AKADEMIN FÖR HÄLSA OCH ARBETSLIV
Avdelningen för vårdvetenskapEn litteraturstudie om sjuksköterskors
erfarenheter av att vårda patienter inom
den palliativa vården.
Examensarbete inom omvårdnad 15 hp.
Emma Andersson och Amanda Söderhäll
2020
Examensarbete, Grundnivå (kandidatexamen), 15 hp Omvårdnad
Sjuksköterskeprogrammet
Teorier- och forskningsmetoder inom omvårdnad Handledare: Eva Dahlkvist
Sammanfattning
Bakgrund
Sjuksköterskan har en central roll inom den palliativa vården och har
omvårdnadsansvaret för patienten. Inom denna roll ingår lindrandet av lidande, både fysiskt och psykiskt. Palliativ vård har som mål att förbättra livskvaliteten för patienten och dess närstående. Detta görs genom att driva en individanpassad vård utifrån
patientens behov. Syfte
Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter inom den palliativa vården.
Metod
Denna litteraturstudie utformades utifrån en deskriptiv design och 13 vetenskapliga artiklar användes i resultatet, dessa artiklar söktes fram via databasen PubMed. Huvudresultat
Resultatet i studien visade att uppbyggnaden av en god relation med patient och
anhöriga är viktigt för att bedriva en god vård, detta underlättade vid en individanpassad vård. Sjuksköterskan hade även en viktig roll i att stötta närstående till den palliativa patienten. Symtomkontroll inom den palliativa vården var av stor vikt för att patienten ska slippa obehag och smärta. Sjuksköterskorna belyste även vikten av ett fungerande team för att kunna bedriva en god vård.
Slutsats
Sjuksköterskorna ansåg att uppbyggnaden av en god relation med patienten var grunden till att kunna bedriva palliativ vård på ett bra sätt. Resultatet i studien visade att
sjuksköterskan har en central och viktig roll inom den palliativa vården och att de inte bara vårdar patienter, utan även anhöriga som hanterar sin sorg.
Abstract
Background
The nurse has a central role in palliative care and has the nursing responsibility for the patient. This role includes the alleviation of suffering, both physically and mentally. Palliative care aims to improve the quality of life for the patient and their relatives. This is done by running an individualized care, based on the patient's needs.
Aim
The aim of the study was to describe nurses’ experiences of caring for patients in palliative care.
Method
This literature study was based on a descriptive design and 13 scientific articles were used in the result. The search for articles was made through the database PubMed. Results
The results of the study showed that building a good relationship with the patient and relatives is important for conducting good care, this facilitated individualized care. The nurse also had an important role in supporting relatives of the palliative care patient. Symptom control in palliative care was of great importance for the patient to avoid discomfort and pain. The nurses also highlighted the importance of a functioning team to be able to provide good care.
Conclusion
The nurses considered that building a good relationship with the patient was the basis for being able to provide palliative care in a good way. The results of the study showed that the nurse has a central and important role in palliative care and that they not only care for patients, but also relatives who manage their grief.
Innehållsförteckning
1. Introduktion ... 1
1.1 Sjuksköterskans ansvarsområden ... 1
1.2 Definitionen av palliativ vård ... 1
1.3 Den palliativa vårdens värdegrund ... 2
1.4 De fyra hörnstenarna inom palliativ vård ... 2
1.5 De 6 S:n inom palliativ vård ... 3
1.6 Sjuksköterskans roll inom palliativ vård ... 3
1.7 Sjuksköterskans kompetens ... 4
1.8 Studiens teoretiska referensram – Katie Erikssons teori ... 4
1.8 Problemformulering ... 5 1.9 Syfte ... 5 1.10 Frågeställning ... 5 2. Metod ... 5 2.1. Design ... 6 2.2. Sökstrategi ... 6 2.3. Urvalskriterier ... 7 2.4. Urvalsprocess ... 7 2.5. Dataanalys ... 8 2.6. Forskningsetiska överväganden ... 8 3. Resultat ... 10
3.1 Sjuksköterskors erfarenheter av en individanpassad vård ... 10
3.1.1 Kommunikation inom palliativ vård ... 11
3.1.2 Symtomlindring och 0-HLR ... 12 3.1.3 Vikten av utbildning ... 13 3.1.4 Känslohantering ... 14 4. Diskussion ... 15 4.1. Huvudresultat ... 15 4.2. Resultatdiskussion ... 15
4.2.1 Sjuksköterskors erfarenheter av en individanpassad vård ... 15
4.2.2 Kommunikation inom palliativ vård ... 16
4.2.3 Symtomlindring och 0-HLR ... 17 4.2.4 Vikten av utbildning ... 18 4.2.5 Känslohantering ... 18 4.3. Metoddiskussion ... 19 4.3.1. Design ... 19 4.3.2. Sökstrategi ... 19 4.3.3. Urvalskriterier ... 19 4.3.4. Urvalsprocess ... 20 4.3.5. Dataanalys ... 20 4.3.6. Etiska överväganden ... 21 4.4. Kliniska implikationer ... 21
4.5. Förslag på fortsatt forskning ... 21
4.6. Slutsats ... 21
1
1. Introduktion
1.1 Sjuksköterskans ansvarsområden
International Council of Nurses (ICN) etiska kod för sjuksköterskor (2017) påtalar att en sjuksköterska ansvarar för fyra grundläggande områden, att förebygga sjukdom hos patienten, att lindra lidandet, främja hälsa samt återställa patientens hälsa.
Sjuksköterskan ska bemöta patienten med respekt och värdighet. Kulturella aspekter ska tas i åtanke samt patientens rätt till liv och egna val. Oavsett hudfärg, tro, sexuell
läggning, ålder, kön och funktionsnedsättning ska omvårdnad ges med respekt gentemot patienten.
1.2 Definitionen av palliativ vård
World Health Organization (WHO) (2020) definierar palliativ vård som ett
förhållningssätt för att förbättra patienters och närståendes livskvalitet. Detta innebär att lindra lidandet som uppstår hos patienten vid livshotande sjukdom vilket görs genom att tidigt upptäcka, bedöma och behandla symtom som smärta men även psykosociala och andliga faktorer. WHO har definierat vad den palliativa vården innebär genom nio olika punkter. Dessa är:
• Att mildra smärta och andra svåra symtom.
• Att bekräfta patientens liv och se döden som ett normalt förlopp. • Att varken påskynda eller fördröja döden.
• Att stötta patienten i att leva ett aktivt liv så länge som möjligt.
• Att stötta patientens närstående under sjukdomsförloppet, samt finnas som stöd i närståendes sorg.
• Att inrikta sitt professionella förhållningssätt både mot patient och anhörigas behov.
• Att bidra till främjandet av patientens livskvalitet som kan ge positiv påverkan på sjukdomsförloppet.
• Att anpassa de psykosociala och andliga aspekterna i patientens vård. • Att finnas tillgänglig i ett tidigt skede i sjukdomen tillsammans med andra
behandlingar som finns för att förlänga patientens liv. Dessa kan vara
2
1.3 Den palliativa vårdens värdegrund
Sundelöf (2018) tar upp att värdegrunden inom den palliativa vården kan förklaras med fyra ledord. Det första är närhet som är viktigt i livets slutskede då de flesta människor inte vill dö ensamma. Närstående är viktiga för att skapa närhet och trygghet för
patienten. Genom närhet är det lättare att identifiera behov och önskemål hos patienten. Det andra ledordet är helhet. Med helhet menas att kroppen och själen hör ihop. Det själsliga och det fysiska måendet påverkar varandra. För att patienten ska känna välbefinnande i livets slutskede är det viktigt att ta fyra aspekter i åtanke, dessa är: fysiska behov, psykiska behov, sociala behov och existentiella/andliga behov. Det tredje ledordet är kunskap, för att kunna bedriva god omvårdnad gentemot patient och dess närstående är det nödvändigt att vårdaren har god kunskap om palliativ vård. Det fjärde ledordet är empati som handlar om att sätta sig in i en annan persons situation och känslor. Inom palliativ vård har vårdaren som uppgift att möta varje enskild individs behov. Vårdare inom palliativ vård bör vara patientens fasta punkt, vara medkännande men även visa en disciplin och professionalism samt inte låta känslorna ta över. Sinclair et al. (2017) skriver att empati är ett känslomässigt svar på individens lidande, genom detta försöker man förstå och sätta sig in i patientens situation.
