Betydelsen av bälte

1

Betydelsen av bälte

Analys av omkomna i personbil i Stockholms län mellan

2005-2009

2

Titel: Betydelsen av bälte – analys av omkomna i personbil i Stockholms län mellan 2005-2009

Publikation: 2010:069

Utgivningsdatum: 2010-06-30 Utgivare: Trafikverket

Kontaktperson: Alexander Hurtig, Trafikverket Region Stockholm

Upphovsman: Matteo Rizzi, Maria Olai, Martin Ullberg, Emely Knudsen, Linda Åhlén och Jenny Rosenkvist

Layout:

Tryck:

ISBN: 978-91-7467-041-7

Distributör: Trafikverket

3

Förord

Denna studie är genomförd på uppdrag av Trafikverket och är en djupanalys av bältesanvändning bland dödade personbilister i Stockholms län mellan åren 2005 och 2009. Studien beskriver omständigheterna kring bilister som har omkommit till följd av en vägtrafikolycka, där fokus ligger på bältesanvändningen. Rapporten beskriver skillnader mellan de som har använt och de som inte har använt bälte.

Även statistik uppdelad på polismästardistrikt redovisas.

Studien är genomförd av Vecturas Emely Knudsen, Maria Olai, Jenny Rosenkvist, Martin Ullberg och Linda Åhlén under ledning av Matteo Rizzi.

Kontaktperson på Trafikverket har varit Alexander Hurtig som även har bistått

med goda idéer och synpunkter.

4

Innehåll

Sammanfattning ... 5

1 Inledning ... 6

2 Syfte ... 6

2.1 Avgränsningar ... 6

3 Metod ... 6

4 Resultat ... 8

5 Slutsatser och diskussion ... 27

5

Sammanfattning

Varje år omkommer drygt 20 personer, både förare och passagerare, i personbil i Stockholms län. Enligt officiell statistik har under perioden 2005-2009 totalt 105 bilister omkommit. Bilbälte är många gånger skillnad mellan liv och död och av den anledningen är det högst relevant att studera bältesanvändningen i dödsolyckor.

Trafikverket i Stockholm har i samverkan med Roslagens kommuner och

polismästardistrikt låtit genomföra en djupstudieanalys om bältesanvändningen i dödsolyckor med personbilsförare och -passagerare i Stockholms län.

Syftet med denna studie har varit att på ett tydligt sätt beskriva omständigheterna kring de personbilister som omkommit till följd av en vägtrafikolycka samt att belysa de eventuella skillnader som förekommer mellan obältade och bältade bilister.

Utifrån varje studerad olycka (djupstudie) har information hämtats som har sammanställts i en matris. Utifrån denna är analysen gjord.

Efter att ha sorterat bort självmord och naturligt omkomna har totalt 89 dödfall studerats. Av de 89 bilister som har omkommit var 48 bältade och 35 obältade. I sex av dödsfallen är det okänt om den omkomne har använt bälte eller inte.

Analysen visar att av de 35 omkomna som var obältade hade 22 överlevt om de

hade haft bälte medan 12 stycken inte hade överlevt. I ett fall är det okänt om

bilisten hade överlevt med bälte.

6

1 Inledning

Varje år omkommer drygt 20 personer, förare och passagerare, i personbil i Stockholms län. Enligt officiell statistik har totalt 105 bilister omkommit under perioden 2005-2009. Varje dödsolycka är en tragedi för både anhöriga och för samhället och att minimera antalet dödsolyckor är därför en vinst. Bilbälte är många gånger skillnaden mellan liv och död och av den orsaken är det högst relevant att studera bältesanvändningen i dödsolyckor.

Trafikverket i Stockholm har i samverkan med Roslagens kommuner och polismästardistrikt kommit överens om att göra en djupstudieanalys av bältesanvändningen hos omkomna bilister, både förare och passagerare, i Stockholms län.

Trafikverket genomför djupstudier av samtliga dödolyckor i trafiken. En djupstudie är en fallundersökning som görs när en vägtrafikolycka leder till dödsfall.

Trafikverkets utredare samlar in uppgifter som kan ha haft betydelse för olyckan och dödsfallet. Viktiga informationsunderlag är bland annat polisens

trafikmålsanteckningar, obduktionsrapporten från Rättsmedicinalverket, fordonstekniska undersökningar samt utdrag från körkorts- och trafikregistret.

Bedömningen om naturliga dödsfall samt huruvida en obältad omkommen bilist skulle ha överlevt med bälte görs av personer med trafikmedicinsk kompetens.

Materialet sammanställs och registreras därefter i Trafikverkets olycksdatabas Djupstudieklienten.

