• No results found

Pass – Througheffekten i svenska importpriser

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Pass – Througheffekten i svenska importpriser"

Copied!
23
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN 2007-06-05 Uppsala Universitet

Magisteruppsats

Författare: Anders Svensson Handledare: Annika Alexius VT07

Pass – Througheffekten

i svenska importpriser

(2)

Sammanfattning

I den här uppsatsen har jag undersökt hur pass-through effekten har förändrats i svenska importpriser på aggregerad nivå och i sju olika industrier. Pass-through effekten definieras som den procentuella förändringen i ett pris som kan härledas till en enprocentig växelkursförändring. Jag har använt rullande regressioner på två olika modeller för att estimera förändringar över tidsperioden 1980 – 2003. Resultaten visar en nedgång i pass-through effekten i flertalet industrier både på kort och lång sikt. Men på aggregerad nivå visar resultaten att effekten inte har förändrats nämnvärt över tiden. På kort sikt visar de båda metoderna liknande resultat, men på lång sikt finns det en skillnad dem emellan. En av modellerna visar en fördröjning i den långsiktiga pass-through effekten, vilket kan förklaras med att prissättningen inte är effektiv och att det finns störningar på marknaden.

(3)

Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 2 Teori ... 5 3 Metod ... 7 3.1 Kointegration... 7 3.2 Modellspecifikation... 8 3.3 Alternativ modell... 9 3.4 Beskrivning av datamaterial... 9 4 Resultat... 9 4.1 Kointegration... 10

4.2 Resultat från estimeringar av pass-through effekten... 11

4.2.1 Aggregerade importpriser ... 11 4.2.2 Livsmedel ... 12 4.2.3 Läkemedel ... 12 4.2.4 Metaller ... 13 4.2.5 Papper... 13 4.2.6 Petroleum ... 14 4.2.7 Transport ... 15 4.2.8 Verkstad ... 15 4.3 Alternativ modell... 17 4.3.1 Aggregerade importpriser ... 18 4.3.2 Livsmedel ... 18 4.3.3 Läkemedel ... 19 4.3.4 Metaller ... 19 4.3.5 Papper... 20 4.3.6 Petroleum ... 20 4.3.7 Transport ... 21 4.3.8 Verkstad ... 21 Slutsatser ... 22 Källor... 23 Tabeller Tabell 1 Resultat från test av kointegration ……….10

Tabell 2 Resultat från pass-through med ekvation (6) ….………15

(4)

1 Inledning

Sverige är ett litet öppet land där importen står för 40 procent av BNP. Priserna på

importerade varor är en viktig bestämningsfaktor för den svenska inflationen och spelar stor roll för svenska konsumenters välfärd. Varje gång växelkursen rör sig måste importerande företag bestämma om de ska ändra sina priser i svenska kronor och i så fall hur mycket. Frågan är hur de gör detta. Under perfekt konkurrens och utan stelheter i prissättningen skulle priserna ändras lika mycket som växelkursen. I praktiken har det visat sig att importpriserna reagerar mindre än proportionellt på växelkursförändringar, i synnerhet på kort sikt. Det finns även tecken på att växelkurser har fått allt mindre effekt på importpriserna sedan 1990. I så fall behöver till exempel Riksbanken inte fokusera lika starkt som tidigare på växelkursens rörelser eftersom effekterna på inflationen blir mindre. Denna fråga har dock inte studerats på svenska data.

När man vill mäta hur en växelkursförändring påverkar ett export eller importpris, brukar man skatta något som benämns pass-through effekten eller den procentuella förändring av

importpriset som sker när växelkursen mellan två länder ändras med en procent. Om pass-through effekten är ett (1.0) betyder det att växelkursförändringen till fullo slagit igenom i en prisförändring. Är effekten mindre har den importerade firman gjort en vinst/förlust på växelkursförändringen om priset på varan gått ned/upp. De har gjorts en mängd studier kring pass-through effekten, både teoretiska se Hens (1999) och Jäger (1997). Empiriska studier är gjodra av bl a. Lee (1999) som studerar effekten i Sydkorea, Campa och Goldberg (2002) har studerat OECD-länder och Otani m.fl. (2003) har studerat effekten i japanska importpriser.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur pass-through effekten har förändrats över tiden i svenska importpriser. Tidigare studier av den svenska pass-through effekten har gjorts av bland annat Adolfsson (2004) och Alexius (1997). För att undersöka effekten kommer jag att estimera en modell på svenska importpriser på aggregerad nivå och i sju industrier av importvaror, för att se om pass-through effekten skiljer sig åt mellan olika industrier.

