetsundersökningar och fungerar bra som indikatorer på närings- och föroreningspåverkan samt surhet. Kiselalger undersöktes vid två lokaler i S:t Sigfridsån (Tabell 9).

Statusklassningen av provtagningslokalerna görs med hjälp av kiselalgsindexet IPS, som visar på- verkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening. Stödparametrarna %PT (andel föroreningstoleranta kiselalger) och TDI (mängden näringskrävande arter) beaktas vid klassningen framför allt om IPS-värdet ligger nära en klassgräns.

Båda lokalerna i S:t Sigfridsån bedömdes ha hög status med avseende på näringsämnen och or- ganisk förorening (Tabell 9). Dominerande på båda lokalerna var artkomplexet Achnanthidium minutissimum (group II), som är vanligt i näringsfattiga och måttligt näringsrika vatten. Dessa ar- ter anses också vara s.k. primärkolonisatörer och kan gynnas om det nyligen förekommit fluktu- ationer i vattenståndet (torrläggning av substraten vid lågt vattenstånd alternativt omlagring och/eller mekanisk påverkan på substraten vid högt vattenstånd). Arten Karayevia oblongella som tidigare har dominerat båda lokalerna, förekom år 2017 i mindre antal. Arten trivs framför- allt i näringsfattiga, pH-neutrala vatten, men förekommer även under måttligt näringsrika förhål- landen och massutveckling i sura vatten har också observerats. Artens nisch är inte helt klarlagd och inte heller varför den dominerar samhället i vissa miljöer.

Tabell 9. Kiselalgsindex och statusklassning för näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening samt surhet enligt Naturvårdsverket (2007) i S:t Sigfridsån i Ljungbyåns avrinningsområde 2017.

2017 Näringsämnen och organisk förorening Surhet

Nr Lokal År IPS (1-20) IPS-klass TDI (0-100) TDI-klass %PT % PT-klass Statusklass

Status ACID pH-regim 53 S:t Sigfridsån, Skabro 17 18,8 1 29,7 1 0,9 1-2 1 Hög 7,49 Nära neutralt 54 S:t Sigfridsån, S:t Sigfrid 17 19,2 1 25,5 1 0,7 1-2 1 Hög 7,31 Nära neutralt

Surhetsindexet ACID är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med pH under 7. Vid höga pH-värden ger indexet inte fullt lika starka klassningar som vid lägre pH-värden (Andrén & Jarlman 2008). ACID-indexet visade nära neutrala förhållanden i både lokal 53 och 54, vilket tyder på ett årsmedelvärde för pH mellan 6,5-7,3 (Tabell 9). Indexvärdet på lokal 53 hamnade mycket nära gränsen mot alkaliska förhållanden (årsmedelvärde högre än 7,3) och för lokal 54 låg värdet nära samma gräns.

(13)

Miljömål

03 Bara naturlig försurning

De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller öka korrosionshastigheten i markförlagda tekniska material, vattenled- ningssystem, arkeologiska föremål och hällristningar

 Sjöar och vattendrag uppnår oberoende av kalkning minst god status med avseende på försurning enligt förordningen (2004:660) om förvaltningen av kvaliteten på vattenmil- jön.

Försurningsläget har förbättrats, men den kritiska belastningen för försurning i sjöar överskrids i hela Kalmar län. Omkring 10 procent av sjöarna och vattendragen är påverkade av antropogen försurning med störst problem i södra länet. Prognosen för de kommande 30 åren är att cirka 10 procent av länets sjöar även fortsättningsvis kommer att vara försurningspåverkade. I Kalmar län fördelas årligen cirka 3000 ton kalk ut till en kostnad av cirka 4 miljoner kronor. Kalkningsin- satserna bidrar till ekosystemens återhämtning och förmåga att generera ekosystemtjänster för framtida generationer.

Utifrån undersökningar av bottenfauna och kiselalger, som utförts inom ramen för Ljungbyåns recipientkontroll åren 2015-2017, bedömdes 8 provtagningsstationer av 9 ha god eller hög status med avseende på försurning enligt bedömningsgrunderna i Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (HVMFS 2013:19). Vid en lokal (Ljungbyån vid Gamla vägen Gullaskruv) blev surhets- statusen måttlig.

07 Ingen övergödning

Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ in- verkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möj- ligheterna till allsidig användning av mark och vattenbiologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten.

 Sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten uppnår minst god status för näringsäm- nen enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön.

 Den svenska och den sammanlagda tillförseln av kväveföreningar och fosforföreningar till Sveriges omgivande hav underskrider den maximala belastning som fastställs inom ramen för internationella överenskommelser.

 Havet har minst god miljöstatus med avseende på övergödning enligt havsmiljöförord- ningen (2010:134).

