• No results found

säkerhet säkerhet Trafik Trafik

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "säkerhet säkerhet Trafik Trafik"

Copied!
32
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Publikation 2009:110

Trafik säkerhet Trafik säkerhet

Resultat från 2009 års

(2)

Titel: Resultat från 2009 års trafiksäkerhetsenkät Publikation: 2009:110

Utgivningsdatum: 2009-10 Utgivare: Vägverket

Kontaktperson på vägverket: Åsa Nilsson

Författare: Ingemar Ekander, Statistiska centralbyrån Layout och omslag: Ateljén, Statistiska centralbyrån Foto omslag: Jan-Aage Haaland SCB

Foto: Kerstin Ericsson, Jan-Aage Haaland SCB, Ragnar Lilliestierna Rikspolisstyrelsen, Lars Lindström

Tryck: Vägverket, Borlänge ISSN: 1401-9612

Distributör: Vägverket, Butiken, 781 87 Borlänge.

vagverket.butiken@vv.se, telefon 0771-119 119, fax 0243-755 50.

(3)

Förord

Vägverket har sedan 1993 det övergripande ansvaret för trafiksäkerheten i Sverige.

Verket samarbetar bland annat med polisen och kommunerna, men även med många andra aktörer i samhället för att öka trafiksäkerheten.

Att ta fram och analysera trafiksäkerhetsstatistik ingår som en del av detta ansvar.

En av de äldsta löpande undersökningarna är Trafiksäkerhetsenkäten. Denna årliga undersökning har genomförts av Statistiska Centralbyrån på uppdrag av dåvarande Trafiksäkerhetsverket åren 1981–1992 samt av Vägverket fr.o.m. 1993. Under åren 1981–2003 genomfördes enkäten under hösten, men från 2005 på våren.

I stort sett ställs samma frågor varje år, vilket gör att Trafiksäkerhetsenkäten är en utmärkt källa för att studera förändringar av allmänhetens attityder till viktiga trafiksäkerhetsfrågor över tid. Det har visat sig att det i allmänhet tar många år innan några större skillnader i attityder kan påvisas. Det har också visat sig att det i många frågor finns stora skillnader i attityder mellan kön och ålder.

I dagens trafiksäkerhetsarbete finns ett stort intresse av information och resultat från enkäten. Därför ger verket för fjortonde gången ut en rapport som redovisar de mest intressanta svaren ur enkäten.

Vägverket oktober 2009

(4)

Innehåll

sid

Förord ... 3

nollvisionen ... 5

sÄKrAre TrAFiKMilJö ... 8

TrAFiKnYKTerHeT ... 11

HAsTiGHeT ... 15

BilBÄlTen ... 19

CYKelHJÄlM ... 23

sYnBArHeT ... 25

TABellBilAGA ... 26

viKTiGT ATT veTA… ... 31

(5)

Nollvisionen

Ingen människa ska behöva dödas eller skadas allvarligt i trafiken.

Detta är det långsiktiga mål – Nollvisionen – som Riksdagen har beslutat om.

Ytterst har de som utformar vägtransportsystemet ansvaret för säkerheten.

Kännedom om Nollvisionen

89 procent av männen och 83 procent av kvinnorna som besvarat 2009 års Trafik- säkerhetsenkät uppger att de känner till Nollvisionen mycket bra eller delvis.

Tonåringar har däremot inte lika god kännedom om Nollvisionen – detta gäller i synnerhet åldersgruppen 15–17 år.

1a ”Känner Du till Nollvisionen?”

Andel som svarat ”Ja” (mycket bra eller delvis) 2009

0 20 40 60 80 100

15 –17 18 –19 20 –24 25 –54 55 –64 65 –74 75 –84 Ålder Kvinnor Män

Noll dödsfall i trafiken

Mer än två tredjedelar av kvinnorna anser att det är oacceptabelt att människor dödas i den svenska trafiken. Drygt hälften av männen delar denna uppfattning.

2a ”Hur många dödsfall i trafiken anser Du vara acceptabelt per år?”

Andel som svarat ”noll dödsfall” 2009

2b Andel som svarat ”noll dödsfall”

1996–2003, 2005–2006, 2008–2009, 15–74 år

Under åren efter millennieskiftet var det något mer än varannan person som svarade

”noll” på frågan om hur många dödsfall som är acceptabelt i trafiken. Under de senaste åren har andelen ökat – 2009 års notering uppgår till 62 procent och är den hittills högsta.

Procent Procent

0 20 40 60 80 100

15 –17 18 –19 20 –24 25 –54 55 –64 65 –74 75 –84 Ålder Kvinnor Män

0 20 40 60 80 100

-96 -98 -00 -02 -04 -06 -08 -09 Procent

(6)

”Jag tycker att trafiken blivit mer riskfylld under senare år”

Andel som instämmer 2009

Trafiken mer riskfylld

Två tredjedelar av kvinnorna och hälften av männen upplever att trafiken har blivit mer riskfylld under senare år. Personer som fyllt 55 år har gjort denna bedömning i betydligt högre grad än yngre.

Procent

4a Andel som instämmer

1991–2003, 2005–2009, 15–74 år

4b

Procent

Andelen som upplevt att trafiken blivit mer riskfylld har varierat över tid. 2009 års andel på 57 procent är den lägsta sedan millennieskiftet, medan 2008 års notering på 64 procent är en av de högsta sedan början av 1990-talet.

