Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap
Peripartum depression
Kvinnornas upplevelser samt faktorer som bidrar till dessa upplevelser
Författare: Handledare:
Pinar Balikci Elisabeth Jobs
Corita Erikzén Examinator:
Pranee Lundberg
Examensarbete i vårdvetenskap, 15 hp Sjuksköterskeprogrammet
2016-2017
SAMMANFATTNING
Bakgrund- Peripartum depression (PPD) drabbar ca 8-22% av nyblivna mödrar. Detta påverkar deras psykiska välbefinnande och förmågan att sköta barnet påverkas på ett negativt sätt. PPD har i sin tur inverkan på relationen mellan mor och barn och leder till negativa konsekvenser för barnets uppväxt.
Syfte- Syftet med studien var att undersöka upplevelser av PPD hos nyblivna mödrar samt faktorer som bidrar till dessa upplevelser eftersom ökad kunskap ger bättre vård av dessa kvinnor.
Metod- Detta var en systematisk litteraturstudie och var baserad på åtta originalartiklar.
Totalt 16 kvalitativa och kvantitativa originalartiklar granskades och sammanställdes. Av dessa användes åtta i resultat och resterande i bakgrund.
Resultat- I studien har sex kategorier identifierats. Dessa kategorier är känslan av att vara uttömd, besvikelse på moderskap, sämre mor- barn relation och känslan av förlust. Känslan av förlust kan gälla flera områden exempelvis tid och identitet. Isolering var en annan känsla hos kvinnor med PPD och kan vara ett medvetet val eller som resultat av kulturella
förväntningar. Resultatet visar även att kvinnor som upplevt PPD hade högre förväntningar innan förlossningen än kvinnor utan symtom på PPD. Brist på stöd och praktisk kunskap om spädsbarnsvård var bidragande faktorer till dessa upplevelser samt okunskap om hur de ska söka hjälp av sjukvården vid dessa förstärkte känslorna.
Diskussion- Resultatet visade att de flesta kvinnorna hade samma upplevelser exempelvis i form av förlust och besvikelse på moderskapet. Att få prata om den upplevda situationen har i denna studie observerats vara effektivt som behandling för de allra flesta kvinnorna. Även sjuksköterskor behöver en ökad kunskap om upplevelser hos kvinnor med PPD eftersom kvinnor med PPD kan söka vård vid olika vårdinstanser och därmed kan PPD
uppmärksammas av sjuksköterskor. Detta bidrar till att kvinnor med PPD kan få hjälp i tidigt skede och därmed kunna bromsa utvecklingen av sjukdomen. Mer forskning behövs för att hitta och hjälpa kvinnor med PPD som inte själva söker hjälp för sin depression.
Nyckelord: depression, peri partum, kvinnor, mödrar och upplevelser
ABSTRACT
Background- Peripartum depression (PPD) afflicts about 8-22 % of new mothers. This affects their psychological well-being and their ability to care for the child. In turn this also affects the relationship between mother and child and leads to a negative impact on the upbringing of the child.
Aim- The aim of this study was to examine experiences of PPD in new mothers and factors that contributes to these experiences, as knowledge in this field will result in better care for these women.
Method- This was a systematic literature overview and was based on original studies. A total of 16 original articles were studied. Eight of these articles were used in results and the rest were used in background.
Results- Six categories have been identified such as the sensation of being drained, disappointment in motherhood, a lesser bonding between mother and child and a sense of loss. The sense of loss can present itself in many different areas such as time or identity. A sense of isolation was also present in women with PPD and the isolation can come either from a conscious choice or as a result of cultural expectations. Also notable is that women with experience of PPD had higher expectations on themselves before delivering the child than women without symptoms of PPD. Lack of support and practical knowledge on how to care for the child were contributing factors to these experiences and not knowing how to seek aid from caregivers enhanced these feelings.
Discussion- Results show that most women had similar experiences such as a sense of loss and disappointment in their motherhood. Discussing the situation has in this study been observed to be an effective treatment for most women with PPD. Nurses need more
knowledge of the experiences of PPD as these women might need care from different caring units. PPD can thereby be discovered at an early stage and the women can receive necessary care and treatment and the progress of PPD could slow down. Further research is necessary in order to find and help women with PPD who do not seek help for their depression.
Keywords: depression, peri partum, women, mothers and experiences
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
BAKGRUND ... 6
Depressiva Symtom ... 6
Diagnos ... 7
Differentialdiagnos ... 7
Behandlingsformer ... 7
Teoretisk referensram ... 8
Problemformulering ... 9
Syfte ... 10
Frågeställningar ... 10
METOD ... 11
Design ... 11
Sökstrategi ... 11
Tabell 1. Sökresultat ... 11
Bearbetning och analys ... 12
Sökresultat ... 12
Resultatanalys ... 13
Forskningsetiska överväganden ... 13
RESULTAT ... 13
Tabell 3. Redovisning av resultat. ... 13
Upplevelser av PPD ... 14
Besvikelsen i mödraskapet ... 14
Känslan av att vara uttömd ... 15
Känslan av förlust ... 15
Relationen mellan mor och barn ... 16
Faktorer som bidrar till upplevelser ... 16
Brist på kunskap ... 16
Isolering och brist på stöd ... 17
DISKUSSION ... 18
Resultatdiskussion ... 18
Besvikelsen i mödraskapet ... 19
Känslan av att vara uttömd ... 19
Känslan av förlust ... 19
Relationen mellan mor och barn ... 20
Brist på kunskap ... 20
Isolering och brist på stöd ... 21
Metoddiskussion ... 21
Klinisk implikation ... 22
Slutsats ... 23
REFERENSLISTA ... 24 BILAGA 1, tabell 2
BILAGA 2a, kvalitetsgranskningsmall för kvantitativ studie BILAGA 2b, kvalitetsgranskningsmall för kvalitativ studie
BAKGRUND
Till skillnad från postpartum depression som enbart gäller symtom som uppkommer efter förlossningen (ICD-10-CM, 2016) klassificeras peripartum depression (PPD) som en psykisk sjukdom som uppkommer i samband med graviditetens sista månad upp till 6 månader postpartum (Mazmanian & Sharma, 2014) och drabbar ca 8 till 22 % av nyblivna mödrar (Pugh, Hadjistavropoulos, Hampton, Bowen & Williams, 2015). Tecken på PPD uppträder oftast inom 6 månader efter förlossningen men de kan uppkomma så sent som efter 2 år (Pugh et al., 2015). I flera studier (Bjertness, Glavin, Khalifa & Lien, 2016; Dennis et al., 2016;
Lara, Navarrete & Nieto, 2016; Pugh et al., 2015) har riskfaktorer för PPD studerats och därmed identifierats. Vanliga riskfaktorer är arbetslöshet, dåligt självförtroende över att ha ansvar för barnets vård, inget eller litet stöd av partner, stressiga livshändelser under graviditeten, lågt socialt stöd och sårbar personlighet hos kvinnan. Tidigare depressioner anses också vara en riskfaktor. Faktorer som minskar risken att utveckla PPD har också identifierats. En viktig faktor som förhindrar PPD är stöd från kvinnans partner och/eller omgivning. Även högre ålder hos den gravida kvinnan anses vara en faktor som minskar risken att utveckla PPD, samt att kvinnan intar prenatala vitaminer som exempelvis järn, folsyra och vitamin A (Bjertness et al., 2016).
Depressiva Symtom
Det är mycket vanligt att kvinnor blir nedstämda och känslosamma några dagar direkt efter förlossningen och de kan vara väldigt glada en minut för att plötsligt bli mycket ledsna. Även gråtattacker och sömnsvårigheter är vanliga och går oftast över inom en till två veckor. Denna nedstämdhet kallas “baby blues” och är inte PPD. Den stora skillnaden mellan baby blues och PPD är att vid PPD går nedstämdheten inte över och de drabbade kvinnorna får
självmordstankar (ICD-10-CM, 2016).
