Hur används läroboken i svenskundervisningen?

(1)

Självständigt arbete 15 hp

Hur används läroboken i svenskundervisningen?

Fallstudie bland svensklärare på en gymnasieskola

Författare: Adina Rosu Handledare: Sofia Ask Examinator: Astrid Skoglund Termin: ht 2016

Ämne: Svenska Nivå: Grundnivå Kurskod: 4UV90E

(2)

Abstract

Syftet med denna fallstudie är att studera svensklärares uppfattningar om användningen av läroböcker i undervisningen på gymnasiet. Följande frågeställningar besvaras i studien: på vilka olika sätt förhåller sig lärare till läroböcker i svenskundervisningen, vilka motiv finns till lärarnas val att använda eller inte använda läroböcker och hur menar lärarna att deras användning av läroboken i svenskundervisningen har förändrats över tid?

Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande enligt vilket samspelet mellan individ och kollektiv står i fokus och där olika redskap (som läroboken) spelar en väsentlig och teknisk roll. Resultaten visar att läroboken är ett redskap som informanterna använder sig av vid speciella moment i sin undervisning i kombination med en mängd andra olika läromedel. Läroboken erbjuder struktur å ena sidan, men uppfattas som ytlig, styrande och otillräcklig å andra sidan. Detta kan förklaras med hjälp av den sociokulturella teorins tolkning av läroboken som ett tillrättaläggande av innehåll och produkt av en isolerad undervisningsmiljö.

Engelsk titel: How is the textbook used in the teaching of Swedish? A case study of teachers of Swedish in upper secondary school.

Nyckelord

Läroboksanvändning, svenskundervisning, läromedel, redskap, sociokulturellt perspektiv

(3)

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 1

1.1 Syfte och frågeställningar ... 2

2 Bakgrund och teoretiska utgångspunkter ... 2

2.2 Läroboken – definition och historik ... 2

2.3 Tidigare forskning ... 3

2.4 Sociokulturellt perspektiv ... 5

3 Metod och material ... 7

3.1 Insamlingsmetod och material ... 7

3.2 Analysmetod ... 8

3.3 Material- och metodkritik ... 9

3.4 Etiska överväganden ... 9

4 Resultat ... 10

4.1 Variation i läroboksanvändningen över tid ... 10

4.2 För- och nackdelar med läroböckerna ... 11

4.3 Faktorer som styr valet av lärobok ... 12

4.4 Olika läroböcker till olika elevgrupper ... 13

4.5 Olika typer av läromedel används för ökad elevmotivation ... 14

4.6 Sammanfattning ... 15

5 Diskussion ... 16

Referenser ... 20

Bilaga A ... I

(4)

1 Inledning

Traditionell undervisning där läroboken står i centrum (Wikman, 2004:85) håller på att förvandlas till en mer flexibel undervisning till följd av olika faktorer; allt från upplösningen av statens läroboksgranskning i början av 1990-talet (Skolverket, 2006) till skolreformer med förändrade läroplaner och vidare till den tekniska och digitala revolutionen som bland annat lett till en utveckling där digitala läromedel kommer att bli mer och mer vanliga (Wikman, 2004:14).

Imsen konstaterar att den teknologiska utvecklingen har vidgat läromedelsbegreppet till att inbegripa mer än den tryckta läroboken (Imsen, 1999:302).

Vidare noterar hon att det har bedrivits lite forskning på området läromedel samtidigt som dessa i allmänhet och läroboken i synnerhet är en oumbärlig del av undervisningen (1999:303).

Enligt Skolverket har staten tidigare använt läromedlen för att kunna få till stånd en jämbördig skola för alla. Enligt 1992 års läroplanskommitté utgjorde läromedlen den

”faktiskt genomförda läroplanen” (Skolverket, 2006:9). Staten hade mandat att bestämma över val och användning av läromedel, och kursplanerna innehöll till skillnad från dagens, detaljerade instruktioner om innehåll och undervisningsformer. I kommentarer till kursplanerna för olika ämnen gavs det till och med rekommendationer på adekvata läromedel. I dag betonas istället lärares professionella ansvar och frihet att själva välja hur man lägger upp sin undervisning för att eleverna ska nå kunskapsmålen och vilka läroböcker som används i undervisningen bestäms inte från centralt håll utan lokalt, på de enskilda skolorna (Skolverket, 2006). Sedan Skolöverstyrelsen och Statens institut för läromedelsinformation upphörde 1991 har det inte bedrivits någon kontroll av läromedel från statligt håll (Skolverket, 2006).

Lärobokens krav på läsförmåga kopplas även till läs- och skrivsvårigheter hos eleverna, en problematik som skolan alltjämt fortsatt att tampas med (Säljö, 2000). I ljuset av detta är lärares uppfattningar av läromedel viktiga att studera och i den här undersökningen fokuseras hur en grupp lärare förhåller sig till läromedel i sin undervisning i svenska på gymnasieskolan.

(5)

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna undersökning, som utgörs av en fallstudie där sju lärare medverkar, är att studera svensklärares uppfattningar om användningen av läroböcker i undervisningen på gymnasiet. Mina frågeställningar är följande:

1. På vilka olika sätt förhåller sig lärare till läroböcker i svenskundervisningen?

2. Vilka motiv finns till lärarnas val att använda eller att inte använda läroböcker?

3. Hur menar lärarna att deras användning av läroböcker i svenskundervisningen har förändrats över tid?

2 Bakgrund och teoretiska utgångspunkter

I det här avsnittet presenteras först en definition av termerna lärobok och läromedel och därefter en genomgång av tidigare forskning på området läroboksanvändning i grundskolan och gymnasiet. Slutligen beskrivs studiens teoretiska förankring i det sociokulturella perspektivet.

2.2 Läroboken – definition och historik

I sin avhandling På spaning efter den goda läroboken (Wikman, 2004) ges följande definition av läroboken:

Läroböckerna är uttryckligen tänkta att användas för lärande i speciella sociala situationer, dvs. i samband med skolarbete i skolan och i hemmet. (Wikman, 2004:18)

Wikman förtydligar också att läroböcker handlar om litteratur som tillkommit i syfte att

”uppfylla målen för undervisning” (2004:17).

Medan läroboken syftar på en bok omfattas begreppet läromedel av fler medier än den tryckta boken. Enligt Imsen (1999) handlar läromedel om ”allt som används i en inlärningssituation, och som är meningsbärande” (1999:303). Imsen hänvisar till den norska grundskolans läroplan

Läromedel omfattar texter, programvara, ljud och bilder samt läroböcker som har producerats för att tillgodose speciella undervisningssyften, men det kan också vara frågan om material som till en början hade annat syfte, som till exempel tidningsartiklar, spelfilmer eller skönlitteratur. (Imsen, 1999:303)

Läromedel behöver med andra ord inte alltid handla om material som ursprungligen utformats i syftet att undervisa.

