• No results found

§ 19 Motion av Nima Gholam Ali Pour (SD) om strukturersättning till elever med diagnos

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "§ 19 Motion av Nima Gholam Ali Pour (SD) om strukturersättning till elever med diagnos"

Copied!
7
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Sekreterare ...

Anna-Lena Alnerud

Ordförande ... ………

Katrin Stjernfeldt Jammeh Underskrifter

Justerande ... ………

Torbjörn Tegnhammar

Protokollsutdrag

Sammanträdestid 2019-01-16 kl. 13:00-14:00

Plats Sessionssalen, stadshuset

Beslutande ledamöter Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) (Ordförande) Roko Kursar (L) (1:e vice ordförande)

Torbjörn Tegnhammar (M) (2:e vice ordförande) Andréas Schönström (S)

Rose-Marie Carlsson (S)

Mubarik Mohamed Abdirahman (S) Märta Stenevi (MP)

Emma-Lina Johansson (V) Håkan Fäldt (M)

Charlotte Bossen (C) Magnus Olsson (SD)

John Roslund (M) ersätter Helena Nanne (M)

Nima Gholam Ali Pour (SD) ersätter Anders Olin (SD)

Ej tjänstgörande ersättare Elin Kramer (S) Anders Rubin (S) Nils Anders Nilsson (S) Sara Wettergren (L) Måns Berger (MP) Anders Skans (V) John Eklöf (M) Tony Rahm (M) Anton Sauer (C)

Rickard Åhman Persson (SD)

Övriga närvarande Sedat Arif (S) (Kommunalråd) Frida Trollmyr (S) (Kommunalråd) Eva Bertz (L) (Kommunalråd)

Simon Chrisander (L) (Tillträdande kommunalråd) Andreas Norbrant (Stadsdirektör)

Tomas Bärring (Chefsjurist)

Jan-Åke Troedsson (Ekonomidirektör) Anna Westerling (Budgetchef)

Anders Mellberg (Kommunikationsdirektör) Nicklas Sjöqvist (Presschef)

Karin Ringman-Ingvarsson (Kanslichef) Eva Marie Tancred (Ärendekoordinator) Pernilla Mesch (Sekreterare)

(2)

Anna-Lena Alnerud (Sekreterare)

Utses att justera Torbjörn Tegnhammar

Justeringen

Protokollet omfattar §19

(3)

§ 19 Motion av Nima Gholam Ali Pour (SD) om strukturersättning till elever med diagnos

STK-2018-425 Sammanfattning

Nima Gholam Ali Pour (SD) har inkommit med en motion att uppdra åt

grundskolenämnden att utreda hur elever med diagnos kan införas som en variabel i strukturersättningen. Motionären menar att det i grundbeloppet helt och hållet bortses från behov som barn med diagnos har. Enligt motionären skulle barn med en diagnos behöva kompenseras genom grundbeloppet. I dag kan skolan söka om ett tilläggsbelopp för att tillgodose barnets behov. Motionären vill att det i grundbeloppet ska inrymmas

kompensation för det större behov av särskilt stöd som barn med diagnos antas ha.

Grundskolenämnden har yttrat sig och poängterar att allt särskilt stöd som ligger under nivån extraordinärt, redan finns inkluderat i grundbeloppet. Den sammantagna bedömningen är att motionen bör avslås då det i grundbeloppet ska ingå kostnader för till exempel stöd i form av extra undervisning, individualiserat lärande, specialpedagogiska insatser eller undervisning i särskild grupp som syftar till att hjälpa elever med att nå målen.

Beslut

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

1. Kommunfullmäktige avslår Nima Gholam Ali Pours (SD) motion om strukturersättning till elever med diagnos.

Beslutsgång

Ordföranden Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag med instämmande av Charlotte Bossen (C).

Nima Gholam Ali Pour (SD) yrkar bifall till motionen.

Ordföranden ställer proposition på arbetsutskottets förslag mot Nima Gholam Ali Pours (SD) yrkande och finner att kommunstyrelsen beslutar bifalla arbetsutskottets förslag.

Särskilda yttranden, reservationer

Magnus Olsson (SD) och Nima Gholam Ali Pour (SD) reserverar sig mot beslutet och avser lämna in en skriftlig reservation, bilaga 10.

Beslutsunderlag

 Förslag till beslut KSAU 190107 §19

 G-Tjänsteskrivelse KSAU 190107 - Motion om strukturersättning till elever med diagnos

 Motion av Nima Gholam Ali Pour (SD) om strukturersättning till elever med

diagnos

(4)

 Grundskolenämnden beslut 180621 §99 med reservation (SD)

 Remissvar från grundskolenämnden

(5)

Reservation Kommunstyrelsen 2019-01-16

Ärende: STK-2018-425

Motion av Nima Gholam Ali Pour (SD) om strukturersättning till elever med diagnos Grundbeloppet eller skolpengen är uppdelad i tre delar i Malmö stad.

Grundersättning

Grundersättningen för grundskolan utgör en fast ersättning efter antalet elever uppdelat i fyra nivåer utifrån aktuell årskurs. Indelningen är förskoleklass, grundskola åk 1-3, grundskola åk 4-6 samt grundskola åk 7-9. I de fall årskurs 10 förekommer inom internationell skola utgår samma ersättning som för åk 7-9.

Strukturersättning

Utöver grundersättningen fördelad efter årskurs används socioekonomiska tilläggsvariabler för att kompensera elever med sämre förutsättningar att nå skolans mål. Strukturersättningen innehåller sju variabler: kön, invandringsår, föräldrarnas utbildningsnivå, förekomst av ekonomiskt bistånd, antal vårdnadshavare, bostadsområde samt skoltyngd. Strukturersättning utgår med samma belopp oberoende av årskurs. Denna del av grundbeloppet kompenserar för ökade kostnader för de elever som på grund av socioekonomisk bakgrund har sämre förutsättningar att nå skolans mål.

