Hållbar utveckling En kvalitativ undersökning om 2 lärares och 16 elevers upplevelser av ”grön flagg”

LÄRARPROGRAMMET

Hållbar utveckling

En kvalitativ undersökning om 2 lärares och 16 elevers upplevelser av

”grön flagg”

Jessica Svensson

Examensarbete 15 hp Höstterminen 2011

Handledare: Yvonne Berneke

Linnéuniversitetet

Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap

Arbetets art: Examensarbete, 15 hp Lärarprogrammet

Titel: Hållbar utveckling. En kvalitativ undersökning om 2 lärare och 16 elevers upplevelser av ”grön flagg”

Författare: Jessica Svensson Handledare: Yvonne Berneke

ABSTRAKT

Undersökningens huvudsakliga syfte var att belysa yrkesverksammas och elevers upplevelser av arbetet med hållbar utveckling under arbetet med ”grön flagg”. I undersökningen kommer även den lärandemiljö som utarbetas under visionen att ha en miljömärkt skola att belysas. I undersökningen deltog två yrkesverksamma från två olika skolor som arbetar med grön flagg och åtta elever från vardera skola.

Undersökningen hade kvalitativa intervjuer som undersökningsinstrument för att försöka nå ett reellt och mångfacetterat resultatmaterial. Yrkesverksamma intervjuades en och en och elever intervjuades i grupper om fyra.

Resultatet visar på att upplevelser om arbetet med hållbar utveckling och grön flagg var både olika och lika när det gäller yrkesverksamma och elever från de två olika enheterna. De yrkesverksammas upplevelser uttrycktes både som mycket negativa och mycket positiva. Negativa på grund av att verksamhetens arbete inte nådde upp till deras egna förväntningar och att enheterna inte klarade att nå upp till de uppsatta målen. Positiva när de yrkesverksamma fick upplevelsen av att eleverna fått en hållbar kunskap och använde sig av denna kunskap i skolan och i sina liv i övrigt. Elevernas upplevelser var till större del positiva då de tyckte att arbetet med grön flagg var roligt och viktigt. Det fanns också negativa upplevelser som handlade om människor som inte hjälpte till eller medvetet förstörde miljöarbetet.

INNEHÅLL

1 INTRODUKTION ... 3

2 BAKGRUND ... 4

2.1 Vad är grön flagg certifiering? ... 4

2.1.1 Ett internationellt arbete ... 4

2.1.2 Ett nationellt arbete ... 4

2.2 Vad står hållbar utveckling för? ... 5

2.2.1 WWF förklarar ... 5

2.2.2 Tre beroendeaspekter ... 6

2.2.3 Ett medmännskligt ansvar ... 6

2.3 Samhället proklamerar ... 6

2.3.1 Utbildning som skapar ansvar ... 6

2.3.2 Förändringstider ... 7

2.4 Normerande undervisning ... 8

2.4.1 Hur kan avståndsmoral förstås? ... 8

2.4.2 Att begrunda välbefinnandet för framtidens människor ... 9

2.5 Relationellt perspektiv ... 9 2.5.1 Ömsesidig påverkan ... 9 2.5.2 Kollegialt samarbete ... 10 3 SYFTE ... 11 4 METOD ... 12 4.1 Undersökningsinstrument ... 12 4.2 Undersökningsgrupp ... 12 4.3 Genomförande ... 13

4.4 Validitet och reliabilitet ... 14

4.5 Databearbetning ... 15 4.6 Metodkritik ... 15 5 RESULTAT ... 17 5.1 Lärandemiljön ... 17 5.2 Yrkesverksammas upplevelser ... 19 5.2.1 Engagerade barn ... 19 5.2.2 Oengagerade kollegor ... 20 5.2.3 Positiv ledning ... 21 5.3 Elevers upplevelser ... 22

5.3.2 Dom som inte bryr sig ... 22

5.3.3 Arbetet ... 23

5.3.4 Äckligt men viktigt ... 24

5.4 Sammanfattning ... 24 6 DISKUSSION ... 26 6.1 Lärandemiljön ... 26 6.2 Yrkesverksammas upplevelse... 27 6.2.1 Engagerade barn ... 27 6.2.2 Oengagerade kollegor ... 27 6.2.3 Positiv ledning ... 28 6.3 Elevers upplevelser ... 29

6.3.1 Vara snäll mot miljön ... 29

6.3.2 Dom som inte bryr sig ... 29

6.3.3 Arbetet ... 30

6.3.4 Äckligt men viktigt ... 30

6.4 Vidare forskning ... 30

7 REFERENSLISTA ... 32 BILAGA 1

1

INTRODUKTION

Det nya århundradets största utmaning är att ta ett abstrakt begrepp som hållbar utveckling och göra det till en verklighet för människorna över hela världen.(Lindberg m.fl. 2004, s. 31)

Det påtalas överallt i världen om den stora världsomfattande förändring som sker i vår miljö och det ohållbara levnadssätt som tvingar vår värld till bristningsgränsen. Det har varit aktuellt och uppmärksammats sedan flera decennier bakåt i tiden men människan tycks inte finna någon bra lösning på ett sedan länge konstaterat problem. För mig har det blivit intressant att skolan arbetar allt mer med miljöfrågor och att många förskolor och skolor idag väljer att ha en profilering som grundar sig i ett arbete för hållbar utveckling. Under den verksamhetsförlagda studietid som jag som student har i olika verksamheter har jag även uppmärksammat att en del skolor, delar av verksamheten eller att några av de yrkesverksamma har funnit ett intresse för miljöfrågor. Kan detta bero på all den information som just nu florerar i vårt samhälle som handlar om miljöfrågor? Väcker det ett intresse som kan skapa handlingskraft som behöver utarbetas eller är det ett arbete med en övergångsperiod? FNs klimatpanel IPCC(Intergavernmental panel on climate change) kommer med minst en rapport per år som visar på att människan med största sannolikhet är huvudorsaken till den globala uppvärmningen och att vi måste skapa en hållbar utveckling för vårt eget välbefinnande (HSR, 2011). Det finns ett ansvar som bland annat innebär att bevara den artrika fauna och natur som finns för att kommande generationer ska kunna få ta del av den och kunna livnära sig av den. Människor har ställt sig frågande världen över för hur vi ska kunna mätta våra behov och samtidigt kunna mätta kommande generationer utan att resurserna tar slut. Elevernas positiva inställning och stora engagemang anser jag kan väcka både jämnårigas och vuxnas intresse och handlingskraft.

2

BAKGRUND

Bakgrundsdelen inleds med förklaringar och beskrivningar av de begrepp och sammanhang som är viktiga för undersökningen. I styckena nedan görs ett uppmärksammande av de samhällsorgan och förordningar som är viktiga för syftet och arbetet med hållbar utveckling. Avslutningsvis presenteras det perspektiv som appliceras på undersökningen.

2.1

Vad är grön flagg certifiering?

Konceptet grön flagg finns över hela världen men kan utformas lite olika i olika länder beroende på vilka behov som behöver tillfredsställas. I denna studie är endast den svenska varianten intressant. I stycket nedan kommer en presentation av grön flaggs uppkomst. Följande stycken tar upp det internationella arbetet och det nationella arbetet.