Tidigare studier av bland annat Taylor (2000) visar att pass-through effekten hos importpriser i olika OECD länder har sjunkit på nittiotalet jämfört med tidigare årtionden.

(5)

är korrekta imodell ett specificeras en kontrollmodell och resultat för dem båda presenteras och kommenteras. Därefter kommer en sammanfattning och slutsatser kring de båda

modellerna.

2 Teori

I teoriavsnittet kommer jag att presentera en prissättningsmodel utvecklad av Taylor (2000), en modell som används som grund för andra studier av pass-through effekten av bland annat Otani (2003). Denna teori har dock ifrågasätts av Campa och Goldberg (2002) som istället förslår en mikroekonomisk teori för att beskriva företagets reaktion gentemot en

växelkurförändring. (Valet av att följa Taylors teori är att det är lättare att följa hans resonemang och det blir mer överskådligt.)

Vi gör antagandet att ett företag har en viss marknadskraft, genom att ha en diversifierad produkt som skiljer sig från konkurrenternas. Detta medför att företaget inte möter en helt perfekt konkurrerande marknad och att prissättningen av företagets produkter blir en beslutsvariabel. På en marknad med perfekt konkurrens tar producenten priset som givet. Storleken på ett företags marknadskraft bestäms av till vilken grad företagets produkt är differentierad gentemot andra produkter, hur stor substitutionseffekten är mellan företagets produkt och övriga produkter och av hur andra företag reagerar vid prissättningen från vårt företag. Detta kan sammanfattas i att ett företags marknadskraft är en funktion av både konsumenters nyttofunktion och en reaktionsfunktion från andra företag.1

Vi antar att vårt företag säljer en till viss del differentierad vara, som värderas till ett unikt pris gentemot liknande produkter av konsumenterna. Vi kan genom att maximera konsumenternas nyttofunktion härleda fram en linjär efterfrågefunktion av vår produkt, se Solow (1998).

(

t t t

t x p

y =ε −β −

)

, (1)

där är produktionen, är priset på varan, är det genomsnittliga priset på konkurrerande varor och

t

y xt pt

t

ε är en slumpmässig förändring i efterfrågan. β är inversen av företagets marknadskraft, där ett högt β -värde innebär minskad marknadskraft. När β →∞

1

(6)

är konkurrensen perfekt. Antag sedan att företaget vid tidpunkt t sätter sitt pris för de fyra följande perioderna, övriga företag gör likadant men sätter sina priser vid andra tidpunkter. Från detta antagande kan man visa att prisnivån blir medelvärdet av de senaste priserna satta av de fyra grupperna;

t p xt

(

+ 1 + 2 + 3 /4 = t t t t t x x x x p

)

)

)

(2)

Om är marginalkostnaden för att producera vår vara, så blir den förväntade vinsten under de fyra perioderna när priset sätts i period t värdet av ekvation (3)

t c

(

= + + + − 3 0 i i t i t i t ty c y x E (3)

Om vi sedan substituerar in ekvation 1 i ekvation 3 och löser ut den för , kommer ekvation (4) vara en lösning för det optimala priset.

t x

(

= + + + + + = 3 0 / 125 . 0 i i t t i t t i t t t Ec E p E x ε β (4)

Detta innebär att en ökning av en enhet i priset hos andra företag ( till ) och i

marginalkostnaden ( till ) innebär en ökning av priset hos vårt företag med en enhet.

t

p pt+3

t

c ct+3 xt

Men om bara cttill Ect+3 ökar med en enhet, ökar vårt pris xt 0.5 enheter.2

Om vi använder ekvation (4) på ett företag som importerar produkter från andra länder och säljer produkterna på hemmamarknaden kan vi komma fram till följande slutsatser kring pass-through effekten. Den första är att storleken på en prisförändring beror på hur permanent en växelkursförändring är. Växelkursförändringen påverkar marginalpriset som i sin tur påverkar företaget att ändra priset på sina varor. I vårt fall däremot bestäms priset av den

genomsnittliga marginalkostnaden under fyra perioder. Om växelkursförändringen anses vara tillfällig så ändras inte priset lika mycket som växelkursen och pass-through effekten är liten. Den andra slutsatsen är när de konkurrerande företagen förväntar att deras priser kommer att sjunka i framtiden, så måste vårt företag också sänka sitt pris. Oavsett om växelkursen

