Examensarbete
Idrottsvetenskap 15 HP
Kan hälsofrämjande fysisk aktivitet användas för
att lindra depression – En systematisk
litteraturöversikt
Författare: Elias Toulikas & Dennis Svensson
Självständigt arbete idrottsvetenskap
Abstract
Introduction: Mental illness is something that millions of people go through, depression is one of the mental disorders that is usual. Having depression can result in having problems sleeping, little energy and motivation, anxiety. Today common treatments for depression are either antidepressant medicine, or different forms of therapy. Different types of health-enhancing physical activity (HEPA) is something almost any person can perform and is therefore something to take into consideration for someone struggling with depression. Previous studies have shown that (HEPA) can have positive health benefits, but can it have a positive effect on depression? Purpose: The purpose of the study was to examine through a systematic literature review whether
depression can be alleviated with the help of health-promoting physical activity (HEPA) with help of previously developed research. Method: Studies from the last decade were used to get facts and more information about
(HEPA)and its effect on depression. Result: All the studies that were used showed a positive correlation between (HEPA) on depression. A reason for this is that (HEPA) releases for instance serotonin, endorphins and dopamine that allt have shown to have a positive effect on individuals' psychological health. Other effects that (HEPA) had on the individuals that participated in the studies was less anxiety, better mood, and more energy, to only mention a few. Conclusion: Every study that was used showed that (HEPA) has a positive effect on individuals with depression. Even though these studies have shown this, more studies need to be done in order to determine that different types of (HEPA) have a positive effect on depression.
Key words
Abstrakt
Introduktion: Psykisk ohälsa är något miljoner människor går igenom, depression är en av de psykiska sjukdomarna som är vanliga. Att ha
depression kan resultera i att få sömnsvårigheter, lite energi och motivation, samt ångest. Idag är vanliga behandlingsmetoder mot depression är
antidepressiva läkemedel eller olika former av terapi. Olika typer av
hälsofrämjande fysisk aktivitet (HEPA) har tidigare visats ge positiva effekter för hälsan men har det någon påverkan på depression? Syfte: Syfte med studien var att genom en systematisk litteraturgenomgång undersöka om depression kan lindras med hjälp av hälsofrämjande fysisk aktivitet (HEPA) med hjälp av tidigare framtagen forskning. Metod: Studier från de senaste årtiondet användes för att få mer information och fakta om (HEPA) påverkan på depression. Resultat: Alla studier visade en positiv korrelation mellan (HEPA) och depression. En anledning för detta kan vara att (HEPA) frigör exempelvis serotonin, endorfiner och dopamin som har visat ge positiv effekt på en individs psykiska hälsa. Andra effekter (HEPA) hade på individerna som deltog i studierna var mindre ångest, bättre humör, och mer energi för att nämna några. Konklusion: Varje studie som användes visade att (HEPA) hade en positiv effekt på individer med depression. Trots att studierna visat detta, så bör fler studier göras för att kunna fastställa att olika former av (HEPA) kan ha en positiv effekt på depression.
Nyckelord
Depression, Hälsofrämjande fysisk aktivitet, HEPA
Tack
Vi vill tacka vår handledare Jonas Ahnesjö för att ha varit där sen starten på uppsatsen. Han har varit till stor hjälp under hela processen och varit där när vi haft frågor och funderingar och hans hjälp har varit väldigt värdefull.