(6)

2.3 Tidigare forskning

Det finns inte så mycket tidigare forskning om läromedelsanvändning i gymnasieskolan.

Jag har därför valt att redogöra även för tidigare forskning om läromedelsanvändning i grundskolan, även om undersökningen i den här studien berör gymnasienivån.

Ann-Christine Juhlin Svenssons avhandling Nya redskap för lärande. Studier av lärares val och användning av läromedel i gymnasieskolan (2000) undersöker lärarens attityd till och användning av läromedel. Resultatet baseras på tre olika undersökningar som författaren gjort där hon både intervjuat bibliotekarier och lärare på olika gymnasieskolor, och gjort omfattande enkätundersökningar och klassrumsobservationer.

I Juhlin Svenssons arbete utkristalliseras två riktningar när det kommer till utveckling av läromedelsanvändning: den ena där undervisningen utgår ifrån läroboken och lärarna kompletterar med övriga läromedel som datorer, faktatexter, tidningar, exkursioner, etcetera. och den andra där elevens kunskapsmål står i centrum för undervisningen och där läroboken används tillsammans med flera läromedel som exempelvis datorer, faktatexter, tidningar, exkursioner, etcetera (Juhlin Svensson, 2000:59).

Juhlins resultat visar att läroboksanvändningen lever kvar och att nya läroplaner inte per automatik behöver innebära någon större förändring. Vidare visar Juhlin att det är lärarens personliga stil och pedagogiska arbetsmetoder som avgör hur mycket en lärobok används. Nyare medier som IT, ”utgjorde ett kompletterande, sekundärt läromedel” (Juhlin Svensson, 2000:67).

I sin avhandling På spaning efter den goda läroboken försöker Tom Wikman besvara frågan ”Hur borde texter formuleras för att optimera en läsande elevs lärande?”

genom att sammanställa tidigare forskning om läroböcker utifrån flera perspektiv (Wikman, 2004). Ett av dessa perspektiv är användningen av läroböcker, som Wikman beskrivit med hjälp av en skala där läraren i ena änden följer läroboken slaviskt och i den andra ignorerar den helt. Wikman (2004:89) har analyserat dessa variationer av läroboksanvändning och kommit fram till följande:

• Ju lägre skolstadiet är desto mer används läroboken. Lärare på lågstadiet tenderar att använda läroboken mer än lärare på högstadiet exempelvis.

• Ämnet påverkar hur mycket läroboken används. Matematik, engelska och geografi är exempel på ämnen där läroboken används mer.

• Behörigheten styr hur bundna lärarna är till läroböcker. För obehöriga lärare spelar läroboken större roll i den pedagogiska planeringen.

• Ju längre utbildning och erfarenhet en lärare har, desto mindre används läroboken.

(7)

• Läroboken fungerar som ett utbyte av kommunikation mellan lärare, elev och föräldrar och ses som ”ett synligt bevis på att eleven börjat skolan och kommunicerar senare elevens framsteg med hemmen.” (Wikman, 2004:85)

• Läroboken används som en ”innehållslig läroplan snarare än som en metodisk.” (Wikman, 2004:85)

Med stöd i Englunds Lärobokskunskap, styrning och elevinflytande (1999) tillskriver Wikman (2004:87–89) läroboken följande roller:

1. Kunskapsgaranterande och auktoriserande 2. Gemensamhetsskapande och sammanhållande

3. Underlättar lärarens arbete i skolan och läraren slipper sätta ihop eget material 4. Disciplinerande då den sysselsätter eleven

5. Presenterar för eleven en modell för hur lärandet går till.

Wikman anser också att läroboken kan påverka lärandet på ett fruktsamt sätt då den kan tillhandahålla mångsidighet i undervisningen och struktur där eleverna lättare kan få ett helhetsgrepp av ett ämnesområde (Wikman, 2004:144).

Enligt Wikman har läroboken sina fördelar trots frammarschen av nya medier och läromedel, som att strukturera och motivera elevens studier (Wikman, 2004:144). I syfte att studera läromedlens roll och funktion i grundskolan, genomfördes en omfattande enkätundersökning i Sverige bland lärare som undervisade i bild, engelska eller samhällskunskap i årskurs 5 eller 9. Resultaten presenteras i Skolverkets rapport 284 från 2006, Läromedlens roll i undervisningen (Skolverket, 2006). Det man kom fram till var att de flesta lärare tyckte det var viktigt att använda en mix av läromedel med förklaringen att dessa har olika ändamål. Vidare tyckte en stor del av lärarna (framför allt i engelska men också samhällskunskap) att läroboken är för styrande (2006:10). Läroboken upplevdes enligt rapporten även ha ”en legitimerande funktion” i arbetet (2006:11) vilket betyder att man från lärarhåll upplever att man får ett bevis på att läroplanen följs och att styrdokumenten konkretiseras. Vidare är det enligt lärarna också viktigt att ett läromedel motiverar elever att lära och man noterar att läroböckerna underlättar för en individualiserad och egenstyrd undervisning (2006:10–11).

Enligt undersökningen har grundskolans styrdokument stor inverkan på val av olika typer av läromedel:

Lärarna anser inte att styrdokumenten ger någon direkt vägledning, men väl indirekt genom att mål och betygskriterier har betydelse för planeringen av undervisningen och valet av arbetsuppgifter. Kursplanemålens karaktär i samtliga tre ämnen förutsätter att eleverna ska kunna använda sig av olika typer av material och kunskapskällor i sitt lärande. Kursplanernas mål ställer också höga krav på att arbetssättet präglas av variation och att flera olika typer av läromedel används i undervisningen. (Skolverket 2006:10)

(8)

Eftersom lärare måste följa kursplanens mål när de lägger upp sin undervisning måste de också ta hänsyn till det specifika kravet av att läromedelsanvändningen ska präglas av mångfald.

2.4 Sociokulturellt perspektiv

Den här fallstudien som undersöker hur svensklärare förhåller sig till läroböcker i sin svenskundervisning på gymnasiet, utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande enligt vilket samverkan mellan individ och kollektiv blir uppmärksammad (Säljö, 2000).”Hur återskapas den kollektiva kunskapen hos individer, och vilka delar av den kollektiva kunskapen kommer den enskilde att behärska?” är frågor man försöker besvara med detta synsätt (Säljö, 2000:18). Det är med andra ord genom olika kommunikationsbaserade förlopp som individen anammar kunskap.

I ett sociokulturellt perspektiv spelar termen redskap en grundläggande roll. Med denna term menas ”de resurser, såväl språkliga (eller intellektuella) som fysiska som vi har tillgång till och som vi använder när vi förstår vår omvärld och agerar i den” (Säljö, 2000:20). Ett av exemplen Säljö presenterar är tillvägagångsättet när ett hus ska byggas.