Höga halter av kväve och fosfor orsakar problem i Kalmar läns kustvatten, vilka samtliga bedöms ha sämre än god status med avseende på näringsämnen. För inlandsvatten ser situationen något bättre ut. I länet bedöms cirka 14 procent av sjöarna och vattendragen ha problem med över- gödning.

Utifrån undersökningar av vattenkemi, bottenfauna och kiselalger, som utförts inom ramen för Ljungbyåns recipientkontroll åren 2015-2017, bedömdes samtliga provtagningsstationer (13 av 13) ha god eller hög näringsstatus enligt bedömningsgrunderna i Havs- och vattenmyndighetens föreskrift (HVMFS 2013:19). Sedan år 1999 har fosfortransporten till havet signifikant minskat med ca 40 %. Kvävetransporten har inte minskat signifikant under samma period, men tendensen är att kvävetransporten minskat.

(14)

LJUNGBYÅN 2017 – Referenser

12

REFERENSER

ALcontrol AB. 1996, 1997, 1998, 1999, 2000, 2001, 2002, 2003, 2004, 2005, 2006, 2007, 2008, 2009, 2010, 2011, 2012, 2013, 2014, 2015, 2016, 2017. Ljungbyån 1995, 1996, 1997, 1998, 1999, 2000, 2001, 2002, 2003, 2004, 2005, 2006, 2007, 2008, 2009, 2010, 2011, 2012, 2013, 2014, 2015, 2016. Kommittén för samordnad recipientkontroll i Ljung- byån.

Andrén, C. & Jarlman, A. 2008. Benthic diatoms as indicators of acidity in streams. Fundamental and Applied Limnology Vol.173/3: 237-253.

Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/39/EU.

Havs- och vattenmyndigheten 2013. Havs- och vattenmyndighetens författningssamling. Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten, HVMFS 2013:19.

Havs- och vattenmyndigheten 2015. HVMFS 2015:4. Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om ändring i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten.

Havs- och vattenmyndigheten 2016. Handledning för miljöövervakning: Programområde Sötvat- ten, Undersökningstyp ”Påväxt i sjöar och vattendrag – kiselalgsanalys” Version 3:2, 2016- 01-20. (https://www.havochvatten.se/hav/vagledning--lagar/vagledningar/ovriga-

vagledningar/undersokningstyper-for-miljoovervakning.html)

Jarlman, A. & Sundberg, I. 2010. Bedömningsgrunder för kiselalger. Hur Medins Biologi AB klassar och bedömer kiselalger i vattendrag. Medins Biologi AB. (www.medinsab.se).

Medin, M., Ericsson U., Liungman, M., Henricsson, A., Boström, A. & Rådén, R. 2009. Bedöm- ningsgrunder för bottenfauna. Hur Medins Biologi AB klassar och bedömer bottenfauna i sjöar och vattendrag. Medins Biologi AB. (www.medins-biologi.se).

Miljömålsportalen – Internetadress: www.miljomal.se.

Naturvårdsverket 1999. (Wiederholm ed.). Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Rapport 4913.

Naturvårdsverket 2007. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan be- stämmas och följas upp. Handbok 2007:4, utgåva 1 december 2007. Bilaga A Bedömnings- grunder för sjöar och vattendrag. (https://www.havochvatten.se/hav/vagledning-- lagar/vagledningar/vattenforvaltning/nationell-vagledning-och-foreskrifter-for-

vattenforvaltning.html)

Naturvårdsverket 2010. Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvatten. Under- sökningstyp: Bottenfauna i sjöars profundal och sublitoral. Version 2:0, 2010-03-01.

SIS 1986. Svensk Standard SS 02 81 90, ” Vattenundersökningar – provtagning med Ekman- hämtare av bottenfauna på mjukbottnar.”

SIS 2012. Svensk Standard, SS-EN ISO 10870:2012, ”Vattenundersökningar – Vägledning för val av metoder för provtagning av bottenfauna (bentiska makroevertebrater) i sötvatten.

SIS 2014a. Svensk Standard, SS-EN 13946:2014, Water quality - Guidance for the routine sam- pling and preparation of benthic diatoms from rivers and lakes.

SIS 2014b. Svensk Standard, SS-EN 14407:2014, Water quality – Guidance for the identification and enumeration of benthic diatom samples from rivers and lakes.

Wiederholm, T. 1984. Incidence of deformed chironomid larvae (Diptera: Chironomidae) in Swedish lakes. - Hydrobiologia 109: 243-249.

VISS - VattenInformationsSystem Sverige. Internetadress www.viss.lst.se.