2.1.1

Ett internationellt arbete

Eco-Shools drivs av Foundation for Environmental Education(FEE) som är ett internationellt organ som öppnade sina portar 1981 och hjälper skolor att arbeta för en hållbar utveckling och bli certifierade med grön flagg (HSR, 2011). Det är olika mål som behöver uppnås på olika skolor och i olika länder beroende på vart skolan är placerad och vad för typ av miljöarbete som behövs där och då.

2.1.2

Ett nationellt arbete

År 1983 grundas den opinionsbildande organisation och privata stiftelsen Håll Sverige Rent av Naturvårdsverket och AB Svenska returpack (HSR, 2011). Håll Sverige Rent vill skapa medvetenhet hos människor och gör därför flera samarbeten med företag, myndigheter och kommuner och internationella nätverk. Stiftelsen vill nå ut till människorna och skapa en medvetenhet som idag inte är tillräcklig. I Sverige lanserade Håll Sverige Rent grön flagg certifieringen av skolor året 1996 (HSR, 2011). Den svenska varianten av grön flagg är en typ av miljömärkning som ska visa att en förskola eller skola arbetar med miljöfrågor och har visionen att uppnå en hållbar utveckling för framtidens generationer. HSR (2011) har fyra hörnpelare: o Underifrånperspektiv

o Delaktighet o Handling o Öppenhet

Underifrånperspektivet står för det intresse en skola behöver ha både bland personal och elever för att arbeta med grön flagg. Delaktigheten innebär det demokratiska arbetssätt som miljöarbetet ska inneha. Handling står för att arbetet ska vara kunskapsbildande undervisning men också i stort och mycket handlingar. Öppenheten ska visa på intresset att dela med sig av sin kunskap och sina erfarenheter till andra människor, för att sprida engagemang.

elever som ansvara för information och arbete. Därefter är det dags för skolan att välja ett av de sex teman som finns att arbeta med under en ettårs period:

o Närmiljö – studera samspelet mellan individen och den närmaste miljön

o Klimat och energi – studera individens boende, resor och matvanors påverkan på jorden

o Kretslopp – skapa en grundtanke om vårt samspel med världen, undersöka miljömärkning, jordbruk, kompostering

o Livsstil och hälsa – studera hur våra värderingar styr vår livsstil, påverkan i både negativ och positiv forma

o Konsumtion – studera det moderna samhället, vår konsumtion och livsstil

o Vattenresurser – studera varför vattnet är världens viktigaste livskälla och hur människan visar respekt eller inte respekt inför detta (HSR, 2011).

När temat är valt är det dags att skriva en handlingsplan som finns som stöd och verktyg för det arbete som ska fortlöpa under året och den måluppfyllelse som skolan vill nå. Nu kan arbetet mot mål påbörjas samtidigt som skolan ska dokumentera kontinuerligt på det webbkonto de får tillgång till via webbplatsen för stiftelsen Håll Sverige Rent. När ett år har gått skickas det in en rapport som granskas och om skolan blir godkänd av stiftelsen kan förskolan eller skolan få sin certifiering och sin flagga vilket innebär att skolan med andra ord har blivit miljömärkt (HSR 2011). Detta är ett arbete som ska involvera hela enheten och alla som befinner sig där och fortlöpa under flera år. En skola kan arbeta med ett tema högst två gånger, efter första eller andra gången går skolan vidare till ett annat tema för att arbeta med detta i ett år. Det finns alltid möjligheter till att dra paralleller mellan gamla och nya teman men i huvudsak bör skolan arbeta med det nya temat under det år som bestämts (HSR 2011). De dragna parallellerna kan ge eleverna ett tydligt sammanhang och en röd tråd i det fortsatta miljöarbetet.

2.2

Vad står hållbar utveckling för?

Det finns flera beskrivningar av hållbar utveckling och vad det kan tänkas innebära. I denna studie kommer WWFs(World Wide Fond) förklaring att figurera.

2.2.1

WWF förklarar

2.2.2

Tre beroendeaspekter

Broquist-Lundegård m.fl. (2010) och Robottom (2007) tar upp tre aspekter, det ekologiska, sociala och ekonomiska som har ett enormt samspel och invecklat mönster. Robottom (2007) beskriver att det finns en problematik och påverkan mellan de tre aspekterna i vår omvärld och menar att människans påverkan på klimatet och miljön idag är ett globalt problem som hotar en positiv utveckling för kommande generationer. Lindberg m.fl. (2004) beskriver hur aspekterna ekologiska, sociala och ekonomiska är beroende av varandra och finns det inte ett rättvist och uthålligt samspel kan inte ett hållbart samhälle utvecklas. Broquist-Lundegård m.fl. (2010) och Breiting (2007) menar därför att skolan med både informell och formell utbildning har en betydelsefull och en avgörande roll, skolan behöver skapa handlingskraftiga medborgare med ett engagemang och ett tankesätt som utmärker en hållbar livsstil. Breiting (2007), Robottom (2007) och Broquist-Lundegård m.fl. (2010) framhåller att det behövs elever som både insuper kunskapen själv och skapar en hållbar livsstil i det egna vuxna livet som gynnar allas fortlevnad men som också tar med sig den hem till familjen och påverkar deras tankesätt. Lindberg m.fl. (2004) och Sund (2008) menar att ett arbete med hållbar utveckling behöver både ord och handlingar, orden som kan skapa diskussion, reflektion och förståelse för vad, hur och varför ett miljöarbete sätts i verk på en skola. Sund (2008) anser att detta behövs i all form av utbildning för att eleverna ska få en känsla av sammanhang och värdefull betydelse.

2.2.3

Ett medmännskligt ansvar

Globaliseringen utlovar inte bara information och delaktighet över olika kontinenter utan ger också människan ett allt större ansvar och förståelse för sin egen påverkan på omvärld och sina medmänniskor. Broquist-Lundegård m.fl.(2010) beskriver hur alla människors handlanden oavsett vart i världen människan befinner sig påverkar och utarmar jordens resurser under den framfart som vi människor agerar på just nu. För att en god grund och trygg värld ska kunna byggas upp menar Brugge, Glantz och Sandell (2007) att människan måste ta hänsyn till de resurser som finns om ett hållbart samhälle ska bli verklighet. Människan har en förmåga att bara vilja ta från de resurser som finns just nu och inte spara några till morgondagen vilket skapar stora problem för kommande generationer och inte förverkligar en hållbar utveckling.

2.3

Samhället proklamerar

Samhällets olika inrättningar, organisationer, stiftelser och företag har fått och tagit del av varandras forskning om miljö och klimat. Detta har i sin tur gjort att flertalet blivit beredda att handla för att skapa en förändring i den framtida människans synsätt för att forma ett hållbart samhälle.

2.3.1

Utbildning som skapar ansvar

och överlevnad krävs en förändring bort från de levnadsvanor och levnadssätt som människor har i vår värld idag. Almers (2009) beskriver att det behövs en förståelse i alla åldersgrupper för att ett ansvar ska kunna växa som inte per automatik kommer med att vara en människa i en värld där alla nu och sen ska kunna få tillgodose sina grundläggande behov.

