• No results found

Motivation till fysisk aktivitet och akademiska studier vid begränsad social kontakt

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Motivation till fysisk aktivitet och akademiska studier vid begränsad social kontakt"

Copied!
17
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Kandidatuppsats, 15 hp Kandidatexamen i Psykologi, 180 hp

VT 2020

Handledare: Fredrik Sjödin

MOTIVATION TILL FYSISK AKTIVITET OCH AKADEMISKA STUDIER VID

BEGRÄNSAD SOCIAL KONTAKT

Unni Fernerud, Sofia Leksell

(2)

Vi vill tacka Fredrik Sjödin för all pepp, uppmuntran och diskussioner som fört oss framåt i vårt arbete. Tack för att du stod ut med våra stora idéer och ambitioner

och styrde in oss i rätt riktning. Vi vill tacka alla deltagare som engagerade sig i denna studie. Slutligen vill vi tacka varandra för gott samarbete.

(3)

Sammanfattning

Social isolering förekommer i samhället ständigt och drabbar människan på olika sätt. Det kan orsaka ohälsosamma beteenden, depression och för tidig död. I och med coronaviruset Covid-19 har en stor del av Sveriges befolkning uppmuntrats begränsa graden av social kontakt. Social kontakt är viktigt för att bibehålla människans välmående och motivation. Brist på social kontakt kan leda till social isolering vilket har en negativ effekt på motivation till akademiska studier samt fysisk aktivitet. Syftet med denna studie var att undersöka hur motivation till studier och fysisk aktivitet påverkasvid begränsad social kontakt. Dessutom skall faktorer som self-efficacy (tron på sin egen förmåga), autonomi, samhörighet och kompetens (SDT) verka som potentiella faktorer som möjligen influerar graden av motivation begränsad social kontakt. Urvalet bestod av 34 universitetsstudenter från Sverige. Data samlades in via enkäter vilka besvarades två gånger med 3 veckors mellanrum. Analys av data gjordes genom deskriptiv statistik, beroendet-test och ett oberoende t-test. Resultatet visade att studiemotivation signifikant försämrats under studiens gång. En icke-signifikant skillnad observerades i graden av motivation till fysisk aktivitet. Self-efficacy och SDT förklarade inte graden av motivation för studier eller fysisk aktivitet. De icke-signifikanta resultaten kan förklaras av begränsat och icke- representativt urval, hög grad av social kontakt hos deltagarna samt att de utfärdade restriktionerna delvis begränsar deltagarna.

Nyckelord: motivation, inre motivation, self-efficacy, self-determination theory, social isolering, autonomi, kompetens, samhörighet

Abstract

Social isolation occurs in society and affects people in different ways. Social isolation could give rice to unhealthy behaviour, depression and premature death. Due to the spread of the Coronavirus, Covid-19, a great amount of the Swedish population has been encouraged to restrict their social interaction with other people. However, social interaction is of importance for the level of motivation and well-being that people experience. Limited social interacation can lead to social isolation which produces a negative effect on motivation towards education as well as towards physical activity. The objective with this research was to examine if students with limited social interaction experience a deficiency in motivation towards education and physical activity. To examine possible factors that could influence the degree of motivation this study used scales based on self-efficacy (one’s beliefs in one’s ability), autonomy, relatedness and competence (SDT). The selection was 34 university students from Sweden. Data was gathered with a survey that was distributed two times within a time frame of three weeks. The analysis of the data was computed through descriptive statistics, paired sample t- test and independent sample t-test. A statistical significance was found for motivation towards education. There were no significant results for motivation towards physical activity. Neither Self- efficacy or SDT explained the degree of motivation towards education or physical activity. The non- significant result could be explained by the non-representative and small sample size as well by the students' high amount of established social interaction. Sweden's issued restrictions could have affected the result as it only moderately limits students' social environment.

Keywords: motivation, intrinsic motivation, self-efficacy, self-determination theory, social distancing, social isolation, autonomy, competence, relatedness

(4)

Till följd av det nya coronaviruset, covid-19, utlyste Folkhälsomyndigheten nödläge i Sverige (Folkhälsomyndigheten, 2020). Samtliga universitet i Sverige stängde tills vidare. Detta innebar att samtliga studenter var tvungna att arbeta med studier hemifrån och uppmuntrades till att begränsa social kontakt. Detta bidrog i sin tur till nya vanor kring studier, umgänge och fysisk aktivitet bland studenterna. För många människor har covid-19-pandemin förändrat deras liv drastiskt (Usher, Bhullar, & Jackson, 2020). Många invånare har förlorat sina arbeten, suttit i karantän och dött till följd av viruset (Folkhälsomyndigheten, 2020).

Innan Covid-19-pandemin bröt ut, rapporterade Statistiska centralbyrån att drygt 300.000 personer beräknas vara socialt isolerade i Sverige. Social isolering kan observeras i samhället även när inte någon pandemi råder. Coronaviruset har bidragit till ytterligare social isolering för vissa grupper i samhället. De äldre är den mest isolerade gruppen i samhället, där var tionde person över 75 år träffar sina anhöriga och vänner enbart någon gång i månaden. Minst socialt isolerad är den yngre gruppen, mellan 16-29 år (SCB, 2019). Utifrån tidigare forskning på social isolering kan en längre period utan mänsklig kontakt orsaka flertal hälsoproblem, exempelvis PTSD, depression och ångest (Usher et al, 2020).

Social isolering ses påverka individens psykiska och fysiska välmående, däribland individens motivation. Det kan tänkas att pandemier kommer drabba människans framtid under åtskilliga tillfällen. Därav kan vidare forskning kring hur motivation influeras av begränsad social kontakt vara betydande för individer i samhället (House, Landis & Umberson, 1988; Holt‐Lunstad, Smith & Layton, 2010). Förebyggande insatser krävs för att bibehålla befolkningens psykiska hälsa under social isolering (Hughes et al., 2010). Den teknologiska utvecklingen tyder på ytterligare social isolering och bidrar till en mer stillasittande värld. Allt fler söker social kontakt genom smarta enheter vilket har skapat ett nytt sätt att interagera på (Fennell, Barkley, & Lepp, 2019).

Individers välmående påverkas till stor del av beteenden som riktar sig mot att upprätthålla rutiner kring fysisk aktivitet och socialisering. För studenter som studerar på distans är det betydande, trots social isolering, att upprätthålla rutiner och beteende som främjar välmående (Usher et al., 2020). Studier tyder på att self-efficacy, tron på sin egen förmåga, (McAuley & Blissmer, 2000) och socialt stöd från vänner och familj (Courneya & McAuley, 1995) signifikant influerar individer att bli mer fysiskt aktiva. Fysisk aktivitet som bedrivs tillsammans med upplevda känslor av kompetens, samhörighet och autonomi kan styrka individens motivation och engagemang (Kilpatrick, Hebert, &

Jacobsen, 2002). Irani, Wilson, Slough, & Rieger (2014) menar på att studenter som studerar på distans upplever lägre nivåer av tillfredsställelse, kvalitet i kommunikation, samhörighet samt högre grad av social isolering. Att studera i en miljö som inte bidrar med social interaktion kan därför bidra till lägre motivation kring studier (Kim, 2011; Wei, Chen, & Kinshuk, 2012). Mot denna bakgrund tycks motivation fluktuera beroende på mängden av social interaktion och fysisk aktivitet.

