• No results found

MITTUNIVERSITETET Institutionen för Socialt Arbete ÄMNE:

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "MITTUNIVERSITETET Institutionen för Socialt Arbete ÄMNE:"

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

MITTUNIVERSITETET Institutionen för Socialt Arbete ÄMNE: Socialt arbete, C-kurs HANDLEDARE: Magnus Ottelid

ABSTRACT: Syftet med denna studie var att få en ökad förståelse för hur sociala konstruktioner av kön kan påverka socialtjänst- och behandlingsinstansers bemötande av drogbrukande fäder samt fädernas motivation till att lämna drogbruket och upprätthålla drogfriheten.

Detta syfte avgränsades till frågeställningarna: Hur kan bemötandet från socialtjänst och behandling påverka respondenternas upplevelser av det egna faderskapet? Kan faderskapet vara en motivationsfaktor för respondenterna att bryta med drogbruket samt att upprätthålla drogfriheten? Hur har detta i sådana fall kommit till uttryck i deras liv?

Studien är kvalitativ och halvstrukturerade intervjuer har genomförts med fyra respondenter. Resultaten pekade på att faderskapet kunde vara en motivationsfaktor till att avbryta drogbruket och barnen beskrevs som en betydelsefull motivationsfaktor till att upprätthålla drogfriheten. Fäderna beskrev att de vill vara engagerade i sina barns liv, upplevda krav från samhället och ett osynliggörande av faderskapet i kontakt med socialtjänst- och behandlingsinstanser bidrog dock till att de kände sig hindrade i detta. En slutsats är att respondenterna, trots att de upplevt sig stämplade i sina dubbla roller som fäder och drogbrukare, inte har reducerats till dessa kategoriseringar, de är aktiva subjekt som vill engagera sig i sina barns liv.

NYCKELORD: Sociala konstruktioner, faderskap, drogbruk socialtjänst, behandling, motivation

TITEL: ”Man har byggt upp en bild i skallen av hur man ska göra och vara som pappa”

- En kvalitativ studie om fyra idag drogfria fäders upplevelser av faderskapet

FÖRFATTARE: Elina Söderlund och Teresa Södergren DATUM: Juni 2009

(2)

Förord

Vi vill rikta ett stort tack till våra respondenter, ni lät oss öppenhjärtigt ta del av era upplevelser och för det är vi oerhört tacksamma. Utan er hade aldrig denna uppsats varit möjlig! Vi vill även tacka vår handledare Magnus Ottelid som gett oss goda råd på vägen.

Elina Söderlund och Teresa Södergren

(3)

Innehållsförteckning

1. INLEDNING 1

1.1 BAKGRUND 1

1.2 SYFTEOCHFRÅGESTÄLLNINGAR 2

2. MATERIAL OCH METOD 3

2.1 VALAVMETOD 3

2.2 URVAL 4

2.3 DATAINSAMLING 4

2.3.1 BEARBETNINGAVDATA 5

2.4 RELIABILITET, VALIDITETOCHGENERALISERBARHET 5

2.5 ETISKAÖVERVÄGANDEN 7

2.6 METODPROBLEM 7

2.7 BEGREPPSANVÄNDNING 8

2.7.1 KÖNOCHGENUS 8

2.7.2 MISSBRUK, BEROENDE- DROGBRUK 8

2.7.3 MOTIVATION 9

3. TEORI OCH PERSPEKTIV 10

3.1 SOCIALKONSTRUKTIVISM 10

3.2 MOTIVATIONSTEORIER 11

3.3 SAMMANFATTNINGOCHTEORETISKAKOPPLINGAR 13

4. TIDIGARE FORSKNING 14

4.1 FADERSKAP 14

4.2 DROGBRUKOCHFADERSKAP 15

4.3 MOTIVATIONSFAKTORER 15

4.4 BEMÖTANDEINOM SOCIALTJÄNSTOCHBEHANDLING 16

5 . RESULTAT, TOLKNING OCH ANALYS 18

5.1 PRESENTATIONAVRESPONDENTERNA 18

5.2 SOCIALAKONSTRUKTIONERAVFADERSKAP 19

5.2.1 MEDDETTRADITIONELLAFADERSKAPETSOMIDEAL 19

5.2.2 RESPONDENTERNASMOTIVATIONSFAKTORER 21

5.2.3 BEMÖTANDETAVFADERSKAPINOMSOCIALTJÄNSTOCHBEHANDLING 25

6. Diskussion 27 BILAGA

INTERVJUGUIDE

(4)

1. Inledning

Individers uppfattningar om den sociala verkligheten skapar gemensamma normer och antaganden som institutionaliseras och skapar grunden för ett system som människor socialiseras in i. Genom att applicera ett socialkonstruktivistiskt perspektiv på olika fenomen kan det bli möjligt att få en ökad förståelse för olika typer av föreställningar som kan återfinnas dels i samhället i stort och dels inom exempelvis socialtjänst och behandling. Dessa föreställningar kan handla om exempelvis konstruktioner av kön vilka kan resultera i att män och kvinnor bemöts olika av de sociala instanserna.

1.1 Bakgrund

Faderskapet som motivationsfaktor till att avbryta drogbruket och upprätthålla drogfriheten har inte uppmärksammats i någon större utsträckning inom forskningen, detta trots att den förändring som faderskapet kan medföra sannolikt skulle kunna innebära en ökad chans till ett drogfritt liv. Moderskapet och själva graviditeten är dock något som brukar framhävas som en motivationsfaktor för kvinnor att lämna drogbruket (Byqvist, 1997). Anledningen till att faderskapet inte uppmärksammats skulle kunna förklaras med att traditionella föreställningar om faderskap fortfarande präglar samhället. Fäder kan på grund av dessa föreställningar uppleva att deras könstillhörighet stämplar dem som mindre viktiga för barnen. När det handlar om drogbrukande fäder kan detta resultera i en dubbel stämpling, förutom att de upplever sig bli sedda som oansvariga utefter sitt kön stämplas de även i egenskap av drogbrukare (Bangura Arvidsson, 2003). Det har skett en jämställdhetsutveckling som har bidragit till att den traditionella fadersrollen har förändrats, fäderna vill idag vara mer engagerade i sina barns liv.

Jämställdhetsutvecklingen tycks dock inte ha vunnit genomslag inom samhällets alla nivåer, bland annat så finns det tendenser som tyder på att barnen fortfarande ses som en modersfråga inom de sociala instanserna (Léener Axelsson, 1994). Fokus tycks till största del ligga på den drogbrukande moderns relation till barnen, något som kan bidra till att de drogbrukande fädernas specifika villkor och betydelse för barnen osynliggörs. Socialt arbete ska bedrivas för att män och kvinnor ska ha samma förutsättningar att få sina behov tillgodosedda genom evidensbaserad praktik, det är

(5)

därför av vikt att socialarbetare är medvetna om de sociala konstruktioner som kan ligga till grund för deras bemötande. Först genom uppmärksammandet dessa blir det möjligt att se bortom det uppenbara och svara mot de egentliga behoven (jfr Payne, 2002).

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för hur sociala konstruktioner av kön kan påverka socialtjänst- och behandlingsinstansers bemötande av drogbrukande fäder och fädernas motivation till att lämna drogbruket och upprätthålla drogfriheten.

Detta syfte har avgränsats till följande frågeställningar:

 Hur kan bemötandet från socialtjänst och behandling påverka fädernas upplevelser av det egna faderskapet?

 Kan faderskapet vara en motivationsfaktor för respondenterna att bryta med drogbruket samt att upprätthålla drogfriheten? Hur har detta i sådana fall kommit till uttryck i deras liv?

(6)

2. Material och metod

Detta avsnitt beskriver studiens tillvägagångssätt samt val av analysmetod och insamlingsmetod, en beskrivning av materialinsamling och bearbetning följer.

Avslutningsvis presenteras en diskussion angående metodproblem och etiska överväganden.