Använda cykelhjälmHålla hastighetsgrän -

serna

Inte prata i mobil-

telefon när man körInte köra rattfullAnvända bilbälte

Inte köra mot rött ljusHålla avståndet till framförvarande fordon

”Vilka tre beteenden tror Du är viktigast för trafiksäkerheten”

Andel som markerat aktuellt svarsalternativ 2009

3

Trafikantbeteenden

En stor majoritet bland både kvinnor och män har angivit ”Inte köra rattfull” som allra viktigast för trafiksäkerheten när de fått välja bland sju viktiga beteenden.

Därefter följer ”Inte köra mot rött ljus”,

”Använda bilbälte” och ”Hålla avståndet till framförvarande fordon”.

Procent

0 20 40 60 80

100 Kvinnor Män

0 20 40 60 80 100

15–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder Kvinnor Män

0 20 40 60 80 100

-91 -93 -95 -97 -99 -01 -03 -05 -07 -09

(7)

”Det borde vara förbjudet att prata i mobiltelefon när man kör bil”

Andel som instämmer 2009

Mobiltelefon och bilkörning

80 procent av kvinnorna och 60 procent av männen anser att det borde vara förbjudet att tala i mobiltelefon när man kör bil. Äldre personer instämmer i betydligt högre grad än yngre.

Procent

5a Andel som instämmer

2001–2003, 2005–2009, 15–74 år

5b

Procent

Under hela perioden har ungefär två av tre personer svarat att mobilsamtal borde för- bjudas vid bilkörning.

0 20 40 60 80 100

15 –17 18 –19 20 –24 25 –54 55 –64 65 –74 75 –84 Ålder Kvinnor Män

0 20 40 60 80 100

-01 -02 -03 -04 -05 -06 -07 -08 -09

Procent

Stoppad i poliskontroll

Mer än var tredje person, ungefär lika många kvinnor som män, anser att sannolikheten att bli stoppad i en poliskontroll har ökat. Det är framför allt yngre personer som gjort denna bedömning.

”Sannolikheten att bli stoppad i en poliskontroll har ökat den senaste tiden”

Andel som instämmer 2009

6a Andel som instämmer

2000–2003, 2005–2009, 15–74 år

6b

Procent

0 20 40 60 80 100

15 –17 18 –19 20 –24 25 –54 55 –64 65 –74 75 –84 Ålder Kvinnor Män

0 20 40 60 80 100

-00 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07 -08 -09

Under åren 2008 och 2009 upplevde fler personer än tidigare att sannolikheten att bli stoppad i en poliskontroll ökat.

(8)

Säkrare trafikmiljö

”Det är rimligt att sänka hastighetsgränsen till 30 km/tim på gator där det finns många fotgängare och cyklister”

Andel som instämmer 2009

”Alla större vägar borde förses med mitt- räcken för att förhindra möteskollisioner”

Andel som instämmer 2009 Hastighetsgränser i tätort

Drygt 70 procent av de svarande tycker att det är rimligt att sänka hastighetsgränsen till 30 km/tim på gator där det finns många fotgängare och cyklister. Kvinnor instämmer i större utsträckning än män och personer i åldrarna 75–84 år är mer positivt inställda än yngre.

Procent Procent

7a

8a

Andel som instämmer

1997–2003, 2005–2009, 15–74 år

7b

Procent

Under hela perioden 1997–2009 har omkring 70 procent ansett att 30 km/tim bör vara hastighetsgräns i trafikmiljöer med många oskyddade trafikanter.

Andel som instämmer

1999–2003, 2005–2009, 15–74 år

Procent

8b

Mitträcken

Ungefär 80 procent av de tillfrågade tycker att alla större vägar borde förses med mitt- räcken för att förhindra möteskollisioner.

Något fler kvinnor än män instämmer. Stödet är störst bland äldre personer.

Under perioden 2000–2007 ökade andelen som önskar mitträcken på större vägar från 75 till 85 procent. Därefter har stödet för mitträcken minskat – 2009 års andel uppgår till motsvarande nivå som under åren 2001 och 2002.

0 20 40 60 80 100

15 –17 18 –19 20 –24 25 –54 55 –64 65 –74 75 –84 Ålder Kvinnor Män

0 20 40 60 80 100

-97 -99 -01 -03 -05 -07 -09

0 20 40 60 80 100

15 –17 18 –19 20 –24 25 –54 55 –64 65 –74 75 –84 Ålder Kvinnor Män

0 20 40 60 80 100

-99 -00 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07 -08 -09

(9)

”Fler korsningar bör ersättas med cirkulationsplatser (rondeller)”

Andel som instämmer 2009

”Bilarna stannar sällan när jag ska gå över gatan på övergångsställe”

Andel som instämmer 2009 Cirkulationsplatser

Tre av fyra kvinnor respektive män önskar att fler korsningar ersätts med cirkulations- platser. Personer som har fyllt 55 år har en något mer positiv inställning än yngre.

Procent Procent

9a

10a

Bilarna stannar sällan

31 procent av kvinnorna och 27 procent av männen har svarat att bilarna sällan stannar när de ska gå över gatan på övergångsställe.