Samtidigt har motivation visats påverkas mest av inre egenskaper. Vissa inre egenskaper ses som starkt kopplade till hur motiverade individer känner sig gentemot vissa aktiviteter. Om individen upplever aktiviteten som tilltalande och stärkande för personlig utveckling växer en starkare motivation fram och aktiviteten har stor chans att vidare bedrivas (Deci & Ryan, 2008). Vidare förklaras målsättning för en aktivitet som betydelsefullt för individers motivation. När individer uppnår ett mål stärks också dennes grad av self-efficacy, där högre grad ofta skapar starkare intresse och engagemang i aktiviteten. Att tro på sin egen förmåga minskar individens stress, minskar risken för depression och utvecklar tillförlitliga kognitiva resurser (Bandura, 1994). Studenter som upplever hög grad av self- efficacy tycks inte lida av begränsad mängd yttre stimuli, som social interaktion, för att känna tillfredsställelse med sina studier. Hög upplevd inre motivation tycks förbli stabilt trots påfrestande yttre stimuli. Studenter med hög inre motivation upplever samtidigt mer tillfredsställelse när ett mål uppnås, i jämförelse med studenter med lägre grad inre motivation (Afzal, Ali, Aslam Khan, & Hamid, 2010; Bandura, 1977). Mot denna bakgrund kommer denna studie vidare undersöka motivation och hur faktorer sombegränsad social kontakt, self-efficacy, autonomi, kompetens och samhörighet kan influera graden av detta.

(5)

Teoretisk bakgrund

Social isolering hänvisar till individer som lever ensamma, har få vänner och/eller familjemedlemmar.

Forskare uppmärksammar att det tycks finnas en korrelation mellan ensamhet och social isolering med ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, sämre kognitiva funktioner och dödlighet (House et al., 1988; Holt‐Lunstad et al., 2010). Ensamhet har påvisats förekomma mer frekvent hos äldre vuxna än hos yngre. Vidare har studier hittat stöd för att ensamma individer är mindre aktiva och att individer med mindre sociala nätverk rapporterar en mindre hälsosam diet, högre konsumtion av alkohol samt lägre mängd fysisk aktivitet (House et al.,1988). Nära och givande relationer är grundläggande för att uppleva mening med livet (Umberson & Montez, 2010). Detta skapar en känsla av stöd och support, vilket kan främja individens välmående. Många individer rapporterar att de upplever frånvaro i nära relationer någon gång under livet. Denna frånvaro av relationer kan i sin tur förorsaka social isolering (Umberson & Montez, 2010).

Cacioppo & Hawkley (2009) förklarar att människan är en social varelse som har överlevt och utvecklats i samspel med andra. Social utfrysning indikerar på liknande aktivering i hjärnan som vid en fysisk smärtrespons. Forskare föreslår att detta system finns för att skapa social anknytning. När en individ upplever social belöning aktiveras specifika delar av hjärnan. De individer som rapporterar hög grad av ensamhet visar en lägre grad av aktivering i dessa områden jämfört med individer som inte upplever sig ensamma. Ensamhet och social isolering har dessutom negativa effekter på andra kognitiva processer. En undersökning på 823 äldre vuxna (M=80.7år) visade på en association mellan kognitiv nedsättning och ensamhet. Hög grad av ensamhet indikerade på sämre resultat på kognitiva tester (Cacioppo & Hawkley, 2009).

Upplevd ensamhet och social isolering är två konstrukt som skiljer sig åt. Dessa brukar uppstå i samband med varandra men kan också uppträda enskilt från varandra (Matthews, Danese, Wertz, Odgers, Ambler, Moffitt & Arseneault, 2016). Social isolering behöver inte innebära ensamhet och en individ kan uppleva ensamhet trots att denne har nära relationer. Social isolering är ett tillstånd där individen är helt eller delvis avskärmad från sin omgivning. Detta kan vara självvalt eller ske ofrivilligt.

Ensamhet definieras som en subjektiv känsla av ångest och ledsamhet till följd av upplevd brist av närhet i relationer (Matthews et al., 2016). Matthews et al. (2016) undersökte konsekvenser av socialt isolerade unga vuxna. Resultatet indikerade på att hög grad social isolering korrelerade med ökad risk för ensamhet och depression.

En influensapandemi kan ge allvarliga konsekvenser i samhället då de sprids snabbt mellan människor och tenderar att pågå i flera månader. För att lindra smittspridningen under en pandemi behövs åtgärder vidtas. En åtgärd är social distansering, där människor ska minska den fysiska kontakten mellan varandra. Att stänga skolor och arbetsplatser kan minska smittspridningen och sänka pressen på sjukvården (Kleczkowski, Maharaj, Rasmussen, Williams, & Cairns, 2015). Att stänga skolor har visat signifikant effekt på minskning av smittspridning (Jackson, Mangtani, Hawker, Olowokure, & Vynnycky, 2014). Folkhälsomyndigheten (2020) uppmanar att samtliga universitetsstudenter ska bedriva distansstudier och inga fysiska möten skall hållas i universitetets lokaler.

Social isolering till följd av en pandemi kan leda till förödande konsekvenser för människans psykiska hälsa. Att införa karantän och begränsa social kontakt kan påverka individens sociala, psykologiska och ekonomiska tillstånd (Usher et al., 2020). De mest sårbara grupperna i samhället är barn, äldre, minoritetsgrupper, utsatta socioekonomiska grupper, kvinnor och individer med psykiska besvär. Drastiska förändringar i samhället, såsom social isolering, kan resultera i känslor av ångest, rädsla och otrygghet. Individer har dessutom rapporterat känslor av ovisshet och osäkerhet kring framtiden under tidigare pandemier (Usher et al., 2020).

Perrin, McCabe, Everly, & Links (2009) har undersökt hur invånare från ett infekterat område behandlats under pandemier. Detta har visat tydliga mönster kring hur individer stigmatiserats på olika sätt, med undvikande beteenden, förolämpningar, avvisande från yrken, inom relationer, service och skola. Individer rapporterade att de även upplevde rasism. Smitta som hotar säkerheten och trygghet i samhället genomsyrar även beteenden som ofta leder till ilska och paranoia hos grupper.

(6)

Dessa känslor kan vidare skapa panik, motstridighet mot styret samt överbelasta sjukhus och kliniker (Perrin, McCabe, Everly, & Links, 2009).

Invånare i ett samhälle drabbat av epidemi eller pandemi kan uppleva sämre psykisk hälsa.

Begränsad social kontakt på grund av covid-19 kan tänkas leda till stressjukdomar, irritabilitet, insomnia, depression, rädsla och panik, ångest, frustration samt stress till följd av ekonomiska problem (Usher et al., 2020). Under SARS-epidemin år 2003 sattes en stor grupp individer i karantän i Toronto. Efter epidemin rapporterade 28.9% depressiva symptom och 31.2% symptom av PTSD. De individer som spenderar längre tid i karantän upplevde dessutom högre grad av depressiva symptom (Perrin et al., 2009).

Perrin et al. (2009) förklarar hur individuella skillnader i personlighet kan spela en vital roll i hur individer reagerar under kriser. Individer med högre intern “locus of control” tenderar att implementera positiva strategier under katastrofer. Att uppleva hög intern “locus of control” innebär att individen upplever sig ha kontroll över sitt liv och öde. Medan individer med hög extern “locus of control” ser sig själva som offer för situationen. De rapporterar dessutom lägre grad av self-efficacy, vilket kan resultera i upplevd frånvaro av rätta resurser och känsla av att inte kunna påverka sin framtid (Perrin et al., 2009). Intern “locus of control” och self-efficacy är positivt korrelerat med motivation. Studie indikerar på att personer med högre grad av intern “locus of control” och self- efficacy presterar bättre (Landine & Stewart, 1998).

Motivation är en central del inom psykologin som främst berör den biologiska, kognitiva och sociala inriktningen (Ryan & Deci, 2000). Motivation förklarar varför en individ väljer ett visst beteende eller aktivitet. Det påverkar dessutom mängden tid och energi individen spenderar på aktiviteten.

Motivation brukar vanligtvis förklaras genom inre och extern motivation (Ryan & Deci, 2000). Inre motivation innebär att individen värdesätter aktiviteten eller beteendet högt och anstränger sig för att bibehålla den. Extern motivation innebär att beteendet utförs främst av yttre uppmuntran, såsom från priser, bekräftelse och pengar. Extern motivation kan uppmuntra ett beteende men för att nå ett genomgående och långvarigt beteende krävs även inre motivation. Detta resulterar i ökad prestation, uthållighet, självkänsla, välmående och högre grad av kreativitet. Dessa faktorer beror i hög grad av inre motivation, oberoende av kompetens och self-efficacy (Ryan & Deci, 2000).