Vanligt förekommande symtom på PPD är nedstämdhet, trötthet, viktnedgång, minskad aptit, sömnstörningar, koncentrationssvårigheter, minskad självkänsla och tankar om att skada sig själv eller barnet. Symtom på PPD kan variera men för att ställa diagnos måste minst fem av ovan nämnda kriterier uppfyllas. Vissa symtom som exempelvis viktnedgång, sömnstörningar
och trötthet förekommer dock hos de flesta nyförlösta kvinnor oberoende av om en psykisk störning föreligger. Detta på grund av viktförlusten i anslutning till förlossningen, sömnbrist på grund av tidsbrist då mycket tid plötsligt tas upp av att sköta barnet vilket också då leder till trötthet (Matthey, 2010).
Diagnos
Arndt et al. (2010) förespråkar screening för PPD i sin studie och flera skattningsverktyg finns för att stödja en diagnos (Costigan, DiPietro, Goldshore, Kivlighan & Pater, 2015) men det är svårt att klassificera någon av dessa som bättre eller sämre än någon annan (Matthey, 2010). Matthey (2010) menar att det inte räcker med att depressionsskatta vid ett enstaka tillfälle. För att kunna fastställa diagnosen bör kvinnan skatta vid två separata tillfällen med ett par veckors mellanrum samt att skattningarna kompletteras med en intervju. Detta för att många kvinnor skattar att de har en depression tidigt efter förlossningen men att dessa
symtom är övergående och efter två till tre veckor senare har kvinnorna anpassat sig bättre till sin nya roll och skattar därför inte längre på samma sätt.
Differentialdiagnos
Att gå från definitionen “icke förälder” till “förälder” kan vara psykiskt påfrestande för nyblivna mödrar(Mott, O’Hara, Richards, Schiller & Stuart, 2011).Att identifiera de kvinnor som har PPD och inte bara genomgår transformeringen från “icke förälder” till “förälder”
hjälper inte bara kvinnorna utan kan även minska vårdkostnader då kvinnorna kan få lämplig hjälp av rätt instans (Matthey, 2010).
Behandlingsformer
Huvudbehandlingen för att motverka PPD är samtalsstöd. När samtalsstödet anses vara otillräcklig, kombineras behandlingen med antidepressiva läkemedel. Valet av läkemedel bestäms efter vilka symtom som behöver behandlas (Hackley, Sharma, Kedzior &
Sreenivasan, 2010). Den behandling som används mest idagär samtalsstöd (Biggs, Forster, McLachlan, Shafiei & Small, 2015). Biggs och medarbetarna (2015) beskriver också i sin studie olika alternativ till samtalsstöd som sker via telefon eller internet. En annan
behandlingsform som används för diagnostiserade kvinnor med PPD är psykoterapi som exempelvis kognitiv beteendeterapi (KBT). Ytterligare ett behandlingsalternativ är therapist- assisted internet cognitive behavior therapy (TAICBT) som är en internetbaserad kognitiv
beteendeterapi. De flesta kvinnorna ansåg att de fick positiva effekter av behandlingen såsom ökad självkännedom, förbättrad moral och minskad depression. En annan positiv effekt av behandlingen var ökad trygghet i sin roll som förälder (Pugh et al., 2015) enligt de tillfrågade kvinnorna.
Då kvinnor med PPD söker vård träffar de oftast en sjuksköterska först och därför behöver sjuksköterskan känna till hur kvinnan med PPD bör bemötas och ha större förståelse för hur kvinnan upplever sin situation för att kunna ge den bästa vården. Sjuksköterskans ökade kunskap om symtom och upplevelser av PPD ger även större möjlighet för odiagnostiserade kvinnor att få en diagnos och därmed en lämplig behandling. De flesta kvinnor uppger att de mer än gärna har en sjuksköterska som vårdgivare och behandlare då deras PPD ska avhjälpas (Arndt et al., 2010).
PPD är förknippat med sorg och minskad livslust och påverkar modern och spädbarnet negativt (Pugh et al., 2015).Ångest har också visat sig hos ca 11 till 13 % av kvinnorna i samband med PPD, vilket tyder på en komorbiditet av psykiatriska påfrestningar för kvinnan och således ökar hennes lidande då hon upplever att hon inte kan ta hand om sitt barn (Dennis et al., 2016).
Sjukdomen orsakar personligt lidande hos modern vilket medför att hennes förmåga att ta hand om barnet minskas och därmed påverkas relationen mellan modern och spädbarnet negativt. Det finns belägg för att barnen till mödrar som lider av PPD får problem med den emotionella och kognitiva utvecklingen senare i livet. Detta blir ett stort problem om barnet inte får den närhet som det behöver och den nödvändiga anknytningen kan gå förlorad (Lara et al., 2016). Vidare förekommer det ofta stigmatisering hos mödrarna eftersom de är rädda för att spädbarnet ska tas bort från deras vård eller att de ska betraktas som psykiskt sjuka och därmed olämpliga som föräldrar. Detta medför att många nyblivna mödrar med PPD idag förblir odiagnostiserade och blir således svårare att hjälpa och adekvat behandling uteblir (Pugh et al., 2015).
Teoretisk referensram
Katie Eriksson (2001) beskriver människan som en helhet som består av kropp, själ och ande.
Hon menar att för att ha en god hälsa krävs det såväl fysiskt som psykiskt välmående. Vidare
menar hon att patienten kan uppleva ohälsa trots frånvaro av kroppsliga sjukdomar eller tvärtom. Människans livsprocess består av hälsa och lidande. Om människan upplever hälsa eller lidande, beror det på omständigheterna i personens liv och är en del av livet som människan måste leva med.
Alla människor genomgår någon gång i sitt liv lidande och smärta. Enligt Eriksson är lidandet något ont som påverkar människans liv men är samtidigt en nödvändig kamp för att utvecklas.
Eriksson definierar lidandet i tre olika former; sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande.
Sjukdomslidande är det lidande som människor upplever på grund av sin sjukdom eller skada.
Detta kan upplevas såväl fysiskt som psykiskt. Sjukdomar medför ofta smärta och när all fokus riktas mot smärtan, kan detta upplevas som en förlust av personens tillvaro och därmed orsaka ett psykiskt lidande. Vårdlidande är det lidande som människan upplever i samband med sin vård. Orsaken till vårdlidandet är vårdpersonalens handlingar och kunskap. Vården kan kännas för människan som lidande när hennes integritet och värdighet kränks av vårdpersonalen. Dessa människor känner sig oftast svaga och maktlösa på grund av sin beroendesituation av vården. Även utebliven vård och vård mot vilja orsakar vårdlidande hos personen.Livslidande innebär det lidande som människan bär med sig under hela livet. Det kan handla om allt från hot mot människans existens till människans förlust av möjligheter till sociala relationer i samhället. Det lidandet uppstår när människan inte känner sig lyssnad på, sedd eller älskad (Eriksson, 2001).
I samband med PPD känner kvinnorna minskad livskvalitet och upplever ett hot mot sin existens. Depressionen är även i sig ett lidande och svårt att gå igenom för dessa kvinnor (Pugh et al., 2015). När patienter befinner sig i svåra situationer såsom exempelvis psykiskt lidande, depression, är det sjuksköterskans ansvar att upptäcka och lindra det psykiska lidandet. Utifrån Erikssons teori anses PPD vara ett lidande eftersom depression handlar om lidande (Eriksson, 2001). Därför anses teorin vara lämplig att utgå från i denna studie.
Problemformulering
Utebliven vård vid PPD drabbar inte endast kvinnan utan den kan även drabba relationen mellan modern och barnet. Upplevelser av PPD orsakar samsjuklighet hos den nyblivna modern och leder därmed till negativ påverkan på barnets uppväxt. De flesta kvinnor med PPD undviker att söka vård för symtomen eftersom psykisk sjukdom i form av depression
anses negativt i samhället. Detta är en anledning till att många kvinnor med PPD idag går odiagnostiserade (Pugh et al., 2015).