Förord
Innehållsförteckning
1 BAKGRUND 1
1.1 Depression 2
1.2 Behandlingar 3
1.3 Hälsofrämjande fysisk aktivitet (HEPA) 4
2 SYFTE 5 2.1 Frågeställning 5 3 METOD 5 3.1 Datainsamling 5 3.2 Urval 6 3.3 Studiedesign 8 3.4 Etiska ställningstagande 8 3.5 Vinst av projektet 8 4 RESULTAT 8 4.1 Sammanfattat resultatet 10
4 DISKUSSION OCH KONKLUSION 11
4.1 Resultatdiskussion 11
4.2 Metoddiskussion 14
4.3 Konklusion 15
1 BAKGRUND
Psykisk ohälsa är idag något som drabbar miljontals människor världen över och därmed gör detta till ett globalt hälsoproblem (Sjöblom & Faskunger, 2017). Något som uppmärksammats och väckt stort intresse inom forskningen är användning av träning som en behandlingsmetod för individer med depression (Krogh, 2017). I en tidigare studie där forskarna undersökte effekten av fysisk aktivitet på vuxna med depression gentemot vanlig vård sågs ingen skillnad mellan intervention och kontrollgruppen som fick vanlig vård. När det gäller användning av antidepressiva läkemedel så minskade detta i båda grupperna, men det sågs inte någon skillnad mellan interventionsgruppen gentemot
kontrollgruppen (Chalder et al. 2012).
Fysisk aktivitet har visats sig ge positiva effekter på livskvalité, självuppfattning, social kompetens, stresshantering samt oro- och stressrelaterade sjukdomar hos personer. Att träna och vara fysiskt aktiv har visats ge positiva effekter på både fysisk och psykisk hälsa, men hur stor är effekten och vilken dos räcker för att det ska ha en lindrande effekt på depression? (Sjöblom & Faskunger, 2017).
Inom idrottsvetenskap diskuteras och studeras ämnet hälsa, hälsa är enligt Världshälsoorganisationen (WHO) “ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom eller
funktionsnedsättning”. Depression är en psykisk sjukdom som gör att hälsa ej kan uppnås, därför kan det vara relevant att försöka hitta en effektiv behandling för det. Fysisk aktivitet är också något som diskuteras och studeras inom
1.1 Depression
Depression är en av de vanligaste formerna av psykiatriska tillstånd
(Folkhälsomyndigheten, 2020). I Sverige har 4 procent av de i åldersgruppen 18-64 någon gång under årets gång diagnostiserats med depression och ytterligare 15 procent har någon gång i livet haft depression
(Folkhälsomyndigheten, 2020). Bara i Sverige drabbas var femte person av depression och bland kvinnor är andelen att drabbas dubbelt så stor i jämförelse med män (Folkhälsomyndigheten, 2020). Enligt
världshälsoorganisationen drabbar depression runt 264 miljoner människor årligen världen över (WHO, 2020). Depression är något som kan drabba vem som helst och innebär att individen under en längre tid upplever orkeslöshet, dålig självkänsla, känsla av hopplöshet och trötthet samt saknar lust att göra saker även saker hen vanligtvis tycker om. Utöver detta är ångest ett vanligt symptom, ångest är en form av oro som kan vid en längre period bidra till utmattning, (Birkerud, 2017 & Holmér, 2019). Depression mäts genom självskattade mätinstrument som mäter dem depressiva symtomen och dessa görs oftast genom självskattade frågeformulär hur individen känner och mår vid olika sammanhang (American Psychological Association, 2018). De självskattade mätinstrumenten som används inom forskningen anses vara är validerade och pålitliga samt inte så kostsamma. De fördelaktiga med att använda mätinstrument är att de kan hjälpa till att diagnosera och hitta behandling för depression, men också för att mäta behandlingsmetoden effekt. (American Psychological Association, 2018).
Om individen har en svår depression påverkas individens liv påtagligt. Den drabbades motivation till att äta, dricka och sova minskas och det märks ännu tydligare för personens omgivning att hen inte klarar av vardagen lika bra. Vid svår depression förekommer självmordstankar och ett självdestruktivt beteende (Birkerud, 2017, Holmér, 2019).
Om en person varit deprimerad tidigare under en längre period finns en ökad risk att hen blir det igen (Birkerud, 2017, Holmér E, 2019). Varaktigheten på de återkommande depressioner påverkar risken att drabbas av en djupare depression. För att minimera riskerna för detta är det viktigt att behandling införs i tid (Birkerud, 2017 & Holmér, 2019).
