Det är lätt att få

Det här verket har digitaliserats vid Göteborgs universitetsbibliotek.

Alla tryckta texter är OCR-tolkade till maskinläsbar text. Det betyder att du kan söka och kopiera texten från dokumentet. Vissa äldre dokument med dåligt tryck kan vara svåra att OCR-tolka korrekt vilket medför att den OCR-tolkade texten kan innehålla fel och därför bör man visuellt jämföra med verkets bilder för att avgöra vad som är riktigt.

Th is work has been digitised at Gothenburg University Library.

All printed texts have been OCR-processed and converted to machine readable text.

Th is means that you can search and copy text from the document. Some early printed books are hard to OCR-process correctly and the text may contain errors, so one should always visually compare it with the images to determine what is correct.

01234567891011121314151617181920212223242526272829 CM

DIABETES

Nummer

6

$

/ftjj ö /*#/

/<$/

Z

W

Renast möjliga insulin för alla behov

Rapitard® Lente® Ultralente®

MC-Semilente® MC-Monotard®

Novo U#

förinjektio"

Förvaras oåt*“’1"*

^Ovo Lent'

j, ** ’»OSttritt Köpenhani"

Hl Foivaf®5’

Clin «■

C^art «ft«'•'**</

v •* «VWI m«'1 Lp5 wdustri A/S ‘ j

Vu<y. 4‘ J* o«n^^b»rt |t<

h 1 ■pratan-

***' b»»n

Novos sex insuliner är biandbara.

NOVO INDUSTRI AB

ISSN 0419-0459

Ansvarig utgivare:

f. Riksdagsledamoten Nancy Eriksson Redaktionskommitté:

f. Riksdagsledamoten Nancy Eriksson Docent Jan Östman Kanslichef Ingmar Nygren-Bonnier

Redaktör:

Ingmar Nygren-Bonnier Redaktion, expedition och annonskontor:

Norrbackagatan 8 Box 6609 113 84 Stockholm Tel. 08/34 09 10 Postgiro 90 09 01 -0 Prenumerationspris:

25:— kr pr är

Tryck:

Rosenlundstryckeriet AB, Stockholm Utges även som taltidning

Svenska Diabetesjörbundet:

Norrbackagatan 8 Box 6609 113 84 Stockholm Tel. 08/34 09 10 Postgiro 90 09 01 - 0

Ordförande:

f. Rikskdagsledamoten fru Nancy Eriksson Roslagsgatan 11, 113 55 Stockholm Telefon 08/15 83 45

Kassaförvaltare:

Bankdirektör Lennart Dahlström Roslinvägen 35, 161 55 Bromma Telefon 08/87 06 28 Eftertryck tillätes om källan anges

DIABETES

Nummer 6,december1977,årgång27 Organ för SvenskaDiabetesförbundet

Innehåll:

Enny halvmiljon

av Nancy Eriksson ... 3 Utdrag ur ”Stenåldern och vita

indianer” ... 4 Matsidan ... 5 Från läsekretsen ... 12 Diabetesvecka i Värmland .... 14 Vintersport Nordanede ... 18 Frågan är fri... 19 Apropå ”Det där med maten” 21 Föreningsnytt ... 26

Det är lätt att få

värdefull information.

28*3

Vwoa

J$SK»SW*

«MT*-4A-ÜÄ«Oe

<*UKÖOSJN JA WQAlHtJÖBN

«A*fttHAMtS€KW

««TU6TA

**«*»T*4» v<«’ «*•<*

ÛOtfA OCH LAS Air

’mFÖÄQtuKOSO««

WWW*

!*»'*W.wWW

«***<,Av UM»

r-PMHH

Ames

•** •* »” 1 f ] Clinitestf ? il

, - 1 I <1

‘^oppBmetocIg J IJ

^mimuw rt ô ïq

*»Hnihgavwck» ® i 1 lÄin —i 1 10 ’H«*«V»4 «*'«*•» 1 W'-;■ . ... K .•;!