Då PPD ofta göms eller glöms är det viktigt att uppmärksamma symtom som inte beror på
“baby blues” utan är en faktisk PPD (ICD-10-CM, 2016). Då PPD kan drabba upp till var femte kvinna är detta ett stort problem som inte får ignoreras eller viftas bort av
sjukvårdspersonal då detta beteende endast förvärrar stigmatiseringen som redan finns kring PPD.
Genom att öka sjukvårdspersonalens kunskap om PPD och upplevelser kan många kvinnor få diagnos och därmed få hjälp av vården. Vårdpersonalens observation på tidiga tecken
kommer att kunna hindra utvecklingen av sjukdomen och förbättra relationen mellan modern och barnet (Pugh et al., 2015). Därför var det viktigt att undersöka upplevelserna av PPD hos nyblivna mödrar.
Det är viktigt att vårdpersonalen har kunskapen om riskfaktorer och uppmärksammar tidiga tecken och symtom på PPD för att snarast kunna ge lämplig vård och hjälp till den nyblivna modern då hennes upplevelse av PPD allvarligt försämrar hennes livskvalitet i en tid som borde vara förknippad med glädje.Kvinnorna som drabbas av peripartum depressioner får minskad livskvalitet och dålig relation till barnet och tidigare studier visar att barnet påverkas negativt både kognitivt och emotionellt (Lara et al., 2016). En ökad förståelse för hur PPD upplevs i vården idag kan förbättra morgondagens omvårdnad av dessa kvinnor då ökad kunskap hos personal ger en ökad insikt. Därmed kan de nyblivna mödrarna och deras barn få en tryggare och bättre vård.
Syfte
Syftet med denna studie var att belysa upplevelser av PPD hos nyblivna mödrar samt ta reda på vilka faktorer som bidrar till dessa upplevelser.
Frågeställningar
Hur upplever kvinnor sin PPD?
Vilka faktorer bidrar till dessa upplevelser?
METOD
Design
Denna studie var en systematisk litteraturstudie.
Sökstrategi
Inklusionskriterier för detta arbete var kvinnor som diagnostiserats med symtom på PPDoch var över 18 år samt artiklar på engelska och svenska från 2010 och framåt. Såväl kvalitativa som kvantitativa originalartiklar inkluderades i studien. Exklusionskriterier var psykisk sjukdom redan innan PPD, kvinnor under 18 år samt översiktsartiklar och artiklar på språk som författarna inte förstår.
Sökning i databasen Cochrane gav inga användbara resultat då samtliga artiklar var
översiktsartiklar och endast originalartiklar var av intresse i denna studie, inga filter användes i den första sökningen i Cochrane.Den första sökningen i PubMed med sökorden “post partum depression”, “women” och filtrering på artikeltyp klinisk prövning, randomiserad kontrollerad prövning och gratis full text gav 554 träffar av vilka åtta valdes ut. Den andra sökningen i PubMed gav 18 träffar av vilka två valdes ut genom att först läsa rubrik och sedan abstract. Aktuella sökord var vid denna sökning “postpartum depression”, “mother”,
“experience” och “qualitative study”. Den tredje sökningen med sökorden “postpartum depression”, “women” och “experience” gav 485 träffar varav två valdes ut genom att granska abstract.Sista sökningen, där endast artiklarnas namn användes i sökrutan gav inga andra träffar och gav således endast den eftersökta artikeln som träff, totalt fyra artiklar (se tabell 1). Efter sökningarna användes totalt 16 orginalartiklar i denna studie varav 8 användes i resultat. Resterande artiklar användes i bakgrund.
Tabell 1. Sökresultat
Databas Sökord Utfall Filter Valda
artiklar baserat på titel
Utvalda artiklar baserat på abstract
Inkludera de artiklar
Sökning 1
Cochrane
post partum 15 Inget 15 0 0
Sökning 1 PubMed
post partum depression + women
4100 Artiklar på svenska, engelska från 2010 och framåt. Artikeltyp klinisk prövning, randomiserad kontrollerad prövning. Könsfiltrering på kvinnlig.
Gratis full text.
554 12 8
Sökning 2 PubMed
postpartum depression+
mother+
experience+
qualitative study
20 Originalartiklar på svenska och engelska från 2010 och framåt. Full text
18 4 2
Sökning 3 PubMed
postpartum depression+
women+
experience
485 Originalartiklar 423 4 2
Sökning 4 PubMed
Söktes via artiklarnas namn
4 Inga 4 4 4
Bearbetning och analys
För att besvara frågeställningen samlades data in från tidigare forskning inom PPD med fokus på kvinnornas upplevelser av sin sjukdom.I denna studie definieras PPD hos nyblivna mödrar som att PPD uppträder inom 2 år efter förlossningen (Pugh et al., 2015). Efter sökning där ett hanterbart antal artiklar visats studerades rubrik först och sedan abstract för att se om den aktuella artikeln kunde besvara frågeställningen. Då abstractet inte besvarade frågeställningen refuserades dessa. I de fall där abstractet besvarade frågeställningen granskades hela artikeln och bedömdes enligt särskilt bedömningsformulär (se Tabell 2 i bilaga 1).
Sökresultat
Första sökningen gav 554 träffar varav 12 artiklar valdes ut. Andra sökningen gav 20 artiklar och 4 artiklar valdes ut för detta arbete. Arbetets tredje sökning gav 485 träffar. Tre av dessa valdes ut genom att läsa artiklarnas rubrik och abstrakt. Därefter kunde enstaka artiklar eftersökas (se tabell 1). Forsberg & Wengström (2013) låg som grund för granskning då de visar på vikten av att granska material och artiklarna kvalitetsgranskades utifrån detta. Av totalt 21 artiklar bedömdes 14 vara av högt evidensvärde och fem av medelhögt evidensvärde, två artiklar bedömdes ha medel/lågt evidensvärde med hjälp av kvalitetsgranskningsmallarna.
Resultatanalys
I de studerade artiklarna framkom tydligt respektive studies syfte. Processen i analysarbetet började med att läsa artiklarnas olika teman i resultat genom att granska resultattabellen.
Detta underlättade för denna studies författare att få en snabb överblick av resultatet. En kort sammanfattning utformades för att kunna jämföra med andra artiklar och sammanställas till denna studies resultat. Resultat som innehöll samma huvudbegrepp i artiklarna
sammanfogades till nedan presentarede kategorierna. Artiklarnas resultat tolkades och två teman och sex kategorier framkom, dessa teman och kategorier beskrivs under resultat.
Forskningsetiska överväganden
För de flesta kvinnor är det mycket känsligt att prata om PPD. Av denna anledning valde författarna att göra en litteraturstudie där vetenskapliga artiklar användes som redan ska ha ett godkännande av etisk kommitté. Artiklarna som användes för denna studie granskades på ett objektivt sätt och samtliga resultat från artiklarna redovisades sanningsenligt för att undvika missuppfattning och feltolkning (Forsberg & Wengström, 2013).
RESULTAT
Två teman och sex kategorier sammanställdes. Dessa teman blev upplevelser av PPD och bidragande faktorer. Kategorier under temat upplevelser av PPD blev besvikelsen i
mödraskapet, känslan av att vara uttömd, känslan av förlust och relationen mellan mor och barn. Temat bidragande faktorer fick kategorierna brist på kunskap, isolering och brist på stöd (se tabell 3).
Tabell 3. Redovisning av resultat.
