Examensarbete
Energiingenjör - Inriktning förnybar energi
Kvalitativ studie om solcellsutbyggnad för industrier och lantbrukare i Hallands län
Examensarbete inom energiteknik
Energiteknik 15 hp
Halmstad 2020-05-29
Anton Wijk Tegenrot och Jonathan Bunse
Abstract
The sun is the foundation of all life on earth. The potential regarding solar energy is relatively good in large parts of southern Sweden. Sweden has set an environmental goal that states that their electrical production will be generated from 100% renewable energy sources by 2040 at the latest. In order to achieve this goal, there will need to be extensive expansion of wind parks as well as solar parks. Sweden has not had the same development as Germany regarding the expansion of solar energy. The authors suggest that there is a need to investigate what factors influence the expansion of photovoltaics parks and what barriers are in the way of achieving large scale solar electricity production. The thesis will focus on solar expansion within the manufacturing sector as well as the agricultural sector within Halland county. The authors of this thesis aim to investigate the economic and administrative factors that influence investment opportunities alongside other factors that influence the expansion of solar energy. The study’s goal is to answer two research questions:
“What factors are the most important to achieve large scale expansion of solar energy on manufacturing facilities and agricultural facilities?”
“Which instruments and actions are required from society’s standpoint to enable large scale expansion of solar electricity production on manufacturing facilities as well as agricultural facilities in the county of Halland? “
The methodology used in this thesis is a qualitative approach where semi constructed interviews were implemented. There were six respondents that participated in the study. Whereas half were companies within the manufacturing industry or the agricultural sector, the rest were individuals within the field of solar energy. By conducting this study, several factors were identified that either promoted or hindered solar production within Halland county. The most prominent factors which drive development were economic and environmental factors, whilst laws and the investment cost was biggest factors that hindered development. In conclusion, the study suggests that there are changes in laws that need to be implemented to achieve large scale solar production within Halland county.
Sammanfattning
Solen är grunden till allt liv på jorden. Förutsättningarna gällande solenergi är sammanfattningsvis goda i stora delar av södra Sverige. Sverige har satt ett klimatmål om att uppnå 100% förnybar elproduktion 2040. För att uppnå 100% förnybar elproduktion kommer det krävas en stor utbyggnad av anläggningar i form av vindkraft och solcellssystem. I Sverige har det inte skett en stor utveckling gällande utbyggnaden av solceller jämfört med Tyskland.
Följaktligen anser författarna att det finns ett behov av att undersöka vilka faktorer som påverkar solcellsutbyggnaden i Sverige och vilka hinder som behöver undanröjas för att åstadkomma en storskalig solcellsutbyggnad. Studien kommer vara inriktad mot solcellsutbyggnaden gällande industri och lantbruksverksamheter i Hallands län. Det författarna ämnar studera är ekonomiska och administrativa styrmedel som påverkar investeringsmöjligheter samt andra faktorer som påverkar utbyggnaden. Undersökningens mål är även att besvara två forskningsfrågor som ska genomsyra undersökningen.
Forskningsfrågorna är följande:
”Vilka faktorer är avgörande för att möjliggöra en storskalig utbyggnad av solenergi på industri och lantbruksfastigheter i Halland?”
”Vilka styrmedel och åtgärder är ur ett samhällsperspektiv önskvärda för att möjliggöra en storskalig utbyggnad av solenergi på industrifastigheter i Halland?”
Metoden som användes i undersökningen var kvalitativ där semistrukturerade intervjuer tillämpades. Det var sex respondenter som deltog i undersökningen där häften var företag inom industri eller lantbrukssektorn och resterande aktörer som arbetar med frågor som berör solceller. Genom undersökningen kunde flera faktorer identifieras som hindrar och driver fram solcellsutbyggnaden. De främsta drivande faktorerna som kunde kartläggas var ekonomin och miljön, och de främsta barriärerna var regelverket och investeringskostnaden. Slutsatsen av undersökningen visade att lagändringar behöver ske för att åstadkomma en storskalig solcellsutbyggnad i Halland.
Förord
Under genomförandet av examensarbetet hade vi Erik Möllerström som handledare. Författarna vill tacka Erik Möllerström för hans kloka synpunkter gällande arbetet och hans positiva inställning till undersökningen. Vi vill även passa på att tacka Patrik Ekheimer från Länsstyrelsen för hans kloka råd och engagemang. Författarna vill även rikta ett stort tack till alla respondenter som valt att delta i undersökningen utan er hade det inte varit möjligt.
Samarbetspartner
Arbetet med rapporten har skett i samverkan med Länsstyrelsen i Halland.
Länsstyrelsen
Länsstyrelsens uppgift är att företräda regeringen vid de 21 olika länen som Sverige är uppdelat i. Länsstyrelsen har i uppdrag av regeringen att se till att de mål som regeringen och riksdagen slagit fast uppnås utefter de förutsättningar som finns ute i länen.
Nomenklatur
A= Ampere
TWh = Terawatt timme är en energienhet som anger energimängd kWh = Kilowatt timme är en energienhet för att ange energimängd kW = Kilowatt är en fysikalisk enhet för effekt
kWp = Kilowatt toppeffekt.
Prosument - Aktör som producerar för eget behov eller producerar till andra SEK - Svenska kronor
Styrmedel - Incitament för att påverka människors och organisationers beteende Verksamhetslokal - Utrymmen som huvudsakligen används i verksamheten PBL - Plan- och bygglag (2010:900)
Degradering - Försämring av verkningsgrad
Innehållsförteckning
1 Inledning ...1
1.1 Bakgrund och problembeskrivning ...1
1.2 Syfte ...2
1.3 Frågeformuleringar ...2
1.4 Mål...2
1.5 Avgränsningar ...2
1.6 Upplägg...3
2 Ekonomi och regelverk ...4
2.1 Regelverk och styrmedel ...4
2.2 Kostnader och intäkter ...7
3 Faktorer som ska beaktas vid uppförande på tak ...9
4 Förutsättningarna för solcellsutbyggnaden ... 10
4.1 Drivkrafter ... 10
4.2 Barriärer ... 15
4.3 Förslag för att underlätta utbyggnaden i framtiden ... 18
5 Metod ... 22
5.1 Val av tillvägagångssätt ... 22
5.2 Specifikt givna kriterier för att uppnå en hög trovärdighet ... 23
5.3 Induktiv ansats ... 23
5.4 Bearbetning av data ... 23
5.5 Etiska och moraliska aspekter ... 24
5.6 Urval ... 24
6 Resultat och Analys ... 27
6.1 Utvecklingen gällande solcellsutbyggnaden ... 31
6.2 Förutsättningarna hos företagen ... 31
6.3 Faktorer som är avgörande för en investering ... 32
6.4 Barriärer som hindrar solcellsutbyggnaden ... 35
6.5 Tekniska aspekter ... 37
6.6 Åtgärder ... 37
7 Diskussion ... 41
7.1 Tekniska aspekter ... 41
7.2 Drivkrafter ... 41
7.3 Hinder och åtgärder ... 43
7.4 PPA-avtal och Utfasningsplan som åtgärd mot subventionssystemet... 46
7.5 Övergripande diskussion om metoden ... 46
8 Slutsats ... 48
9 Vidare studier ... 49
10 Referenser ... 49
11 Bilagor ... 51
1
1 Inledning
1.1 Bakgrund och problembeskrivning
Solen är grunden till allt liv på jorden. På en tid om cirka 2 timmar förser solen planeten jorden med lika mycket energi som motsvarar den el-förbrukning mänskligheten använder under ett helt år. Världens befolkning börjar tänka mer på framtiden och öka sin miljömedvetenhet, därmed stiger intresset och forskningen kring användandet av solceller [1].
Sverige har varit ledande i utvecklingen med att fasa ut den fossila elproduktionen. Det har satts politiska mål för att uppnå en elproduktion som endast består av förnyelsebara energikällor 2040. För att nå dit kommer det krävas en stor utbyggnad av anläggningar, både i form av vindkraftverk och solcellssystem. Den förnybara elproduktionen utgjorde cirka 65% av Sveriges elproduktion 2016 och beräknas öka till 67–68% 2020 [2].