1.2 Behandlingar
Beroende på depressionens svårighetsgrad brukar depression behandlas antingen genom psykoterapi eller antidepressiva läkemedel eller en kombination av dessa två tillsammans (Krogh, 2017). Det är svårt att fastställa vilket av dessa medel som är lämpligast utifrån klinisk nytta då de båda behandlingsmetoderna är kostsamma i förhållande till både tid och pengar (Krogh, 2017).
Antidepressiva läkemedel kan ge biverkningar som sämre reaktionsförmåga, muntorrhet (som bl a kan leda till hål i tänderna), huvudvärk, illamående, viktuppgång samt minskad sexlust. (Krogh, 2017 & Holmér, 2020).
1.3 Hälsofrämjande fysisk aktivitet (HEPA)
Med “Hälsofrämjande fysisk aktivitet (HEPA) menas all fysisk aktivitet som
förbättrar hälsan och den fysiska kapaciteten utan att utgöra en risk för skada”
(Leijon, Kallings, Faskunger, Laerum, Börjesson & Ståhle, 2008).
Målet med hälsofrämjande fysisk aktivitet är att ta itu med fysisk inaktivitet och genom nya måttliga rekommendationer för fysisk aktivitet att hjälpa möta problemet med fysisk inaktivitet (Foster, 2000). Orsaken till fysiskt inaktiv kommer oftast från tidsbrist till följd av energibrist och avsaknad motivation (Hassmén & Hassmén, 2003). Att vara inaktiv kan leda till övervikt och åldersdiabetes samt stressrelaterade sjukdomar som utbrändhet, kronisk trötthetssyndrom och utmattning. Detta i sin tur kan leda till låg energinivå, trötthet, nedstämdhet och ångest samt depression (Hassmén & Hassmén, 2003; Johansson, 2020). För att tackla tidsbristen som är en stor orsak till fysisk inaktivitet och risken för att få tidigare nämnda till följdes sjukdomar kan
hälsofrämjande fysisk aktivitet vara ett bra alternativ då aktiviteterna kan slängas in i dagliga livet. Att gå eller cykla istället för att köra barnen och kan vara en bra lösning för att få in lite aktivitet i vardagen (Hassmén & Hassmén, 2003, Foster, 2000). Hälsofrämjande fysisk aktivitet behöver inte vara energikrävande utan kan vara enkla aktiviteter såsom lätta promenader, trädgårdsarbete, snöskottning och hundpromenader till simning och cykling med mera. Aktiviteten kan vara på 30 minuter/dag på en måttlig intensitet för att det ska vara gynnsamt för hälsan. Att införa måttliga mängder av tidigare nämnda aktiviteter lite här och där i vardagen kan bidra till att de minst aktiva befolkningsgrupperna blir mera aktiva (Foster, 2000).
För individer med hjärtfel kan det vara svårt att utföra moderat till intensiv fysisk aktivitet, vilket begränsar de och att använda sig av hälsofrämjande fysisk
som är en form av hälsofrämjande fysisk aktivitet (Castaneda, 2018 & Heart and Stroke Foundation of Canada, 2020). Hälsofrämjande fysisk aktivitet i studien innefattar träning från lågintensiv motion till styrketräning.
2 SYFTE
Syfte med studien var att genom en systematisk litteraturgenomgång undersöka om depression kan lindras med hjälp av hälsofrämjande fysisk aktivitet (HEPA) med hjälp av tidigare framtagen forskning.
2.1 Frågeställning
- Kan hälsofrämjande fysisk aktivitet (HEPA) användas för att lindra depression?
3 METOD
Studien som gjorts på det undersökte området var en systematisk
litteraturgenomgång. Fokuset var att hämta fram forskning från randomiserade studier.
