• No results found

Att nöja sig med ett ekologiskt OS-silver

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Att nöja sig med ett ekologiskt OS-silver"

Copied!
48
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Idrottsvetenskapligt examensarbete,

15 högskolepoäng

Att nöja sig med ett ekologiskt

OS-silver

-En studie om ekologisk hållbarhet i

kandidaturerna till Olympiska Spelen 2024 och

2028

Författare: Lucia ter Harkel Handledare: Bo Carlsson Examinator: Jørgen Kjær Termin: VT 2020

(2)

Abstrakt

Ekologisk hållbarhet är en högst aktuell, allomfattande samhällsfråga. Arrangemang av idrotts- megaevents som Olympiska Spelen medför åtskilliga påfrestningar på miljön och även utvecklingen i den specifika värdstaden. I kandidatförfarandet till Olympiska Spelen (OS) presenterar kandiderande städer omfattande planer för stadsutveckling som ska möjliggöra genomförandet av OS; och av vikt är att det sker ekologiskt hållbart. Den här studien har genom en kvalitativ dokumentanalys av kandidaturerna för värdstäderna Paris (OS 2024) och Los Angeles (OS 2028) analyserat på vilket sätt kandidaturerna belyst ekologisk hållbarhet och i vilken utsträckning den har legat till grund och utgjort en genomgående utgångspunkt vid föreslagna planer. Även studerades vilken funktion den Internationella Olympiska Kommittén (IOK) intagit vid utvärderingen av kandidaturerna, i förhållande till den ekologiska hållbarheten.

Resultatet visade att ekologisk hållbarhet belyses i kandidaturerna och att presenterade planer, inom olika områden beträffande OS i viss utsträckning har tagit ekologisk hållbarhet i beaktning vid argumentation för planering, utveckling och genomförande. Däremot är initiativen främst kopplade till det kapitel särskilt tillägnat ’hållbarhet’ och utgör ingen avgörande eller heltäckande utgångspunkt för presenterade planer. Yttermera efterlämnar såväl kandidaternas som IOK:s formuleringar stort utrymme för tolkning, där IOK:s roll många gånger kan anses odefinierad.

Nyckelord: Ekologisk hållbarhet, Olympiska Spelen, Hållbar stadsutveckling,

(3)

Innehållsförteckning

1 Bakgrund ... 1

2 Syfte och frågeställningar ... 3

2.1 Idrottsvetenskaplig relevans ... 3

2.2 Avgränsningar ... 3

2.3 Förtydligande av begrepp ... 4

3 Tidigare forskning ... 5

3.1 Forskningsläget ... 5

3.2 Mega-events och miljöpåverkan ... 6

3.3 Ett ekologiskt hållbarhetsperspektiv i kandidaturerna ... 7

3.4 IOK:s funktion ... 8

3.5 Olympiska Spelen och stadsplanering ... 9

3.6 Uppsummering ... 10

4 Teoretisk referensram ... 10

4.1 Urbanisering ... 11

4.2 Hållbar stadsutveckling ... 11

4.3 Ekologisk hållbar nybyggnation ... 12

5 Metod ... 14

5.1 Metodansats ... 14

5.1.1 Hermeneutik och positivism ... 14

5.1.2 Induktion och deduktion ... 14

5.2 Datainsamlingsmetod och urval ... 15

5.3 Bearbetning av data ... 15

5.4 Analys av data ... 16

5.5 Källor och källkritik ... 17

5.6 Forskaretik ... 18

6 Resultat och analys ... 19

6.1 Infrastruktur ... 19 6.1.1 Anläggningar ... 19 6.1.2 Temporära anläggningar ... 21 6.1.3 Anpassad för framtiden ... 22 6.1.4 Förflyttning av lokalbefolkning ... 23 6.1.5 Grön- och blåområden ... 24

6.2 Transport och rörlighet ... 25

(4)

6.2.4 Trängsel- och utsläppsskatt ... 27 6.2.5 Flygplatser ... 28 6.3 Resurshantering ... 28 6.3.1 Resurskrävande storstäder ... 29 6.3.2 Strategier för resurshantering ... 29 6.4 Klimat ... 30 6.4.1 Klimatmål ... 30 6.4.2 Klimatbegrepp ... 32

6.4.3 Kortsiktiga initiativ, långsiktig utveckling ... 32

7 Konklusion ... 34 8 Diskussion ... 35 8.1 Metoddiskussion ... 35 8.2 Resultatdiskussion ... 36 8.3 Vidare forskning ... 37 9 Referenser ... I Bilagor ... IV

Figurer

- Figur 1. Illustration av ifyllt samlingsdokument. (s. 17)

- Figur 2. Översikt över förhållandet mellan befintliga och temporära anläggningar, samt nybyggnad i samband med OS för Paris 2024 och Los Angeles 2028. (s. 20) - Figur 3. Sammanfattande tabell av Paris och Los Angeles belysta målsättningar och

initiativ. (s. 33)

Bilagor

-

Bilaga 1. Analysmall för kategorisering och kodning av kandidatfilerna.

(5)

“Only when the last tree has been cut down, the last fish

been caught, and the last stream poisoned, will we realize

we cannot eat money.”

(6)

1 Bakgrund

Vår gemensamma framtid; mer välkänd som Brundtlandrapporten, har sedan den

publicerades år 1987 etablerat en global definition av begreppet ’hållbar utveckling’1. Brundtlandrapporten har ökat medvetenheten om människans inflytande på miljön och den skyldighet alla har att ta sitt ansvar; och arrangemang av Olympiska Spelen (OS) är inget undantag. Även om miljöhänsynen bland den västerländska publiken ökade kraftigt under 1960- och 1970-talet tog det förhållandevis lång tid innan den Internationella Olympiska Kommittén (IOK) inkluderade miljöaspekter i förfarandet vid utdelningen av OS (Karamichas, 2013).

Vinter-OS i Albertville 1992 ansågs som en miljökatastrof på grund av den förstörelse den orsakade i den naturliga miljön (Konstantaki, 2018). Stora mängder skog skövlades för att möjliggöra anläggningen av olika typer av faciliteter och infrastruktur. Resultatet blev försvinnandet av massiva skogsområden, fyllda med sårbart djur- och växtliv (ibid.). Det här markerade startskottet för upprättandet av miljö- och hållbarhetspolicys inom ramen för OS. Grunden till det ekologiska perspektivet inom IOK kom sedermera år 1994; genom upprättandet av en tredje pelare ’miljö’, som jämsides med ’sport’ och

’kultur’ utgör beståndsdelarna för begreppet ’Olympism’. Det ekologiska perspektivet

utvecklades sedermera gradvis till att utgöra en allt viktigare del i såväl budgivningsprocessen som genomförandet av OS (ibid.).

Det var år 1994 som IOK i samarbete med ’United Nations Environmental Programme’ (UNEP) började utveckla ambitionen av den tredje pelaren till verklighet; i form av Spelens första miljöpolicy (Karamichas, 2013). Det mynnade ut i att IOK grundade miljökommissionen ’Sport and Environment Commission’. Den första praktiska implementeringen av miljöhänsyn inföll under vinter-OS i Lillehammer 1994, efter demonstrationer av miljöaktivister (ibid.). Det resulterade i sin tur i fyra punkter som skulle implementeras i planeringen och organiseringen av Spelen. Följaktligen skulle bland annat naturliga material användas i så stor utsträckning som möjlig (ibid.). Även om Lillehammer 1994 hade den första implementeringen av en miljöpolicy, menar Konstantaki (2018) att det första miljöinitiativet i Olympiska Spelens historia kan härledas till år 1972, i München. Organisationen uppmanade och bjöd in samtliga

(7)

deltagande länder att plantera en buske medtagen från ursprungslandet; som skulle representera respektive nation (ibid). De här skulle planteras i den Olympiska byn, under mottot: ‘’certatio sana in natura sana’’; som översatt till svenska blir ‘hälsosam tävlan i

en oskadd miljö’. Miljöhandlingen fick dock inget större erkännande då den

överskuggades av terrorattacken i den Olympiska byn som medförde döden av elva medlemmar av det israeliska teamet (ibid.).

Tidigare miljöinitiativ i samband med OS utgjorde en riktlinje för sommar-OS i Sydney 2000, som anses vara de första ’Green Olympics’, med positiva recensioner av sin organisering som i hög utsträckning inkluderade miljöaspekter (Karamichas, 2013). Även Aten 2004 hade en välutvecklad miljöpolicy som däremot inte efterlevdes (Konstantaki, 2018). För OS i Beijing 2008 och London 2012 utgjorde det ekologiska perspektivet också en prioritet (ibid.).