Där är det språkliga eller intellektuella redskapet en formel – Pythagoras sats – som hjälper oss se till att hushörnen blir 90 grader. Denna formel hittas inte utan vidare i vår hjärna som ett biologiskt särdrag, menar Säljö. Istället är denna formels betydelse och relevans något som vi tillägnat oss via kommunikation med andra. Med en sociokulturell ansats handlar frågan om hur vi lär saker om hur vi tillskansar oss vissa resurser för att kunna realisera olika typer av praktiska arbeten som hör hemma i vår kultur (Säljö, 2000:22):

Med resurser i form av intellektuella och praktiska redskap, och genom att samspela med andra i olika kollektiva verksamheter, kan vi utnyttja de begränsade förutsättningar naturen gett oss […]. Dessa redskap och verksamheter innehåller tidigare generationers erfarenheter och insikter, och vi utnyttjar dessa erfarenheter när vi använder redskapet. […] Men i alla dessa processer är kommunikation/interaktion mellan människor avgörande. Det är genom kommunikation som sociokulturella resurser skapas, men det är också genom kommunikation som de förs vidare. (Säljö, 2000:21 ff)

I samverkan med andra människor återskapas alltså dessa resurser. De redskap som vi använder oss av är inte antingen intellektuella eller fysiska/praktiska utan både och, enligt Säljö, och de samverkar med varandra. Genom att använda sig av ett intellektuellt redskap (som att läsa) kan vi lösa ett praktiskt fysiskt problem som att läsa instruktionerna till att bygga om köket. Omvänt, kan vi med hjälp av ett fysiskt redskap som exempelvis datorn, lösa mängder av intellektuella dilemman (Säljö, 2000:22). Vår vardag är enligt Säljö fylld

(9)

av fysiska redskap som telefon, miniräknare, kompass och datorer. Dessa benämns artefakter.

Tänkandet och lärandet som mänskliga gärningar kan genom ett sociokulturellt synsätt kopplas samman med olika former av redskap eller artefakter. Säljö tar upp kalendern som ett exempel på en artefakt eller ett fysiskt redskap där mänskliga förmågor bäddats in. Med hjälp av kalendern eller andra artefakter kan vi komma tillrätta med olika slags problem eller handskas med olika typer av sociala situationer (Säljö, 2000:75–76).

Denna artefakt, kalendern, är oanvändbar i sig, om man bortser ifrån människan som nyttjar den. Inom denna teoriram föreställer man sig inte att det skulle finnas en gräns som den mänskliga progressionen faktiskt kan uppnå då de sociokulturella redskapen (där de fysiska artefakterna ingår) befinner sig i en idelig förändring som i sin tur omskapar människans kunskaper och intellektuella förmåga. Människor frambringar ständigt nya redskap som de reder ut olika slags problem med (Säljö, 2000:73). Vygotsky menade att det är i interaktion med andra som vi tar till oss – approprierar – kunskaper och insikter från vår omgivning. Enligt detta synsätt anskaffar människor ständigt nya sorters redskap med hjälp av tidigare kunskaper (Säljö, 2000:119).

I ett sociokulturellt perspektiv är det alltså dessa redskap, av fysisk och språklig karaktär, artefakterna, som förmedlar – medierar– verkligheten för människor.

”Mediering innebär att vårt tänkande och våra föreställningsvärldar är framvuxna ur, och därmed färgade av, vår kultur och dess intellektuella och fysiska redskap”, skriver Säljö (2000:81). Omvärlden tas in och förstås av oss med hjälp av olika artefakter. Läroboken är också ett exempel på ett sådant redskap eller artefakt.

Juhlin Svensson (2000:19) menar att läroboken också medverkar till samhällets återskapande av sig själv. Juhlin Svensson tilldelar läroboken funktionen som

”erbjudande av gemensam mening” som i sin tur vilar på en av skolans äldre uppdrag att se till att ”integrera den blivande medlemmen i samhället i stort, hur hennes bakgrund än ser ut” (Juhlin Svensson, 2000:19). Detta är i linje med Säljös tankar om att vi lär oss meningsfulla saker med hjälp av olika sociokulturella redskap och i samverkan med andra.

Läroboken, innebär enligt Säljö anpassning av innehåll utifrån en idé om vad lärande är (Säljö, 2000:217). På grund av att läroboken blir resultatet av en avskild undervisningsmiljö, blir också lärandes villkor beroende av denna specifika miljö. Eleven tillgodogör sig bokens innehåll enligt specifika regler och villkor eftersom han eller hon inte kommer i kontakt med den typen av innehåll i något annat sammanhang. I en lärobok

(10)

rycks lärandet ur kontext Säljö, vilket i sin tur kan leda till svårigheter med läsförståelsen (Säljö, 2000:220). Lärobokens intåg i slutet av 1800-talet medförde högre förståelsekrav på eleverna som dittills enbart varit vana vid kyrkans religiösa texter och som nu även skulle läsa andra genre med nytt innehåll. Detta i sin tur ledde till inlärnings-, och läs- och skrivsvårigheter.

Svårigheter att tillgodogöra sig information via text märks mycket tydligare när läroboken får en så central ställning, när lärandet blir språkligt till sin natur och när en så stor andel av befolkningen förväntas lära sig via text. (Säljö, 2000:220 – 221)

Tendenser till dålig läsförståelse dyker upp parallellt med förväntningarna på inlärning via läsning.

3 Metod och material

I detta kapitel presenteras studiens insamlingsmetod, material, analysmetod, material- och metodkritik och etiska överväganden.

3.1 Insamlingsmetod och material

Undersökningens material har samlats in genom en enkät (bilaga 1). Enkäten består huvudsakligen av frågor med öppna svar, men i de fall där frågorna har haft bundna svar har dessa erbjudit möjligheter till kompletterande fria svar och motiveringar. Enligt Ejvegård (2009:55) lämpar sig enkätformen bäst när ”vanligt folk ska utfrågas och då det gäller att få fram attityder, smak och åsikter” medan intervjuer passar bäst att använda då fakta efterfrågas och experter av olika slag ska tillfrågas. Informanterna har också getts möjligheten att även medverka i enskilda intervjuer efter att ha besvarat enkäten men ingen av de tillfrågade tackade ja till att delta.

Materialet som ligger till grund för denna fallstudie består av enkätsvar från sju informanter. Dessa är verksamma svensklärare vid en gymnasieskola i södra Sverige.

Enkäten delades ut via gruppmejl till samtliga svensklärare vid den aktuella skolan (13 stycken) men sex lärare valde av olika skäl att inte medverka. Bortfallet, som kan förklaras med en kombination av en omfattande enkät och en arbetsbelastad yrkesgrupp vid den tiden på terminen, blev relativt stort. Svaren samlades in anonymt med hjälp av ett öppet postfack som en lärare på skolan ställde till förfogande för detta ändamål.