3.1 Datainsamling
Litteraturen i studien samlades in genom artiklar från databasen PubMed. Sökning av studier gjordes mellan 20210320-20210418. Sökningsorden som användes var “Exercise” And “Depression”. För att begränsa sökningen valdes “ Free full text”, “Full text”, “Clinical Trial”, “Randomized Controlled” och intervallet de senaste 10 åren i. Sökningsresulterade i 828 artiklar. För att begränsa antalet träffar ännu mer valdes “ Female” och “ Male”, vilket sökningsresulterade i 591 artiklar.
togs med i litteraturöversikten undersöktes de utvalda studierna så att de uppnådde inklusion- och exklusionskriterier samt var granskade och godkända av etiska kommittéer. För att få en tydligare bild och en fortsatt förklaring till artikel urvalet (se figur 1 nedanför).
3.2 Urval
För att besvara syftet och frågeställningen användes ett antal inklusions- och exklusionskriterierna och dessa kan ses nedanför.
Inklusionskriterierna var peer-reviewed artiklar, artiklar på engelska och svenska, studier från de senaste tio åren, studier gjorda på både män och kvinnor, studier med aerob- och anaerob träning, studier som är gjorda på alla målgrupper och studier i fulltext och artiklar godkända av etiska kommiteér alternativ deltagare.
3.3 Studiedesign
Det är en kvalitativ studiedesign då det som tidigare nämnt är en systematisk litteraturgenomgång som gjorts baserad på tidigare forskning.
3.4 Etiska ställningstagande
De etiska ställningstagandena som gjorts är att endast artiklar som godkänts av etiska kommittéer alternativt deltagare tagits med.
3.5 Vinst av projektet
Studien har undersökt om det finns vetenskapliga bevis som stödjer att
hälsofrämjande fysisk aktivitet kan användas som hjälp för att lindra depression. Att titta på detta område är viktigt för att undersöka om det finns en mindre kostsam och tids effektiv behandlingsmetod mot depression. Antidepressiva läkemedel som används nu har visat sig hjälpa, men kan ge negativa biverkningar. Att hitta studier som tyder på att depression kan behandlas med hälsofrämjande fysisk aktivitet skulle inte bara göra till att en ytterligare behandlingsmetod för depression hittats utan en som också är gratis och kan användas av vem som helst, när som helst.
4 RESULTAT
Studierna av Toups et al, 2017, Abdelbasset et al, 2019, Chen, Tsai, Wu, Lin & Lin 2015, Siqueira et al. 2016 & Vancini, 2017, Imboden et al. 2020 &
Blumenthal et al. 2012, använde sig av aerob träning för att se hur mycket den påverkade individer med depression av (MDD). Studien av Toups et al, 2017 använde sig av “Treatment with Exercise Augmentation for Depression
Health Questionnaire-9 (PHQ9) för att låta individerna som deltog i studierna självuppskatta sin depression. Chen, Tsai, Wu, Lin & Lin, 2015 använde sig av HADS-D (Hospital Anxiety and Depression Scale) skala för att mäta depression och ångest. Studierna av Siqueira et al. 2016 och Blumenthal et al. 2012 använde sig av (HAM-D) för att mäta individernas depression. Vancini, 2017 mätte depressionen hos individerna med Beck Depression Inventory. Imboden et al. 2020, Hamilton Depression Rating Scale 17 (HDRS-17) är den sista skalan som användes för att mäta depression för den studien. Alla studierna visade att depressionen minskade hos individerna med hjälp av den aeroba träningen. I studien av Rawson et al, 2015 användes både aerob träning och styrketräning tillsammans gentemot hälsoutbildning sessioner för att se hur det påverkade deltagarna. Träningen ledde till minskad depression över tid och för att mäta depression och ångest användes Beck Depression Inventory och Beck Anxiety Inventory (Rawson, Chudzynski, Gonzales, Mooney, Dickerson, Ang., Dolezal, & Cooper. 2015).
Studierna av Dziubek et al, 2016 samt Linder et al. 2015 använde sig av styrketräning för att behandla depression. I studien av Linder et al. 2015 individanpassas programmen efter individens funktionsnedsättning och
individerna fick här utföra övre extremitets övningar på dem drabbade områdena. Tränings fokuset låg på rörelse omfångs-, viktbärande-, aktivitet-assisterande övningar samt aktivitetsövningar och dagliga och funktionella aktiviteter i vardagen som påverkar de drabbade områdena (Linder et al. 2015). I studien av Linder et al. 2015 använde sig forskarna av CED-S (the Center for Epidemiologic Studies Depression Scale) skalan för att mäta dem depressiva symtomen.