Tema
Upplevelser av PPD Bidragande faktorer
Kategorier
Besvikelsen i mödraskapet Brist på kunskap Känslan av att vara uttömd Isolering och brist på stöd
Känslan av förlust
Relationen mellan mor och barn
Upplevelser av PPD
Besvikelsen i mödraskapet
Kvinnor med PPD hade haft höga personliga, samhälleliga, kulturella samt positiva
förväntningar på moderskap före förlossningen. De hade även skapat en idealisk föreställning av hur de skulle bli som mamma och beskrev moderskapet som lätt och roligt oavsett om det skulle finnas svårigheter med spädbarnsvård. Efter förlossningen rapporterade kvinnorna istället missnöje med sitt moderskap på grund av att deras förväntningar inte stämde överens med verkligheten. Känslor av nedstämdhet, ångest och ilska förekom hos kvinnorna när de upplevde att moderskapet inte blev som förväntat. Majoriteten av kvinnorna beskrev det tidiga moderskapet som att gå i chock när de inte upplevde förlossningen som de hade hoppats på (Coo et al., 2014; Patel et al., 2013). Kvinnorna uttryckte missnöje och otillräcklighetskänsla över att inte kunna klara av spädbarnsvård och de ansåg sig ha orealistiska tankar om vad som skulle hända efter förlossningen. Känslan av att vara otillräcklig var hög hos mödrar som hade svårigheter relaterade till spädbarnsvård och
oenighet med partnern. Vissa kvinnor misslyckades vid amningsförsök eller kunde inte amma överhuvudtaget när de hade brist på sömn och var utmattade efter förlossningen. Även detta var en bidragande orsak till känslan av att vara en dålig mamma då de inte kunde
tillfredsställa barnets behov (Patel et al., 2013).
Känslor av nedstämdhet, ångest och ilska ökade hos kvinnorna som också hade negativa upplevelser under förlossning och förlossningskomplikation (Ayers et al., 2014).För att minimera dessa känslor använde sig kvinnorna av olika copingstrategier som exempelvis att försöka hitta skäl till sitt upplevda dåliga moderskap. Några exempel som kvinnorna angav vara anledningar till det dåliga moderskapet var utmattning, en ny och svårare fas i livet, att det var första barnet eller hormoner (Patel et al., 2013). Vissa kvinnor valde att amma barnet för att hantera upplevelsen av att vara en dålig mamma. Att lyckas med amningen var för dessa kvinnor viktigt då de kände att de hade kontroll över barnet och de fick en mer positiv bild av sig själv som mamma (Ayers et al., 2014).
Känslan av att vara uttömd
Efter förlossningen var känslan av vara “tom” eller “uttömd” både fysiskt och psykiskt
dominerande bland alla kvinnor med PPD. Enligt kvinnorna förvärrades fysiskt utmattning av psykiskt utmattning och samtidigt av ständiga krav på spädbarnsvård. Sömnbrist och därmed ett hetare temperament och kortare stubin hade också påverkan på känslan av att vara
utmattad. Där kvinnorna inte hade tillräckligt med ekonomiskt stöd av staten och inte heller gratis sjukvård eller föräldraledighet efter förlossningen var de särskilt utsatta för utmattning och känslan av att vara uttömd eftersom kvinnorna alltid kände sig pressade att tjäna och spara pengar till barnets vård och skola (Gao et al., 2010).
Känslan av förlust
Många kvinnor med PPD hade en känsla av att de förlorat sin identitet efter förlossningen.
Känslan av förlust beskrevs av dessa kvinnor som en förlust av själ och som en förlust av sitt gamla liv. Förlust av själ kännetecknades av kvinnorna som att förlora sitt gamla jag. En orsak till denna känsla var utseendeförändring efter förlossningen som att gå upp i vikt och förändring av kroppsform vilket gjorde att de hade svårt att känna igen sig när de tittade sig i spegeln. Detta ledde också till en låg självkänsla (Bunton et al., 2014). Kvinnor med PPD upplevde att de hade förlorat självkänslan eftersom de nu måste anpassa sig efter barnet gällande aktiviteter, intressen och i det dagliga livet (Coo et al., 2014). Enligt Coo et al.
(2014) kan den känslan utvecklas i ett senare skede till en otillräcklighetskänsla, känslor av ilska och en vilja att skada sitt barn och sin partner. Vissa kvinnor fick också en känsla av förlorad sexualitet på grund av förändringar i kroppsform och sexuell funktion. Dessa kvinnor kände sig mindre kvinnliga efter förlossningen och vägrade att ha samlag med sin partner (Gao et al., 2010).
Majoriteten av kvinnor med PPD hade också en längtan efter sitt gamla liv som de hade innan barnafödseln. Många beskrev förlustkänslan av sitt gamla liv som svårigheter med att utföra gamla rutiner och aktiviteter som de gjorde tidigare utan att känna sig ansvarig för någons vård. Denna känsla var hög särskilt hos förstföderskorna och de hade svårare att anpassa sig till moderskapet. Förlustkänslan av själen och det gamla livet ledde till isolering när
kvinnorna saknade stöd från familjemedlemmar och bekanta (Gao et al., 2010). Vissa av kvinnorna med PPD beskrev också att deras nya liv med barnet inte var detsamma som de hade förväntat sig. De kallade det nya livet för att leva med en ovälkommen början och
många önskade att återvända till det gamla livet (Ayers et al., 2014).Vissa kvinnor med PPD kallade första månaderna efter förlossningen för en sorgeprocess och de ansåg att det var en förlust av tid då de upplevde att de inte hade något minne av de första månaderna efter förlossningen. Kvinnor som kände tidsförlust hade bekymmer med och kände stress inför deras barn, partner och familjer (Patel et al., (2013). Ett flertal kvinnor identifierade att anledningar till PPD berodde på att de inte kände sig förberedda. Många av kvinnorna ansåg att de hade förlorat sin gamla kroppsform och hade svårt att komma tillbaka till den fysiska formen de hade innan graviditeten och de ansåg att det är upp till vårdgivaren att upplysa om och förbereda dem på att det kan ta lång tid (Howell et al., 2010).
Relationen mellan mor och barn
Kvinnor med PPD beskrev att deras anknytning till spädbarnet inte blev som de hade önskat.
Många hade svårigheter att anknyta till barnet och beskrev orsaken till detta som att något inte kändes rätt när de såg spädbarnet direkt efter förlossningen. Majoriteten av kvinnor erkände denna känsla och beskrev detta som att inte ha någon samhörighet med barnet och att det kändes som att hålla någon annans barn i sina händer. De förklarade att de tog avstånd från barnet för att hantera situationen medan andra kvinnor hade svårt att erkänna känslan för att detta ansågs “moralisk rätt”. Vissa av kvinnorna hade en negativ inställning till barnet, detta tolkades av Ayers et al. (2014) och Patel et al. (2013) som ångest och kvinnorna försökte hantera situationen genom att hoppas att den snart skulle förändras. De försökte också se till att hålla sig upptagna för att hålla känslorna i schack (Ayers et al., 2014; Patel et al., 2013).
Hos kvinnor med subkliniskt depressiva symtom fanns det sämre mor-barn relation och även större tendens att spädbarnsrelaterad fientlighet skapades under de första 6 till 8 månaderna efter förlossningen. Behrendt och medarbetarna (2016) påpekade att effekterna av en
subklinisk depression också utgjorde ett hinder för att utveckla en god mor-barn relation och för att förebygga spädbarnsrelaterad fientlighet.