Flera scenarioarbeten har uppskattat hur fördelningen av el kommer se ut 2040 för att uppnå målen. Enligt beräkningarna krävs det att elproduktionen från solenergi kommer behöva svara för en årlig elproduktion mellan 7–14 TWh. Därmed alltså utgöra mellan 5–10% av Sveriges elsystem. För att uppnå ett energisystem som består av en elproduktion där solenergi utgör ca 10% till 2040 krävs det 40 gånger mer solceller än i dagsläget. Det motsvarar en yta om cirka 13 000 fotbollsplaner. I dagsläget är elproduktionen från solenergi endast 0,4% av den totala elproduktionen, vilket motsvaras endast 0,6 TWh. Följaktligen krävs fler installerade solcellssystem för att uppnå den önskvärda fördelningen av elproduktionen [3]. Förutsättningar för nyttjandet av kraft från solenergi är god i södra Sverige. I Tyskland har solcellsutbyggnaden varit mer storskalig. Nyttjandet av solkraften utgjorde 8,4% av Tysklands slutliga elanvändning 2018 [4]. Den energi som kan upptas av solceller i södra Sverige ligger ungefär på samma nivå som norra delen av Tyskland.
Sammanfattningsvis anser författarna ett behov föreligger av att undersöka vilka faktorer som påverkar solcellsutbyggnaden i Sverige och vilka hinder som behöver undanröjas för att åstadkomma en storskalig solcellsutbyggnad.
2 1.2 Syfte
Syftet med rapporten är att försöka identifiera hinder och hitta lämpliga åtgärder gällande solcellsutbyggnaden i Halland för storskalig utbyggnad inom industri och lantbrukssektorn. Det författarna ämnar studera är ekonomiska och administrativa styrmedel som påverkar investeringsmöjligheter samt andra faktorer som påverkar utbyggnaden. Syftet med rapporten är även att besvara de forskningsfrågor som nämns nedan.
1.3 Frågeformuleringar
1. Vilka faktorer är avgörande för att möjliggöra en storskalig utbyggnad av solenergi på industri och lantbruksfastigheter i Halland?
2. Vilka styrmedel och åtgärder är ur ett samhällsperspektiv önskvärda för att möjliggöra en storskalig utbyggnad av solenergi på industri och lantbruksfastigheter i Halland?
1.4 Mål
Målet med undersökningen är att studera solcells utbyggnaden i Hallands län genom att använda en kvalitativ metodik som kommer tillämpas av semistrukturerade intervjuer. Målet är att rapporten skall kunna användas som ett underlag för Länsstyrelsen i framtiden. Rapporten ska beskriva utmaningar och möjligheter för utbyggnaden av solcellsanläggningar i Hallands län.
1.5 Avgränsningar
Utförandet kommer endast rikta in sig mot fastigheter som används för industri eller lantbruks ändamål. Det är exempelvis lokaler som används för tillverkning eller lagerhantering. Även lantbruksfastigheter kommer vara med i studien där det oftast finns både en privatbostad och verksamhetslokal i fastigheten. Därmed kommer författarna avgränsa sig från allt när det kommer till lokaler som används endast som privatbostäder, butiker, kontorslokaler och skolor när det gäller utförandet av intervjuerna. Utförandet av intervjuerna kommer endast ske med företag som har verksamhet i Halland eller delar av verksamheten där. Dock kommer rapporten använda litteratur som även berör privatbostäder då anmärkningsvärt få rapporter berör solceller integrerade på industri och lantbruksfastigheter. Rapporten kommer avgränsa sig mot anläggningar som inte är kopplade till allmänna nätet, som benämns som offgrid anläggningar. Undersökningen kommer även avgränsa sig mot allt som inte berör frågor om solceller. Författarna kommer dessutom avgränsa sig mot Jordabalkens inverkan på solcellsmarknaden inom kapitlet fastighetstillbehör. Den här avgränsningen har författarna gjort för att det inte har varit möjligt att tolka i vilken omfattning lagen påverkar anläggningar som använder sig utav Power Purchase Agreement (PPA-avtal).
3 1.6 Upplägg
Rapporten är uppdelad i olika avsnitt. Kapitlet som kommer redogöras efter inledningen består av teori kring regelverken och ekonomin. Därefter kommer kapitel 3 och 4 som kommer att representera rapportens litteraturstudie. I och med att utförandet kommer bestå av kvalitativa studier där intervjuer kommer ske, krävs det underlag från tidigare undersökningar och dokument. Det har varit en utmaning att samla in data från tidigare studier för att studien ska fortgå. Detta på grund av att anmärkningsvärt få studier berör industrier och lantbruksverksamheter gällande solcellsutbyggnaden. Därför kommer inte all litteratur beröra industriverksamheter och lantbrukare. I litteratur och dokumentstudien kommer även privatpersoners aspekter lyftas fram. Författarna har även valt att lyfta fram fakta som är baserat från undersökningar som är utförda på en annan plats i landet. I och med att det är få studier som har utförts om Halland gällande ämnet. Efter litteratur och dokumentstudien kommer ett avsnitt som redogör metoden där det framgår information hur utförandet genomförts och vilka respondenter som har deltagit i undersökningen. Därefter i kommande avsnitt kommer resultatet presenteras och därtill diskuteras i diskussionsavsnittet.
4
2 Ekonomi och regelverk
Två faktorer som påverkar investeringsmöjligheterna är lönsamheten och regelverket kring solcellsanläggningar. Avsnittet redogör för de ekonomiska styrmedel och de regler som berör uppförandet av solcellsanläggningar och driften. Den teori kring kostnader och intäkter som anläggningarna ger upphov till kommer också behandlas. Syftet med kapitlet är att redogöra för den teori som kommer genomsyra rapporten.
2.1 Regelverk och styrmedel
2.1.1 Energiskatt för industrier och solcellsanläggningar
I stort sett är all användning av el skattepliktig i Sverige. Regeringen har bestämt att energiskatten skall höjas med 0,6 öre/kWh till 35,3 öre/kWh (44,13 öre/kWh inkl. moms) 2020 [5]. Det finns dock vissa undantag där producenter och användare slipper betala energiskatt. Det gäller exempelvis anläggningar som producerar kraft från sol och vind med hänsyn till att villkoren efterlevs gällande installerad toppeffekt [6].
För solcellsanläggningar gäller energiskatten endast de anläggningar som har en installerad toppeffekt som överskrider 255 kWp. Ett annat villkor som måste följas för att undgå energiskatten är att elen som produceras av anläggningen endast används för eget bruk [6].
När det kommer till förbrukning av el i industriellt syfte som i exempelvis tillverkningsindustrin, skogsbruk, jordbruk och vattenbruk sektorn är energiskatten 0,5 öre/kWh [7].
2.1.2 Mikroproduktion
De vanligaste solcellssystemen i Sverige är mikroproduktionsanläggningar. Anläggningarna som kategoriseras som mikroproducenter erhåller en installerad toppeffekt som inte överskrider 255 kW. Det finns flera fördelar med att vara mikroproducent. Anläggningsinnehavarna är inte skyldiga att betala energiskatt om elen produceras för eget bruk [6].
För mikroproducenter som är kopplade till det koncessionspliktiga elnätet och producerar el från förnybara omvandlingsprocesser finns det skatteförmåner. Exempelvis en skattereduktion på 0,6 SEK/kWh.
I dagsläget är det endast möjligt att bli tilldelad skattereduktion för en genererad elproduktion på 30 000 kWh årligen, vilket motsvarar 18 000 kr. Det gäller både privata och juridiska personer. Dessutom gäller det endast den el som överförs ut på det koncessionspliktiga nätet.
Villkoren som måste följas för att ta del av skattelättnaden är följande som [8]:
• Den genererade elproduktionen måste mata överskottet genom anslutningspunkten
• Säkringsstorleken får maximalt uppgå till 100 A
• Nätägaren måste underrättas att elgenerering från förnybar-kraft är kopplade till anslutningspunkten.
5
Det läsaren kan notera med reglerna kring mikroprodukten är att det finns fördelar med att vara mikroproducent. Eftersom anläggningsinnehavaren inte är skyldig att betala energiskatt för genererad kraft om den används för eget bruk, och att det finns möjlighet att ta del av en skattereduktion om ett antal villkor följs.