2

(7)

deprecierar och importpriset ökar så måste vårt företag följa de övriga aktörerna. Den tredje slutsatsen är att desto mindre marknadskraft vårt företag har desto mindre möjlighet har företaget att ändra sitt pris som en reaktion på en efterfrågechock. Företaget kommer att vara tvunget att svälja de ökade kostnaderna istället för att föra dem vidare till deras kunder.3I vår modell innebär det att företaget marginalkostnader påverkas. Men för att se hur mycket marginalkostanden påverkas kan vi anta att marginalkostanden följer en första ordningens autoregressiv modell enligt ekvation (5).

,

1 t

t t c u

c + (5)

Vilket innebär att en matchning av pass-through koffecienten kommer att vara

(

2 3

)

1 125 .

0 +ρ+ρ +ρ , där ett lägre värde på ρ innebär en lägre pass-througheffekt4.

3 Metod

I det här avsnittet kommer jag att presentera den modell som jag använder för att skatta pass-through effekten. Jag kommer även att beskriva de tester som jag gör för att utvärdera det datamaterial som används.

3.1 Kointegration

Kointegration innebär att en linjär kombination av två tidserier som inte är stationära, i en viss kombination blir till en stationär serie. En generell definition av kointegration är enligt

Chatfield (2004) följande. En serie

{

Xt

}

är integrerad av ordning d, vilket skrivs som I

( )

d om den är tvungen att differentieras gånger för att göras stationär. Om två serier

{

och

båda är , så är oftast en linjär kombination av dem också

d

}

}

t

X1

{

X2t I

( )

d I

( )

d . Men om en linjär

kombination av dem existerar en lägre integrationsordning, t.ex.

(

d− så är de båda b

)

serierna konintegrerade av ordning

(

d,b

)

.

5

För att testa detta använder vi oss av ett test för enhesrötter. Definitionen av enhetsrötter är att om en tidserie är icke stationär, men när den

(8)

differentierats en gång blir stationär så har tidserie en enhetsrot.6 Det vanligaste testet för att se om tidserier har enhetsrötter är augmenteted Dickey-Fuller testet. Vilket vi kommer att använda här tillsamman med ett Ranktest. Orsaken till att utföra testen är att se om serierna är stationära eller inte. Är de inte det måste serierna differensieras för att kunna användas. Enligt Chatfield är dessa test inte kraftfulla och skillnaden mellan nollhypotesen och

alternativhypotesen är väldigt liten. Chatfield anser att frågan inte är om testen hjälper oss att välja den korrekta modellen utan om testen hjälper oss att välja en modell som bättre förklarar våra data än alternativa modeller.7

3.2 Modellspecifikation

Den modell som kommer att användas är hämtad ifrån Otani m.fl. (2002) och specificerad här nedan i ekvation(6). Otani undersöker pass-through effekten i Japan under perioden 1972 till 2002 genom att använda månadsdata på olika parametrar. För att se om det sker någon gradvis förändring i pass-through effekten använder de rullande regressioner, vilket jag även kommer att göra här. Rullande regressioner innebär att man först estimerar en vanlig ols regression med nedanstående modell i ett bestämt tidsintervall, sedan tar man bort den första obesrvationen och lägger till en ny. Så fortsätter man tills hela tidserien är genomarbetad. Det man då fått fram är en ny tidserie med observationer som är skattade med den specificerade modellen.

(

1

)

, / 1 j j j t j t j j t j j j t imp ner z v imp ϕ γ λ η γ ϕ φ − = + Δ + Δ + Δ + = Δ (6)

där Δ representera första differensen, imp står för importpriset (logaritmerad) i kategori j , ner står för den nominella växelkursen(logaritmerad) och är definierad som , det vill säga en depreciering i inhemsk valuta innebär en ökning i den nominella växelkursen. Variabeln är en kontrolvektor (logaritmerad), som består av inhemsk industriproduktion som används som proxy för BNP och marginalkostnaden för utländska produkter.