2 Syfte

Syftet med denna studie har varit att på ett tydligt sätt beskriva omständigheterna kring de personbilister som omkommit till följd av vägtrafikolyckor samt att belysa de eventuella skillnader som förekommer mellan obältade och bältade personer.

Vidare är syftet att studien ska ge underlag för aktörer att effektivisera sitt arbete utifrån detaljkunskaper inom det specifika området.

2.1 Avgränsningar

Studien innefattar endast dödsolyckor av personer i personbilar som har inträffat i Stockholms län under perioden 1 januari 2005 till och med 31 december 2009 där dåvarande Vägverket har gjort en djupstudieutredning. Självmord och naturliga dödsfall (sjukdomsfall) har tagits bort från materialet. Rapporten omfattar totalt 89 omkomna personer.

3 Metod

Utifrån varje studerad olycka har information om utvalda variabler inhämtats.

Variablerna har sammanställts i en matris vilken analysen har baserats på.

Följande variabler har analyserats:

7 Olyckstyp

Tid på dygnet och datum Antal personer i bilen Hastighetsbegränsning Avkörningsvinkel

Bedömd hastighet i kollisionsögonblicket Kollisionsobjekt

Vägbredd Väghållare

Standard säkerhetszon Typ av sidoområde Räcken

Polisdistrikt Bilmärke/ålder

Tekniska brister på fordon

Status på fordon (körförbud/brukandeförbud) Bältespåminnare

Kön/ålder

Körkortshistorik (rätt behörighet) Alkohol/droger/läkemedel Överlevnadsmöjligheter Utkastad ur fordon Typ av resa

Misstanke om självmord Naturlig död

Misstanke om trötthet

Svensk eller utländsk medborgare Bältesanvändning

Vad gäller personer födda utomlands har det inte gått att utskilja de som har kommit till Sverige efter år 1990 på grund av de personnummer som dessa har fått.

Före år 1990 fick personer födda utomlands eller födda i Sverige men som är utländska medborgare ett speciellt personnummer där det framgår att de var födda utomlands. Tidigare studier har visat att denna grupp kan ha en högre olycksrisk

.

För att säkra att samtliga relevanta olyckor fanns med i uttaget från

Djupstudieklienten har en säkerhetskontroll gjorts med hjälp av STRADA

. STRADA är ett informationssystem för data om skador och olyckor inom hela vägtransportsystemet och bygger på uppgifter från både polisen och sjukvården.

Namnet är en förkortning av Swedish Traffic Accident Data Acquisition.

1

VTI (2009). Utlandsföddas trafiksäkerhet. VTI-rapport 640.

2 http://www.transportstyrelsen.se

8

4 Resultat

Enligt officiell statistik har 105 personbilister omkommit i trafikolyckor i

Stockholms län under perioden 2005-2009. Totalt har 102 dödsfall varit möjliga att analysera och av dem har 13 bedömts vara självmord och därmed uteslutits ur studien. Det gör att det totalt är 89 fall som är studerade. Av de 89 bilister som omkommit i trafikolyckor var 48 stycken bältade och 35 stycken var obältade. I sex av dödsfallen är det okänt om den omkomne har använt bältet eller inte. Analysen visar att av de 35 omkomna som var obältade hade 22 överlevt om de hade haft bälte medan 12 stycken inte hade överlevt. I ett fall är det okänt om bilisten hade överlevt med bälte eller inte.

Sett över tid har antalet bältade som omkommit i olyckor ökat fram till och med år 2008 då antalet gick ned. Under denna period har samtidigt antalet bilister som skulle ha överlevt om de använt bilbälte minskat, se Figur 4-1.

Figur 4-1 Bältesanvändning i dödsolyckor i personbil inom Stockholms län 2005-2009, antal omkomna.

Antalet dödsolyckor i personbil har varierat i de olika polismästardistrikten. Flest dödsolyckor skedde i Roslagen och Norrort. Även Södertörn tillhör de distrikt som har haft fler dödsolyckor än övriga distrikt, se

Figur 4-2.

9

6

12

14

7 6

10

6 6

7 5

6

2

3

6

0 2 4 6 8 10 12 14 16

år 2005 år 2006 år 2007 år 2008 år 2009

bältad obältad överlevt med bälte

9

Figur 4-2 Bältesanvändning i dödsolyckor i personbil inom Stockholms län 2005-2009 uppdelat på Polismästardistrikt, antal omkomna.

Nedan visas en karta över de olika polismästardistrikten i Stockholms län, se Figur 4-3.

Figur 4-3 Polismästardistrikten i Stockholms län. Källa: http://www.polisen.se/Om- polisen/lan/St/op/Polisen-i-Stockholms-lan/Organisation/Narpolisavdelning/

Det en klar majoritet män som har omkommit i trafikolyckorna. Fördelningen mellan män och kvinnor skiljer sig något åt i de olika polismästardistrikten, se Figur 4-4.