Individernas depression i studien av Dziubek et al, 2016 mättes med hjälp av Beck Depression Inventory (BDI) som “mäter” allvarlighetsgraden för diverse symptom för depression. Båda studierna visade minskad depression när styrketräning
4.1 Sammanfattat resultatet
4 DISKUSSION OCH KONKLUSION
4.1
ResultatdiskussionAerob träning användes i några av studierna (Chen, Tsai, Wu, Lin & Lin 2015, Abdelbasset et al. 2019, Toups et al. 2017, Siqueira et al. 2016, Vancini, 2017, Imboden et al. 2020 & Blumenthal et al 2012). Aerob träning är mer lågintensivt gentemot anaerob träning, och de positiva resultaten visar att träningen inte behöver vara på en hög intensitet. Aerob träning som exempelvis promenader, är gratis och kan utföras av som helst som inte är skadad eller sjuk och samtidigt behandla symptom för depression om så finns. (Firstclassgym, 2020 & Ellapen, 2017). I studien av Blumenthal et al. 2012 jämfördes effekten av aerob träning,
antidepressiva läkemedel och placebo bland dem olika grupperna. Alla grupper fick effekt, men de individer som utförde aerob träning och de som fick antidepressiva läkemedel uppnådde en större minskning av depression än placebogruppen. Detta visar att fysisk aktivitet kan ha lika stor effekt som antidepressiva läkemedel (Blumenthal et al. 2012).
Även styrketräning visade positiva resultat för behandling av depression (Dziubek et al, 2016 & Linder et al, 2015). Då exempelvis individer i rullstol inte kan genomföra uthållighetsträning på samma sätt, kan styrketräning användas ifall individen skulle lida av depression som en form av (HEPA) mot det. I studien av Linder et al, 2015 jämfördes två träningsmetoder och där så sågs det i båda grupperna en positiv och likvärdig effekt. Studien visar att träning tycks oavsett assistans eller inte ha samma positiva effekter på depression. Då
Individer med depression kan givetvis behöva mer hjälp i sin behandling än endast (HEPA). I studien av Rawson et al 2015 jämfördes effekten av aerob tillsammans med styrketräning gentemot hälsoutbildning sessioner. En större reduktion på depression över tid uppmärksammades i interventionsgruppen gentemot
kontrollgruppen. En större reduktion på depression och ångest uppmärksammades i interventionsgruppen. De individerna som hade störst reduktion på depression och ångest var de som utförde flest träningspass, vilket lyfter fram att träningsdosen i sig också kan ha en påverkan på depression samt ångest och är något som bör undersökas mer för att se hur mycket det kan påverka depression (Rawson et al, 2015).
Depression är ett komplext ämne som är svårt att mäta med andra metoder än subjektivt självuppskattade mätinstrument. Självskattning ger möjlighet för individen själv uppskatta och förklara hur stort problem deras depression är för dem. Genom att kunna ge en “indikation” på hur mycket en individ påverkas av sin depression kan forskarna senare i resultatet efter (HEPA) se hur mycket den har hjälpt och påverkat individen. Individen kan senare reglera hur mycket/lite (HEPA) de behöver för att kunna behandla sin depression effektivt utan att behöva vara aktiv för mycket eller för lite. Vidare till problemen med självskattade studier så är de första att de också kan vara negativt när individer själva får skatta sin
depression. Pandemin har gjort att fler vårdplatser behövs då fler drabbas av
Depression är som tidigare nämnts ett komplext ämne som är svårt att “mäta” då det är en subjektiv upplevelse, det finns flera symptom som kan indikera på att en individ lider av depression. Ångest är ett symptom som kan kopplas ihop med depression. I en av studierna så skattades de även individernas ångest med hjälp av (STAI) samt humöret hos individerna. När träningen sedan tillämpades ledde det till att ångestnivåerna minskade samt att individerna hade ett bättre humör.