2.1 Val av metod

En kvalitativ metod ligger till grund för denna studie, detta då kvalitativa analyser kan leda fram till en förståelse av fenomen och de olika variationer som dessa fenomen uppvisar i relation till sin kontext. Det hermeneutiska förhållningssättet ligger till grund för tolkningen, detta då det övergripande syftet var att få en ökad förståelse för hur sociala konstruktioner av kön kan påverka socialtjänst- och behandlingsinstansers bemötande av drogbrukande fäder och fädernas motivation till att lämna drogbruket och upprätthålla drogfriheten. Utgångspunkten var en förförståelse om att sociala konstruktioner av kön kan komma till uttryck inom socialtjänst och behandlingsinstanser vilket tordes påverka bemötandet av fäderna, deras motivation och bilden av det egna faderskapet. I detta sammanhang går det att tala om en dubbel hermeneutik, det vill säga en strävan efter en förståelse för vad det är som kan ha påverkat respondenternas förståelse och den mening respondenterna ger detta.

Undersökaren måste även tolka respondenternas upplevelser, tolkningen blir därmed central i det hermeneutiska förhållningssättet (jfr Kvale, 1997).

Halvstrukturerade intervjuer ansågs vara en användbar datainsamlingsmetod då detta möjliggör ett flexibelt förhållningssätt. Intervjuguiden var utformad så att följdfrågor kunde ställas utefter respondenternas svar, därmed blev det möjligt att uppmärksamma bakomliggande förklaringar och argument i respondenternas upplevelser. Vid analys av intervjuerna användes meningskoncentrering, denna analysmetod kan användas för att reducera långa uttalanden till kortare uttalanden, samt för att uppmärksamma olika teman (jfr Kvale, 1997). Valet av metod skapade möjligheter att identifiera vissa centrala teman i respondenternas berättelser samt att texten blev mer hanterbar och överskådlig. De olika teman som uppmärksammades ligger även till grund för tematiseringen i resultatredovisningen.

2.2 Urval

(7)

Denna studie syftade inte till att finna drogbrukande fäder som skulle kunna representera andra drogbrukande fäder, syftet var snarare att finna dem som hade något intressant att säga om det studerade. Med anledning av syfte och vad som framkommit genom tidigare forskning valdes strategiskt individer som ansågs kunna ge information. Vid strategiska urval kan det vara av vikt att nyttja det så kallade snöbollsurvalet, vilken innebär att en respondent blir tillfrågad om namnet på en annan respondent som kan vara lämplig att intervjua (jfr Halvorsen, 2007). Med anledning av att Anonyma Alkoholister (AA) är en organisation där fäder med drogproblem kan återfinnas, kontaktades en person verksam inom AA. Denna kontakt hänvisade till andra respondenter som uppfyllde de specifika kraven för studien, nämligen som fäder som hade barn under den tid de befann sig i behandling.

Bedömningen därefter var att fyra respondenter kunde vara ett lagom antal. Det är lämpligt att respondenterna är så olika varandra som möjligt då syftet med studien är att få ett så stort kvalitativt innehåll som möjligt, snarare än att uppnå empirisk representativitet (ibid). Utifrån detta går det att se att det kanske hade varit en fördel om respondenterna som deltog i denna studie hade skilt sig åt mer i förhållande till bland annat ålder, antal barn, etnicitet och antal drogfria år. Trots att fäderna utifrån dessa aspekter kunde ses som relativt lika så hade de alla olika upplevelser och erfarenheter att dela med sig av.

2.3 Datainsamling

För att få mer kunskap inom det aktuella området inleddes en fördjupad undersökning av den forskning som finns presenterad inom kunskapsområdet.

Faderskapsforskningen och området gällande manligt drogbruk och vändpunktsprocesser tycktes vara relativt omfattande. När det istället handlade om den specifika motivationsfaktorn som faderskapet kan innebära för ett avbrott i drogbruket tycktes forskningen vara relativt begränsat i svenska forskningssammanhang. Det blev därmed av vikt att även söka internationell forskning inom detta område. Sökningar har gjorts i olika databaser så som MIMA (Mittuniversitetets bibliotekskatalog), Artikelsök samt CSA Social Science. Även kurslitteratur och annan litteratur med relevans för ämnet har använts. Efter att en fördjupning utifrån kunskapsläget hade skett följde en allmän planering och förberedelse av metodiska förfaranden, så som undersökningsmetod, intervjumetod etcetera. Första kontakten med respondenterna skedde genom telefonsamtal, där de fick ta del av en kort presentation av ämnet och syftet med intervjun, de informerades även om att intervjuerna skulle bandas. Med utgångspunkt i syftet formulerades ett

(8)

antal frågor utifrån tre teman; faderskapets betydelse, motivationsfaktorer, socialtjänst- och behandlingsinstansers bemötande av faderskapet. Ett antal uppföljningsfrågor formulerades utefter dessa (se bilaga). Innan intervjuarbetet påbörjades kändes det nödvändigt att pröva hur frågorna uppfattades av en utomstående, därmed testades dessa frågor på en kamrat och oklara frågor avlägsnades. Intervjuerna var individuella och inleddes med en presentation av upplägget, båda författarna till studien deltog under intervjun som varade i drygt en timme. Fördelarna med att vara två intervjuare ansågs vara att den ena kunde inneha en mer reflekterande roll och därmed ha möjlighet att ställa uppföljningsfrågor som den ”aktiva” intervjuaren kunde missa. Samtidigt ansågs det vara av vikt att den reflekterande intervjuaren befann sig lite i bakgrunden så att inte det känsliga samspelet mellan den ”aktiva” intervjuaren och respondenten skulle störas.

Intervjuerna var flexibla, dock lades fokus på att täcka in samtliga ämnesområden.

Möjliggörandet av en uppföljande kontakt gjordes i slutet av intervjuerna utifall att det skulle uppkomma nya funderingar i ett senare skede av skrivandet.

2.3.1 Bearbetning av data

De bandade intervjuerna transkriberades till text kort efter genomförandet, och respondenternas uttalanden skrevs i ett första skede ut noggrant för att eventuella meningssammanhang inte skulle gå förlorade. Vissa meningar transkriberades dock inte då de klart frångick ämnesområdet. Materialet resulterade i ca 30 datorskrivna A4-sidor. Tolkningen av materialet gjordes utifrån en meningskoncentrering där enskilda teman och centrala meningar identifierades och kategoriserades.

Transkriberingen lästes upprepade gånger och av vardera undersökare, därmed reducerades risken att missa centrala delar i berättelserna. Meningar och fraser som ansågs vara relevanta för syfte och frågeställningarna plockades ut och citerades ordagrant. Den hermeneutiska ansatsens betoning på att återknyta delar av en texts mening till en helhetlig betydelse var genomgående av vikt för det huvudsakliga analysarbetet.

2.4 Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet

Begreppet reliabilitet syftar till studiens pålitlighet, begreppet validitet handlar om hur giltig eller relevant studien är och generaliserbarhet handlar om huruvida generella slutsatser kan dras från undersökningsresultaten. För att reliabiliteten i kvalitativa studier ska vara god krävs att en större tyngdpunkt läggs på att uppmärksamma olika effekter som kan påverka resultatet (Kvale, 1997). För att nå en god reliabilitet i

(9)

undersökningen togs vissa ställningstaganden. Intervjufrågornas tydlighet har inverkan på reliabiliteten (jfr Larsson, Lilja, Mannheimer, 2005), varpå frågorna i intervjuguiden prövades på en oberoende individ. Det kan vara svårt att formulera klart objektiva frågor, dock var syftet att före intervjuerna reducera antalet frågor som skulle kunna uppfattas som ledande. Intervjuerna bandades utifrån bedömningen att det skulle kunna bidra till att korrekt och ordagrant kunna återge vad som sagts. Den bandade informationen underlättade även utskriften av intervjuerna, då löpande efterkontroller av materialet kunde göras. Risken för att förlora viktiga meningssammanhang kunde därigenom minimeras. I och med att det har varit två undersökare som har analyserat det som sagts under och efter intervjuerna bör reliabiliteten ha stärkts. Även det faktum att det varit två undersökare som har bett respondenterna att vidareutveckla vissa svar som kunde ses som ”svårtolkade” tordes ha bidragit till att stärka reliabiliteten. Samtidigt går det att ifrågasätta vilken inverkan det hade på den enskilda respondenten att det var två som intervjuade, denne kan bland annat ha känt sig hämmad i sina svar.

För att validiteten ska ses som god krävs det att de data som insamlats är relevant utifrån det syfte som formulerats (Kvale, 1997). De valda teoretiska referensramar som ligger till grund för studien är socialkonstruktivism samt motivationsteori.