(8)

2 Syfte och frågeställningar

Syftet med den här studien är att belysa i vilken utsträckning den ekologiska hållbarheten framhålls i kandidatförfarandet av värdstäderna för OS 2024 och OS 2028; samt att se till vilken roll IOK intagit vid utvärderingen av kandidaturerna i förhållande till ekologisk hållbarhet.

1. På vilket sätt belyser värdstäderna ekologisk hållbarhet i sina respektive kandidaturer och tas ekologisk hållbarhet genomgående i beaktning vid motivering av framlagda planer?

2. Vilken ställning har IOK intagit vid utvärdering av kandidaturerna, utifrån

ekologisk hållbarhet?

2.1 Idrottsvetenskaplig relevans

Hållbarhets- och miljöfrågor berör inte endast ett antal specifika områden eller sektorer, utan är allomfattande; inbegripet idrottssektorn. Den här studien är därmed högst relevant för sport management som kunskapsfält och även av allmängiltig karaktär, då den behandlar en högst aktuell samhällsfråga. I dagsläget råder emellertid fortfarande viss osäkerhet över vilken position idrottssektorn har i miljöfrågan. Påvisat är däremot att idrotts- megaevents som OS medför åtskilliga negativa effekter på miljön (Scandizzo & Pierleonie, 2017), vilket gör det antagligt att förutsätta att det i ökande grad kommer ställas högre krav även på idrottsrörelsen och dess evenemang. IOK och OS, som har ett starkt internationellt varumärke och därmed är handlingskraftiga kan på den grund förväntas ta en ledande roll, ligga i framkant och agera förebilder i miljöfrågan. Den här studien skapar därmed en bild av på vilket sätt det ekologiska perspektivet belyses och i vilken roll idrottsevenemanget OS utvecklas i förhållande till ekologisk hållbarhet.

2.2 Avgränsningar

(9)

intresse för värdskapet, men drog in sina ansökningar innan den officiella kandidatprocessen påbörjades (IOC, 2018). År 2017 erkändes Paris officiellt som värdstad för OS 2024 och Los Angeles för OS 20282. Endast kandidaturerna för värdstäderna Paris och Los Angeles kommer behandlas i den här studien. Studien riktar

uteslutande fokus mot det som skriftligen, med koppling till ekologisk hållbarhet har

uttryckts i kandidaturerna, inlämnade mellan september 2015 och september 2017. Eventuella tillägg eller anpassningar som tillkommit efter tilldelat värdskap belyses inte, då de inte har varit avgörande i IOK:s beslut vid tilldelningen av värdskapet.

Samtliga av de tre stegen i kandidatförfarandet har analyserats, där endast resultat från steg tre kommer belysas då steg tre är allomfattande och inbegriper det som benämnts i steg ett och två. Steg tre utgör därmed den mest recenta upplagan. Samtliga kandidatfiler för Paris och Los Angeles finns att tillgå i referenslistan under rubriceringen: ’Bid Books’.

2.3 Förtydligande av begrepp

Ekologisk hållbarhet:Människan är en del av naturen och kan inte ställa sig utanför den, vilket innebär att människors handlingar alltid kommer påverka miljön (Pleijel, 2013). Ekologi som vetenskap talar i sig inte om vad som är rätt eller fel, utan beskriver sambanden mellan organismer och deras miljö (ibid.). Ekologin gör det möjligt att översiktligt förutse konsekvenserna av ett visst ingripande på miljön; om det sedan anses rätt eller fel, bra eller dåligt är värderingsfrågor som har sin grund i moral och politik (ibid.). Den ekologiska grundsynen innebär vidare att ekologisk kunskap som finns vägs in i samhällets beslut och planering (ibid.). Därigenom strävas efter att skapa ett samhälle som inte överskrider förutsättningar givna av naturen på ett sätt som ger negativa konsekvenser för samhället (ibid.). Den ekologiska dimensionen utgör därmed, jämsides den ekonomiska och sociala dimensionen en av tre dimensioner för begreppet ’hållbar

utveckling’.

Legacy: Definitionen av legacy som det i många fall refereras till i akademiska

sammanhang är den av Gratton & Preuss (2008) och lyder:’’Legacy is planned and

(10)

(2019) presenterar i en rapport skriven i uppdrag av Riksidrottsförbundet (RF) följande svenska definition: ’’Alla de materiella och immateriella effekter som finns kvar efter ett

evenemang’’ (Andersson, 2019:4). Materiell legacy kan i kontexten för OS innebära nya

idrottsanläggningar eller vägar; ett ökat idrottsintresse bland befolkningen efter evenemanget är ett exempel på immateriell legacy (Andersson, 2019). Legacy utgör en viktig del i arrangemanget av OS och IOK har därmed tagit fram följande OS-specifika definition: ’’Olympic legacy is the result of a vision. It encompasses all the tangible and

intangible long-term benefits initiated or accelerated by the hosting of the Olympic Games/sport events for people, cities/territories and the Olympic Movement.’’ (IOC,

2017b:2). Det är IOK:s definition av begreppet legacy som den här studien följer när det refereras till ’legacy’, med anledning av att den är OS-specifik.

3 Tidigare forskning

3.1 Forskningsläget

Forskning påbörjas inte på nytt varje gång, utan byggs upp av en hel forskningstradition. Olympiska Spelen är och har länge varit ett populärt forskningsobjekt, vilket leder till att det finns en betydande mängd litteratur att extrahera information ifrån. Av den tidigare forskningen som riktat fokus på hållbarhetsperspektivet i förhållande till OS har den, även om den många gånger tangerat miljöperspektivet, främst riktat fokus mot de ekonomiska eller sociala dimensionerna av begreppet. Mindre forskning finns därmed att tillgå rörande enbart ekologisk hållbarhet, vilket är det perspektivet den här studien riktar uteslutande fokus mot. Den forskning som lagt större vikt vid miljöperspektivet har i många fall lagt betoning på Spelens påvisade miljömässiga effekter, snarare än att belysa det som utlovas i kandidaturen.

(11)

3.2 Mega-events och miljöpåverkan

Arrangemanget av mega-events3 har under de två senaste decennierna ökat betydligt; framförallt inom idrottssektorn (Fourie & Santana-Gallego, 2011). Det beror delvis på de positiva effekter som evenemangen förväntas medföra (ibid.). Storstäder arrangerar i ökande grad mega-events, främst med anledning av förväntade ekonomiska fördelar (Collins, Munday & Roberts, 2012). De ekonomiska effekterna har därmed i hög utsträckning utgjort utgångspunkt för en riklig mängd studier. I samband med en ökad medvetenhet kring hållbar utveckling har också miljöeffekter fått ökad uppmärksamhet (Collins, Jones & Munday, 2008). Påvisade miljörelaterade effekter kan bland annat härledas till överbefolkning, nybyggnation och föroreningar (Scandizzo & Pierleonie, 2017). Nybyggnation av anläggningar, upprustning av diverse naturliga områden och utveckling av infrastruktur som sker i samband med mega-events, exempelvis OS, kan medföra effekter i såväl positiv som negativ bemärkelse ur ett ekologiskt perspektiv (ibid.). Positivt, om nybyggnation av faciliteter leder till mindre totala utsläpp; negativ, om anläggningarna är överflödiga och endast används i samband med OS, för att sedan efterlämnas utan användningsområde (ibid.).

Från och med år 2050 förväntas klimatförändringar ske i en hastighet som försvårar samhällens möjlighet till adaption (Balmes et al., 2016). En av effekterna är ökande yttre temperaturer som kan komma att ha stora följer på genomförbarheten av framförallt idrottsliga utomhusevenemang (ibid.). År 2007 fick organisatörerna för ’Chicago

Marathon’ nödtvunget avbryta tävlingen efter att hundratals löpare hade fått värmeslag.

(12)

utomhustävlingar (ibid.). Evenemangen kommer därmed i framtiden bland annat medföra en ökad oförutsägbarhet, vilket minskar attraktiviteten bland städer att arrangera dem, inte minst på grund av det omfattande planeringsarbetet och de ekonomiska kostnaderna (ibid.). Intresset bland städer att kandidera för värdskapet av OS är någonting som påpekats minska av Zimbalist (2017).

Mega-events kännetecknas bland annat av ett högt antal besökare (Roche, 2001). En fallstudie genomförd av Collins, Munday & Roberts (2012) under Storbritanniens etapper i Tour de France år 2007 undersökte och beräknade evenemangbesökarnas ekologiska fotavtryck. ’Ekologiskt fotavtryck’ är ett mått på konsumtionen och energiförbrukningen i förhållande till jordens resurser och uttrycks vanligtvis i globala hektar per capita (gha/capita) (ibid.). Författarna konkluderade att evenemangets genomsnittliga besökare hade ett ekologiskt fotavtryck som var 2.2 gånger högre än om de inte hade besökt evenemanget och fortsatt med brukliga, dagliga aktiviteter (ibid.). Transportval och -sträcka, konsumering i form av mat och dryck, samt val av boende och energiförbrukningen den i sin tur medför var faktorer som undersöktes. Tre fjärdedelar av det ekologiska fotavtrycket var beroende av val av transport för att ta sig till evenemanget (ibid.). Av den orsaken bör organisatörer av mega-events för att minimera miljöpåverkan i samband med evenemanget i första hand fokusera på mer hållbar transport (ibid.).