(Dziubek et al, 2016). Studien av Vancini, 2017 mätte även de ångest med hjälp av State-Trait Anxiety Inventory (IDATE) och även i denna studie kunde det ses en förbättring på ångest. Ett argument kan vara att ångest är mycket energikrävande för en individ så att humöret försämras kraftigt som bieffekt. (Stanborough, 2021).
En av studierna visade att stresskontroll, attityd och självförtroende ökade med hjälp av träning på aerob nivå (Abdelbasset et al, 2019). Energi och motivation är något som studerades närmare i en av studierna Toups et al, 2017 menade på att depression påverkas dessa delar starkt och att med hjälp av den (HEPA) kunna minska depressiva symptom kunna öka energi och motivation. Individerna hade mer energi och motivation än tidigare och detta endast av att behöva vara aktiva på den rekommenderade nivån. I studien som gjordes på åldrarna mellan 18–70 fick alla deltagare ett förbättrat resultat men hos framför allt de äldre individerna noterades en större effekt. Detta visar att den positiva effekten av träning vid behandling av depression erhålls även hos äldre individer (Abdelbasset & Alqahtani, 2019, Toups et al, 2017 & Bbrfoundation, 2020).
behandlas ofta depression med antingen antidepressiva preparat eller olika former av psykoterapier. HEPA är något som “naturligt” stimulerar endorfin och serotonin som gör att man mår bra. Den sistnämnda finns i antidepressiva mediciner som är artificiellt och kan göra att individer blir beroende av det. Att kunna få dessa effekter av fysisk aktivitet som inte bara frigör serotonin, endorfiner och dopamin men också ger andra hälsofördelar som att bli starkare, piggare, bättre minne, minskad risk för sjukdomar som fetma, diabetes och hjärt-kärlsjukdomar och minska risken för skador. Frigörandet av dessa två hormoner tror vi är den största anledning till att den (HEPA) hade en positiv påverkan på de olika individernas depression. (Krogh, 2017; Holmér, 2020 & Collins, 2017).
4.2 Metoddiskussion
4.3 Konklusion
Enligt den forskningen som använts så är HEPA en lämplig behandlingsmetod för depression och dess symtom. Forskningen som använts visar även att HEPA hade positiva effekter utöver de på just depression. Mer energi, mer motivation, minskad ångest, bättre humör, bättre stresskontroll, förbättring av attityd och självförtroende är några av de andra fördelarna av HEPA. Ingen av studierna som användes berörde unga eller barn, vilket gör det svårt att dra en slutsats om hälsofrämjande fysisk aktivitet kan användas av alla som en
behandlingsmetod för att lindra depression. Just därför behövs flera studier
samt mer forskning göras på området för att kunna fastställa om och i vilken utsträckning hälsofrämjande fysisk aktivitet är en lämplig samt effektiv metod för att behandla depression och dess symptom, men även på de andra
5 REFERENSER
American Psychological Association. (2020). Depression Assessment Instruments.
https://www.apa.org/depression-guideline/assessment. (Hämtad 20/5–2021)
Abdelbasset, W. K., Alqahtani, B. A., Elshehawy, A. A., Tantawy, S. A.,
Elnegamy, T. E. & Kamel, D. M. (2019). Examining the impacts of 12 weeks of low to moderate-intensity aerobic exercise on depression status in patients with systolic congestive heart failure - A randomized controlled study. Clinics (Sao
Paulo, Brazil), (74), doi:10.6061/clinics/2019/e1017
Bbrfoundation, (2020) Frequently Asked Questions about
Depression
https://www.bbrfoundation.org/faq/frequently-asked-questions-about-
depression?gclid=Cj0KCQjwyN-DBhCDARIsAFOELTnyDY_lDLJ6PKDapG6Vn4HpHwxShBf58bypG1sh5knyW qTV1tWi2N8aAh-UEALw_wcB(Hämtad 17/4–2021).