I enkäten togs fler bakgrundsfaktorer upp än jag har valt att redovisa i denna uppsats, som bland annat kön och annan yrkesbakgrund. Anledningen till detta är

(11)

bedömningen att dessa inte tillförde något konkret och saknade relevans för min undersökning.

Med undantag för en lärare som uppgett att ”eget material” står i centrum för undervisningen är det en specifik lärobok som lärarna tar upp och uppger att de använder, nämligen Svenska impulser 1 – 3, vilket jag utgår från att lärarna beslutat om att köpa in tillsammans på den specifika skolan. En lärare uppger att hen utöver ”Svenska impulser”

även använder läroböckerna Fixa genren och Handbok i svenska språket och en annan använder Fixa grammatiken och Fixa språket utöver Svenska impulser.

För enkelhetens skull kommer jag i fortsättningen att använda mig av benämningarna informant 1, informant 2, och så vidare när jag hänvisar till respektive lärare. Här nedan presenteras hur många år informanterna jobbat som svensklärare:

Informant 1: 28 år Informant 2: 35 år informant 3: 13 år Informant 4: 27 år Informant 5: 12 år Informant 6: 11 år Informant 7: 16 år

3.2 Analysmetod

Analysmetoden som använts i denna undersökning är innehållsanalys. Denna analysmetod används när syftet är att analysera olika typer av texter genom att antingen kvantifiera dem eller genom att bestämma innehållet utifrån fasta kategorier (Watt Boolsen, 2007:93). Analysmetoden kan med fördel användas om syftet är att ”berätta vad en text handlar om, vilka ämnen den rör osv” (Watt Boolsen, 2007:125). Föreliggande arbetes tillvägagångssätt har varit följande: jag gjorde en närläsning av materialet för att skapa en översikt av innehållet (jfr Urquhart, 2013). Därefter upprättades en matris där innehållskategorierna sorterades in och nyckelord färgmarkerades och utifrån dessa nyckelord skapades ytterligare kategorier. Dessa är:

• Förändring av läroboksanvändningen över tid

• För- och nackdelar med läroboksanvändningen

• Faktorer som påverkar val av lärobok

• Läroboksanpassning efter elevgrupp

• Läroboken kontra lärarens eget material styr elevens motivation

(12)

3.3 Material- och metodkritik

Den här studien är en fallstudie, eftersom syftet är att undersöka hur svensklärare på en specifik gymnasieskola förhåller sig till läroboksanvändning i sin undervisning. En fallstudies syfte är att ”ta en liten del av ett stort förlopp och med hjälp av fallet beskriva verkligheten och säga att fallet i fråga får representera verkligheten” (Ejvegård, 2009:35).

Styrkan med denna metod är att man på ett begränsat sätt ändå kan ge en bild av en företeelse. Svagheten är att det just handlar om ett begränsat område och därför aldrig kan sägas vara representativ utanför den egna sfären. Detta leder till att det istället för slutsatser formuleras antydningar som helst ska kompletteras med andra forskningsmetoder, som exempelvis fördjupande intervjuer (Ejvegård, 2009:35). Det finns dock flera fördelar med fallstudiemetoden och en av dem är att den till skillnad från statistisk analys innebär stor en närhet till objektet som analyseras. Den ger inlevelse snarare än ”torr” statistik som siffror och tabeller (Ejvegård, 2009:36).

Begreppen reliabilitet och validitet är begrepp som återfinns i kvantitativ metodologi och går inte att tillämpa på kvalitativa studier som denna. En kvalitativt inriktad undersökning studerar människors subjektiva upplevelse av verkligheten. De svar, förklaringar och motiveringar från de sju informanterna som jag har tagit del av bildar en verklighet representativ för just dessa lärare på den aktuella skolan och inte för lärarkollektivet i stort.

3.4 Etiska överväganden

Detta arbete är genomfört i enighet med Vetenskapsrådets fyra etiska principer för forskning från 2001. Utgångspunkten för forskningsetiska överväganden är ett grundkrav – individsskyddskravet – utifrån vilket fyra ”allmänna huvudkrav” på forskning är framtagna (Vetenskapsrådet, 2001:5). Följande krav måste varje forskare förhålla sig till i sitt arbete: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.

Informationskravet innebär att man som forskare har skyldighet att informera de som deltar i undersökningen om dess syfte, att det är fullständigt frivilligt att delta i undersökningen och likaså att avbryta detta när som helst de skulle önskas. Detta krav har jag tillgodosett i inledningen på min enkätundersökning (se bilaga). Samtyckeskravet innebär att ”deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan”

(2001:9). Deltagandet har bland mina informanter skett frivilligt. Konfidentialitetskravet innebär att de informanter som deltar ges ”största möjliga konfidentialitet” (2001:12) där

(13)

man för att skydda deltagarnas integritet ska behandla dessa anonymt. Enkätsvaren har behandlats anonymt. Nyttjandekravet innebär kort att ”uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål” och inte lånas ut till andra, för andra ändamål eller för kommersiellt bruk (2001:14). Uppgifterna som samlats in anonymt har enbart jag och min handledare tagit del av.

4 Resultat

I det här avsnittet presenteras resultatet från enkätundersökningen. Först presenteras hur informanternas läroboksanvändning förändrats över tid, sedan vilka för- och nackdelar som anses finnas med läroböcker, vilka innehållsliga och formmässiga faktorer som styr valet av lärobok, hur val av lärobok anpassas till olika elevgrupper och slutligen vilken kombination av läromedel som används för att främja elevens motivation.

4.1 Variation i läroboksanvändningen över tid

Informanterna menar att deras användning av läroböcker både har förändrats över tid i fyra fall, (där tre av dessa varit yrkesverksamma mellan 11 och 16 år) och varit konstant i tre fall, (där två av dessa varit yrkesverksamma i över 25 år). Bland de fyra informanter där det skett en förändring handlar det i lika många fall om en ökad (två fall) som minskad användning (två fall).

Informant 1, med 28 år i yrket, säger att användningen av lärobok blivit mindre över tid samtidigt att hen är ”mer noga med vilka böcker jag använder”. Informant 7, med 16 år i yrket, förklarar minskningen av läroboksanvändning med följande motivering:

I kursplanerna står även uttryckligen att vi ska använda oss av olika typer av medier.

Det öppnar upp för många olika sätt att bedriva undervisning på.

Läroboken är långt ifrån det enda läromedel som står till buds numera, vilket lärarna är medvetna om.