1.4 De fyra hörnstenarna inom palliativ vård
Sundelöf (2018) förklarar att palliativ vård består av fyra hörnstenar: symtomlindring, teamarbete, kommunikation och närståendestöd. Symtomlindring handlar om att
patienten ska få uppleva livskvalitet i livets slutskede. Genom tidig upptäckt av symtom och tidig insättning av åtgärder kan en god symtomkontroll uppnås. Även preventiva insatser för symtom är av stor vikt för patientens livskvalitet. Teamarbete är viktigt då en vårdprofession inte räcker till för att uppfylla patientens alla behov i livets slut. Jakobsson, Andersson och Öhlén (2014) och Grubaugh och Flynn (2018) nämner vikten av ett fungerande team och att varje vårdprofession är viktig för att kunna bedriva en god vård gentemot patienten. Varje profession har viktiga arbetsuppgifter inom den palliativa vården. Sundelöf (2018) nämner att utöver sjuksköterskan ingår läkare, undersköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut, dietist, kurator/psykolog och
3
Sundelöf (2018) förklarar att kommunikation är av stor vikt både inom teamet men även med patient och dess anhöriga. När kommunikationen är välfungerande kan en god relation mellan vårdgivare och patient skapas. Genom en god relation och
kommunikation kan patienten känna trygghet, men även känna sig sedd och hörd.
Närståendestöd handlar om att vårdaren finns där för de närstående då det inte bara är
patienten som drabbas vid obotlig sjukdom. Närstående ska orka med sin egen vardag, stötta patienten samt hantera sin egen sorg samtidigt. Genom att vårdaren finns som stöd för närstående under patientens vårdtid har de en ökad chans att orka under sjukdom och dödsfallet.
1.5 De 6 S:n inom palliativ vård
Lindqvist och Rasmussen (2014) beskriver att de ”6 s:n” är en struktur som används inom palliativ vård vid dokumentation men att det även används som ett förhållningssätt för att samla in kunskap om patienten. Dessa används i livets slutskede för att ge god vård. De 6 s:n består av begreppen: självbild, självbestämmande, sociala relationer,
sammanhang och strategier. Självbild handlar om att stödja patienten och att bevara sin
identitet utifrån sin beskrivning av sig själv, att patienten ska få vara sig själv fram till livets slut. Inom begreppet självbestämmande har sjuksköterskan en viktig roll som stöd för att patienten ska få känna sig delaktig och meningsfull i livets slutskede, att ha patientens vilja och behov i åtanke under vårdtiden. Johnson, Butow, Kerridge och Tattersall (2017) beskriver självbestämmande som rätten och friheten till att ta beslut utan andra parters inflytande. Likaså beskriver De Panfilis, Di Leo, Peruselli, Ghirotto och Tanzi (2019) att man bör respektera patientens värderingar och behov för att
patienten ska känna värdighet. Lindqvist och Rasmussen (2014) skriver även att sociala
relationer är en viktig aspekt för att bevara patientens livskvalitet och relationer med
närstående samt att kunna umgås med dessa utifrån patientens önskemål. De två sista begreppen sammanhang och strategier poängterar vikten av att samtala med patienten utifrån patientens egna önskemål, dessa samtal kan handla om hans/hennes levda liv, framtiden och döden.
1.6 Sjuksköterskans roll inom palliativ vård
4
uppbyggnaden av relationer är en stor del av sjuksköterskans roll inom palliativ vård. För att bygga en tillitsfull relation till patienten är det viktigt att sjuksköterskans sätter sig in i patientens situation, samt hittar en gemensam nämnare för att skapa en bra relation. I relationen har sjuksköterskan en viktig stödjande roll. En sjuksköterska kan stötta på många olika sätt, bland annat genom närvaro och uppmuntran. Det beskrivs även att sjuksköterskan bör leda och samordna en patientnära vård, detta utifrån patientens och närståendes behov. Sjuksköterskan leder omvårdnadsarbetet och en essentiell del av detta är att bedöma patientens omvårdnadsbehov samt vilka
omvårdnadsåtgärder som bör sättas in. Svensk sjuksköterskeförening (2013) beskriver att sjuksköterskan i samråd med läkare har en viktig roll vid beslut om 0 hjärt- och lungräddning (0-HLR). För att läkaren ska kunna ta beslut gällande 0-HLR är det viktigt att hen har information om patientens tillstånd och medicinska bakgrund. Ett beslut om att inte göra HLR vid ett hjärtstopp kan tas om patienten själv säger nej till detta, om läkaren bedömer att HLR inte kan återställa den spontana andningen och cirkulationen eller om det inte är till nytta för patienten att vårdpersonalen utför HLR.
1.7 Sjuksköterskans kompetens
Nilsson Kajermo, Johansson och Wallin (2014) beskriver att vården är i ständig utveckling då ny kunskap framkommer fortlöpande. Därför bör vårdpersonalen kontinuerligt uppdatera sig kring ny forskning, detta för att kunna bedriva en
patientsäker vård. Att vården är en organisation som gynnar lärande är därför av stor vikt. Det poängteras att både vetenskaplig kunskap och erfarenheter bör tillvaratas. Kompetens är ett viktigt begrepp inom hälso- och sjukvården. Personlighetsdrag, sociala aspekter, känslor och olika former av kunskap ingår i en individs kompetens. Sjuksköterskans kompetens grundar sig i tre områden, dessa är: ledarskap, omvårdnad i teori och praktik samt forskning, utveckling och utbildning. Svensk
sjuksköterskeförening (2010) belyser att sjuksköterskeutbildningen är uppbyggd utifrån 6 olika kärnkompetenser. Kärnkompetenserna består av en personcentrerad vård, samverkan i ett team, evidensbaserad vård, förbättringskunskap, säker vård och informatik.
1.8 Studiens teoretiska referensram – Katie Erikssons teori
5
beskrivs lidandet som en del av livet. Lidandet delas upp i outhärdligt och uthärdligt lidande. Det outhärdliga lidandet paralyserar människan och hindrar människan från att växa och utvecklas. Det uthärdliga lidandet är kompatibelt med människans hälsa. En lidande individ behöver tid och rum att hantera sina känslor. Eriksson delar upp lidandet i 3 delar: lidande av sjukdom, lidande av vård och lidandet av livet. Begreppet människa handlar om att man ska vara hel i kropp, själ och ande. En människa förändras hela tiden och är aldrig färdiglärd. Människan söker gemenskap där den får kärlek men även känslor av tro och hopp. I ett vårdande tillfälle där människan blir patient är han eller hon lidande. Begreppet vårdande handlar om kärlek och barmhärtighet. Som vårdare finns man där för att hjälpa lidande människor. Begreppet hälsa handlar om att vara hel i kropp, själ och ande. Människan vill hitta en mening med livet samt finna kärlek och gemenskap. Katie Erikssons teori kopplas till litteraturstudien då den är relevant gentemot den palliativa vården. Detta för att lidande, både kroppsligt och själsligt, ska kunna hanteras. Då den palliativa vården ska bedrivas utifrån ett individanpassat sätt passar Erikssons teori in då den sätter individen och dess behov i centrum.
1.8 Problemformulering
Tidigare forskning visar att sjuksköterskan har en viktig roll inom den palliativa vården. Sjuksköterskans utbildning och kunskap inom palliativ vård är av stor vikt för att kunna bedriva en god palliativ vård. Ändamålet med studien är att ta reda på betydelsen av sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård och hur dessa kan utveckla vården för de palliativa patienterna. Målet med studien är att sammanfatta sjuksköterskornas
erfarenheter av att vårda patienter i ett palliativt skede, samt vilka faktorer som är viktig för en utveckling av den palliativa vården som bedrivs idag.
1.9 Syfte
Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter inom den palliativa vården.
1.10 Frågeställning
Vilka erfarenheter har sjuksköterskor av att vårda patienter inom den palliativa vården och hur kan dessa erfarenheter tillvaratas för att utveckla framtida vård för patienter?