3 3

11

15

3

2

9

2 3

4

9

8

0

3

6

2 1

0

1

0

1 1

2 0 0

2 4 6 8 10 12 14

16 bältad

obältad okänt

10

Figur 4-4 Bältesanvändning i dödsolyckor i personbil inom Stockholms län 2005-2009, Polismästardistrikt – könsfördelning.

Bland de bilister som var inblandade i dödsolyckor och var mellan 18 och 54 år var de flesta obältade. I de högre åldrarna var majoriteten av bilisterna som var

inblandade i dödsolyckorna bältade. Störst antal obältade bilister var mellan 18 och 24 år, medan det största antalet bältade bilister var 75 år eller äldre, se Figur 4-5.

Figur 4-5 Bältesanvändning i dödsolyckor i personbil inom Stockholms län 2005-2009 uppdelat på ålder, antal omkomna.

19%

81%

13%

87%

29%

71%

24%

75%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

kvinnor män

Norrort (21 st) Roslagen (23 st) Södertörn (17 st) Hela länet (89 st)

5 5

6

4

1

8

6

13

0

13

8

5

3

1

5

0 0 2 4 6 8 10 12 14

0-17 år 18-24 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 år 65-74 år 75- år

bältad obältad

11

Vad gäller ålder på de omkomna bilisterna följer polismästardistrikt Södertörn någorlunda genomsnittet för hela länet medan Roslagen och Norrort i vissa fall avviker. Till exempel har Norrort fler dödsolyckor än snittet i länet för

åldersgrupperna 25-34 år medan Roslagen har lägre andel dödsolyckor i den åldersklassen jämfört med snittet i länet. I åldersklassen 55-64 år är förhållandet omvänt, se Figur 4-6.

Figur 4-6 Bältesanvändning i dödsolyckor i personbil inom Stockholms län 2005-2009, Polismästardistrikt – ålder, andel olyckor

.

Majoriteten bland de bilister som var inblandade i dödsolyckorna hade svenskt personnummer. Bland bilisterna med svenskt personnummer var 45 stycken bältade vid dödsolyckan medan 31 bilister var obältade.

Bland de med utländskt personnummer var tre bilister bältade och två obältade.

För några dödsolyckor hade okänt personnummer rapporterats, nämligen två bilister som varit obältade vid olyckan.

Resultaten visar att det i de flesta dödsolyckor rapporteras att föraren hade ett giltigt körkort. I fem fall har det rapporterats att körkort saknats eller varit ogiltigt.

I sex av fallen är det okänt om föraren hade giltigt körkort eller inte.

Den olyckstyp som har varit vanligast vid dödsolyckor i Stockholms län under åren 2005-2009 är singelolyckor. Av de 35 omkomna obältade bilisterna skedde 29 av dödsfallen i singelolyckor och av de 48 bältade bilisterna omkom 18 i singelolyckor.

I denna olyckstyp hade 19 av totalt 22 personer överlevt om de hade använt bältet, se Figur 4-7.

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

0-17 år 18-24 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 år 65-74 år 75- år

Norrort (21 st) Roslagen (23 st) Södertörn (17 st) Hela länet (89 st)

12

Figur 4-7 Bältesanvändning i dödsolyckor i personbil inom Stockholms län 2005-2009 uppdelat på olyckstyp, antal omkomna.

Förutom i singelolyckor omkom de bältade bilisterna även i korsningsolyckor (14 av 48 stycken) och mötesolyckor (11 av 48).

Det vanligaste kollisionsobjektet i singelolyckorna var träd mot vilket 18 bilister omkom. Om de obältade hade haft bälte i dessa kollisioner hade fem av nio

överlevt. Efter kollision med träd är voltning det vanligaste sättet att ”kollidera” där samtliga sex obältade bilister hade klarat sig om de hade använt bältet, se Figur 4-8.

Figur 4-8 Bältesanvändning i dödsolyckor i personbil inom Stockholms län 2005-2009 kollisionsobjekt i singelolyckor, antal omkomna.

14

11

18

3 2

1

3

29

1 1

0 1

19

1 1

0 5 10 15 20 25 30 35

avsvängande/

korsande kurs

möte singel upphinnande varia/vilt

bältad obältad överlevt med bälte

9

7

0

1

0 0 0 0

1 9

6

2

1

2

1 1

4

3 5

6

2

1 1 1 1 1 1

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

träd volt bergvägg betong- fundament

dike/

vägbank

mitträcke stenmur stolpe övrigt

bältad obältad överlevt med bälte

13

Uppdelat på dygnet kan det konstateras att de flesta dödsfallen med bältade bilister har skett på dagen och dödsfallen med obältade bilister har skett på natten, se Figur 4-9.