KETO-DIASTIX

?mes

Ames Company

Division Miles Laboratories, Ltd.

En ny halv miljon

”Handikapprörelsen är en positivt skapande gemenskap i solidaritet med samhället och i demokratisk anda. Organisationerna är en omistlig tillgång för sociala och medicinska strävanden och ett stöd för vetenskaplig forskning.” Vi är från och med i år medlemmar av HCK, som håller på att utarbeta sitt principprogram. Från vårt håll har föreslagits det citerade stycket som en portalparagraftill hela pro­

grammet. Vi är bl.a. angelägna om att betona det stöd som vetenskap ochsamhällets organ för social och medicinsk omsorg har i en handi­ kapprörelse. Det är idag svårt att tänka bort de olika organisationer­

na som ingår i HCK, de utgör fak­

tiskt en omistlig del av samhälls­ bygget.

Vid vårt senaste styrelsesam­ manträde i Diabetesförbundet kun­ devi återbesluta att lämnaen halv miljon till forskning, pengar som generösa givare lämnat för det ändamålet. Nästa nummer av tid­

ningen är tänkt som ett special­ nummer om diabetesforskning i vårt land. Årets Nobelpris i medi­

cin utdelades förforskningsresultat som i hög grad berör diabetessjuk- domen. Professor Rolf Luft som är Nobel-kommitténs ordförande höll på Nobeldagen talet för me­ dicinpristagarna.

Till de många tidigare diabetes- symposierna som läkemedelsföre­

tagen Svenska Hoechst och Nor­ disk Insulinlaboratorium och för­

bundet haft, kom ännu ett i no- Forts. på sid 32 3

Utdrag ur nyligenutkomna

”Stenåldern och vita indianer ”

av Jan Lindblad

”, .. Jag kanske bör säga en del om min diabetes, den har sin be­ tydelse för fortsättningen. Många frågar mig direkt eller i brev hur det är möjligt att ta de strapatser som blir självklara ingredienser i allt ”djungelliv”. Det är ibland andra diabetiker som frågar eller ännu oftare föräldrar till socker­

sjuka barn. Jag fick faktiskt nyli­

gen ett sådant brev från Ryssland där fadern till en sockersjuk pojke läst en av minaböcker i en utgåva på ryska och fått reda på att jag också hade åkomman.

Det är givet att föräldrar månar om sina barnshälsa men det gäller att inte i välmening skydda dem alltför mycket. Jag har haft dia­ betes sedan åtta års ålder och tar två injektioner per dag. Min dia­ betes är nu, peppar, peppar, av en tämligen regelbunden karaktär och har varitså i trettiofem år— från­

sett de verkligt svåra störningar som jag genomgick just underden tiden jag nyss nämnt och tills jag fick ett insulin som inte förde med sig de fruktansvärda allergiska re­

aktionerjagkände av varje dag.

Jag är övertygad om att mitt mycket rörliga liv med intensiv, ja förr benhård träning varit till största gagn i stället för en nega­

tiv faktor. Jag tränade balett i Operans balettskola från sjuårs­ åldern, spädde på med akrobatik i tioårsåldern, började träna akroba­ tisk jonglering i tolvårsåldern, de­

buterade i det facket vid femton år och var professionell jonglör i sjut­ ton år, medan jag helt normalt tog studenten och sedan läste botanik och zoologi vid Stockholms Uni­ versitet. Givetvis avstod jag från

”njutningsämnen” som tobak och sprit. Det ärmitt allvarligaråd till alla diabetiker — strängt taget till alla medmänniskor: rejäl kropps­

träning, ingen sprit, ingen tobak.

Man orkar minst lika bra med hår­

da kroppsövningar som en icke sockersjuk — om de bara sker i ungefär samma utsträckning varje dag. Mitt eget tretimmars tränings­

pass avslutades för övrigt varje kväll med en kanske något ovanlig promenad i min skola, i vars aula jag tränade. Jag gick nämligen på händerna nedför sex trappor, in­ allesnittiosteg, vändedärefteroch gick uppför en trappa om femton stegochned igen.