Marginalkostanden är definierad som

ner / 1

z

(

ner p

)

rer

mc= × / , där p är det inhemska landets

6

Ibid s.262 7

(9)

prisnivå och rer är den reala effektiva växelkursen. v är en felterm med förväntat värde (0).γ och λ representera den kortsiktiga och den långsiktiga pass-through effekten.

3.3 Alternativ modell

För att se om våra resultat ifrån regressionerna med ekvation (6) är korrekta använder vi oss av en liknande modell specificerad av Campa och Goldberg (2002).

j t j t j i i t j i j j t ner z imp =α + β Δ +δ Δ +ε Δ

= − 4 0 , (7)

där den kortsiktiga pass-through effekten för kategori j ges av den estimerade koefficienten och en långsiktiga pass-through effekten ges av summan av koefficienterna för den nominella växelkursen.

j

0

β

ε är en felterm med förväntat värde (0). Ekvation (6) antar att

resultatet från en förändring i den nominella växelkursen sker gradvis på ett exponentiellt sätt. Ekvation (7) däremot tillåter ett mer flexibelt mönster för laggade förändringar i växelkursen.

3.4 Beskrivning av datamaterial

Datamaterialet som används vid estimeringarna är importprisindex på aggregerad nivå och på industrinivå8 som beroende variabel, alla hämtad från SCB. Som oberoende variabler används nominell växelkurs, marginalkostnad som den är definierad ovan båda hämtade ifrån IMF och industriproduktionsindex från SCB som används som en proxy för efterfrågechocker (BNP). All data är på månadsbasis och undersökningsperioden är 1980 till 2003.

4 Resultat

Här nedan kommer jag att presentera resultaten från test av kointegration och de konsekvenser de får för fortsatta estimeringar. Jag kommer även att presentera resultaten från estimering av pass-through effekten enligt ekvation (6) och (7).

8

(10)

4.1 Kointegration

De tester som gjorts är Johansen´s kointegrationstest samt Engel och Grangers tvåstegsmetod där stationäriteten hos residualerna från en kointegrerad regression undersöks med ett ADF-test, enligt modellen i ekvation (8)

ε

α + + + +

= ner bnp mc

imp ln ln ln

ln (8)

Resultaten presenteras i tabell 1 och är otydliga, för vissa parametrar visar ett test tecken på kointegration medan ett annat test inte visar tecken på att kointegration är närvarande. Vissa parametrar visar inga tecken alls på kointegration, medan några visar tydliga tecken på att kointegration existerar. Enligt Chatfield så är gränsen mellan konintegration och att

kointegration inte föreligger väldigt liten.9 Utifrån den diskussionen gör jag antagandet att det tvivel som råder om kointegration inte kommer att påverka valt av modell och dess resultat. Därför väljer jag att gå vidare och använda modellerna som är specificerad i ekvation (6) och (7).

Tabell 1. Resultat från test av kointegration

Serie ADF 5 % Rank test 5 %

Aggregerade priser -2.0 -2.8 9.233 15.41 livsmedel -3.078 18.47 Läkemedel -3 17.46 Metaller -0.48 12.27 Papper -1.77 16.17 Petroleum -1.77 10.96 Transport -2.32 15.98 Verkstad -0.07 9.22

Nollhypotesen för ADF-testet är att det existerar en enhetsrot. Johansen´s Rank-tests nollhypotes är att det inte existerar kointegration. För båda testerna redovisas 5 % signifikansgräns.

9

(11)

4.2 Resultat från estimeringar av pass-through effekten

Först presenteras pass-through effekten per kategori för ekvation (6) att sedan sammanfattas i tabell 2 där förändringar över tiden redovisas. Tidigare studier av bl.a. Taylor (2000), Otani (2003) och Goldberg (2002) kommer alla fram till att pass-through effekten har minskat under 1990-talet jämfört med tidigare år. Resultat från den här undersökningen samstämmer i den slutsatsen.

4.2.1 Aggregerade importpriser

På aggregerad nivå har importprisindex efter det att Sverige bytt till rörlig växelkurs varit stabilare. Vilket syns tydligt i graf 1, där variationen är betydligt större under 80-talet än senare år även om den variera en del även under slutet av undersökningsperioden. Den kortsiktiga och den långsiktiga pass-through effekten samvarierar och skillnaderna dem emellan är väldigt små förutom i mitten av 80-talet, se graf 2.