Det är framför allt den äldsta åldersgruppen som upplever detta som ett problem.

Andel som instämmer

2000–2003, 2005–2009, 15–74 år

9b

Procent

Sedan år 2003 har stödet ökat något för att fler korsningar bör ersättas av cirkulations- platser.

Andel som instämmer

1993–2003, 2005–2009, 15–74 år

10b

Procent

Under 1990-talet ansåg omkring 60 procent att bilarna sällan stannar vid övergångs- ställen. År 2000, då lagen om väjningsplikt vid obevakade övergångsställen infördes, minskade andelen till 35 procent och har därefter ytterligare minskat. 2009 års note- ring, som uppgår till 28 procent, är den hit- tills lägsta.

0 20 40 60 80 100

15 –17 18 –19 20 –24 25 –54 55 –64 65 –74 75 –84 Ålder Kvinnor Män

0 20 40 60 80 100

-00 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07 -08 -09

0 20 40 60 80 100

15 –17 18 –19 20 –24 25 –54 55 –64 65 –74 75 –84 Ålder Kvinnor Män

0 20 40 60 80 100

-93 -95 -97 -99 -01 -03 -05 -07 -09

(10)

”Högsta tillåtna hastighet borde vara 30 km/

tim vid passerande av buss som stannat för av- och påstigning”

Andel som instämmer 2009

Procent

11

Hastighetsgräns 30 km/tim vid buss som stannat för av- och påstigning

Ungefär 70 procent av de tillfrågade anser 30 km/tim bör vara högsta tillåtna hastig- het för fordon som passerar en buss som stannat för av- och påstigning. Kvinnor instämmer i högre grad än män och äldre personer i betydligt högre omfattning än yngre.

0 20 40 60 80 100

15 –17 18 –19 20 –24 25 –54 55 –64 65 –74 75 –84 Ålder Kvinnor Män

Vägavgifter för att finansiera nya vägar 22 procent av de tillfrågade, ungefär lika stora andelar bland kvinnor som bland män, tycker att det är rimligt att införa vägavgifter för att finansiera nya vägar.

Stödet för vägavgifter är lägre bland yngre personer.

"Det är rimligt att införa särskilda vägavgif- ter (vägtullar) för att finansiera nya vägar"

Andel som instämmer 2009

Procent

12

0 20 40 60 80 100

15 –17 18 –19 20 –24 25 –54 55 –64 65 –74 75 –84 Ålder Kvinnor Män

(11)

Trafiknykterhet

”Har det hänt någon gång under de senaste 12 månaderna att Du kört bil efter att ha

druckit alkohol utöver lättöl?”

Andel bilförare som svarat ”ja” 2009, 18–84 år

”Har det hänt någon gång under de senaste 12 månaderna att Du druckit mycket alkohol en kväll och kört bil förmiddagen därpå?”

Andel bilförare som svarat ”ja” 2009, 18–84 år Kört bil efter att ha druckit alkohol

Sex procent av de tillfrågade bilförarna har uppgett att de under det senaste året kört bil efter att ha druckit alkohol. Män kombinerar alkohol med bilkörning i större utsträckning än kvinnor.

Procent Procent

13a

14a

Andel av samtliga tillfrågade som svarat ”ja”

1981–2003, 2005–2009, 18–74 år

13b

Procent

Under perioden 1981 till 1989 ökade ande- len som svarat att de kört bil efter alkohol- förtäring från nio till 14 procent. Därefter har det skett en långsiktig minskning. De tre senaste årens noteringar på 5–6 procent är de lägsta sedan undersökningen startade.

Andel av samtliga tillfrågade som svarat ”ja”

2000–2003, 2005–2009, 18–74 år

Procent

14b

Kört bil förmiddagen efter att ha druckit mycket alkohol

20 procent av de manliga bilförarna och 11 procent av de kvinnliga har svarat att de under det senaste året kört bil förmiddagen efter att de druckit mycket alkohol. Benägen- heten att köra bil dagen efter större alkohol- konsumtion är störst bland män i åldrarna 18–24 år och bland kvinnor i åldern 20–24 år.

Andelen som kört bil förmiddagen efter stor alkoholförtäring har varierat mellan 14 och 18 procent. 2009 års notering är den hittills lägsta.

0 20 40 60 80 100

18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder Kvinnor Män

0 20 40 60 80 100

-81 -83 -85 -87 -89 -91 -93 -95 -97 -99 -01 -03 -05 -07 -09

0 20 40 60 80 100

18 –19 20 –24 25 –54 55 –64 65 –74 75 –84 Ålder Kvinnor Män

0 20 40 60 80 100

-00 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07 -08 -09

(12)

Sedan första februari 1999 pågår försöks-

”Har Du under de senaste 12 månaderna åkt med någon förare som varit påverkad av alkohol?”

Andel som svarat ”ja” 2009

”Alla bilar borde utrustas med ett alkolås där ett utandningsprov krävs varje gång bilen skall startas”

Andel som instämmer 2009

Åkt med förare påverkad av alkohol Fyra procent bland både kvinnor och män har under det senaste året åkt med en alkoholpåverkad förare. Andelarna är betydligt högre i åldrarna 18–24 år, men uppgår endast till någon enstaka procent bland personer som är 55 år eller äldre.