6
2.1. Design
En deskriptiv design används i detta examensarbete (Polit och Beck, 2017).
2.2. Sökstrategi
Databasen som tillämpas i studien är PubMed, denna databas består av vetenskapliga studier inom området omvårdnad enligt Polit och Beck (2017). Vid sökningarna i PubMed användes Medical Subject Headings (MeSH) som enligt Polit och Beck (2017) används för att få en mer exakt sökning. Fritext användes på vissa söktermer för att få ett bredare utfall av artiklar. För att smalna av sökningarna mot syftet kombinerades de booleanska söktermerna OR och AND. MeSH-termerna som användes bestod av;
palliative treatment, palliative care, terminal care, nurse och nurse-patient relation.
Begreppen experience och quality of life söktes i fritext, dessa söktermer valdes då de var relevanta mot syftet och ämnet palliativ vård. Sökordet quality of life valdes då livskvaliteten i livet, oavsett hälsotillstånd är viktigt för alla individer, även inom palliativ vård. I sökningarna användes begränsningarna full text, 10 år (2010–2020), engelska, adult 19+ samt att artiklarna skulle vara tillgängliga via Högskolan i Gävle. Dessa begränsningar tillämpades för att uppnå en uppdaterad forskning som även var relevant mot syftet. Se tabell 1: Sökstrategi.
Tabell 1: Sökstrategi
Databas. Begränsning ar,
sökdatum.
Sökord. Antal träffar. Möjliga
7
2.3. Urvalskriterier
Studiens inklusionskriterier var att artiklarna som valts ut har en kvalitativ eller kvantitativ ansats och svarar på litteraturstudiens syfte. I studien används endast primärkällor. Enligt Polit & Beck (2017) är primärkälla en originalbeskrivning av studien som beskrivs av forskaren själv. Exklusionskriterier för studien var reviews, artiklar som handlade om vård av barn i ett palliativt skede, artiklar som ej var
uppbyggda enligt IMRAD (Introduktion, metod, resultat och diskussion) och som ej var fritt tillgängliga via Högskolan i Gävles databaser samt artiklar som ej svarade på studiens syfte.
2.4. Urvalsprocess
Vid databassökningarna i PubMed identifierades 143 artiklar genom 2 olika
sökordskombinationer (Tabell 1). Dessa granskades sedan utifrån titel som resulterade i att 103 artiklar exkluderades då de inte ansågs svara på syftet eller vara relevanta till litteraturstudien. Totalt 40 artiklar granskades sedan utifrån abstrakt varav 19
exkluderades utifrån nämnda exklusionskriterier. De 21 kvarvarande artiklarna
granskades sedan i full text. Efter relevans- och kvalitetsbedömningutifrån Högskolan i Gävles granskningsmall exkluderades ytterligare 8 artiklar då de inte ansågs besvara på syftet till litteraturstudien, se bilaga 1 & 2. Slutligen svarade 13 artiklar på syftet och inkluderades i studiens resultatdel. Av dessa 13 artiklar var 11 kvalitativa, 1 kvantitativ och 1 mixed method.
Adult 19+ years Fulltext (MeSH-term) and Nurse-patient relation (MeSH-term) 18 st (0 st dubbletter) 1 st 1 st Antal artiklar:
8
Figur 1: Flödesschema som visar urvalsprocessen.
2.5. Dataanalys
Polit och Beck (2017) beskriver att en analys av teman kan användas när en litteraturstudie genomförs. Vid denna typ av analys letas det efter mönster och regelbundenhet. Teman som väljs utgår ifrån studiens syfte och frågeställningar och dess relevans gentemot studien. Artiklarna översattes från engelska till svenska. Vid granskningen av artiklarna lästes dessa först individuellt för att sedan läsas tillsammans. Aveyards (2014) granskningsmallar som finns åtkomliga via högskolan i Gävle
användes och sedan fördes artiklarna in i en tabell (se bilaga 3; Tabell 4 och Bilaga 4,
Tabell 5) för att identifiera teman till studiens resultat. Under resultatdelens process
framkom ett huvudtema och fyra subteman under skrivandets gång. Huvudtemat som framkom var: 3.1. Sjuksköterskans erfarenheter av en individanpassad vård.
Subteman som framkom var: 3.1.1. Kommunikation inom palliativ vård, 3.1.2. Symtomlindring och 0-HLR, 3.1.3. Vikten av utbildning och 3.1.4. Känslohantering.
2.6. Forskningsetiska överväganden
9
10
3. Resultat
Litteraturstudiens resultat har baserats på 13 vetenskapliga artiklar som besvarar studiens syfte; sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter inom den palliativa
vården. Sammanställningen av artiklarna resulterade i 1 huvudtema och 4 subteman
som redovisas i figur 2. Dessa kommer att presenteras i löpande text.
Figur 2: Huvudteman för resultat.
3.1 Sjuksköterskors erfarenheter av en individanpassad vård
Sjuksköterskorna i Danielsen, Sand, Rosland och Førlands (2018) studie beskriver att en bra start kan vara avgörande för att vården ska bli så kvalitativ som möjligt för
patienten. Delaktighet för patienten i vården är enligt sjuksköterskorna betydelsefull och således är det första mötet mellan patient, anhörig, sjuksköterska och läkare viktigt. Det är av stor vikt utifrån sjuksköterskornas erfarenheter vid palliativ vård, att ha en öppen och rak dialog mellan berörda parter. Parola, Coelho, Sandgren, Fernandes och
Apóstolo (2018) upplyser vikten av detta även i deras studie. Sjuksköterskorna beskriver utifrån deras erfarenheter att relationen är till grund för patientens vård då varje patient är unik och kan vårdas olika utifrån individuella önskemål.
11
Sjuksköterskorna i Penz och Dugglebys (2011) studie beskriver utifrån sina erfarenheter hopp som ett optimistiskt och positivt sinnestillstånd för patienter inom palliativ vård. Sjuksköterskorna förklarar att hopp är ett väldigt komplext begrepp som är svårt att sätta ord på. Hoppet är livsviktigt för patienterna, utan detta kan de uppleva att livet blir tomt. Hoppet motiverade och gav livet en mening för patienterna. Det svåraste för sjuksköterskorna var att bibehålla patientens hopp.
Sjuksköterskorna i Jang, Park, Kim och Changs (2019) studie betonar utifrån sina erfarenheter att hoppet är en viktig del för patienterna för att inte känna sig ensamma vid döden. Sjuksköterskorna beskriver att generellt är den största rädslan i livet för patienterna att dö ensam. Palliativ vård innebär att få patienterna att inte känna sig ensam, att finnas där för patienterna både emotionellt och vid kroppsliga förändringar. Vid vårdandet är det viktigt att förmedla värme och ömhet när en döende patient är medveten om sin död och/eller fruktar döden. Det är även viktigt att låta patienten interagera med anhöriga så mycket som möjligt så att de inte känner ensamhet när döden närmar sig. Sjuksköterskorna ansåg att vid vårdandet av en palliativ patient som förlorat medvetandet är det viktigt för sjuksköterskorna att vårda patienten värdigt och utifrån att patienten fortfarande är vid medvetande. Vid patientens närhet ska man undvika sårande ord och meningar då patienten kan bli upprörd. Sjuksköterskorna förklarar att patienten förväntade sig att vårdpersonalen ska lyssna, tro på dem och uppmärksamma dem fram till livets slut.
3.1.1 Kommunikation inom palliativ vård
12
hem och arbetade utifrån att respektera deras integritet. Sjuksköterskorna arbetade med fokus på att patienterna skulle hinna reflektera, återhämta och förbereda sig.
Sjuksköterskorna i Stokes, Vanderspank-Wright, Bourbonnais och Wrights (2019) studie beskrev vikten av god kommunikation mellan patienten, familjen och det
vårdande teamet på en intensivvårdsavdelning. Sjuksköterskorna i studien förklarade att en god relation med patientens familj är grundläggande för att sjuksköterskan ska kunna ge patienten en värdig sista tid i livet. Uppbyggnaden av en god relation kräver tid samt anpassning av sjukhusmiljön, detta genom att skapa miljön mer intim och personlig för att familjen ska känna sig trygg på avdelningen. Anpassandet av sjukhusmiljön var viktig för familjen, då de behövde en trygg plats att sörja och bearbeta på.