Mitt fall visar följaktligen gans­

ka klart att man inte behöver ge upp hoppet om en diabetes kom­ mer in i ens liv. Därmed inte sagt att alla fall av diabetes kan mot­

arbetas eller snarare behandlas på detta sätt. Alla de komplikationer som kan inträffa gör att man är glad för varje frisk dag, sanner­

ligen .Lika nyttigt som regelbun­ det kroppsarbete är, lika farligt är stressande arbete och alltförknapp nattsömn. Som mitt fall också vi­ sar..

Red.

MATSIDAN

JULIGEN!

Tiden ilar och för många inne­ bär dagarna före jul ett jäktande från det ena till det andra. Och sen följer några dagar eller veckor fyllda av mat och dryck. Är det verkligen såvi villha det?

Ska vi inte ta vara på julen, som ett fint avbrott i vintermörkret, stanna upp och lyssna på allt gam­

malt kärtoch bekant.

Passa på att utnyttja lediga da­

gar tillsammans med familj och vänner och umgås i ordets rätta bemärkelse — inte bara framför TV-apparaten.

Umgås vid jul innebär för många fortfarande dignande bord och dåligt med motion och sena kvällar och resulterar i sämsta fall

i trötthet, överflödskilon, gallbe- svär — och tombörs!

Nu är det dock många, som bör­

jar inse att detta med julöverflö­

det inte är något att sträva efter, och bland dem som handlar klokt i detta fallet är de diabetiker, som är måna om sitt välbefinnande.

Våra fina mattraditioner ska vi nog behålla, men tänka på att för­

dela glädjen på flera mindre mål­

tider och se upp med de fetaste rätterna.

Till det allra bästa på julbordet hör väl ändå sillen och säkert har många av er egna favoritrecept, men den som inte har något kan pröva detta.

INLAGD SILL

2 hela stora salta sillar eller 4 filéer

1 gul ellerröd lök 10 kryddpepparkorn

1 lagerblad 1 1/2 dl vatten 3/4 dl ättiksprit

6 dr Hermesetas droppsötmedel eller

1 kryddmått Cyklamat

Vattenlägg sillen över natt och rensa den, eller köp färdiga filéer.

Skala och skär löken i tunna ski­

vor. Låt sillfiléerna vara hela eller skär dem i 2 cm bredabitar. Varva sill och lök i en glasburk. Blanda vatten, de grovt krossade peppar­

kornen, lagerblad samt ättiksprit och låt allt få ett uppkok. Låt blandningen svalna och tillsätt söt­

ningsmedlet och häll allt över sil­

len. God att äta efter ca 1 dygn.

Den som inte har något av dessa sötningsmedel hemma eller vill lägga in ”som vanligt” kan göra det, dvs använda vanligt strösoc­

ker, men minska på mängden och sen låta sillen rinna av ordentligt föremåltid.

Som variation till den traditio­ nella sillsalladen kan man servera RÖDBETSSALLAD

MED KVARG

3 dl finhackad inlagd rödbeta 1 dl finhackad saltgurka 1—2 dl finhackat syrligt äpple (=1 medelstort)

Sås:

1 dl kvarg 1 dl lättfil

1 tsk riven pepparrot

Skär rödbeta, gurka och äpple i mycket små tärningar. Blanda kvarg, lättfil och pepparrot och rör försiktigt ner de finhackade ingredienserna. Låt stå kallt in­ nan servering.

Eftersom detta är mera tänkt som smaktillsats till kalvsylta eller skinka så räcker denna sats till ca 5—6portioner.

Kvarg kan Du köpa — om Du bor i södra Sverige, men annars kan Du lätt göra den själv av lätt­

fil.

KVARG

Häll upp 1 liter lättfil i en skål och låt den stå i rumstemperatur minst 8 timmar.

Häll sedan upp filen i filter (lät­ tast är det att använda kaffefilter) och låt den stå och självrinna ca 10 timmar elleröver natt.