Socialkonstruktivismen valdes därför att denna teori ansågs kunna ge en förståelse för hur olika sociala konstruktioner av kön kan påverka socialtjänstens- och behandlingsinstansernas bemötande av faderskap och därigenom även uppmärksammandet av faderns motivationsfaktorer. Teorier angående motivation användes för att få en förståelse för huruvida faderskapet kunde verka som en motivationsfaktor till att avbryta drogbruket och upprätthålla drogfriheten. Dessa teorier ansågs svara mot det inledningsvis nämnda syftet. Den tidigare forskning som valts innefattar bland annat faderskap, könsrelaterat bemötande samt motivationsfaktorer, varpå kopplingar kunnat göras med studiens syfte, frågeställningar och intervjuresultat. Med utgångspunkt i det formulerade syftet ansågs det relevant att intervjua just fäder med erfarenhet av ämnesområdet. De frågor som ställdes under intervjuerna hade förankring i den information som framkommit genom tidigare forskning och teorier. Sammantaget kan alla dessa aspekter bidra till att ge studien en god validitet.

(10)

Generaliserbarheten blir inom kvalitativ forskning inte applicerbar på samma sätt som när det handlar om kvantitativ forskning. Dock kan en kvalitativ analys leda fram till en förståelse av ett fenomen och de olika variationer som detta fenomen uppvisar i relation till sin kontext. Det skulle därmed kunna vara möjligt att dra allmänna slutsatser utifrån det som framkommit i denna studie till andra liknande kontext eller situationer (jfr Kvale, 1997).

2.5 Etiska överväganden

I samband med vetenskapliga studier är det av vikt att göra en konsekvensanalys, det vill säga att möjliga negativa konsekvenser för uppgiftslämnaren vägs mot den kunskap studien kan generera. Det finns fyra grundläggande allmänna huvudkrav på forskningen och denna studie strävade efter att följa dessa. I enlighet med informationskravet informerades samtliga respondenter om studiens syfte och om deras uppgift i studien. Respondenterna fick även vetskap om att intervjuerna spelades in på band. Utöver detta angavs vilka vinster i fråga om ny kunskap som studien kan komma att bidra med, nämligen ett synliggörande av de annars osynliga drogbrukande fäders subjektiva upplevelser. Enligt samtyckeskravet informerades respondenterna om att de själva hade rätt att bestämma över sin medverkan, rätt att avstå från att svara på frågor samt att de hade möjlighet att avbryta intervjun. I enlighet med konfidentialitetskravet informerades respondenterna om att de använda kassettbanden skulle förvaras säkert och förstöras när studien avslutats. Respondenterna fick även vetskap om att deras personuppgifter skulle komma att figureras. I enlighet med nyttjandekravet fick respondenterna slutligen reda på att all insamlad data om dem endast skulle användas i studieändamål (Vetenskapsrådet, 2002 ).

2.6 Metodproblem

Under studiens gång har några metodproblem uppenbarats vilka kommer att redogöras för i detta avsnitt. Respondenterna i denna studie liknar varandra på många sätt bland annat så är de är ungefär lika gamla, de har samma etnicitet, samt ungefär lika lång tid i drogfrihet. Ett problem med detta kan vara att studien riskerar att inte inneha samma djup som det skulle innebära att intervjua respondenter med mer skiftande erfarenheter. Ett metodproblem som uppstod i och med själva intervjutillfället var att ljudkvaliteten på bandet var bristande, varpå en uppspelning av kassettbandet gjordes ett flertal gånger, vilket var tidskrävande och även kan ha inneburit att vissa betydelsefulla meningssammanhang gått förlorade. Detta problem försökte frångås genom att respondenterna kontaktades för ett tydliggörande av det

(11)

sagda. Ytterligare metodproblem som kan ha uppstått i samband med intervjutillfällena relaterar till olika intervjuareffekter, bland annat kan respondenterna ha påverkats av att det varit två personer som intervjuat, vilket kan ha hämmat dem i deras svar.

2.7 Begreppsanvändning

Vissa begrepp i denna studie är återkommande och kan uppfattas på olika sätt, varpå det blir av vikt att tydliggöra hur dessa har tolkats och tillämpats i föreliggande studie.

2.7.1 Kön och genus

Ofta används begreppet genus för att påvisa att relationen mellan könen inte är något biologiskt givet utan socialt och kulturellt konstruerat. Vissa forskare ifrågasätter dock den fokusering som finns på genusbegreppet. De menar att det biologiska könet inte går att skilja från det sociala, därmed bör istället begreppet kön användas då det innefattar både det biologiskt och det socialt konstruerade (SOU 2005:066). Denna studie utgår från begreppet kön med fokus på att få en förståelse för hur olika sociala konstruktioner av feminineter och maskuliniteter (därmed även faderskap) ligger till grund och upprätthålls genom normer och antaganden om den sociala verkligheten.

2.7.2 Missbruk, beroende- drogbruk

Begreppen missbruk och beroende används ofta synonymt, detta trots att det föreligger skillnader mellan de båda tillstånden. Beroende enligt DSM-IV är en noga definierad diagnos som innehåller både medicinska, psykologiska och sociala element, medan missbruk är vagare och mest tar sikte på de sociala konsekvenserna (Agerberg, 2004). Alla respondenter i studien har befunnit sig både i ett missbruk och i ett beroende, dock har det valts att inte lägga fokus på att särskilja de olika tillstånden, istället används begreppet drogbruk.

2.7.3 Motivation

Begreppet motivation används genomgående i denna studie och strävar efter att få en förståelse för huruvida faderskapet kan vara en motivationsfaktor till att lämna drogbruket och upprätthålla drogfriheten. Motivationsbegreppet handlar till stor del om omgivningens respons på individens målsträvan, det vill säga, om individen uppmuntras i sin strävan så kommer sannolikheterna för att denne når målet att öka (jfr Jenner, 2004). Socialt konstruerade föreställningar om kön inom socialtjänst och behandling skulle utifrån detta resonemang kunna bidra till att faderskapet som

(12)

motivationsfaktor vare sig uppmärksammas eller uppmuntras, något som därmed skulle kunna hindra individen i dess målsträvan.

(13)

3. Teori och perspektiv

Nedan följer en redogörelse för de teorier och perspektiv som ligger till grund för denna studie. Teorierna har bland annat använts med syfte att få en förståelse för hur sociala konstruktioner av kön och därmed även faderskap kan ha en inverkan på de drogbrukande fädernas liv. Med utgångspunkt i att individens motivation delvis kan förstås utifrån omgivningens respons så redogörs det för motivationsteorier. För att tydliggöra kopplingen mellan motivation och sociala konstruktioner av kön följer avslutningsvis ett sammanfattande avsnitt.

3.1 Socialkonstruktivism

Utgångspunkten för den teoribildning som benämns socialkonstruktionism eller socialkonstruktivism är att vår sociala värld, liksom vår kunskap om densamma, skapas i kommunikation och interaktion med andra människor.

Socialkonstruktivismen utgår från en kritisk inställning till självklar kunskap, detta då synen och bilden av världen anses vara kulturellt och historiskt präglad.

Uppfattningen skapas och upprätthålls genom sociala processer, och därigenom bildas i samhället olika typer av normer och antaganden som i sin tur ligger till grund för uppfattningar angående vilka handlingar som ska ses som naturliga respektive onaturliga (Winter Jørgensen & Phillips, 2000).

Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv ses begreppet kön som en social konstruktion som är beroende av kulturell och historisk kontext. Att vara man eller kvinna är utifrån detta synsätt en process som är beroende av hur samhället formar oss, kön kan således vara både varierande och föränderligt men har ofta en stark kulturburen kärna. När det handlar om faderskap så iscensätts bilden av faderskap genom en upprepningsprocess. Denna upprepning innebär en kopiering av ett original, detta fast något original egentligen inte finns, det är istället samhällets förväntningar som skapar fadern och bilden av originalet. När en individ med manskropp praktiserar faderskap, och när vissa mönster går igen mellan generationer, upprepas handlingar vilka kan bidra till att vissa delar av faderskapet framstår som mer naturliga än andra.