Hos två informanter (lärare 3 och 6) har användningen av lärobok gått åt motsatt håll, det vill säga att inbegripa en ökad användning. Informant 3 skapade i början av sin lärarkarriär (för 13 år sedan) egna dokument där hon ”plockade bitar från olika läroböcker” och som hon delade ut till eleverna:

Idag får eleverna en lärobok utdelad utöver de dokument som jag delar med eleverna via datorprogram och lärplattform.

Informant 3 utgår ifrån läroboken för att sedan komplettera med annat material.

(14)

Informant 6, som med tiden också kommit att använda sig mer frekvent av läroböcker, säger att hen ansåg läroböckerna vara ”otillräckliga” i början av sin lärarkarriär för 11 år sedan, men att hon nu för tiden har lärt sig att se dem som ”ett hjälpmedel för mig och eleverna i ämnet”.

Tre av informanterna (2, 4 och 5) menar att deras läroboksanvändning inte förändrats över tid. Två av dessa har bland den längsta erfarenheten av läraryrket, 27 respektive 35 år och de använder sig av en kombination av lärobok och eget material i sin undervisning. Den tredje informanten, som jobbat färre år som svensklärare (12 år) förklarar sin oförändrade användning så här:

Har aldrig använt speciellt mycket läroböcker i svenskan. Eller rättare sagt: använder olika läroböcker men aldrig bara en eller två per kurs. Kompletterar alltid med annat material.

I det här fallet handlar den oförändrade läroboksanvändningen om att aldrig ha använt läroboken särskilt frekvent.

4.2 För- och nackdelar med läroböckerna

Det finns både för- och nackdelar med läroböckerna, anser informanterna. Att läroböckerna tillhandahåller struktur för eleverna anses vara ett av de starkaste skälen till att använda läroboken i undervisningen. Att läroböcker enligt informanterna kan vara

”ytliga” (lärare 5) på det viset att de inte anses tillräckligt fördjupande (lärare 6) eller kompletta (lärare 4) och även ”styrande” lärare 1 och 7) är å andra sidan faktorer som talar mot läroboksanvändningen. ”De är bra att utgå ifrån för att skapa struktur i synnerhet på yrkesprogrammen” säger informant 1 som också anser att nackdelen är: ”att de kan styra för mycket”. Informant 2 uttrycker liknande tankar om fördelen med läroböcker:

Ett väl strukturerat stoff och eleven får stöd för sitt lärande samt konkret uppfattning om vad kursen kommer att omfatta.

Samma informant tycker att nackdelen är sättet läroboken väljer att disponera stoffet, vilket skiljer sig från informantens eget sätt.

”Samlad översikt” och ”pedagogisk tankegång” är andra fördelar som tas upp av informant 6, som samtidigt anser att nackdelen med läroböcker är att de är ”inte tillräckligt fördjupande”. Till skillnad från andra har denna informant kommit att arbeta med läroboken allt eftersom. Hen väljer att jobba med läroboken ofta:

Jag försöker hålla mig till en bok och inte hålla på och dela ut en massa kopior hela tiden.

Läroboken är basen och sedan skjuter jag till andra saker som komplement.

(15)

Informant 5 håller inte med andra informanter om att läroböcker är anpassade efter kursplanen eller kunskapskraven som tas upp i kursplanen då hen säger så här gällande nackdelen med läroböcker:

Inte alltid anpassade till kunskapskraven och ofta alltför ytliga i sin konstruktion. Täcker nästan aldrig större områden/moment utan är mer anpassade till enskilda lektioner.

Samma informant lyfter fram tidsaspekten som en fördel hen ser med att använda läroböcker: ”Det tar tid att själv sätta ihop eget material”. Hen har ett lärarperspektiv på läroboksanvändningen, då denna sparar tid för läraren. Informant 3 har både elev- och lärarfokus när hen tar upp fördelarna med läroboken:

De hjälper mig att tänka ut vad som är viktigast. Det sparar tid. Det ger många olika perspektiv och infallsvinklar (om man använder flera). För eleverna är det bra att ha som uppslagsbok och läsa mer om, eller repetera moment som vi har gått igenom.

Denna informant tycker å andra sidan att om man enbart använde en bok skulle det bli

”tråkigt och enfaldigt”.

4.3 Faktorer som styr valet av lärobok

Det finns flera faktorer som styr informanternas val av lärobok. Fyra av dem lyfter fram innehållet som den mest avgörande faktorn. ”Innehåll och stoff” säger informant 3 kort och gott. ”Innehåll, layout och förekomsten av övningar för eleverna” säger informant 2.

”Hög kvalité med ett bra utformat innehåll. Bra uppgifter att jobba med” säger informant 1 och ”layout, ekonomi, innehåll och upplägg” säger informant 4.

Två informanter (6 och 7) har styrdokumenten i åtanke när de svarar på frågan om vilka faktorer som påverkar deras val av lärobok.

Pedagogiskt upplägg, inte för splittrat, en samlad och förklarande genomsyrande tanke. Bra exempel och gärna modeller på texttyper, bra utdrag ur texter och frågor som leder eleverna mot kunskapsmålen i kursen. (Informant 6)

Informant 7 som också har liknande koppling säger: ”lättillgänglig text, bra layout, relevanta uppgifter kopplade till styrdokument”.

Vad som styr valet av lärobok kan även gå hand i hand med hur man tycker att en bra lärobok i svenska på gymnasiet bör vara utformad, där utbud av övningar och möjligheten att fördjupa sig är viktig enligt informanternas enkätsvar:

Rik på exempeltexter, modern, inte för ungdomlig och populärinriktad så att eleverna tycker att det blir löjligt. Ska kännas seriöst. Många bra och intressanta skönlitterära texter att diskutera och fördjupa sig i. (Informant 6)

(16)

Intressant upplägg med korta informativa avsnitt varvat med fördjupningsavsnitt, modern layout och det allra viktigaste, bra, genomtänkta, relevanta uppgifter inom de olika färdighetsområdena. (Informant 7)

Medan dessa två informanter har konstruktiva tankar om hur en bra lärobok i svenska bör vara utformad tycker informant 1 att en ”bra lärobok i svenska”

överhuvudtaget inte finns:

Det är omöjligt att utforma en lärobok i svenska som är komplett. Det kan vi inte komma i närheten av.

Denna informant, som har höga anspråk på en bra lärobok tillhör de lärare med längst yrkeserfarenhet (28 år).

4.4 Olika läroböcker till olika elevgrupper

Precis som tidigare, framgår det av många enkätsvar att stor hänsyn tas till vilka elevgrupper man undervisar. Fyra informanter (2, 4, 6 och 7) svarar jakande på frågan om de anpassar val av lärobok efter vilka klasser/elever man undervisar. Så här säger Informant 7:

Självklart gör man det! Svaga, omotiverade elever kan inte läsa samma bok som läsvana studiemotiverade elever.