Procent Procent

15a

16a

Andel som svarat ”ja”

1994–2003, 2005–2009, 15–74 år

15b

Procent

Sedan år 1995 har andelen som åkt med en alkoholpåverkad förare uppgått till 4–6 pro- cent. Den huvudsakliga tendensen är en viss minskning.

Andel som instämmer

1995–2003, 2005–2009, 15–74 år

Procent

16b

Alkolås i alla bilar

79 procent av kvinnorna och 58 procent av männen anser att alla bilar borde utrustas med ett alkolås där ett utandningsprov krävs varje gång bilen skall startas. Stödet för alkolås är störst bland tonåringar och bland personer som har fyllt 75 år.

Stödet för alkolås har långsiktigt ökat.

Sedan år 2003 har andelen förespråkare uppgått till mellan 66 och 69 procent.

0 20 40 60 80 100

15 –17 18 –19 20 –24 25 –54 55 –64 65 –74 75 –84 Ålder Kvinnor Män

0 20 40 60 80 100

-94 -96 -98 -00 -02 -04 -06 -08 -09

0 20 40 60 80 100

15 –17 18 –19 20 –24 25 –54 55 –64 65 –74 75 –84 Ålder Kvinnor Män

0 20 40 60 80 100

-95 -97 -99 -01 -03 -05 -07 -09

(13)

Lagen säger att man inte får köra motor- drivet fordon påverkad av alkohol eller andra droger. Straffrättsligt går gränsen för rattfylleri vid 0,2 promille alkoholhalt i blodet. För grovt rattfylleri är gränsen 1,0 promille. Beträffande narkotika- klassade medel gäller en nollgräns.

(Lag (1951:649) om straff för vissa trafikbrott, 4 §)

”Gränsen för rattfylleri borde gå vid 0 promille och inte som nu vid 0,2”

Andel som instämmer 2009

”Straffet för rattfylleri borde vara hårdare”

Andel som instämmer 2009

Gräns för rattfylleri, noll promille

64 procent av kvinnorna och 42 procent av männen anser att gränsen för rattfylleri bör sänkas från 0,2 till noll promille. Äldre personer önskar en nollgräns i betydligt högre grad än yngre.

Procent Procent

17a

18a

Andel som instämmer

1990–2003, 2005–2009, 15–74 år

17b

Procent

Sedan år 1990 har mellan 49 och 58 procent ansett att gränsen för rattfylleri bör sänkas till noll promille. Stödet för en nollpromille- gräns har varierat över tid. Det var som störst år 2003 och har därefter minskat.

Andel som instämmer

2000–2003, 2005–2009, 15–74 år

Procent

18b

Hårdare straff för rattfylleri

De allra flesta, 96 procent av kvinnorna och 88 procent av männen, anser att straffet för rattfylleri borde vara hårdare. Skillnaderna mellan de olika åldersgrupperna är små.

Sedan år 2002 har mer än 90 procent av svenskarna önskat hårdare straff för rattfylleri.

0 20 40 60 80 100

15 –17 18 –19 20 –24 25 –54 55 –64 65 –74 75 –84 Ålder Kvinnor Män

0 20 40 60 80 100

-90 -93 -96 -99 -02 -05 -08-09

0 20 40 60 80 100

15 –17 18 –19 20 –24 25 –54 55 –64 65 –74 75 –84 Ålder Kvinnor Män

0 20 40 60 80 100

-00-01-02-03-04-05-06-07-08 -09

(14)

”Har det hänt någon gång under de senaste 12 månaderna att Du blivit stoppad av

polisen i en nykterhetskontroll?”

Andel bilförare som svarat ”ja” 2009, 18–84 år

Stoppad av polisen i en nykterhetskontroll Varannan manlig bilförare och var tredje kvinnlig har svarat att de under det senaste året blivit stoppade av polisen i en nykter- hetskontroll. Andelarna är lägre bland ton- åringar och bland äldre personer.

Procent

19 ”Har det hänt någon gång under de senaste

12 månaderna att Du somnat/nästan somnat när Du kört bil?”

Andel bilförare som svarat ”ja” 2009, 18–84 år

20

Procent

Somnat/nästan somnat vid ratten

19 procent av de manliga bilförarna och nio procent av de kvinnliga har uppgett att de somnat/nästan somnat vid ratten under det senaste året. De högsta värdena finns bland män i åldrarna 20–54 år.

0 20 40 60 80 100

18 –19 20 –24 25 –54 55 –64 65 –74 75 –84 Ålder Kvinnor Män

0 20 40 60 80 100

18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder Kvinnor Män

(15)

”Det är viktigare att följa trafikrytmen än hastighetsgränserna”

Andel som instämmer 2009

”Det är rimligt att sänka hastighetsgränserna för att öka trafiksäkerheten”

Andel som instämmer 2009

Trafikrytm och hastighetsgränser 69 procent av männen och 52 procent av kvinnorna tycker att det är viktigare att följa trafikrytmen än hastighetsgränserna.

Det är framför allt personer i åldrarna 20–64 år som instämmer.

Procent Procent

21a

22a

Andel som instämmer

1981–2003, 2005–2009, 15–74 år

21b

Procent

Andelen som anser att det är viktigare att följa trafikrytmen än hastighetsgränserna har ökat. Mer än varannan person har haft denna uppfattning sedan slutet av 1980- talet – och omkring 60 procent under de tre senaste åren.