Faktorer som bidrar till upplevelser
Brist på kunskap
Nästan alla kvinnor med PPD ansåg att de hade brist på kunskaper och färdigheter när det gällde spädbarnsvård. Kvinnorna kände sig inkompetenta och otillräckliga när de inte kunde bedöma om deras barn var sjukt när det inte kunde sova eller när det grät mycket. Känslan av
att vara otillräcklig på grund av brist på kunskap ledde också till att kvinnorna kände sig misslyckade och hopplösa. Denna känsla förstärktes när kvinnorna inte upplevde att de
klarade sig praktiskt, exempelvis kände de att de misslyckades med amningen. Däremot ansåg några kvinnor att erfarenheter var viktigare än kunskap när det gäller spädbarnsvård. Dessa kvinnor hade läst många böcker exempelvis om hur ett barn ska ammas och vilka sjukdomar som var vanliga hos barn. För dessa kvinnor var det ändå svårt att bedöma i verkligheten vad gråten berodde på trots att de hade en del teoretisk kunskap om spädbarnsvård. Vissa av kvinnorna hade fått prenatal barnavårdsutbildning om exempelvis hur barnet ska ammas men trots denna utbildning kunde nedstämdhet och depressiva symtom yttra sig vid medicinska tillstånd som exempelvis bröstkörtelinflammation vilket försvårar amning (Ayers et al., 2014;
Gao et al., 2010).
Många kvinnor kände sig också obekanta med hur sjukvårdssystemet fungerade och hur de ska söka hjälp när de behövde det. Detta medförde att kvinnorna beskrev sig som psykiskt välbefinnande när de blev tillfrågade om sin psykiska hälsa (Ayers et al., 2014). Ayers och medarbetarna (2014) tolkar detta som att de inte förstod vad som menas med psykiskt välmående och därmed förblev dessa kvinnor odiagnostiserade.
Isolering och brist på stöd
Efter förlossningen ledde depressionen till isolering och hos nästan alla deprimerade kvinnor fanns det en tendens till att isolera sig (Patel et al., 2013). Känslan som kvinnorna beskrev var att de inte vill lämna huset men samtidigt som de ville vara ensamma och ifred även från barnet, önskade de stöd från omgivningen. Känslan av att vara isolerad och viljan att isolera sig var associerade med en önskan att lämna och fly (Coo et al., 2014).
Studien som utfördes av Bunton och medarbetarna (2014) omfattar västafrikanska kvinnor som bor i Storbritannien. Bunton och medarbetarna (2014) beskrev också att isolering förekommer hos deprimerade kvinnor och brist på stöd anses vara orsaken till detta. Det känslomässiga stödet beskrevs av kvinnorna som att ha någon att prata med. Känslan av inte få det känslomässiga stödet ökade hos deprimerade kvinnorna när partnern saknade empati för kvinnan. Deprimerade kvinnor hade högre tendens till att isolera sig även när de kände brist på professionellt stöd. Professionellt stöd kännetecknades av kvinnorna som när de inte fick tillräcklig hjälp av och besök till sjukvården och sjukvårdspersonalen. Detta orsakade
även frustration och misstro mot sjukvårdspersonalen. Andra orsaker till isolering kan vara att inte kunna dela sina problem med andra eller låg ekonomisk och social status. I en annan studie beskrevs att majoriteten av kvinnorna med PPD föredrog stöd och hjälp av sina mödrar och systrar. Många kvinnor upplevde psykisk ohälsa och hjälplöshet när de tvingades laga mat åt familjen och sköta hushållsarbete bara 14 till 21 dagar efter förlossningen. Kvinnor som fick hjälp under dessa dagar kände sig mer nöjda och hade mindre symtom på
depression, jämfört med andra kvinnor med PPD som inte fick hjälp (Edhborg et al., 2015).
DISKUSSION
Många kvinnor kände sig misslyckade i sin mammaroll och de som upplevde missnöje med sitt moderskap visade sig ha haft höga förväntningar före förlossningen. Detta ledde till att kvinnorna kände sig otillräckliga och de förlorade sitt självförtroende. Även bristande praktisk kunskap om spädbarnsvård och brist på stöd ledde till lågt självförtroende bland kvinnorna med PPD. Hos flesta kvinnor fanns det tendens att isolera sig exempelvis vid brist på stöd och detta förstärkte uppleveler av PPD vilket i sin tur ledde till en större önskan att isolera sig, en nedåtgående spiral uppstod ofta i dessa fall.
Resultatdiskussion
Kvinnorna upplevde att de inte klarade vardagen tyder detta på dålig information från vårdgivare gällande vad den nyblivna föräldern ska förvänta sig den närmsta tiden efter förlossningen (Howell et al., 2010). Viktigt för dessa kvinnor var att de kände att de hade stöd från sin omgivning när de skulle ta sig genom PPD. Om kvinnorna känner sig bättre förberedda på hur ett vanligt liv ser ut med ett nyfött barn kan en del depressioner undvikas eftersom känslan av att inte kunna själv har visat sig vara en anledning till att kvinnorna känner sig nedstämda och uppvisar symtom på depression (Matthey, 2010). Teoretiskt sett skulle många peripartum depressioner således kunna förebyggas genom att förbereda kvinnorna genom att informera om hur kroppen vanligen reagerar på förlossning och tiden efter samt hur ett nyfött barns ät- och sovvanor vanligen ser ut anser författarna till denna studie. Viktigt för dessa kvinnor är att de känner att de har stöd från sin omgivning när de tar sig genom sin PPD.
Besvikelsen i mödraskapet
Att känna sig besviken på sig själv och sitt moderskap tär på självkänslan och känslan av otillräcklighet ger negativa konsekvenser även på den fysiska hälsan i form av exempelvis försämrad eller förlorad sömn. Detta i sin tur ger ofta ett sämre humör vilket kan resultera i skuldkänslor hos den nyblivna modern (Coo et al., 2014; Patel et al., 2013). Vidare påverkas den psykiska hälsan av det fysiska måendet och en nedåtgående spiral uppstår. Att bryta denna är ett viktigt första steg i att behandla och bli av med PPD (Williams, 2013).
Förlossningskomplikationer i form av exempelvis kraftig blödning, kan leda till ångest och oro hos kvinnan. Detta kan i sin tur påverka kvinnans vårdande av barnet. I dessa fall är information av stor vikt för att kvinnan ska förstå att den personligt eller samhälleligt idealiserade förlossningen inte alltid är förenlig med sanning (Eckerdal, Hellgren, Högberg, Karlsson, Kollia, Löfblad, Skalkidou & Wikström, 2015).
Känslan av att vara uttömd
En av de vanligaste upplevelserna som beskrivits i de studerade artiklarna är fysisk och psykisk uttömdhet, en känsla som förvärrades av sömnbrist och upplevelsen av höga krav (Gao et al., 2010). Troligtvis är det inte enbart sömn som är den avgörande faktorn för känslan av att vara utmattad och uttömd, utan kombinationen av förlorad sömn och lågt stöd (Edhborg et al., 2015; Matthey, 2010).
Gao et al., (2010) menar att känslan av att vara uttömd eller utmattad inte ska förväxlas med den trötthet som ofta förekommer hos alla mödrar enligt Matthey (2010). Att vara uttömd beskrivs som att vara “tom” eller “okänslig” (Gao et al., 2010). Författarna anser att denna känsla av tomhet kan liknas vid de upplevelser som av Eriksson (2001) beskrivs som livslidande. Att kunna se denna skillnad blir viktig för vårdpersonal då att missta
uttömdhetskänslan för trötthet relaterad till omställningen att bli förälder kan uppfattas som vårdlidande (Eriksson, 2001). Vidare anser Eriksson att hälsa uppnås först när både kropp och psyke behandlas. Därför blir det, enligt Eriksson (2001), viktigt att förebygga och lindra psykiskt lidande såsom att vara utmattad för att kvinnan ska kunna uppnå en god hälsa.