Motivation kan variera i styrka beroende på situation och aktivitet. Lägre grad av motivation tycks uppstå när individen engageras i en aktivitet där målet är att vinna pengar. Det tyder på att den situationsbaserade motivationen påverkas till stor del av den inre motivationen. När tävlingar, deadlines och begränsningar är satta till en specifik aktivitet kan den inre situationsbaserade motivationen förändras (Guay, Vallerand, & Blanchard, 2000).

Self-determination teorin(SDT) förklarar motivation utifrån tre sociala faktorer som anses grundläggande för människan - autonomi, samhörighet och kompetens(Deci & Ryan, 2008). Därtill förklarar teorin behovet av kompetens, autonomi och samhörighet är centrala begrepp för att förstå initieringen och regleringen av beteendet. Kompetens ses vara effektfull för interaktionen med individens miljö, att individen upplever sig kompetent och kapabel. Vid frustration kan känsla av tvivel och misslyckande uppstå (Chen et al., 2015). Behovet av autonomi identifieras som en frihetskänsla vid val av beteende och individens upplevda självbestämmande. Om frustration uppstår kan individen uppleva självpåtagen press och att externa krafter kontrollerar ens val (Chen et al., 2015). Samhörighet refererar till personlig anknytning och band som utvecklas mellan individer, medan om frustration uppstår i relationer med andra kan känsla av utfrysning och ensamhet framkallas (Guay et al., 2000).

SDT är starkt kopplat till inre motivation och anses ligga till grund för att uppleva aktiviteter som givande. För att individen ska uppleva hög tillfredsställelse behöver känsla av autonomi, kompetens och samhörighet uppfyllas. Uppfylls inte dessa behov kan den personliga utvecklingen hos individen stagnera och istället skapa ett frustrerat beteende (Deci & Ryan, 2008). En positiv association mellan tillfredsställelse och välmående har påvisats. De som rapporterar högre tillfredsställelse rapporterar också att de är mer nöjda med sig själva, däribland högre självförtroende (Chen et al., 2015).

Deci & Ryan (1985) menar att SDT är uppbyggt av fyra komponenter - inre motivation, extern reglering, identifierad reglering och amotivation. Inre motivation innebär att individen upplever

(7)

aktiviteten som intressant och trevlig. Beteendet är valt på grund av inre faktorer som stärker den egna personliga utvecklingen. Extern reglering inträffar när beteendet är reglerat efter belöning, alternativt för att undvika en negativ konsekvens. Detta kan resultera i ett påtvingat beteende, oavsett om det bringar belöning eller sanktion (Deci & Ryan, 1985). Identifierad reglering uppstår när beteendet är högt värderat och valt av individen själv. Däremot är yttre stimuli viktiga för att beteendet ska fortlöpa. Amotivation innebär en obalans mellan inre och yttre motivation. En otydlighet uppstår kring vilket beteende som krävs för önskvärt resultat. Amotiverade beteenden är inte autonoma på grund av brist av syfte samt brist på belöning. Detta koncept kan liknas med “inlärd hjälplöshet”, där individen upplever känslor av otillräcklighet och brist på kontroll (Deci & Ryan, 1985).

Vidare påverkas graden av inre motivation av individens tro på sin egen förmåga, vilket definieras av Bandura (1994) som self-efficacy. Self-efficacy är ett multidimensionellt konstrukt som varierar i grad av styrka beroende på uppgift och situation. Upplevd grad av self-efficacy påverkar hur individen känner, tänker, beter och motiverar sig. En individ med hög grad av self-efficacy vågar utmana, utforska och genomföra aktiviteter av ny karaktär. Det påverkar individen på ett sätt som leder till mer inre intresse och engagemang i det som utförs. Individer identifierar sig inte med misslyckanden utan använder sina kunskaper och tillgångar för att bemästra det som inte gått som planerat. Nya situationer kan individen kontrollera utan problem. En hög grad av self-efficacy möjliggör för personliga prestationer, minskar stress och minskar risken för depressiva symptom (Bandura, 1994).

Self-efficacy kan förbättras genom fyra centrala tillvägagångssätt. Ett sätt är att bemästra ny kunskap och färdigheter. Att klara av svåra hinder i livet kan öka graden av self-efficacy. Ett annat sätt är genom sociala modeller. Det innebär att individens tro på sin egen förmåga påverkas av andras prestationer. Individer man identifierar sig med som bemästrat uppgifter liknande det man själv vill bemästra ökar benägenheten för beteende (Bandura, 1994).

Enligt Bandura (1977) finns det olika strategier som kan tillämpas för att nå en framgångsrik prestation. Exempel på strategi är positiv feedback och tillämpning av effektiva kognitiva resurser.

Detta innebär att individen når en målsättning och samtidigt ökar self-efficacy, som positivt influerar framtida motivation. Komarraju och Nadler (2013) menar att studenter med låg self-efficacy upplever sin förmåga som rigid, medan de med hög self-efficacy strävar efter utmaning och ny kunskap. En hög grad av self-efficacy tycks även påverka individers motivation till att utöva fysisk aktivitet. (McAuley &

Blissmer, 2000)

Mattsson, Jansson & Hagströmer (2016) definierar fysisk aktivitet som en kroppsrörelse där energiförbrukningen överstiger viloförbrukning. Fysisk aktivitet kan delas upp i aerob(kondition)- och muskelstärkande träning. Folkhälsomyndigheten (2019) rekommenderar minst 150 minuter fysisk aktivitet i veckan, alternativt 75 minuter högintensiv rörelse i veckan. Muskelstärkande träning bör utföras minst 2 gånger i veckan där alla muskelgrupper ska omfattas (Folkhälsomyndigheten, 2019).

Fysisk aktivitet har visat positiva effekter på den fysiska hälsan och upplevd livskvalitet. Det minskar risken för diverse sjukdomar och för tidig död, samt förbättrar mental hälsa. (Sundblad, Jansson, Renstrom & Engstrom, 2008; Harris, Cronkite, & Moos, 2006; Bhochhibhoya, Amir, Branscum, Paul, Taylor, Laurette, & Hofford, Craig, 2014) Tidigare forskning visar att hög grad av skärmtid och låg grad av fysisk aktivitet kan ge på sämre mental hälsa (Cao, Qian, Weng, Yuan, Sun, Wang, & Tao, 2011).

De senaste decennierna har fokus riktats mot de fysiska fördelarna med fysisk aktivitet vilket förväntats ge betydande effekt på ökad rörelse hos befolkningen. I kontrast till detta har studier visat att en aktiv livsstil främst beror på graden av motivation. Kilpatrick, Hebert, & Jacobsen (2002) har undersökt relationen mellan SDT och fysisk aktivitet vilket visat att inre motivation i större utsträckning förklarar högre grad av aktiv livsstil jämfört med extern motivation. SDT förklarar att individer som utövar fysisk aktivitet med syfte att öka sin autonomi, kompetens och tillhörighet kan uppnå tillfredsställelse om omgivningen möjliggör detta (Kilpatrick et al., 2002).

Tidigare studier tyder på att SDT är ett bra mått för att utforska huruvida individer fortsätter eller avslutar att utöva sin idrott (Frederick, Recascino & Ryan, 1995; Ryan & Deci, 2000; Vallerand &

Rousseau, 2001). En studie på gymnaster visade att de individer som valde att avsluta sin idrott hade mer externa motiv vid idrottens början. De med hög inre motivation tenderade istället att fortsätta

(8)

med idrotten under en längre tid (Ryska, Hohensee, Cooley & Jones, 2002). Enligt Mullan & Markland (1997) har de individer som inte tränar frekvent visat signifikant lägre nivåer av inre motivation.