(12)

4.2.2 Livsmedel

I industrin livsmedel ser vi samma långsiktiga skillnad som på aggregerad nivå. I graf 3 syns det tydligt att variationen i den kortsiktiga pass-through effekten har minskat betydligt på 90-talet jämfört med tidigare årtionde. det finns tydliga bevis i graf 4 för att pass-through effekten har avtagit under 90-talet. Den kortsiktiga och den långsiktiga effekten skiljer sig åt när variationen i dem är stor, men skillnaden dem emellan minskar när variationen minskar.

-12 -8 -4 0 4 8 12 1980 1985 1990 1995 2000 2005 livsmedel passthrough +/- 2 stdev 1=100% -0.8 -0.4 0.0 0.4 0.8 1.2 1.6 2.0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 kortsiktig långsiktig 1=100%, livsmedel pass-through Graf 3 Graf 4 4.2.3 Läkemedel

Industrin läkemedel uppvisar samma tecken som tidigare kategori, att variationen över tid minskar. Det finns också en tydlig neråtgående trend som uppenbarar sig efter att variationen minskat, se graf 5 och 6. Skillnaderna mellan kort och långsiktig pass-through är väldigt små under hela undersökningsperioden som syns i graf 6.

(13)

4.2.4 Metaller

Industrin metaller visar upp en stor volatilitet i pass-through effekten under 80-talet, för att sedan minska under 90-talet. I slutet av undersökningsperioden tar variationen fart igen vilket syns tydligt i graf 7 . Skillnaden mellan kort och lång pass-through minskar betydligt efter 90-talets början vilket visar sig tydligt i graf 8. Det går inte utifrån graferna att avgöra om det skett någon förändring i effekten över tiden, se tabell 2 för vidare resultat

-8 -4 0 4 8 1980 1985 1990 1995 2000 2005 metaller pass-through +/- 2 stdev 1=100% -3 -2 -1 0 1 2 3 1980 1985 1990 1995 2000 2005 kortsiktig långsiktig 1=100%, metaller pass-through Graf 7 Graf 8 4.2.5 Papper

I industrin papper syns det tydligt i graf 9 att variationen har minskat med tiden och att en långsiktigt stabil nivå har tydliggjorts efter 90-talets början. Men med en svacka i mitten av 90-talet, då pass-through effekten sjönk markant. Graf 10 visar tydliga tecken på att

skillnaderna mellan den långsiktiga och den kortsiktiga pass-through effekten är väldigt liten.

(14)

4.2.6 Petroleum

I industrin petroleum ingår bensin, olja och smörjoljor. Här uppenbara sig stora variationer i pass-through i följd med att oljepriset variera så intensivt jämfört med andra kategorier. Det syns tydligt i graf 11 att pass-through effekten varierar kring nollsträcket under stora delar av undersökningsperioden. Vilket borde vara en effekt av att terminspriset på olja styr

prisförändringarna och inte växelkursen. Skillnaden mellan lång och kort sikt visas tydligt i graf 12, där vi ser att effekterna har varit relativt jämna under hela undersökningsperioden. Förutom då det sker tvära svängningar som i mitten på 80-talet och början på 90-talet. I tabell 2 redovisas punktestimat för valda perioder både för den kortsiktiga och långsiktiga effekten, inget av dessa estimat är signifikant skilt från noll enligt gjorda hypotestest.

(15)

4.2.7 Transport

Industrin transport uppvisar stora fluktuationer i pass-through effekten, men med samma mönster som majoriteten av de övriga kategorierna, att effekten minskade efter 90-talets början. En tydlig neråtgående trend syns också i graf 13. Skillnaderna mellan långsiktigt och kortsiktigt pass-through är under hela perioden väldigt liten. En tydlig minskning dem i mellan uppstår med tiden, se graf 14.

-4 -3 -2 -1 0 1 2 3 4 1980 1985 1990 1995 2000 2005 transport pass-through +/- 2 stdev 1=100% -0.2 0.0 0.2 0.4 0.6 0.8 1.0 1.2 1980 1985 1990 1995 2000 2005 kortsiktig långsiktig 1=100%, transport pass-through Graf 13 Graf 14 4.2.8 Verkstad

Industrin verkstad uppvisar tydliga bevis för att pass-through effekten varierar väsentligt under hela undersökningsperioden. En neråtgående trend är synlig men inte speciellt stabil, se graf 15. Skillnaderna mellan kort och lång pass-through visar ett tydligt mönster i graf 16. Skillnaderna minskar när effekten minskar och ökar när effekten ökar.