Collins, Jones & Munday (2008) påpekar att det kommer vara av ökande vikt att hållbar utveckling integreras inom idrottskonstitutioner och -organisationer. De benämner att den Olympiska rörelsen kan anses ha en ledande roll i arbetet att inkludera hållbara aspekter och göra evenemang mer hållbara, men att det saknas holistiska och konsekventa verktyg. Åtaganden begränsas av dess otillräckliga konkretiseringar varpå det på organisatorisk nivå blir svårapplicerbart och lämnar utrymme att undgå praktiskta miljöhandlingar (ibid.).

3.3 Ett ekologiskt hållbarhetsperspektiv i kandidaturerna

(13)

’miljökatastrofen’ i Albertville två år tidigare. Implementeringen av miljöplanerna, som

vidare var den första i Spelens historia, skedde i form av ett samarbete mellan IOK, UNEP, den norska regeringen och det norska, privata näringslivet (ibid.). Lillehammer 1994 visade stor vördnad mot bevarandet av den naturliga miljön, men inkluderingen av miljöperspektivet i kandidaturen gick inte alltid hand i hand med genomförandet av OS. Konstantaki belyser senare hur Aten 2004 hade en mycket välformulerad miljöpolicy som däremot inte alls efterlevdes. Vidare benämns hur OS med en ekologisk utgångspunkt kan ha en katalyserande effekt på en värdstads miljöarbete (ibid.). Exempelvis hade Beijing 2008 flertalet miljömål i sin ansökan, för att pådriva stadens miljöarbete. Beijing beslutade därmed att tidigarelägga sin deadline för befintliga miljömål i form av den så kallade ‘Environmental Master Plan’ (UNEP, 2009). Målen behandlade områden i form av förbättrad vattenkvalité, luftkvalité, avfallshantering och infrastruktur (Konstantaki, 2018).

3.4 IOK:s funktion

(14)

Nollpåverkan, vilket innebär att utsläpp uppfångas eller hindras i lika hög grad som den släpps ut, har på senare tid utgjort en vanligt förekommande del i kandidaturerna. Värdstäder utlovar nollutsläpp, nollavfall och koldioxidneutralitet (Ross & Leopkey, 2017). Författarna noterar däremot att ovan nämnda mål rörande implementering av nollpåverkansstrategier är frivilliga åtgärder från värdstädernas organisationskommittéer och inga krav från IOK. En anledning menar Ross & Leopkey kan vara att det görs för att särskilja sitt bud från andras.

3.5 Olympiska Spelen och stadsplanering

Gaffney (2013) undersöker med Rio 2016 som utgångspunkt för analys, klyftan mellan det resonerade ramverket i budgivningen och rådande förändringar och eventuella förbättringar. Det påvisade resultatet diskuterar Gaffney sedermera i förhållande till stadsplanering av idrotts- megaevents, som OS faller under. Huvudfrågor som behandlas i Gaffneys fallstudie är vad hållbar stadsplanering innebär i kontexten för planering av mega-events; vad för slags hållbarhet som föreslås; vem som drar störst nytta av den och var de största konsekvenserna kommer att märkas. Gaffney undersöker bland annat det diskursiva innehållet i Rios kandidatur genom att beräkna antalet gånger ett specifikt samhörande begrepp framkommer. ’Environment’ (’miljö’), är det mest förekommande ordet efter ’Security’ (’säkerhet’). Han argumenterar däremot för att begreppen

’hållbarhet’, ’utveckling’ och ’miljö’ kan kombineras då de tre i många sammanhang är

(15)

3.6 Uppsummering

Inledningsvis lyftes vad mega-events, vilket OS klassificeras som har för påverkan på miljön. Sedermera presenterades ett antal exempel på vilken roll det ekologiska perspektivet spelat i tidigare kandidaturer. Med avstamp i ovan presenterad tidigare forskning påvisas att miljöinitiativ främst kommer från kandidaterna själva och att det saknas konkreta handlingar eller krav från IOK för att uppnå Spelens fulla potential till positiv påverkan inom miljöperspektivet. En väsentlig dimension är att den ekologiska hållbarheten inte endast måste anses hållbar i förhållande till generella riktlinjer och krav, utan även anses hållbara i den specifika kontexten för värdstaden. De mål, argument och planer som lyfts i kandidaturerna, som kan anses falla under ekologisk hållbarhet måste därmed även utgå från stadens nuläge och hur de eventuella utvecklingarna påverkar nuläget. Därmed är det väsentligt att introducera begrepp som stadsuppbyggnad, -planering, -utveckling eller det engelska samlingsbegreppet ’Sustainable Urban

Development’ (SUD), som utgör en lämplig referensram för analys. Begreppen kommer

att konkretiseras i nästkommande kapitel; ’Teoretisk referensram’.

4 Teoretisk referensram

Anledningen till att städer är intresserade av att vara värdstad till ett OS är i många fall för att använda OS som möjlighet att utveckla ett stadsprojekt eller öka pådraget av turister (Delaplace & Schut, 2019). I dagsläget är värdskapet av OS betingat av en hållbarhets- och miljöstrategi som medför att värdstäder ofrånkomligt måste utmana och ta ytterligare steg i sin miljöpolitik, oavsett de svårigheter som kan uppstå till följd av klimatfaktorerna (ibid.). Värdstaden presenterar i sin kandidatur en tydlig plan för hur OS ska kunna förverkligas och samtliga av de aspekter som berörs. Evenemanget medför i många fall att befintliga anläggningar behöver renoveras eller att helt nya behöver byggas; och för att nå till anläggningarna krävs utökad infrastruktur i form av vägar (Fabry & Zeghni, 2019). Allt det här kan härledas och återfinnas inom ramen för

’Sustainable Urban Development’ (SUD). Hållbar stadsplanering utgör därmed en

(16)

anses ekologiskt hållbara. Vad krävs exempelvis för att en byggnad ska kunna anses ekologisk hållbar och hur påverkar tätbebyggelse en stads energiförbrukning?

Den inledande delen av teoriavsnittet presenterar och problematiserar begreppet

’urbanisering’ då det är direkt kopplat till stadsutvecklingen och därmed utgör en viktig

bakgrund. Vidare förklaras sedermera ’hållbar stadsplanering’. Referensramen utgör en grund för att i innehållsanalysen av kandidaturerna dra slutsatser om huruvida de presenterade planerna i kandidaturerna kan anses ekologisk hållbara, vilket är det studien ämnar belysa.

4.1 Urbanisering

Sedan år 2008 bor över hälften av jordens befolkning i stadsområden (Rydin, 2010). Processen, där människor flyttar från landsbygden in till städer benämns ’urbanisering’ (Hubendick et al., u.å.). En förutsättning för den idag omfattande urbaniseringen, är att det krävs tekniska resurser för att bland annat förse stadens invånare med vatten, livsmedel, ordna materialflöden och avfallshantering (ibid.). Samtliga av ovannämnda processer är mycket resurskrävande, vilket bidrar till att städer med dess höga invånarantal utgör de högst energiförbrukande platserna (Costa, 2008). Urbaniseringen utgör härmed indirekt en stor källa till föroreningar, eftersom det stora antalet människor i stadsområdena, och därmed den höga stadsaktiviteten i form av det mänskliga beteendet ligger till grund för utsläppen (Rydin, 2010). OS som evenemang har påvisat externa effekter i form av bland annat överbefolkning (Scandizzo & Pierleoni, 2017). Ökat antal invånare innebär därmed större behövlighet av resurser som i sin tur åtföljs av högre stadsaktivitet, ökad energiförbrukning och högre risk för föroreningar.

4.2 Hållbar stadsutveckling

(17)

energiförbrukning. Tätbebyggelse tenderar att hämma framväxten av mer välutvecklade avfallshanteringsmetoder i en stad, men kan samtidigt stödja mer energieffektiv transport (ibid.). Med föregående i åtanke kommer val av värdstad eller stadens stadsplanering, tillbyggnad av vägar, byggnader med mera att påverka stadens hållbarhet, inte minst ur ett ekologiskt perspektiv.