I och med flertalet konsekvenser av social isolering kan det vara viktigt att upprätthålla god fysik och rutin. Att vara fysiskt aktiv är associerat med förbättrad hälsa, kognitiv funktion och reducerad dödlighet (Shankar, McMunn, Banks, & Steptoe, 2011). En studie som undersökte associationen mellan fysisk aktivitet och social isolering hos äldre visade på att låg mängd fysisk aktivitet och hög social isolering ökade depressiva symtom samt genererade sämre generell hälsa (Robins, Hill, Finch, Clemson, & Haines, 2018). Individer med mindre sociala nätverk rapporterade mindre hälsosamma dieter, stor alkoholkonsumtion och mindre fysisk aktivitet. Individer som är isolerade har sämre möjlighet att influeras av andra. Hög grad av ensamhet ökar risken för lägre grad av fysisk aktivitet, rökning och hälsorelaterade riskbeteenden. Shankar et al. (2011) menar att social interaktion med nära och kära är betydelsefullt för att bibehålla en hälsosam livsstil. Fysisk aktivitet har dessutom positiv effekt på akademisk prestation, där träning av aerob karaktär gav större effekt än muskelstärkande träning (So, 2012).

Studenter med hög grad av inre motivation engagerar sig i sina studier på grund av inre drivkraft att uppnå mål. Dessa individer visar stort intresse och glädje för att lära och utveckla sin akademiska kunskap. Studenter med hög nivå av inre motivation tycks inte behöva några yttre belöningar för att ta till sig ny kunskap och prestera på hög nivå. Detta möjliggör för effektivare arbetssätt och utmaningar upplevs som uppnåeliga. Hög grad av inre motivation skapar en starkare positiv känsla hos individen när uppgifter fullbordats. Studenter med hög grad av yttre motivation rapporterar svårigheter med att genomföra uppgifter i tid, upplever tvång att lära sig samt studerar med minsta möjliga engagemang. Hög grad av inre motivation genererar fördelaktiga inlärningsstrategier och bättre problemlösningsförmåga för nya uppgifter. Yttre motiverade studenter tenderar istället att dra sig mot enklare uppgifter för att tillhandahålla belöningen snabbt (Afzal, Ali, Aslam Khan, & Hamid, 2010).

Ett flertal studier har visat på positiv korrelation mellan hög grad av inre motivation och akademisk prestation (Khalaila, 2015; Gottfried, 1990). Studier har visat att studenter som upplever kompetens, autonomi och samhörighet också har en starkare drivkraft att lyckas. Vidare ökar dessa studenters resultat på examinerande inslag. Inre motivation har i vissa fall verkat som medierande effekt. (Ahmed & Bruinsma, 2006; Guay, Ratelle, Roy & Litalien, 2010; Ryan & Deci, 2000). Afzal et al.

(2010) menar att studenter som presterar bra också ökar sin inre motivation. Inre motivation är en god indikator på hur länge studenten fortsätter med sina studier. De har även en mer genomgående prestation medan studenter som drivs av yttre motivation tenderar att prestera bra vid specifika tillfällen (Afzal et al., 2010)

Mot denna bakgrund är syftet med denna studie att undersöka om motivation för fysisk aktivitet och akademiska studier förändras av begränsad social kontakt.

Våra frågeställningar är följande:

1.Förändras deltagarnas motivation till att bedriva akademiska studier samt utföra fysisk aktivitet när den sociala kontakten är begränsad?

2.Vilken betydelse har individuella faktorer såsom self-efficacy, autonomi, kompetens och samhörighet för en eventuell förändring vad gäller deltagarnas motivation till fysisk aktivitet och akademiska studier över tid när sociala kontakten är begränsad?

Metod Deltagare/Urval

Deltagare som rekryterades till denna studie bestod av totalt 51 universitetsstudenter från sex olika högskolor och universitet i Sverige. Urvalet baserades på ett bekvämlighetsurval där studien riktade sig mot endast studenter som för tillfället var inskrivna på ett universitet eller högskola i Sverige.

Inbjudan till studien skickades ut på facebook (på tidslinje och i klassgrupper) där individer fick skriva ett personligt meddelande(PM) till testledarna med godkännande av deltagande samt deras mailadress. Mailadressen användes för att skicka enkäten samt möjliggöra för senare kontakt. Därefter informerades deltagarna via mejl vad deltagande i studien innebar, hur deras

(9)

uppgifter lagrades samt hur resultatet kommer att presenteras. För att sedan svara på enkätfrågorna behövde studenterna delge sitt godkännande. Studenterna informerades om att de när som helst kunde välja att avbryta sitt deltagande utan vidare förklaring.

Enkäten genomfördes via ”Textalk Websurvey” och endast författarna samt handledaren hade åtkomst till informationen. Efter tre veckor skickades en uppföljningsenkät ut till de deltagare som svarat på första enkäten. Den första versionen omfattade SIMS, BPNSFS, S-GSE samt demografiska frågor. Uppföljningsenkäten omfattade samtliga delar, dock med en avkortad version av demografiska frågor. Frågorna gällande social isolering var av störst vikt för analys.

Uppföljningsenkäten besvarades av 34 deltagare vilket gav en svarsfrekvens på 66,67 %. Bortfallet var därmed 17 deltagare. Åldern på deltagarna varierade mellan 20-30år (M=24.25, SD=2.56) och 20 deltagare var män och 31 deltagare var kvinnor. Längden på studietid varierade från 2 terminer till 10 terminer. Deltagare som inte fyllt i hela enkäter exkluderades. Vidare fanns inga exkluderingsanspråk.

Frågeformulär

Den initiala enkäten som skickade ut bestod av 87 frågor där deltagarna fick besvara frågor gällande levnadssituation, tillfredsställelse (SDT), frustration (SDT), self-efficacy samt motivation för fysisk aktivitet och akademiska studier. De skalor som mäter SDT och motivation har översatts från engelska till svenska av studiens författare. Uppföljningsenkäten skickades ut till samtliga tre veckor från att de svarat på den första enkäten.

Den första delen av enkäten bestod sammanlagt av 20 frågor som utformats av författarna.

Dessa frågor bestod av bakgrundsinformation som involverade frågor kring studenternas levnadssituation, mängd social kontakt, grad av ensamhet, längd av studietid samt hur fysiskt aktiv studenterna anser sig vara. Dessa frågor hade som uppgift att tillsammans med de empiriska skalorna ge bredare helhetsbild kring studenternas nuvarande levnadssituation och möjligtvis ge indikering på effekt av rådande situation. Frågorna skulle vidare undersöka hur studenternas levnadssituation påverkats av stängda universitet samt begränsad social kontakt.

Mängd social kontakt undersöktes genom skalor från 0–100. Social kontakt operationaliserades med hjälp av skalor för att synliggöra skillnader mellan studenterna. Exempel på hur dessa frågor utformats var; “Uppskatta hur många timmar social kontakt du har varje dag” samt

“Hur ensam känner du dig? På en skala från 0–100 där 100 är väldigt ensam”.

För att mäta studenternas motivation till fysisk aktivitet och akademiska studier användes

“The Situational Motivation Scale (SIMS)” (Guay et al, 2000). SIMS upprepades två gånger där första formuläret syftade på akademiska studier, och den andra på fysisk aktivitet. Denna skala har demonstrerat hög grad av reliabilitet (Standage, Duda, Treasure & Prusak, 2003) och validitet (Standage et al, 2003; Guay et al, 2000). Då originalskalan är utformad på engelska översatte författarna SIMS till en svensk version i samförstånd med handledaren. Ett exempel på hur frågorna utformades från engelsk till svensk version var; “Because I think that this activity is pleasant” till “För jag tycker aktiviteten är trevlig”.