Medan informant 7 delar in eleverna i ”omotiverade” respektive ”studiemotiverade” delar de övriga tre informanterna in eleverna i studie- respektive yrkesförberedande grupper och säger att man använder olika läroböcker beroende på grupp:

Ja, studieförberedande och yrkesförberedande grupper kräver ofta olika typer av läroböcker.

(Informant 2)

Ja, om jag har ett högskoleförberedande program så använder jag en bok som vänder sig till dem. Har jag ett yrkesprogram så finns det böcker som är anpassade för dem och då använder jag de böckerna. (Informant 6)

Informant 3 är den enda som svarar nej på frågan om hen anpassar val av lärobok efter elever. Däremot säger hen att hen mottagaranpassar sina lektionsgenomgångar. Vidare är det två informanter som inte ger något svar på frågan. Informant 5, som främst utgår ifrån eget material i sin undervisning, säger att det egna materialet är ”anpassat till grupp och kurs”.

(17)

4.5 Olika typer av läromedel används för ökad elevmotivation

Alla informanterna uppger att de använder läroboken ibland. De plockar ut vissa delar eller moment, som de tycker passar. Dessa delar kan vara ”tillämpliga” (lärare 2) eller

”matnyttiga” (lärare 4) eller ”där upplägget passar” (lärare 1), för att ge några exempel.

När informanterna ska specificera vid vilka tillfällen eller specifika moment läroboken används är det följande ämnesområden som ges som exempel: introduktion av en ny del i ämnet, repetition och instruktioner vid moment som referatskrivning, övningar, grammatik, språkhistoria, litteraturhistoria, texttyper, språkförhållanden i Norden, skönlitterära texter och retorik. Två informanter (1 och 3) lyfter fram att de använder läroboken i ”moment som behöver struktur”, som argumentation och analys av skönlitterära texter.

För att inte det ska bli som informant 3 poängterar ”tråkigt och enfaldigt”, om man enbart skulle använda sig av en lärobok i sin undervisning, kompletterar hen med annat material som artiklar, film, Internetbaserat material som YouTube, tv-program, spel och antologier med klassiska skönlitterära texter, etc. Informant 7 säger så här:

Nu när vi har tillgång till all världens material genom Internet och dylikt är vi inte lika beroende av en lärobok.

Internet påverkar undervisningen även hos informant 5 som inte använder någon specifik lärobok i sin undervisning:

Jag plockar texter från läroböcker, facklitteratur, tidskrifter och internet. Konstruerar eget underlag och sätter ofta ihop egna texthäften. Letar aktuella filmer, dokumentärer och nyhetsklipp. Jag gör även egna uppgifter anpassade till mitt material.

Informant 5 har inte läroboken som utgångspunkt för att sedan komplettera med annat, som de andra lärarna gör. Istället använder sig hen av en mängd olika material, där det egenkomponerade materialet står i centrum och där antal läroböcker hen ibland plockar material från är fler än två. Den här informanten är också den enda som är av uppfattningen att det egna materialet är den bidragande faktorn till att elevernas motivation för lärande ökar medan de övriga uppfattar att en kombination av lärobok och eget material bidrar till ökad motivation för lärande hos eleverna. Det egna materialet är

”anpassat till grupp”, säger informant 5. Vidare ger det ”större möjligheter att ta sig an större frågor, områden och perspektiv, samt koppla till aktuella frågor och andra ämnen”, menar informant 5.

(18)

Informant 3 anser att det egna materialet kan öka elevens motivation på följande vis:

När jag gör eget material är det lättare att mottagaranpassa och jobba med infärgning, det vill säga jobba mot examensmålen. Detta tror jag ökar elevernas motivation.

Att informanter kombinerar läroboksanvändning med egenproducerat material ger intrycket av att informanterna eftersträvar en undervisning som kännetecknas av mångfald bland läromedlen.

Informant 7, som lyfter fram en omväxlande undervisning, anser också att läroboken tillhandahåller struktur till eleverna, inte minst för de svaga.

Lite ostrukturerade/slarviga elever har det lättare med en lärobok. Man kan ge tydliga anvisningar om vad de ska läsa och jobba med. Läroböcker är anpassade efter kursplanen.

Informant 1 förlitar sig på sin ackumulerade erfarenhet och kunskapsbank och kombinerar läroboksanvändningen med eget material:

Erfarenheten säger mig att mina kunskaper som jag berättar för dem i kombination med strukturen och uppgifterna från boken är bäst.

Den här informanten har jobbat som lärare i 28 år och förutom eget material säger hen att hen använder sig av tre olika läroböcker i sin svenskundervisning.

4.6 Sammanfattning

Läroboksanvändningen över tid bland de sju informanterna har både varit konstant (hos tre), minskat (hos två) och ökat (hos två). De tre vars läroboksanvändning varit konstant har hela tiden använt sig av en kombination av lärobok och eget material. De två informanter som minskat sin användning förklarar det med att man dels litar på sin erfarenhet (informant 1 som har 28 år i yrket), dels med att kursplanerna föreskriver att användning av olika typer av medier i undervisningen.

Många informanter anser att fördelarna med läroböcker är att dessa framför allt tillhandahåller struktur, inte minst för de svagare eleverna, och en samlad översikt med en pedagogisk tankegång och de bidrar till att lärarna själva slipper producera eget material. När det kommer till nackdelar är det följande attribut som nämns om läroböcker:

”ytliga”, ”otillräckliga”, ”för styrande” och inte anpassade efter kursplanen eller kunskapskraven i den.

(19)

Tittar man på faktorer som styr val av lärobok lyfts innehållet fram som den mest avgörande faktorn. Vidare spelar layout, förekomsten av övningar och uppgifter kopplade till styrdokumenten in när informanterna ska välja lärobok.

Medan fyra informanter anpassar val av lärobok efter vilka elevgrupper som undervisas, anpassar en informant det egna materialet efter vilka elevgrupper som undervisas och en informant ”mottagaranpassar sina lektionsgenomgångar

Alla sju informanter använder sig av läroboken ibland, då de plockar ut vissa delar eller moment som de tycker passar. Moment som behöver struktur lyfts fram, exempelvis argumentationsteori och analys av skönlitterära texter. Andra tillfällen då läroboken används är också introduktion av en ny del i ämnet, repetition, språk- och litteraturhistoria, texttyper, språkförhållanden i Norden, övningar etc. Alla lärare kompletterar med en uppsjö av annat material, som egenproducerade underlag, Internetbaserade övningar, etcetera.

En informant har till skillnad från de övriga det egna materialet som utgångspunkt och kompletterar sedan med annat material, som exempelvis utdrag från flertalet läroböcker. Den här informanten är också den enda som är av uppfattningen att det egna materialet är den bidragande faktorn till att elevernas motivation för lärande ökar medan de övriga uppfattar att en kombination av lärobok och eget material bidrar till densamma.