4.3 Ekologisk hållbar nybyggnation

Rydin (2010) nämner hur nybyggnation i städer idag måste ta klimatförändringar i beaktning och se till framtida behov. Exempelvis har klimatförändringarna bidragit till ökad risk för översvämningar i många delar av världen, vilket resulterar i att nybebyggelse behöver förses med vattentäta dörrar och vara anpassade för att hantera ökade yttre temperaturer (ibid.). För att stadsbyggnad ska ha förutsättningen att ske hållbart måste den planerade utvecklingen därmed vara anpassad efter stadens utgångspunkt (ibid). Närmare bestämt, passa in i stadens nuvarande uppbyggnad, samt vara mobiliserad för framtida behov. Rydin beskriver ett antal faktorer som leder till att en byggnad kan anses vara hållbar. En förutsättning är att byggnaden är säkert byggd och att dess komponenter har en låg koldioxidbelastning. Energianvändningen i anläggningen ska vara vatteneffektiv och motståndskraftig för klimatförändringar (ibid). Anläggningen ska vara planerad för medel till lång gynnsam användning och vara anpassad efter nutida och framtida sociala behov (ibid.). Det här bekräftas av Hemgren & Wannfors (2018) som benämner hur det bör ses till anläggningens mest krävande energiförbrukning för att konstruktionen ska kunna planeras efter de förutsättningarna. Med utgångspunkt i energiförbrukningen bör anläggningarna förses med åtgärder som minimerar energiåtgången (ibid.).

(18)

Vid utveckling av stadens infrastruktur bör staden förses med många grön- och blåområden i form av exempelvis växter och vattendrag (Rydin, 2010). Biomassa skapar förutsättningar för ’ekosystemtjänster’ som har förmågan att binda koldioxid (Pleijel, 2013). Ekosystemtjänster i en stad skapas just genom att förse den med grön- och blåområden och har även en bullerdämpande och luftrenande funktion. Anläggningar i olika former kan med fördel förses med gröna tak, innebärande att taken består av levande växtlighet (Hemgren & Wannfors, 2018). Görna tak har flertalet positiva effekter, bland annat på byggnadens temperaturreglering (ibid.). Även vid höga temperaturer värms taken upp i obetydlig grad (ibid.), vilket är en stor fördel i samband med ökade temperaturer. Likaledes skapar gröna taksystem utrymme för biodiversitet i form av växter och mindre djur, utöver att de har förmågan att suga upp mycket vatten vilket därmed fungerar som buffert och minskar belastning på mark och dräneringssystem (ibid.).

Solcellstak är ytterligare ett exempel på miljövänliga tak, som till skillnad från gröna tak även bidrar till hållbar elproduktion. Såväl gröna tak som solcellstak har stora hållbarhetsfördelar när de används separat (Kessling, Cohen & Jasso, 2017). Däremot har det på senare år konstaterats att en kombination av de två kan ha stora fördelar då de gynnar varandra (ibid.). Solceller tappar effektivitet när lufttemperaturen blir för varm eller för kall. Gröna tak har som tidigare nämnt en förmåga att reglera temperaturer, vilket gynnar solcellernas funktion och innebär att det med fördel kan användas en kombination av de två taktyperna (ibid).

(19)

5 Metod

I det här kapitlet redogörs för studiens metodiska tillvägagångssätt. Inledningsvis presenteras studiens metodansats för att sedermera diskutera det konkreta tillvägagångssättet för insamling, bearbetning och analys av data. Kapitlet avslutas med en diskussion rörande använda källor och forskaretik.

5.1 Metodansats

5.1.1 Hermeneutik och positivism

Studien har tagit en hermeneutisk ansats då den fokuserar på att skapa en förståelse kring hur ekologisk hållbarhet belyses i kandidaturerna. Hermeneutik kännetecknas av att

förstå; till skillnad från positivism som lägger fokus på att begripa (Thurén, 2007). En

positivistisk ansats hade snarare undersökt påståenden i relation till fakta som med rimlig sannolikhet kunnat säkerställas, samt lett till kvantifieringar (ibid.). Hade kandidaturerna analyserats i förhållande till ett verkligt utfall (genomfört OS) hade en positivistisk ansats varit mer relevant.

Innan en studie inleds finns redan vissa bestämda föreställningar om tillvarons grundform som påverkar ramen inom vilken kunskap skapas och framstår (Åsberg, 2001). Vid framtagning av studiens analysmall togs utgångspunkt i den ’hermeneutiska cirkeln’, vilket innebär ett iterativt arbetssätt varefter förförståelse revideras för att utveckla en mer korrekt bild av ett fenomen (Thurén, 2007). För varje ny iakttagelse revideras bilden på nytt (ibid.). Den hermeneutiska cirkeln har lagt grund för att skapa en mer objektiv ingångspunkt, för att i så hög utsträckning som möjligt möjliggöra distansering från bestämda föreställningar och därigenom så objektivt som möjligt analysera materialet. Den ständiga kretsgången av iakttagelser leder till en ökad förståelse som möjliggör en grundligare analys (ibid.).

5.1.2 Induktion och deduktion

(20)

som kan kopplas till analysmallen och därmed är sanningsenliga i kontexten, fångas upp av filtret för att sedan tolkas och analyseras i förhållande till tidigare forskning och den teoretiska referensramen; som utgör ytterligare filter. Därmed är det av vikt att analysmallen är anpassad efter studien syfte då det har en direkt påverkan på resultatet (Johannessen et al., 2020); det vill säga ’filtrets’ (analysmallens) utformning avgör vad som ’fastnar’ (resultatet).

Den induktiva formen fokuserar på samband och generella slutsatser från tidigare observationer från verkligheten (Thurén, 2007). Studien har vid analys använt sig av en deduktiv forskningsansats; däremot kan framtagningen av analysmallen sägas grundat sig i en mer induktiv ansats, då den framtogs efter iterativa observationer (hermeneutisk cirkel). Genom att hitta samband i IOK:s hållbarhetsstrategi ’IOC Sustainability

Strategy’, i relation till tidigare forskning och den teoretiska referensramen kunde

generella slutsatser dras för vad som skulle anses ekologisk hållbart.

5.2 Datainsamlingsmetod och urval

Utifrån studiens syfte och frågeställningar gjordes en ’kvalitativ dokumentanalys’ av primärkällor i form av kandidaturerna till Olympiska Spelen 2024 och 2028. Dokumentformen är uteslutande skriftliga dokument i engelskt språk. Urvalet av kandidaturer gjordes genom att ta utgångspunkt i IOK:s ’Reference Collection’ (OSC, 2019), som är ett referensdokument där samtliga kandidatfiler som skickats in till OS för åren 1896 till 2028 har listats. Den har legat till grund för att i ett första urval avgöra vilka ansökande städer som blivit erkända som officiella ansökande kandidater. Sedermera gjordes ett andra urval där endast de kandidatfiler som av IOK blivit publicerade som

’officiella’ ansökningar på ’Olympic World Library’ valdes ut. För att säkerställa

relevansen i urvalet togs mejlledes kontakt med ’The Olympic Studies Centre’ (OSC), som är ansvariga för innehållet på The Olympic Studies Centre för att bekräfta det slutliga urvalets relevans. Det slutliga urvalet blev således kandidatfilerna tillhörande Paris och Los Angeles.

5.3 Bearbetning av data

(21)

analysens metod och säkerställa att analysmallen mäter det som ska mätas (Jones, 2015). Utgångspunkt togs i IOK:s ’IOC Sustainability Strategy’ (2017a), och kompletterades vidare av SUD som utgör studiens teoretiska referensram. IOK:s strategidokument för hållbarhet användes för att lyfta fram de teman IOK själva anser av betydelse kopplat till begreppet ’ekologisk hållbarhet’. SUD, som utgör studiens teoretiska referensram användes sedermera för att tillbringa en oberoende vinkel för att framhäva möjligheten att avgöra om de argument som lyfts i kandidaturerna, som exempelvis en plan för uppbyggandet av en ny arena kunde anses falla inom ramen för ’hållbar stadsplanering’ och ’ekologisk hållbarhet’. Därigenom utformades en analysmall som täckte såväl IOK:s definition av det ekologiska perspektivet och en oberoende, mer generell definition. Att genom den hermeneutiska cirkeln skapa en mer välgrundad och heltäckande bild möjliggör en mer nyanserad analys av materialet (Thurén, 2007). Resultatet blev en analysmall bestående av de fyra övergripande kategorierna: infrastruktur, transport och

rörlighet, resurshantering, samt klimat. Samtliga försedda med en egen färg och fyra

koder (se bilaga 1). Kategorisering och kodning bestyrks av Jones (2015) som ett lämpligt tillvägagångsätt vid en kvalitativ innehållsanalys och av vikt är att analysramen är anpassad efter studiens syfte. Vilket i den här studiens fall gjordes genom de ovannämnda två ingångsvinklarna. Även ger kategoriseringen och kodningen möjlighet att enklare hitta mönster och samband i analysen (ibid.).