Instrumentet består av 16 frågor rörande situationsbaserad motivation. Instrumentet är uppdelad i fyra subkategorier av motivation; inre motivation, identifierad reglering, extern reglering, och amotivation. Varje subkategori representerar fyra frågor var i skalan. Studenterna fick svara på frågorna genom en Likert-skala på ett intervall mellan 1 till 7, där 1 representerade “Instämmer inte alls” och 7 representerade “Instämmer exakt”. Studenterna fick utgå utifrån frågeställningen “Varför är du nuvarande engagerad i denna aktivitet?” och därefter uppskatta från 1 till 7 hur väl påståendet stämmer överens. Studenterna informerades att ordet “aktivitet” hänvisades antingen till fysisk aktivitet eller akademiska studier. Exempel på hur ett påstående såg ut i detta formulär var “För att jag tycker att aktiviteten är intressant” och “Jag känner att jag måste utföra aktiviteten” (Guay et al, 2000). Endast delskalan för inre motivation användes i denna studie. Ett medelvärde av frågorna rörande inre motivation räknades ut för att kunna analysera datan (Guay et al, 2000).

Graden av autonomi, kompetens och samhörighet mättes genom Basic Psychological Need Satisfaction and Frustration Scale(BPNSFS). Instrumentet är uppbyggt av 24 frågor rörande två

(10)

dimensioner, tillfredställning och frustration av autonomi, kompetens och samhörighet. Samtliga subkategorier tilldelades åtta frågor. Autonomi mättes genom frågor rörande hur individen upplever sina val som fria eller inte (exempel: Jag upplever en känsla av valmöjlighet och frihet i de saker jag åtar mig). Kompetens syftade till att mäta hur individen upplever sig kapabel till att uppnå mål och beteenden med framgång (exempel: Jag upplever att jag kan utföra uppgifter bra). Samhörighet mätte individens relation till andra (exempel: Jag upplever att de personer jag bryr mig om också bryr sig om mig). Studenterna fick svara på frågorna genom en Likert-skala på ett intervall mellan 1-5, där 1 representerade “Inte alls sant” och 5 representerade “Helt sant” (Chen et al., 2015).

Flertalet studier visar att instrumentet håller en hög nivå av reliabilitet och validitet (Costa, Ingoglia, Inguglia, Liga, Lo Coco, & Larcan, 2018; Chen et al, 2015; Cordeiro, Paixão, Lens, Lacante and Luyckx, 2016). Chen et al. (2015) visade på hög validitet i BPNSFS oberoende av kultur och språk, däribland den engelska versionen.

Skalan översattes från en engelsk version till en svensk version av författarna i samförstånd med handledaren. Ett exempel på hur frågorna utformades från engelsk till svensk version var; “I feel that people who are important to me are cold and distant towards me” till “Jag upplever att personer som är viktiga för mig är kalla och distanserade mot mig”.

För att analysera data räknades medelvärdet ut för samtliga delar - autonomifrustration, autonomitillfredställelse, kompetensfrustration, kompetenstillfredsställelse, samhörighetsfrustation och samhörighetstillfredställelse (Chen et al., 2015). Därefter summerades frustrationsskalorna och tillfredsställelseskalorna separat där medelvärdet framställdes.

Self-efficacy mättes genom en svensk version av General Self-efficacy Scale(S-GSE) (Löve, Moore, & Hensing, 2012). S-GSE är uppbyggt av 10 frågor som från början arbetades fram i en tysk version som därefter översatts till flera olika språk. Studenterna fick svara på frågorna genom en Likert-skala på ett intervall mellan 1-4, där 1 respresenterade “Stämmer inte alls” och 4 representerade “Stämmer helt och hållet”.

Skalan har uppmätt hög reliabilitet och validitet i den tyska versionen (Schwarzer, Jerusalem, Weinman, Wright, & Johnston, 1995). Även den svenska versionen har visat på hög reliabilitet och validitet (Löve et al., 20128). 25 länder har använt och översatt denna skala, där Cronbach’s alpha har en spridning på alpha=.75–.91. Detta tyder på att self-efficacy mätt utifrån denna skala är ett multidimensionellt och universellt konstrukt. Exempel på frågor ur detta formulär är: “Jag lyckas alltid lösa svåra problem om jag bara anstränger mig tillräckligt” och “Till och med överraskande situationer tror jag mig klara av bra”. För att analysera data summerades alla svaren på enkäten och den totala summan är graden av self-efficacy. Graden kunde variera mellan 10 och 40, där högre summa indikerade starkare tilltro till sin förmåga. Ett medelvärde av alla deltagares resultat räknades sedan ut (Löve et al., 2013).

Design och dataanalys

Detta är en kvantitativ studie som mäter graden av motivation från ett tillfälle till ett annat. Urvalet är ett bekvämlighetsurval och studiens design klassas därmed som kvasi-experimentell. Studien är longitudinell då deltagarnas grad av motivation följdes över tid. Data från enkäterna konverterades till en excel-fil där variablerna ändrades till nummer för att möjliggöra statistisk analys.

Dataprogrammet som användes för analys var SPSS. Ett beroendet-test användes för att analysera skillnader i testtillfälle 1 och 2. Ett oberoendet-test användes för att mäta skillnad i hög grupp och låg grupp relaterat till self-efficay, tillfredställelse (T) och frustration (F). Hög och låg grupp

fastställdes utifrån median för respektive faktor. Deskriptiv statistik inkluderades för att mäta bland annat medelvärde och standardavvikelse.

Etiska överväganden

Studie vidtog åtgärder för att bevara deltagarnas integritet. Lagring av data från självskattningsenkäterna utfördes på ett etiskt tillvägagångssätt. Resultatet från studien användes enbart i forskningssyfte. E-mailadresser samlades endast in för att kontakta deltagare. Deltagarna blev informerade om dennes rättigheter, anonymitet samt behandling av data. För att delta i enkäten

(11)

behövde deltagarna ge sitt godkännande genom att markera “Jag samtycker”. Deltagare hade rätt att avsluta pågående studie utan vidare förklaring.

Resultat

Ett beroendet-test visade på en statistiskt icke-signifikant skillnad av social kontakt, i hemmet, utanför hemmet och virtuellt mellan testtillfälle 1 och testtillfälle 2. En icke-signifikant skillnad observerades även vad gäller upplevd ensamhet. Samtliga deltagare hade någon form av social kontakt varje dag, se tabell 1.

Tabell 1

Social kontakt. Resultat från deskriptiv statistik för social kontakt under testtillfälle 1 och testtillfälle 2.

Social kontakt Mätning M SD

I hemmet T1 5.44 4.54

T2 5.44 5.22

Utanför hemmet T1 2.82 3.51

T2 2.41 2.50

Virtuellt T1 2.85 2.05

T2 3.74 2.50

Upplevd ensamhet T1 26.0 21.9

T2 26.5 18.7

Notering: Social kontakt i hemmet, utanför hemmet och virtuellt hänvisas som antal timmar i veckan. Upplevd ensamhet rapporterades genom ett intervall på 1-100.

Skillnad på inre motivation för studier mellan testtillfälle 1 och testtillfälle 2 analyserades genom ett beroendet-test. Resultatet visar att en signifikant skillnad i studiemotivation har skett från testtillfälle 1(M=4.84, SD=0.17) och testtillfälle 2(M=4.45, SD=0.21), t(32)=2.36, p<0.05.

Skillnad på inre motivation för fysisk aktivitet mellan testtillfälle 1 och testtillfälle 2 analyserades genom ett beroendet-test. Resultatet visar en statistiskt icke-signifikant skillnad för motivation till fysisk aktivitet från testtillfälle 1(M=5.76, SD=0.17) och testtillfälle 2(M=5.42, SD=0.24), t(32)=1.68, p=0.10.

Deskriptiv statistik visar graden av rapporterad self-efficacy, autonomi, kompetens och samhörighet. Ett beroendet-test visar en icke-signifikant skillnad mellan testtillfälle 1 och testtillfälle 2 för samtliga delskalor, se tabell 2.

Tabell 2

Self-efficacy och SDT. Resultat från deskriptiv statistik för graden av self-efficacy, autonomi, kompetens och samhörighet under testtillfälle 1 och testtillfälle 2.