Sjuksköterskorna i Kisorio och Langleys (2016) studie beskrev att stödja patienten kan innebära att patienten ska känna sig bekväm med den palliativa vården.
Sjuksköterskorna uppmuntrade även till att anhöriga besökte patienten då det kunde skapa trygghet för patienten. Stöd för familjen är viktigt vid palliativ vård.
Sjuksköterskorna förklarar utifrån deras erfarenheter att det är viktigt att det finns tid för att stödja familjen. Stöd kan ges genom att sjuksköterskan finns närvarande, samt för att ge tröst.
Utifrån sjuksköterskornas erfarenheter i Parola et al. (2018) studie ansåg
sjuksköterskorna att anhöriga spelar en stor roll i patientens vård. Anhöriga kan behöva föra vidare patientens talan i livets slutskede i syfte att framföra patientens önskemål för en individanpassad vård. Sammanfattningsvis belyste sjuksköterskorna i Parola et al. (2018) och Jang et al. (2019) studier att sjuksköterskor ansåg vid palliativ vård att det är viktigt att anhöriga har fått information om patientens tillstånd och vård så att de kan acceptera och förbereda sig inför patientens död. När en familjemedlem närmar sig döden i ett palliativt skede är det viktigt att ge anhöriga tid och utrymme att ta farväl på sitt sätt. (Jang et al. 2019)
3.1.2 Symtomlindring och 0-HLR
13
strategier för hur patienten ska kunna hantera smärtan. För att effektivisera
smärtlindringen samarbetar sjuksköterskan med andra vårdprofessioner så som ansvarig läkare. Ett flertal sjuksköterskor i studien ansåg att vården skulle underlättas om de fick förskrivningsrätt på vissa smärtstillande läkemedel, detta på grund av att läkaren inte alltid är lättillgänglig.
Sjuksköterskorna i Staats, Tranvåg och Grovs (2018) och Wu, Oliffe, Bungay och Johnsons (2015) studier beskriver att inom palliativ vård är det viktigt att patienten är smärtfri och utan ångest sista tiden i livet. Att respektera patientens önskningar och behov, samt säkerställa att patienten har en behaglig tillvaro under den sista tiden i livet. Sjuksköterskorna beskriver hur symtomlindring i form av läkemedelskit är ett väl användbart verktyg för sjuksköterskor inom palliativ vård. Detta kit kan bestå av läkemedel som dämpar ångest och smärta för patienten. För att nyexaminerade sjuksköterskor skulle känna sig trygga med användningen av läkemedlet beskriver sjuksköterskorna utifrån deras erfarenheter vikten av välstrukturerade rutiner, planering och samarbete med läkare. Detta ökade självförtroendet för sjuksköterskorna och ökade användandet av palliativa läkemedelskit i framtiden.
Sjuksköterskorna i Pettersson, Höglund och Hedströms (2018) studie beskriver att i ett palliativt skede är döden oundviklig och 0 hjärt- och lungräddning (0-HLR) kan förekomma inom denna vård typ. 0-HLR innebär att man inte ger hjärt- och
lungräddning när en patient får hjärtstillestånd, detta till anledning av att patientens kropp inte orkar mer och stänger av som ett symtom på patientens tillstånd. Utifrån sjuksköterskorna i studien och deras erfarenheter, belyser de vikten av att ha en konversation med patienten och eventuellt anhöriga innan beslutet tas, samt informera om varför beslutet bör tas och vad 0-HLR innebär. Detta kan kopplas till det
sjuksköterskorna i Kisorio och Langleys (2016) studie förklarar att de sällan är med i läkarnas beslutsprocess angående patientens vård. Däremot förklarar sjuksköterskorna att de vill vara deltagande då de har mycket patientkontakt och kan föra patientens talan i beslutsprocessen.
3.1.3 Vikten av utbildning
Sjuksköterskorna i Parola et al. (2018) studie belyser vikten av ett välfungerande team inom palliativ vård. De beskrev att möjligheten att ventilera känslor och tankar
14
I Parola et al. (2018) och Spelten, Timmis, Heald och Duijts (2019) studie beskriver sjuksköterskorna utifrån sina erfarenheter av palliativ vård att de fick uppleva relationen med sig själv och lärde sig nya saker om sig själv. Flertalet sjuksköterskor upplevde att det uppkom tankar om sin egen dödlighet och att detta ledde till ett förändrat levande. Förändringen kunde ske genom sättet de tänker, hur de är och hur livet ska levas. Sjuksköterskorna ansåg även att vissa upplevelser är utmattande. Det tillhörde
vanligheterna att sjuksköterskan kände att de saknade kompetens vid vårdandet av en patient. Sjuksköterskorna beskrev att man tog med sig jobbet hem och att tankarna om patienten ofta fortsatte hemma. De försökte även distansera sig från det emotionella som en skyddsstrategi, vilket kunde leda till en känsla av utmattning. Utifrån
sjuksköterskornas erfarenheter av palliativ vård belystes behovet av att debriefing är väldigt viktigt då arbetet har en tung känslomässig belastning. De beskrev även att palliativ vård ofta är belönande vilket kunde bero på patientens och anhörigas
tacksamhet och uppskattning, samt att sjuksköterskorna kände att jobbet de gör var av nytta för patienten och dess välmående den sista tiden i livet.
3.1.4 Känslohantering
Sjuksköterskorna i Jang et al. (2019) och Lindley & Cozads (2017) studier betonar vikten av utbildning inom palliativ vård. Detta för att kunna bedriva en värdig emotionell och fysisk vård för patientens sista tid i livet. Sjuksköterskorna kunde uppleva känslomässig utmattning vid palliativ vård, vilket de inte lärde sig att hantera under grundutbildningen. Sjuksköterskorna förklarar utifrån sina erfarenheter att organisationer som bedriver palliativ vård bör investera i utvecklingen av kunskap för sjuksköterskor inom den palliativa vårdformen. I studierna granskas hur sjuksköterskors kunskap har ett samband med arbetsmiljö och omsättning av personal. Studien
15
4. Diskussion
4.1. Huvudresultat
Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter inom den palliativa vården. Resultatet i studien visade att
sjuksköterskorna ansåg att det var av stor vikt att skapa och bygga upp en bra relation med patienten och dess anhöriga, uppbyggnaden av relationen var till stor hjälp vid bedrivandet av en individanpassad vård. Vid palliativ vård är det viktigt att man
fokuserar på symtomkontroll och att patienten får ett värdigt slut utan smärta och andra jobbiga symtom. Sjuksköterskorna upplyser att det är viktigt att ge stöd för familjen och finnas närvarande för dem i de svåra tiderna. Resultatet i studien visade även att ett fungerande teamarbete mellan olika vårdprofessioner är viktigt för att kunna bedriva en god vård och omvårdnad gentemot patienten och dess anhöriga. Sjuksköterskorna ansåg att det är av stor vikt att få ventilera känslor med annan vårdpersonal, detta i sin tur ledde till ett förbättrat välmående och ett starkare team.
4.2. Resultatdiskussion
4.2.1 Sjuksköterskors erfarenheter av en individanpassad vård I ett flertal av artiklarna beskrev sjuksköterskorna utifrån deras egna erfarenheter att patientens delaktighet har stor betydelse för att bedriva en kvalitativ vård. Dessa
sjuksköterskor förklarade även att patienterna ville att vårdpersonalen skulle lyssna, tro på dem och ge patienterna uppmärksamhet genom hela vårdförloppet (Danielsen et al. 2018 & Jang et al. 2019). Tidigare forskning har visat att patienterna, oavsett vad de drabbats av i livet och vilken sjukdom de utsatts för, ville behandlas som den människa de alltid varit. Detta i sin tur gav en högre livskvalitet för patientens sista tid i livet (Werklander-Harstäde, Sandgren, Benzein och Östlund, 2019.). Paralleller kunde dras mellan dessa studier då patientens delaktighet är av stor vikt för att bedriva en god vård. Genom att vårdpersonal lyssnar på patienten och sätter den i fokus så får patienten bibehålla sin identitet och sin livskvalitet genom det palliativa vårdförloppet.