Känslan av förlust
När svårigheter uppstår kring att upprätthålla gamla rutiner och aktiviteter blir det en svår övergång, särskilt för förstföderskor, att bli förälder. Det blev svårt för dessa kvinnor att
acceptera moderskapet och det nya livet och det nya barnet kändes därför inte välkommet (Bunton et al., 2015; Mott el al., 2011; Matthey, 2010). Den tidigare identiteten går förlorad och en ny roll ska intas (Bunton et al., 2015; Coo et al., 2014; Gao et al., 2010; Ayers et al., 2014). Eriksson (2001) menar att ett hot mot den egna existensen orsakar ett livslidande, vilket kan tolkas som en upplevd förlust av identitet. Patel et al. (2013) beskriver kvinnornas idealbild av havandeskap och moderskap och hur dessa ideal inte uppfylls, något som även Coo et al. (2014) uppmärksammat i sin studie. När dessa ideal inte uppfylldes upplevde kvinnorna depressiva symtom. Vårdgivare bör således informera i större utsträckning om hur perioden efter förlossningen normalt påverkar kroppen och vardagslivet (Howell et al., 2010).
Relationen mellan mor och barn
Fientlighet och ett slags avståndstagande mot spädbarnet är en annan viktig upplevelse som kvinnor med PPD beskriver. De beskriver detta som att något inte kändes rätt då de först såg barnet efter förlossningen, något som vissa kvinnor inte ville erkänna eftersom de ansåg att det inte är “moraliskt rätt”. Kvinnorna beskrev att de försökte hålla dessa känslor i schack genom att hålla sig upptagna med något (Ayers et al., 2014). Kvinnor med PPD som inte ville erkänna sina negativa känslor gentemot sitt barn var troligen rädda att barnet ska tas ifrån dem. Denna rädsla är starkt sammankopplad med stigmatiseringen kring PPD (Pugh et al., 2015).
Brist på kunskap
Känslan av inkompetens var också vanlig, främst upplevde kvinnorna att de inte förstod anledningen till barnets gråt eller oförmåga att somna (Gao et al., 2010). En del kvinnor beskrev att erfarenhet kan trumfa den teoretiska kunskapen de fått från böcker om barnavård och amning. Att omsätta denna teoretiska kunskap i praktik tyckte de var utmanande.
Troligtvis var detta ett bekymmer främst för förstföderskor (Ayers et al., 2014; Gao et al., 2010).
Hennegan, Kruske & Redshaw (2015), Pugh et al. (2015) och Ayers et al. (2014) påpekade vikten av att ha kunskap om hur sjukvården fungerade och även hur viktigt språket var för kvinnorna för att kunna få den hjälp de behövde. Ayers et al. (2014) ansåg att kvinnor med PPD som saknar kunskap löper större risk att bli odiagnostiserade och därmed lider de i onödan i väntan på att symtomen ska gå över.
Isolering och brist på stöd
Vanligt bland kvinnor med PPD är att de isolerar sig, antingen av eget val (Coo et al. 2014) eller genom kulturell betingelse (Edhborg et al., 2015). Edhborg et al. (2015) fann
traditionsbunden isolering i hemmet i samband med förlossning. I dessa fall bodde kvinnan vanligen hos sina föräldrar och fick därmed det praktiska stöd de behövde och upplevde också färre symtom på PPD än de kvinnor som inte hade detta praktiska stöd. Känslan av isolering berodde enligt kvinnorna i studien av Coo och medarbetare (2014) till stor del på brist på stöd, både emotionellt och praktiskt. Isoleringen ledde i sin tur att kvinnor undvek att
kontakta vården och blev därmed odiagnostiserade (Pugh et al., 2015). Detta tyder på att inte bara psykiskt stöd såsom samtalsstöd är viktigt för kvinnor med PPD, de kan även behöva hjälp med praktiska vardagsgöromål. Detta praktiska stöd kan dock vara svårt att få för många kvinnor med PPD då en stor riskfaktor för PPD är just lågt socialt stöd (Dennis et al., 2016;
Bjertness et al., 2016; Lara et al., 2016; Pugh et al., 2015).
Metoddiskussion
Författarna valde att göra en litteraturstudie med deskriptiv design då PPD kan vara ett känsligt ämne. Att göra en litteraturstudie undgår behovet av godkännande från etisk kommitté då de artiklar som kan väljas från tillgängliga databaser redan ska ha ett etiskt godkännande. Databasen PubMed har valts för denna studie där det finns många
orginalartiklar i valda ämnet. Författarna har eftersträvat att vara objektiva och att undvika att ha egna värderingar i studien.
Då ett fåtal inklusions- och exklusionskriterier använts i detta arbete anses ett brett spektrum av kvinnor uppnåtts men på grund av begränsad tid för arbetet kunde ämnet inte undersökas så djupt som författarna skulle önska. Vidare valdes endast artiklar från 2010 och framåt vilket skulle kunna begränsa kunskapsbanken något då mycket forskning i ämnet finns redan innan detta årtal. Denna begränsning i tidsram är dock även en styrka i arbetet då kunskap är från senaste forskningen och författarna önskade aktuell kunskap och forskningsresultat.
Begränsningen i tidsramen för artiklarna kan även ha varit en limitation eftersom mycket av den nyare forskningen rör behandling snarare än kartläggning av upplevelser. Ett utökat tidsspann hade således troligtvis givit ett fylligare resultat. En annan limitation med ämnet var att det gav många ovidkommande träffar vid sökningen. Detta försvårade för författarna att välja ut de lämpligaste artiklarna eftersom ”abstract” på alla artiklar inte alltid hanns med att
läsas. Författarna utgick därför först och främst från artiklarnas rubriker för att bedöma deras lämplighet för den aktuella studien. En annan snabb metod som användes för bedömningen av artiklarnas lämplighet var att granska artiklarnas syfte för att se om de liknade denna studies syfte. Även här kan viktig information ha gått förlorad samt kan studiens resultat förvridits något.
Flera av artiklarna skiljer sig från den västerländska kulturen och kan därmed försvåra generaliserbarheten i västvärlden. Trots detta uppfattar författarna att kvinnornas upplevelser går att generalisera, då mödraskap är universalt eftersom kvinnor föder barn över hela världen.
Majoriteten av de valda artiklarna hade kvalitativ metod vilket var författarnas första önskan om metod eftersom upplevelser får utrymme att beskrivas utförligare i sådana. Nackdelen med denna typ av studie har i det aktuella ämnet visat sig vara att en del kvinnor inte förmår prata om sina upplevelser. Ytterligare nackdel kan vara att en del kvinnor inte har tillstånd att prata om upplevelserna på grund av kulturella bestämmelser. Artiklarna till denna studie valdes av författarna från världen över för att få studien mer generaliserbar för alla kvinnor i världen och en bredare grund. Inklusionskriterier för deltagarna i studien var en under åldersgräns (18 år) och ingen övre åldersgräns angavs i syfte att öka studiens
generaliserbarhet. Ett språkligt filter användes i sökningarna där endast artiklar på svenska och engelska visades då dessa två språk är de enda som båda författarna förstår. Bortfallet av deltagare i en del studier försvagar deras resultat något men bedöms trots detta vara av tillräckligt god kvalitet för att inkluderas i detta arbete. Detta gäller främst de två artiklar som bedömts ha medel/låg kvalitet. Dessa inkluderades för att få ett fylligare arbete då de var informativa. En del viktig forskning i ämnet kan ha gått förlorad då endast abstract
granskades i första steget. Under arbetets gång har sökningar i databaser regelbundet gjorts för att upptäcka eventuella nya artiklar. Arbetet har genomgående präglats av ett mycket gott samarbete.
Klinisk implikation
När patienter kommer i kontakt med vården, träffar de först och främst en sjuksköterska innan de går vidare till specialistsjuksköterska/läkare. Studiens resultat kan användas av
vårdpersonalen främst av sjuksköterskor för att öka kunskapen om PPD upplevelser och bidragende faktorer. Detta underlättar för sjukvårdspersonalen att upptäcka kvinnor som har och löper risk för att utveckla PPD i tidigt skede samt att hänvisa till rätt behandling.