Self-Efficacy/SDT Mätning M SD

Self-efficacy T1 28.2 4.44

T2 28.7 4.41

T-Autonomi T1 3.66 0.61

T2 3.59 0.59

T-Kompetens T1 3.74 0.70

T2 3.61 0.77

T-Samhörighet T1 4.28 0.48

T2 4.24 0.56

F-Autonomi T1 2.69 0.66

T2 2.79 0.73

(12)

F-Kompetens T1 2.72 0.82

T2 2.69 0.74

F-Samhörighet T1 1.77 0.60

T2 1.83 0.72

Resultatet av oberoendet-test visar inga statistiska skillnader vad gäller grad av self-efficacy, t(1,31)=- 0.39, p=0.70, tillfredsställelse, t(1,31)=-1.82, p=0.08 och frustration, t(32)=-0.19, p=0.85, kopplat till motivation till studier, se tabell 3.

Tabell 3

Gruppskillnader för motivation till studier. Resultat efter oberoende t-test för hög och låg grad av self-efficacy, tillfredsställelse och frustration för motivation till studier.

Motivation till studier T1

Motivation till studier T2

Grupper M SD M SD

Self-Efficacy Låg 4.78 0.99 4.47 1.17

Hög 4.91 0.98 4.42 1.31

Tillfredsställelse Låg 4.50 1.02 4.18 1.28

Hög 5.09 0.88 4.68 1.13

Frustration Låg 4.80 1.07 4.36 1.24

Hög 4.86 0.92 4.54 1.21

Resultat av oberoende t-test visar inga statistiska skillnader vad gäller grad av self-efficacy, t(1,31)=1.02, p=0.32, tillfredsställelse, t(1,31)=-0.48, p=0.64 och frustration, t(32)=-0.13, p=0.90, kopplat till motivation till fysisk aktivitet, se tabell 4.

Tabell 4

Gruppskillnader för motivation till fysisk aktivitet. Resultat efter obereonde t-test för hög och låg grad av self-efficacy, tillfredsställelse och frustration för motivation till fysisk aktivitet.

Motivation till fysisk aktivitet T1

Motivation till fysisk aktivitet T2

Grupper M SD M SD

Self-Efficacy Låg 5.90 0.93 5.59 1.49

Hög 5.55 1.04 5.20 1.23

Tillfredsställelse Låg 5.67 1.07 5.42 1.33

Hög 5.83 0.92 5.43 1.46

Frustration Låg 5.73 0.90 5.45 0.98

(13)

Hög 5.78 1.06 5.40 1.70

Diskussion

Resultatet från denna enkätstudie visade signifikant skillnad till studiemotivation från testtillfälle 1 till testtillfälle 2, det vill säga deltagarna rapporterade lägre studiemotivation under testtillfälle 2 jämfört med resultatet från tillfälle 1. Resultatet för fysisk aktivitet mellan testtillfälle 1 och testtillfälle 2 visar på avtagande motivation men når ingen signifikansnivå. Nollhypotesen kan därav inte förkastas.

Studiesituationen förändrades drastiskt för universitetsstudenter våren 2020, där klassrumsbaserad undervisning skiftades till distansstudier från en dag till en annan. Ett signifikant resultat för lägre studiemotivation över tid skulle kunna förklaras av att studenter tvingats studera på ett icke-önskvärt sätt. Samtidigt som stöd och support från lärare och klasskamrater begränsats. När första enkäten skickades ut hade en månad av distansstudier fortlöpt. Deltagarna i enkätstudien hade precis börjat anpassa sig till ett nytt sätt att studera på. Då social kontakt är viktig för motivation (Hawkley et al., 2009) kan längre tid av begränsat stöd och support från skolan orsaka problem i studiemotivation. Det icke-signifikanta resultatet till motivation för fysisk aktivitet kan förklaras genom att ett fysiskt aktivt beteende är enklare att upprätthålla. Färre restriktioner har stiftats kring fysisk aktivitet och beteendet har snarare uppmuntrats. Förutsättningar för att bedriva fysisk aktivitet finns fortsatt kvar, såsom tillgång till gym och idrottsanläggningar.

Studenterna rapporterade hög grad av social kontakt varje dag samt skattade låg grad av upplevd ensamhet. Samtliga studenter hade någon form av social kontakt varje dag. Studenterna skattade högt för samhörighet både i testtillfälle 1 och testtillfälle 2. Denna faktor skildrar frågor kring relationer och grad av ensamhet. Detta tyder på att deltagarna hade en positiv upplevelse av nuvarande relationer samt socialt stöd. Socialt stöd tycks nödvändigt för att bibehålla god mental hälsa vilket i sin tur influerar individens motivation. Reducerad social interaktion kan bidra till ökad risk för kognitiv nedsättning, ångest och depression (House et al, 1988). Tidigare longitudinell studie har visat på hur ensamhet reducerar fysiskt aktivt beteende (Hawkley et al., 2009). Social isolering och upplevd ensamhet kan få individen att uppleva sin tillvaro som rigid och svår att kontrollera.

Sedermera kan detta framkalla känslor av inflexibilitet, rädsla och otrygghet (Perrin et al., 2009). Detta ligger till grund för forskning som rapporterat att isolerade individer har sämre möjlighet att influeras av andra och därför också saknar stöd och uppmuntran som nära vänner och familj bidrar med (Shankar et al., 2011). Eftersom resultatet visar på att deltagarna upplevde hög grad av social kontakt och samhörighet, samt låg grad av upplevd ensamhet kan det tänkas att deltagarna ännu inte påverkats av restriktionerna i detta anseende. Tidsaspekten för hur länge begränsad social kontakt pågår kan vara en viktig faktor i hur individer upplever samhörighet med andra. En längre period av begränsad social kontakt kan öka graden av upplevd ensamhet och social isolering.

Ett begränsat urval är inte representativt för en större population och eftersom resultatet reflekterar ett smalt urval av studenter i Sverige kan det tänkas att andra studentgrupper påverkas annorlunda under rådande situation. Nyblivna studenter som inte skapat ett större socialt nätverk kan känna ett större utanförskap och behov av social kontakt. Ett större randomiserat urval är att föredra om en liknande studie skulle replikeras. En tydlig trend hos deltagarna i denna studie visar på höga resultat i self-efficacy, tillfredsställelse och social kontakt samt låga resultat i frustration. Det kan tänkas att individer med väldigt låg grad av motivation inte deltar i studier av denna karaktär. Att delta i en studie kräver engagemang och uppoffring av tid vilket de med låg grad av motivation kan tänkas sakna (Deci & Ryan, 2008).

Motivation till fysisk aktivitet och studiemotivation har båda minskat i viss grad men visadeingen relation till rapporterade nivåer av self-efficacy, samhörighet, kompetens eller autonomi.

Analys visade ingen signifikant skillnad mellan hög och låg grad av self-efficacy relaterat till studiemotivation eller motivation till fysisk aktivitet. Deltagarna skattade relativt högt på upplevd self- efficacy under testtillfälle 1 och testtillfälle 2. En liten skillnad kunde observeras hos studenter på tillfredsställelse där hög tillfredsställelse positivt influerar studiemotivation. Detta resultat är emellertid icke-signifikant. Ingen signifikant nivå mellan grupper som rapporterade hög eller låg grad av frustration kan observeras. Studenter med hög grad av frustration samt låg grad av frustration

(14)

rapporterade liknande nivå av studiemotivation och motivation för fysisk aktivitet. Resultatet visade en generellt låg grad av rapporterad frustration.

Om upplevd ensamhet influerar studenters self-efficacy, autonomi, samhörighet och kompetens kan detta tänkas påverka studenters motivation negativt gentemot både studier och fysisk aktivitet. Self-efficacy och SDT ses som nära korrelerat med motivation, personlig utveckling och tro på sin egen förmåga. Samtliga studenter skattade högt på self-efficacy, tillfredsställelse och frustration vilket resulterade i två snarlika grupper. En stor del av deltagarna hade ett resultat nära medianen.