5.4 Analys av data

(22)

Candidature Quote Page(s) Cat. Code Translation Comment Starting point Candidature File: Paris Candidate City Olympic Games 2024. Phase 3. 100% electric autonomous shuttles. p. 54 II 100% elektriska och autonoma pendelbussar. Gäller endast i OS-byn.

-Figur 1. Illustration av ifyllt samlingsdokument.

Analysmallen utgjorde grunden för att på ett systematiskt och strukturerat sätt redogöra för kandidaturernas innehåll. Kandidatfilerna genomlästes först i sin helhet två till tre gånger för att bekantgöra sig med dess innehåll och därigenom förhindra att det utvecklades andra metoder för analys, vilket bekräftas lämpligt enligt Jones (2015). Sedermera genomlästes kandidaturerna ytterligare en gång där relevanta delar färgkategoriserades som enligt framtagen analysmall (se bilaga 1), för att därigenom reducera materialet till det som ansågs lämpligt i förhållande till studiens syfte. Materialet som kvarblev fördes in i ett samlingsdokument (se bilaga 2; figur 1) och koderades enligt analysmallen. I samlingsdokumentet reducerades materialet ytterligare en gång genom att samtliga påståenden som blivit nämnda i steg ett och två även kunde hänföras till steg tre av kandidatfilerna. Därmed valdes att vid analys uteslutande tillämpa steg tre av kandidaturerna då den var heltäckande och utgjorde den mest recenta upplagan.

5.5 Källor och källkritik

(23)

I den här studien kommer flertalet dokument som är skapade av, i samarbete med eller i uppdrag av IOK att användas. Vid bearbetning av dokument där IOK utgör en del av innehållet är det av särskild vikt att som forskare ta hänsyn till detta. IOK kan ha intresse av att distordera det presenterade resultatet till sin fördel, eftersom resultatet är av egenintresse då det påverkar IOK:s direkta verksamhet. Därmed är det av vikt att se till källans ’tendentiösa innehåll’, som enligt Thurén (2003) syftar till att avgöra om källan är partisk eller har intresse att dölja sanningen. Följaktligen kommer källor av oberoende parter, i form av exempelvis tidigare forskning att vara av extra vikt för att kunna avgöra trovärdigheten och om visst innehåll kan anses vara tendentiöst. Det som ökar trovärdigheten är att kandidaturerna utgör primärkällor, då de tillhandahåller förstahandsinformation som inte filtrerats (Johannessen et al., 2020).

5.6 Forskaretik

(24)

6 Resultat och analys

I följande kapitel presenteras det sammanställda resultatet som är framtaget från dokumentanalysen av OS-kandidaturerna för Paris 2024 och Los Angeles 2028. Därutöver analyseras det förskaffade resultatet i relation till den teoretiska referensramen och tidigare forskning. De kategorier som utgjort konstruktionen för analysmallen utgör även de fyra huvudteman som resultat- och analysdelen är uppbyggd av. Resultatet och analysen för Paris och Los Angeles presenteras parallellt för att möjliggöra jämförelser och belysa likheter och skillnader. Omfattningen mellan kandidaterna kan skilja sig mellan avsnitten beroende på vad kandidaterna har lagt vikt vid i sina respektive kandidaturer. Vardera tema inleds med listvis presenterade utvärderingsområden beträffande ekologisk hållbarhet, vilka legat till grund för IOK:s utvärderingskommitté. Kapitlet avslutas sedermera med en sammanfattande tabell (se figur 3).

6.1 Infrastruktur

IOK:s utvärderingsområden:

- Användning av befintlig infrastruktur maximeras och temporära och nedmonterbara anläggningar används där ingen långsiktig legacy finns eller kan motiveras.

- Befintlig infrastruktur är gångbar och har minimal påverkan på miljön.

- Arenor har en nettopositiv påverkan på lokala samhällen och respekterar naturområden, urbana grönområden samt kulturområden.

- Arenor sparar vattenresurser och skyddar vattenkvaliteten. (IOC Evaluation Commission, 2017c, min översättning)

6.1.1 Anläggningar

(25)

utgör ett av utvärderingsområdena. Paris samarbetar med organisationen SOLIDEO som bland annat ansvarar för planering, utformning, finansiering och genomförande av studier rörande anläggningarnas miljöeffekter. Det är SOLIDEO som därmed ansvarar för utvärderingen av de två nya arenorna ’Aquatics Centre’ och ’Paris Arena II’, för vilka de i planeringsfasen genomför studier på dess ekologiska-, sociala- och ekonomiska hållbarhet.

Figur 2. Översikt över förhållandet mellan befintliga och temporära anläggningar, samt nybyggnad i

samband med OS för Paris 2024 och Los Angeles 2028.

För att säkerställa att samtliga anläggningar uppnår en viss grad av kvalitet presenterar Paris ’The Paris 2024 Venue Masterplan’’, som tar utgångspunkt i ett antal principer som legat till grund vid utvärdering av anläggningarna. De presenterar hur betoning legat på befintliga anläggningar, att arenorna ska visa upp nationellt arv, överensstämma med befintliga planer för stadsutveckling och tillgodose samhällets behov för att säkerställa positiv legacy. För att en anläggningsplan av IOK ska betraktas som ’Venue Masterplan’ kräver de att planen utvärderas fungera ur ett operativt perspektiv och underlätta

’firandet’ av Spelen (IOC, 2017c). Därmed kan konstateras att planer för anläggningarna

(26)

Los Angeles presenterar i sin kandidatur totalt 31 anläggningar och lägger stort fokus på att belysa fördelarna av att de till 97 procent utgörs av befintliga eller temporära byggnader (se tabell 2), vilket ligger i linje med IOK:s utgångspunkter för utvärdering. Los Angeles argumenterar för hur de inte behöver bygga några nya anläggningar för att göra genomförandet av OS möjligt. Däremot kräver samtliga befintliga byggnader renoveringar i mindre eller större utsträckning och behöver kompletteras med temporära anläggningar. Los Angeles presenterar följaktligen tre permanenta byggnader som ska byggas till, oberoende av Spelen. De här är ’LA Stadium at Hollywood’, ’LA FC Stadium’ och mediacentret ’IBC’. Däremot räknar de inte de här tre som nybyggnation i kandidaturen, med motiveringen att de är privatfinansierade. Inte heller IOK räknar de tre byggnaderna som nybyggnad i sin utvärderingsrapport (IOC, 2017c). Los Angeles nämner hur planerna för de nya anläggningarna modifierats för att anpassas efter OS. Precis som Gaffney (2013) påpekar i sin studie, anpassas befintliga stadsplaner för att tillgodose kraven för OS, vilket leder till att planerna tillgodoser intressenternas intressen, snarare än stadens långsiktiga utveckling. Lauermann (2016) påpekar problematiken i att

kortsiktiga initiativ ligger till grund för stadens långsiktiga utveckling. I kontexten för

Los Angeles långsiktiga, hållbara stadsutveckling kan det betraktas såväl positivt som negativt, beroende på vilka grunder planerna utformats. Positivt, kan det betraktas om de presenterade byggnader som likväl var planerade anpassas utan att kompromissa den totala hållbarheten; för såväl företaget som miljön, om OS inte hade genomförts. Anpassningarna innebär därmed att byggnaderna tillfälligt kan förfogas OS för att sedermera, utan konsekvenser, återgå till ägaren. Negativt, kan anses om det medvetet använts som strategi att låta privata aktörer stå ansvariga för renoveringar eller nybyggnad som egentligen inte ligger i linje med de befintliga behoven, så att Los Angeles organisationskommitté kan påvisa för IOK att det inte krävs nybyggnation. Oberoende av om det har skett på positiva eller negativa grunde ger det Los Angeles möjlighet och utrymme att förskjuta siffror och ansvar till sin fördel.