5 Diskussion

Min fallstudie visar att gymnasielärare i svenska använder läroböcker som ett av flera redskap i sin undervisning. Lärarna ser både fördelar och nackdelar med att använda läroböcker, och val av lärobok hänger tätt samman med lärobokens innehåll, förekomst av uppgifter direktkoppade till styrdokumenten men även hur elevgrupperna som undervisas ser ut. Vidare har läroboksanvändningen varit både konstant, minskat och ökat över tid.

Läroboken är ett redskap som alla sju informanter till viss del använder sig av i sin undervisning för att sedan komplettera med en mängd andra olika läromedel. Det finns många likheter bland motiven till detta hos informanterna i min studie och bland informanterna i Skolverkets undersökning (2006). I den sistnämnda undersökningen lyfter informanterna fram läromedlets funktionella roll och det framgår att olika typer av läromedel uppfyller olika funktion i elevernas lärande. Detta kan kopplas till vikten av en varierad undervisning och ökad elevmotivation som informanterna i detta arbetes undersökning pekar på. Men det handlar också om, som en av min studies informanter

(20)

påpekar, att ”man måste”, då det i kursplanen explicit uttrycks att olika medier ska användas i undervisningen. Kopplat till det sociokulturella perspektivet används alltså en mängd olika språkliga och fysiska verktyg, som läroböcker men även andra läromedel och material för att eleverna ska kunna förstå sin omvärld, agera i den och underlätta sin lärandeprocess (jfr Säljö, 2000:20).

Mitt resultat går i linje med Juhlin Svenssons två utgångspunkter (2000) avseende läroboksanvändning i klassrummet eftersom mina informanter i sin undervisning både utgår ifrån läroboken och kompletterar med annat och även utgår från elevens motivation där läroboken är en av flera läromedel som används.

I likhet med högstadielärarna i Skolverkets undersökning (2006) kan läroboksanvändningen även för mina informanter på gymnasiet vara ett slags kvitto på att läroplanen följs och att styrdokumenten konkretiseras. Detta kan vara ett tecken på osäkerhet hos informanterna på hur läro- och kursplanen ska tolkas, och då kan man luta sig mot att läroboken tar upp det centrala innehållet. En av informanterna i den här studien menar att läroboken ger stöd i den egna lärarrollen (jfr Wikman, 2004) och att den erbjuder ”fler perspektiv och infallsvinklar”. En faktor som styr valet av lärobok är enligt fyra informanter innehållet. Samma faktor hamnar också högst på Juhlin Svenssons (2000) lista över beskrivningar av vad som styr valet av läromedel. Även kravet att detta innehåll ska vara kopplat till styrdokumenten påverkar informanternas val av lärobok.

Den kritik mot läroboken som informanterna ger uttryck för, att den uppfattas som ”ytlig”,

”otillräcklig” och ”styrande”, kan förklaras med hjälp av den sociokulturella teorins tolkning att läroboken innebär ett ”tillrättaläggande” av innehåll och att den är en produkt av en ”isolerad undervisningsmiljö” (Säljö, 2000:217). Läroboken blir något ofullständigt, just på grund av den speciella, begränsade och till viss del verklighetsdistanserade kontext som den används i. Det finns på sätt och vis en paradox med att omvärlden enligt sociokulturell teori ska förstås med hjälp av ett sådant redskap som läroboken och att denna ska förmedla verkligheten för människor (Säljö, 2000:81).

Läroboken definieras samtidigt som villkorad den specifika kontext den verkar i – skolan – och inte resten av omvärlden. Paradoxen att läroboken upplevs för styrande ligger också i det faktum att den samtidigt upplevs som ett stort stöd för både elever och lärare inte minst vad gäller stöd för lärarens undervisning.

Att läroboken ger struktur är det starkaste motivet till att använda den menar informanterna i den här studien. Detta är delvis synonymt med de faktorer och roller som Wikman (2004) tar upp då han tillskriver läroboken rollen som ”kunskapsgaranterande,

(21)

auktoriserande” och som en ”innehållslig läroplan” bland annat. Förslag till vidare forskning vore att undersöka huruvida undervisningen blivit rörigare och mindre strukturerad när flera medier och läromedel har börjat konkurrera om elevernas uppmärksamhet. Variation och motivation som den stora varierade mängden läromedel tillhandahåller är att eftersträva, och informanterna tar upp betydligt fler fördelar med läroboken jämfört med nackdelar. Jag vill därför inte sträcka mig så långt som att hävda att läroboken och dess ställning håller på att försvagas utan konstaterar precis som Wikman (2004) men även Juhlin Svensson (2000) att läroboken fortfarande är en viktig resurs i undervisningen. Detta resonemang underbygger jag även till viss del med det faktum att läroboksanvändningen inte minskat något avsevärt bland mina informanter.

Det är enbart två lärare som uppger att de över tid använder läroboken mindre. Två informanter använder läroboken till och med mer än tidigare och de tre resterande har en oförändrad läroboksanvändning.

Ju längre utbildning eller erfarenhet desto mindre används läroboken av lärarna påstår Wikman (2004). Mitt resultat visar delvis en annan bild. Informant 3, med 13 år i yrket, har tröttnat på att dela ut kopior till eleverna och för denna informant är läroboken basen och hen kompletterar den med annat (jfr Juhlin Svensson, 2000). Läroboken är basen även för informant 6 (med 11 år i yrket) som gått från att tycka att läroböcker är

”otillräckliga” till att vara till hjälp för både sig själv och för eleverna.

Att lära är enligt det sociokulturella perspektivet att anamma resurser för att kunna fungera adekvat i samhället (Säljö, 2000:22). Läroboksanvändningen motiverar elevers studier, menar Wikman (2004:144). Informanterna i min undersökning lyfter fram kombinationen av både lärobok och eget material som bidragande faktor till en ökad motivation hos eleverna. Den ökade motivationen hos eleven koppar jag till att eleven lyckas använda läroboken som resurs.

Det verkar som om läroboken som redskap (jfr Säljö, 2000:66) inte längre är tillräckligt och funktionellt i sig självt utan behöver kompletteras med annat material för att uppfylla behoven som finns i elevens lärande. Möjligen kan man dra slutsatsen att en kombination av redskap, så som läroboken ihop med andra medier som internet och lärarens eget material, kan fungera sammantaget i lärsituationen. Samtidigt som sex av de tillfrågade informanterna använder sig av en specifik och namngiven lärobok (Svenska impulser) är det bara en som tar upp den som typexempel på frågan ”Hur anser du att en lärobok i svenska för gymnasiet bör vara utformad?” samtidigt som hen också säger: ”Jag saknar dock lite uppslag i den skönlitterära delen av Svenska impulser 2. Förslag på teman

(22)

hade varit trevligt och lite modernare”. Dessa svar tolkar jag som att det inte finns en hundraprocentigt fungerande lärobok i svenska vilket informant 1 bekräftar i sitt påstående om att det skulle vara omöjligt att utforma en komplett lärobok.