Andel som instämmer

1994–2003, 2005–2009, 15–74 år

Procent

22b

Sänka hastighetsgränserna för att öka trafiksäkerheten

Närmare två tredjedelar av kvinnorna och nästan varannan man har svarat att det rimligt att sänka hastighetsgränserna för att öka trafiksäkerheten. De främsta förespråkarna finns bland personer som är 65 år eller äldre.

Stödet för att sänka hastighetsgränserna för att främja trafiksäkerheten har varierat över tid. Under perioden 1997–2003 minskade andelen från 47 till 39 procent. Därefter har allt fler blivit positivt inställda – 2009 års andel på 55 procent är den hittills högsta.

Hastighet

0 20 40 60 80 100

15–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder Kvinnor Män

0 20 40 60 80 100

-81 -83 -85 -87 -89 -91 -93 -95 -97 -99 -01 -03 -05 -07 -09

0 20 40 60 80 100

15 –17 18 –19 20 –24 25 –54 55 –64 65 –74 75 –84 Ålder Kvinnor Män

0 20 40 60 80 100

-94 -96 -98 -00 -02 -04 -06 -08 -09

(16)

”Hastighetsgränsen vid övergångsställen bör alltid vara högst 30 km/tim”

Andel som instämmer 2009

”Alla bilar borde ha ett tekniskt hjälpmedel så att föraren lättare kan hålla hastighets- gränserna”

Andel som instämmer 2009 Hastighetsgräns 30 km/tim vid övergångsställen

Mer än varannan person anser att hastig- hetsgränsen vid övergångsställen alltid bör vara högst 30 km/tim. Fler kvinnor än män instämmer. Stödet är störst bland 15–17-åringar och bland personer som fyllt 65 år.

Procent Procent

23a

24

Andel som instämmer

2000–2003, 2005–2009, 15–74 år

23b

Procent

Den huvudsakliga tendensen är att allt fler personer vill ha 30 km/tim som hastighetsgräns vid övergångsställen.

Tekniskt hjälpmedel att hålla hastighets- gräns

Två av tre kvinnor och varannan man anser att alla bilar borde utrustas med ett tekniskt hjälpmedel så att föraren lättare kan hålla hastighetsgränserna. Stödet är störst bland

0 20 40 60 80 100

15 –17 18 –19 20 –24 25 –54 55 –64 65 –74 75 –84 Ålder Kvinnor Män

0 20 40 60 80 100

-00 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07 -08 -09

0 20 40 60 80 100

15 –17 18 –19 20 –24 25 –54 55 –64 65 –74 75 –84 Ålder Kvinnor Män

(17)

”Automatisk hastighetsövervakning (med trafiksäkerhetskamera) är ett bra sätt att övervaka hastighetsöverträdelser”

Andel som instämmer 2009

”Straffet för fortkörning borde vara hårdare”

Andel som instämmer 2009

Automatisk hastighetsövervakning

79 procent av kvinnorna och 65 procent av männen tycker att automatisk hastighets- övervakning är ett bra sätt att övervaka hastighetsöverträdelser. I åldersgrupperna 15–17 år samt 55 år eller äldre är mer än 70 procent positivt inställda till trafiksäker- hetskameror.

Procent Procent

25

26a Andel som instämmer

1990–2003, 2005–2009, 15–74 år

Procent

26b

Hårdare straff för fortkörning

Varannan kvinna och var tredje man tycker att straffet vid fortkörning borde vara hårdare. Det är framför allt äldre personer som vill ha skärpta straff.

Andelen som vill ha hårdare straff vid fort- körning minskade under 1990-talet och upp- gick kring millennieskiftet till 38 procent.

Under de senaste åren har ungefär 40 pro- cent önskat hårdare straff.

0 20 40 60 80 100

15 –17 18 –19 20 –24 25 –54 55 –64 65 –74 75 –84 Ålder Kvinnor Män

0 20 40 60 80 100

15 –17 18 –19 20 –24 25 –54 55 –64 65 –74 75 –84 Ålder Kvinnor Män

0 20 40 60 80 100

-90 -93 -96 -99 -02 -05 -08-09

(18)

”Polisens toleransgräns vid fortkörning borde sänkas”

Andel som instämmer 2009

Sänkt toleransgräns vid fortkörning 41 procent av kvinnorna och 34 procent av männen anser att polisens toleransgräns vid fortkörning borde sänkas. Äldre personer instämmer i betydligt högre grad än yngre.

Procent

27a Andel som instämmer

2000–2003, 2005–2009, 15–74 år

27b

Procent

Sedan millennieskiftet har en dryg tredje- del av de tillfrågade ansett att polisens toleransgräns vid fortkörning borde sänkas.

0 20 40 60 80 100

15 –17 18 –19 20 –24 25 –54 55 –64 65 –74 75 –84 Ålder Kvinnor Män

0 20 40 60 80 100

-00 -01 -02 -03 -04 -05 -06 -07 -08 -09

”Hastighetsgränserna borde kunna varieras beroende på trafikmängd och väder”

Andel som instämmer 2009

Variabla hastighetsgränser

Fyra av fem män anser att hastighetsgrän- serna borde kunna varieras beroende på trafikmängd och väder. Tre av fyra kvinnor delar denna uppfattning. Personer som fyllt 20 år önskar variabla hastighetsgränser i högre grad än tonåringar.