Slutsats
De känslor som kvinnorna beskrivit är besvikelsen i mödraskapet, känslan av att vara uttömd, känslan av förlust och relationen mellan mor och barn. Bidragande faktorer till PPD
upplevelser är brist på kunskap, isolering och brist på stöd. Den vanligast förekommande var upplevelsen av förlust. De allra flesta kvinnor med PPD upplevde sig hjälpta av samtalsstöd och sitt sociala nätverk, kanske främst sin partner men det gäller inte alla nyblivna mödrar.
Vikten av såväl fysiskt som psykiskt välbefinnande hos den gravida eller nyförlösta kvinnan är avgörande för barnets framtida hälsa och det är därför viktigt att hon är välmående. Mer forskning inom detta område är nödvändigt för att kunna fånga upp och hjälpa även de kvinnor som inte söker hjälp för sina symtom. En grundligare forskning angående de upplevelser som är specifikt för PPD skulle också underlätta arbetet för de som vårdar kvinnorna. Vidare forskning bör också göras gällande lämpligast behandling vid PPD.
REFERENSLISTA
Arndt, S., Beck, C.T., Segre, L.S. & O'Hara, M.W. (2010). Screening and counseling for postpartum depression by nurses: the women's views. MCN Am J Matern Child Nurs. Sep- Oct;35(5):280-5. doi: 10.1097/NMC.0b013e3181e62679.
*Ayers, S., Coates, R. & De Visser, R. (2014). Women´s experiences of postnatal distress:
a qualitative study BMC Pregnancy Childbirth. 2014 Oct 14;14:359. doi: 10.1186/1471-2393- 14-359.
*Behrendt, H.F., Fakhrabadi, R., Firk, C., Goecke, T.W., Herpertz-Dahlmann, B. & Konrad, K. (2016). Postnatal Mother-to-Infant Attachment in Subclinically Depressed Mothers: Dyads at Risk. Psychopathology. 2016 Aug 5. [Epub ahead of print]
Biggs, L.J., Forster, D.A., McLachlan, H.L., Shafiei, T. & Small, R. (2015). Exploring the views and experiences of callers to the PANDA Post and Antenatal Depression Association Australian National Perinatal Depression Helpline: a cross-sectional survey BMC Pregnancy Childbirth. 2015 Sep 7;15:209. doi: 10.1186/s12884-015-0594-0.
Bjertness, E., Glavin, K., Khalifa, D.S. & Lien, L., (2016). Determinants of postnatal depression in Sudanese women at 3 months postpartum: a cross-sectional study. BMJ Open, 6(3). doi: 10.1136/bmjopen-2015-009443.
*Bunton, P., Edge, D., Gardner, P.L. & Wittkowski, A. (2014). The experience of postnatal depression in West African mothers living in the United Kingdom: a qualitative study.
Midwifery. 2014 Jun;30(6):756-63. doi: 10.1016/j.midw.2013.08.001.
Costigan, K.A., DiPietro, J.A., Goldshore, M.A., Kivlighan, K.T. & Pater, H.A. (2016). The ups and downs of early mothering J Psychosom Obstet Gynaecol. 2015;36(3):94-102. doi:
10.3109/0167482X.2015.1034269.
*Coo, S., Highet, N., Purtell, C. & Stevenson, A.L. (2014). Qualitative insights into women's personal experiences of perinatal depression and anxiety. Women Birth. 2014 Sep;27(3):179- 84. doi: 10.1016/j.wombi.2014.05.003.
Dennis, C.L., Falah-Hassani, K. & Shiri, R., (2016). Prevalence and risk factors for comorbid postpartum depressive symptomatology and anxiety. Journal of affective disorders, 198,142- 147. doi: 10.1016/j.jad.2016.03.010
Eckerdal, P., Hellgren, C., Högberg, U., Karlsson, L., Kollia, N., Löfblad, J., Skalkidou, A. &
Wikström, A.K. (2015). Delineating the Association between Heavy Postpartum
Haemorrhage and Postpartum Depression PLoS One. 2016 Jan 25;11(1):e0144274. doi:
10.1371/journal.pone.0144274.
*Edhborg, M., Nasreen, H.E. & Kabir, Z.N. (2015). "I can't stop worrying about
everything"—experiences of rural Bangladeshi women during the first postpartum months.
Int J Qual Stud Health Well-being. 2015 Jan 14;10:26226. doi: 10.3402/qhw.v10.26226.
Eriksson, K., (2001). Den lidande människan. (1. Uppl.) Stockholm: Liber.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier : värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (3. uppl.) Stockholm: Natur & Kultur.
*Gao, L.L., Chan, S.W., You, L. & Li, X. (2010). Experiences of postpartum depression among first-time mothers in mainland China. J Adv Nurs. 2010 Feb;66(2):303-12. doi:
10.1111/j.1365-2648.2009.05169.x.
Hackley, B., Sharma, C., Kedzior, A. & Sreenivasan, S. (2010). Managing mental health conditions in primary care settings. J Midwifery Womens Health. 2010 Jan-Feb;55(1):9-19.
doi: 10.1016/j.jmwh.2009.06.004.
Hennegan, J., Kruske, S. & Redshaw, M. (2015). Another country, another language and a new baby: A quantitative study of the postnatal experiences of migrant women in Australia.
Women Birth. 2015 Dec;28(4):e124-33. doi: 10.1016/j.wombi.2015.07.001.
*Howell, E.A., Mora, P.A., Chassin, M.R. & Leventhal, H. (2010). Lack of preparation, physical health after childbirth, and early postpartum depressive symptoms. J Womens Health (Larchmt). 2010 Apr;19(4):703-8. doi: 10.1089/jwh.2008.1338.
ICD-10-CM (2016). Hämtad den 20 oktober 2016 från
http://www.icd10data.com/ICD10CM/Codes/F01-F99/F50-F59/F53-
Lara, M.A., Navarrete, L. & Nieto, L., (2016). Prenatal predictors of postpartum depression and postpartum depressive symptoms in Mexican mothers: a longitudinal study. Archives of women's mental health. doi: 10.1007/s00737-016-0623-7
Matthey, S. (2010). Are we overpathologising motherhood? J Affect Disord. 2010 Jan;120(1- 3):263-6. doi: 10.1016/j.jad.2009.05.004.
Mazmanian, D. & Sharma, V. (2014). The DSM-5 peripartum specifier: prospects and pitfalls. Arch Womens Ment Health. 2014 Apr;17(2):171-3. doi: 10.1007/s00737-013-0406-3.
Mott, S.L., O’Hara, M.W., Richards, J.G., Schiller, C.E. & Stuart, S. (2011). Depression and anxiety among postpartum and adoptive mothers. Arch Womens Ment Health. Aug;14(4):335- 43. doi: 10.1007/s00737-011-0227-1.
*Patel, S., Wittkowski, A., Fox, J.R. & Wieck, A. (2013). An exploration of illness beliefs in mothers with postnatal depression. Midwifery. 2013 Jun;29(6):682-9. doi:
10.1016/j.midw.2012.06.012.
Pugh, N.E., Hadjistavropoulos, H.D., Hampton, A.J., Bowen, A. & Williams, J. (2015).
Client experiences of guided internet cognitive behavior therapy for post partum depression: a qualitative study. Archives of women's mental health, 18(2), 209-219. doi: 10.1007/s00737- 014-0449-0
Williams, P. (2013). Mothers' descriptions of recovery from postpartum depression. MCN Am J Matern Child Nurs. 2013 Sep-Oct;38(5):276-81. doi: 10.1097/NMC.0b013e3182993fbf.
1
1 *Artiklar som ingår i resultatet.
BILAGA 1
Tabell 2. Sammanställning av kvalitetsgranskningar.
Författare, år, land
Syfte Metod Deltagare Bortfall Resultat Kvalitet
Eckerdal, Hellgren, Högberg, Karlsson, Kollia, Löfblad, Skalkidou
&
Wikström, 2015, Sverige
Att undersöka sambandet mellan förlossnings- blödning och förlossnings- depression med hänsyn till postpartum anemi, förlossnings- upplevelser och psykisk historia.