Förvara sedan ostmassan i burk i kylskåp och använd den ganska snart, då den inte har så lång håll­

barhet.

Kvarg kan användas i bröd, som smörgåspålägg blandat med ört­ kryddor, persilja, dill, gräslök, kummin eller finhackad purjolök m m ellersom ingrediens i sallads- sås.

Ur 1 liter lättfil får man ungefär 3—4 dlkvarg.

En frisksallad behövs alltid som balans till det övriga på julbordet och där bör fantasin få fritt spel­ rum, som hjälp på vägen kommer här två förslag:

RÖDKALSSALLAD ca4 port 6 dl strimlad rödkål

1—2 äpplen

Sås:

1 msk citronsaft 1 tsk osötad senap

2 msk vatten ( +ev 1 msk olja) Strimlakålen med osthyvel. Skär äpple i tunna skivor eller tärning­ ar. Lägg ingredienserna i en skål.

Blanda samman såsen och häll den över salladen.

MOROTS-och BRYSSELKÅLS- SALLAD ca 4 port

4 dl riven morot 2 dl brysselkål

1 /2 dl persilja eller kryddkrasse Sås:

1 msk citronsaft 2 mskvatten

Riv moroten fint. Skär bryssel- kålen i skivor. Hacka eller klipp det gröna och blanda allt med sal- ladssåsen.

Om salladen serveras till en ma­ gervarmrätt ex kokt fisk kan dres­

singen kompletteras med 1 msk olja.

En mager julaladåb i stället för fet sylta och korv passar bra som lunchrätt någonav juldagarna.

JULALADÅB

1 kg magertgriskött (framlägg, bog) ellerkalv

1 färsk eller djupfryst kyckling vatten

2 tsk salt/litervatten 1 gul lök

5 kryddpepparkorn 5 vitpepparkorn

1 lagerblad

1—2kvistar timjan eller 2—3 kryddmått timjan

1 liter buljong 10 bladgelatin

några kryddpepparkorn

ev morot,persiljasom garnering Lägg köttoch kyckling i en gry­ ta och häll på vatten, så att det täcker. Koka upp och skumma or­

dentligt. Tillsättsalt, lök och kryd­

dor. Sänk värmen och sjud ca 45 minuter, då bör kycklingen vara klar. Tag upp den men fortsätt att sjuda köttet ytterligare ca 45 mi­

nuter.

Det avsvalnade köttet putsas från skinn och fett och skäres i bi­

tar, lägges i vattensköljda formar.

Lägg gärna några skivor rå morot och litet persilja som garnering på botten, och varva dessutom köttet med litet grovt krossad kryddpep­ par. Under tiden fortsätter bul­

jongen att sjuda, så att den blir något mera koncentrerad.

Lägg gelatinblad i kallt vatten ca 10 minuter och lös upp dem i 1 liter av den heta buljongen. Vill Du ha en fastare aladåb kan Du ta ettextra gelatinblad.

Smaksätt med ytterligare kryd­ dor om så skulle behövas och häll buljongen överköttbitarna.

Stelnar efter några timmar på kall plats.

Aladåben kan frysas, men blir efter frysningen något vattnig och då bör man värma upp den och låta den stelna på nytt. Uteslut vid frysningengarneringen.

Vad kan man som diabetiker smaka av från ett stort smörgås­ bord. Ja, egentligen kan det bli ganska mycket — alldeles förmyc­

ket på en gång, men lär man sig att ta små portioner så brukar det gå bra. Lutfisk, som är både ma-

ger och god och med en liten mängd ej för tjock sås gjord på lättmjölk, smaksatt med kryddpep­ par — eller som många gör här uppe i norr — smaksätter med hackad rå lök. Skinka, kalvsylta eller annan mager sylta, rent kött ex saltkött, tunga, renkött, kött­ bullar. Den inlagda sillen, råkost- sallader och andra grönsaker. Sill­ sallad och Janssons frestelse i små mängder — och ingen grädde till sillsalladen!