Figur 4-9 Bältesanvändning i dödsolyckor i personbil inom Stockholms län 2005-2009 uppdelat på tid på dygnet, antal omkomna.

Vid en jämförelse mellan polismästardistrikten finns ytterst små skillnader, se Figur 4-10. Observera att det i figuren inte tas hänsyn till kännedomen om bältesanvändning.

Figur 4-10 Dödsolyckor i personbil inom Stockholms län 2005-2009, polismästardistrikt – tidpunkt, antal omkomna.

4

3 3

5

13

11

5

3

1 8

9

4

0

2

5

4

3

0 0 2 4 6 8 10 12 14

00.00- 02.59

03.00- 05.59

06.00- 08.59

09.00- 11.59

12.00- 14.59

15.00- 17.59

18.00- 20.59

21.00- 23.59

okänt bältad obältad

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19

06.00- 08.59

09.00- 11.59

12.00- 14.59

15.00- 17.59

18.00- 20.59

21.00- 23.59

00.00- 02.59

03.00-

05.59

Norrort (21 st) Roslagen (23 st) Södertörn (17 st) Hela länet (89 st)

14

Dödsolyckorna har skett på såväl det statliga som kommunala vägnätet. De flesta har dock omkommit på statliga vägar. Av de 48 bältade bilisterna omkom 32 på det statliga vägnätet och 14 på det kommunala. En bältad bilist har omkommit på en enskild väg och vid en av olyckorna med en bältad bilist är väghållaren okänd, se Figur 4-11.

Figur 4-11 Bältesanvändning i dödsolyckor i personbil inom Stockholms län 2005-2009 uppdelat på väghållare, antal omkomna.

Även bland de obältade bilisterna omkom flest, 19 personer, på statliga vägar. På kommunal väg omkom 12 obältade bilister och på enskilda vägar omkom två obältade bilister. Bland de omkomna obältade är väghållaren okänd vid två olyckor.

Av de 29 obältade bilisterna som omkom i singelolyckor skedde nio på vägar med sidoområdets typ A. Av de nio hade åtta överlevt om de hade använt bältet. Två av olyckorna med obältade bilister skedde på vägar med sidoområdestyp B och i de fallen hade en bilist överlevt om bältet hade använts. Fyra av olyckorna skedde på vägar med sidoområdestyp C. I dessa olyckor hade tre personer överlevt om de hade använt bälte. I de övriga fallen skedde 11 olyckor på kommunala vägar. I tre av fallen är sidområdestyp okänt, se Figur 4-12.

32

14

1 1

19

12

2 2

0 5 10 15 20 25 30 35

statlig kommunal enskild okänd

bältad obältad

15

Figur 4-12 Bältesanvändning i dödsolyckor i personbil inom Stockholms län 2005-2009 uppdelat på standard säkerhetszon i singelolyckor, antal olyckor.

När det gäller bältade bilister i singelolyckor omkom fem på vägområdestyp A, två bilister på vägområdes typ B och fyra på vägområdes typ C. Av de bältade omkom fem bilister på kommunala vägar och två på vägar där vägområdestypen var okänd.

Utifrån säkerhetszonernas standard vid singelolyckor visar resultatet att sju av olyckorna med obältade bilister skedde på vägar med god säkerhetszon. Av dessa hade sex överlevt med bälte. Tre av dödsolyckorna skedde på vägar med mindre god standard och på de vägarna hade två bilister överlevt med bälte. Resultatet visar vidare att sex av dödsolyckorna inträffade på vägar med låg standard på säkerhetszonerna och av dem hade fyra överlevt med bälte. På kommunala vägar omkom 11 av de obältade. I dessa fall hade två överlevt med bälte, se Figur 4-13.

5

2

4

5

2 9

2

4

11

3 8

1

3

2 2

0 2 4 6 8 10 12

A B C kommunalt okänt

bältad obältad

överlevt med bälte

16

Figur 4-13 Bältesanvändning i dödsolyckor i personbil inom Stockholms län 2005-2009 typ av sidoområde i singelolyckor, antal omkomna.

Bland de bältade bilisterna har sex omkommit på vägar där säkerhetszonen har varit god, tre där säkerhetszonen har varit mindre god och tre även där

säkerhetszonen varit låg. På kommunala vägar har fem bältade bilister omkommit och i ett fall är standarden på säkerhetszonen okänd.