Att olika typer av elever kräver olika läroböcker är en ståndpunkt som majoriteten av informanterna ställer sig bakom och för tankarna till läroboksfunktionen som vilande på skolans äldre uppdrag att socialisera alla, oberoende bakgrund, alltså både starka och svaga elever (jfr Juhlin Svensson, 2000:19).

Slutligen och som tidigare nämnts inom ramen för sociokulturell teori, är lärandet något laddat. Att läroboken har speciella egenskaper, på grund av det speciella sammanhang den verkar i kan leda till läsförståelseproblematik (Säljö, 2000). Desto mer angeläget är det att använda läroboken för att träna på att förstå abstrakta texter och sakprosatexter (jfr Wikman, 2004). Förutsättningen för att detta ska lyckas är att läroboken, som mina informanter resonerar, anpassas till de olika elevgrupperna.

(23)

Referenser

Ejvegård, Rolf (2009). Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.

Englund, Boel (1999). Lärobokskunskap, styrning och elevinflytande. Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige. Årg. 4. Nr 4.

Imsen, Gunn (1999). Lärarens värld. Introduktion till allmändidaktik. Lund:

Studentlitteratur.

Juhlin Svensson, Ann-Christine (2000). Nya redskap för lärande. Studier av lärares val och användning av läromedel i gymnasieskolan. Stockholm: HLS Förlag.

Skolverket (2006). Läromedlens roll i undervisningen. Grundskollärares val, användning och bedömning av läromedel i bild, engelska och samhällskunskap. Rapport 284.

Stockholm: Skolverket.

Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Lund:

Studentlitteratur.

Urquhart, C. (2013). Grounded theory for qualitative research. California: Sage Publishing.

Watt Boolsen, Merete (2007). Kvalitativa analyser: forskningsprocess, människa, samhälle. Malmö: Gleerups.

Wikman, Tom (2004). På spaning efter den goda läroboken. Om pedagogiska texters lärande potential. Åbo: Åbo Akademi Förlag.

Internetkällor

Vetenskapsrådet (2001). http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf s.1-17. Hämtad 2017- 01-25.

(24)

Bilaga A

Enkätundersökning om läroboken i svenskämnet på gymnasieskolan

Denna undersökning (som besvaras anonymt av alla svensklärare på XXXX gymnasium) är en del av ett examensarbete på Kompletterande pedagogisk utbildning vid Linnéuniversitetet i Växjö. Ansvarig är Adina Rosu och handledare Sofia Ask.

För kännedom: alla svar behandlas med stor konfidentialitet och varje deltagare har rätt att avsluta sitt deltagande när som helst.

Syftet med undersökningen är att ta reda på i vilken omfattning läroboken används i svenskundervisningen vid XXXX gymnasium och om denna användning förändrats över tid.

Förtydligande: Med begreppet lärobok avses själva boken vars innehåll redogör för ämnet svenska och som används av lärare och elever i undervisningen, medan läromedel avser alla de resurser som kan användas i en undervisningssituation.

Tack för ditt deltagande!

Kön:_________________________________________________________________

Examensår:____________________________________________________________

Tid som verksam svensklärare:____________________________________________

Annan yrkesbakgrund?__________________________________________________

Vilket/a program undervisar du huvudsakligen på?

_____________________________________________________________________

Besvara varje fråga så utförligt som möjligt.

1. Hur ofta använder du läroböcker i din svenskundervisning? Sätt kryss och motivera.

a) Aldrig _____Förklara varför!

________________________________________________________________

(25)

________________________________________________________________

________________________________________

b) Ibland _____ Vid vilka tillfällen eller specifika moment?

__________________________________________________________________

_________________________________________________________________

c) Ofta_______ Vid vilka tillfällen eller specifika moment?

__________________________________________________________________

________________________________________________

(26)

d) Alltid_____ Förklara varför!

__________________________________________________________________

________________________________________

2. Vilka fördelar ser du med läroböcker?

__________________________________________________________________

________________________________

3. Vilka nackdelar ser du med läroböcker?

__________________________________________________________________

____________________________

(27)

4. Har din användning av läroböcker förändrats över tid? Hur och varför?

__________________________________________________________________

____________________________________________

5. Du som använder dig av läroböcker i din undervisning (om du inte använder läroböcker kan du gå direkt till fråga 6):

• Vilken eller vilka faktorer påverkar ditt val av lärobok?

__________________________________________________________________

____________________________________________

• Vilken lärobok eller vilka läroböcker använder du idag? Fördelar och nackdelar med denna/dessa?

(28)

___________________________________________________________________

• På vilket sätt jobbar du med läroboken? (Ex: följer du den kronologiskt?

Plockar du ut vissa delar som övningar etc.)

__________________________________________________________________

____________________________________________

• Anpassar du val av läroböcker efter vilka klasser och elever du undervisar? Beskriv!

__________________________________________________________________

(29)

__________________________________________________________________

____________________________________________

• Hur anser du att en bra lärobok i svenska för gymnasiet bör vara utformad?

__________________________________________________________________

____________________________________________

• Vilka eventuella andra läromedel använder du utöver läroboken? Vad är det du behöver komplettera med som inte läroboken ger?

__________________________________________________________________

(30)

__________________________________________________________________

________________________________________________

6. Du som inte använder läroböcker i din undervisning:

• Vad använder du istället?

__________________________________________________________________

________________________________________

• Var/hur hittar du ditt material?

__________________________________________________________________

____________________________________________

(31)

• Utformar du eget undervisningsmaterial som uppgifter och andra aktiviteter för dina svensklektioner eller hur går du tillväga?

__________________________________________________________________

________________________________________

7. Uppfattar du att elevernas motivation för lärande ökar av:

(sätt ett kryss vid lämplig punkt)

• Läroboken: ____

• Eget material: ____

• Kombination av lärobok och eget material: ______

• Annat:___ Vad?_________________________

Motivera dina val:

__________________________________________________________________

8. Bedömer du att det finns tillräckliga resurser för läroboksinköp? Om nej: vad saknar du?

__________________________________________________________________________

(32)

__________________________________________________________________________

9. Övriga synpunkter på läroböcker i svenska på gymnasiet:

___________________________________________________________________

Jag kan tänka mig att medverka i en intervju om användningen av läroböcker.

(Fyll i namn och e-post isåfall)

Namn: _________________________________________________

e-post: _________________________________________________

Tack för din medverkan!

Med vänlig hälsning, Adina Rosu

(33)