Legymsallader och grönsaksma- jonäser kryllar som regel av fett men kanske både grädde och ma­ jonäs i såsen så var på Din vakt!

Samma sak med sill i senapssås och liknande.

Uteslut matfett på brödet —det blir merän tillräckligt av fett ändå

— och tag bara en liten smakbit av osten — och om möjligt bara av den magra.

Hurblir det med gröten?

Visst bör man unna sig en liten portion gröt, kokt på lättmjölk, men begränsa mängden och tänk även på vad Du ätit före eller äter till. 1 dl färdig gröt motsvarar ungefär 1 skiva mjuktbröd.

Det bröd, som vi äter till jul­

maten är naturligtvis osötat och nu har det nästan gått tradition i att varje ”MATSIDA” ska inne­

hålla någon typ av bröd och här kommer en riktig

JULBULLE 15 dl rågsikt 1 dl vetekli 25 g jäst

1 dl ljummet vatten

5 dl ljummet vatten 2 tsk salt

2 mskolja

Till pensling: vatten

Mät upp mjölet i en bunke och gör en grop i mitten. Smula sön­

der jästen och lägg den i gropen.

Häll på den första dl ljummet vat­ ten och rör så att det blir en liten deg i gropen. Låtden jäsa 1/2 tim­ me.

Tillsätt sedan resten av vattnet, salt och olja och arbeta degensmi­

dig. Låtden nu jäsa1 1/2 timme.

Arbeta upp degen på bakbordet och knåda degen väl. Forma 2 run­

da bröd och lägg dem på lätt smord plåt. Jäses 15 minuter. Pensla med ljummet vatten.

Vid gräddningen skall hela ugnen värmas till 225° och när brödet sätts in i ugnen slår man om till enbart undervärme under 1/2 timme och sedan enbart över­

värme 1/2 timme.

Nu finns det emellertid ugnar, som inte kan regleras med över- och undervärme, men då kan man grädda brödet i 15 minuter i 275—

300° och sedan slå ner värmen till 150° ica 40 minuter.

Vänd på brödet och ”knacka” på undersidan, hörs det ett ihåligt ljud, såär brödet färdigt.

Pensla med vatten efter grädd­ ningen och linda in bröden i bak­

dukar och låt dem ligga så till nästa dag.

Detta bröd blir mycket saftigt och får en tät struktur och litet knaprig skorpa.

Vad dricker vi till all julemat?

Förslagsvis citrondricka, frisk och syrlig.

8

Saffransbröd festför öga och gom.

CITRONDRICKA 1 liter vatten

1 /2—1 tsk citronsyra 1/2 skivad citron

några droppar Hermesetas droppsötmedeleller 1 /2kryddmått cyklamat

Blanda vatten, citronsyra och den tunt skivade citronen samt söt­

ningsmedel. Var försiktig med mängderna — det blir fort alltför sött!

Vad fårman till kaffet då?

Försök så långt möjligt att und­ vika småbröd — dom innehåller alltid en onödig massa fett — och

kanske också sötningsmedel som ger energi. Baka i stället själv ett gott och luftigt saffransbröd, som ger julsmak och litet mera mätt­

nad än småbröden.

SAFFRANSBRÖD 50 g jäst

50 gmargarin 4 msk olja 5 dl lättmjölk

1 tsksalt 1—2 pkt saffran

1 msk vanligt strösocker 1 ägg

ca 13—15 dl vetemjöl garnering: någrarussin

pensling: ägguppvispat med litet mjölk

ev någrahackadesötmandlar Smält margarinet och värm mjölken till 37°. Smula jästen i en bunke, tillsätt olja, salt och saff­ ran, som ev kan stötas något med en del av sockret. Tillsätt litet av den ljumma mjölken och rör tills jästen lösts sig och tillsätt sedan resten av mjölk—fett-blandningen samt socker och ca 3/4 av mjölet.