Procent

28 ”Det är rimligt att sänka hastighetsgränserna

av miljöskäl"

Andel som instämmer 2009

29

Procent

Sänka hastighetsgränserna av miljöskäl Ungefär varannan kvinna och var tredje man tycker att det är rimligt att sänka hastighetsgränserna av miljöskäl. Andelen positiva är lägst i åldrarna 18–24 år; i synnerhet bland män.

0 20 40 60 80 100

15 –17 18 –19 20 –24 25 –54 55 –64 65 –74 75 –84 Ålder Kvinnor Män

0 20 40 60 80 100

15 –17 18 –19 20 –24 25 –54 55 –64 65 –74 75 –84 Ålder Kvinnor Män

(19)

Bilbälten

Tätort

Procent

31a

Procent

Bilbälten i baksätet

94 procent av kvinnorna och 87 procent av männen har svarat att de alltid eller nästan alltid använder bilbälte i baksätet i tätorts- trafik. Liksom i framsätet används bälte i ytterligare något högre omfattning vid färd på landsväg.

Bältesanvändningen i baksätet skiljer sig inte nämnvärt för de olika åldersgrupperna.

Bland kvinnor är bältesanvändningen emellertid något lägre bland tonåringar och bland män i åldrarna 55–64 år.

”Hur ofta använder Du bilbälte då Du åker personbil och sitter i baksätet?”

Andel som alltid eller nästan alltid använder bilbälte av de som åker bil i baksätet 2009 Landsväg

31b

Tätort

Procent

30a

Procent

Bilbälten i framsätet

99 procent av kvinnorna och 96 procent av männen uppger att de alltid eller nästan alltid använder bilbälte i framsätet i tät- ortstrafik. Män i åldersgruppen 18–24 år använder bälte i något lägre omfattning.

Vid landsvägskörning är bältesanvändningen ytterligare något högre. Då använder 99 pro- cent av kvinnorna och 98 procent av männen alltid eller nästan alltid bilbälte vid färd i framsätet.

”Hur ofta använder Du bilbälte då Du åker personbil och sitter i framsätet?”

Andel som alltid eller nästan alltid använder bilbälte av de som åker bil i framsätet 2009 Landsväg

30b

Kvinnor Män

0 20 40 60 80 100

15 –17 18 –19 20 –24 25 –54 55 –64 65 –74 75 –84 Ålder

Kvinnor Män

0 20 40 60 80 100

15 –17 18 –19 20 –24 25 –54 55 –64 65 –74 75 –84 Ålder

Kvinnor Män

0 20 40 60 80 100

15 –17 18 –19 20 –24 25 –54 55 –64 65 –74 75 –84 Ålder

Kvinnor Män

0 20 40 60 80 100

15 –17 18 –19 20 –24 25 –54 55 –64 65 –74 75 –84 Ålder

(20)

15–24 år

Procent

32a

Procent

Användning av bilbälte i personbil

Vid färd i personbil används bilbälte något oftare:

– i framsätet än i baksätet

– vid landsvägskörning än vid bilkörning i tätort

– av kvinnor än av män

– av äldre personer än av yngre.

Lagstiftning har tillsammans med kampanjer att använda bilbälte medfört att dessa skillna- der under senare år blivit allt mindre.

I tabellbilagan redovisas underlaget för ålderskategorierna 15–19 år, 20–24 år, 25–54 år samt 55–74 år.

Olika åldersgruppers användning av bilbälte 1981–2003, 2005–2009 i framsäte och baksäte, på landsväg och i tätort (uppgifterna avser samtliga i åldersgrupperna, både kvinnor och män)

25–74 år

32b

Lagen om obligatorisk användning av bil- bälte i framsätet för personer 15 år eller äldre kom 1 januari 1975.

Motsvarande lag om användning av bil- bälte i baksätet för personer 15 år eller äldre kom 1 juli 1986.

För barn under 15 år blev det obligatoriskt att använda bilbälte i både framsätet och baksätet fr.o.m. 1 april 1988.

0 20 40 60 80 100

-81 -83 -85 -87 -89 -91 -93 -95 -97 -99 -01 -03 -05 -07 -09 Framsäte, landsväg Framsäte, tätort Baksäte, landsväg Baksäte, tätort

-81 -83 -85 -87 -89 -91 -93 -95 -97 -99 -01 -03 -05 -07 -09 0

20 40 60 80 100

Framsäte, landsväg Framsäte, tätort Baksäte, landsväg Baksäte, tätort

(21)

34

Andel barn som använder babyskydd eller bakåtvänd bilbarnstol respektive annan skyddsanordning vid bilåkning, per ålders- klass 2009

Procent

33a Andel barn i åldrarna 0–4 år som använder

babyskydd eller bakåtvänd bilbarnstol 1991–1995, 1999–2003, 2005–2009

Procent

33b

Skydd för barn i bil

Personer som har barn i åldrarna 0–14 år har tillfrågats vilken form av skyddsanord- ning som används för barnen när de åker bil. Svaren visar att någon form av skydds- utrustning används för 98 procent av barnen.