2.1.3 Nätkoncession för industrier gentemot lantbrukare
Nätkoncession är ett tillstånd som omfattas av ellagen, tillståndet berör starkströmsledningar.
Det krävs att anläggningsägaren erhåller nätkoncession för att få tillåtelse att uppföra eller bruka starkströmsledningar. Reglerna kring nätkoncessionen har hindrat de aktörer som vill överföra solel som är producerad från en byggnad till en annan. Industrianläggningar och skolor har dock kunnat undgå lagen [9].
Industrianläggningar som har ett internt nät kräver ingen nätkoncession. Det innebär att det är tillåtet att ha ett internt elnät inom ett industriområde. Undantaget gäller exempelvis industrianläggningens produktion och kontor. Dock gäller det endast om det är en och samma verksamhetsutövare [10].
För jordbruksfastigheter krävs ingen nätkoncession för ett internt lågspänningsnät. Ett lågspänningsnät är ett elnät som maximalt överför en spänning som är högst 1000 Volt.
Undantaget från nätkoncessionen gäller även om nätet breder ut sig utanför jordbruksfastigheten, med villkoret att elnätet används för att bedriva jordbruk. Exempelvis om verksamheten breder ut sig över arrenderad mark som brukas av verksamheten [10].
Det som kan noteras är att industriverksamheter således har fördelen eftersom de kan ha ett internt elnät mellan sina lokaler med villkoret att det är samma verksamhetsutövare.
Lantbrukare har fördelen eftersom de kan använda ett lågspänningsnät som sträcker sig över en annan fastighets mark med villkoret att lantbrukaren bedriver verksamhet där.
2.1.4 Elcertifikatsystemet
Syftet med elcertifikatsystemet är att öka andelen elproduktion från förnybar kraft på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Elcertifikatsystemet är ett ekonomiskt handelssystem som är fördelaktigt för anläggningar som producerar förnybar el, det gäller dock endast de producenter som är kopplade till det koncessionspliktiga elnätet. Elcertifikatsystemet omfattas av ett kvotpliktsystem. Det innebär att aktören som är kvotpliktig måste införskaffa den mängd elcertifikat som motsvarar sin årliga omsättning eller elanvändning för att bedriva verksamheten. De elproducenter som är anslutna till systemet och använder sig utav förnybar kraftproduktion blir tilldelade ett elcertifikat per 1 MWh producerad el. Följaktligen uppstår en handel mellan de aktörer som är kvotpliktiga och producenterna av förnybar kraft. Ansökningen av ett elcertifikat sker hos Energimyndigheten [11]. De anläggningar som ansöker om att vara involverade i handelssystemet kan maximalt vara det i 15 år [12].
6 2.1.5 Investeringsbidraget
Undersökningen berör lantbruk och industriverksamheter. Reglerna skiljer sig en del mellan branscherna. Här nedan redogörs reglerna för lantbruk och industriverksamheter gällande tilldelning, ansökning och krav.
Det stöd som är möjligt att ansöka för företag inom industrisektorn är ett bidrag som täcker 20% av investeringskostnaden. Bidraget betalas ut som ett engångsbelopp och ansökningen sker via Boverkets e-tjänst, sedan handlägger Länsstyrelsen ärendet. Det är inte möjligt för företag att ta del av ROT-avdrag som privatpersoner [11]. För att företaget ska bli beviljad investeringsstödet gäller det att anläggningen svarar för minst 20% av verksamhetens sammanlagda elproduktion. Vidare lämnas stöd till företag i enlighet med kommissionens förordning (EU) som är genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget [13].
Gränsen för högsta bidraget som är tillåtet att ansöka om uppgår till maximalt 1,2 miljoner SEK, och 37 000 SEK/kWp. Investeringskostnaden innefattar alla de kostnader som uppkommer vid upprättandet av anläggningen. Exempelvis:
• Kostnaderna för konsultarbete
• Inköp av allt material som berör investeringen
• Inköp av programvara
Företag som är verksamma inom sektorerna jordbruk, trädgård och rennäring kan maximalt bli tilldelade 40% av de stödberättigande utgifter som ansöks hos Jordbruksverket. De stödberättigande utgifterna innebär investeringskostnaden. För att det ska vara möjligt att kunna ansöka om de stödberättigande utgifterna gäller det att de budgeterade utgifterna uppgår till minst 100 000 kr exklusive moms. Ansökan om investeringsbidraget sker hos Jordbruksverket.
Handläggningen av ansökan sker genom Länsstyrelsen eller sametinget [14]. Gränsen för högsta bidraget som är tillåtet att ansöka om uppgår till maximalt 200 000 Euro under en treårsperiod [15]. Följande villkor som måste efterlevas i enlighet med reglerna för att ansökans ska beviljas är följande som att [16] :
• Anläggningen måste stå kvar på platsen i minst 5 år efter investeringen.
• Omsättningen för företaget får inte överstiga 10 Miljoner Euro / årligen
• Maximalt 50 anställda i bolaget.
7
TABELL 1:REGLER OCH VILLKOR KRING INVESTERINGSBIDRAGET
Regler gällande investeringsbidraget
Lantbruk Industrier Investeringsbidrag Täcker 40% av
investeringskostnaden
Täcker 20% av investeringskostnaden Maximalt tak för stöd 200 000 Euro av
investeringskostnaden
1,2 miljoner SEK av investeringskostnaden Maximalt stöd för
installerad effekt.
Inget Krav 37 000 SEK/kWp
Krav för att anläggningen ska stå på platsen
Minst 5 år
Inget krav
2.2 Kostnader och intäkter
Produktionskostnaden är en viktig del gällande lönsamheten. Det är den kostnaden som avgör om investeringen kommer ge lägre kostnader jämfört med elpriset som elleverantörerna erbjuder. De faktorer som påverkar produktionskostnaden är bland annat solinstrålningen som avger solenergi till anläggningen, investeringskostnaden av anläggningen, driften samt skatter och elnätskostnader [17].
De faktorer som påverkar elproduktionen fysiskt är följande som [17]:
• Globalinstrålningen som delas in i diffus och direkt solinstrålning
• Solcellens placering och lutning
• Solcellens verkningsgrad och den årliga försämringen av verkningsgraden.
• Överföringsförluster i kablar och förluster som uppstår i växelriktaren
• Snö och smuts och andra föremål som kan skugga modulen.
De aktörer som tillverkar solcellsmoduler ger oftast en garanti på märkeffekten. Där garantin oftast ställer krav på att märkeffekten inte får minska mer än 20% efter 25 år. Försämringen av märkeffekten brukar i regel inte minska mer än 0,4% per år [18]. Livslängden på solcellsmoduler uppskattas uppgå till minst 30 år [19].
De kostnader som uppkommer vid en investering av en solcellsanläggning är följande som [17]:
• kostnaden för solcellsmodulerna
• kostnaden för växelriktare
• arbetskostnaden för installationen
• övriga kostnader som tillkommer för installationen som exempelvis kablar.
I stort sett sätter alla företag ett avkastningskrav när det utförs en ny investering, för att säkerställa att investeringen blir lönsam. Avkastningskravet är relationen mellan den beräknade vinsten som genereras under en ekonomisk livslängd och återbetalningstiden för investeringen.
I de ekonomiska beräkningarna tillämpas avkastningskravet i kalkylräntan [20]. Syftet med kalkylräntan är att den ska ge en avkastning som är större än inflationen och en alternativ
8
användning. Om företaget införskaffat investeringen genom ett lån ska kalkylräntan beakta låneräntan [21].
En solcellsanläggning har minimala drift och underhållskostnader. Genom nederbörd från regn och snösmältning rengörs solceller oftast utan underhåll. Det har även visats sig att snöröjningen oftast inte lönar sig, eftersom solinstrålningen inte är tillräckligt stark under snöperioden [18]. De kostnader som anläggningen ger upphov till är bland annat komponentutbyte av växelriktare som vanligtvis brukar ske efter 15 år. Det tillkommer oftast en del administrativt arbete som företagen brukar överlåta till en extern part, därmed kan det uppstå ytterligare en kostnad [17]. Det krävs även en viss tillsyn av anläggningen. Där en ansvarig person ser till driften av anläggningen kontrolleras och som vidtar åtgärder om något går fel.