Arbeta in detta och tillsätt resten av mjölet och arbeta degen smidig och blank, den får inte vara för hård.

Jäses ca 30 minuter och bakas sedan ut till längder, lussekatter eller runda julkakor (4 st). Med hjälp av litet fantasi kan mangöra garneringav endel avdegen. Jäses 30 minuter, penslas och beströs med mandel och gräddas. Mindre bröd — 250° ca 5 minuter. Större bröd och längder 225° ca 15 minu­

ter.

Om russin skall användas som garnering exvis på julkaka, så bör man trycka ner dem i degen före andra jäsningen och det är alltså inte frågan om några stora mäng­

der — kanske 1—2 russin/bröd- portion.

Egentligen så skulle här varit plats för en pepparkaka, för av alla småbröd så tror jag att man kanske längtar mest efter denna typiska julkaka. Mende recept jag har i min receptlåda är inte helt bra, så jag efterlyser här för nästa jul ett bra recept på pepparkakor

— och vänta inte till november-78 utan skicka detgenast!

En liten kaka kommer trots allt med så här på slutet, mest för att

visa hur litet som ryms inom en given energimängd och hur lurad man kan bli om man bara ser till volymen.

CITRONPINNAR 60st 150 g margarin

3 dl vetemjöl

rivet skal av 1 /2 citron 1 msk citronsaft 2—3 msk kalltvatten

pensling: äggvita, finhackad man­ del

Hacka samman mjöl och marga­ rin till en grynig massa. Tillsätt citronskal, citronsaft och vatten och arbeta snabbt samman allt till en deg, som får ligga kallt ca 1 timme.

Rulla utdegen tillsmala stänger.

Läggdem parallellt, pensla alla på en gång och strö mandel över och skär sedan tvärs över i 5 cm långa bitar.

OBS! Grädda alltid en provkaka innan Du bakar ut alltsammans.

Gräddas i ca 225° 8—10 minuter.

Hela satsen ger ca 1 800 kcal och om Du får ut 60 pinnar så ger alltså varje kaka 30 kcal dvs unge­ fär lika mycket som 1 skorpa av det recept, som var infört i nr 2/

1977 av Diabetes.

Och var det någon som kände igen receptet på saffransbrödet, så är det av samma grundrecept som skorporna.

En liten dessert till slut, som är enkel, men ändå ser arbetad ut.

MANDELÄPPLEN 4 port 4 syrligaäpplen

vatten ( +evcitronsaft) 2 msk mandelspån 1 msk margarin 10

Skala äpplena, dela dem mitt itu (från stjälk och ner) och tag ur kärnhuset. Sjud dem i vatten ev med litet tillsats av citronsaft. Äpp­ lena ska vara knappt färdiga, pro­ va med sticka. Får kallna och läg- ges över på eldfast fat. Lägg en li­ ten klick margarin (går lättast att använda bordsmargarin) på den runda sidan av halvan och fäst några mandelspån (finns att köpa färdigt) på fettklicken.

Hetta upp anrättningen i ca 275° ugnsvärme (det räcker med övervärme) så att mandeln får li­

tet färg och äpplena blir varma.

Kan serveras som de är eller med en liten klickosockrad glass.

Kanske något förjulmiddagen?

Med detta så önskar jag er alla en riktigt GOD JUL och tackar för de bidrag jag fått, dom har ty­

värr inte varit så många och om denna sida ska kunna fortsättaoch förhoppningsvis utvecklas vidare, så måste jag få både era synpunk­ ter och bidrag och därmed är vi också inne på ett GOTT NYTT ÄR får vi hoppas.

Men först en GOD JUL med vila, avkoppling, litet god mat, samvaro, motionm.m. önskar

Solweig

TÄNK PÄ...

Ni som är diabetiker och kanske får besvär med körkort ellerdekla­

ration, tänk på att ni har rättighet att själva kunna inställa er i rätten och självförklara ert fall, detta är alltid positivt.

Red.