De flesta dödsolyckorna, såväl där bilisten har varit bältad, 28 stycken, som obältad, 15 stycken, har skett på vägar med hastighetsgräns 70 km/h. Av de 15 obältade bilisterna hade 11 överlevt om de haft bälte. På 50-vägar har 10 bältade och 12 obältade bilister omkommit. Av de 12 obältade hade fem överlevt om de hade använt bältet, se Figur 4-14.

6

3 3

5

1 7

3

6

11

2 6

2

4

2 2

0 2 4 6 8 10 12

god mindre god låg kommunalt okänt

bältad obältad

överlevt med bälte

17

Figur 4-14 Bältesanvändning i dödsolyckor i personbil inom Stockholms län 2005-2009 hastighetsbegränsning, antal omkomna.

På vägar med hastighetsgräns 90 km/h har fem bältade och fyra obältade bilister omkommit, varav två hade överlevt med bälte. En bältad bilist har omkommit på en plats med hastighetsgräns 30 km/h liksom det omkommit en bilist på en plats med hastighetsgräns 100 km/h. På 110-väg har två bältade och fyra obältade bilister omkommit. Samtliga fyra obältade bilister hade överlevt om de haft bälte.

Uppdelat på polisdistrikt följs roslagen och södertörn åt, medan norrort skiljer ut sig. Den största andelen dödsolyckor, cirka 50 %, i roslagen och södertörn skedde vid vägar med hastighetsgränsen 70km/h och ca 30 % av olyckorna vid vägar 30- 50km/h se Figur 4-15.

1

10

28

5

1 2

0 1

12

15

4

0

4

0 0

5

11

2

0

4 0 0

5 10 15 20 25 30

30 km/h 50 km/h 70 km/h 90 km/h 100 km/h 110 km/h okänt bältad

obältad

överlevt med bälte

18

Figur 4-15 Bältesanvändning i dödsolyckor i personbil inom Stockholms län 2005-2009, Polismästardistrikt – hastighetsgräns, andel olyckor.

I norrort skedde däremot den största andelen dödsolyckor, drygt 40 %, vid vägar med hastighetsgräns 30-50km/h och 30 % av olyckorna vid vägar med 70km/h.

Vid vägar med hastighetsgräns 100-110km/h skedde knappt 10 % av olyckorna i roslagen och södertörn, men ca 20 % av olyckorna i norrort.

En stor del av olyckorna bedöms ha inträffat när bilisterna har hållit gällande hastighetsgräns. Av bältade omkomna bilisterna bedöms 28 bilister ha följt hastighetsgränsen, 12 har kört över och sju bedöms ha kört mycket över gällande hastighetsgräns, se Figur 4-16.

Figur 4-16 Bältesanvändning i dödsolyckor i personbil inom Stockholms län 2005-2009 bedömd hastighet innan olycksförloppet, antal omkomna.

43%

29%

5%

19%

26%

57%

13%

4%

29%

47%

18%

6%

29%

49%

11% 9%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

30-50 km/h 70 km/h 90 km/h 100-110 km/h

Norrort (21 st) Roslagen (23 st) Södertörn (17 st) Hela länet (89 st)

28

12

7

1 20

7 8

0 14

4 4

0 0 5 10 15 20 25 30

inom över mycket över okänt

bältad obältad överlevt med bälte

19

Bland de obältade bilisterna bedöms 20 har kört inom gällande hastighetsgräns och av dem hade 14 överlevt med bälte. Vidare har sju obältade kört över gällande hastighets gräns och åtta mycket över gällande hastighetsgräns. Av dessa hade totalt åtta överlevt med bälte.

Fördelat på polismästardistrikt beräknades de flesta förolyckade bilisterna hålla sig inom hastighetsgränserna oavsett polismästardistrikt. Vad gäller de som höll hastighet över eller mycket över var skillnaderna mellan polismästardistrikten Norrort och Roslagen värda att notera. Medan 30 % av olyckorna i Roslagen beräknas ha varit över hastighetsgränsen så är motsvarande siffra för Norrort 10 %, vilket också kan jämförts med hela länet där ca 20 % av olyckorna har varit över hastighetsgränsen, se Figur 4-17.

Figur 4-17 Bältesanvändning i dödsolyckor i personbil inom Stockholms län 2005-2009, Polismästardistrikt – bedömd hastighet, andel olyckor.

I närmare 40 % av olyckorna i Norrort beräknas hastigheten ha varit mycket över gällande hastighetsbegränsning medan motsvarande siffra för Roslagen är knappt 10 % och för hela länet ca 20 %.

Årsmodellen på bilarna som bilisterna färdats i varierar. I intervallen 1990-1994, 1995-1999 och 2000-2004 omkom nästan lika många bältade bilister, 12 till 13 i varje grupp. Bland de 11 obältade som omkom i fordon tillverkade mellan 1995 och 1999 hade nio överlevt med bälte, se Figur 4-18.