(16)

I tabell 2 nedan redovisas värdet på de koffecienter som visar pass-through effekten över hela tidsperioden, men även skillnader när perioden uppdelas före och efter med 1992 som

brytpunkt.

Tabell 2. Pass-through effekten på kort och lång sikt med ekvation (6)

Jan. 1980 – Dec. 2003 Jan. 1980 – Dec. 1991 (a) Jan. 1992 – Dec 2003 (b) (b) – (a)

Kortsiktig pass through

Aggregerad nivå 0.16 (0.01) 0.15 (0.03) 0.18 (0.01) 0.03 [0.43] Livsmedel 0.26 (0.02) 0.47 (0.02) 0.04 (0.01) -0.43 [0.00] Läkemedel 0.19 (0.01) 0.38 (0.01) 0.01 (0.01) -0.37 [0.00] Metaller 0.04 (0.01) 0.13 (0.01) -0.04 (0.02) -0.17 [0.00] Papper -0.11 (0.01) -0.12 (0.02) -0.10 (0.01) 0.02 [0.55] Petroleum -0.46 (0.14) -0.38 (0.26) -0.55 (0.09) -0.17 [0.54] Transport 0.26 (0.01) 0.44 (0.02) 0.09 (0.01) -0.35 [0.00] Verkstad 0.25 (0.01) 0.40 (0.01) 0.10 (0.01) -0.30 [0.00] Långsiktig pass through

Aggregerad nivå 0.15 (0.02) 0.09 (0.04) 0.20 (0.01) 0.11 [0.02] Livsmedel 0.36 (0.02) 0.69 (0.03) 0.04 (0.01) -0.65 [0.00] Läkemedel 0.19 (0.01) 0.34 (0.01) 0.05 (0.01) -0.29 [0.00] Metaller 0.02 (0.03) 0.17 (0.01) -0.13 (0.07) -0.30 [0.00] Papper -0.10 (0.01) -0.11 (0.02) -0.09 (0.01) 0.02 [0.54] Petroleum -3.20 (2.50) -5.80 (5.08) -0.68 (0.09) 5.12 [0.31] Transport 0.39 (0.08) 0.67 (0.16) 0.10 (0.01) -0.57 [0.00] Verkstad 0.30 (0.01) 0.47 (0.01) 0.14 (0.01) -0.33 [0.00]

Siffrorna inom parenteser är standardfel och siffror inom brackets är p-värden för F-test.

(17)

4.3 Alternativ modell

För att se om våra resultat ifrån regressionerna med ekvation (6) är korrekta använder vi oss av ekvation (7) som är specificerad och beskriven i metodavsnittet.

Tabell 3. Pass-through effekten med alternativ metod, ekvation (7).

Jan. 1980 – Dec. 2003 Jan. 1980 – Dec. 1991 (a) Jan. 1992 – Dec 2003 (b) (b) – (a)

Kortsiktig pass through

Aggregerad nivå 0.15 (0.01) 0.12 (0.03) 0.17 (0.01) -0.05 [0.26] Livsmedel 0.219 (0.01) 0.35 (0.02) 0.03 (0.01) -0.32 [0.00] Läkemedel 0.17 (0.01) 0.35 (0.01) -0.01 (0.01) -0.36 [0.00] Metaller -0.03 (0.02) -0.12 (0.03) 0.06 (0.01) 0.18 [0.00] Papper -0.11 (0.01) -0.12 (0.02) -0.10 (0.06) 0.02 [0.56] Petroleum -0.54 (0.14) -0.36 (0.27) -0.71 (0.09) 0.35 [0.23] Transport 0.23 (0.01) 0.40 (0.02) 0.07 (0.01) -0.33 [0.00] Verkstad 0.22 (0.01) 0.36 (0.01) 0.08 (0.01) -0.24 [0.00] Långsiktig pass through

Aggregerad nivå 0.07 (0.04) -0.10 (0.08) 0.23 (0.02) 0.33 [0.00] Livsmedel 0.61 (0.04) 1.03 (0.06) 0.20 (0.02) -0.83 [0.00] Läkemedel 0.31 (0.01) 0.46 (0.02) 0.17 (0.01) -0.29 [0.00] Metaller -0.45 (0.06) -0.80 (0.10) -0.09 (0.04) 0.71 [0.00] Papper -0.08 (0.02) -0.15 (0.04) -0.02 (0.03) 0.13 [0.01] Petroleum -1.77 (0.35) -2.15 (0.68) -1.39 (0.18) 0.76 [0.28] Transport 0.54 (0.02) 0.90 (0.03) 0.19 (0.01) -0.71 [0.00] Verkstad 0.47 (0.02) 0.73 (0.02) 0.21 (0.02) -0.52 [0.00]

Siffrorna inom parenteser är standardfel och siffror inom brackets är p-värden för F-test.