Särskild ersättning till nyanlända

För elever som är nyanlända i Sverige tillkommer ersättning beroende på årskurs samt HDI-index.

Ersättningen grundar sig på aktuell årskurs samt det land invandringen skett ifrån. Human

Development Index (HDI) hämtat från FN:s utvecklingsrapport beskriver graden av utveckling i landet baserat bland annat på läskunnighet, utbildning och livslängd och ligger till grund för viktningen av ersättningen under de första 18 månaderna.

Sverigedemokraternas synpunkter

I denna resursfördelningsmodell så är elever med diagnos inte en av de grupper som genom strukturersättning får ett högre grundbelopp. Det är detta som Sverigedemokraterna vill ändra på.

I Grundskolenämndens yttrande har man blandat ihop begreppen ”särskilt stöd” och ”diagnos”. Särskilt stöd får man efter en utredning genomförd av skolan och elevhälsan samt ett beslut av rektorn.

Diagnos kan man få genom att vända sig till sjukvården. Det är märkligt att man blandar ihop dessa begrepp och att Stadskontoret sedan refererar till detta i sin tjänsteskrivelse, som om det inte vore felaktigt.

Bilaga 10

(6)

Stadskontoret skriver i sin tjänsteskrivelse:

”Alla elever med funktionsnedsättning är inte i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd utöver den ledning och stimulans som ska ges i den ordinarie undervisningen. För en del elever är det dock aktuellt. Skollagen anger tydligt att det är det pedagogiska och sociala stödbehovet som ska vara styrande för om en elev ska få tillgång till extra anpassningar eller särskilt stöd det behövs inte någon medicinsk diagnos för rätten till särskilt stöd eller ej.”

Om man argumenterar på det viset behöver man inte heller ge strukturersättning till pojkar, nyanlända invandrare, elever med föräldrar som har låg utbildningsnivå eller elever som bor i utsatta områden.

Alla elever i dessa grupper är inte i behov av strukturersättning. Men strukturersättningen riktar sig mot grupper, inte enskilda elever.

Sverigedemokraterna anser att elever med diagnos är en grupp som ofta har ett behov av ett högre grundbelopp och därmed ska elever med diagnos ingå som en variabel i strukturersättningen, så de kan få ett högre grundbelopp.

I Stadskontorets tjänsteskrivelse står det följande:

”Stadskontoret föreslår att motionen avslås då det i grundbeloppet ska ingå kostnader för till exempel stöd i form av extra undervisning, individualiserat lärande, specialpedagogiska insatser eller

undervisning i särskild grupp som syftar till att hjälpa elever med att nå målen.”

Först och främst så är strukturersättningen en del av grundbeloppet som höjer det för vissa grupper som behöver ett högre grundbelopp. Stadskontorets påstående om att elever med diagnos borde få stöd genom grundbeloppet och inte behöver strukturersättning visar att man inte ens har bemödat sig att fördjupa sig i hur grundbeloppet fungerar i Malmö stad.

För det andra, om det nu är så att strukturersättning inte behövs för elever med diagnos, hur kommer det sig att pojkar, nyanlända invandrare, elever med föräldrar som har låg utbildningsnivå, elever som bor i utsatta områden eller elever till föräldrar som har ekonomiskt bistånd får strukturersättningen.

Man kan avfärda strukturersättning till dessa grupper med samma resonemang som styret använder för att avfärda den här motionen.

Styret måste vara konsekvent. Är man för att det ska finnas strukturersättning och grundbeloppet ska vara högre för vissa utsatta elevgrupper? Om man är för detta, varför anser man att elever med diagnos inte ska få ta del av strukturersättningen, när både föräldrar och lärare anser att denna elevgrupp ofta behöver mer resurser?

(7)

Vi yrkar att Kommunstyrelsen ska besluta att föreslå Kommunfullmäktige att bifalla motionen.

Då vårt yrkande inte fått majoritet, reserverar vi oss mot detta beslut.

Magnus Olsson (SD) Nima Gholam Ali Pour (SD)

Rickard Åhman-Persson (SD)

References

Related documents

Syftet med geotekniska undersökningar för stabilitetsutredningar är att klar­ lägga jord-, berg- och grundvattenför­ hållanden på en plats eller i ett an­ råde

undervisningen genomförs samt hur hinder och möjligheter beskrivs för de nyanländas läs- och skrivutveckling i inkluderad klassrumsundervisning. Arbetet syftar även till att

Denne menar att det i elevhälsoteamet finns en god kompetens kring elever i behov av särskilt stöd, elever med diagnos AST, vilket tycks ha betydelse för hur rektorn tänker om

De frågorna som ställs är med vilken frekvens män respektive kvinnor representeras i textuppgifterna, hur ofta de manliga respektive kvinnliga karaktärerna

Till de intervjupersoner som indikerade att de hade erfarenhet av passerande tåg ställdes efter den första frågan ytterligare två frågor som löd: "Tycker du att informationen

Kommunfullmäktige har lämnat motion från Magnus Olsson (SD) och Nima Gholam Ali Pour (SD) till bland annat fritidsnämnden för yttrande. I

Jörgen Grubb (SD) och Nima Gholam Ali Pour (SD) föreslår i en motion om skriftliga omdömen i terminsbetygen, kommunfullmäktige uppdra åt grundskolenämnden att utreda

Det känns tråkigt att elever inte alltid får det stöd som behövs och det känns märkligt då det i skollagen står att alla barn och elevers utveckling ska främjas genom