52%

10%

38%

0%

61%

30%

9%

0%

47%

24% 24%

6%

56%

21% 21%

1%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

inom över mycket över okänt

Norrort (21 st)

Roslagen (23 st)

Södertörn (17 st)

Hela länet (89 st)

20

Figur 4-18 Bältesanvändning i dödsolyckor i personbil inom Stockholms län 2005-2009 uppdelat på personbilens årsmodell, antal omkomna.

I årsmodellsgruppen 1990-1994 omkom åtta obältade bilister varav fyra hade överlevt med bälte. I gruppen 2000-2004 omkom tio obältade bilister varav fyra hade överlevt med bälte. I personbilar från år 2005 eller senare har ingen person omkommit obältad vilket troligen beror på tillgången till effektiva bältespåminnare i nyare fordon.

Totalt kastades 16 av bilisterna ut ur bilen. Av de som blev utkastade var 13 obältade och av dessa hade 12 överlevt med bälte, se Figur 4-19.

Figur 4-19 Bältesanvändning i dödsolyckor i personbil inom Stockholms län 2005-2009 utkastad ur fordonet, antal omkomna.

5

13

12

13

5 6

8

11

10

0 5

4

9

4

0 0 2 4 6 8 10 12 14

år -1990 år 1990-1994 år 1995-1999 år 2000-2004 år 2005- bältad

obältad

överlevt med bälte

3

42

3 13

22

0

12 10

0 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45

ja nej okänt

bältad obältad

överlevt med bälte

21

Tre personer återfanns utanför eller delvis utanför fordonet trots

bältesanvändning. I ett av fallen var krockvåldet så stort att bältet slitits av och i de andra två fallen var fordonen så demolerade på vänster sida att de omkomna hamnade utanför personbilen, hängandes i bältet.

Resultatet visade att i 64 av de omkomna var män och att hälften av dem var bältade. Resterande 32 män var obältade. Nitton av de omkomna bilisterna var kvinnor, varav 16 använde bälte och tre var obältade.

Totalt var 15 förare alkoholpåverkade, nio av dessa var obältade och sex var bältade. Bland 38 förare utan alkohol är ungefär två tredjedelar bältade och en tredjedel obältad, se Figur 4-20.

Figur 4-20 Bältesanvändning i dödsolyckor i personbil inom Stockholms län 2005-2009 alkohol förare, antal omkomna.

Bland de alkoholpåverkade förare som varit med i dödsolyckor var det i stort sett lika många obältade som bältade som hade mellan 0,2 och 1,49 promille alkohol i blodet. Två förare hade mer än 1,99 promille alkohol i blodet, varav en var bältad och en var obältad.

De allra flesta förare som varit inblandade i dödsolyckor var inte drogpåverkade så när som på tre personer vilka också var obältade. Information om drogpåverkan är okänd för 11 personer, varav en var obältad, se Figur 4-21.

6

25

5 9

13

0

5 10 15 20 25 30

ja nej okänt

bältad obältad

22

Figur 4-21 Bältesanvändning i dödsolyckor i personbil inom Stockholms län 2005-2009 droger förare, antal förare.

Av de omkomna bältade förarna hade 20 vare sig alkohol eller droger i kroppen vid kollisionen. Bland de obältade hade 11 varken alkohol eller droger i kroppen. I de båda grupperna var det 11 stycken som hade alkohol eller droger i kroppen av dessa hade sex bilister i varje grupp överlevt om de haft bälte.

De flesta förolyckade förarna har inte använt alkohol och/eller droger. Det är dock något fler i polismästardistrikt Södertörn som använt alkohol och/eller droger än genomsnittet i länet. Likaså är det i Norrort och Roslagen något färre än

genomsnittet i länet som använt alkohol och/eller droger i dödsolyckorna, se Figur 4-22.

0

26

10

3

18

1 0

5 10 15 20 25 30

ja nej okänt

bältad obältad

23%

69%

8%

24%

62%

14%

36%

55%

9%

29%

60%

11%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

ja nej okänt

Norrort (13 st)

Roslagen (21 st)

Södertörn (11 st)

Hela Länet (63 st)

23

Figur 4-22 Bältesanvändning i dödsolyckor i personbil inom Stockholms län 2005-2009, Polismästardistrikt – alkohol eller droger förare, andel olyckor.

De allra flesta personbilsförare som varit inblandade i dödsolyckor var inte

påverkade av läkemedel så när som på sex förare varav två var bältade. Information om läkemedelspåverkan är okänd för nio förare, varav en bältad.