Man och kvinna och därmed mor och far är således något människor görs till och då flera personer spelar sina könsroller ”rätt” blir det en garanti för att normer upprätthålls och förstärks (Butler, 2007). Om individen bryter mot de normer som finns inom den aktuella socialisationen kan en stigmatisering ske. Den person som stigmatiseras i den sociala världen kan på grund av detta söka sig till en annan social

(14)

värld och roll. Den nya rollen kan på så vis bli en bekräftelse av den identitet som individen förvärvat från samhället och slutligen kommer individen själv att identifiera sig med den nya rollen (Berger och Luckmann, 1966).

Konstruktionen av kön och därmed även faderskap kan följa en viss ordning – kallad könsordning som styr könskonstruktionen i samhället, denna könsordning återfinns på olika nivåer. Det kan handla dels om den ordning som styr konstruktionen av kön i samhället och påverkar all annan konstruktion av kön, och dels kan det handla om könsordning på mer lokal nivå inom samhällets organisationer (Schauman, 2003).

Socialkontoret och själva behandlingsinstitutionen kan sägas befinna sig på den lokala nivån inom samhällets organisation. De individer som verkar inom denna organisation har skapat en social ordning som grundar sig på gemensamma erfarenheter och en gemensam historia. De mänskliga aktiviteterna har en benägenhet till vanemässighet, och den betydelse som handlingen hade från början införlivas därmed som rutin, på så sätt upprätthålls den gemensamma kunskapen om den sociala verkligheten som finns på exempelvis socialkontoret. De generationer som kommer efter att dessa organisationer har bildats lär sig att ta sanningarna för givna, på så sätt institutionaliseras normer i deras medvetande varpå cirkeln är komplett (jfr Berger &

Luckmann, 1966). Socialarbetarens handlingar har därmed sitt ursprung från det rådande samhället, men även från konsensus som råder inom det sociala arbetets organisation. Att uppmärksamma och förstå de sociala konstruktioner som utgör det sociala arbetets konstruktion blir härigenom en förutsättning för att socialarbetaren ska kunna förstå vad socialt arbete innebär (Payne, 2002). Förutom att synliggöra konstruktioner av kön inom sociala instanser så krävs det även att instanserna ser till vad dessa konstruktioner får för konsekvenser inom den kontexten de verkar, detta för att motverka att vissa grupper förtrycks genom sociala konstruktioner (Barlebo Wenneberg, 2001).

3.2 Motivationsteorier

En grundsats i de kognitiva teorierna angående motivation är att de viktigaste styrfaktorerna i mänskligt beteende är de tankar, förväntningar och aningar som individen har rörande framtida händelser. Motivation härrör i detta sammanhang till tre betydelsefulla komponenter, den första aspekten handlar om motivation som en inre drivkraft som styr en människas beteende. Motivation kan dock inte enbart vara en inre drivkraft, utan den måste även ställas i relation till ett mål, därmed syftar den andra aspekten till tankar om målsträvan (goal orientation). När det gäller valet av mål

(15)

och önskan att nå det, så inverkar en rad olika faktorer, bland annat individens tidigare erfarenheter av möjligheterna att nå ett mål. Utifrån denna aspekt antas det att individens beteende är riktat mot något, det kan handla om exempelvis andra människors uppskattning. Det kan även handla om att individens målsträvan söker inre belöningar, så som glädje och en känsla av självförverkligande. Den tredje aspekten av motivationsbegreppet handlar om de krafter inom individen och i dess omvärld som gör att individen antingen blir uppmuntrad och stärkt i sin strävan eller besviken och hämmad. Hur motivationsprocessen sedan slutar beror dels på individens mål och dels på vilka individuella faktorer som denne besitter (Jenner, 2004).

Kurt Lewin formulerade en tes angående mål och motivation vilken kan illustreras som en våg där uppnåendets värde och sannolikhet ligger i ena vågskålen, och misslyckandets i den andra. Det som väger tyngst bestämmer individens handlande.

Denna drivkraft kan ses som en strävan att lösa konflikter mellan olika alternativa handlingar och genom detta nå en kognitiv balans. Det finns fyra mönster av konfliktsituationer; den första kallas närmande-närmande och handlar om att individen tvingas välja mellan två lika attraktiva och önskvärda alternativ. Den andra kallas undvikande-undvikande och ställer individen inför två lika litet önskvärda alternativ, ett sätt att lösa detta blir då genom att fly. Den tredje konfliktsituationen kallas närmande-undvikande och kännetecknas av en önskan att nå målet, men samtidigt en rädsla för målet. Den fjärde typen benämns för dubbelt närmande- undvikande, vilket kan uppstå när närmandet mot ett mål för med sig förlusten av ett annat. Det kan handla om att den drogbrukande fadern vill leva ett nyktert liv, samtidigt som det innebär att han förlorar kontakten med alla gamla vänner (ibid).

När det handlar om motivation är det av vikt att poängtera att behandlaren själv har en betydelse för huruvida klientens motivation kan resultera i ett mål eller inte. Många kan tro att en stark inre vilja hos en klient leder till ett gott behandlingsresultat men undersökningar pekar på att det inte finns något sådant klart samband. I slutändan handlar det istället många gånger om faktorer inom behandlingen, så som behandlarens bemötande och utformandet av individuella insatser. Om exempelvis behandlaren inte har någon tro på att klienten skall lyckas nå målet så kommer även sannolikheten för att denne når målet att minska. Om behandlaren däremot stödjer och

(16)

tror på klienten så kommer detta att leda till en ökad inre motivation (Arborelius, 1993).

3.3 Sammanfattning och teoretiska kopplingar

Konstruktioner av faderskap kan skönjas inom samhällets olika nivåer, dels inom den övergripande ordning som styr konstruktionerna av kön i samhället och påverkar all annan konstruktion, och dels på en mer lokal nivå inom samhällets organisationer.

Socialtjänst- och behandlingsinstanser återfinns på denna lokala nivå och här handlar en väsentlig del av arbetet om att uppmärksamma olika motivationsfaktorer som kan bidra till en förändring hos individer, en förändring som dock inte kan ske utan ett mål. När det gäller valet av mål och önskan att nå detta så inverkar en rad olika faktorer, däribland de krafter inom individen eller i dess omvärld som gör att individen antingen blir stärkt eller hämmad i sin strävan att nå målet. Även om individen har en stark inre motivation till att exempelvis nå ett avbrott i drogbruket/upprätthållande av drogfriheten så har socialtjänst- och behandlingsinstanser en betydande roll för om målet uppnås eller inte. Om dessa instanser har institutionaliserat ett bemötande av fäder som utgår från traditionella konstruktioner av kön så kan detta bemötande resultera i att de individuella behov som fäderna har inte uppmärksammas. Sannolikheterna för fäderna att få sina motivationsfaktorer uppmärksammade och därigenom nå målet som innebär att sluta använda droger/upprätthålla drogfriheten, kan därför genom kontakten med dessa instanser minska. Genom att applicera ett socialkonstruktivistiskt perspektiv på motivationsbegreppet blir det således möjligt att förstå hur sociala konstruktioner av faderskap inom socialtjänst- och behandlingsinstanser kan inverka på studiens respondenter.

(17)

4. Tidigare forskning

I detta avsnitt redogörs det för en sammanfattning av den forskning som ansetts vara av relevans för studien. Avsnittet bygger på ett socialkonstruktivistiskt förhållningssätt och ämnar ge en förståelse för hur sociala konstruktioner av kön kan påverka faderskapet, de drogbrukande fäderna, bemötandet från socialtjänst- och behandlingsinstanser samt deras uppmärksammande av faderskapet bland annat som motivationsfaktor.