16
respekteras, detta för att patienten ska få känna värdighet (De Panfilis et al. 2019). Sammanfattningsvis poängterar ovannämnda studier vikten av att respektera patientens behov och önskningar genom hela vårdtiden. Genom detta har patienten förutsättningar till att påverka sin vård utifrån sina egna behov, detta leder till att patienten får behålla kontrollen över sin egen kropp och sinne.
Att inte känna ensamhet när döden närmar sig ansåg sjuksköterskorna vara en rättighet. Många patienters största rädsla var att dö ensam, därför har både anhöriga och
sjuksköterskor en viktig roll för att minska känslan av ensamhet hos patienten (Jang et al. 2019). Ett av ledorden inom den palliativa vårdens värdegrund är närhet. Närheten är viktig för att patienten inte ska känna sig ensam men även för att patienten ska få känna trygghet i livets slut (Sundelöf, 2018). För att minimera patientens känsla av ensamhet behöver dennes behov och önskningar sättas i centrum och respekteras av inblandade parter. Detta stärks av Erikssons teori som handlar om att minska det kroppsliga och själsliga lidandet hos patienten, detta görs genom att individen sätts i centrum (Lindström, Lindholm Nyström och Zetterlund, 2017).
Sjuksköterskor beskriver hopp som ett sinnestillstånd med positivitet och optimism, dock är hopp ett komplext begrepp som är svårt att sätta ord på. De förklarar att hoppet gav patienten en mening med livet (Penz och Duggleby, 2011). Detta kan kopplas till Erikssons omvårdnadsteori då hopp är något hon poängterar i begreppet människa. Att människor söker kärlek, men även tro och hopp i livet.
4.2.2 Kommunikation inom palliativ vård
I ett flertal studier beskrev sjuksköterskorna att de hade erfarenhet av att patienterna ofta kände sig bekväm med den palliativa vården när sjuksköterskorna involverade anhöriga i deras vård. Närstående skapade trygghet för patienten och samarbetet mellan
17
Lindholm Nyström och Zetterlund, 2017). Utifrån utvalda artiklar så beskrivs det tydligt att sjuksköterskornas samarbete med närstående har givit god effekt för att både
patienten och dennes närstående har känt att den sista tiden i livet tillsammans blivit så kvalitativ som möjligt.
4.2.3 Symtomlindring och 0-HLR
I sjuksköterskans arbetsroll inom palliativ vård ingår smärtlindring och symtomkontroll (Kaasalainen et al. 2013). Tidigare forskning nämner att sjuksköterskors erfarenheter från symtom- och smärtlindring av palliativa patienter kunde leda till förändringar i patientens läkemedel, detta kunde ändras utifrån rekommendationer av sjuksköterskan och dess tidigare erfarenheter (Oliver et al. 2018). Annan forskning nämner att
symtomlindring är en av de fyra hörnstenarna inom palliativ vård. Genom att tidigt sätta in åtgärder och upptäcka symtom kan man uppnå en god symtomkontroll (Sundelöf, 2018). Paralleller kunde dras mellan ovannämnd litteratur då symtomlindring är av stor vikt inom palliativ vård, detta för att minimera lidandet hos patienten och för att
patienten ska ha en dräglig tillvaro sista tiden i livet. Detta stärks av Erikssons teori som förklarar att lidande är en del av livet och den lidande människan behöver tid och rum att hantera detta (Lindström, Lindholm Nyström och Zetterlund, 2017).
Inom palliativ vård är det viktigt att patienten är smärtfri och utan ångest sista tiden i livet. En behaglig tillvaro för patienten är av stor vikt, detta kan man skapa genom att sätta patientens önskningar och behov i centrum (Staats, Tranvåg och Grov, 2018. och Wu et al. 2015). Annan forskning skriven av Sinclair et al. (2017) är att människans empati är ett känslomässigt svar på andra individers lidande. Empatin gör att
sjuksköterskan försöker förstå och sätta sig in i patientens situation. Likheter mellan dessa studier kunde dras då sjuksköterskan bör känna empati för patienten vid ångest eller smärta och då ge en god vård utifrån patientens önskningar och behov. WHO (2020) stärker ovannämnda artiklar då de skriver att vårdpersonal ska bidra till att främja livskvalitet. Detta kan görs genom en god symtomkontroll.
18
2016). Självbestämmande handlar om rätten att ta beslut utan någon annans inflytande. Patienten har rätt att vara med i beslutsprocessen och känna sig delaktig enda fram till livets slut. Här har sjuksköterskan en viktig roll i att stötta patienten (Lindqvist och Rasmussen, 2014. och Johnson et al., 2017). Ovannämnda studier poängterar vikten av delaktighet för patienten och hur sjuksköterskan kan föra patientens talan när patienten inte har möjlighet att vara delaktig. Detta kan kopplas till Erikssons omvårdnadsteori som nämner att vårdande handlar om kärlek och att man som vårdare ska finnas där för att hjälpa lidande människor (Lindström, Lindholm Nyström och Zetterlund, 2017). Sjuksköterskan visar kärlek och hjälper den lidande människan för att uppfylla dess behov och önskningar.
4.2.4 Vikten av utbildning
Sjuksköterskorna ansåg att utbildning inom palliativ vård var av stor vikt då de ansåg att man inte lärde sig att hantera det emotionella som uppstår vid denna vårdtyp under grundutbildningen till sjuksköterska. Det var vanligt att en känslomässig utmattning hos sjuksköterskorna uppstod vid vårdandet av palliativa patienter (Jang et al. 2019. och Lindley och Cozad, 2017). Detta kan kopplas till ledordet kunskap inom den palliativa vårdens värdegrund då det handlar om att kunskap och utbildning är grunden till att kunna bedriva en god omvårdnad (Sundelöf, 2018). Paralleller mellan dessa studier kunde dras då kunskap och utbildning hjälper sjuksköterskorna att hantera händelser som uppstår inom den palliativa vården samt att de har sin kunskap att luta sig mot. 4.2.5 Känslohantering
Vikten av ett välfungerande team ansåg sjuksköterskorna inom palliativ vård vara av stor vikt. Ventilering av känslor ledde till ett starkare team. Sjuksköterskorna betonade vikten av debriefing då palliativ vård är ett känslomässigt påfrestande arbete.
Erfarenheterna av den palliativa vården gav sjuksköterskorna funderingar och tankar kring relationen med sig själv, genom detta arbetssätt lärde de sig nya saker om sig själv (Parola et al. 2018. och Spelten et al. 2019). Då sjuksköterskor idag spenderar en stor del av sin tid på arbetet, är det viktigt för dem att hantera sina känslor och tankar med sina kollegor på arbetet. Detta för att kunna släppa arbetet innan hemgång och inte behöva ta med sig betungande känslor hem. Den tidigare forskningen poängterar vikten av att ha en öppen diskussion mellan kollegor för att hantera jobbiga händelser inom arbetet (Funk, Peters och Roger, 2017). Detta stärks av tidigare forskning som
19
gemensamma mål. Men att även kommunikation och stöd, samt en fungerande känslohantering är en viktig del för att få ett välfungerande team (Sundelöf, 2018. Klarare et al. 2013. och Brighton et al. 2019).
4.3. Metoddiskussion
4.3.1. DesignEn litteraturstudie med deskriptiv design använde sig författarna av för att lyfta fram det valda syftet och få en översikt av tidigare forskning (Polit och Beck, 2017). Den här studien beskriver sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter inom den palliativa vården. Polit och Beck (2017) beskriver att en litteraturstudie kan användas för att undersöka befintlig forskning. Detta kan uppnå skäl till att starta en ny studie och fortsätta att forska inom ämnet.