De allra flesta dödsfallen, 55 stycken, skedde i samband med fritidsresor där 34 bältade bilister och 21 obältade bilister var inblandade. Näst vanligast var resor där målet var okänt, 21 stycken, där ungefär hälften av förarna var bältade, se Figur 4-23.

Figur 4-23 Bältesanvändning i dödsolyckor i personbil inom Stockholms län 2005-2009 uppdelat på typ av resa, antal omkomna.

Om olika korrelationer studeras kan följande slutsatser dras; 90 % av de som var onyktra använde inte bältet och/eller körde för fort. Det innebär att endast en av 10 var onykter men använde bälte och/eller körde inte för fort. Vidare kan det

konstateras att ungefär en tredjedel av de obältade bilisterna hade ”ej bälte” som den enda riskfaktorn. För hög hastighet korrelerar starkt med ”ej bälte” eller alkohol, se Figur 4-24.

34

2 1 1

10 21

3

0 0

11

0 5 10 15 20 25 30 35 40

på fritiden på väg till arbetet

på väg från arbetet

yrkestrafik övrigt/okänt

bältad obältad

24

Figur 4-24Korrelationsbild 1, alkohol- och drogpåverkade bälte och hastighet.

Nästan hälften av de utan bälte omkom mellan klockan 00.00 och 06.00. Endast en relativt liten del av dessa var 18-24 år. Nästan hälften av de omkomna 18-24 åringarna använde inte bältet, se Figur 4-25.

Figur 4-25 Korrelationsbild 2, 18-24 åringar, bälte och tidpunkt på dygnet.

Tre fjärdedelar av de obältade omkomna i singelolyckor skulle ha överlevt med bälte. Vidare konstateras att hälften av de som körde av vägen i ett säkert

sidoområde utan bälte skulle ha överlevt med bälte. En fjärdedel av de som körde

av vägen i ett säkert sidoområde med bälte körde mycket fort och endast 11 % av de

obältade bilisterna som körde av vägen i ett icke säkert sidoområde skulle inte ha

överlevt med bälte, se Figur 4-24.

25

Figur 4-24 Korrelationsbild 3, hastighet, säkert sidoområde, bälte.

En klar majoritet, 63 %, av de obältade bilisterna skulle ha överlevt med bälte. En femtedel av dessa körde mycket över gällande hastighetsgräns. Hälften av de som körde mycket över hastighetsgränsen hade inte bälte, se Figur 4-25.

Figur 4-25 Korrelationsbild 4, hastighet, bälte och överlevt med bälte.

Hälften av de som körde mycket över hastighetsgränsen gjorde detta på en 50-väg.

En tredjedel av de omkomna på 50-vägar använde bälte och körde inom

hastighetsbegränsningen. I många av dessa olyckor var tunga fordon inblandade.

En tredjedel av de utan bälte omkom på en 50-väg. Hälften av dem skulle ha

överlevt med bältet, se Figur 4-26 .

26

Figur 4-26 Korrelationsbild 5, bälte, 50-väg och hastighet mycket över gällande hastighetsbegränsning.

27

5 Slutsatser och diskussion

Av 89 omkomna personbilister var 48 bältade (54 %) medan 35 (39 %) var obältade (bältesanvändningen är okänd i cirka 7 % av fallen). Av de obältade personbilisterna bedöms 22 (ca 63 %) ha överlevt med bälte. Denna andel är något högre än vad som framkommit i tidigare studier.

Av 102 analyserade dödsolyckor i personbil bedömdes 17 fall (ca 17 %) vara självmord. Bedömningen baserades på bevis i form av exempelvis

självmordsbrev eller på en stark misstanke från polis och/eller Trafikverkets egna olycksutredare. Antalet självmordsfall kan således inte ses som exakt.

År 2009 omkom sju obältade personbilister i Stockholms län varav sex bedöms att troligen ha överlevt med bälte. Detta gör att om bältet hade använts i samtliga olyckor under samma tidsperiod skulle åtta personbilister ha omkommit istället för 14.

Flest antal dödsolyckor skedde i polismästardistrikten Roslagen, Norrort och Södertörn. Inga särskilda skillnader hittades mellan de olika

polismästardistrikten när det gäller bältesanvändning, vilket delvis kan förklaras med det relativt låga antalet omkomna i varje polismästardistrikt.

Tre fjärdedelar av de omkomna i länet var män men andelen var högre i Roslagen. Bältesanvändningen bland män var mycket lägre (ca 50 %) än bland kvinnor (ca 76 %) i dödsolyckorna.