Öhman (2006) anser att en intressant aspekt som framkommit är att förskolan, förskoleklassen och de yngre årskursernas lärare och pedagoger har en mer avslappnad inställning och ett större engagemang till att arbeta med hållbar utveckling än de äldre årskursernas lärare och pedagoger. Detta menar Öhman (2006) beror bland annat på den press och stress som ökar både för lärare, pedagoger och elever i och med större måluppfyllelse, fler kriterier, mer sociala problem och allt större mängd elever i de äldre årskurserna. Almers (2009) beskriver hur unga vuxnas entusiasm växer av att de bland annat ser andra människor som kämpar med miljöfrågor och att det direkta samarbetet ger en stor stimulans. Almers (2009) uppmärksammar även att allt fler skolor väljer att arbeta med miljö och även skaffa sig en profilering som kan göra reklam för deras arbete och ståndpunkt som ligger rätt i tiden. Sund (2008) och Jensen och Schnack (2006) menar att anledningen till att allt fler skolor väljer en profilering eller ett miljöarbete beror på den politiska påtryckning som finns i samhället. De menar att intresset för hur morgondagens medborgare ska vara och verka ligger i det statliga maktintresset. Petersson (2007) menar att miljöfrågorna och klimatdebatten i och med all sin stora uppmärksamhet har satt igång en stor reklam maskin som göder samhället med information om ett måste till förändring, trots att det finns flera faktorer som kan visa på att det inte bara är människans påverkan som förändrar vårt klimat

Lindberg m.fl. (2004) beskriver att en individ och elev behöver få en egen relation och ett sammanhang till den kunskap som lärs ut i skolan för att känna att det är värdefullt i fler aspekter än bara just innanför skolans ramar. Jensen och Schnack (2006) menar att det finns fyra viktiga faktorer som ett arbete med hållbar utveckling behöver innehålla. Det är kunskapen och vetskapen om miljöfrågorna, att det behövs ett engagemang och en vision att leva efter och slutligen att eleverna får vara delaktiga i verkliga sammanhang och handla med egen kraft. Kennelly, Taylor och Jenkins (2008), Robottom (2007) och Jensen och Schnack (2006) menar att ett kunskapsrabblande inte är eftersträvansvärt och gynnar heller inte någon, kunskap som eleverna kan appliceras på verkligheten och som får eleverna att skrida till handlande för allas gynnande är däremot eftersträvansvärt.

2.3.2

Förändringstider

och internationella organ som FN, UNESCO, SIDA och WWF (Lindberg m.fl. 2004). Det infinner sig en känsla av osäkerhet bland samhällets olika inrättningar för hur det ska utformas en ny väg för att på ett övertygande positivt sätt plocka in ett nytt arbetsområde i utbildningssystemet som redan har enorma uppgifter.

2.4

Normerande undervisning

Jensen och Schnack (2006), Björneloo (2007) och Öhman (2006) ifrågasätter den normerande undervisning som skolan ska försöka sprida till sina elever. Dels ifrågasätter de hur viktigt det är att arbeta för en hållbar utveckling i skolan men också ifrågasätts de påtryckningar som blir både på elever och deras liv och deras familjs liv. Sund (2008) menar att den etik och moral som varje människa besitter mer eller mindre av finns i de värderingar som sker i miljöfrågornas angelägenheter på grund av att det handlar om människors fortlevnad. Björneloo (2007) lyfter fram diskussion om kontentan av undervisningen verkligen blir hållbar kunskap, och om individen tar med sig sin kunskap ut i livet och ger nytta åt det hållbara samhälle som politikens huvudmän eftersöker. Öhman (2006) menar att om inte eleven själv får chansen att vara kritisk och pröva de normer som framhålls, får inte eleven ett eget värdeförhållande till konsekvenserna som kan ge ett verkligt sammanhang och förståelse. Normerna som framhålls blir bara en ren överföring och kommer att lämna eleven med tiden.

2.4.1

Hur kan avståndsmoral förstås?

Det finns en egen upplevelsevärld för varje individ, beroende på vad som har ingått, ingår och kommer att ingå skapar en individ olika minnen och referenser som också gör inverkan på det etiska tänkandet och moraliska handlandet (Patel & Davidsson 2003

Sund (2008), Öhman (2006), Kennelly, Taylor och Jenkins (2008) och Jensen och Schnack (2006) framhåller att arbetet med hållbar utveckling i skolan är i kraft av politiska verksamheter och är i sig själv en politisk verksamhet där demokrati och solidaritet är byggstenar. Sandell, Arnegård och Backman (2011) menar att det är stora och svårhanterad frågor som väcks till liv och som behöver lyftas ut i ljuset och diskuteras och reflekteras kring i och med den påverkan och den utveckling som sker i världen. Sandell, Arnegård och Backman (2011), Sund (2008), Breiting (2007) och Öhman (2006) beskriver den krångliga och viktiga uppgift som de yrkesverksamma på skolorna ställs inför i och med uppdraget att arbete med miljöfrågor och de etiska frågeställningar och moraliska handlingar som skapar diskussion i det känsloladdade arbetsområdet.

gynna eller drabba någon med sina handlingar oavsett om det är i den fysiska världen i vår tid eller i en framtid.

2.4.2

Att begrunda välbefinnandet för framtidens människor

Stenmark (2000) menar att den etik som varje människa behöver begrunda i samband med kommande generationers välbefinnande skiljer sig på så vis från vardagligt etiskt tänkande om nuets handlingar till vilka konsekvenser nuets handlingar får för framtidens människor. Det som sker är att processen i det etiska tänkandet blir förlängt, människorna som lever i vår samtid behöver inte bara agera moraliskt rätt mot sina medmänniskor utan behöver också agera moraliskt rätt mot framtidens människor. Almers (2009) tar upp svårigheten för människor att handla rätt, eftersom det är svårt att känna förståelse och empati för en människa som ännu inte existerar, vilket gör att människor behöver identifiera sin avståndsmoral Stenmark (2000), Öhman (2006) och Almers (2009) uttrycker båda att hållbar utveckling kräver varje människas moraliska ansvar för sina handlingar.

2.5

Relationellt perspektiv

Platon var en av de filosofer som tillhörde idealisterna som ansåg att världens existens blir till genom människans upplevelse, det relationella perspektivet vill belysa föreställningen om det föränderliga hos människan i mötet med miljö och i möte med varandra (Patel & Davidsson 2003).

2.5.1

Ömsesidig påverkan

får på alla faktorer i sammanhanget beror just på sammanhanget. Det är lärarna och pedagogerna som skapar sammanhanget och även den elev som växer fram där.

2.5.2

Kollegialt samarbete

3

SYFTE

Syftet med forskningen är att synliggöra hur lärandemiljöer kan utformas där arbetsområdet är hållbar utveckling och miljö men främst hur de individer som ingår i processen upplever arbetet.

Frågeställningar:

Hur utformas en lärandemiljö under visionen grön flagg?

4

METOD

I metoddelen beskrivs den process som pågått från det att undersökningsinstrument valts och fram till hur ett resultat kunnat utvinnas efter gjord undersökning. Slutligen har en metodkritik gjorts genom analys och reflektion.