4.3.2. Sökstrategi
Författarna till denna litteraturstudie utförde sökningar av lämpliga artiklar via databasen PubMed. Enligt Polit och Beck (2017) är PubMed en lämplig databas för forskning inom omvårdnad. MeSH termer och fritext har använts för att specificera utfallet av sökningarna och ge ett större urval av artiklar. Detta kan anses som en styrka då de centrala begreppen i studien användes för att ge en större möjlighet för att få relevanta artiklar som besvarar syftet. Cinahl är en lämplig databas för forskning inom omvårdnad som författarna hade kunnat använda sig av och troligtvis erhållit fler artiklar, detta kan anses som en svaghet i utfallet av artiklar (Polit och Beck 2017). Sökorden; palliative treatment, palliative care och terminal care kombinerades med den booleska termen OR då den utökade sökningen och omfattade något av de angivna sökorden. Den booleska termen AND kombinerades för att få med sjuksköterskor och erfarenheter i samma sökning (Polit och Beck 2017). Författarna ansåg att
kombinationerna OR och AND gav tillräckligt hög kvalitet på utfallet av artiklar utifrån syfte och frågeställning. Artiklar från nutid och 10 år tillbaka valdes utifrån att
författarna sökte efter relevant och aktuell forskning. 4.3.3. Urvalskriterier
Vid urvalet av artiklar kan inklusions- och exklusionskriterier ses både som en styrka och en svaghet. Polit och Beck (2017) skriver att inklusionskriterier används till stor fördel för att avgränsa artiklarna gentemot syftet. Dock nämner de att
20
engelska kan falla bort. Användandet av inklusionskriterier riktade artiklarna vid sökningen mot studiens syfte, det kan ses som en styrka. Svagheten av
inklusionskriterierna är att annan forskning inom området utesluts, vilket hade kunnat ge andra synvinklar på området. Styrkan med exklusionskriterierna är att icke-relevanta artiklar utesluts. Primärkällor har använts i litteraturstudien då Polit och Beck (2017) beskriver primärkällor som en originalbeskrivning av studien som är skriven av forskaren själv, detta medför att ingen information om studien faller bort. 4.3.4. Urvalsprocess
I litteraturstudien användes 13 artiklar i resultatet. Dessa granskades i full text och översattes. 11 artiklar var av kvalitativ ansats, 1 med kvantitativ ansats och 1 mixed method. Kvalitativa studier som användes i litteraturstudien ses som en styrka då Polit och Beck (2017) beskriver innehållet i kvalitativa studier som djupgående och med komplexa data av fenomenet. En svaghet med kvalitativa studier är att deltagargruppen i studien kan vara mindre och kan därför leda till att resultatet inte får flertalet synvinklar på området. Författarna i studien valde även att använda 1 kvantitativ och 1 mixed method, detta för att inte missa relevant fakta och det kan därför ses som en styrka. Vid granskningen av de vetenskapliga artiklarna användes Högskolan i Gävles gransknings- och kvalitetsmallar, se bilaga 1 och 2. Dessa mallar användes för att bedöma artiklarnas relevans gentemot syftet samt kvaliteten. Enligt Polit och Beck (2017) anses
användningen av dessa mallar som en styrka, då artiklarnas pålitlighet granskas och bedöms.
4.3.5. Dataanalys
En analys utifrån Polit och Beck (2017) användes i denna studie för att skapa en struktur och ett resultat som senare framgick i 4 huvudteman. Författarna började med att
granska artiklarna individuellt för att sedan utföra en gemensam granskning. Att
granska artiklar tillsammans med andra ger enligt Polit och Beck (2017) en opartisk syn på resultatet. Artiklarna skrevs ut i pappersformat och författarna använde sig av
21 4.3.6. Etiska överväganden
För att ha ett etiskt perspektiv har artiklarna granskats utifrån kvalitets- och
granskningsmallarna från Högskolan i Gävle. Detta innebär att etiska överväganden har diskuterats kring varje artikel. Vid skrivandet av studien togs det avstånd till fusk och plagiering, samt att den skrevs på ett objektivt sätt. Polit och Beck (2017) beskriver objektivitet som ett skrivande utan personliga värderingar och att de involverade författarna kommer fram till samma resultat, vilket styrker studien och dess trovärdighet.
4.4. Kliniska implikationer
Denna litteraturstudie kan bidra till att öka förståelsen för sjuksköterskans roll inom den palliativa vården samt bidra med ny kunskap till sjuksköterskor. Palliativ vård innebär att arbeta i team med andra vårdprofessioner för att tillgodose patientens behov och uppnå livskvalitet i livets slutskede. Denna patientgrupp finns på olika vårdinstanser och grundutbildade sjuksköterskor kan komma att möta dessa patienter i framtiden. Sjuksköterskan kan genom kunskap av föreliggande litteraturstudies resultat ge bättre omvårdnad och stöd till anhöriga.
4.5. Förslag på fortsatt forskning
Vid skrivandet av denna litteraturstudie uppkom flertalet aspekter som sjuksköterskor ansåg vara viktiga för att kunna bedriva en god palliativ vård. Dessa var att driva en individanpassad vård och ha patientens behov och önskningar i fokus, relationsskapande med patienter och anhöriga, sjuksköterskans roll för att bevara patientens livskvalitet genom symtomlindring samt vikten av ett fungerande teamarbete. Fortsatt forskning kan till stor fördel fördjupa sig i dessa aspekter då det beskriver den palliativa vården och hur sjuksköterskor och annan vårdpersonal bör bemöta och vårda patienter i livets slutskede.
4.6. Slutsats
22
23
5. Referenslista
* Artiklar utvalda till resultatdelen.
*
Alvariza, A. Mjörnberg, M. & Goliath, I. 2020. Palliative care nurses´ strategies when working in private homes – A photo-elicitation study. Journal of Clinical Nursing. Vol 29(1-2). Doi: 10.1111/jocn.15072Aveyard, H. (2014). Doing a literature review in Health and Social Care, a practical
Guide. Maidenhead: Open university Press.
Björvell, C. & Thorell – Ekstrand, I. (2014). Omvårdnadsåtgärder I: Ehrenberg, A & Wallin, L (red). Omvårdnadens grunder: Ansvar och utveckling. 2. Uppl. Lund: Studentlitteratur, ss 114.
Brighton, L-J. Selman, L-E. Bristowe, K. Edwards, B. Koffman, J. & Evans, J, C. 2019. Emotional labour in palliative and end-of-life care communication: A qualitative study with generalist palliative care providers. Patient Education and Counseling. Vol: 102(3). Doi: 10.1016/j.pec.2018.10.013.
Bylund-Grenklo, T., Werkander-Harstäde, C., Sandgren, A., Benzein, E. & Östlund, U. (2019) Dignity in life and care: the perspectives of Swedish patients in a palliative care context. International Journal of Palliative Nursing. 25(4), ss. 193-201 Doi:
https://doi.org/10.12968/ijpn.2019.25.4.193
*
Danielsen, B V. Sand, A - M. Rosland, J - H. & Førland, O. 2018. Experiences and challenges of home care nurses and general practitioners in home-based palliative care – a qualitative study. BMC Palliative care. Vol 17(1). Doi: 10.1186/s12904-018-0350-0. De Panfilis, L. Di Leo, S. Peruselli, C. Ghirotto, L. & Tanzi, S. 2019. “I go into crisis when …”: ethics of care and moral dilemmas in palliative care. BMC Palliative care. Vol: 18(1). Doi: 10.1186/s12904-019-0453-2.24
Funk, M L., Peters, S., & Roger, S K. (2017) The emotional labor of personal grief in palliative care: Balancing caring and professional identities. Qualitative Health Research. 27(14), ss. 2211-2221 Doi: 10.1177/1049732317729139
Grubaugh, L, M. & Flynn, L. 2018. Relationships Among Nurse Manager Leadership Skills, Conflict Management, and Unit Teamwork. The Journal of Nursing
Administration. Vol: 48(7–8). Doi: 10.1097/NNA.0000000000000633.
ICN. (2017) ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Svensk sjuksköterskeförening. https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-
svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf [Hämtad: 2020-09-17].
Jakobsson, E. Andersson, M & Öhlén, J. (2014). Livets slutskede I: Friberg, F & Öhlén, J (red). Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt 2. Uppl. Lund:
Studentlitteratur, ss 180.