Detta kan förklara varför deltagarna hade liknande motivation trots grupptillhörighet. Det kan tänkas att resultatet sett annorlunda ut om undersökningens pågått under längre tid. Om studien pågått från terminsstart till terminsslut hade längre tid förflutit mellan testtillfälle 1 och testtillfälle 2. Detta hade möjliggjort en annan utgångspunkt, där första enkäten hade besvarats när universiteten fortfarande stod öppna. Skillnader i bland annat social kontakt innan och efter restriktioner hade kunnat generera ett annat resultat.

Trots upplevd hög inre motivation skulle detta kunna rubbas om individers holistiska livsstil inte längre fungerar som den tidigare gjort. När ett samhälle sätts i karantän eller om invånare uppmanas att socialt distansera sig skapas stora begränsningar, i synnerhet om det inte är självvalt.

Tidigare studie har poängterat att psykologisk påfrestning som begränsad social kontakt kan utvecklas över tid i form av ångest, depression eller PTSD (Usher et al, 2020). Det kan därför vara gynnsamt att ett samhälle inför strategier som hjälper individer att bibehålla god mental och fysisk hälsa. Ytterligare neurologisk forskning kan bidra med att undersöka hur social isolering tillsammans med låg motivation, låg fysisk aktivitet och hög grad av upplevd ensamhet påverkar kognitiva resurser.

Hjärnforskning har tidigare visat kognitiv nedgång hos individer som upplever ensamhet under längre perioder (Cacioppo & Hawkley, 2009).

Genom att skapa ett holistiskt tillvägagångssätt där samtliga utsatta grupper tas i beaktning kan känsla av samhörighet och trygghet förmedlas till invånarna. På grund av covid-19 smittspridningen skapas ytterligare möjligheter att efterforska hur sådan stor belastning på samhället kan påverka individers mentala och fysiska hälsa. Det kan vara betydande att undersöka om vissa individer besitter egenskaper som anses gynnsamma under oroliga tider som dessa.

(15)

Referenser

Afzal, H., Ali, I., Khan, M. A., and Hamid, K. (2010). A Study of University Students’ Motivation and Its Relationship with Their Academic Performance. International Journal of Business and Management, 5(4), 80-89.

Ahmed, W. and Bruinsma, M. 2006. A structural model of self‐concept, autonomous motivation and academic performance in cross‐cultural perspective. Electronic Journal of Research in Educational Psychology, 4(3): 551–576. Bandura, A. (1977). Self-efficacy: The exercise of control. New York: Freeman

Bandura, A. (1994). Self-efficacy. In V. S. Ramachaudran (Ed.), Encyclopedia of human behavior (Vol.

4, pp. 71-81). New York: Academic Press. (Reprinted in H. Friedman [Ed.], Encyclopedia of mental health. San Diego: Academic Press, 1998).

Bhochhibhoya, A., Branscum, P., Taylor, E., & Hofford, C. (2014). Exploring the relationships of physical activity, emotional intelligence, and mental health among college students. American Journal of Health Studies, 29(2).

Cacioppo, J. T., & Hawkley, L. C. (2009). Perceived social isolation and cognition. Trends in cognitive sciences, 13(10), 447-454

Calvo, T. G., Cervelló, E., Jiménez, R., Iglesias, D., & Murcia, J. A. M. (2010). Using self-determination theory to explain sport persistence and dropout in adolescent athletes. The Spanish journal of psychology, 13(2), 677-684.

Cao, H., Qian, Weng, Yuan, Sun, Wang, & Tao. (2011). Screen time, physical activity and mental health among urban adolescents in China. Preventive Medicine, 53(4-5), 316–320.

https://doi.org/10.1016/j.ypmed.2011.09.002)

Chen, B., Vansteenkiste, M., Beyers, W., Boone, L., Deci, E. L., Van der Kaap-Deeder, J., Duriez, B., Lens, W., Matos, L., Mouratidis, A., Ryan, R. M., Sheldon, K. M., Soenens, B., Petegem, S. V. &

Verstuyf, J. (2015). Basic psychological need satisfaction, need frustration, and need strength across four cultures. Motivation and Emotion, 39(2), 216-236. Doi:

https://doi.org/10.1007/s11031-014-9450-1

Cordeiro, P., Paixão, P., Lens, W., Lacante, M. & Luyckx, K. (2016). The Portuguese Validation of the Basic Psychological Need Satisfaction and Frustration Scale: Concurrent and Longitudinal Relations to Well-being and Ill-being. Psychologica Belgica, 56(3), 193–209. Doi: http://doi.

org/10.5334/pb.252

Costa, S., Ingoglia, S., Inguglia, C., Liga, F., Lo Coco, A., & Larcan, R. (2018). Psychometric evaluation of the basic psychological need satisfaction and frustration scale (BPNSFS) in Italy. Measurement and Evaluation in Counseling and Development, 51(3), 193-206.

Courneya, K. S., & McAuley, E. (1995). Cognitive mediators of the social influence-exercise adherence relationship: A test of the theory of planned behavior. Journal of Behavioral Medicine, 18, 499 –515

Deci, E. L., & Ryan, R. M. (1985). Self-determination and intrinsic motivation in human behavior. EL Deci, RM Ryan.–1985.

Deci, E. L., & Ryan, R. M. (2008). Self-determination theory: A macrotheory of human motivation, development, and health. Canadian psychology/Psychologie canadienne, 49(3), 182.

Falahee, M. L., Benkert, R., George, N. M., Brogan Hartlieb, K., & Cederna, J. (2016). Motivational Interviewing to Increase Physical Activity in Underserved Women. The Journal for Nurse Practitioners, 12(10), 704–709. https://doi.org/10.1016/j.nurpra.2016.11.002)

Fennell, C., Barkley, J. E., & Lepp, A. (2019). The relationship between cell phone use, physical activity, and sedentary behavior in adults aged 18–80. Computers in Human Behavior, 90, 53-59.

Folkhälsomyndigheten. Information till lärosäten och gymnasieskolor om covid-19. Hämtat den 15 maj 2020 från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella- utbrott/covid-19/information-till-skola-och-forskola-om-den-nya-sjukdomen-covid-

19/information-till-larosaten-och-gymnasieskolor/.

(16)

Folkhälsomyndigheten. (2020). Covid-19. Hämtad 2020-03-27 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-

utbrott/covid-19/

Folkhälsomyndigheten. (2020). Fysisk aktivitet – rekommendationer Hämtad 2020-04-27 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk-aktivitet-och-

matvanor/fysisk-aktivitet--rekommendationer/

Frederick-Recascino, C. M., & Ryan, R. M. (1995). Selfdetermination in sport: A review using cognitive evaluation theory. International Journal of Sport Psychology, 26, 5-23.

Gottfried, A. E. (1990). Academic intrinsic motivation in young elementary school children. Journal of Educational psychology, 82(3), 525.

Guay, F., Ratelle, C. F., Roy, A., & Litalien, D. (2010). Academic self-concept, autonomous academic motivation, and academic achievement: Mediating and additive effects. Learning and Individual Differences, 20(6), 644-653.

Guay, F., Vallerand, R. J., & Blanchard, C. (2000). On the assessment of situational intrinsic and extrinsic motivation: The Situational Motivation Scale (SIMS). Motivation and emotion, 24(3), 175-213.

Hardcastle, S., Taylor, A., Bailey, M., & Castle, R, (2008). A randomized controlled trial on the effectiveness of a primary health care based counselling intervention on physical activity, diet and CHD risk factors. Patient Education and Counselling, 70, 31–39).

Harris, A. H., Cronkite, R., & Moos, R. (2006). Physical activity, exercise coping, and depression in a 10- year cohort study of depressed patients. Journal of Affective Disorders, 93(1), 79-85.

Holt‐Lunstad, J., T.B. Smith & J.B. Layton. 2010. Social relationships and mortality risk: a meta‐analytic review. PLoS Med. 7: e1000316.