Under de två första levnadsåren används babyskydd eller bakåtvänd bilbarnstol för i stort sett samtliga barn, medan framåt- vänd bilbarnstol börjar användas för två- åringar. För treåringar används bakåtvänd bilbarnstol för vartannat barn och framåt- vänd bilbarnstol för var tredje.

Användningen av babyskydd eller bakåt- vänd bilbarnstol i åldrarna 0–4 år har varierat mellan 50 och 72 procent. År 2009 uppgick andelen till 62 procent.

Åren 1996–1998 ställdes inte denna fråga i enkäten.

0 20 40 60 80 100

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 Annat

Babyskydd eller bakåtvänd bilbarnstol

0 20 40 60 80 100

-91 -93 -95 -97 -99 -01 -03 -05 -07 -09

”Att använda bilbälte är lika viktigt i tätortstrafik som i landsvägstrafik”

Andel som instämmer 2009

Viktigt att alltid använda bilbälte

98 procent av de tillfrågade tycker att det är lika viktigt att använda bilbälte i tätorts- trafik som i landsvägstrafik. I stort sett lika många män som kvinnor instämmer. Bland tonåringar är andelen något lägre jämfört med de som är 20 år eller äldre.

Procent Kvinnor Män

0 20 40 60 80 100

15 –17 18 –19 20 –24 25 –54 55 –64 65 –74 75 –84 Ålder

(22)

”Alla bilar borde ha ett tekniskt system, som påminner bilförare och passagerare att sätta på sig bilbältet (bältespåminnare)”

Andel som instämmer 2009

Procent

35a Andel som instämmer

1999–2003, 2005–2009, 15–74 år

Procent

35b

Bältespåminnare

89 procent bland såväl kvinnor som män anser att alla bilar borde ha ett tekniskt system som påminner förare och passage- rare att sätta på sig bilbältet. Andelarna är högst för personer som är 55 år eller äldre.

Sedan år 1999 har mer än 80 procent av de tillfrågade varit positiva till bältespå- minnare. 2009 års andel uppgår till strax under 90 procent.

Kvinnor Män

0 20 40 60 80 100

15 –17 18 –19 20 –24 25 –54 55 –64 65 –74 75 –84 Ålder 0-99-00-01-02-03-04-05-06-07-08-09 20

40 60 80 100

”Hur ofta använder Du bälte när Du åker buss?

Andel som använder bälte i buss 2009”

Procent

36 ”Det borde finnas bälte på alla sittplatser i alla

typer av bussar”

Andel som instämmer 2009”

Procent

37

Bälte i buss

Var tredje passagerare i en buss som är utrustad med bälte använder detta. Kvinnor använder bälte i buss i högre omfattning än män och äldre personer i betydligt högre omfattning än yngre.

0 20 40 60 80 100

15 –17 18 –19 20 –24 25 –54 55 –64 65 –74 75 –84 Ålder Kvinnor Män

0 20 40 60 80 100

15 –17 18 –19 20 –24 25 –54 55 –64 65 –74 75 –84 Ålder Kvinnor Män

Bälte på alla platser i buss

84 procent av kvinnorna och 80 procent av männen anser att alla platser i alla typer av bussar bör ha bälten. Yngre personer, i synnerhet män, instämmer inte i lika hög grad som de som fyllt 25 år.

(23)

Cykelhjälm

”Hur ofta använder Du hjälm då Du cyklar?”

Andel som alltid eller nästan alltid använder hjälm av de som cyklar 2009

”Det borde vara obligatoriskt för alla att använda hjälm vid cykling”

Andel som instämmer 2009 Användning av cykelhjälm

Var femte kvinnlig cyklist och var sjunde manlig uppger att de alltid eller nästan alltid använder hjälm. Hjälmanvändningen är högst bland äldre personer och lägst i åldrarna 18–24 år.

Procent Procent

38a

39a

Andel som alltid eller nästan alltid använder hjälm av de som cyklar 1981–2003, 2005–2009, 15–74 år

38b

Procent

Andel som instämmer

1991–2003, 2005–2009, 15–74 år

Procent

39b

Obligatoriskt med hjälm vid cykling 56 procent av de tillfrågade anser att det borde vara obligatoriskt att använda hjälm vid cykling. Kvinnor instämmer genomgå- ende i högre grad än män och äldre perso- ner är mer positivt inställda än yngre.

Fram till slutet av 1980-talet var det ytterst få cyklister som använde hjälm. Vid millen- nieskiftet hade hjälmanvändningen ökat till åtta procent. 2009 år andel uppgick till 17 procent och är den hittills högsta.

Under början av 1990-talet ökade acceptan- sen för en hjälmlag. Under en dryg tioårs- period uppgick andelen sedan till ungefär 50 procent. De fyra senaste årens värden har varit något högre.

0 20 40 60 80 100

15 –17 18 –19 20 –24 25 –54 55 –64 65 –74 75 –84 Ålder Kvinnor Män

0 20 40 60 80 100

15 –17 18 –19 20 –24 25 –54 55 –64 65 –74 75 –84 Ålder Kvinnor Män

-81 -83 -85 -87 -89 -91 -93 -95 -97 -99 -01 -03 -05 -07 -09 0

20 40 60 80 100

-91 -93 -95 -97 -99 -01 -03 -05 -07 -09 0

20 40 60 80 100

(24)

0–6 år

Procent

40a

Procent

Barns cykelhjälmsanvändning

Enligt föräldrarna till de barn i åldrarna 0–6 år som cyklar på en tvåhjulig cykel använde 97 procent av barnen alltid eller nästan alltid hjälm år 2009. Då mätningen startade år 1991 använde 88 procent av de mindre barnen cykelhjälm.