(18)

mellan de båda subperioderna. Här nedan följer en redogörelse för varje kategori vid användandet av ekvation (7).

4.3.1 Aggregerade importpriser

Resultaten är liknande de från metod ett, då pass-through effekten stabiliseras och sjunker något under 90-talet för att sedan öka mot slutet av undersökningsperioden som visas i graf 17. Det finns inga stora skillnader mellan långsiktig och kortsiktig pass-through förutom i mitten av 80-talet och i de sista observationerna, vilket är ett resultat av imortprisförändringar relaterade till oljepriset.

-3 -2 -1 0 1 2 1980 1985 1990 1995 2000 2005 kortsiktig långsiktig 1=100%, aggregerad pass-through Graf 17 4.3.2 Livsmedel

Resultaten på industrinivå är liknande de som har beskrivits tidigare. Trenden är neråtgående och effekten stabiliseras efter 1990. Skillnad är att den långsiktiga effekten tidigare förhöll sig i närheten av den kortsiktiga effekten. Enligt ekvation (7) så blir det tydligt att det finns en fördröjning i den långsiktiga pass-through effekten, som också ligger på en högre nivå en den kortsiktiga. Detta syns tydligt i industrin livsmedel där den långsiktiga pass-through effekten är mycket högre än den kortsiktiga, se graf 18.

(19)

4.3.3 Läkemedel

I industrin läkemedel syns det tydligt i graf 19 att den långsiktiga effekten variera betydligt mer än den kortsiktiga. Den långsiktiga effekten är under stora delar betydligt större än den kortsiktiga. -0.4 0.0 0.4 0.8 1.2 1.6 1980 1985 1990 1995 2000 2005 kortsiktig långsiktig 1=100%, läkemedel pass-through Graf 19 4.3.4 Metaller

I industrin metaller ser vi i graf 20 stora svängningar i den långsiktiga pass-through jämfört med den kortsiktiga, det som är förvånansvärt här är att den långsiktiga effekten oftast är lägre eller på samma nivå som den kortsiktiga. Dem markanta ökningen i slutet av

undersökningsperioden kan relateras till att råvarupriserna sköt i höjden under 2003.

(20)

4.3.5 Papper

I industrin papper är det tydliga skillnader mellan den kortsiktiga och den långsiktiga pass-through under 80-talet för att sedan minska under 90-talet och framåt, se graf 21.

-2.0 -1.5 -1.0 -0.5 0.0 0.5 1.0 1.5 1980 1985 1990 1995 2000 2005 kortsiktig långsiktig 1=100%, papper pass-through Graf 21 4.3.6 Petroleum

Petroleum är en industri som har extrema svängningar i den långsiktiga pass-through effekten, vilket kan relateras till olika kriser och det syns tydligt i graf 22. Kategorin petroleum har en stark inverkan på den aggregerade nivån, när det sker prisförändringar.

(21)

4.3.7 Transport

I industrin transport syns det tydligt att effekten både på kort och lång sikt har minskat med tiden och blivit mindre volativ. Den långsiktiga effekten är hela tiden större än den kortsikta, vilket indikerar att det finns en viss fördröjning i anpassningen. Vilket innebär att marknaden inte är perfekt, se graf 23.

-0.4 0.0 0.4 0.8 1.2 1.6 2.0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 kortsiktig långsiktig 1=100%, transport pass-through Graf 23 4.3.8 Verkstad

Industrin verkstad visar på ett liknande mönster som transport, vilket syns tydligt i graf 24 det finns även här stora fördröjningar i den långsiktiga pass-through effekten. Men

fördröjningarna minskar med tiden.