Birkerud, P. (2017). Ångest – stark oro
https://www.1177.se/Kalmar-lan/sjukdomar--besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/angest/angest--starka-kanslor-av-oro/ (Hämtad 2021-03-14)
Castaneda, R. (2018) How to Stay Active When Your Foot, Arm or Leg Is in a Cast https://health.usnews.com/wellness/articles/2018-02-05/how-to-stay-active-when-your-foot-arm-or-leg-is-in-a-cast ase (Hämtad 20/5–2021).
Chalder, M., Wiles, N. J., Campbell, J., Hollinghurst, S. P., Haase, A. M., Taylor, A. H., Fox, K. R., Costelloe, C., Searle, A., Baxter, H., Winder, R., Wright, C., Turner, K. M., Calnan, M., Lawlor, D. A., Peters, T. J., Sharp, D. J., Montgomery, A. A. & Lewis, G. (2012). Facilitated physical activity as a treatment for depressed adults: randomised controlled trial [e2758]. British Journal Of Cancer. doi:
10.1136/bmj.e2758
Chen, H.M., Tsai, C.M., Wu, Y.C., Lin, K.C. & Lin, C.C. (2015). Randomised controlled trial on the effectiveness of home-based walking exercise on anxiety, depression and cancer-related symptoms in patients with lung cancer. British
Journal Of Cancer, 112, ss. 438-445. doi: 10.1038/bjc.2014.612
Collins, R (2017). Exercise, Depression, and the Brain
https://www.healthline.com/health/depression/exercise (Hämtad 18/4–2021).
Dziubek, W., Kowalska, J., Kusztal, M., Rogowski, Ł., Gołębiowski, T., Nikifur, M., Szczepańska-Gieracha, J., Zembroń-Łacny, A., Klinger, M., & Woźniewski, M. (2016). The Level of Anxiety and Depression in Dialysis Patients Undertaking Regular Physical Exercise Training--a Preliminary Study. Kidney and Blood
Pressure Research, 41(1), ss. 86–98. doi: 10.1159/000368548
Ellapen T-J, (2017). The health benefits and constraints of exercise therapy for
wheelchair users: A clinical commentary
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5594262/(Hämtad 17/4–2021).
https://www.firstclassgym.com/news/vad-ar-aerob-och-anaerob-traning/
(Hämtad 15/5-2021)
Folkhälsomyndigheten. (2020). Statistik psykisk hälsa.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/statistik-psykisk-halsa/ (Hämtad 2/5–2021)
Foster C. (2000). Guidelines for Health-Enhancing Physical Activity Promotion Programmes.
http://www.panh.ch/hepaeurope/materials/Guidelines%20HEPA%20Europe.pdf. (Hämtad 20/5–2021)
Hassmén P & Hassmén N. (2003). Fysisk inaktivitet– ett informationsproblem?.
Svensk Idrottsforskning, (3), ss. 44-47.
https://www.idrottsforskning.se/wp-content/uploads/2014/04/Fysisk-inaktivitet-informationsproblem.pdf. (Hämtad 20/5-2021)
Heart and Stroke Foundation of Canada. (2020). Exercising when you have heart disease. https://www.heartandstroke.ca/articles/exercising-when-you-have-heart-disease(Hämtad 20/5-2021).
Higuera, V (2020). Everything You Want to Know About Depression
https://www.healthline.com/health/depression (Hämtad 18/4-2021).