6.1.2 Temporära anläggningar

(27)

uppförstoras, vilket medför att det är plausibelt att anta att flertalet av de temporära anläggningarna kan komma anses ha legacy och därmed bli permanenta. Argument av den här formen lägger grund för stort utrymme för interpretation. Historiskt har IOK inte vidtagit några åtgärder eller pålagt konsekvenser i de fall värdstäder inte levererat de miljömässiga löften som presenterats, även om de är bindande enligt värdsstadskontraktet (Fiacco & Orr, 2019). Det här grundar sig bland annat i att IOK istället för att kräva miljöåtgärder, uppmuntrar värdstäder till att göra det (ibid.). Därmed kan sannolikheten att IOK kommer kontrollera i vilken utsträckning och på vilka grunder temporära anläggningar kan komma att bli permanenta eller inte, anses knapp. I dagsläget bygger den största delen av det ekologiska perspektivet i Los Angeles kandidatur på den höga omfattningen av befintlig infrastruktur. Hålls för sannolikt att, i yttersta fall, samtliga av de tolv temporära anläggningarna kvarstår efter OS, skulle siffran för befintliga och temporära anläggningar på 97 procent (se tabell 2) istället bli 58 procent; med 42 procent nybyggnation istället för tre procent. Det här kan anses vara ett exempel på hur, som nämnt av Fabry & Zaghni (2019) auktoriteter använder investeringar i samband med OS för att möjliggöra genomförandet av projekt som annars inte hade varit prioriterade eller kunnat genomföras. Samma sak kan anses gälla för de nya anläggningarna som Los Angeles presenterat. För att en anläggning ska kunna anses hållbar enligt Rydin (2010) är ett krav att de är planerade för medel till lång gynnsam användning. De av Paris och Los Angeles presenterade temporära anläggningar kan utifrån det kravet inte anses hållbara. Däremot är temporära anläggningar mer hållbara än permanenta anläggningar som inte används (Scandizzo & Pierleonie, 2017). Konklusionen i sammanhanget är därmed att OS i dagsläget inte är genomförbart utan att kompromissa hållbarheten, då själva genomförandet av evenemanget är primärt.

6.1.3 Anpassad för framtiden

(28)

carbon building’ (BBCA). Utöver det strävar de efter att nya anläggningar även får

certifieringen ’Positive energy building’, eller motsvarande ’BiodiverCity’. Sedermera beskriver Paris att samtliga anläggningar ska vara försedda med dricksvattenfontäner och att de temporära arenorna kommer förses med ’dry-toilets’, vilket innebär att toaletterna inte använder vatten i någon form. Eftersom anläggningarna endast är temporära är vattentoaletter inte nödvändiga och konstruktionen anpassas efter dess förutsättningar, som nämnt av Hemgren & Wannfors (2018) kan minska resurs- och energiförbrukningen och därmed dess miljöpåverkan. I ovanstående exempel i form av minskad vattenförbrukning.

För att hantera klimatanpassningar presenterar Los Angeles att en motståndskraftig klimatberedskap ska implementeras med syfte att skydda invånarna från effekter av klimatförändring. De här inkluderar bland annat utvecklingen av 10 000 gröna tak som ska vara till för att bekämpa värmeeffekter och torka, eftersom elnätet och kommunikationssystemet äventyras vid extrema temperaturer. Gröna tak har egenskapen att vara just temperaturreglerande och dra åt sig vatten, som fungerar som buffert varpå vattendränering sker mer välfördelat (Hemgren & Wannfors, 2018). Ytterligare fördelar som gröna tak medför är att de skapar utrymme för biodiversitet i form av växter och mindre djur. Gröna tak fungerar även fördelaktigt i kombination med solcellstak, då de har förmågan att effektivisera solcellernas funktion (Kessling, Cohen & Jasso, 2017). I kandidaturerna benämns inte någon kombination av de två taksystemen. Däremot presenterar såväl Los Angeles som Paris planer på att utveckla implementeringen av solceller på diverse anläggningar, som till skillnad från gröna tak har fördelen att de bidrar till hållbar elproduktion (ibid.).

6.1.4 Förflyttning av lokalbefolkning

I den tredje fasen av kandidaturerna beskriver såväl Paris som Los Angeles att planer för infrastruktur inte kräver någon förflyttning av nuvarande lokalbefolkning. Likaledes behöver det inte ske någon förflyttning av företag i Los Angeles. I Paris krävs däremot omplacering av företag i samband med uppbyggnad av den Olympiska byn och utvecklingen av området ’Le-Bourget’. I kandidaturen presenterar Paris att företagen kommer dra nytta av förflyttningen. Ingen konkretisering av positiva effekter lyfts, och inte heller belyser de omplaceringen ur ett ekologiskt perspektiv. Likaså benämns inte

(29)

hänsyn till nedrivning är någonting som i stort sätt är helt frånvarande i såväl Paris som Los Angeles kandidaturer. Däremot är det en viktig dimension eftersom stadsutveckling inte enbart handlar om uppbyggnaden, utan även om nedbyggnaden av befintlig infrastruktur, som benämnts enligt Hemgren & Wannfors (2018). Det ynka som nämns och skulle kunna hänföras till nedrivning är att byggnadsavfall ska återvinnas. I vilken mån det behöver, eller inte behöver ske några omfattande nedrivningsåtgärder av befintlig infrastruktur benämns däremot inte.

6.1.5 Grön- och blåområden

(30)

och därmed inte utser dem till värdstad. I längden kan det här resultera i att värdstäder inte riskerar att sätta upp specifika miljömål i sina kandidaturer med rädslan att det försvagar eventualiteten att bli tilldelade värdskapet.

6.2 Transport och rörlighet

IOK:s utvärderingsområden

- Transport och rörlighet är ekologisk och social hållbar. - Hållbar turism främjas.

(IOC Evaluation Commission, 2017c, min översättning).

6.2.1 Transport

Infrastrukturen i en stad, som delvis utgörs av anläggningar och grönområden som behandlats i föregående delkapitel, har en stor påverkan på val av transport och den energiförbrukning den i sin tur medför (Rydin, 2010). Tidigare nämndes hur tre fjärdedelar av det genomsnittliga ekologiska fotavtrycket för en genomsnittlig evenemangsbesökare utgörs av val av transport (Collins, Munday & Roberts, 2012); vilket gör tansport ett viktigt fokusområde. Fördelen som såväl Paris och Los Angeles har är att de är rutinerade när det handlar om mottagandet av ett stort antal turister och har erfarenhet av tidigare (idrotts-) mega-events. Paris i from av exempelvis ’Tour de France’ och ’UEFA Euro 2016’. Los Angeles i form av att årligen vara arrangörer av flertalet stora evenemang och ceremonier, som exempelvis ’Grammy Awards’; och år 1984 var Los Angeles senast värdstad för sommar-OS. Paris belyser sin erfarenhet och rutin genom att beskriva att de har infrastruktur och arbetskapacitet som är invand vid att årligen ta emot 80 miljoner turister.

6.2.2 Kollektivtrafik

(31)

samtliga tävlingsanläggningar vara direkt anslutna till kollektivtrafik och en tillgänglig buss- eller metrostation utlovas tillhands inom 400 meter, i hela Paris. Det här gör kollektivtrafik ett lättillgängligt alternativ och därmed förstärks attraktiviteten som nämnt av Rydin (2010). Los Angeles har inte samtliga tävlingsanläggningar i direkt anslutning till kollektivtrafik och preciserar målsättningen i form av att 83 procent av åskådarna förväntas nå anläggningarna direkt med kollektivtrafik och att resterande 17 procent förväntas avsluta sin resa med pendelbussar. För att uppmuntra och göra kollektivtrafik även ekonomiskt attraktivt för åskådare, utlovar såväl Paris som Los Angeles att biljettinnehavare har gratis tillgång till kollektivtrafik under tävlingsdagen OS-biljetten gäller.

Los Angeles myndighet för transport (Metro) har ansvar för planering, konstruktion, drift och underhåll av motorvägar, tågräls och projekt beträffande aktiv transport. Vid tidpunkten för publiceringen av fas tre i kandidaturen har Metro ansvar för underhåll av 198 kilometer räls, vilket de presenterar förväntar expandera med ytterligare 30 kilometer järnväg och 18 stationer. Utöver det tillhandahåller Metro en flotta med över 2 200 bussar körande på naturgas. Paris redogör i sin kandidatur för 100 procent elektriska, autonoma pendelbussar, vilket i första anblick framstår gälla för hela Paris. Vid närmare betraktande blir synligt att det endast gäller inom ramarna för den Olympiska byn och ska vara till för transport av atleter med fokus på att ge dem en, som beskrivet ’minnesvärd upplevelse’. Vidare utlovar Paris att längsta gångavstånd i OS-byn är 900 meter vilket kan få tillförseelsen av pendelbussar att anses överflödig. Däremot ger OS möjligheten att laborera med nya tekniker och innovativa lösningar, som exempelvis de autonoma pendelbussarna, vilket inte hade varit genomförbart i vanliga fall i storstäder som Paris och Los Angeles. OS-byn tillhandahåller en avsatt, kontrollerbar miljö och därmed möjligheten att laborera och utveckla idéer som senare, när tillräckligt utvecklade, även kan introduceras i öppen storstadsmiljö.

6.2.3 Aktiv transport

(32)

långt gång- och cykelstråk. Rutten passerar fem tävlingsarenor, företrädande sju olika idrotter och sex ikoniska monument; däribland Eiffeltornet. Det här benämner Paris utgör en del av en omfattande strategi som ska uppmuntra åskådare och arbetskraft att ta sig till arenorna till fots eller med cykel. En av grunderna till att Paris vill uppmuntra till cykling är deras målsättning om att bli världens ’huvudstad’ för cykling. De vill förse staden med 1 400 kilometer cykelväg och att 15 procent av all transport inom Paris sker med cykel år 2020.