9
3 Faktorer som ska beaktas vid uppförande på tak
I det här avsnittet redogörs vilka faktorer som behöver beaktas för att uppföra en solcellsanläggning på ett tak. Avsnittet är en del av litteraturstudien. Det vanligaste stället som solcellsanläggningar brukar uppföras på är ett tak. Därmed är takförhållandet en viktig faktor som ska beaktas vid en projektering. Varje byggnad är unik vilket gäller även taket. Därmed varierar det hur taket är utformat och vilket material det består av. För att uppnå de bästa produktionsförhållanden ska taket vara placerat i sydlig riktning med en lutning mellan 30–40 grader. Dock är det inte alltid det mest lönsammaste alternativet när det kommer till installeringskostnaden. Det kan vara mer ekonomiskt försvarbart att välja ett tak med lägre lutning. Det finns både för och nackdelar med platta tak och tak i lutning [22].
Bengt Stridh som är lektor vid Mälardalens högskola påvisar att det bästa sättet gällande placeringen av solceller är att sprida ut panelerna i både väst, öst och sydlig riktning. Att sprida ut panelerna ger en jämn fördelning av elproduktionen. Dessutom förhindrar utspridningen alltför stora ström toppar som skulle uppkomma mitt på dagen, om samtliga av panelerna skulle vara placerade mot söder [23].
När det kommer till att projektera en anläggning på ett platt tak så finns det parametrar som måste beaktas som exempelvis takets bärkraft. Projekterare undviker oftast borra hål på platta tak. Det används istället en metod där vikter sprids ut på taket för att hålla panelerna på plats.
Metoden kallas ballastsystem. Systemet medför en extra belastning på taket, vilket är viktigt att ta hänsyn till i beräkningarna. Det är även viktigt att beräkna hur mycket vind och snölast som kan belasta taket, för det avgör hur mycket ballast som krävs för att hålla kvar solcellspanelerna på plats [22].
Föremål som skorstenar och träd kan ge upphov till skuggor som reducerar el-produktionen.
Därför är det viktigt att undersöka innan anläggningen är uppförd vilka objekt som ger upphov till skuggor. Det finns riktlinjer som följs för att hantera föremål som skuggar panelerna.
Exempelvis finns det en tumregel att solcellssystemet inte bör placeras närmare än tre gånger det skuggande föremålets höjd [22].
En viktig faktor som ska beaktas är takets livslängd. Det är inte ekonomiskt gynnsamt att uppföra en anläggning på ett tak som ska bytas ut eller renoveras en kort tid efter uppförandet.
Det som rekommenderas är att sätta upp solcellerna i samband med byte eller renovering av tak. Solcellerna har en lång livslängd som även kan skydda taket mot ljusinsläpp. Vilket kan medföra en ökning av livslängd för taket [22].
10
4 Förutsättningarna för solcellsutbyggnaden
Den här delen av rapporten redogör olika faktorer som har sitt ursprung från forskning och andra typer av undersökningar som branschorganisationer och myndigheter har utfört. En del av faktorerna kommer användas i resultat och analysdelen. Kapitlet redogör vilka faktorer som har drivit fram utvecklingen och utbyggnaden av solcellssystem genom tiden samt de aspekter som fortfarande är betydelsefulla för utbyggnaden i dagsläget. Den här faktorn benämns som drivkrafter. Dessutom kommer de faktorer som har förhindrat utvecklingen redogöras här, vilket benämns som barriärer. För att rapporten ska bibehålla den röda tråden kommer även ett avsnitt om åtgärder där tidigare studier har kommit med förslag som kan gynna utbyggnaden.
4.1 Drivkrafter
Här redogörs de faktorer som har varit betydelsefulla för att driva fram utvecklingen genom tiden. De aspekter som fortfarande är viktiga för solcells utbyggnaden som exempelvis förutsättningarna för Hallands län kommer också behandlas.
Halland har bra förutsättningar gällande solinstrålningens potential. Stora delar av länet är placerat nära kusten och ligger geografisk i södra delen av Sverige. Halland har en global solinstrålning i stora delar av länet som varierar mellan 900–1000 kWh/m2 år [24]. Vilket är jämförbart med Tysklands medelglobalstrålning som är 1070 kWh/m2 [25]. För industrier i Halland finns det goda möjligheter gällande takyta. I ett scenarioarbete har det uppskattats att det finns 300 hektar tillgänglig takyta för att uppföra solcellsanläggningar [24].
Av alla kraftslag som används för att generera el är kraft från solcellssystem det populäraste alternativet. Allmänhetens syn på tekniken kring solceller är positiv och intresset för solceller växer. I en opinionsundersökning utförd av SOM-institutet svarade 81% av det tillfrågade att det borde investeras mer i solceller i framtiden [8].
Marknaden i Sverige för solcellssystem har varit uppbyggt på olika typer av subventioner, där investeringsbidraget haft en betydande roll i utvecklingen och utbyggnaden. När investeringsstödet först infördes 2009 låg stödet på 60%, sedan har det successivt minskat till 20% 2019 [8]. Det påvisas från en tidigare studie att investeringsstödet har varit en betydande faktor, där stödet gett mest effekt i kalkylen av de bidrag som är möjliga att ansöka [26].
De faktorer som har drivit fram utvecklingen i marknaden har varierat med tiden. Exempelvis har investerare utfört investeringarna i syfte att bidra till miljön, medan andra har gjort det för att få ut lönsamhet eller en kombination.
De investerare som valt att investera innan 2010 i solceller har endast gjort det av miljöskäl.
Investeringen har oftast införskaffats i syfte av investerarens livsstil. Där livsstilen är att leva i samklang med naturen [27].
Majoriteten av investerarna längre fram i tiden mellan 2014–2016 införskaffade systemet i syfte att främja miljön. Skillnaden här är att alla hushållen inte gjorde investeringen i miljösyfte. Det som kunde konstateras är att samtliga investerare främst betraktade investeringen som ett sätt att få lönsamhet finansiellt. Solcellssystemet ansågs som en bra idé för investeringen gav upphov till en ekonomisk tillväxt samtidigt som systemet gynnar miljön. En annan viktig aspekt är den symboliska handlingen [27].
11 4.1.1 Drivkrafter för Lantbrukare
Lantbruksfastigheter har ofta goda förutsättningar gällande takyta för ett solcellssystem.
Dessutom är elanvändningen oftast hög inom sektorn. En investering av solceller kan medföra besparingar, genom att anläggningen är oberoende av elnätet. Införskaffande av systemet ger goda möjligheter för investerare att konkurrera mot framtida prishöjningar på elnätet [28]. I en tidigare undersökning som är utförd 2015 beskrivs det vilka faktorer som har varit avgörande för bönder att införskaffa solcellsanläggningar [29]. Det framhävs i rapporten att främsta anledningen till att lantbrukare investerar i solcellsanläggningar är av intresse till tekniken och av miljöskäl. De lantbruksverksamheter som gynnas bäst lönsamhetsmässigt är de som har en stor elanvändning under sommarperioden. Vilket gäller exempelvis verksamheter som bedriver uppfödning av svin och kycklingar. Elanvändningen används ofta i syfte att täcka driften av ventilationen och klimatsystemet under sommaren. Dessutom råder de bästa förutsättningar gällande solinstrålningen under sommarperioden. En annan faktor som varit betydande för att uppnå ett ekonomiskt resultat är investeringsbidraget.
4.1.2 Drivkrafter för Industrier
Det blir allt vanligare att företag arbetar med att minska sin klimatpåverkan. När det gäller att införa nya investeringar som ska svara mot företagets klimatavtryck, kan det antingen medföra ökade kostnader eller en gynnsam avkastning. För företag som väljer att investera i solceller kan det medföra en avkastning långsiktigt. Investeringar i solcellsanläggningar kan ge bra förutsättningar för företag som är verksamma inom industrisektorn. Fördelarna med solcellsanläggningar för industrier är liknande som för lantbrukare, där investeringen är en säkerhet mot framtida prisökningar hos elleverantörerna [30].
Elektroskandia är ett företag som valt att investera i en solcellsanläggning på sitt centrallager i Örebro. Drivkraften för investeringen var företagets arbete med hållbarhetsfrågor, där miljö och energifrågor omfattas.
Elektroskandias solcellsanläggning är ett exempel på en lyckad investering för industriellt ändamål. Inventeringen utfördes i syfte att täcka det årliga elbehovet för eldrivna lasstruckar i centrallagret. Anläggningen täcker en yta om 1580 m2 med en installerad effekt på 249 kWp. Vilket är under beskattningsgränsen för energiskatt som ligger på 255 kWp. Anläggningen uppskattas generera en årlig elproduktion på 237 MWh/år med sina 940 solcellspaneler. Vilket motsvarar det årliga elbehovet från truckarna [31].
4.1.3 Marknadsföring och Publicitet en drivkraft för en investering
Det har visats sig att en satsning på klimatarbete ger företaget en profil som en mer attraktiv arbetsplats. Företagens incitament för att ta sig an frågan om klimatet är bland annat på grund av att globala studentrörelser uppvisat ett motstånd mot företag som inte jobbar med klimatfrågan. Betydelsen med att arbeta med klimatpåverkan har växt de senaste åren [32]. En investering av ett solcellssystem kan även stärka företagets varumärke genom att nyttjas i marknadsföringssyfte. Ett exempel på det skrivs av framtidens Solel i östra Mellansverige som är ett projekt beställt av Länsstyrelsen där de har intervjuat företag. Ett av företagen som
12
intervjuades har uppgett att de använt solcellsanläggningen som marknadsföring på sin hemsida för att visa att de har ett kretslopptänk i sin verksamhet [28].
4.1.4 PPA (Power Purchase Agreement) - en drivkraft för större anläggningar
I dagsläget har större solcellsparker fått minimalt genomslag på marknaden inom Sveriges gränser. Det finns endast ett fåtal solcellsparker som erhåller en installerad effekt som överstiger 1 MWp. För större anläggningar har det blivit mer vanligt att använda sig utav nya förhandlingsmetoder som PPA-avtal, för att hantera marknaden utan subventionssystemet [8].
Konceptet har varit avgörande för att finansiera projekt av solcellsanläggningar i ett flertal länder som exempelvis Tyskland, Frankrike, USA, Mexiko, Brasilien, Peru och Marocko.
Ett PPA-avtal är ett energiköpsavtal vilket fungerar på det sättet att ett avtal sluts mellan två parter. Där ena parten genererar el och den andra köper elen. I praktiken fungerar det genom att leverantören av solkraft äger och sköter all drift samt förvaltar anläggningen på kunders tak.
Samtidigt som den person som äger eller hyr fastigheten köper den el som produceras av anläggningen [33]. Företaget betalar på samma sätt som hos elleverantören. Elpriset kommer vara fast och betalas per kWh producerad solel. Avtalet gäller från och med när anläggningen tas i kommersiell drift [34]. Kontraktet medför att fler anläggningar från förnybarkraft installeras till nätet genom ett nytt sätt att investera. Fördelen med avtalet är att de industrier som väljer att använda sig av det inte konkurrerar med andra konsumenter om den tillgängliga förnybara elproduktionen på nätet [35].
De delar som ingår i avtalet är följande som:
• Leveranssäkerhet av el
• Vilka åtgärder som ska vidtas vid underleverans av el
• Villkor gällande betalning
• Information om uppsägning
• Intäkterna ska anges i avtalet
• Projektets kreditkvalité
4.1.5 Informativa hjälpmedel och förenklingar av regelverk
Ytterligare faktorer som främjat utvecklingen genom tiden är exempelvis en reform som ska avlasta administrativt arbete för investerare. Reformen berör främst processen med att ansöka investeringsbidraget. De förenklingar som har införts är exempelvis att ansökningsblanketterna har förenklats, och att informationen om hur stödet fungerar finns tillgängligt för allmänheten.
Förbättringar kring att göra e-ansökan har genomförts. Dessutom har kommunikationen förbättrats mellan de myndigheter som hanterar investeringsstödet [15].
En informationsplattform om solceller på Energimyndighetens hemsida har införts på uppdrag av regeringen som kallas Solelportalen 2018. Dessutom har fler verksamheter börjat arbeta med att ta fram verktyg för solceller, vilket underlättar arbetet för privatpersoner och småföretagare [8].
13
4.1.6 Prisutvecklingen i Sverige en drivkraft för solcellsutbyggnaden
Prisnivån för solcellsanläggningar fortsätter sjunka för större tak och markmonterade solcellssystem. Samtidigt har priserna för mindre system bibehållits på ungefär samma nivå. De senaste åren har prisutvecklingen för inköp av solcellsmoduler varit goda då priset har minskat drastiskt. Efter 2012 skedde en stor ökning av den kumulativa installerade effekten.
Den genomsnittliga prisnivån för solcellssystem som är takbaserade har minskat med 75% från 2010 till 2018 [3].
FIGUR 1:PRISUTVECKLINGEN FÖR SOLCELLMODULER I SVERIGE [8]
Inköpspriset för solcellsmoduler har minskat drastiskt från 2004 till 2018. Figur 1 visar prisfallet för en standardmodul av materialet kristallina där priset har minskat från 70 [SEK/Wp] till 4,5 [SEK/Wp] per solcellsmodul.
14
FIGUR 2:PRISUTVECKLINGEN AV SOLCELLSSYSTEM I SVERIGE [8]
Investeringskostnaden för hela solcellssystem inklusive alla kringkostnader som installationskostnader har minskat kraftigt sedan 2008. Prisutvecklingen för de olika systemen framgår i Figur 2. Här nedan redogörs hur prisnivån ser ut för olika system beroende av den installerade toppeffekten.
TABELL 2:PRIS FÖR SOLCELLSSYSTEM FÖR OLIKA TOPPEFFEKTER
Installerad toppeffekt Pris för solcellssystem Ändamål
10–100 kWp 12,09 [SEK/Wp]. Offentliga byggnader
100–250 kWp 10,70 [SEK/Wp] Större offentliga byggnader
250 kWp 7–16 [SEK/Wp]. Industri och logistik
Solcellsanläggningar som befinner sig i intervallet mellan 10–100 kWp är typiska system för offentliga byggnader, lador, livsmedelsaffärer och flerfamiljshus. Priset för systemen 2018 uppgick till 12,09 [SEK/Wp].
Solcellsanläggningar som har en installerad toppeffekt mellan 100–250 kWp vilka är typiska för liknande byggnader som de system som är i intervallet 10–100 kWp. Priset för dessa anläggningar låg på 10,70 [SEK/Wp] 2018.
Det redogörs inte i någon graf ovan hur prisutvecklingen sett ut för solcellsanläggningar som överskrider 250 kWp. Prisnivån för dessa anläggningar 2018 låg enligt installationsföretagen mellan 7–16 [SEK/Wp]. System som ger upphov till en effekt över 250 kWp är typiska anläggningar som skulle passa för byggnader med industriella ändamål och logistikverksamheter [8].
Det har konstaterats i tidigare undersökningar att utvecklingen i solcellsmarknaden kommer fortsätta växa men troligen kortsiktigt [8]. Prisutvecklingen förväntas stagnera då det inte är möjligt för priset att fortsätta minska i samma takt som det har gjort i Sverige de senaste åren.
15
Sverige håller på att komma ikapp de övriga internationella marknadspriserna. Det kan förklaras genom en hög efterfrågan på solceller, och att bidragen inte förändrats tillräckligt snabbt för att en minskning ska ske gällande efterfrågan. Innan 2012 fanns det inte lika många solcellssystem i drift, vilket medförde att medelpriset varierade i större grad tidigare. Dock visar siffrorna en tydlig bild hur priset sjunkit med utvecklingen.
FIGUR 3:KUMULATIVA ÖKNINGEN AV INSTALLERADE SOLCELLSANLÄGGNINGAR [8]
De senaste åren har det skett en stor ökning av installerade anläggningar se Figur 3. Under 2018 ökade kapaciteten av solcellsanläggningar i Sverige med 78%. Vilket motsvarade en ökning av 10 200 anläggningar. Samtidigt som priset har minskat på solcellssystemen har en ökning av installerade anläggningar skett. Vilket visar att ökningen av installerade anläggningar har en koppling med prisutvecklingen [3].
4.2 Barriärer
Här behandlas de faktorer som förhindrat utvecklingen genom tiden gällande solcellutbyggnaden.
4.2.1 Barriärer för investerare innan 2016
I en tidigare undersökning har det framförts att det främsta hindret visats sig vara investeringskostnaden, trots att det skett en kraftig prisnedgång för systemen se Figur 2 och att det gick att ta del av subventioner. Ett annat problem var att det fanns svårigheter att beräkna återbetalningstiden för systemet. Den främsta orsaken till det är att det fanns svårigheter kring att förutspå hur elpriset kommer se ut i framtiden [27]. En annan barriär var den administrativa bördan för att bli en prosument. Det administrativa arbetet ansågs komplicerat och tog mycket tid.
16 4.2.2 Investeringsbidraget beräknas avvecklas
Det är osäkert hur utvecklingen kommer se ut långsiktigt för investeringsstödet beräknas upphöra i slutet av 2020.
En kritisk faktor som är avgörande för utvecklingen och expansionen är hur frågan kring investeringsbidraget ska lösas.
Under 2019 låg budgeten för investeringsbidraget på 736 miljoner SEK. För att upprätthålla bidraget 2020 för att möjliggöra att alla investerare som ansökt om bidraget ska bli tilldelade krävs en budget på 2,4 miljarder SEK. Det som är barriären med investeringsbidraget är att budgeten har behövts förnyas varje år. Vilket har skapat en osäkerhet i marknaden eftersom det är svårt att förutspå om investeraren av en anläggning kommer bli tilldelad bidraget.
I slutändan är det regeringen som kommer avgöra hur frågan kommer hanteras. Det som kan konstateras är att beslutet kan påverka hur många solceller som kommer installeras efter 2020 [8].
FIGUR 4: DEN ÅRLIGA STATLIGA BUDGETEN FÖR INVESTERINGSBIDRAGET INKLUSIVE TILLÄGG FRÅN VÅRBUDGETEN [36]
Investeringsbidraget är ett stöd som är direkt kopplat till en budget som regeringen fastslår varje år. Vilket medför ytterligare en osäkerhet med bidraget för investerarna. Figuren ovan visar hur budgeten har sett ut från 2016–2019.
4.2.3 Lantbrukares syn på Investeringsbidraget och prioriteringar
Det framhävs i en tidigare undersökning där författarna har intervjuat lantbrukare [29] att det fanns en misstro kring att investeringarna är uppbyggda utefter ett investeringsbidrag. Dels för att det fanns en osäkerhet om bidraget skulle täcka resterande kostnader som investeringen gav upphov till. Ett annat problem som har uppkommit är böndernas brist av tid och ekonomi. Det beror bland annat att det har krävts stora investeringar i tidigare projekt som berör kärnverksamheten.
0 200 400 600 800 1000 1200
2016 2017 2018 2019
Miljoner[SEK]
17 4.2.4 Energiskatten för större anläggningar
En kritisk faktor är skattereglerna för större anläggningar. Eftersom det krävs att anläggningsinnehavaren betalar energiskatt om anläggningen överskrider 255 kWp även om anläggningen producerar el för eget bruk. Det har tidigare utförts en intervjustudie med olika ägare som har större solcellsanläggningar. Studien visade att det huvudsakliga skälet till att begränsa sig under 255 kWp är på grund av energiskattens påverkan [26].
4.2.5 Problematiken kring tilldelning av elcertifikat och handeln
Det finns en problematik med elcertifikatsystemet för ägare av mindre solcellsanläggningar.
Det mest betydande skälet till att ägare inte ansöker om elcertifikat, är p.g.a. att mätaren som mäter elproduktionen placeras vid gränssnittet mellan byggnaden och nätet. Vilket medför att mätaren endast registrerar överproduktionen, och missar den del av produktionen som distribueras in i huset. Konsekvensen resulterar i att anläggningsägaren inte blir tilldelad rätt mängd elcertifikat. Det är möjligt att installera en intern mätare men många avstår. För merkostnaden och den årliga avgiften för mätaren kan överstiga intäkterna. Dessutom är handeln svår för en liten aktör med elcertifikat. Det kan vara svårt att hitta köpare som är intresserade av att handla endast ett par stycken certifikat [8].
FIGUR 5:PRISUTVECKLINGEN FÖR ELCERTIFIKAT HÄMTAT DATA FRÅN DATABASEN CESAR [37]
Prisutvecklingen för elcertifikat har varierat kraftigt under dess befintliga tid. I Figur 5 framgår det att värdet på ett elcertifikat är för närvarande rekordlågt jämfört med hur det har sett ut perioden 2018–2019.
4.2.6 Kapacitetsbrist i elnätet
En ökning av den kumulativa installerade solenergin medför en problematik gällande elnätets stabilitet. I tidigare studier har det framhävts att Sveriges transmissionsnät inte har tillräcklig kapacitet för en storskalig utbyggnad av solcellsanläggningar.
0 50 100 150 200 250
2018 03 2018 04 2018 05 2018 06 2018 07 2018 08 2018 09 2018 10 2018 11 2018 12 2019 01 2019 02 2019 03 2019 04 2019 05 2019 06 2019 07 2019 08 2019 09 2019 10 2019 11 2019 12 2020 01 2020 02 2020 03 2020 04
Pris[SEK]
18
Kapacitetsbrist uppkommer när det sker en allt för stor elektrifiering av samhället, samtidigt som anläggningar behöver expanderas för att täcka behovet [38]. Fenomenet uppkommer alltså när användandet av el i en region är större än vad de befintliga ledningarna kan leverera.
4.3 Förslag för att underlätta utbyggnaden i framtiden
Här redogörs åtgärder för att underlätta utbyggnaden som föreslagits från tidigare studier och undersökningar. Dessa åtgärder kan vara nödvändiga för att undanröja olika hinder för framtida investerare.
4.3.1 Förslag till regeringen om att avlägsna gränsen för energiskatt
Solelkommissionen har skrivit en proposition till regeringen om att ta bort gränsen för energiskatt som uppkommer vid 255 KWp. Solelkommissionen är en branschorganisation som består av olika typer av verksamheter som lobbar för frågor som berör solceller. Förslaget hade medfört att de byggnader med stora ytor som lagerbyggnader och andra byggnader kan nyttja takytan fullt ut. I dagsläget dimensioneras inte byggnadernas takyta efter en solcellsanläggning.
Om förslaget genomförs kan utfallet bli att fler byggnader dimensioneras för att upprätta solcellsanläggningar. Propositionen som yttrats gäller endast anläggningar som producerar för eget bruk. Syftet med förslaget är även att säkerställa att lagändringar gällande energiskatten inte ändras kontinuerligt. Solelkommissionen vill att ändringen ska vinna laga i kraft senast 1 juni 2020 [39].
4.3.2 Förslag om förbättringar av lagen för andelsägda solcellsparker
Andelsägda solcellsparker ger möjlighet för företag att gå ihop i en ekonomisk förening, eller låna ut yta som kan nyttjas för andra företag. Det medför att enskilda företag inte behöver stå för investeringskostnaden själva. Det finns emellertid faktorer som hindrar lönsamheten i dessa projekt. Problematiken är reglerna kring skattelättnader och energiskatt. För att få ta del av en skattelättnad krävs det att solcellerna ska vara installerade bakom fastighetens elmätare och huvudsäkring. Det är för att reglerna kräver att anläggningen ska vara ansluten på samma punkt som uttagsabonnemanget. Uttagsabonnemanget är placerat mellan koncessionspliktiga nätet och fastigheten. Det innebär att den el som överförs från anläggningen måste ledas genom det allmänna elnätet.
Reglerna tillåter inte någon skattereduktion när in och utmatning av el sker på det allmänna nätet mellan olika fastigheter, även om anläggningen betraktas som en mikroproducent [40].
Varje enskild medlem i den ekonomiska föreningen kommer då krävas att betala energiskatt för den producerade elen. Vilket hindrar företag som inte har ekonomin för att täcka investeringskostnaden, eller lämplig plats för solceller, men önskar använda sig av solceller om dem kan placeras på en annan fastighetsägares yta [41].
I rapporten som är utförd av Region Örebro län [42] framhävs det som förslag i utredningen av vissa frågor som rör skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el och elcertifikat att de behöver implementeras en skattereduktion för andelsägda parker som är mikroproducenter.
Detta hade medfört skattelättnader för företag som önskar använda sig av andelsägda solcellsanläggningar [43].
19
4.3.3 Förslag om stopplikt för elcertifikatsystemet
Infrastrukturdepartementet har skrivit en remiss om att ett stoppdatum ska ske för elcertifikatsystemet till 31 december 2021. Om yttrandet från remissen skulle införas innebär det att elcertifikatsystemet skulle avvecklas redan 2035, och att det inte är möjligt för nya anläggningar som upprättas efter 2021 att gå med i systemet [44]. Syftet med remissen om stopplikt är bland annat att målet om förnybar elproduktion beräknas uppnås och att det ska införas en stopplikt samtidigt som Norge som är med i systemet.
4.3.4 Förslag om utredning för investeringsstöd till verksamheter med sämre ekonomiska förutsättningar.
Det finns god potential för lönsamhet med solel. Problemet är att anläggningarna ger upphov till en hög investeringskostnad. Oavsett om systempriset för anläggningarna har minskat drastiskt så är det fortfarande en hög investeringskostnad och lång återbetalningstid. För mindre företag som inte har tillräckligt med kapital finns det svårigheter att finansiera i dessa projekt.
Konsekvensen för dessa företag kan resultera i att det blir svårt att konkurrera med företag som haft möjlighet att ekonomiskt utföra investeringen. Vilket kan leda till att företaget inte har möjlighet att kringgå förhöjda elpriser i framtiden som konkurrenterna.
I rapporten som är utförd av region Örebro län föreslås det att det behöver införas ett stöd som riktar in sig till de verksamheter som inte har tillräckligt med kapital för att betala investeringskostnaden [42], i syfte att verksamheterna kan följa med utvecklingen.
Implementering ska göra företagen konkurrenskraftiga på marknaden så att de får en ökad tillväxt.
Det påvisas i rapporten att de bör utredas om ett stödsystem kan införas för företag som kan hjälpa till att täcka investeringskostnaden. Implementeringen kan uppnås genom att utreda nya innovativa medel som kan införas som exempelvis statliga gröna lån, genom att ge bankerna specifika ramverk.
4.3.5 Utfasningsplan av investeringsbidraget
Investeringsbidraget för solceller beräknas avvecklas 2020-12-31. Branchorganisationen svensk solenergi har uppgett i en rapport att det finns en problematik gällande budgeten för bidraget som behöver förnyas varje år för att alla ska bli tilldelade stödet. De har skrivit ett förslag om en utfasningsplan gällande investeringsbidraget till regeringen. Utfasningsplanen planeras sträcka sig över 2020–2023. Första åtgärden som ska införas är att solcellsstödet ska minskas till 15 procent i januari 2020 för företag och privatpersoner. Vilket inte har skett i dagsläget. Nästa åtgärd i planen som planeras införas 2021 är att solcellsstödet för företag ska sänkas till 10% och en reform som kallas Energirot ska införas för privatpersoner. Redan 2022 ska stödet för företag upphöra om åtgärderna genomförs [36].
20
FIGUR 6: INVESTERINGSBIDRAGET UTVECKLING FÖR FÖRETAG [8]
4.3.6 Åtgärder för att motverka kapacitetsbrist och regleringen av elsystemet
För att uppnå en storskalig solcellsutbyggnad krävs det att elnätets kapacitet förstärks, och att regleringen av elsystemet beaktar den ökade installerade mängden solcellssystem. Regleringen av elsystemet kommer behöva anpassas utefter säsongsvariationer då solenergi är av intermittent karaktär. De regleringsmetoder som har föreslagits för att uppnå en ökad solcells utbyggnad är följande som:
• Reglering genom vattenkraft
• Använda sig utav batterilagring för att motsvara elbehovet
En annan viktig åtgärd för att lösa regleringsfrågan är att studera vad andra länder har infört, för att integrera stora mängder solel till elsystemet. Exempelvis hur länderna sköter driften av elsystemet utefter säsongvariationerna, som direkt påverkar elproduktionen från solcellsanläggningar [45].
Kapacitetsfrågan kan lösas genom att implementera fler systemtjänster. Systemtjänster är funktioner som ska se till att det sker en stabil och driftsäker elproduktion och effektöverföring.
Systemtjänster är exempelvis spänningsreglering och reglering med svängmassa [45].
För att bibehålla en leveranssäkerhet i framtiden så det inte uppstår en effektbrist kan det krävas kapacitetsförstärkningar av kraftnätet [38]. Det förslag som Energimyndigheten har skrivit om kapacitetsförstärkningar i transmissionsnätet är att det bör undersökas hur en ökning av solkraft i framtiden påverkar kraftnätet.
Utefter utfallet från undersökningen bör det sedan utvärderas om det behöver ske förstärkningar av elnätet eller om det behöver uppföras nya överföringsförbindelser.
I rapportens förslag till strategi för ökad användning av solel skriver författarna mer utförligt hur en undersökning ska genomföras för att utvärdera en kapacitetsförstärkning för framtiden [45]. Där författaren föreslår att de behöver:
21
• Undersökas hur den kumulativa installeringen av solcellsanläggningar påverkar belastningen på elsystemet.
• Sedan avgöra om elnätet behöver förstärkas eller styras på ett smartare sätt.
• Undersöka hur sol och vindkraft ska integreras i elsystemet
22
5 Metod
De metoder som används vid forskning är antingen kvalitativa eller kvantitativa. Kvalitativ forskning associeras med fenomens egenskaper eller karaktär medan kvantitativ forskning går ut på att bestämma kvantiteter [46]. Den signifikanta distinktionen vad den kvalitativa och kvantitativa forskningen söker beskriver Karin Widerberg i boken kvalitativ forskning ”Den kvalitativa forskningen söker alltså primärt efter fenomenets innebörd eller mening, medan den kvantitativa primärt söker efter dess förekomst eller frekvens”[46, s.15]. I den kvantitativa metoden kartläggs i större omfattning om vad sambanden finns och dess upprepbarhet medan den kvalitativa metoden resonerar kring vad fenomenet innebär.
Författarna har valt att använda sig utav en kvalitativ metod i undersökningen. Anledningen till att metoden har valts är för att en kvantitativ undersökning tidigare utförts i Hallands län.
Rapportens syfte är att studera vilka faktorer som påverkar solcellsutbyggnaden och vilka åtgärder som är önskvärda för att möjliggöra en storskalig solcellsutbyggnad. Författarna tror att en kvalitativ metod passar bra för att undersöka de frågor som ämnas besvaras i rapporten.
Eftersom solcellsinvesteringarna är uppbyggda på olika subventionssystem som regleras av komplicerade lagar. Därför passar det bra att tillämpa en kvalitativ metodik genom att kartlägga mönster utifrån människors uppfattningar. Exempelvis reda ut vilka delar som bör förbättras, och klargöra vilka faktorer som har en avgörande roll vid ett investeringsbeslut. Kvalitativa studier kan utföras antingen genom observationer, intervjuer eller analys av texter och dokument [47]. En kvalitativ studie innefattar oftast ett fåtal antal individer som agerar respondenter. Därför är det inte möjligt att generalisera data till en teoriutveckling som uppmätt statistiska data. Dock är det tillåtet att använda sig av siffror och bokstäver för att förtydliga resultatet [48].
5.1 Val av tillvägagångssätt
I undersökningen användes en kvalitativ metod där intervjuer tillämpades. En kvalitativ undersökning som består av intervjuer kan utföras på olika sätt. Antingen genom öppna frågor där det sker mer som ett vanligt samtal, strukturerade frågor där frågorna alltid ställs i bestämd ordning och är förbestämda eller semistrukturerade frågor.
Undersökningen har tillämpat semistrukturerade intervjuer där en lista med frågor har upprättats. I semistrukturerade intervjuer kan ordningen på frågorna ändras med tiden och fler frågor kan läggas till. Frågorna som tillämpades i studien är upprättade i en intervjuguide i bilagorna. Annette Hallin och Jenny Helin beskriver i boken Intervjuer vad semistrukturerade intervjuer innebär ”Vid den semistrukturerade intervjun har man således bestämt i förväg ungefär vilka frågor som ska ställas men inte exakt i vilken ordning, och frågorna behöver inte vara formulerade exakt. Vid intervjun får sedan samtalet utveckla sig på ”egen hand” även om följdfrågor kan ställas under samtalets gång för att säkerställa att de frågeområden som finns i intervjuguiden täcks in”[49, s.43]. Författarna har sedan besökt olika företag och myndigheter samt intervjuat respondenter genom telefon.
23
5.2 Specifikt givna kriterier för att uppnå en hög trovärdighet
För att uppnå en hög kvalitet i intervjustudien har författarna tagit hänsyn till kvalitetskriterier.
Dessa kriterier kallas validitet och reliabilitet.
Annette Hallin och Jenny Helin beskriver begreppen i boken INTERVJUER “Validitet handlar om att man studerar det man avser att studera, medan reliabilitet handlar om att det studeras på rätt sätt”[49, s.88]. För att uppnå kriterierna i en intervjustudie krävs det att den insamlade data speglar det som ämnas undersökas. I undersökningen har exempelvis endast de personer som är verksamma inom industrier och lantbruk samt de aktörer som riktar sig mot dessa företag gällande solceller valts ut som respondenter. Därmed anser författarna att respondenterna i undersökningen är en representativ grupp för undersökningen.
Respondenterna delades sedan upp i två grupper som företag och aktörer som arbetar mot företag. Frågorna som användes under intervjutillfällena var anpassade för de olika två grupperna. Samtliga intervjuer har genomförts på ett likartat sätt. Författarna intog sedan en opartisk ställning vid varje intervjutillfälle. För att uppnå en hög reliabilitet gäller det att omgivande faktorer inte påverkar resultatet [49].
5.3 Induktiv ansats
Induktion är den slutledningsform som författarna valt att tillämpa i undersökningen. En induktiv ansats innebär att det är den insamlande data från intervjuerna som driver fram analysen. Vilket författarna anser passar undersökningen eftersom det ger en insikt hur företagen resonerar kring vilka faktorer som är betydande och vilka åtgärder som är önskvärda för en storskalig solcellsutbyggnad [49]. Vid en induktiv slutledningsform arbetas det utifrån det specifika till det allmänna. Ett exempel på en induktiv slutsats nämner Jan Trost i boken Kvalitativa intervjuer “Ett gammalt exempel är det om jag ser en svan som är vit så drar jag kanske slutsatsen att alla svanar är vita och det är de ju inte”[50, s.36]. Han påvisar dock att genom att utföra många observationer ökar sannolikheten att hitta en svan som är svart [50].
5.4 Bearbetning av data
Efter att författarna genomförde intervjuerna började allt arbete kring bearbetningen. Det första författarna började göra gällande bearbetningen var transkriberingen. Transkribering innebär att man skriver ner hela intervjun ordagrant. Genom att transkribera hela intervjun kan man skapa uppfattningar av materialet så det blir enkelt att tolka och kartlägga mönster när man utför analysen [49]. All transkriberat material sparades sedan i olika filer. Sedan delades de transkriberade materialet upp i olika kategorier för att därefter på ett enkelt sätt hitta kopplingar mellan respondenterna. I början av utförandet av intervjuerna hade författarna med frågor som inte upprepades längre fram i utförandet och som ej redovisas i resultatdelen. Författarna valde att inte fortsätta med dessa frågor för de ansåg att frågorna inte var relevanta för undersökningen. Frågorna var följande ”visste du att det finns möjlighet att leasa solceller”,
”vilken storlek har ni på er huvudsäkring?”, ”har ni övervägt att installera energilager såsom batterianläggning?”. Författarna hade även tekniska besvär med kommunikationsmedel vid intervjun med respondent E. Vilket medförde att frågan ”Hur tror ni att utvecklingen för
24
solceller inom industrisektorn och lantbrukssektorn kommer se ut för Halland dem kommande åren?” uteblev under intervjun.
5.5 Etiska och moraliska aspekter
För att utföra en kvalitativ forskningsprocess krävs det att de etiska och moraliska aspekterna beaktas. Det gäller att aspekterna för projektets genomförbarhet anges och hur det ska hanteras.
Exempelvis hur informanterna ska presenteras i rapporten. I undersökningen ska etisk hänsyn beaktas för informanterna och det kan vara gällande anonymitet om så önskas [46]. Författarna kommer visa hänsyn för informanternas språkbruk så att inte rapporten upplevs kränkande.
5.6 Urval
Författarna startade utförandet genom att skicka ut mejl och ringa olika företag och personer som är intressanta för undersökningen. I undersökningen valde författarna att begränsa sig till sex respondenter. I och med att det var få respondenter som deltog i undersökningen är det svårt att dra generella slutsatser från resultatet. En annan problematik är att det endast var en lantbrukare som deltog i undersökningen, vilket inte är representativt för alla lantbrukare i Hallands län. De respondenter som valts ut för undersökningen är de personer som jobbar med frågor som berör solcellssystem samt de aktörer som är verksamma som lantbrukare och företagare. När det kommer till företagare så har författarna endast valt att specifikt rikta in sig mot företag som bedriver industri och lantbruksverksamheter. De företag som är med ska vara verksamma i Hallands län även om huvudkontoret ligger i en annan del av landet. I Tabell 3 redogörs alla respondenterna med yrkestitel och vilken organisation de är verksamma i.
25
TABELL 3: INFORMATION OM RESPONDENTER
Respondenter Yrkeskategori Företag/Myndighet/Branschorganisation
A Energi och
klimatrådgivare
Halmstads kommun
B Projektutvecklare EnergiEngagemang
C Lantbrukare Boarps Gård AB
D Energisamordnare Höganäs Sweden AB
E Ansvariga skatter och styrmedel- resurseffektivitet och
energianvändning
Energiföretagen Sverige
F Head of supply chain
management
Heléns Rör AB
5.6.1 Respondenterna
Här nedan presenteras samtliga respondenter som har varit med i undersökningen och verksamheten kortfattat. Först kommer de aktörer som är verksamma inom solcellsbranschen redogöras och därefter företagen. Det var endast två respondenter som intervjuades ute på fält, vilket var respondent A & B. Övriga respondenter intervjuades genom telefon.
Respondent A
Den första personen som intervjuades för undersökningen var respondent A. Hen är verksam som Energi och klimatrådgivare för Halmstads kommun. Respondent A har flerårig erfarenhet och innehaft sin befattning i 14 år.
Respondent B
I undersökningen medverkade respondent B som är verksam som projektutvecklare på företaget EnergiEngagemang. Hen har arbetat i företaget i 6 månader och har totalt en 4 årig yrkesmässig erfarenhet av arbete med solceller. EnergiEngagemang är en aktör som projekterar solcellsanläggningar. Företaget har bland annat varit delaktiga med att uppföra Swedbanks solcellspark i Mälardalen.
Respondent E
Av alla branschorganisationer inom energibranschen har respondent E från Energiföretagen valt att delta i undersökning. Hen ansvarar för frågor som berör skattemedel och styrmedel samt
26
resurseffektivitet och energianvändning. Respondent E har flerårig erfarenhet och har jobbat i branschorganisationen i 10 år.
Respondent C
I undersökningen är endast en lantbrukare med. Lantbrukaren som valde att delta i undersökningen är respondent C. Hen har varit med och startat lantbruket 2001 och har bedrivit verksamheten sen dess.
Respondent D
Den fjärde respondenten som intervjuas i undersökning är respondent D och arbetar på Höganäs Sweden AB. Hen har varit verksam i företaget sen 2000. I dagsläget har hen befattningen inom företaget som energisamordnare.
Respondent F
Respondenten F är verksam på Helens rör och innehar rollen som Head of supply chain management. Hen har arbetat på företaget sedan 2007. Företaget säljer industriella stålrörs lösningar. De är distributörer och tillhandahåller ett center där de bearbetar rör och stänger.