Hodgson, K. (2020) Inequalities in health care for people with depression and/or
anxiety
Holmér E. (2019). Depression, https://www.1177.se/Kalmar-lan/sjukdomar-- besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/depression/depression/ (Hämtad 2021-03-10)
Holmér E. (2020). Läkemedel vid depression, https://www.1177.se/Kalmar- lan/behandling--hjalpmedel/behandling-med-lakemedel/lakemedel-utifran-diagnos/lakemedel-vid-depression/ (Hämtad 2021-03-30)
Imboden, C., Gerber, M., Beck, J., Holsboer-Trachsler, E., Pühse, U., & Hatzinger, M. (2020). Aerobic exercise or stretching as add-on to inpatient treatment of depression: Similar antidepressant effects on depressive symptoms and larger effects on working memory for aerobic exercise alone. Journal of affective
disorders, 276, ss. 866-876. doi.org/10.1016/j.jad.2020.07.052
Johansson, K. (2020). Utmattningssyndrom. https://www.1177.se/Kalmar-lan/sjukdomar--besvar/hjarna-och-nerver/utmattningssyndrom/ . (Hämtad 20/5-2021)
Krogh, J., Hjorthøj, C., Speyer, H., Gluud, C & Nordentoft M. (2017). Exercise for patients with major depression: a systematic review with meta-analysis and trial sequential analysis. BMJ open, 7(9). doi:10.1136/bmjopen-2016-014820
Leijon M., Kallings L., Faskunger J., Laerum G., Börjesson, M., Ståhle, A. (2008). Främja fysisk aktivitet.
http://www.fyss.se/wp-content/uploads/2018/02/3.-Fr%C3%A4mja-fysisk-aktivitet1.pdf (Hämtad 2/5–2021)
telerehabilitation. American Journal of Occupational Therapy, 69(2), ss. 6902290020p1–6902290020p10. doi: 10.5014/ajot.2015.014498
Pedneault, K-S. (2020) The Use of Self-Report Data in Psychology
https://www.verywellmind.com/definition-of-self-report-425267 (Hämtad 13/5-2020)
Rawson R-A. Chudzynski J, Gonzales R, Mooney L, Dickerson D, Ang A, Dolezal B, Cooper C-B. (2015). The Impact of Exercise On Depression and Anxiety
Symptoms Among Abstinent Methamphetamine-Dependent Individuals in A Residential Treatment Setting. Journal of substance abuse treatment, 57, ss. 36–40.
https://doi.org/10.1016/j.jsat.2015.04.007
Sjöblom P & Faskunger J. (2017). Idrottens samhällsnytta - En vetenskaplig
översikt av idrottsrörelsens mervärden för individ och
samhälle.https://www.rf.se/contentassets/f4f47abbf0794de987c5cca9b400e67f/idro
ttens
-samhallsnytta-fysisk-och-psykisk-halsa.pdf. (Hämtad 2021-03-12)
Siqueira, C. C., Valiengo, L. L., Carvalho, A. F., Santos-Silva, P. R., Missio, G., de Sousa, R. T., Di Natale, G., Gattaz, W. F., Moreno, R. A., & Machado-Vieira, R. (2016). Antidepressant Efficacy of Adjunctive Aerobic Activity and Associated Biomarkers in Major Depression: A 4-Week, Randomized, Single-Blind, Controlled Clinical Trial. PLoS One, 11(5), ss.1-11.
doi:10.1371/journal.pone.0154195
Stanborough, R-J. (2021). Can Having Anxiety Make You Feel Tired?
https://www.healthline.com/health/anxiety/can-having-anxiety-make-you-feel-tired
Toups, M., Carmody, T., Greer, T., Rethorst, C., Grannemann, B & Trivedi, M.H. (2017). Exercise is an effective treatment for positive valence symptoms in major depression. Journal of Affective Disorders, (209), ss. 188–194.
doi:10.1016/j.jad.2016.08.058
Vancini R-L et.al (2017). Pilates and aerobic training improve levels of depression, anxiety and quality of life in overweight and obese individuals. Arquivos de
neuro-psiquiatria. 75(12), ss.850–857. https://doi.org/10.1590/0004-282X20170149
WHO. (2020). Depression. https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/depression (Hämtad 12/5-2020)
WHO, 2021. What is the WHO definition of
health?https://www.who.int/about/who-we-are/frequently-asked-questions (Hämtad 15/5-2021)
WHO, 2021. Depression https://www.who.int/health-topics/depression#tab=tab_1