Bland de 7–12-åringar som cyklar uppgick hjälmanvändningen till 92 procent år 2009.

Detta är den näst högsta noteringen hittills och betydligt mer än år 1991 då 58 procent av de något större barnen använde cykel- hjälm.

Av de barn i åldrarna 13–14 år som cyklar använde 54 procent alltid eller nästan all- tid hjälm år 2009. Även för denna ålders- grupp har hjälmanvändningen ökat över tid. År 1991 var det endast fyra procent som använde cykelhjälm.

Åren 1996–1998 ställdes inte denna fråga i enkäten.

Andel barn som alltid eller nästan alltid använder hjälm då de cyklar på tvåhjulig cykel 1991–1995, 1999–2003, 2005–2009

7–12 år

40b

13–14 år

Procent

40c

Från 1 januari 2005 blev användning av cykelhjälm obligatorisk för barn under

0 20 40 60 80 100

-91 -93 -95 -97 -99 -01 -03 -05 -07 -09 0-91 -93 -95 -97 -99 -01 -03 -05 -07 -09

20 40 60 80 100

0 20 40 60 80 100

-91 -93 -95 -97 -99 -01 -03 -05 -07 -09

(25)

Synbarhet

41a

Fotgängares användning av reflexer

Av de personer som vistas i mörker där bil- trafik förekommer har 30 procent svarat att de använder reflexer om vägen eller gatan är belyst, medan 40 procent använder reflexer om belysning saknas.

Kvinnor använder reflexer i betydligt större utsträckning än män oavsett om vägen eller gatan är belyst eller ej. Reflexanvändningen ökar med stigande ålder.

Bland barn är tendensen den motsatta, användningen av reflexer minskar med stigande ålder. För barn i åldrarna 0–6 år

”Hur ofta använder Du reflexer då Du är ute och går i mörker där biltrafik förekommer?”

41b

Andel som alltid eller nästan alltid använder reflexer 2009

Procent

Andel som alltid eller nästan alltid använder reflexer 1981–2003, 2005–2009, 15–74 år

Procent

Belyst gata/väg Belyst gata/väg

42a Andel som alltid eller nästan alltid använder 42b

reflexer 2009

Procent

Andel som alltid eller nästan alltid använder reflexer 1981–2003, 2005–2009, 15–74 år

Procent

Ej belyst gata/väg Ej belyst gata/väg

har föräldrarna uppgivit att 87 procent av barnen använder reflexer då gatan eller vägen är belyst och 89 procent då belysning saknas. Andelarna bland 7–14-åringar är lägre.

Fram tills mitten av 1990-talet minskade andelen personer som använder reflexer och uppgick till drygt 20 procent i trafikmiljöer med belysning och 30 procent där belys- ning saknas. De fem senaste åren har reflex- användningen åter ökat.

0 20 40 60 80 100

Samtliga Kvinnor Män

0–6 7–12 13–14 15–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder 0-81 -83 -85 -87 -89 -91 -93 -95 -97 -99 -01 -03 -05 -07 -09 20

40 60 80 100

0–6 7–12 13–14 15–17 18–19 20–24 25–54 55–64 65–74 75–84 Ålder 0

20 40 60 80 100

Samtliga Kvinnor Män

-81 -83 -85 -87 -89 -91 -93 -95 -97 -99 -01 -03 -05 -07 -09 0

20 40 60 80 100

References

Related documents

Procent hänger ihop med bråk och decimaltal så uppgifterna 1-4 är en repetition av det du lärt dig tidigare. a) Hur mycket rabatt får man i kronor räknat?.. b) Hur mycket kostar

Framför allt leder dagens antivirala behandling till att personer som lever med hiv har förutsättningar att leva ett lika långt liv som andra.. Trots dessa framsteg

Detta är något som bland annat även Lenz Taguchi problematiserat, där hon menar att den vuxnes maktposition, eller maktproduktion som hon benämner det innebär att den

Målen för buller är att antalet boende exponerade för buller över 55 dBA i medelnivå ska ha minskat med 50 procent vid år 2030 jämfört med år 2015 och att ingen är exponerad

Störst är andelen bland kvinnor i åldrarna 25 till 64 år, där så gott som samtliga alltid eller nästan alltid använder bilbälte. ”Hur ofta använder Du bilbälte då Du

Barns cykelhjälmsanvändning År 2007 använde 98 procent av de barn i åldrarna 0 till 6 år som cyklar på tvåhjulig cykel alltid eller nästan alltid hjälm enligt föräldrarna.

Enligt föräldrarna till de barn i åldrarna 0–6 år som cyklar på tvåhjulig cykel använde 96 procent av barnen alltid eller nästan alltid hjälm år 2008. Då mätningen

Också detta tas hänsyn till i analysen genom att studera möjligheten att kunna minska antalet mycket allvarligt skadade med 40 procent mellan år 2010 och 2020.. I analysen