*
Jang, S - K. Park, W - H. Kim, H. & Chang, S - O. 2019. Exploring nurses´ end-of-life care for dying patients in the ICU using focus group interviews. Intensive & criticalcare nursing. 52: 3-8. Doi: 10.1016/j.iccn.2018.09.007
Johnson, B, S. Butow, N, P. Kerridge, I. & Tattersall, H N, M. 2018. Patient autonomy and advance care planning: a qualitative study of oncologist and palliative care
physicians’ perspectives. Supportive Care in Cancer: Official Journal of the
Multinational Association of Supportive Care in Cancer. Vol: 26(2). Doi:
10.1007/s00520-017-3867-5.
*
Kaasalainen, S. Ploeg, J. McAiney, C. Schindel Martin, L. Donald, F. Martin-Misener, R. Brazil, K. Taniguchi, A. Wickson-Griffiths, A. Carter, N. & Sangster-Gormley, E. 2013. Role of the nurse practitioner in providing palliative care in long-term care homes. International journal of palliative nursing. Vol. 19(10). Doi:25
*Kisorio C, L. & Langley C, G. 2016. Intensive care nurses´ experiences of end-of-life care. Intensive and Critical Care Nursing. 33: 30-38. Doi:
10.1016/j.iccn.2015.11.002
Klarare, A. Lundh Hagelin, C. Fürst, C J. & Fossum, B. 2013. Team Interactions in Specialized Palliative Care Teams: A Qualitative Study. Journal of Palliative Medicine. Vol: 16(9). Doi: 10.1089/jpm.2012.0622
*
Lindley, C L. & Cozad, J M. 2017. Nurse Knowledge, Work Environment, And Turnover in Highly Specialized Pediatric End-of-Life Care. American journal ofhospice and palliative medicine. Vol 34(6). Doi: 10.1177/1049909116649415.
Lindqvist, 0. & Rasmussen H, B. (2014). Omvårdnad i livets slutskede I: Edberg, A-K & Wijk, H (red). Omvårdnadens grunder. Hälsa och ohälsa. 2. Uppl. Lund:
Studentlitteratur, ss 757.
Lindström, U.Å, Lindholm Nyström, L & Zetterlund, J.E (2018) Katie Eriksson: Theory
of Caritative Caring. I Martha Raile Alligood (red.) Nursing Theorists and Their Work.
9th ed. Maryland Heights, Mo.: Mosby/Elsevier, ss 140-163.
Nilsson Kajermo, K. Johansson, E. & Wallin, L. (2014). Kunskapsbaserad omvårdnad – från kunskap till säker och effektiv vård I: Ehrenberg, A & Wallin, L (red).
Omvårdnadens grunder: Ansvar och utveckling. 2. Uppl. Lund: Studentlitteratur, ss 299.
Oliver, D., Washington, K., Demiris, G., Wallace, A., Propst, M., Uraizee, A., Craig, K., Clayton, M., Reblin, M. & Ellington, L. (2018). Shared Decision Making in Home Hospice Nursing Visits: A Qualitative Study. Journal of Pain and Symptom
Management. Vol 55 (3). Doi: 2018;55:922e929.
*
Parola, V. Coelho, A. Sandgren, A. Fernandes, O. & Apóstolo, J. 2018. Caring in palliative care: A Phenomenological study of nurses´ lived experiences. Journal ofHospice & Palliative Nursing. 20(2). Doi: 10.1097/NJH.0000000000000428
26
*
Pettersson, M. Höglund T, A. & Hedström, M. 2018. Perspectives on the DNR process: A survey of nurses and physicians in hematology and oncology. PLoS ONE. 13(11). Doi: 10.1371/journal.pone.0206550Polit, D.F & Beck, C.T. (2017) Nursing Research: Generating and Assessing Evidence
for Nursing Practice. (10th ed.). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
Sandman, L och Kjellström, S. 2013. Etikboken: Etik för vårdande yrken. 1. Uppl. Lund: Studentlitteratur.
Sinclair, S. Beamer, K. Hack, F, T. McClement, S. Bouchal, S. Chochinov, M, H. & Hagen, A, N. 2017. Sympathy, empathy, and compassion: A grounded theory study of palliative care patients’ understandings, experiences, and preferences. Palliative
Medicine. Vol 31(5). Doi: 10.1177/0269216316663499
*
Spelten, E. Timmis, J. Heald, S. & Duijts, S. 2019. Rural palliative care to support dying at home can be realised; experiences of family members and nurses with a new model of care. Australian Journal of Rural Health. Vol 27(4). Doi: 10.1111/ajr.12518*
Staats, K. Tranvåg, O. & Grov, E K. 2018. Home-Care Nurses´ experience with medication kit in palliative care. Journal of Hospice & Palliative Nursing. Vol 20(6). Doi: 10.1097/NJH.0000000000000518*
Stokes, H. Vanderspank-Wright, B. Bourbonnais F, F. & Wright K, D. 2019. Meaningful experiences and end-of-life care in the intensive care unit: a qualitative study. Intensive & critical care nursing. 53: 1-7. Doi: 10.1016/j.iccn.2019.03.010Sundelöf, J. (2018) Palliationspraktikan. (1: a upplagan) Betaniastiftelsen.
Svensk sjuksköterskeförening (2013). Etiska riktlinjer för hjärt- och lungräddning
(HLR).
https://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/publikationer/Etik/Etiska-riktlinjer-for-hjart-lungraddning/.
Svensk sjuksköterskeförening (2010). Svensk sjuksköterskeförenings strategi för
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-27
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/utbildning-publikationer/strategi.for.utbildnfragor.pdf.
World health organization (WHO) (2020). WHO definition of Palliative care.
https://www.who.int/cancer/palliative/definition/en/. [2020-09-17]
*
Wu W, T. Oliffe L, J. Bungay, V. & Johnson L, J. 2015. Male ICU nurses´ experiences of taking care of dying patients and their families: a gender analysis.28
Bilaga 1, relevansmall:
Artikelförfattare och publiceringsår
Ja Delvis Nej
1. Är det fenomen (d.v.s. det som studeras) som studeras i granskad studie relevant i förhållande till det aktuella syftet?
2 Är de deltagare som ingår i granskad studie relevanta i förhållande till det aktuella syftet?
3. Är det sammanhang (kontext) som studeras i granskad studie relevant i förhållande till det aktuella syftet?
4. Är granskad studies ansats och design studie relevant i förhållande till det aktuella syftet?
30 9. Görs relevanta etiska reflektioner? Resultat 10 .
31
Bilaga 3, tabell 3:
Författare Publikationsår Studieland
Titel Design och
ansats
Undersökningsgrupp Datainsamlingsmetod Dataanalysmetod
Jang, Sun Kyeong. Park, Won Hee. Kim, Hyo-in. & Chang, Sung Ok. 2019.
Sydkorea.
Exploring nurses´ end-of-life care for dying patients in the ICU using focus group interviews. Explorativ design med kvalitativ ansats. 12 sjuksköterskor på ett
universitetssjukhus i Sydkorea. Intervjuer i fokusgrupper. Tematisk analys.
L, C. Lindley & M, J. Cozad. 2017. USA. Nurse Knowledge, Work Environment, and Turnover in Highly Specialized Pediatric End-of-Life Care. Tvärsnitts och beskrivande design med kvalitativ ansats.
Personal inom hälso- och palliativa vårdorganisationer. I personalen som deltog ingick det sjuksköterskor.
Enkäter. Stata 11.0 (StatCorp LP, College Station Texas)
Kisorio C, Leah. & Langley C, Gayle. 2016. Sydafrika. Intensive care nurses´ experiences of end-of-life care. Explorativ och beskrivande design med kvalitativ ansats. 24 sjuksköterskor på
32 K, Staats., O, Tranvåg and
E-K, Grov. 2018. Norge Home-Care Nurses’ Experience with Medication Kit in Palliative Care. Utforskande och beskrivande design med kvalitativ ansats. 18 sjuksköterskor som arbetar med palliativ vård i hemmet. Ålder: 30–62 år. Erfarenhet: 1–39 år. 2 fokusgrupper och 4 individuella fördjupningsintervjuer. Tematisk analys. Kaasalainen, Sharon. Ploeg, Jenny. McAiney, Carrie. Schindel Martin, Lori. Donald, Faith. Martin-Misener, Ruth. Brazil, Kevin. Taniguchi, Alan. Wickson-Griffiths, Abigail. Carter, Nancy. & Sangster-Gormley, Esther. 2013.