4.1

Undersökningsinstrument

Det finns flera olika sätt att samla in undersökningsmaterial. Holme och Solvang (2006) liksom Patel och Davidsson (2003) beskriver två övergripande inriktningar för detta, kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder som har uppgiften att ge människor möjlighet att bättre få syn på det samhälle och sammanhang som människan påverkar, påverkas av och som alla individer ingår i. Patel och Davidsson (2003) förklarar att kvalitativa står för den datainsamlingen som bearbetas i form av verbala analysmetoder som exempelvis intervjuer och kvantitativa i form av statistisk bearbetning som exempelvis enkäter. Till detta examenarbete valdes kvalitativa intervjuer som undersökningsverktyg, eftersom denna undersökning ska belysa både det arbete som sker och den inverkan som individen upplever som befinner sig i processen av arbete. Detta gör att en så nyanserad informationssamling som möjligt från de som deltar i undersökningen är av intresse.

Holme och Solvang (2006) menar att för att få chansen till den breda och gällande informationen som finns hos individerna krävs ett undersökningsverktyg som är flexibelt. Detta kan en intervju i fysisk närvaro mellan olika individer ge förutsättningar till. Patel och Davidsson (2003) beskriver samma rörlighet tack vare den diskussion och reflektion som en verbal intervju kan leda till, med detta i åtanke och intresse blev kvalitativa intervjuer ett naturligt val.

Patel och Davidsson (2003) beskriver också att den som utför intervjun kan bidra med sin egen person genom att vara aktiv och lyhörd för den som blir intervjuad och genom att reflektera under intervjuns gång kunna omformulera sina frågor för att få utförligare svar. Beroende på hur personen som blev intervjuad tolkat, tänkte och givit svar åt olika frågor har förändringar gjorts under pågående intervjuer.

Holme och Solvang (2006) uttrycker att en avslappnad och öppen inställning gentemot den som blir intervjuad får honom eller henne att känna en trygghet i den situation som råder och tack vare detta kan överlämna verkligt gällande information som finns till undersökningens fördel. Känner den deltagande i undersökningen inte detta är det lätt att fel svar levereras både omedvetet eller medvetet beroende på hur han eller hon reagerar i en otrygg eller olustig känsla och situation.

4.2

Undersökningsgrupp

flagg på sin egen skola. Undersökning gjordes på två skolor i södra Sverige. När enheterna presenteras i undersökningen kommer de att benämnas Staren och Lövsångaren.

Tabell 1. Översikt över de medverkande i intervjuerna

Staren Lövsångaren

1 utbildad lågstadielärare/speciallärare för

årskurs 1-6 1 utbildad fritidspedagog

Årskurs 1 Årskurs 2

Årskurs 2 Årskurs 3

4.3

Genomförande

Processen för undersökningen började med att ett brev (Bilaga 1) formulerades till de två skolor som valdes ut via webbplatsen Håll Sverige Rent där alla grön flagg certifierade skolor i Sverige finns inskrivna. Innan brevet mailades till utvalda skolor togs kontakt via telefon där en förfrågan om att få möjlighet att göra en undersökning om grön flagg till ett examensarbete påtalades. Efter att förfrågan godtagits från skolan förklarades att ett mail skulle skickas med all information angående undersökningen och alla kontaktuppgifter till den som skulle utföra undersökningen och intervjuerna. Både under telefonsamtalet och i brevet uppmärksammades de forskningsetiska principerna som är etiska ställningstaganden som verkar under hela undersökningens process. I Vetenskapsrådet (2011) och Patel och Davidsson (2003) benämns dessa som fyra krav. Det ska vara en trygghet både för den som utför undersökningen och för de som ingår i undersökningen.

o Informationskravet o Samtyckeskravet o Konfidentialitetskravet o Nyttjandekravet

Informationskravet handlar om att den som ska göra en undersökning måste berätta för dem som ska delta i undersökningen om undersökningens syfte (Vetenskapsrådet 2011). Samtyckeskravet innebär att den som deltar i undersökningen gör det frivilligt och kan avbryta sin medverkan under processens gång om han eller hon vill det (Vetenskapsrådet 2011). Konfidentialitetskravet står för den försiktighet som personen som gör undersökningen behöver ha kring all information som framkommer i undersökningen (Vetenskapsrådet 2011). Nyttjandekravet innebär att den som gjort undersökningen och i efterhand besitter en stor mängd informationsmaterial endast har rätt att använda detta informationsmaterial i forskningsändamål (Vetenskapsrådet 2011).

intervjutillfälle. Intervjuguiden användes vid intervjutillfällena för både de yrkesverksamma och eleverna men till största del som ett stöd och en minneslista. Patel och Davidsson (2003) förklarar att den som intervjuar ska ha en flexibilitet som kan innebära att exempelvis följdfrågor fortfarande finns nära till hands och att en intervjuguide inte behöver följas i detalj. Även detta framgick i det mail som skickades dagen innan med intervjuguide till de olika skolorna.

I undersökningens intervjuer har tratt-tekniken applicerats, vilken innebär att den som intervjuar till en början använder sig av vida frågor som den som blir intervjuad kan tolka och välja att svara efter egen tolkning för att sedan snäva in på specificerade delar där svaren blir mer bundna till själva frågan (Patel och Davidsson 2003). Genom att börja med öppna frågor ges en naturlig känsla för ämnet i stort och det känns naturligt när intervjuaren sedan intresserar sig för ett specifikt område och ställer ytterligare frågor om det.

Trost (2010) menar att den som intervjuar bör anpassa sig efter den som blir intervjuad, att använda hans eller hennes språkbruk, lägga frågorna i den ordningen som faller sig naturligt i samtalet och att följdfrågorna baseras på det som han eller hon gett ett första svar på. Under intervjuerna med eleverna behövdes ett beteende och ett språk som lätt kunde förstås och som gav dem en chans utifrån deras eget perspektiv och deras egen erfarenhet att verbalisera sina tankar och åsikter. Likväl behövdes ett beteende och språk från den intervjuandes sida som de yrkesverksamma lätt kunde ta till sig och få en genuin känsla att vilja överlämna information om deras skola, profession, arbete och person vilket kan vara känsligt.

I intervjuerna till denna undersökning har både yrkesverksamma och elever, alla med olika inställning, fördomar, perspektiv och uttryckningsförmåga varit delaktiga. Den stora skillnaden mellan vuxna och barn som i denna undersökning blir yrkesverksamma och elever menar Trost (2010) är att den vuxna mer än barnet kan vara och yttra sig till intervjuarens fördel medan intervjuaren måste försöka fånga barnen ur deras perspektiv. För att intervjuaren skulle få barnens uppmärksamhet och deras tilltro efterfrågas en presentation i klassrummen till de årskurser som deltagande elever kom ifrån. Att få ett första formellt möte där intervjuaren kunde visa sitt engagemang och trevliga uppförande tillsammans med de yrkesverksamma på skolan och inför barnen upplevdes som ett måste. Sedan kunde den informella intervjusituationen komma till stånd efter det att eleverna fått en första kort bekantskap.

Som hjälpmedel under och efter intervjuerna fanns en diktafon till hands för inspelning av alla intervjuer. Diktafonen användes också som en effektiv tidsprecision både för att motivera och lugna de som blev intervjuade. Om och när den eller de som blev intervjuade började se trötta ut, titta på klockan eller kändes disträ kunde en tidsangivelse ges med motivation att det faktiskt inte gått så lång tid ännu, att det fanns rimlig anledning att vara disträ eller tvärtom eller att intervjun snart skulle avslutas. Diktafonen bidrog också till att matematiskt räkna på vart i tidsramen intervjun befann sig och om alla frågor skulle hinnas ställa till den eller de deltagande innan den avtalade tiden var slut.

4.4

Validitet och reliabilitet

validitet. Trost (2010) menar att validiteten kan förklaras som den röda tråden som ett grundligt arbete med ett tydligt och genomsyrande syfte bör ha.

Patel och Davidsson (2003) förklarar att reliabilitet är den tillförlitliga information som ska arbetas med på ett grundligt sätt och genom att använda exempelvis en diktafon som verktyg kan denna information sparas för att gynna validiteten i en undersökning. Trost (2010) syftar på att en undersökning med god reliabilitet har få standardiseringar. Den är stabil och exakt utan slumpmässiga aspekter.

Innan de bestämda dagarna för intervjuer på Staren och Lövsångaren inträffade gjordes även en provintervju på en försöksperson. Detta för att undersöka om frågorna var adekvata i sammanhanget och för undersökningens syfte. Här fick även intervjuaren tillfälle för träning inför de verkliga intervjuerna. Om intervjuaren är tränad inför sin uppgift menar Patel och Davidsson (2003) att detta kan vara en faktor som gör att en god reliabilitet kan uppnås.

4.5

Databearbetning

Genom att ha en löpande analys under undersökningens gång och efter varje intervju menar Patel och Davidsson (2003) att en lämplig förändring kan komma till stånd i tid, till fördel för den fortsatta undersökningen. Efter första intervjutillfället med läraren placerades frågorna om i lite annorlunda följd för att få en bättre röd tråd till kommande intervju. Efter gjorda intervjuer gjordes en transkribering av all information från diktafonen till ett eget dokument för intervjuerna och därifrån vidare till examensarbetet. Tack vare diktafonen som praktiskt verktyg var det lätt att återvända till olika delar i intervjuerna för att undvika missförstånd eller att glömma information som är lätt hänt när man använder sig av endast anteckningar.

Det gav också en tydlighet i att först få uppleva intervjun som fysiskt och verbalt delaktig och vid senare tillfälle göra en transkribering där detaljer kunde uppmärksammas. Patel och Davidson (2003) menar att genom att använda sig av ljudinspelning kan de reella upplevelserna hos en individ sparas för att återskapas lika verkligt vid senare tillfälle. Ord, uttryck och tonläge var saker som fick en helt ny klarhet.

4.6

Metodkritik

Undersöknings syfte är att belysa individers upplevelser med detta i åtanke togs beslutet att använda sig av kvalitativa intervjuer som undersökningsinstrument där en flexibilitet är ansedd som en positiv faktor (Holme & Solvang 2006). Denna flexibilitet har varit positiv i den bemärkelsen att intervjuerna har kunnat formas på vägen efter intervjupersonernas agerande och förståelse.

skulle ställas och få erfarenhet av hur lätt intervjun kan ändra form beroende på vem man intervjuar och under vilka former.

Det har även dykt upp frågor som handlar om ifall det skulle valts ett kvantitativt undersökningsinstrument som komplement till undersökningen? Som en kombination för att få både ett socialt påverkat resultat och ett icke socialt påverkat resultat?

5

RESULTAT

I detta avsnitt framkommer resultatet av de gjorda intervjuerna med yrkesverksamma och elever på två skolor. I resultatdelen kommer de två skolorna som deltagit i undersökningen genomgående att benämnas som Staren och Lövsångaren. De yrkesverksamma benämns med sin profession. Eleverna som deltagit benämns med elev och sin årskurs och placeras under tillhörande skola. Elevernas upplevelser utformas som en helhetsbild där åtta elever från varje enhet har bidragit med sina intervjusvar. Avslutningsvis följer en sammanfattning.

5.1

Lärandemiljön

Den markanta skillnaden som framkommit i undersökningen är upplägget av en lärandemiljö på skolan Staren och Lövsångaren. Utformningen av arbetet med grön flagg såg väldigt olika ut på de två skolor som deltagit i undersökningen. Det fanns även skilda uppfattning om hur man skulle plocka in ett arbete med miljöfrågor i verksamheterna. Däremot fanns flera liknande inslag i undervisningen och båda skolorna hade uppmärksammat liknande faktakunskaper om hållbar utveckling. På skolan Staren där den yrkesverksamma intervjupersonen är lärare har arbetet med grön flagg börjat under året 2008. När läraren får frågan om hur det blivit medvetna om att grön flagg finns levererar han ett svar som handlar om att läraren är nätverksansvarig för fyra enheter i staden och beskriver sitt intresse för att sprida miljöfrågorna på verksamheterna men då utifrån eget engagemang och att det intresset funnits sedan lång tid tillbaka. Läraren beskriver också att de haft flera olika informanter ute på sin skola för att sprida kunskap och verka för ett engagemang.

Vi har haft tillexempel meteorologen på SVT här, folk som odlar ekologiskt och pratat här ute, vi har haft renhållningschefen, vi har haft politiker också, till exempel, vad jag kommer ihåg nu men det är väl väldigt mycket mer om man skulle titta igenom alla papper (Lärare).

Läraren förklarar också att dem som räknats upp nu är långt ifrån alla och om läraren skulle undersöka hur många som kommit till skolan skulle det vara betydligt fler. Läraren beskriver hur skolans vision är att skapa en handlingsberedskap hos barnen genom att dagligen arbeta med miljö i verksamheterna.

Det kan vara väldigt små saker, det kan vara att gå ut med komposten, det kan vara å se till att vi inte slänger så mycket mat, de kan vara att se till att man cyklar till skolan till exempel, att det är okej att använda kläder köpta på retro eller återvinning eller någonting sådant va (Lärare).

Läraren beskriver lärandemiljöer som utformas utanför själva skolundervisningen och i samband med detta poängterar hur mycket mod som krävs av eleverna som är engagerade att stå upp för sin åsikt om hållbar utveckling för att försöka få med sig andra elever.

På skolan Lövsångaren där pedagog befinner sig har arbetet med grön flagg pågått sedan 2001. Pedagogen berättar att de fick information utskickad till enheten från Håll Sverige Rent som en förfrågan om de kunde tänka sig att arbeta med grön flagg. Det framkommer också att skolan alltid varit en framstående miljöskola och att det kändes som en självklarhet att försöka arbeta för att uppnå grön flagg. Pedagogen berättar också att arbetet är tänkt att vara gemensamt men att på deras skola så väljer de lite olika former för hur arbetet införlivas på enheten.

så är de ju så, en del ämnen eller en del av de här temana är lättare att jobba med än andra så om vi jämför då när vi jobbade med kretsloppet de är lättare att få en överblick och få alla eleverna från de stora till de små att förstå, nu jobbar vi med konsumtion och det är lite mer ogripbart kan jag väl tycka (Pedagogen).

Även pedagogen beskriver lärandemiljöer som befinner sig utanför själva skolundervisningen förutom den när eleverna fick forska om sockerhalten i matvaror under temat livsstil och hälsa. Pedagogen förklarar att det ibland blir en känsla av ett temaarbete, något som ska göras under en viss tid och som sedan läggs åt sidan för andra prioriteringar.

Pedagogen förklarar också att det finns en känsla av att en del teman varit lättare att arbeta med än andra. De yrkesverksamma har haft svårare att utforma arbetet runt vissa teman vilket pedagogen tror i sin tur påverkar elevernas upplevelser och tankar om arbetet.

Vi har börjat med konsumtion det är ett stort mål för skolan och som även har delmål som varje klass jobbar med, några har elektronik, andra mat och så men det har känts trögt denna terminen, det är andra saker som går före, dom jobbar ju på men vissa terminer är det mer, som nationella mål, de har vi ju inte haft nu i och för sig, men ibland är det trögt (Pedagogen).

När arbetet väl kommer igång så upplever pedagogen att det blir ett projekt under kortare tid. Pedagogen upplever att lärarna inte förstår att arbetet med grön flagg och hållbar utveckling ska vara ett övergripande arbete med en röd tråd genom hela verksamheten.

…risken är ju att det blir som ett temaarbete under några veckor och sedan lägger man det åt sidan för annat, det är inget att skylla på men det är så mycket annat också, nu är ju inte jag så mycket på lektioner och så men det är ju lätt att få in det, de pratar ju säkert om det i SO, NO ämnena men även om vi är färdiga med det övergripande målen så ska ju arbetet ändå fortsätta… (Pedagogen).

Pedagogen beskriver även en förståelse inför lärarnas tveksamhet och att pedagogen själv upplever att lärarna har ett väldigt stort arbete att hinna och kunna utföra. Pedagogen upplever att det finns många faktorer som spelar in och när ledfrågan följer, om det kan vara så att professionsvalet spelar en stor roll i prioriteringsfrågan förklarar pedagogen att lärarna på skolan Lövsångaren anser att det behövs extra tid för grön flagg och att det lärandet ska befinna sig på en viss tid.

Jag tror att de tror att det är något som man ska jobba separat med, att de ska vara vissa utvalda grön flagg lektioner och då blir tiden knapp och det blir tung rott, men det är ju något som ska jobbas med hela tiden, tänker man så så prioriterar man ju kanske matte istället, men man skulle ju lägga in det i all den normala eller ordinarie undervisningen… exakt, visst är det så, visst har man specialpedagoger idag men det är så få timmar så idag så ska ju lärarna ta allt, alla barn som har lite extra behov ska ju läraren hinna med också, och det går ju inte hinna med allt heller men, nämen det fungerar ju men (Pedagogen).

När frågan om inverkan skett på den egna personen i och med arbetet med grön flagg och hållbar utveckling kommer beskriver pedagogen några moment i det vardagliga livet som förändrats men pedagogen tar även upp att skolan har ett eget växthus sommartid.

Det visar sig att eleverna får stor del i arbetet med detta. De får vattna och ordna inne i växthuset. De har även fått så mycket skörd att de tidvis enbart kunnat äta grönsaker från sitt egna växthus och inte köpt in några utifrån.

5.2

Yrkesverksammas upplevelser

I denna undersökning finns det flera likheter mellan lärarens och pedagogens upplevelser under arbetet med grön flagg. Båda upplever en stor skara med engagerade barn som gärna vill arbeta med skolans uppsatta mål. Både läraren och pedagogen upplever också att det finns flertalet oengagerade kollegor som prioriterar annat arbetet än grön flagg. Det framgår också att båda anser sig ha en positiv och stödjande ledning på sina olika enheter.

5.2.1

Engagerade barn

När frågan om hur arbete för höstterminen 2011 har börjat på Staren räcker läraren över en handlingsplan med fem mål för läsåret 2011-2012. Läraren förklarar samtidigt att mål nummer två har varit väldigt uppskattat bland eleverna. Målet handlar om att minska mängden slängd mat i matsalen. Detta innebär att eleverna själva får väga den slängda maten för varje dag och för varje årskurs. Sedan har man fört ner i en logg hur mycket kilon som slängs varje dag och varje vecka. Läraren beskriver hur de yngre barnen blivit väldigt engagerade och nästan upplevt det som en tävling och hetsat varandra att inte slänga. Läraren nämner också att barnen får glass eller något liknande om de lyckas sänka sin mängd av slängd mat som en belöning och uppmuntran. Det som läraren upplever som mest positivt är när barnen visar att de kommit till en större insikt i samband med arbetet.

… nu ska vi inte äta så mycket för då blir det så mycket svinn på maten då va, det är i deras medvetande, att slänga mat är att kasta pengar i sjön, det säger ju barn som är så här små nu alltså och det tror jag är jättebra, man gör någonting (Läraren).

Arbetet har fått en stor betydelse och inverkat på eleverna. Läraren menar att det är just detta skolan Staren vill uppnå med sitt grön flagg arbete. Läraren talar också om den kompost som finns på skolan och det engagemang som finns kring den. Läraren beskriver barns medvetenhet och hur elever kan komma fram till både vuxna och barn och förklara klart och tydligt vad man får slänga i komposten och inte.

Men det roligaste är när barnen kommer och säger såna här saker som att vi får inte slänga den här som är giftig… (Läraren).

Läraren beskriver hur eleverna förklarar att det finns skal som är giftiga som man inte kan slänga i komposten för då blir blommor och träd förgiftade när kompostjorden sedan används.

Pedagogen på skolan Lövsångaren nämner dels städdagar som en mycket engagerande tillställning i grön flagg arbetet. Denna sker en gång per termin på skolan. Detta tycker eleverna är väldigt roligt och de frågar pedagogen om när denna dag ska komma och att de tycker att det är så roligt när de får städa sin skola. De får källsortera och ta hand om allt som de hittar på skolan, både inne och ute. Pedagogen nämner också ett arbete med temat livsstil och hälsa där de forskade och undersökte om hur mycket socker som fanns i olika matvaror.

Eleverna fick räkna och titta på hur många sockerbitar som fanns i varje matvara och vad man kunde äta för att inte överskrida det rekommenderade dagliga intaget. Pedagogen upplevde att detta arbetet gjorde eleverna väldigt engagerade och att det kan komma elever från de äldre årskurserna som då gick i de yngre och fortfarande prata om arbetet med sockerbitarna och hur roligt det var.

5.2.2

Oengagerade kollegor

Både läraren och pedagogen beskrev att de upplevde en slags bortprioritering av arbetet med grön flagg. En känsla av att de yrkesverksamma lärarna tyckte att andra ämnen eller områden var viktigare och krävde större prioritering än arbetet med grön flagg och hållbar utveckling. Ytterligare gemensamt för läraren och pedagogen var att båda var ansvariga för arbetet med hållbar utveckling och drev det framåt för att försöka behålla den gröna flaggan och tydliggjorde sitt eget intresse även utanför professionen.

Pedagogen på skolan Lövsångaren beskriver att arbetet för höstterminen 2011 precis börjat trots att det är november. De har börjat arbeta med temat konsumtion där det finns fem delmål som har delats ut till varje årskurs att jobba med och att hela skolan har ett stort övergripande mål som handlar om konsumtion. Samtidigt påpekar pedagogen vid flera tillfällen att det just nu har varit väldigt trögt med arbetet och att det inte har rapporterats in något till Håll Sverige Rent för denna termin.

Dom jobbar ju på men vissa terminer är det mer skolarbetet, och det är nationella, nu är det ju inte det precis nu men visst ibland är det trögt, men fyrorna jobbar på, det är lite hemligt vad dem gör, men ja så redovisa det så alla får del i det hela (Pedagogen).

Samtidigt berättar pedagogen att pedagogen själv inte befinner sig på just lektionerna som handlar om miljö med anledning av detta så vet pedagogen inte riktigt hur arbetet ser ut men hoppas att de alla fall pratar om det på SO/NO timmarna

Jag träffar ju barnen 1 gång i månaden på rådet och då kan jag ju säga vad jag tycker men, och alla är ju involverade och alla vill nog, vet inte vad jag ska säga, det är nog en prioriteringsfråga, men visst vi har ju blivit färdiga varje gång, det är ju lättare för oss att arbeta med mål som har med naturen att göra för den har ju vi så stor tillgång till, ibland får jag tjata, nu har vi hållit på i så många år men det är ju lika viktigt ändå (Pedagogen).

Pedagogen påpekar att det är lättare att arbeta med miljöfrågor som finns i skolans närhet. Lövsångaren har god tillgång till mycket skog och natur. Pedagogen beskriver att det finns lärare som inte alls är villiga att prioritera arbetet med grön flagg vilket i sin tur inverkar på eleverna så att de upplever arbetet som ett påtvingat måste vilket pedagogen anser är tråkigt.

Det är väl att man inte får med sig alla lärarna alltid, det är trögt, det tar ner det roliga, så kan man fråga eleverna om vad deras klassföreståndare sagt nu då och då säger eleverna nä det har vi inte pratat om, då blir man ju lite så där amen, då känner ju barnen att det inte prioriteras och att det blir som ett tvång och det försöker ju jag jobba med så att de inte känner det (Pedagogen).

Pedagogen förklarar att när det hela tiden känns som ett påtvingat arbete upplever även barnen detta och den roliga och positiva känslan försvinner.

Det vi gör i skolan, tycker jag är att putsa på ytan, ibland blir det ganska ytligt, jag tror att samhället, globalt sett så befinner vi oss i en väldigt allvarlig situation när det gäller utsläpp av olika miljögifter, så jag skulle vilja se mycket mycket mer… (Läraren).

Läraren har en egen tydlig inställning till hur jorden påverkas av människorna och att människorna borde ta ett allt större ansvar. Läraren berättar också att skolan försöker att arbeta utifrån sina bästa möjliga utgångspunkter och att Staren inte hade några problem med att få sina mål att bli godkända av stiftelsen Håll Sverige Rent.

…men vi har ju jobbat utifrån de förutsättningarna som vi har på den här skolan och vi har bestämt dem helt själva, men sen så får man ju skicka in de mål som man satt upp till Håll Sverige rent och när vi skickade in dem här så var det inget som de förändrade, de sa inte de här är fel, de här går inte utan den gick igenom precis som den var… (Läraren).

Läraren förklarar att skolan inte behövde förändra sina mål överhuvudtaget efter det att Håll Sverige Rent fått ta del av dem. Skolan kunde börja sitt arbete med uppsatta mål på en gång.

5.2.3

Positiv ledning

Både läraren på Staren och pedagogen på Lövsångaren upplever att det har en stabil ledning bakom sig som står för beslutet om att ett arbete med grön flagg ska fortsätta. Båda upplever att det får uppbackning och kan vända sig till ledningen i olika frågor om grön flagg men att detta inte gör skillnad när det gäller kollegornas ointresse. En beskrivning som skiljer sig mellan skolorna är att läraren upplever vuxna människors rädsla och vuxna och barns bekvämlighet som blir en bromskloss. Läraren anser att om människor verkligen skulle ta till sig problematiken med växthusgaser så skulle de se till att ändra sin livsstil totalt. I samband med dessa faktorer förklara läraren att det trots allt finns ett stort stöd från ledningen.

Det är otroligt segt, det är en god förståelse, man vill men det är också så otroligt mycket saker man ska göra. Men ibland när jag är riktigt trött på det så kan jag säga att det är jag som har fått den gröna flaggan, det är jag som gör allting. Men stödet från rektorn är väldigt bra och här görs det mycket men på samma gång tycker jag att det är peanuts på det som vi borde göra (Lärare).

Läraren berättar att det faktiskt görs en hel del men att dennes egen åsikt och upplevelse av det som görs är ett alldeles förlitet arbete. Dock upplever läraren att det skett en inverkan på den egna personen i arbetet med grön flagg och hållbar utveckling.

Ja självklart, det är ett jättestort intresse, det är ju lite grann att frälsa världen men man kan inte stå på barrikaden och säga att nu går vi tillbaka till grottorna, de går inte, de är sådana här kaffefilter som inte är klorblekta, folk tycker är jättekul att hålla på med, men som jag fortfarande tycker är peanuts men i kraft av att vara lärare så måste man börja med sig själv (Läraren).

5.3

Elevers upplevelser

I styckena nedan med följande rubriker finns det material som framkommit under intervjuerna med de två elevgrupperna om fyra individer i varje från skolan Staren och Lövsångaren. En helhetsbild presenteras utifrån likheter och skillnader som framkommit om elevernas upplevelser av arbetet och den inverkan som det gjort på dem under fyra underrubriker.

5.3.1

Vara snäll mot miljön

Starens elevers positiva upplevelser berättades utifrån flera olika vinklar. Många svar handlade om vad som var positivt att göra för miljön. Flera elever gav exempel på olika växter, frukter eller grönsaker som man kan plantera och två elever tyckte att man skulle ha bondgård för att det var bra för miljön. Det fanns även elever som beskrev känslor som innebar att det kändes bra för att man gjorde något, att man agerade för att man brydde sig om miljö.

Det är bra om man planterar, hallonbuskar, potatis, blommor, ja många saker (Elev årskurs 1 Staren).

Känns kul, att man inte är elak mot miljön att man är snäll mot miljön (Elev årskurs 2 Staren).

Från skolan Lövsångaren var det en elev i årskurs 3 som förklarad vikten med den kunskap som eleverna får i sin skola och av lärarna eller pedagogerna.

Man måste ju ha kunskapen för att rädda miljön för annars kommer vi ju knappast ha några djur eller någonting kvar, jorden mår dåligt (Elev årskurs 3 Lövsångaren).

På skolan Lövsångaren var det flera elever även från årskurs 2 som beskrev att man måste lära sig hur man ska ta hand om miljön för att kunna vara snäll mot miljön. De beskrev också att man kunde gå fram och tillbaka i sin kunskap så att man inte fastnade någonstans utan använde all den kunskap som man fick.

5.3.2

Dom som inte bryr sig

På skolan Staren fanns upplevelser som innebar att eleverna tyckte att arbetet med miljö kändes tråkigt. Detta berodde på att det fanns en del elever som förstörde miljöarbetet. Det var flera elever från båda årskurserna som uppmärksammat att de äldre eleverna på skolan bara kastade sitt skräp omkring sig trots att det fanns flera papperskorgar på skolan. Det var även ett par elever som uttryckte att det var jobbigt när man fick göra allt själv och till och med plocka upp efter andra trots att det inte var deras skräp.