För att åskådare ska ha möjlighet att välja cykel som transportalternativ måste staden även tillhandahålla möjligheten att använda cykel. Paris beskriver att de förser cykeluthyrningstjänsten ’Vélib’ som är tillgänglig i hela Paris och erbjuder såväl elektriska som traditionella, mekaniska cyklar. Infrastruktur som förser alternativ för aktiv transport är inte någonting som Los Angeles nämner i lika omfattande grad i kandidaturen, förutom att aktiv transport uppmuntras. Det Los Angeles däremot nämner är att de har för avsikt att utveckla och förbättra gångbanor, samt att den Olympiska byn kommer förse atleter med gratis användning av cyklar i form av ’Free Bike Sharing’.

6.2.4 Trängsel- och utsläppsskatt

Även om det inte är möjligt att lösa miljöproblem genom att kompensera med ekonomiska medel kan avgifter i form av utsläppsskatter och trängselavgifter leda till att stimulera val av miljövänligare transportalternativ (Rydin, 2010). Genom att påföra bilanvändare en kostnad uppstår valmöjligheter, med olika grad av kostnad. Rydin lyfter följande fyra: (1). Betala den extra avgiften; (2). Istället välja ett mer miljösmart alternativ, exempelvis kollektivtrafik eller aktiv transport: (3). Stå över att resa helt; och (4). Hitta ett annat, avgiftsfritt alternativ i form av exempelvis fordon med låga utsläpp. Rydin menar att en rationell person eller organisation väljer det mest förmånliga alternativet, vilket leder till minskade transportbaserade koldioxidutsläpp.

(33)

åskådare vill värdstäderna inte riskera att människor väljer att se tävlingarna hemifrån till följd av ett för kostsamt eller komplicerat transportsystem.

6.2.5 Flygplatser

Ovan redogjordes för hur Paris och Los Angeles inom kontexten för det Olympiska området presenterar utvecklade strategier för hållbar transport under Spelen. Det ekologiska perspektivet för transport framlyfts främst i hållbarhetskapitlet i såväl Paris som Los Angeles kandidaturer. Motstridigt kan anses att de vidare med positiv betoning argumenterar för det faktum att deras flygplatser klarar ett högt påtryck av passagerare och att kapaciteten på närliggande flygplatser även kommer att öka inför OS. Inte minst kan det anses motstridigt då transportalternativ är det som utgör den största andelen av miljöpåverkan i samband med mega-events (Collins, Munday & Roberts, 2012). Paris nämner en planerad expansion från 70 gates till 91 gates till år 2024 på flygplatsen

’Paris-Orly’; och huvudflygplatsen ’Paris-CDG’ förväntas öka från 226 gates till 259 gates

samma år. Det innebär att flygplatserna sammanlagt har kapacitet att ta emot närmare 24 tusen passagerare, i timmen. Los Angeles presenterar hur deras kringliggande flygplatser

årligen kan ta emot 130 miljoner passagerare. Paris benämner kort att de kommer

uppmuntra användning av höghastighetståg för att underlätta och minimera miljöpåverkan under OS. Los Angeles har på grund av geografiska barriärer ett mer begränsat urval, där åskådare från exempelvis Afrika, Asien, Europa och Oceanien behöver transportera sig över hav. Paris har däremot en bättre landanslutning till andra kontinenter och hade kunnat utveckla transportalternativ för tåg i mycket större utsträckning genom att göra det ett mer attraktivt val, genom större tillgänglighet och gynnsam prisnivå, som nämnt av Rydin (2010).

6.3 Resurshantering

IOK:s utvärderingsområden:

- Inköp av produkter och tjänster tar hänsyn till ekologiska och sociala effekter. - Produkter och material behandlas som värdefulla resurser och deras livscykler

optimeras.

(34)

6.3.1 Resurskrävande storstäder

Paris och Los Angeles är storstäder med ett högt antal invånare, med förväntningen att de kommer växa ytterligare. Urbanisering och ett ökat antal invånare leder till högre stadsaktivitet och därmed även ökad behövlighet av resurser (Costa, 2008). För att möjliggöra förseelsen av vatten, diverse materialflöden och avfallshantering krävs tekniska resurser (Hubendick et al., u.å.). De här processerna är mycket resurskrävande och utgör därmed en stor källa till föroreningar av olika slag (Rydin, 2010). I samband med OS ökar tillfälligt antalet människor i staden ytterligare och till följd därav är det av vikt att säkerställa att resurser hanteras på ett hållbart sätt.

6.3.2 Strategier för resurshantering

Los Angeles presenterar att de kommer etablera en intern ’Resource Management

Working Group’, som blir ansvariga för definiering och implementering av strategier

rörande hantering av resurser. Resurshanteringsplanen som presenteras benämns

’Resource Management Strategy’ (RMS). Arbetsgruppen kommer dels ha ansvar för att

implementera ’Sustainable Sourcing Code’ (SSC) och därigenom optimera återanvändning av temporära anläggningar och material. Vidare benämns i kandidaturen att arbetsgruppen inte begränsas i sina valmöjligheter, utan att strategin ska tillämpas där möjligt. Teoretiskt sett innebär det att strategin inte behöver implementeras över huvud taget. Däremot uttrycker Los Angeles målsättningen om ’zero-waste’, vilket i kombination med målsättningen om att bli första storstad i USA att uppnå 90 procents avfallsdeponering före år 2025 lägger vikt vid att strategin behöver implementeras för att möjliggöra att målsättningarna ska uppnås.

Paris förlitar sig på den utomstående organisationen ’Yunus Center’, som har överensstämmande ansvar som Los Angeles resurshanteringsgrupp. Paris resurshanteringsstrategi ska liksom Los Angeles RMS ta utgångspunkt i målsättningen

’zero-waste’, samt koldioxidneutralitet. Kompakthet av OS presenterar Paris är någonting

(35)

att allt material använt i samband med temporär uppbyggnad, efter OS är avsett att återanvändas, varav minst hälften ska tillämpas i Frankrike. Hemgren & Wannfors (2018) beskriver att naturliga material bör användas i så stor utsträckning som möjligt vid nybyggnation. Paris beskriver att allt byggmaterial ska vara ’biosourced’, vilket innebär naturliga material. Fördelen som naturliga material medför är att de, eftersom de är tagna direkt från naturen, kan återgå till naturen när de blir avfall; till skillnad från tillverkade material som kräver mer omfattande metoder för avfallshantering (ibid.). Användning av naturliga material leder därmed till reducerad miljöpåverkan vid såväl uppbyggnad som nedbyggnad, vilket är gynnsamt ur ett ekologiskt perspektiv.

6.4 Klimat

IOK:s utvärderingsområden:

- Effektiva strategier för reducering av koldioxid finns för verksamhet och tillställningar och ligger i linje med målen uttryckta i Parisavtalet.

- Adaption till konsekvenser av klimatförändringar tas i beaktning vid planering av idrottsanläggningar och tillställningar.

(IOC Evaluation Commission, 2017c, min översättning)

6.4.1

Klimatmål

Paris presenterar i sin kandidatur en ’Low-carbon strategy’ som dels tar utgångspunkt i IOK:s hållbarhetsstrategi ’IOC Sustainability Strategy 2017’. Utöver det benämner Paris att målen baserats på vetenskapliga studier som ligger i linje med Parisavtalet och 1,5 graders målet. I och med att Parisavtalet slöts i Paris (2015) kan de betraktas ha en högre skyldighet att leverera ett ekologiskt försvarbart OS, då de i viss mån kan anses ha ett rykte att upprätthålla, till skillnad från Los Angeles.

(36)

utgångspunkt i två skilda OS. Även kan tvivel uttryckas om i vilken mån det är relevant att jämföra siffror för utsläpp från år 2024 med siffror från år 2012 och 2016. Förutsättningsvis borde högre krav gälla för OS som genomförs tolv, respektive åtta år senare. Frågan är i vilken utsträckning miljömålen för OS därmed utvärderas utifrån föråldrade siffror. Samma problematik kan appliceras på Los Angeles som blivit tilldelade OS 2028 på en kandidatur avsedd år 2024. IOK:s utvärderingskommitté beskriver under Session 131 (IOC 131th Session, 2017) att de inte krävde några anpassningar. På motsvarande sätt fodrades inga ytterligare krav utöver de gällande för år 2024 (ibid.). IOK uttrycker att det främst finns fördelar av att tilldela OS elva år i förväg, inte minst på grund av det faktum att Los Angeles och Paris kan ha ett nära samarbete; vilket IOK:s president Bach beskrev som en ’win-win-win-situation’. Däremot blir det desto svårare att förutse vad som anses ekologiskt hållbart elva år fram i tiden. Det här indikerar ytterligare en gång IOK:s passiva inställning och vagt formulerade krav och styrdokument, som tidigare påpekat av Fiacco & Orr (2019).