Kvantitativ 446 0 Det finns inget
samband mellan förlossnings- blödning och förlossnings- depression
Hög
Biggs, Forster, McLachlan, Shafiei &
Small, 2015, Australien.
Att undersöka erfarenheter som ringer till hjälplinjen för perinatal psykisk sjukdom.
Kvantitativ 124 281 Majoriteten av
deltagarna hade ringt hjälplinjen själva. En tredjedel hade ringt för att få vägledning och hjälp. 97 % hade förstått vad hjälplinjen jobbar med.
Medel
Costigan, KA., DiPietro, JA., Goldshore, MA., Kivlighan, KT. &
Pater, HA.
2016, USA
Undersöka nyblivna mödrars upplevelser av den första tiden efter förlossning
Kvantitativ 136 41 Många
känsloyttringar och både positiva och negativa
upplevelser
Medel/Låg
Edhborg, M., Nasreen, HE. &
Kabir, ZN.
2015, Bangladesh
Ta reda på hur nyförlösta kvinnor i Bangladesh ser på sin situation
Kvalitativ 21 0 Kvinnorna beskrev
mer oro och ångest än nedstämdhet
Hög
Ayers, S., Coates, R.
& de Visser, R.
(2014), USA
Att undersöka hur kvinnor upplevt och hanterat den känslomässiga stressen under det första postnatala året.
Kvalitativ 17 0 Känslorna som
kvinnorna har upplevt var skuld, ångest, undvikande och anpassnings- svårigheter.
Medel
Mott, SL., O’Hara, MW., Richards, JG., Schiller, CE. &
Stuart, S.
(2011), USA
Syftar att undersöka om liknande
upplevelser finns hos adoptivmödrar som hos
biologiska mödrar
Kvalitativ 147 598 Känslor som skuld,
undvikande och anpassnings- svårigheter upplevdes på olika typer av ångest och kvinnor placerade dessa känslor i samband med förlossning, att bli mor och amning.
Andra fyra huvudteman identifierades som, att leva med ovälkommen, relationer i sjukvården, chocken av den nya och möta nya stödbehov.
Medel
Arndt, S., Beck, CT., Segre, LS.
& O'Hara, MW. 2010, USA
Undersöka om kvinnor med PPD kan tänka sig att få vård av
sjuksköterskor
Kvantitativ 132 559 Kvinnorna var
villiga att ta emot hjälp från sjuksköterskor
Hög
Behrendt, HF., Fakhrabadi, R., Firk, C., Goecke, TW., Herpertz- Dahlmann, B. &
Konrad, K.
2016, Tyskland
Att undersöka om depressiva symtom har någon påverkan på mor- barn relation.
Kvantitativ 38 28 Resultatet visade
att förstföderskor med subklinisk depression hade sämre mor- spädbarnsrelation och högre
spädbarnsrelaterad fientlighet jämfört med friska mödrar.
Medel
Hennegan, J., Kruske, S. &
Redshaw, M. 2015, Australien
Att jämföra nyinflyttade, nyförlösta kvinnors upplevelser med infödda
engelsktalande kvinnor.
Kvantitativ 7193 3663 Resultatet visade att kvinnor som var födda utanför Australien var mindre benägna att rapportera sin smärta efter förlossningen och betygsatt sin postnatala hälsa positivt. Däremot rapporterade dessa kvinnor mera plågsamma minnesbilder och nedstämdhet efter förlossningen.
Hög
Coo, S., Highet, N., Purtell, C.
&
Stevenson, AL. 2014, Australien
Syftet är att få inblick i kvinnors upplevelser av perinatal depression och ångest samt att undersöka faktorer som bidrar till dessa.
Kvalitativ 28 0 Känslor som
kvinnorna upplevde efter förlossnings- depression/ångest var frustration, förlust och missnöje med graviditet och moderskap.
Hög
Bunton, P., Edge, D., Gardner, PL. &
Wittkowski, A. 2014,
Syftet är att undersöka västafrikanska kvinnors upplevelser av postpartum depression.
Kvalitativ 6 0 Kvinnors
upplevelser blev isolering och förlust av identitet.
Enligt dessa kvinnor berodde depressionen social stress och deras kulturella bakgrund
Hög
Storbritanni en
gjorde det svårt för dem att avslöja sin depression.
Patel, S., Wittkowski, A., Fox, JR.
& Wieck, A. 2013, England
Syftet är att undersöka mödrarnas syn på PPD.
Kvalitativ 11 0 Kvinnor
identifierade PPD som
otillfredsställda förväntningar, identifiera stressfaktorer i sitt liv, konflikter, antidepressiva medel, förlust av tid och osäkra framtid.
Hög
Gao, LL., Chan, SW., You, L. &
Li, X. 2010, Kina
Syftet är att undersöka upplevelser av postpartum depression hos förstföderskor i Kina.
Kvalitativ 15 3 Kvinnor med PPD
kände sig fysiskt och känslomässigt som utmattade och misslyckande. De upplevde dissonans mellan tradition och modernitet samt förväntningar och verklighet.
Medel/Låg
Matthey, S.
2010,
Ta reda på om PPD verkligen är ett stort problem eller om det är normala upplevelser
Kvantitativ 0 0 Det är stor skillnad
på kvinnornas upplevelser och noggrann utredning är viktig.
Hög
Williams, P.
2013, USA
Att beskriva kvinnors upplevelser av PPD efter återhämtning från sjukdomen.
Kvalitativ 9 0 Resultatet visade
att kvinnorna kände sig olyckliga och hopplösa. De upplevde att vara själva men samtidigt var de rädda att bli lämnade.
Hög
Howell, EA., Mora, PA., Chassin, MR. &
Leventhal, H. 2010, USA
Syftet är att undersöka om bristande förberedelser för postpartum erfarenhet och fysisk hälsa efter en okomplicerad förlossning var förknippade med postpartum
Kvantitativ 720 446 39 % av
patienterna visade depressiva symtom och 24 % kände sig inte tillräckligt förberedda av sin förlossning för postpartum erfarenhet.
Kvinnorna som inte kände sig förberedda var mer
Hög
depressiva symtom.
benägna att rapportera
depressiva symtom jämfört med dem som visade lämpliga förberedelser.
BILAGA 2a, kvalitetsgranskningsmall för kvantitativ studie Protokoll för kvalitetsbedömning av studie med kvantitativ metod
Granskad studies namn och författare:
Utgår studien från en väldefinierad frågeställning?
Ja Nej Vet ej
Vad avsåg författarna att studera?
Relevant urvalsprocedur?
Ja Nej Beskrivs ej
Relevanta inklusions- och exklusionskriterier?
Ja Nej Beskrivs ej
BILAGA 2b, kvalitetsgranskningsmall för kvalitativ studie Protokoll för kvalitetsbedömning av studie med kvalitativ metod
Granskad studies namn och författare:
Finns det ett tydligt syfte med studien?
Ja Nej Vet ej
Vad avsåg författarna att studera?
Relevant urvalsprocedur? Ja Nej Beskrivs ej
Relevant datainsamling? Ja Nej Beskrivs ej
Tydligt analysförfarande? Ja Nej Beskrivs ej
Verkar det rimligt att anta att data har uppnått ”mättnad”, dvs att man samlat tillräckligt med information för att beskriva variationen i det fenomen man studerar?
Ja Nej Vet ej
Beskrivs undersökningsgruppen med relevanta variabler?
Ja Nej
Är resultatet logiskt och begripligt?
Ja Nej
Kan studiens slutsatser motiveras från de erhållna resultaten?
Ja Nej Vet ej
Sammanfattande bedömning av kvaliteten: Hög Medel Låg
Motivering till sammanfattande bedömning av kvaliteten
Granskare:
