Institutionen för matematik, natur- och datavetenskap
Hållbar utveckling, natur och miljö
- ett arbetsmaterial
Christina Thelin
Ht-2009
15 hp B-nivå
Lärarprogrammet 210 hp
Sammanfattning
Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad pedagoger i förskolan har för uppfattning om hållbar utveckling samt hur de arbetar med natur och miljö, men även naturmaterial. Dessutom att testa ett undervisningsmaterial som handlar om att bränna lera i en sågspånsugn. I undersökningen användes enkäter med öppna svarsalternativ, materialet med ugnen testades praktiskt tillsammans med en barngrupp på en förskolegård. Materialet med ugnen visade sig gå alldeles utmärkt att genomföra i förskolans utemiljö. Resultatet i undersökningen visar på vissa skillnader mellan förskolor i tätbebyggt område och i ytterområde när det gäller hållbar utveckling, ekonomisk grundsyn, natur och miljö och användandet av naturmaterial. Skillnaderna mellan förskolorna visade sig vara störst i frågorna om hållbar utveckling och natur och miljö där fokus låg på ekonomi, fortbildning och miljötänk. Min slutsats kring det är att det kan ha med förskolornas geografiska placering att göra.
Nyckelord: Hållbar utveckling, natur, naturmaterial, naturmiljö, miljö,
Innehållsförteckning
1 INLEDNING ... 1
1.1Bakgrund ... 1
1.2 Litteraturgenomgång ... 2
1.2.1 Hållbar utveckling ... 2
1.2.2 Natur och miljö ... 2
1.2.3 Naturmiljö ... 3 1.2.4 Naturmaterial ... 3 1.3 Frågeställningar ... 4 2 METOD ... 5 2.1 Urval ... 5 2.2 Datainsamlingsmetoder ... 5 2.3 Procedur ... 5 2.4 Analysmetoder ... 6 3 RESULTAT ... 6 3.1 Resultat av enkätundersökning ... 6 3.2 Resultat av arbetsmaterial ... 8 4 DISKUSSION ... 13 4.1 Resultat/diskussion ... 13
4.2 Vad är hållbar utveckling för pedagoger i förskolan? ... 13
4.3 Hur arbetar man med natur och miljö? ... 14
4.4 I vilken utsträckning används naturmaterial i förskolan? ... 15
4.5 Har pedagoger i förskolan erfarenhet av att arbeta med lera? ... 15
4.6 Analys av arbetsmaterial ... 16
4.7 Tillförlitlighet ... 16
4.8 Förslag till fortsatt forskning/praktisk tillämpning ... 16
1 INLEDNING
Jag har valt att utforma ett arbetsmaterial med anknytning till min undersökning om hållbar utveckling, natur, miljö och användandet av naturmaterial i förskolan. Materialet handlar om lera som naturmaterial, hur man arbetar med den för att sedan bränna den i en sågspånsugn. Detta har jag gjort för att jag har ett stort intresse för just natur och miljöfrågor och dels för att vi på förskolan skulle kunna arbeta mer med naturmaterial i den skapande verksamheten med barnen. Vi bör i dessa dagar med all diskussion om hållbar utveckling i samhället försöka finna mer miljövänliga alternativ, framförallt när vi arbetar tillsammans med barnen för att de tidigt ska få en förståelse för vad det handlar om.
1.1 Bakgrund
Jag har under alla mina år som barnskötare haft ett stort intresse för natur och miljö och tycker att det är en viktig del i förskolans uppdrag att introducera barnen till ett sunt miljötänk och ett varsamt förhållningssätt till naturen och miljön. På nästan alla förskolor används något slags naturmaterial i den skapande verksamheten. På många förskolor arbetar man dessutom med lera men det finns små möjligheter att göra leran beständig genom att bränna den. Jag har funderat länge på det här och har tillsammans med barnen på en förskola byggt en sågspånsugn för att visa på ett miljövänligare alternativ att bränna lera. Jag har många års erfarenhet av yrket som barnskötare och har arbetat med lera tillsammans med barnen många gånger och känt en otillfredsställelse på grund av att vi inte har haft möjligheten att bränna den. Jag tycker att arbetet med lera är spännande och en process som bör genomföras hela vägen ut, från det att man väcker liv i leran till det att den får en beständig form genom bränning. Med detta arbete som även innehåller naturvetenskap och teknik vill jag introducera och inspirera både barn och pedagoger till ett fortsatt användande av lera och andra naturmaterial i förskolan.
”Förskolan skall lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan skall medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp. Verksamheten skall hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö i både nutid och framtid” (Utbildningsdepartementet Lpfö 98 s.7).
Vidare står under rubriken mål i läroplanen för förskolan att: Förskolan skall sträva efter att varje barn
utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära,
utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,
1.2 Litteraturgenomgång
1.2.1 Hållbar utveckling
Sällan har ett begrepp slagit igenom så som ”hållbar utveckling” har gjort när det gäller vår gemensamma framtid, miljö och naturresurser. Enligt Lindgren (1999) menas med hållbar utveckling, att man tillfredsställer dagens behov för mänskligheten utan att för den skull äventyra att kommande generationer kan tillfredsställa sina behov. Vidare tar han upp hur viktig Bruntlandkommisionens rapport (se bil. 4) har varit för miljödebatten. Lindgren menar dessutom att hållbar utveckling har lett oss till att se på utveckling och framtida behov på ett nytt sätt. Vi måste se till att välståndet fördelas rättvist inom länder och mellan länder.
I den lokala närmiljön och samhället är barns medbestämmande och deltagande särskilt viktigt. Skolans och förskolans roll är viktig när det gäller att väcka barns intresse, nyfikenhet och engagemang för miljön. Barn både vill och kan delta när det gäller att ta ansvar för den gemensamma miljön (Lindgren, 1999).
Lindgren (1999) menar även att barn som känner sig delaktiga och mår bra bryr sig också om sin omvärld och miljö. Hos de barn och ungdomar som redan idag är engagerade i miljöarbetet finns det anledning att vidga deras syn på miljö till att innefatta även det sociala, estetiska och emotionella och inte bara det ekologiska. Då kommer miljöengagemanget att omfatta såväl den urbana miljön som naturmiljön vilket är viktigt med tanke på urbaniseringstakten i världen.
1.2.2 Natur och miljö
Sandberg (2009) beskriver att ända sedan förskolans start har naturen setts som ett viktigt inslag i verksamheten, under slutet av 1800-talet var de svenska förskolepionjärerna starkt inspirerade av naturfilosofen och pedagogen Friedrich Fröbel (1782-1852). Enligt Nyhus Braute & Bang (1997) visar en undersökning av Pettersen (1986) att barnen tillbringar en stor del av sin fritid hos kamrater inomhus. Nyhus Braute & Bang (1997) säger att barn idag har sämre kontakt med naturen och är främmande för den, det gäller både barn som bor på landet och i staden. Vidare menar de att kontakten med naturen sker via naturprogram på TV och genom bilfönstret. Att arbeta med natur och miljö i den pedagogiska verksamheten är därför extra viktigt eftersom barnen tillbringar en stor del av sin tid i förskola/skola, det ingår dessutom i vårt uppdrag.
Nyhus Braute & Bang (1997) menar att det är viktigt att varje enskilt barn lär sig goda vanor när det gäller att inte skräpa ner i naturen och den gemensamma miljön. Eftersom attityder formas genom handlingar kan barnen med fördel delta i aktiviteter som till exempel sopsortering, kompostering och annan återvinning av material som är av stor betydelse för miljön. Läroplanen för förskolan säger att ”verksamheten skall hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtid” (s.7).
förstå hur deras egna handlingar kan påverka miljön (Lpfö 98). Sträng & Persson (2007) menar att om barn ständigt tillsammans med vuxna får möta naturen och dess innebyggare leder det ofta till en närhet mellan barnen och naturen, speciellt om de vuxna har en positiv känsla för naturen och delar med sig av den.
Szczepanski menar genom Dahlgren, Sjölander & Strid (2007) att det finns en närmast uråldrig föreställning som säger att barn hör samman med naturen och att naturen hör samman med barnet. Naturen avlastar, koncentrationen stärks och uppmärksamheten ökar. Vi blir piggare, friskare, lugnare och mindre konfliktbenägna genom att vistas i naturen. Vidare menar han att barnens lek utomhus är rörlig och konkret och att de kommunicerar mer med kroppen än med ord. Han påtalar även att naturens mångtydighet gör att barnen själva avgör hur miljön ska användas.
1.2.3 Naturmiljö
Naturupplevelse är inte enbart att vistas i naturen utan hur vi tar till vara på vad den har att erbjuda oss i form av material och möjligheter till skapande utveckling. Enligt Nyhus Braute & Bang (1997) har Tveit (1988) detta att säga om naturmiljö.
”Uppgifterna visar tydligt att naturmiljön är suverän vad gäller konkret pedagogiskt material. Allt kan användas i meningsfulla sammanhang. – Det är nästan något paradoxalt att man i förskolesammanhang har förbisett värdet av naturens eget material. – Och det är bara att hoppas att trenden ska vända, så att naturmiljöns resurser kommer till sin rätt i förskolepedagogiska sammanhang, till glädje och nytta för förskolebarn och förskollärare” (s. 27).
Läroplanen för förskolan säger att ”utomhusvistelsen bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och i naturmiljö” (s.7).
Enligt Nyhus Braute & Bang (1997) menar Tveit (1988) att man kan påverka sidor av inlärning och utveckling som inte uppenbart ingår i skolämnena genom att använda naturen som lek och inlärningsplats. Vidare menar hon att naturmiljön bör i större utsträckning ingå som ett pedagogiskt hjälpmedel när det gäller begreppsinlärning hos barn.
1.2.4 Naturmaterial
I skogen finns det otaliga möjligheter att tillverka saker av naturmaterial utan att för den skull nödvändigtvis ta med hem det man har tillverkat. Bara genom att vara i skogen och titta efter fina grenar, rötter, stenar eller andra fina former gör både vuxna och barn mer uppmärksamma på vad naturen har att erbjuda i form av material (Nyhus Braute & Bang 1997). Även Sandberg (2009) poängterar att när barnen är ute i skogen så brukar de aldrig ta med sig leksaker dit utan använder sig av det som naturen har att erbjuda. De bygger till exempel ladugårdar av naturmaterial och kottarna kan bli djur.
Björkman (2008) menar att det är viktigt att hitta bra naturmaterial. Det har stor betydelse som igångsättare för barnen när det gäller att undersöka och ställa frågor. Vidare menar hon att naturen är full av spännande saker och att vatten alltid är intressant. Vintertid är snö ett tacksamt material att arbeta med på olika sätt.
inte heller vara dyrbart med annan utrustning som behövs, de flesta som arbetar med lera föredrar hemmagjorda enkla verktyg och endast det man absolut behöver för ändamålet. När det gäller naturen och det material den har att erbjuda oss menar Trageton (2006) att det är leran som lämpar sig bäst när det gäller formskapande eftersom den har störst affinitet mellan partiklarna (dvs. partiklarna är närmast identiska) vilket ger stor formvariation. Plastelina och trolldeg har liknande egenskaper men inte med lika stor formvariation som lera och lämpar sig därför bra som ersättningsmaterial. När det gäller lera menar Norrman (2008) att ”Det är få material som kan skryta med sin historia såsom leran. När du tar den i din hand så håller du en bit av universums och jordens utveckling i din hand” (s.12).
Leran bildades när bergarter vittrade sönder under istidens tryck och vattnets rörelser, klimatets påverkan var stor. Vi brukar prata om två olika sorters ursprunglig lera, primärlera och sekundärlera. Primärleran är relativt oplastisk och är vitaktig med grövre korn, den har endast påverkats av naturen och de förutsättningar som fanns på platsen där den bildades. Sekundärleran däremot är en finkornig lera som har blandats upp med olika tillsatser under sin resa i naturen innan den slutligen stannat upp och lagrats. Den har fått specifika egenskaper och varierar i färg, den kan vara svart, grå, röd eller gul eftersom olika ämnen tillförts den. Leran har använts länge av människan och keramiska kärl tillverkades redan under stenåldern, hantverket utvecklades där tillgången på bra lera var god. Kärlen användes till syrning av mat, jäsning och förvaring vilket gjorde den oåtkomlig för vilda djur. (Norrman 2008)
Leran har som kroppen olika tillstånd eller faser:
Vila, när den ligger i marken eller i paketet jag burit hem från butiken ”ouppackad”. Uppvaknande, när jag börjar bearbeta den för att göra den elastisk och driva ut luften. Rörelse, när jag ger den form.
Karaktär, när formen får ett sinnelag eller temperament och slutligen Personlighet, formen får en identitet. (Norrman 2008 s.15)
1.3 Frågeställningar
I mitt arbete har jag för avsikt att undersöka vad pedagoger i förskolan anser om hållbar utveckling, natur och miljö och om de använder sig av naturmaterial.
1) Vad är hållbar utveckling för pedagoger i förskolan? 2) Hur arbetar man med natur och miljö?
2 METOD
2.1 Urval
Min undersökning är gjord på fyra förskolor på en mindre ort i Mellansverige, varav två ligger inom tätbebyggt område och två ligger i ytterområdet med närhet till skog och natur. Detta val gjorde jag eftersom jag är nyfiken på om det är någon skillnad i tanke och arbetssätt på förskolor som är geografiskt placerade på detta sätt. Fem pedagoger på varje förskola, totalt 20 stycken har deltagit och svarat på mina frågor. Ytterligare en förskola har använts för att testa mitt arbetsmaterial, eftersom det är där det förberedande arbetet med lera har gjorts tillsammans med barnen.
På förskolan där jag tillsammans med barnen byggde ugnen och brände leran hade föräldrarna informerats om att jag dokumenterade med bilder och samtal med barnen. De hade även skriftligt fått lämna sitt medgivande till detta (se bilaga 1).
2.2 Datainsamlingsmetoder
Mitt mål var att intervjua fem pedagoger på fyra olika förskolor, totalt 20 stycken. När jag ringde runt och skulle boka tid för intervjuerna visade det sig att det var svårt för pedagogerna att lösgöra sig från barngrupperna. Det var extra svårt att boka upp tider eftersom jag ville intervjua fem barnskötare/förskollärare på varje förskola för att få ett bra material att arbeta med och kunna analysera. Med hänsyn till pedagogernas arbetssituation fick jag lov att göra om min strukturerade intervju i form av en enkät med öppna svar istället (se Johansson & Svedner 2006). Nu behövde jag endast boka en tid för lämnandet av enkäterna, följebrevet och en liten genomgång av frågorna och bestämma en dag när jag skulle hämta upp svaren. På den förskola jag i förväg valt ut att testa mitt arbetsmaterial hade jag tidigare arbetat med lera tillsammans med fem barn, eftersom leran måste vara riktigt torr innan den kan brännas. När jag sedan tillsammans med barnen byggde sågspånsugnen och brände leran dokumenterade jag med bilder och anteckningar.
2.3 Procedur
Jag ringde upp de utvalda förskolorna, presenterade mig, och berättade vad mitt examensarbete skulle handla om. Frågade sedan om de kunde tänka sig att hjälpa mig genom att svara på ett antal individuella frågor, varav en förskola tackade nej på grund av för hög arbetsbelastning. Till de förskolor som visade intresse åkte jag ut och lämnade ett introduktionsbrev (se bilaga 2) och de individuella intervju/enkätfrågorna, (se bilaga 3) och ett kuvert som de kunde lägga de ifyllda formulären i. På kuvertet skrev jag dessutom datum för upphämtning av svaren, allt i överenskommelse med den pedagog på den aktuella förskolan som jag fick kontakt med.
2.4 Analysmetoder
Jag har i diskussionsform analyserat de enkätsvar jag har fått från de fyra förskolorna där sammanlagt 20 pedagoger har svarat på individuella enkäter med frågor om hållbar utveckling, miljö, natur och naturmaterial. Fokus har lagts på att analysera fråga fyra, fem, sex och sju (se bilaga 3) eftersom de är av störst vikt när det gäller att besvara mina frågeställningar. Resterande svar från enkäterna kommer att redovisas i flytande text och även beröras i diskussionsavsnittet. För att få en tydlig överblick över svaren på de fyra huvudfrågorna lade jag in dem i en tabell för vardera fråga med alla svarsalternativen uppställda. Därefter gick jag igenom alla enkäterna och markerade svaren med olika symboler, förskolorna i tätbebyggelsen fick symbolen X medan förskolorna i ytterområdena fick symbolen 0 (se bilaga 5) vilket gjorde det hela överskådligt och underlättade mitt arbete. Arbetet med sågspånsugnen analyserade jag genom att studera mina anteckningar och de 30 bilder jag tog under arbetets gång.
3 RESULTAT
Det jag huvudsakligen ville ta reda på var vad förskolorna i ytterområdena respektive tätbebyggelsen ansåg om hållbar utveckling, miljö, natur och naturmaterial, detta med anknytning till mina tre frågeställningar.
3.1 Resultat av enkätundersökning
Fråga ett och två hade med ålder och erfarenhet att göra (se bilaga 5, fråga 1-2). Fråga tre hade fokus på utbildningens inriktning. Det som framkom där i enkäten var att ingen av dem som arbetade på dessa fyra förskolor var under 35 år och av dessa 20 pedagoger hade endast fyra stycken mindre än tio års erfarenhet av yrket. Utbildningen bland pedagogerna var fördelad på detta vis, 17 förskollärare varav fyra med NT inriktning och tre barnskötare. Fråga 4.
Vad är hållbar utveckling för dig?
Av de 24 enkäter som jag delade ut fick jag 20 svar varav tio från ytterområdena och tio från tätbebyggelsen.
I tätbebyggelsen svarade fem av tio pedagoger att hållbar utveckling är: en utveckling som sträcker sig över tid,
ekonomisk utveckling, pengar till barnomsorg/skola,
att inte ha för höga mål med verksamheten, något alla kan stå för, fortbildning,
kretslopp, återvinning och vårdande av miljön.
I ytterområdena var det sju av tio som svarade att hållbar utveckling är: att ta tillvara på naturens resurser, inte slösa på naturens resurser, använda återvinningsmaterial,
vara miljömedveten och värna om miljön, använda naturmaterial,
ta till vara på barnens intressen och utmana dem efter deras förmåga. Tre pedagoger hade inte någon åsikt alls.
Fråga 5.
Hur arbetar ni med natur och miljö tillsammans med barnen? Inom tätbebyggelsen svarade alla tio pedagoger på den här frågan
sex, sade att de går till skogen
en, vi skapar med natur och återvinningsmaterial två, genom daglig utevistelse
två, med källsortering två, vi pratar om miljön en, efter barnens intressen
fyra, med småkryp, fåglar och växter en, med alla sinnena
en, med träd och stenar
I ytterområdena svarade även där alla tio pedagoger på frågan nio, svarade att de går till skogen
två, vi går till återvinningen tillsammans med barnen två, vi skapar med natur och återvinningsmaterial en, genom daglig utevistelse
sex, med källsortering en, vi pratar om miljön en, vi plockar skräp en, efter årstiderna
en, efter barnens intressen
två, vi hämtar material från skogen Fråga 6.
Vilka typer av naturmaterial använder ni i verksamheten på er förskola?
Det som framkom här är att naturmaterial används i stor utsträckning i den dagliga verksamheten på förskolorna.
I tätbebyggelsen svarade pedagogerna att de använder stenar, pinnar,
På förskolorna i ytterområdena fick jag svaren att de använder stenar, pinnar, sand
mossa, växter, lin, ull, skinn lera, löv, vatten, snö
trä, kottar, barr Fråga 7.
Har ni på er förskola erfarenhet att arbeta med lera? Och i så fall hur bränner ni den?
Av de 20 svaren jag fick på min fråga var det tio pedagoger som inte hade någon erfarenhet av att jobba med lera. Tio pedagoger hade erfarenhet av att jobba med lera men svarade att de inte brukar bränna den utan bara lufttorka den. Sju pedagoger svarade att de använder play dooh eller trolldeg och lufttorkar eller torkar den i vanlig ugn.
På fråga åtta och nio svarade pedagogerna att de skulle kunna tänka sig att använda sig av naturmaterial oftare i skapande och undersökande verksamhet, matematik, bygg och konstruktion. Sju pedagoger sade att de ville använda lera men att de tycker att det är synd att inte kunna bränna den.
3.2 Resultat av arbetsmaterial
Jag har valt att testa ett arbetsmaterial som går ut på att bränna leran som barnen arbetar med på förskolan på ett mer miljövänligt sätt. För att göra det här använde jag mig av detta material.
20 stycken skorstenstegelstenar med måtten 25cm ggr 12cm ggr 6cm En halv kubikmeter torrt och fint sågspån
Torr och fin späntved och lite näver att tända ugnen med
En rostfri plåt med måtten 47cm ggr 38cm att täcka över ugnen med Resultat av hela processen:
Bild 1. Här arbetar barnen med lera Bild 2. Lite avtryck av snäckskal
detta under arbetets gång för att göra dem införstådda med att deras saker kunde spricka när de brändes.
Bild 3. Barnen kör tegelstenar Bild 4. Stenar och rostfri plåt
Här samarbetar barnen för att få upp tegelstenarna till grillplatsen där ugnen skulle byggas. Vi hade 30 stycken skorstenstegelstenar varav vi använde 20 stycken vid det här tillfället. Vi lastade stenarna i två skrindor för att kunna frakta dem dit vi ville. I den ena skrindan lade vi även en rostfri plåt som skulle användas till att täcka över ugnen under bränningen.
Bild 5. Sågspån behövs Bild 6. Stenar och ved är på plats
Sågspånen hade jag i förväg hällt upp i en balja för att det skulle vara lätt för barnen att med en spade ösa i spånen i ugnen. Här ser vi även en plastback som jag har fyllt med torr och lättantändlig späntved, lite näver och dagstidningar. Nu är det dags att börja bygga ugnen.
Bild 7. Första varvet är byggt Bild 8. Sågspån i botten, sedan leran
Barnen byggde efter mina instruktioner upp första varvet på ugnen som bestod av sex stycken tegelstenar. De turades sedan om att ösa i sågspån i botten, nästan ända upp till kanten av stenarna. Sedan lade de i sina lera som hade fått torkat i ca: tre veckor för att vara riktigt torr vilket gör att den håller bättre under bränningen.
Bild 9. Andra varvet har byggts Bild 10. Barnen lägger i mera lera
Nu har andra varvet byggts av sju stycken stenar och barnen lägger i mer lera, de saker som är formade som skålar fyller vi även sågspån inuti för att få en bra effekt på bränningen. På bild tio ser vi att det tredje varvet har påbörjats och att vi lägger stenarna omlott för att det ska bli stabilt och inte rasa ihop.
Bild 11. Tredje varvet påbörjat Bild 12. färdigpackat
Bild 13. Nu är ugnen tänd Bild 14. Vi väntar på glöden
Här har vi tänt ugnen. Vi lade på gamla dagstidningar, näver och riktigt torr späntved. Jag hade även en lång braständare med mig som jag använde när jag tände elden, barnen stod en bit ifrån tills de största lågorna hade lagt sig. Vi eldade på i ca: tjugo minuter för att få en riktigt fin glöd innan vi kunde täcka över ugnen med en plåt.
Bild 15. Fin glöd och plåt pålagd Bild 16. Plåt med tyngder på
Bild 17. Dagen efter, kall ugn Bild 18. Titta vad fint, det höll
Klockan 9.00 dagen efter är jag åter på förskolan, ugnen har kallnat och är redo att plockas ur. Alla saker var hela men sotiga, barnen lade sakerna på brickor och bar in dem i våtrummet där de kunde skölja av dem.
Bild 19.
Ugnen är tom och redo att plockas ner om den inte ska användas igen.
4 DISKUSSION
Resultatet av mina enkätundersökningar visar på vissa skillnader mellan förskolorna i tätbebyggelsen och i ytterområdena när det gäller synen på mina tre frågeställningar. Dessa resultat kommer att diskuteras i underliggande avsnitt.
4.1 Resultat/diskussion
De resultat jag anser är viktigast är de som berör mina frågeställningar och mitt arbetsmaterial. Jag kommer därför att diskutera dem i följande ordning.
Hållbar utveckling Natur och miljö Naturmaterial
4.2 Vad är hållbar utveckling för pedagoger i förskolan?
På min fråga om vad hållbar utveckling är för pedagoger i förskolan fick jag ganska varierande svar. Av dem som inte hade någon åsikt hörde fem till tätbebyggelsen och tre till ytterområdena vilket kan få mig att fundera på om uttrycket är mindre förankrat hos pedagogerna i de centralt belägna förskolorna. I svaren visade det sig även att pedagogerna på förskolorna i tätbebyggelsen ansåg att ekonomisk utveckling, pengar till skola och barnomsorg och satsning på fortbildning var viktiga bitar (se bilaga 5, fråga 4). De lade även tonvikt på att det är viktigt att inte sätta upp för höga mål och att alla ska kunna stå för det de gör. Det här kan vara ett problem när kraven kommer från högre instanser där personerna ifråga inte riktigt vet hur verkligheten ser ut. Jag menar att kraven och målen kan vara för höga i förhållande till personaltäthet och storlek på barngrupp. Många kopplar ihop uttrycket hållbar utveckling med ekonomi och när jag gjorde min analys ville jag se om det var någon speciell åldersgrupp det rörde sig om som hade lämnat dessa svar. Det jag kom fram till var att det handlade om pedagoger mellan 35–50 år som arbetade i tätbebyggt område. Pedagogerna på förskolorna i ytterområdet nämnde överhuvudtaget inte ekonomin (se bilaga 5, fråga 4).
Min analys av varför ekonomin inte nämndes överhuvudtaget på förskolorna i ytterområdena är att de kanske inte har lika stor press på sig, varken från föräldrar eller kommun när det gäller att producera fina alster gjorda av dyrt inköpt material. Det kan även vara så att de har lärt sig att uppskatta och utnyttja det naturen har att erbjuda tack vare att de har närhet till den. Behovet av att köpa in dyrt material är kanske därför inte lika stort. Erfarenheten jag har av förskolan är att det ekonomiska läget är lika pressat överallt och därför blev jag överraskad att ekonomin inte nämndes alls i ytterområdena.
naturens resurser utan att för den delen slösa på dem (se bilaga 5, fråga 4). Här finns en koppling till det Lindgren (1999) säger om hållbar utveckling, han menar att det är att kunna tillgodose dagens behov för mänskligheten utan att äventyra för morgondagens generation att kunna tillgodose sina. Personligen tycker jag att vi skulle kunna använda oss av det naturen har att erbjuda mycket mer i förskolan än vad vi gör i dagens samhälle där vi konsumerar och producerar allt mer färdigt och dyrt material.
Vidare svarade pedagogerna i ytterområdet att det är viktigt att ta till vara på barnens intressen och utmana dem efter förmåga. När det gäller den här biten är min erfarenhet att vi har blivit bättre på det. Tidigare var det pedagogerna som planerade in dagen på förskolan utan att tillfråga barnen, i dag lyssnar vi in och läser av barnen på ett annat sätt vilket medför att de blir delaktiga i verksamheten och dess innehåll. Deltagande och medbestämmande anser även Lindgren (1999) är viktig när det gäller samhälle och närmiljö. Endast fyra av de tio pedagogerna i tätbebyggelsen lämnade svar som berörde miljön på min fråga om hållbar utveckling. Dessa pedagoger ansåg att kretsloppstänkande, återvinning och att vårda miljön var viktiga bitar. Jag anser att det är minst lika viktigt att vårda miljön i tätbebyggt område som i ytterområde och de barn som vistas på förskolorna där måste få samma förutsättningar att vara delaktiga i det. Även Nyhus Braute & Bang (1997) menar att det är viktigt att varje enskilt barn lär sig goda vanor när det gäller att vårda den gemensamma miljön.
4.3 Hur arbetar man med natur och miljö?
När det gäller arbetet med natur och miljö på förskolorna framkom i min undersökning att det inte spelar någon roll var förskolan är geografiskt placerad någonstans. Det arbetas med natur och miljö lika mycket i tätbebyggt område som i ytterområdena men med fokus på lite andra saker. I tätbebyggelsen arbetar de oftast med sådana saker som går utmärkt att göra utan att vistas i skogen. De arbetar med det som finns tillgängligt även i tätbebyggd miljö, till exempel småkryp, fåglar och växter (se bilaga 5, fråga 5). Jag anser att det är naturligt att de i tätbebyggelsen inte går till skogen lika ofta som de i ytterområdena eftersom de inte har samma närhet till den. Det framkom i min undersökning också att av tio pedagoger i ytterområdena svarade nio att de går till skogen jämfört med tätbebyggelsen där sex pedagoger av tio svarade samma sak.
Skogsutflykter är något som bör planeras in i verksamheten varje vecka tycker jag eftersom barnen i dag tillbringar största delen av dagen på förskolan. Nyhus Braute & Bang (1997) beskriver att enligt undersökningen av Pettersen (1986) tillbringar barnen dessutom fritiden ofta inomhus hos kompisar, vilket jag tycker stärker behovet av vistelse i skog och mark på förskolan. Eriksson m.fl. (1995) pratar om att det är lättare att vara rädd om något man tycker om, jag tror att får barnen chansen att vistas i skog och mark kontinuerligt lär de sig att tycka om det. Det är upp till oss pedagoger att göra skogsvistelsen innehållsrik och rolig för barnen. Pedagogerna i min undersökning svarade att de pratar om miljön med barnen och det finns väl inget naturligare ställe att göra det på tycker jag än när man vistas i skogen.
att återvinning, källsortering och kompostering är viktiga handlingar som barnen med fördel kan delta i. Jag tror att det är viktigt att vi pratar med barnen, låter dem vara medbestämmande och deltagande när det gäller vår gemensamma miljö vilket är i linje med Lindgren (1999).
4.4 I vilken utsträckning används naturmaterial i förskolan?
På min fråga om vilka typer av naturmaterial förskolorna använder sig av fick jag lite olika svar. I tätbebyggelsen använde de sig mest av kottar, stenar, pinnar vilket är fullt förståeligt eftersom det är material som finns att få tag på nästan överallt. I ytterområdena använde de lite mer varierat material. De hämtade från skogen och använde sig av lera, mossa, växter, lin, ull och skinn (se bilaga 5, fråga 6). Det finns större möjligheter för dem att kanske få lite ull eller skinn från någon bondgård i närheten eller att gå ut i skogen och leta efter det material de är sugna att använda. De förskolor som ligger i tätbebyggt område kanske måste planera in arbetet med naturmaterial på ett annat sätt eftersom mycket av materialet från skogen är färskvara och att de inte har samma närhet till skog och mark som förskolorna i ytterområdena. Min erfarenhet av naturmaterial är densamma som Björkman (2008) beskriver, det vill säga att det har stor betydelse för barns nyfikenhet när det gäller att undersöka och utforska. För att väcka barnens intresse för det här räcker det oftast att ta med förstoringsglas på skogsutflykten och titta på grenar där barkborren har satt sina spår, sedan är undersökandet igång.
Det som även framkom av svaren jag fick var att pedagogerna inte hade så mycket erfarenhet av att arbeta med lera tillsammans med barnen, när de gjorde det så brände de den inte utan lät den endast lufttorka (se bilaga 5, fråga 7). Jag tycker att det är synd att erfarenheten av att använda lera är så pass liten eftersom lera är ett relativt billigt material att köpa in och så länge den inte är bränd kan den användas om och om igen. Det innebär att man kan vara frikostig när det gäller att låta barnen använda lera, det vill säga låta dem göra många saker för att sedan spara den sak de är mest nöjd med och bränna den. Trageton (2006) pratar om att lera är det material som lämpar sig bäst när det gäller formskapande eftersom den ger stor formvariation. På de förskolor där man arbetar med lera tycker jag att möjligheten att göra leran beständig genom att bränna den borde finnas. Jag kommer härnäst in på det arbetsmaterial jag testade på en förskola och som fungerade väl.
4.5 Har pedagoger i förskolan erfarenhet av att arbeta med lera?
4.6 Analys av arbetsmaterial
Jag utförde mitt projekt med sågspånsugnen på en i förväg utsedd förskola där jag hade arbetat med lera tillsammans med barnen. Materialet jag använde mig av för att bygga ugnen har jag beskrivit i resultatdelen. Jag använde mig av 20 stycken stenar den här gången eftersom jag ville att ugnen skulle brinna ut innan kvällen och hinna kallna till morgonen efter. På bild nio kan man se att vi bygger omlott för att få väggarna stadiga och inte falla ihop. Jag rekommenderar att bygga ugnen tidigt på morgonen med åtta stenar på varje varv och fyra våningar hög istället, det behövs då 32 stenar. Det ger större volym åt ugnen, den rymmer mer sågspån vilket gör att värmen blir högre och ger bättre effekt vid bränningen. Det är då lättare att sprida ut godset så att det inte stöter emot varandra och spricker under bränningen.
Det som jag så här i efterhand skulle ändra på är tidpunkten för mitt arbete, jag började efter lunch att tillsammans med barnen bygga ugnen och vi tände den kl 13.00. Det här hade att göra med att de barn som skulle vara med och bygga ugnen var upptagna med annat på förmiddagen och att ingen annan tid passade den veckan. Hade jag arbetat på förskolan hade jag kunnat planera in att börja på morgonen istället så hade bränningen eventuellt varit klar innan stängningen vilket hade varit bättre med tanke på säkerheten. Jag rekommenderar även att vara två pedagoger när man genomför detta eftersom man kanske måste lämna platsen för att hämta lergodset som ska brännas. Den här gången gjorde barnen det själva vilket gick bra eftersom det var lite större barn.
Den här ugnen byggde jag inte utifrån någon speciell beskrivning, jag hade byggt en liknande ugn hemma som fungerade bra därför gjorde jag på samma sätt. Det finns beskrivningar att tillgå, Jag hittade en i boken som heter Keramik- en bok med idéer steg för steg, sättet att tända ugnen skiljer sig från mitt eftersom de använder sig av juteväv och spillolja vilket jag inte tycker att man behöver.
4.7 Tillförlitlighet
Om man förutsätter att pedagogerna har lämnat uttömmande svar på enkätfrågorna anser jag att hållbarheten i undersökningen är relativt stor. Urvalet av pedagoger hade dock kunnat vara ett annat. I det här fallet är barnskötarna starkt underrepresenterade, vilket även har en naturlig förklaring eftersom den yrkeskategorin inte är lika stor som förskollärarnas på den ort jag har utfört min undersökning. När det gäller reliabiliteten i undersökningen har allt material samlats in på samma sätt från de fyra förskolor som deltog. Alla pedagoger har fått samma muntliga information och ett följebrev tillsammans med enkätfrågorna, de har även fått lika lång tid på sig att skriva ner sina svar.
4.8 Förslag till fortsatt forskning/praktisk tillämpning
REFERENSER
Björkman, K. (2008). Naturvetenskap och miljö: i förskola och förskoleklass. Malmö: Lärarförbundets förlag.
Dahlgren, L O., Sjölander, S., Strid, J P., & Szczepanski, A. (2007). Utomhuspedagogik som
kunskapskälla: Närmiljö och lärmiljö. Studentlitteratur.
Dickerson, J. (1977). Keramik: en bok med idéer steg för steg. Lund: Berglins.
Eriksson, G., Holmström, P., Hållinder, I., & Lundgren, L. (1995). Miljö för små barn. Berglins i Arlöv: Stiftelsen Håll Sverige rent.
Johansson, B., & Svedner, PO. (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen:
undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: X-O Graf Tryckeri AB.
Lindgren, L. (1999). Barn och miljö Hållbar utveckling. Smedjebacken: Fälth & Hässler. Norrman, C. (2008). Keramik 1: Lera som form och uttryck. Borås: Bilda förlag.
Nyhus Braute, J., & Bang, C. (1997). Följ med ut! Barn i naturen. Lund: Wallin & Dalholm Boktryckeri AB.
Pettersen, RJ. (1986). Barn i storby og tettsted. En kartlegging av barns oppvekstmiljö. Barnevernsakademiets skriftserie nr 1/86
Sandberg, A. (2009). Miljöer för lek, lärande och samspel. Lund: Studentlitteratur
Sträng, M H., & Persson, S. (2007). Små barns stigar i omvärlden. Lund: Studentlitteratur. Trageton, A. (2006). Lek med material: konstruktionslek och barns utveckling. Malmö: Runa Förlag AB.
Tveit, M. (1988). Barn og natur. Utdrag fra slutrapport fra prosjektet
”Naturmiljöet-pedagogisk ressurs i begrepslarringen för barn i förskoleåldern”. Kristiansand Lärarhögskola
Bilaga 1.
Hej
Mitt namn är Christina (Kicki) Thelin. Jag läser sista terminen på förskollärarlinjen med inriktning matematik, teknik och naturvetenskap i Gävle. Jag ska nu skriva mitt examensarbete som ska handla om hållbar utveckling, natur och miljö i förskolan. Jag ska dessutom testa ett arbetsmaterial som handlar om att arbeta med och bränna lera på ett mer miljövänligt sätt. Jag vill nu fråga er om tillåtelse att dokumentera detta genom digitala bilder och en skriftlig rapport. Fotografierna kommer att tas på ett sätt så att inte barnen kan identifieras. I den skriftliga rapporten kommer inte några namn att nämnas. Allt sker enligt de etiska regler som finns.
Barnets namn_____________________________________________________
Jag tillåter att mitt barn deltar
Jag tillåter inte att mitt barn deltar
Förälders namnteckning____________________________________________
Bilaga 2.
Hej
Jag heter Christina Thelin och läser min sista termin på förskollärarlinjen med inriktning matematik, teknik och naturvetenskap i Gävle. Jag håller på att skriva mitt examensarbete som handlar om hållbar utveckling, miljö, natur och naturmaterial i förskolan. Jag ska även på en i förväg utsedd förskola testa ett arbetsmaterial som handlar om att arbeta med lera och bränna den i en sågspånsugn på förskolegården.
Jag är tacksam om ni vill hjälpa mig genom att besvara några frågor, förskolans och pedagogernas namn kommer inte att nämnas i min analys av svaren. Jag följer de etiska regler som finns.
Jag behöver svar från minst fem pedagoger. Vid funderingar ring mig på xxx-xxxxxxx
Bilaga 3.
Intervjufrågor/enkätfrågor
1.Hur gammal är du? Ringa in lämpligt alternativ
20-25 år 25-30 år 30-35 år 35-40 år 40-45 år 45-50 år 50-60 år 2.
Hur lång yrkeserfarenhet i förskolan har du? Ringa in lämpligt alternativ
0-5 år 5-10 år 10-15 år 15-20 år 20-25 år 25-30 år 30-40 år 3.
Var är du utbildad någonstans och vilken inriktning har du på din utbildning?
--- 4.
Vad är hållbar utveckling för dig?
--- 5.
Hur arbetar ni med natur och miljö tillsammans med barnen?
--- 6.
Vilka typer av naturmaterial använder ni i verksamheten på er förskola?
7.
Har ni på er förskola erfarenhet av att arbeta med lera? Och i så fall, hur bränner ni den? --- 8.
Skulle ni kunna tänka er att använda naturmaterial oftare i verksamheten? Och i så fall vilket? --- 9.
Hur skulle ni arbeta med det materialet?
Bilaga 4
Vår gemensamma framtid
Vår gemensamma framtid, informellt Brundtlandrapporten, (egentligen Report of the World Commission on Environment and Development: Our Common Future) är en rapport som
skrevs av Världskommissionen för miljö och utveckling på uppdrag av Förenta nationerna 1987. Denna kommission leddes av den förra norska statsministern Gro Harlem Brundtland, varför den allmänt kallas Brundtlandkommissionen. Rapporten redogjorde för sambandet mellan ekonomisk utveckling och miljöförstöring och enade världens miljörörelser genom att mynta begreppet hållbar utveckling.
Arbetsgruppens uppgift var att utarbeta förslag till långsiktiga miljöstrategier för en hållbar utveckling, som sedan skulle fungera som det överordnade målet för miljöarbetet. I
Brundtlandrapporten finns följande definition: En hållbar utveckling tillfredsställer dagens
behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.
Hämtat från: (http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A5r_gemensamma_framtid) den 2/11 -09
Agenda 21
Brundtlandkommissionens rapport kom också att ligga till grund för FN-konferensen om miljö och utveckling, som anordnades i Rio de Janeiro 1992. 7000 delegater från 181 länder enades då om ett gemensamt handlingsprogram för världens överlevnad – Agenda 21. Handlingsprogrammet hade en mängd olika programområden som gick hand i hand för att klara av en hållbar utveckling: fattigdomsbekämpning, konsumtionsmönster, boende,
utbildning, ökenbekämpning, skydd av atmosfären, hantering av giftiga kemikalier, kvinnors roll och utveckling, icke statliga organisationers (NGO:s) roll, barn och ungdomars roll, fackföreningarnas roll osv.
Bilaga 5
Fråga 4. Vad är hållbar utveckling för dig?
Tätbebyggelse X Ytterområde 0
Ped 1
Fråga 5. Hur arbetar ni med natur och miljö?
Tätbebyggelse X Ytterområde 0
Ped 1 Ped 2 Ped 3 Ped 4 Ped 5 Ped 6 Ped 7 Ped 8 Ped 9 Ped 10 Går till Skogen X 0 X 0 X 0 X 0 X 0 X 0 0 0 0 Går till åter- vinningen 0 0 Skapar med Natur och återvinnings-material X 0 0 Daglig utevistelse 0 X X källsorterar 0 0 0 0 X 0 X 0 Pratar om miljön 0 X X Plockar skräp 0 Efter årstiderna 0 Barnens intressen 0 X Småkryp Fåglar växter X X X X
Med alla sinnen X
Träd och stenar X
Hämtar material