4.1 Faderskap

Utifrån sociala konstruktioner formas människors inställning till manligt och kvinnligt samt förväntningar och normer för hur könen ska bete sig. Därmed blir det som föräldrar fångar upp och införlivar i sin omgivning mer eller mindre direkta avspeglingar av de könskulturer som finns inom den aktuella kontexten (Léener- Axelsson, 1994). Konstruktionen av kön (och därmed även faderskap) sker bland annat genom lagstiftningar och socialpolitiska ställningstaganden. Det är ett skapande som uppmuntrar fadersnärvaro, och på olika sätt uppmanar fäder att vara delaktiga i barnens liv, detta bland annat genom olika ekonomiska åtgärder (Bangura Arvidsson, 2003). Dessa åtgärder kan delvis förklara den jämställdhetsutveckling som tycks ha bidragit till en värdeförändring i många mäns syn på familjelivet. Yrkeslivet är inte längre det enda utan relationerna till familjen tycks ha blivit viktigare (SOU 2005:

066). Utvecklingen mot en ökad jämställdhet kan dock även ha inneburit en ökad problematisering av faderskapet. Redan då de nya idealen för män och fäder lanserades under 1970-1980-talen uppstod en diskussion om svårigheterna fäderna stod inför. Oron rörde främst hur de skulle klara av att vara både ”macho” och

”velourpappa” (Plantin, 2001). Många fäder kan idag känna sig kluvna då de förvärvsarbetar mindre, och istället stannar hemma i större utsträckning och att de därmed inte finansiellt anser sig vara en ”god man”. Detta samtidigt som de alltså vill vara hemma i större utsträckning och därigenom vara mer engagerade i sina barn (Doucet, 2006). Trots den jämställdhetsutveckling som tycks ha bidragit till att män och kvinnor idag talar om samma aspekter rörande barnahavandet så finns det forskning som tyder på att de lägger olika värderingar i de ord som förknippas med föräldraskapet. Ord som ansvar är för män fortfarande till stor del starkt knutet till de traditionella områdena som försörjning och liknande. Detta kan bero på att den moderna fadern ännu inte kunnat forma sitt faderskap ordentligt. De förebilder som finns är därmed både traditionella och moderna, vilket skapar en otydlighet i bildandet

(18)

av det egna faderskapet (Bäck-Wiklund & Bergsten, 1997). Sociologerna Berg och Johansson (1999) framhåller att man i samhället undviker att konfrontera de motsättningar och de ambivalenser som präglar dagens maskuliniteter genom att på ett okritiskt sätt just placera den moderna fadern i motsättning till den traditionelle fadern (ibid). Problematiken i detta blir att fäder å ena sidan framstår som viktig och det finns engagerade och omvårdande fäder, å andra sidan genomsyras samhället av olika föreställningar om att fadern är en sekundär förälder (enligt Bangura Arvidsson, 2003, s 31). Män får ofta höra att de är ansvarslösa när det gäller barn men bakom denna manliga ansvarslöshet kan det dölja sig en manlig maktlöshet, en rädsla för det ökade ansvaret för barn och hem, med lite stöttning från det övriga samhället (Léener Axelsson, 1994).

4.2 Drogbruk och faderskap

Ovan synliggörs hur fäder kan uppleva känslor av maktlöshet då de stämplas som oansvariga av det omgivande samhället. De drogbrukande fäderna kan dock uppleva en dubbel stämpling, då de förutom att de ses som oansvariga utefter sitt kön även anses vara det i egenskap av drogbrukare. De drogbrukande fäderna tycks ofta vara medvetna om de samhällskrav och de traditionella roller som återfinns i samhället på engagerade fäder, detta tycks dock vara något som de mer eller mindre framgångsrikt lyckas leva upp till. Männen vill engagera sig mer i sina barn och de upplever många gånger att de betyder mycket för sina barn men en känsla av maktlöshet infinner sig då de inte lyckas leva upp till de krav som ställs på dem som fäder (Bangura Arvidsson, 2003). Resultaten från McMahon, Winkel, Suchman och Rounsavilles (2007) pilotstudie pekade på att fäderna trots sina problem försökte agera förälder på ett normgivet sätt. Männen hade blivit involverade i sina barns liv tidigt under graviditeten men i samband med att relationen till partnern upphörde så försämrades även relationen till barnen.

4.3 Motivationsfaktorer

Genom intervjuer med kvinnor har det visat sig att graviditeten kan vara en motivationsfaktor till att avbryta drogbruket (t.ex. Hilte & Laanemets 2000, Blomqvist 2002, Andersson 1991, Dahlgren 1992). Män kan sannolikt ha liknande upplevelser som kvinnor när det kommer till motivationsfaktorer i sina liv förknippade med faderskap, detta har dock inte uppmärksammats i samma utsträckning (Byqvist, 1997).

Mäns vetskap om att de ska bli fäder skapar många gånger förhoppningar om att

(19)

barn och familjeliv ska vara en hjälp bort från drogbruket och försök görs för att lämna eller kontrollera drogbruket (Bangura Arvidsson, 2003). Det finns ett antal studier som pekar på att fäder försöker att kontrollera eller avbryta drogbruket i samband med graviditeten, samtidigt finns det även studier som pekar på att männen trots dessa försök inte upprätthåller drogfriheten då barnet väl är fött. Förklaringarna till varför dessa försök inte lyckas kan variera men det kan bland annat handla om att faderskapet kräver mer än vad männen först tror och att de genom barnets födsel konfronteras med fadersrollen och en rädsla för att ta ansvar (Trulsson, 2002). Det finns även studier som pekar på att de drogbrukande männen nämner barnen som viktiga i deras liv men att de ändå inte har någon avgörande betydelse för deras beslut att upphöra med drogbruket. I dessa studier tycks andra faktorer så som stöd från sociala nätverk och negativa och sociala konsekvenser av drogbruket framhävas som mer betydelsefulla för avbrottet (Johnsson & Fridell, 1999). Även om yttre förändringar så som graviditet och olika viktiga livshändelser kan spela en väsentlig roll för möjligheten att ta sig ur ett drogbruk så är det slutligen individens sätt att tolka och reagera på dessa förändringar som i sista hand är avgörande. För att sedan ett upprätthållande av drogfriheten ska bli möjlig krävs det att drogfriheten har formats i samspel mellan en ökande inre styrka och tilltro till den egna förmågan. Även olika faktorer inom den sociala miljön, så som stödjande relationer, sociala nätverk och ett värdefullt engagemang är av betydelse för upprätthållande. Behandling eller annan organiserad hjälp och bemötandet från dessa utgör en begränsad del av de inflytanden som bidrar till en bestående lösning, men sådana insatser kan i många fall vara avgörande för att åstadkomma en vändpunkt eller för en process framåt (Blomqvist, 2002).

4.4 Bemötande inom Socialtjänst och behandling

I Socialstyrelsens rapport Narkomanvård på lika villkor? (2004) står att läsa att de skilda vårdbehov som anses finnas hos kvinnor och män kan bottna i föreställningar som inte alltid har med verkligheten att göra, utan snarare handlar om hur vi konstruerar män och kvinnor. Detta efterlevande kan resultera i att ”icke traditionella”

män inte blir bekräftade och inte får sina behov tillfredställda. Dessa män kan ses som de stora förlorarna i behandlingen då de i vissa fall kan ha likartade behov som kvinnorna men utan att få samma insatser (ibid). Männen har ansvar för barn och hem, något de vill hålla fast vid även i behandlingen, vilket de således inte får i en behandling där ”manlig tradition” råder. Detta har visat sig bland annat genom att vissa män som deltagit i den traditionella drogbehandlingen efterlyser

(20)

sådana inslag, som setts som mest väsentliga i drogbruksbehandling för kvinnor, exempelvis stöd i kontakten med barn och övrig familj (Byqvist, 1997). Det är just i interaktionen (eller den bristande interaktionen) med socialtjänst- och behandlingsinstanser som det ifrågasatta faderskapet manifesteras. Det vill säga att även representanter inom dessa instanser bidrar till skapandet av ifrågasatt faderskap genom att relatera till traditionella bilder av faderskapet, vilket i sin tur påverkar fädernas sätt att uppfatta sig själva som fäder. De drogbrukande fäderna som intervjuades av Bangura Arvidsson (2003) beskrev att de i kontakten med socialtjänsten fått sitt faderskap ifrågasatt. Fäderna påpekade själva att de ville vara delaktiga i sina barns liv men att de på grund av modersfixeringen många gånger fått kämpat för att få vara det inom dessa instanser. De intervjuade socialsekreterarna i denna studie förväntade sig att fäderna ville vara delaktiga i sina barns liv men att de måste stödjas och hjälpas i sin fadersroll eftersom den inte uppfattades falla sig lika naturlig som modersrollen (ibid).