Kanada.
Role of the nurse practitioner in providing palliative care in long-term care homes. Deskriptiv design med kvalitativ ansats. 143 deltagare på hem för långvarig vård, varav 20 st var sjuksköterskor. 35 fokusgrupper och 25
individuella intervjuer. Tematisk analys.
Parola, Vitor. Coelho, Adriana. Sandgren, Anna. Fernandes, Olga. & Apóstolo, João. 2018. Portugal.
Caring in palliative care: A
Phenomenological study of nurses´ lived experiences.
Fenomenologisk design med kvalitativ ansats.
33 Penz, Kelly &
Duggleby, Wendy. 2011.
Kanada.
Harmonizing hope: A grounded theory study of the experience of hope of registered nurses who provide palliative care in community settings. Grounded Theory med kvalitativ ansats. 14 sjuksköterskor deltog i studien. Telefonintervjuer. Charmaz´s grounded theory metod. E, Spelten., J, Timmis., S, Heald & S, F.A. Duijts. 2019. Australien.
Rural palliative care to support dying at home can be realised; experiences of family members and nurses with a new model of care.
Mixad metod. Familjemedlemmar från 17 st patienter och 4 st sjuksköterskor. Semistrukturerade intervjuer. Face-to-face intervjuer. Fenomenologiskt tillvägagångssätt för analysen av intervjuerna. Pettersson, Mona. Höglund T, Anna. & Hedström, Mariann. 2018.
Sverige.
Perspectives on the DNR process: A survey of nurses and physicians in hematology and oncology.
Deskriptiv design med kvantitativ ansats. 132 sjuksköterskor som jobbade inom hematologi och onkologi. Web-enkät. Statistical packages for the Social Sciences (SPSS) version 24. Stokes, Heather. Vanderspank-Wright, Brandi. Bourbonnais F, Frances. & Wright K, David. 2019.
Kanada.
32 Wu W, Tammy. Oliffe L, John, Bungay, Vicky & Johnson L, Joy. 2015. Kanada.
Male ICU nurses´ experiences of taking care of dying patients and their families: a gender analysis. Deskriptiv design med kvalitativ ansats. 15 manliga sjuksköterskor på intensivvårdsavdelningar. Semi-strukturerade intervjuer. Tematisk analys. A, Alvariza, M, Mjörnberg & I, Goliath. 2019. Sverige.
Palliative care nurses’ strategies when working in private homes—A photo-elicitation study. Beskrivande design med kvalitativ ansats. 10 st sjuksköterskor som arbetar med palliativ vård i hemmet.
Individuella intervjuer. Samlad datainsamling och analys samt aspekter som tagits upp av
tidigare intervjuade deltagare undersöktes vid vissa tillfällen i senare intervjuer. B. V, Danielsen., A-M, Sand,. J H, Rosland & O, Førland. 2018. Norge. Experiences and
challenges of home care nurses and general practitioners in home- based palliative care – a qualitative study. Fenomenologisk design med kvalitativ ansats. Fyra fokusgrupper som genomfördes separat med
hemsjukvårdsjuksköterskor och allmänläkare med totalt 19 deltagare.
Semistrukturerade
33
Bilaga 4, tabell 4:
Författare Syfte Resultat
Jang, Sun Kyeong. Park, Won Hee. Kim, Hyo-in. & Chang, Sung Ok.
Att undersöka hur sjuksköterskor vårdar i livets slutskede utifrån sina erfarenheter och upplevelser.
3 huvudteman av upplevelser och erfarenheter upptäcktes. Tema 1: Extrem förändring i existensen. Tema 2: Närvarande i patientens förändring. Tema 3: Förberedd som intensivvårdssjuksköterska.
Kaasalainen, Sharon. Ploeg, Jenny. McAiney, Carrie. Schindel Martin, Lori. Donald, Faith. Martin-Misener, Ruth. Brazil, Kevin.
Taniguchi, Alan. Wickson-Griffiths, Abigail. Carter, Nancy. & Sangster-Gormley, Esther.
Att undersöka sjuksköterskans roll inom palliativ vård.
Stötta familjen och dess närstående genom olika sätt. Välmedicinerad patient i livets slut för att slippa smärta. Stöttande personal, en öppen personalgrupp som stöttar i jobbiga situationer.
Kisorio C, Leah. & Langley C, Gayle. Att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård i vuxna intensivvårdsavdelningar.
5 olika teman upptäcktes. 1: svårigheter vi upplever. 2: Diskussion och beslutstagande. 3: Stöd för patienter. 4: Stöd för familjer. 5: Stöd för sjuksköterskan.
Parola, Vitor. Coelho, Adriana. Sandgren,
Anna. Fernandes, Olga. & Apóstolo, João. Att undersöka sjuksköterskans upplevelser av palliativ vård och meningen med upplevelserna.
Penz, Kelly & Duggleby, Wendy.
Att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av hopp vid palliativ vård.
Huvudproblemet var hur man behåller hoppet både som patient och som vårdare. Sedan upptäcktes det hur man harmoniserar hopp i olika steg.
Pettersson, Mona. Höglund T, Anna. & Hedström, Mariann.
Att undersöka hur sjuksköterskor och läkare ser på 0-HLR och aspekter som information, patientdeltagande och dokumentation vid detta beslut.
Resultatet visade att det är mest troligt att patienten inte är deltagande i beslutet. Vissa av deltagarna tyckte information till patienten inte var relevant. Av de 57 % som tyckte det var viktigt med information trodde 21 % att detta inte skulle ske.
Stokes, Heather. Vanderspank-Wright, Brandi. Bourbonnais F, Frances. & Wright K, David.
Att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att bedriva palliativ vård för patienter och deras familjer.
Resultatet visade tre viktiga teman. 1. Skapa en värdig död. 2. Navigera utmaningar.
3. Få det att funka.
Wu W, Tammy. Oliffe L, John, Bungay, Vicky & Johnson L, Joy.
Att undersöka manliga sjuksköterskors erfarenheter av att vårda döende patienter och deras familjer.
Tre teman upptäcktes i resultatet. 1. Säkerställa en värdig död. 2. Skifta fokus från patient till familjen. 3. Att vara känslomässigt knuten.
A, Alvariza, M,
Mjörnberg and I, Goliath
Att undersöka vårdpersonals erfarenheter av palliativ vård i livet slutskede i privata hem.
E, Spelten., J, Timmis., S, Heald and S, F.A. Duijts.
Att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård på landsbygden. Samt patienternas familjemedlemmars erfarenheter av stödet sjuksköterskorna givit under vårdtiden.
Resultatet visar att familjemedlemmarna var mycket positiv till den palliativa vården och stöttningen sjuksköterskorna givit dem när patienterna dog.
Sjuksköterskorna var lika positiva men uttalade sig om behovet av debriefing då arbetet har en känslomässig påfrestning.
K, Staats., O, Tranvåg and E-K, Grov.
Att undersöka och öka förståelsen för hemsjukvårds sjuksköterskors
läkemedelshantering för att behandla symtom för patienter med palliativ vård.
Resultatet visade att tydliga riktlinjer, planering och samarbete med ansvarig läkare underlättade användningen
av läkemedelshanteringen.
Sjuksköterskorna rapporterade hur tydliga instruktioner om användningen av läkemedlen gav säkerhet för patienterna och en förenklad hantering för sjuksköterskorna.
L, C. Lindley and M, J. Cozad.
Att undersöka sambandet mellan sjuksköterskans kunskap, arbetsmiljö och personalomsättningen inom hospice och palliativa vårdorganisationer.
Resultatet visade att avancerad yrkeserfarenhet i form av specialistutbildning inom området var förknippad med minskningar av personalomsättningen. Detta tyder på att ha en sjuksköterskespecialist eller sjuksköterskepersonal som kan ge andra kunskaper och erfarenheter inom palliativ vård skapade stabilitet inom
organisationen. B. V, Danielsen., A-M, Sand,. J H, Rosland and O, Førland.
Att undersöka och upplysa vikten av ett ständigt samarbete mellan sjuksköterskor i
hemsjukvården och allmänläkare för att underlätta den palliativa vården för döende patienter i hemmet.