Den vanligaste olyckstypen var singelolyckor (56 %). I dessa olyckor skulle ca 65 % av de obältade ha överlevt med bälte. Det vanligaste krockobjektet var träd (36 %). Sex personbilister omkom i vältningsolyckor utan bälte, samtliga skulle ha överlevt med bälte. Bältesanvändningen var generellt sett hög i andra olyckstyper.

Av nio obältade personbilister som omkom i singelolyckor i sidoområden klassade som standard säkerhetszon A, skulle åtta ha överlevt med bälte. Fem personbilister omkom trots bälte. Vidare konstateras att hälften av de utan bälte som körde av vägen i ett säkert sidoområde skulle ha överlevt med bälte.

En fjärdedel av de med bälte som körde av vägen i ett säkert sidoområde körde mycket fort och endast 11 % av de obältade bilisterna som körde av vägen i ett icke säkert sidoområde skulle inte ha överlevt med bälte.

Drygt hälften av alla dödsolyckorna skedde mellan kl 9 och kl 21. I Norrort skedde dock ca 43 % av olyckorna mellan kl 0 och kl 6. Hälften av alla

dödsolyckorna utan bälte skedde under samma tidsintervall. Endast en relativt liten del av de omkomna var 18-24 år.

Ca 62 % av dödsolyckorna skedde på statliga vägar. Där var

bältesanvändningen något högre (58 %) än på kommunala gator (50 %).

Nästan hälften av dödsolyckorna skedde på vägar eller gator med

hastighetsgräns 70 km/h. Dock skedde cirka 43 % av olyckorna i Norrort på 50-vägar. De flesta omkomna utan bälte dog på vägar eller gator med hastighetsgräns 50 km/h (34 %) eller 70 km/h (43 %) där

överlevnadspotentialen också var som störst.

En tredjedel av de utan bälte omkom på en 50-väg. Hälften av dem skulle ha överlevt med bälte.

Bältesanvändningen var, proportionellt sett, lägre bland personbilister som körde mycket över hastighetsbegränsningen (37 %). I Norrort var andelen personbilister som körde för fort (38 %) nästan dubbel som stor jämfört med länet (21 %).

Hälften av de som körde mycket över hastighetsgränsen körde på en 50-väg.

En tredjedel av de omkomna på 50-vägarna använde bälte och körde inom

28

hastighetsbegränsningen. I många av dessa olyckor var också tunga fordon inblandade.

Uppgifter om bältespåminnare i de olycksdrabbade personbilarna saknades.

Dock omkom ingen personbilist utan bälte i en personbil av årsmodell 2005 eller senare vilket rimligtvis kan bero på att nyare bilar har bältespåminnare som standardutrustning.

Av de 16 person som blev utkastade ur fordonet under olycksförloppet saknade 13 bälte. Av dessa skulle 12 ha överlevt med bälte. Tre personer återfanns utanför eller delvis utanför fordonet trots bältesanvändning. I ett av fallen var krockvåldet så stort att bältet hade slitits av och i de andra två fallen var fordonen så demolerade på vänster sida att de omkomna hamnade utanför personbilen, hängandes i bältet.

Cirka 60 % av de omkomna utan bälte var i åldergrupperna 18-24 år (37 %) respektive 25-34 år (23 %). Ingen personbilist över 75 år omkom utan bälte.

Bältesanvändningen i dödsolyckor var mycket lägre hos alkohol- eller drogpåverkade förare (33 %) jämfört med nyktra förare (66 %). Bland

alkoholpåverkade förare var medelvärdet ca 1,5 promille vilket kan relatera till missbrukproblematiken. Alkohol- eller drogpåverkan var, proportionellt sett, något större i Roslagen än i resten av länet.

Cirka 90 % av de som var onyktra använde inte bältet och/eller körde för fort.

Det innebär att endast en av tio var onykter men använde bälte och/eller körde inom hastighetsbegränsningen. Vidare kan det konstateras att ungefär en tredjedel av de obältade bilisterna hade ”ej bälte” som den enda riskfaktorn.

För hög hastighet korrelerar starkt med alkohol eller att inte använda bältet.

Endast en dödsolycka skedde i yrkestrafiken. Det är dock möjligt att det finns ett relativt stort mörkertal.

Vad gäller personer födda utomlands har det inte gått att utskilja de som

kommit till Sverige efter 1990 på grund av de personnummer som dessa

individer får. Före 1990 fick personer födda utomlands eller födda i Sverige

men som är utländska medborgare ett speciellt personnummer där det framgår

att de var födda utomlands. Det har därför inte kunnat genomföras en djupare

analys i ämnet.

29

30

Besöksadress: Sundbybergsvägen 1, 171 73 Solna

Postadress; Trafikverket Region Stockholm, 172 90 Sundbyberg Telefon: 0771-921 921

Fax: 08-98 67 11

www.trafikverket.se