Så länge en av föräldrarna (oftast modern) har ett gott engagemang i barnen så anses det inom vissa sociala instanser att den andra föräldern (oftast fadern) inte behöver involveras i någon vidare utsträckning. Socialarbetare är heller inte alltid förberedda på att arbeta med fäder, något som delvis leder till en ovilja att arbeta med dem, vilket i slutändan bidrar till ett osynliggörande av dem (Kåhl, 1995). Dagens drogbehandling måste bli bättre på att synliggöra och stödja fäder med drogbruksproblem och då behandlingen är inriktad mot själva föräldraskapet så är det av vikt att denna inte enbart är utformad utefter mödrarnas behov (McMahon et al 2007). En anpassad utformning och därigenom ett övergivande av könstraditionella föreställningar av faderskap är av vikt i och med att fäders engagemang i sina barn har ökat och samhällsbilden därigenom har förändrats (Byqvist, 1997).

5 . Resultat, tolkning och analys

Resultaten från studien kommer att tolkas och analyseras under detta avsnitt.

Inledningsvis redovisas en presentation av respondenterna därefter följer tolkning,

(21)

sammanfattning och analys av intervjuerna, detta i form av en tematisering som utgår från de teoretiska referensramarna och den tidigare forskningen. Respondenternas namn är fiktiva, likaså är vissa andra uppgifter, detta för att skydda deras identitet.

5.1 Presentation av respondenterna

Kim är 27 år, han har en dotter som är fem år och väntar ytterligare ett barn i sommar.

Han har en stabil relation med sin partner vilken är samma kvinna som han har dottern tillsammans med. Kim har ett långt drogbruk bakom sig, han började dricka då han var elva år och började med cannabis när han var cirka tretton år. Kim har under hela sitt liv haft kontakt med socialtjänsten och han har genomgått många olika typer av behandlingar. Bland annat har han varit tvångsomhändertagen enligt LVU och LVM. Sista behandlingen han genomförde skedde dock i form av frivillig 12- stegsbehandling. Idag har Kim varit drogfri i över tre år.

Sebastian är 32 år och han har en son som är tre år. Han beskriver den nuvarande kontakten med sonens mamma som stabil, de har delat umgänge och sonen kommer och går som han vill mellan familjerna. Sebastian beskriver sig själv som ganska unik i förhållande till många andra som befinner sig i ett drogbruk, bland annat så känner han att han har haft bra stöd från sin familj, han har vuxit upp med goda värderingar och menar att han har en bra mansbild med sig hemifrån. Sebastian har använt droger under större delen av sitt liv och han har haft kontakt med socialtjänsten sedan han var ungefär sjutton, det är först under det senaste året som han står utan kontakt med socialtjänsten. Han har genomgått vårdvistelser och kortare primärbehandlingar.

Sebastian har varit drogfri under drygt två år.

Daniel är 29 år, han har en biologisk son på tio månader samt en ”bonusson” på tolv år, Daniel bor idag tillsammans med sina söner och modern till barnen. Han förklarar att han har drogbrukat i princip hela sitt liv, han var tio år då han började sniffa. Även Daniel har haft en långvarig kontakt med socialtjänsten, och har varit aktuell inom behandlingsväsendet sedan 2004. Daniel påbörjade sin senaste behandling 2006 och han beskriver att denna gång var det han själv som bestämde sig för att sluta, därmed blev det även definitivt. Vetskapen om graviditeten fick han då han befann sig i behandlingen och han bodde kvar på behandlingshemmet fram till att barnet skulle födas. Daniel har varit drogfri sedan september 2007

(22)

Kenneth är 27 år och han har en dotter som är nio år gammal, han är och var inte tillsammans med barnets mor då barnet föddes. Då dottern föddes befann han sig i ett drogbruk och han missade då graviditeten och dotterns födsel. Han har drogbrukat sedan tonåren och på grund av detta har socialtjänsten ständigt funnits närvarande i hans liv. Kenneth har genomgått rad olika behandlingar, han har bland annat varit tvångsomhändertagen enligt LVM. Kontakten med barnet och barnets mamma är idag god. Han menar att det är först nu då han är drogfri som han verkligen kan förstå att han har en dotter. Kenneth har varit drogfri under ett år.

5.2 Sociala konstruktioner av faderskap

Tidigare forskning angående faderskap, drogbruk och motivationsfaktorer samt teoretiska referensramar angående socialkonstruktivism och motivation gör det möjligt att tolka och förstå hur sociala konstruktioner av kön inverkar på behandlingspersonalens och socialtjänstens bemötande av drogbrukande fäder. Dessa instanser påverkas dels av de konstruktioner av kön (och därmed även faderskap) som finns i samhället och dels av den konsensus som råder inom själva organisationen (jfr Berger & Luckmann, 1966). Genom att synliggöra dessa föreställningar som finns angående faderskap blir det möjligt att förstå varför betydelsen av föräldraskap för fäder samt faderskapet som motivationsfaktor inte tycks uppmärksammas inom dessa instanser. I detta avsnitt strävar vi efter att försöka förstå hur respondenternas har påverkats av dessa föreställningar.

5.2.1 Med det traditionella faderskapet som ideal

Slutsatser från tidigare forskning pekar på att en konflikt kan uppstå mellan fädernas nya bild av faderskapet och den traditionella bilden som fortfarande tycks finnas.

Fäderna i denna studie talade om upplevda krav på att vara som den traditionella fadern, något som de också försökte efterleva bland annat genom att stå för den ekonomiska biten. Detta samtidigt som de försökte att vara känslomässigt engagerade och ta ansvar för barnen, något som mer förknippas med den moderna fadern. Daniel Sebastian och Kenneth gav en förståelse för hur dessa motsättningar kan yttra sig;

Daniel: ”Man ska ta ansvar som man, se till att det finns pengar, trygghet och allt.

Jag ska ta ansvar, och skulle i princip ligga och krama henne, tatuera samtidigt och betala räkningarna. Alla pappor känner nog att de måste prestera”

(23)

Kenneth: “Man har byggt upp en bild i skallen av hur man ska göra och vara som pappa, man ska ta ansvar…jag vill men har svårt att samtidigt visa känslor för min dotter, säga att jag älskar henne och visa henne kärlek ”

Sebastian: ” … Först tyckte jag nästan att barnet var ett hinder, man skulle göra som alla andra och på deras sätt. Äta middag med sallad och sådant. Gå omkring och vara normal liksom… Man blev stämplad av samhället alla såg en och bemötte en som en sån där (se drogbrukare)”.

Ovanstående berättelser kan ge en förståelse för respondenternas försök att leva upp till de olika krav som kan finnas på fäder idag. En stämpling verkade dock ske då respondenterna inte uppfyllde de normer och krav som fanns gällande faderskapet, vilket kan ha resulterat i att de hindrades i att utforma en personlig fadersroll.

Respondenterna berättade hur denna stämpling bidrog till att de allt mer började frångå de krav de upplevde fanns på dem i egenskap av förälder. Daniel skildrade hur detta resulterade i att han inte längre agerar förälder utifrån vad som förväntas av honom, istället började han utforma sin egen ”annorlunda” fadersroll.

”Ska man agera förälder eller ska man vara förälder? Det är så jävla skönt när jag känner att det släpper mer och mer när det gäller att agera förälder. Nu vill jag inte bara agera, jag vill vara förälder också, det är så jävla skönt. Det är så skönt att även jag gör som jag vill fast på mitt sätt… jag vill vara annorlunda och jag är liksom perfekt på alla sätt och vis för att vara jag liksom, det finns ingen som kan vara så mycket jag som jag är, det är en ganska cool känsla, man kan vara annorlunda”.

Utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och utifrån det som framkommit genom intervjuerna blir det möjligt att förstå hur konstruktioner av faderskap upprätthålls och skapas av individerna som lever och verkar i samhället. Dessa konstruktioner kan bidra till att skapa ideal och normer som ibland kan vara svåra att leva upp till. Butler (2007) talar om en upprepningsprocess, vilken innebär att samhällets förväntningar skapar fadern och därmed även bilden av originalet (ibid). Utifrån respondenternas berättelser blir det möjligt att tolka denna upprepningsprocess, detta då deras ursprungliga bild av den ideala fadern eller originalet nämligen var socialt konstruerad, de talade om sådant som en ”riktig” far bör göra. Respondenterna

(24)

menade att en riktig far gör som alla andra, nämligen äter middag med sallad, står för den ekonomiska biten, presterar och är känslomässigt engagerad. Fädernas syn på den traditionella fadern har likheter med slutsatser från tidigare forskning, nämligen att män tolkar ansvar utifrån traditionella områden så som försörjning och liknande. De förebilder som män har är både traditionella och moderna, vilket skapar en otydlighet i bildandet av det egna faderskapet (jfr, Bäck-Wiklund & Bergsten, 1997).