House, J.S., K.R. Landis & D. Umberson. 1988. Social relationships and health. Science (New York, N.Y.) 241: 540–545

Hughes, J. M., Wilson, M. E., Pike, B. L., Saylors, K. E., Fair, J. N., LeBreton, M., ... & Wolfe, N. D. (2010).

The origin and prevention of pandemics. Clinical Infectious Diseases, 50(12), 1636-1640.

Irani, T. A., Wilson, S. B., Slough, D. L., & Rieger, M. (2014). Graduate student experiences on-and off- campus: Social connectedness and perceived isolation. International Journal of E-Learning &

Distance Education/Revue internationale du e-learning et la formation à distance, 28(1).

Jackson, C., Mangtani, P., Hawker, J., Olowokure, B., & Vynnycky, E. (2014). The effects of school closures on influenza outbreaks and pandemics: systematic review of simulation studies. PloS one, 9(5).

Khalaila, R. (2015). The relationship between academic self-concept, intrinsic motivation, test anxiety, and academic achievement among nursing students: Mediating and moderating effects. Nurse Education Today, 35(3), 432-438.

Kilpatrick, M., Hebert, E., & Jacobsen, D. (2002). Physical activity motivation: A practitioner's guide to self-determination theory. Journal of Physical Education, Recreation & Dance, 73(4), 36-41.

Kim, J. (2011). Developing an instrument to measure social presence in distance higher education.

British Journal of Educational Technology, 42(5), 763-777.

Kleczkowski, A., Maharaj, S., Rasmussen, S., Williams, L., & Cairns, N. (2015). Spontaneous social distancing in response to a simulated epidemic: a virtual experiment. BMC public health, 15(1), 973.

Komarraju, M., & Nadler, D. (2013). Self-efficacy and academic achievement: Why do implicit beliefs, goals, and effort regulation matter?. Learning and individual differences, 25, 67-72.

Landine, J., & Stewart, J. (1998). Relationship between Metacognition, Motivation, Locus of Control, Self-Efficacy, and Academic Achievement. Canadian Journal of Counselling, 32(3), 200-12.

Löve, J., Moore, C. D., & Hensing, G. (2012). Validation of the Swedish translation of the general self- efficacy scale. Quality of Life Research, 21(7), 1249-1253.

Matthews, T., Danese, A., Wertz, J., Odgers, C., Ambler, L., Moffitt, A., & Arseneault, T. (2016). Social isolation, loneliness and depression in young adulthood: a behavioural genetic analysis. Social Psychiatry and Psychiatric Epidemiology, 51(3), 339–348. https://doi.org/10.1007/s00127- 016-1178-7

(17)

Mattsson, C. M., Jansson, E., & Hagströmer, M. (2016). Fysisk aktivitet–begrepp och definitioner.[Internet]. Stockholm: Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (FYSS).

McAuley, E., & Blissmer, B. (2000). Self-efficacy determinants and consequences of physical activity.

Exercise and Sport Sciences Reviews, 28, 85– 88.

Mullan, E., Markland, D., & Ingledew, D. K. (1997). A graded conceptualisation of self-determination in the regulation of exercise behaviour: Development of a measure using confirmatory factor analytic procedures. Personality and individual differences, 23(5), 745-752.

Perrin, P. C., McCabe, O. L., Everly, G. S., & Links, J. M. (2009). Preparing for an influenza pandemic:

mental health considerations. Prehospital and disaster medicine, 24(3), 223-230.

Robins, L. M., Hill, K. D., Finch, C. F., Clemson, L., & Haines, T. (2018). The association between physical activity and social isolation in community-dwelling older adults. Aging & Mental Health, 22(2), 175–182. https://doi.org/10.1080/13607863.2016.1242116

Ryan, R. M., & Deci, E. L. (2000). Self-determination theory and the facilitation of intrinsic motivation, social development, and well-being. American Psychologist, 55(1), 68-78. doi:10.1037/0003- 066X.55.1.68

Ryan, R. M., & Deci, E. L. (2000). The ‘‘What’’ and ‘‘Why’’ of goal pursuits: Human needs and the self- determination of behavior. Psychological Inquiry, 11, 227–268.

Ryska, T., Hohensee, D., Cooley, P. D., & Jones, C. (2002). Participation motives in predicting sport dropout among Australian youth gymnasts. North American journal of psychology, 4(2), 199- 210.

Schwarzer, R., Jerusalem, M., Weinman, J., Wright, S., & Johnston, M. (1995). Measures in health psychology: A user’s portfolio. Causal and control beliefs. Windsor, UK: Nfer-Nelson, 35-7.

Shankar, A., McMunn, A., Banks, J., & Steptoe, A. (2011). Loneliness, social isolation, and behavioral and biological health indicators in older adults. Health Psychology, 30(4), 377.

So, W. Y. (2012). Association between physical activity and academic performance in Korean adolescent students. BMC Public Health, 12(1), 258

Standage, M., Duda, J. L., Treasure, D. C., & Prusak, K. A. (2003). Validity, reliability, and invariance of the Situational Motivation Scale (SIMS) across diverse physical activity contexts. Journal of Sport and Exercise Psychology, 25(1), 19-43.

Statstiska centralbyrån. Fyra procent är socialt isolerade. Hämtat den 15 maj 2020 från scb.se:

https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2019/fyra-procent-ar-socialt-isolerade/

Sundblad, G. B., Jansson, A., Saartok, T., Renström, P., & Engström, L. M. (2008). Self-rated pain and perceived health in relation to stress and physical activity among school-students: A 3-year follow-up. Pain, 136(3), 239-249.

Svenska Dagbladet(SvD). 2020. Allt fler ringer om oro och ångest. Hämtad den 21 maj 2020 från:

https://www.svd.se/allt-fler-ringer-om-oro-och-angest

Umberson, D., & Karas Montez, J. (2010). Social relationships and health: A flashpoint for health policy.

Journal of health and social behavior, 51(1_suppl), S54-S66.

Usher, K., Bhullar, N., & Jackson, D. (2020). Life in the pandemic: Social isolation and mental health.

Journal of Clinical Nursing.

Vallerand, R. J., & Rousseau, F. L. (2001). Intrinsic and extrinsic motivation in sport and exercise: A review using the hierarchical model of intrinsic and extrinsic motivation. In R. N. Singer, H. A.

Hausenblas, & C. M. Janelle (Eds.), Handbook of sport psychology (pp. 389-416). New York:

Wiley

Wei, C. W., Chen, N. S. & Kinshuk (2012). A model for social presence in online classrooms. Education Tech Research Development, 60, 529-545.

References

Related documents

Att något är roligt och lustfyllt och ses som ett rent nöje, beskrivs av Ryan och Deci (2000a) vara kopplat till en persons inre motivation och är enligt Loehr och Baldwin (2014)

Vem som skall ta ansvar för barnens fysiska aktivitet är viktigt att ta upp, då någon måste få barnen mer aktiva samt även ge dem motivation till en ökad rörelse.. I studiens

Kan svaret till varför individer är motiverade till fysisk aktivitet hittas genom “de redan motiverade” skulle det kunna ge kunskap om hur fler individer, även de som inte

Har respondenterna i studien en arbetsplats som främjar samhörighet, kompetens och autonomi och därför också en personalgrupp som gärna gör brukarna delaktiga i

Syftet med denna studie har varit att undersöka individer som nyttjar träningsapplikationer och hur dessa påverkar deras motivation till fysisk aktivitet.. Detta för att identifiera

Lärarens förmåga att kunna möta sina elever och anpassa sin undervisning blir därmed avgörande för elevernas intresse och motivation när det gäller att utföra sina uppgifter,

Lärarens förmåga att kunna möta sina elever och anpassa sin undervisning blir därmed avgörande för elevernas intresse och motivation när det gäller att utföra sina uppgifter,

Resultatet visade att många av både männen och kvinnorna ansåg att de hade ett mål med träningen, en koppling till detta kan vara att de känner sig mer motiverade att träna om