Vattenweb - Internetadress http://vattenweb.smhi.se

(15)

LJUNGBYÅN 2017 – Bilaga 1

BILAGA 1

Tabell 10. Provtagningslokaler i Ljungbyåns avrinningsområde och andel markslag för delavrinningsområdena till respektive provtagningspunkt enligt SMHI:s Vattenwebb (https://vattenwebb.smhi.se). Andelarna för en specifik provtagningslokal har beräknats som andelarna i angivet delavrinningsområde plus samtliga delavrinningsområ- den uppströms. I tabeller redovisas även tillhörande vattenförekomst, övrigt vatten (ÖV), delavrinningsområde och höjd över havet (HÖH). Höjd över havet motsvarar provpunktens läge

Nr Vatten- Delavr.- HÖH Yta

förekomst område m km² V.yta Skog Jordb. Mosse Semiurb. Hårdgj. Övrigt

1a ÖV (630847-148421) 630535-149189 215 48 1% 95% 1% 2% 0% 0% 0%

1b ÖV (630847-148421) 630535-149189 200 48 1% 95% 1% 2% 0% 0% 0%

1c ÖV (630847-148421) 630535-149189 215 48 1% 95% 1% 2% 0% 0% 0%

1d ÖV (630836-149008) 630674-149371 183 41 1% 91% 6% 1% 1% 0% 0%

2 SE630690-148542 630535-149189 170 48 1% 95% 1% 2% 0% 0% 0%

3 SE630690-148542 630400-149245 170 51 1% 95% 2% 2% 0% 0% 0%

4y SE630181-149494 630202-149440 166 132 2% 94% 2% 2% 0% 0% 0%

4b SE630181-149494 630202-149440 166 132 2% 94% 2% 2% 0% 0% 0%

6 SE630192-149738 630186-149685 155 142 2% 93% 2% 2% 1% 0% 0%

8 SE629978-150286 629972-150100 145 192 2% 92% 4% 1% 1% 0% 0%

9 SE629755-150781 629763-150825 103 249 2% 91% 5% 1% 1% 0% 0%

11 SE628477-152072 628470-152071 23 346 1% 88% 9% 1% 1% 0% 0%

12b SE627882-152464 627880-152418 10 758 1% 82% 14% 0% 2% 0% 0%

13 SE627882-152464 627880-152418 5 758 1% 82% 14% 0% 2% 0% 0%

52 SE628576-151165 628579-151162 60 211 0% 83% 13% 0% 3% 1% 0%

53 SE628576-151165 628579-151162 60 211 0% 83% 13% 0% 3% 1% 0%

54 SE628576-151165 628579-151162 50 211 0% 83% 13% 0% 3% 1% 0%

55 SE628576-151165 628579-151162 45 211 0% 83% 13% 0% 3% 1% 0%

56 SE628521-151897 628635-151781 28 287 0% 81% 15% 0% 3% 1% 0%

Markslag

(16)

LJUNGBYÅN 2017 – Bilaga 2

BILAGA 2

Tabell 11. Redovisade utsläppsmängder från punktkällor i Ljungbyåns avrinningsområde år 2017. För respektive punktkälla redovisas tillhörande vattenförekomst, delavrinningsområde, provtagningslokaler nedströms samt gäl- lande villkor för verksamheten.

Punktkälla P-tot N-tot NH4-N BOD7 Cd Cr Cu Hg Ni Pb Zn As Al

ton/år kg/år Målerås ARV

Vattenförekomst: övrigt vatten Delavrinningsområde: 630535-149189

Provpunkter som påverkas nedströms: 1b, 2, 3, 4, 6, 8, 9, 11, 12a, 13

Kommentar: Målerås finns fortfarande kvar som reningsverk. Inget spillvatten har dock tillförts biodammarna under år 2017. Flödet genom biodammarna har enbart utgjorts av inläckande dag-/dränvatten.

Överstatorps ARV 0,17 16 0,11 5,5 - 1,5 44 - 3,3 0,84 60,5 0,73 1344 Vattenförekomst: SE628576-151165

Delavrinningsområde: 628579-151162

Provpunkter som påverkas nedströms: 54, 55, 56, 12a, 13

Villkor: Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får som riktvärde ej överstiga 10 mg BOD7 och 0,3 mg totalfosfor per liter, beräknat som medelvärde för kalenderkvartal, samt 15 mg totalkväve per liter, beräknat som me- delvärde för kalenderår. Reningseffekten med avseende på totalkväve skall som riktvärde uppgå till minst 50%, beräknat som medelvärde för kalenderår.

Tabell 12. Inrapporterade uppgifter år 2017 om miljöpåverkan av tillfällig karaktär samt miljöskyddande åtgärder.

Miljöpåverkan av tillfällig karaktär

Utförda miljöskyddsåtgärder

Inga miljöskyddsåtgärder inrapporterade under året

Inga händelser vid ån av tillfällig karaktär inrapporterade under året

14