Respondenternas berättelser kan ge en förståelse för denna motsättning som tycks finnas mellan den traditionella och den moderna fadern. De ville göra som den traditionella ”riktiga fadern” (ekonomisk aspekt) samtidigt som de ville engagera sig mer i sina barn (känslomässig aspekt), något som förknippas med den moderna fadern. Den kluvenhet som härigenom kan uppstå mellan den traditionella och den moderna fadern, kan tillsammans med den stämpling som sker utefter kön och drogbruk, leda till en förståelse till varför respondenterna började utforma sin egen fadersroll och därmed frångå tidigare krav på fadersrollen. Detta kan tolkas utifrån Berger & Luckmann (1966) som menar att när motsättningar finns gällande individers beteende så kan individerna sträva efter att socialisera in sig i nya roller (ibid).

5.2.2 Respondenternas motivationsfaktorer

När det handlade om själva avbrottet från drogbruket hade respondenterna i denna studie vissa svårigheter att peka på specifika motivationsfaktorer som bidrog till att de valde att lämna drogbruket. Det blev dock möjligt att i respondenters berättelser förstå själva graviditeten som en betydelsefull motivationsfaktor för de första försöken att lämna och kontrollera drogbruket, även relationen till det födda barnet sågs som avgörande för en senare vändpunkt. I likhet med de slutsatser som framkommit i andra studier (jfr Bangura Arvidsson, 2003) visade det sig att respondenterna i denna studie försökte kontrollera eller avbryta drogbruket under graviditeten, men att dessa försök inte varade under någon längre tid. Sebastian beskrev hur rädslan över faderskapet i samband med barnets födsel bidrog till ett återfall;

”Jag och min partner var drogfria under graviditeten… När han (se sonen) föddes kände jag mig osäker, kunde inte ta ansvaret som pappa… Jag ville vara där och vara pappa men osäkerheten och rädslan tog över och jag tog ett återfall”

Ovanstående citat ger en förståelse för hur en yttre förändring i form av graviditet verkade som en motivationsfaktor för Sebastian att försöka lämna drogbruket under en tid. När barnet väl var fött konfronterades dock Sebastian med fadersrollen, vilken

(25)

han tolkade med känslor av osäkerhet och rädsla. Det som tycks vara avgörande för om individer fortsätter drogbruka handlar om hur denne tolkar och reagerar på förändringarna (Blomqvist, 2002). Sebastian beskrev att som fader så måste man kunna ta ansvar för sitt barn och kunna ge barnet det som barnet behöver. Denna förändring var något som han inte ansåg sig klara av oavsett hur stark viljan var.

Utifrån detta kan Sebastians konfliktsituation förstås som ett närmande-undvikande.

Denna konfliktsituation karaktäriseras enligt Jenner (2004) av en önskan att nå målet (faderskapet), men samtidigt en rädsla för själva målet. Sebastians rädsla för ansvaret kring faderskapet tycks därmed ha resulterat i att målet om att vara en drogfri fader inte uppnåddes på grund av att rädslan över själva fadersrollen vägde tyngre.

Respondenternas upplevelser i samband med graviditeten har likheter med slutsatser i tidigare forskning som pekar på att männen ofta försöker kontrollera eller avbryta drogbruket under graviditeten. Trots detta så medförde ofta rädslan för själva faderskapet och det ansvar som detta innebar att försöken att avbryta och kontrollera drogbruket misslyckades (jfr Trulsson, 2002).

De respondenter som beskrev det födda barnet som en direkt fungerande vändpunkt nämnde att detta kom i samband med att barnet var lite äldre. Kenneth berättade om relationen till det födda barnet som en direkt vändpunkt på följande sätt;

”Det var under primärbehandlingen och jag hade varit drogfri ett tag… Då pratade jag med min dotter i telefon, då kände jag att hon visade kärlek när hon började ringa… Då kände jag att det här (se vara drogfri) ska jag fortsätta med för hennes skull och för min egen. Det blev en drivkraft, jag ville vara en förebild för henne och jag vill inte att hon ska hamna i samma situation som jag”.

Motivationsfaktorer är komplexa och handlar inte bara om individens vilja att sluta drogbruka, utan även om målet, uppnåendets värde och misslyckandets sannolikhet (Jenner, 2004). De respondenter som beskrev relationen till barnet som betydande för avbrottet i drogbruket hade gemensamt att barnet vid denna tidpunkt var lite äldre. Att de nådde en vändpunkt då tycktes inte handla om att barnens ålder i sig påverkade motivationen utan att fädernas mål gällande att sluta använda droger hade ett högre värde än tidigare bland annat genom barnen. Detta värde vägde tyngre än rädslan att misslyckas med att leva upp till fadersrollen, som tidigare utgjort fokus och hindrat en varaktig förändring. Att vändpunkten kom senare i barnens liv skulle också kunna

(26)

tolkas med att fäderna genom behandling och tidigare försök att kontrollera drogbruket hade byggt upp en mer befäst motivation till att bli drogfria. I Kenneths fall kan man tolka det som att han hade hunnit bygga upp en motivation till att vara drogfri under tiden i behandling, när han sedan fick kontakt med dottern så kände han också hennes uppskattning av honom som far. Detta fick honom att befästa sin motivation till att bli drogfri. Detta kan tolkas utifrån Jenner (2004) som menar att andra människors uppskattning kan ha en stor betydelse för möjligheten att nå målet.

När det handlar om själva upprätthållandet av drogfriheten så föranleds den oftast av en inre vilja, sociala nätverk och en tillgång till ett värdefullt engagemang som skulle kunna ta över drogbrukets centrala roll i livet (Blomqvist, 2002). Daniel berättade hur en meningsfull sysselsättning, faderskapet och ansvaret som följer med det bidrog till ett upprätthållande av drogfriheten.

”… Barnen och familjen är också en jätteviktig motivation, inte bara för att jag inte vill förlora dem, utan också känslan av ett ansvar och att ha något att värna om, då jag varit knarksugen har jag tänkt att då förlorar jag mina pojkar… Barnen är det viktigaste, de är definitiva och det går inte att bara glömma och förlora dem”.

Barnen tycktes därmed ha en stor betydelse för Daniels val att upprätthålla drogfriheten. Daniels motivation till att vara drogfri kan tolkas utifrån Jenner (2004) som menar att motivation är beroende av att individens beteende är riktat mot något. I Daniels fall handlade detta om att inte börja använda droger igen eftersom han ville behålla sina barn. Han berättade även att en meningsfull sysselsättning var av stor betydelse för att han skulle kunna upprätthålla drogfriheten. Även detta kan tolkas som ett viktigt led i målsträvan, då det kan svara mot en känsla av självförverkligande (jfr Jenner, 2004). Detta går även att tolka utifrån Kurt Lewins tes angående mål och motivation, där rädslan att förlora barnen, en meningsfull sysselsättning och känslan av ansvar ligger i ena vågskålen och ”drogsuget” ligger i den andra. Här blir det möjligt att förstå att Daniels motivation, att upprätthålla drogfriheten, vägde tyngre än själva drogbruket.

Även det sociala nätverket skildrades som en betydelsefull motivationsfaktor till ett avbrott i drogbruket, men respondenterna talade även om hur det sociala nätverket kunde ha en negativ inverkan på förmågan att lämna drogbruket;

(27)

Sebastian: ”När man är i ett gäng finns inga tankar på att man ska sluta knarka. Det som är onormalt blir ju normalt då. Man sökte sig till likasinnade, alla andra drack ju och man fick en titel ett yrke, jag visste vad jag skulle göra resten av livet”.

Det sociala nätverket kunde i respondenternas berättelser tolkas som en motivationsfaktor för ett avbrott i drogbruket, detta samtidigt som deras relationer till den tidigare umgängeskretsen även tycktes bidra till att sätta upp gränser och normer för vad som ansågs vara ”normalt” inom gruppen. Sebastians berättelse om det sociala nätverket kan tolkas utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, vilket innebär att interaktion i gruppen skapar gemensamma sanningar om hur något är. Individen accepterar i sin tur dessa sanningar och handlar på ett sådant sätt som ses som naturligt och främjas i gruppen. Samtidigt så kan detta även innebära att individen handlar på ett sådant sätt som ses som onaturligt i förhållande till det övriga samhället (jfr Winter Jørgensen & Phillips, 2000). Respondenterna talade om att deras val att upprätthålla drogfriheten och avbryta drogbruket idag har bidragit till att de tvingades bryta kontakten med stora delar av det sociala nätverk som de hade i drogbrukslivet.