(22)

5 Slutsatser

Resultaten från estimeringar med ekvation (6) och (7) ger liknande resultat för den kortsiktiga pass-through effekten. Båda visar signifikanta resultat för att pass-through effekten har

minskat på 90-talet i förhållande till tidigare år. Vid en jämförelse mellan olika industrier visar resultaten att skillnaderna dem i mellan har minskat betydligt. De två industrier som det inte går att dra några slutsatser kring är papper och petroleum, som inte visar signifikanta resultat. På lång sikt skiljer sig de båda metoderna åt. Resultaten från estimeringar av ekvation (6) visar inga stora skillnader mellan kort och lång sikt förutom i livsmedelsindustrin och transportindustrin. Resultaten från ekvation (7) däremot visar tydligt att det finns en

fördröjning i pass-through effekten på lång sikt förutom på aggregerad nivå. Detta borde vara ett resultat av att skattningarna från petroleumindustrin påverkar den aggregerade nivån mycket mer än övriga industrier. Båda ekvationerna visar signifikanta resultat att den långsiktiga pass-through effekten har minskat mellan de två subperioderna förutom petroleumindustrin.

Den hypotes som är ställd är: Har pass-through effekten i svenska importpriser förändras över tiden och skiljer sig förändringarna åt mellan olika industrier? Resultaten visar på en signifikant skillnad mellan de två suberioderna i alla kategorier, både för den kortsikta och den långsiktiga pass-through effekten. Skillnaderna mellan de olika industrierna har minskat både för den kortsiktiga och den långsiktiga pass-through effekten. Detta betyder att

(23)

Källor

Adolfsson, Malin.(2004), ” Exchange Rate Pass-Through – Theory, Concepts, Beliefs and Some Evidence”, opublicerad, Sveriges Riksbank.

Alexius, Annika., (1997) ”Import Prices and Nominal Exchange Rates in Sweden” Finnish Economic Papers, Vol. 10, No.2, pp. 99-107.

Campa, Jose Manuel och Linda S. Goldberg.(2002), ”Exchange Rate Pass-Through into Import Prices: A Macro or Micro Phenomenon?” NBER Working Paper No. 8934, National Bureau of Economic Research.

Chatfield, Chris.,(2004) ”The Analysis of Time Series – An Introduction” Sixth Edition, Chapman & Hall CRC, NY.

Hens, Thorsten.,(1997) “Exchange Rates and Perfect Competition” Journal of Economics Vol. 65, No. 2, pp. 151-161.

Jäger, Eckart.,(1999) “Exchange Rates and Bertrand Oligopoly” Journal of Economics Vol. 70, No. 3, pp. 281-307.

Lee, Jaewoo.,(1999) “The Response of Exchange Rate Pass-Through to Market Concentration in a Small Economy: The Evidence from Korea” The Review of Economics and Statistics, Vol. 79, No. 1, pp. 142-145.

Otani, Akira, Shigenori Shiratsuka och Toyoichiro Shirota.,(2003) “The Decline in the Exchange Rate Pass-Through: Evidence from Japanese Import Prices” Monetary and Economic Studies October, pp. 53-81.

Solow, Robert M.,(1998) “Monopolistic Competition and Macroeconomic Theory”. Cambridge University Press, Cambridge.

References

Related documents

style or correctness, secondly, to what extent do the errors of the texts influence the final grade given and thirdly, whether or not the syllabus and the assessment

Vi söker snittmängden av dessa intervall och får ∈ 2,. a) Eftersom planet är ortogonalt mot den givna linjen är planets normal lika med linjens riktning, d.v.s... Vi observerar

• Observation: Så snart den tidiga jorden kylts av verkar liv ha  uppstått inom några hundra miljoner år. . Detta är en kort period, jämfört med Jordens nuvarande

[r]

Senare i uppsatsen kommer bevis för att en minsta lösning existerar och att det utifrån den går att få fram oändligt antal lösningar.. Men låt oss nu nöja oss med att

Vi diskuterade att vi utg˚ aende fr˚ an ett k¨ ant v¨ arde p˚ a riktningskoeffici- enten samt en punkt kan best¨ amma linjens ekvation.. Rent intiutivt borde man utg˚ aende fr˚

Anledningen till att ett intag av få och stora måltider, samt snabbmat med mycket mättat fett, kan göra dig fet beror på att kroppen har två huvudsakliga energidepåer,

För att ge resultat från två olika modeller med två olika ansatser kommer den ena modellen att ta hänsyn till ett tidsseriefenomen som kallas kointegration medan den andra