Ombudsman Birger Pehrson Birger har lämnat förbundet för en kanslipost hos allergikerna i Stockholm. Han lämnar ett stort tomrum efter sig. Under mer än 17 år har han varit den fasta klip­

pan för medlemmar och styrelse­

kamrater. Han har följt förbundet från rivningskåken på Majorsga- tan, till källarlokalen i Bandhagen, vidare till Brunkebergstorg och Trädgårdsgatan och slutligen under 7 år arbetat på Norrbackagatan.

Ingenting är honom främmande, när det gäller diabetesförbundet.

Han höll kontakten med förening­

arna, skötte lotteriet, var närmast ansvarig för Nordanedegården och Bocksjö. Därtill hade han en ut­ märkt penna, när det gällde att presentera frågor för myndigheter och utredningar. Att ersätta ho­

nom blir svårt. Förbundsstyrelsen uttryckte förbundets stora tack­ samhet vid sitt senaste sammanträ­ de och överlämnade en gåva.

Nancy Eriksson

Från läsekretsen

SOMMARLÄGER (en skoluppsats)

Morgon den 24 juli. Spännande, kurrar i magen lite grann. Idag ska jag åka på läger, kl. 8.00 ska To­ mas 12 år och hans föräldrar häm­ ta mig. Jag går omkring och är nervös, jag svettas lite grann, men är mest nervös. Klockan är några minuter över åtta och jag går in för att kolla för sista gången om jag har allt med. Och då, dom kommer, jag rusar in på mitt rum för att hämta min resväska och mellanmål. Äntligen är jag och Tomas (som också är diabetiker) på väg till lägret. Först känner jag mig lite blyg för Tomas, men vi har ju träffats förut. Snart känner vi varann lite bättre och vi börjar prata lite mycket. Timmarna och minuternagår som åravis. Klockan 13.25 är vi framme. När vi ska skrivas in så hjälper Tomas mam­ ma mig. Alla dagar är nästan lika, som t.ex. en dag när vi var i Karls­

borgs fästning. Först var vi i Karls­

borgs fästningsboden, där köpte jag några saker, och sen var vi inne i ett museum som det var en utställning på dockor som hade gammeldagsiga stridskläder, och kanoner, vapen, flygplan och tenn­ soldater. Och som en annandag då vi var i Karlsborgs simhall och simmade och käkade mellanmål och som en annan dag då vi var i en gymnastikhall och där hoppade jag höjdhopp så jag fick kramp.

Dom andra dagarna var lika kul.

När jag skulle åka hem så var det ganska kul för då skulle jag änt­ ligen få träffa mamma och pappa, men tråkigt att skiljas från mina nya kompisar och snälla ledare.

Detta läger har varit jättekul så jag hoppas verkligen att alla dia­ betiker får vara med om ett sånt härläger.

Lars Edholm 10 år

Jag är en 22-årig flicka som fick diabetes i somras. Jag tänkte tala om för er hur jag upplevde det, och hur jag sköter mitt”tillstånd”.

Första tiden var ganska jobbig, jag var hemskt ledsen, och ansträngde mig verkligen för att ”gråta” ut.

Efter det accepterade jag faktum och började ta reda på vad det där meddiabetes verkligenvar. Jag låg på lasarett i ca 10dar, där de ställ­ de in mitt behov av insulin. Visst var sköterskorna och ”min” dok­

tor trevliga på alla vis. Men vad jag saknade då var en dietist som jag kunde pratat med, för det varjust mathållningen som bekymrade mig mest då. Man fick en broschyr på 1.800 kalorier. Den skulle man allt­ så gå efter, då kändes det ganska bökigt. Köpte en bok om mathåll­ ning för diabetiker, och den fick jag verkligen stor hjälp av. Jag tog och gjordeett kalorischemaför mig. Och det följer jag rätt bra.

Jag börjar dagen med att ta spru­ tan 07.30, äter sedan frukost, kl 10.00 mellanmål. Mellan 11.30— 12.00 lunch, ca 15.00 mellanmål HEJ!

12