(37)

6.4.2 Klimatbegrepp

Paris har målsättningen att inget regnvatten ska släppas ut i avloppsnätet, för att optimera vattenkretsloppet och förbättra vattenresurser. Regnvattnet vill de samla upp och använda för bevattning och rengöring av offentliga områden. Los Angeles lyfter en hundraprocentig ansvarsskyldighet för uppmätning av Spelens fullständiga vattenbehov, för att därigenom kunna möta behovet på ett ansvarsfullt sätt och leverera ett

’water-smart’ OS. Ross & Leopkey (2017) lyfter att det i kandidaturer flitigt används begrepp

som ’nollpåverkan’, ’nollavfall’ och ’koldioxidsneutralitet’. Även i Paris och Los Angeles kandidaturer är dessa begrepp starkt representerade. Författarna menar att de kan användas som ett sätt att särskilja sitt bud från andras, eftersom målsättningar om nolluppsläpp inte utgör några krav från IOK, utan är frivilliga åtgärder från respektive organisationskommitté. I dagsläget utgörs båda kandidaturerna i hög utsträckning av de här begreppen vilket resulterar i att de inte längre kan användas för att särskilja ett bud. För differentiering krävs därmed ytterligare åtgärder. Det här kan resultera i två utfall. För det första kan leda till att ännu fler hållbarhetsinitiativ vidtas vilket i längden resulterar i mer hållbara OS (om de efterlevs); eller så resulterar det i ett minskat intresse av att arrangera OS eftersom kraven och åtgärderna blir för omfattande. Med Zimbalists (2017) och Delaplace & Schuts (2019) studier som bakgrund verkar det sistnämnda utfallet mest närbeläget.

6.4.3 Kortsiktiga initiativ, långsiktig utveckling

(38)

effekterna är önskvärda eller inte. Då kan ett medvetet beslut tas i förhållande till önskvärd framtid.

(39)

7 Konklusion

Den ekologiska hållbarheten belyses i kandidaturerna inom flertalet områden. Den tas i beaktning vid argumentation för anläggningar, transportmedel, hantering av materialflöden och belyser även utsläpp och föroreningar. Däremot är den inte allomfattande och fullt genomgående för samtliga av de presenterade planerna rörande OS. Ekologisk hållbarhet kan därmed inte sägas tillhöra den primära utgångspunkten vid presenterade planer. Övervägande del av de planer, argument och initiativ kopplade till ekologisk hållbarhet kan överlag hänföras till kapitlet specifikt avsatt för ’hållbarhet’. Ett exempel är hur såväl Paris som Los Angeles flitigt argumenterar för hållbara transportalternativ inom den Olympiska byn, för att sedermera presentera planer för utveckling och utökande av kringliggande flygplatsers kapaciteter, vilket inte kan anses ekologiskt hållbart mot bakgrund av att transport utgör den huvudsakliga andelen av den totala miljöpåverkan av ett idrotts- megaevent (Collins, Munday & Roberts, 2012). I det sammanhanget intas istället ett perspektiv som är gynnsamt för att för IOK påvisa möjligheten att leverera ett OS med högt åskådarantal. Detsamma kan påvisas gälla vid IOK:s utvärdering av kandidaturerna. Utgångspunkten för utvärderingen är beroende av det som är gynnsamt i den specifika kontexten. Utvärderas möjligheten att transportera åskådare till evenemanget är det snarare kapaciteten än hållbarheten som är av avgörande betydelse.

(40)

tillbakadragen roll. Däremot är det just de initiativ, vilka har större obligatorium som kommer öka antagligheten för att de även genomförs.

Att ekologisk hållbarhet inte utgör topprioriteten i kandidaturerna för OS kan delvis anses förståeligt eftersom OS inte är den plattform som uppsökes för att främja miljön. Däremot kommer idrotten inom snar framtid ofrånkomligt behöva inta en mer ledande och omfattande roll i miljöarbetet, om idrottsmegaevenemang som OS fortsatt ska kunna existera. Möjligen efterlämnas inte ens en valmöjlighet, på grund av naturliga omständigheter utanför vår kontroll (force majeure); i form av väderomständigheter och temperaturer över vår arbetskapacitet (Balmes et al., 2016). I dagsläget är initiativen kopplade till OS fortfarande för kortsiktiga varvid förmågan att se verkliga, framtida konsekvenser går förlorad. Ekologisk hållbarhet är inte någonting som ska utgöra ett specifikt kapitel i en kandidatur. Det ska vara underförstått och självklart att ekologisk hållbarhet har varit utgångspunkt i samtliga beslut. När miljöfrågan utgör en tillräckligt stor del av kandidaturerna är en studie som den här inte genomförbar längre, om inte annat är den betydelselös.

På väg mot guld, men än så länge nöjer man sig med ett ekologiskt OS-silver.

8 Diskussion

8.1 Metoddiskussion

Val av metod har en direkt påverkan på resultatet (Vetenskapsrådet, 2017). Studien genomförde en kvalitativ innehållsanalys där fokus låg på att skapa en förståelse av innehållet (Thurén, 2007). På vilket sätt någonting tolkas och därmed förstås kommer i viss mån alltid påverkas av forskaren (Johannessen et al., 2020). Studiens syfte var att belysa hur kandidaterna belyste ekologisk hållbarhet i sina kandidaturer och om ekologisk hållbarhet genomgående togs i beaktning vi motivering av planer. Det vill säga,

upplysa omvärlden om ett nuläge och inte att förändra det.

(41)

anses mindre strukturerad och objektiv (Jones, 2015). Hade studien genomförts som en kvantitativ dokumentanalys hade den snarare lagt fokus på kvantiteten av ett eller ett flertal begrepp; exempelvis ekologisk hållbarhet. Eftersom frekvensen av begreppet ekologisk hållbarhet i kandidaturerna inte kan sägas utgöra ett mått på om planerna är ekologiskt hållbara har den låg validitet, eftersom det utgör otillräcklig grund för att mäta det som är avsett att mätas (Markula & Silk, 2011).

Studiens val av metod utgjorde även tillräcklig grund för att uppnå syftets andra frågeställning om IOK:s ställningstagande till ekologisk hållbarhet. Ett tillägg hade kunnat vara en, eller ett flertal intervjuer med representanter på IOK, för att därigenom kombinera flera metoder och skapa effekten av ’triangulering’ (Jones, 2015). Fördelen intervjuer medför är att de ger möjlighet för mer utvecklade och djupgående svar (ibid.). Därmed kan intervjuer i högre och mer detaljerad utsträckning skapa en bild av hur IOK förväntar sig att ekologisk hållbarhet kommer utvecklas inom deras organisation och vad det kan tänkas ha för konsekvenser på evenemanget OS. Vilka utvecklingar och anpassningar förväntar de sig och hur planerar de att leva upp till den utvecklingen. Svårigheten intervjuer medför är att tillgängligheten av intervjupersoner kan vara begränsad (ibid.), inte minst gäller det för tillgång till större organisationer, som IOK. Tillgängligheten kan förenklas genom en ‘gatekeeper’. Det vill säga någon som kan förse tillgång till önskade intervjupersoner (ibid.).

8.2 Resultatdiskussion

References

Related documents

Fewer treatments (10-12) over a shorter period of time (~ 4 weeks) are necessary with Fewer treatments (10 12) over a shorter period of time ( 4 weeks) are necessary with the

Tre gånger har Sayed Alishah Farhang (som normalt bara kallar sig för Alishah) kommit först i mål.. –Vi är mellan 40 och 60 personer som kan åka utför i

Hon dömdes till åtta års fängelse för att ha skickat några tidningsklipp till sin make i USA, artiklar som fanns tillgängliga för allmänheten.. Rebiya Kadeer hade

[r]

Lundgrens stora tanke hade räddats från skeppsbrott; men det var en stor dag icke blott för hans minne, utan äfven för Gunnar Carlsson, då ångaren “Stockholm“ den 11 dec..

In this study, an available sample of molybdenite from the Kingsgate mineral field was used as a test material to be able to develop the final method, but tablets of

Alternativet kan vara ett program som samlar in data i en processad utvinning istället och för att få veta vilken data som kan anses vara viktig ställdes frågan; Om det anses

Slalomtävlingarna vid OS i Turin genomfördes i Sestriere. I slalombacken är höjdskillnaden 500 meter mellan start och mål. Det blir 0,5° C kallare för varje 100 meter högre