Detta kan förstås utifrån Jenner (2004) som talar om konfliktsituationen dubbelt närmande – undvikande, vilken kan uppstå när närmandet av ett mål för med sig förlusten av ett annat. I respondenternas fall handlade det om att målet var drogfriheten men att ett närmande av detta mål innebar en förlust av gamla vänner.

5.2.3 Bemötandet av faderskap inom socialtjänst och behandling

Socialtjänst och behandling utgör endast en begränsad del av de inflytanden som bidrar till en drogfrihet, men sådana insatser kan i många fall vara avgörande för att åstadkomma en vändpunkt eller föra en process framåt (Blomqvist, 2002). De könstraditionella föreställningar som finns i samhället återspeglas även inom dessa instanser och påverkar bland annat uppmärksammandet av motivationsfaktorer.

Respondenterna gav en förståelse för hur dessa konstruktioner blivit tydliga i deras kontakt med instanserna;

Kim: ”Bemötandet påverkas nog av hur det ser ut i samhället, man tänker att kvinnan har större ansvar än mannen för barnen, men dom har samma ansvar… Det är nog därför bara hon får hjälp i kontakten med barnen. Man borde uppmärksamma hela familjen, se helheten liksom”.

(28)

Kims upplevelser ger en förståelse för hur sociala konstruktioner av faderskap, som innebär att fadern inte har något ansvar för barnen, återfinns inom behandlingen.

Detta trots att det genom Kims berättelse går att förstå att han önskade att man borde uppmärksamma hela familjen eftersom fäderna har samma ansvar för barnen som mödrarna. Genom respondenternas berättelser gick det dock att förstå att det inom behandling och socialtjänst inte enbart handlade om ett aktivt osynliggörande av fäder utan respondenterna berättade även hur behandling och socialtjänst ibland omedvetet motverkade familjelivet i utformandet av insatserna. Daniel skildrade detta på följande sätt:

Daniel: ”Socialtjänsten har aldrig visat att jag är betydelsefull för min dotter, de har snarare motverkat familjelivet. De erbjöd mig en etta i samband med utslussen.. Det kan vara svårt att bo tillsammans med sin familj i en liten etta”

Utifrån ett Socialkonstruktivistiskt perspektiv går det att tolka detta osynliggörande som beroende av kvarlevande föreställningar som handlar om att kvinnan har det primära ansvaret för barnen. Respondenterna menar att fäder av idag har minst lika stort ansvar för barnen och därmed borde detta uppmärksammas inom socialtjänst och behandling. Fäderna berättade att de vill vara känslomässigt engagerade i sina barns liv och deras förändrade syn på faderskapet skulle kunna sättas i samband med den jämställdhetsutveckling som faktiskt har skett. Att Respondenterna inte uppmärksammades i samma utsträckning kan tolkas utifrån den upprepningsprocess som sker genom generationer och som befäster bilden av den ideala fadern (jfr Butler, 2007). Socialtjänst- och behandlingsinstansers bemötande influeras av dessa föreställningar men de har även genom den konsensus som finns inom själva organisationen befäst en egen bild av vad som ska ses som den ideala fadern. Detta kan ge en förklaring till varför den traditionella bilden av faderskapet kan leva kvar inom organisationerna trots att de har skett en jämställdhetsutveckling i samhället som innebär att betydelsen av faderskapet har förändrats (Berger & Luckmann, 1966).

Utifrån respondenternas berättelser om avbrottet från drogbruket och upprätthållandet av drogfriheten, går det att förstå att faderskapet varit en betydande motivationsfaktor för att nå dessa mål. För att socialtjänst- och behandlingsinstanser ska kunna ta tillvara på innebörden av faderskapet som motivationsfaktor blir det därmed av vikt att den bild som dessa har av faderskapet anpassas efter den innebörd som fäderna själva ger deras faderskap. En förändring i bemötandet av fäderna kan sägas vara av

(29)

vikt då behandlarna har en stor betydelse för huruvida klientens motivation kan resultera i ett mål eller inte.

(30)

6. Diskussion

Syftet med denna studie var att få en ökad förståelse för hur sociala konstruktioner av kön kan påverka socialtjänst- och behandlingsinstansers bemötande av drogbrukande fäder och fädernas motivation till att lämna drogbruket samt upprätthålla drogfriheten.

Detta avgränsades till följande frågeställningar: Hur kan bemötandet från socialtjänst och behandling påverka fädernas upplevelser av det egna faderskapet? Kan faderskapet vara en motivationsfaktor för respondenterna att bryta med drogbruket samt att upprätthålla drogfriheten? Hur har detta i sådana fall kommit till uttryck i deras liv? Genom applicerandet av Socialkonstruktivism, motivationsteorier, tidigare forskning och intervjuer anses studiens syfte och frågeställningar ha blivit besvarade.

De slutsatser som framkommit i denna studie har genererat betydelsefulla bidrag för ämnesområdet. Sociala konstruktioner av kön inom socialtjänst och behandling visade sig ha en inverkan på bemötandet av de drogbrukande fäderna, fädernas egna upplevelser av faderskapet, samt deras motivation att avbryta drogbruket och upprätthålla drogfriheten. Konstruktionerna av kön inom dessa instanser tycktes även ha bidragit till ett osynliggörande av respondenternas faderskap. Fäderna ville (liksom jämställdhetsutvecklingen pekar på) vara mer känslomässigt engagerade i sina barn, något som dock inte uppmärksammades i deras kontakter med socialtjänst- och behandlingsinstanser, vilket kan förklaras med att modersfixeringen ledde till att respondenternas fadersroll inte ansågs vara lika viktig som modersrollen.

Osynliggörandet inom socialtjänst och behandling bidrog till att fäderna först hade svårt att forma sina egna fadersroller då respondenternas bild av faderskapet utgick från hur de uppfattade att en ”riktig” (traditionell) fader skulle vara. De misslyckades dock med att leva upp till detta ideal. Misslyckandet bidrog i sin tur till att respondenterna upplevde det egna faderskapet som dåligt, varpå de strävade efter att finna en egen fadersroll. Rollen som drogbrukare och fader ledde i sin tur till att fäderna kände en dubbel stämpling, detta då de dels stämplades som oansvariga utefter sitt kön och dels på grund av att de var drogbrukare.

Faderskapet kunde förstås som en motivationsfaktor för respondenterna att avbryta drogbruket och upprätthålla drogfriheten, något som kom till uttryck på olika sätt i deras liv. Det handlade dock främst om att de genom att vara drogfria bättre kunde ta sitt ansvar som far, finnas där och få uppskattning av barnen. Att faderskapet som

References

Related documents

Antonovsky (2005) menar att för att arbetaren ska få en känsla av hanterbarhet är det viktigt att han eller hon känner att det finns någon att vända sig till då man behöver

En studie (Cook & Doyle. 2002) har gjorts som jämför hur bra relation klient och terapeut får över internet vad avser förmågan att jobba tillsammans med att lösa problemet.

Agnew (2001) förklarar att när det gäller våldsbrott så kan de sociala påfrestningarna en individ utsätts för skapa negativa känslor inom individen såsom ilska och

Vi undersöker inte hiv i vår studie, men ett återkommande resonemang i våra intervjuer och citaten ovan har varit hur Caring youth hjälper, stöttar och ger råd

”De Andra” är de koloniserade som kommer till Väst, i detta fall marockanska gatubarn, de blir underordnade i media genom att konstrueras med negativa diskurser som

BBIC är bra att använda när det gäller barn som man är mycket bekymrad över, för att man då ska kunna täcka in allt och inte missa något som barnet kan ha problem med.. Vid

%) som gör detta högst några gånger i månaden. Bara 2 av 60 svarar att de inte alls instämmer med påståendet. Att många attribuerar sin nykterhet till Gud, kanske inte är så

Syftet med detta arbete är att utifrån aktuell svensk forskning kring mäns våld mot kvinnor i nära relationer analysera och granska vilka teoretiska perspektiv som används för att