Även på skolan Lövsångaren fanns det upplevelser som innebar att arbetet kändes negativt i vissa situationer. Eleverna hade märkt att det fanns flera elever, särskilt i de äldre årskurserna som inte gjorde det som var rätt för miljön utifrån skolans arbete och mål. Det var ett par elever från båda årskurserna som tog upp att det kunde kännas tråkigt för att det fanns elever som inte brydde sig eller som till och med förstörde för de elever som ville vara snälla mot miljön.

Det är bra men onödigt ändå för det är alltid någon som ska jävlas men det är ändå bra för tillslut lär dem sig (Elev årskurs 3 Lövsångaren)

Jag tycker det är bra om att man får betala om man slänger saker på marken (Elev årskurs 3 Lövsångaren).

Eleven har på något sätt fått information om att det finns människor som får betala en summa för orätta handlingar. Det fanns en annan typ av negativ upplevelse som ett par elever i båda årskurserna från Lövsångaren påtalade. Den upplevelsen handlade om att det kunde kännas obehagligt när eleverna fått höra och tänkte på att det finns människor som tror att jorden ska förstöras.

Ibland kan det vara läskigt med naturen, ibland när man slänger såna där giftiga saker säger dom att jorden ska gå under men jag tror inte på det (Elev årskurs 2 Lövsångaren).

Ibland så är det tråkigt för när man gör bra så finns det dom som vill förstöra miljön (Elev årskurs 3 Lövsångaren)

Det handlade också om känslan av meningslöshet när eleverna får uppleva att även om det finns engagerade människor som är duktiga och arbetar för att ta hand om miljön så finns det alltid någon människa som vill förstöra och får miljön att må dåligt.

5.3.3

Arbetet

Under intervjuernas gång på Staren gavs ett par försök till att få eleverna att berätta om det arbete som de gjort på skolan. Svaren var inte många men några stycken. Årskurs 1 gav både svar som handlade om olika specifika handlingar som att rita på både framsidan och baksidan av ett papper för att spara på träden. De förklarade också att de hade en kompost som de brukade använda. Här kom även flera utförliga svar som handlade om hur man använde komposten och vad man fick och inte fick lägga i den. Samtidigt fanns det ett par elever som upplevde att eleverna inte arbetat så mycket med miljö.

Vi har inte jobbat så mycket med miljö (Elev årskurs 1 Staren).

Årskurs 2 gav också svar som handlade om specifika handlingar som exempelvis att de fått en utmaning på hela skolan som innebar att de skulle försöka att inte slänga så mycket mat. Det uttryckte sig på så sätt att eleverna fick väga sina matsopor varje dag och när de lyckades sänka vikten fick de en belöning som exempelvis glass. De förklarade också att de haft miljöbingo som gjort att de lärt sig om miljömärkning, hur det fungerar och vilka märken man ska titta efter för att vara miljövänlig. En elev berättade om att han varit lite mobbad och att det också var ett uppdrag som skolan kommit fram till att de skulle arbeta för att förhindra och förebygga.

Jag var lite mobbad förut men nu så är det bättre (Elev årskurs 2 Staren).

Eleven förklarade att detta arbete ingick i det temat som skolan valt och att det blivit mycket bättre sedan eleverna börjat arbeta med att förebygga mobbning.

På skolan Lövsångaren kom båda årskurserna med svar som handlade om olika arbeten eller specifika händelser. Båda årskurserna tog upp att de gjort ett arbete på skolan som handlade om att spara el. Eleverna hade fått ta med sig ljus till skolan för att använda dessa istället för lamporna. Båda årskurserna berättade också om den miljödag som de brukar ha på skolan. Eleverna förklarade att alla på hela skolan går ut och städar skolgården och att det skräp som de hittar källsorteras i olika kärl.

När vi gick i ettan eller tvåan, vi skulle samla, vi hade en läxa, samla ljus, vi skulle släcka alla lampor så skulle vi bara ha ljus (Elev årskurs 3).

Dock beskrev båda årskurserna sådant som hänt en längre tid tillbaka på skolan. En elev från årskurs 2 beskriver till och med en aktivitet som hänt för nästan två år sedan på hennes förskola.

5.3.4

Äckligt men viktigt

På frågan vad eleverna tycker om miljö och ett arbete med miljö var åsikterna lite blandade och uttrycktes på lite olika sett i båda årskurserna på Staren. Den stora mängden av eleverna tyckte både att det var roligt och bra men också att det var på något sätt äckligt eller smutsigt att arbeta med miljö.

Sådär, lite äckligt, för igår då skulle vi slänga kompost och då tappade jag äpplena på gräset och då fick jag ta upp dem, de va ruttna (Elev årskurs 1 Staren).

Utan miljö så skulle allting dö, det är miljön som gör att vi lever, det är miljön som gör så vi får syre (Elev årskurs 2 Staren).

Samtidigt var det några elever som visade en förståelse och kunskap om miljöarbetet och varför det var så viktigt att arbeta med. Eleverna i årskurs 1 förklarade bland annat att det var tråkigt med kompisar som var dumma och slängde sitt skräp eller skräpet på marken eller på andra elever som tyckte att det kändes äckligt att få någon annans skräp på sig.

Att man förstör jord är inte bra (Elev årskurs 1 Staren). Vi är på jorden (Elev årskurs 1 Staren).

Om man mördar maskar så får vi ingen jord (Elev årskurs 1 Staren).

Det blev tydligt att arbetet haft en stark inverkan på eleverna och att de fått en förståelse under arbetet gång om jorden och vad man kan göra för att den ska må bra. Årskurs 2 svarade på samma fråga med nästan motsatt känsla och inte med alls samma allvar som årskurs 1.

En grej tror jag nog, att om man jobbar för mycket med miljön så kan det bli för mycket skog så man inte vet vart man ska gå (Elev årskurs 2 Staren).

Då kanske man gör en väg med motorsågen (Elev årskurs 2 Staren). Håller med X (Elev årskurs 2 Staren).

Ja, för är man för snäll så blir allt skogigt, skogigt (Elev årskurs 2 Staren)

På skolan Lövsångaren var det flera elever som även de kunde uppleva att allt skräp och sortering kunde kännas lite äckligt som eleverna i årskurs 1 på skolan Staren. I årskurs 3 på Lövsångaren fördes det även en dialog som handlade om att det fanns flera elever på skolan som tyckte att de inte skulle behöva delta i miljöarbetet för att det var otrevligt att hålla på med.

Alltså vissa tycker det är äckligt, man vill ju inte ha det på sig eller så, att det är så mycket bakterier och så, jag tycker det är lite äckligt (Elev årskurs 3 Lövsångaren)

Samtidigt som eleven beskriver hur andra elever tycker att det är äckligt sa även eleven att eleven själv också tycker att det kan vara lite äckligt.

5.4

Sammanfattning

Resultatet visar både på stora skillnader och likheter mellan skolorna Staren och Lövsångaren.

pågående arbete och eleverna upplever och för dialoger om detta. På skolan Staren utformades större delen av lärandemiljön utanför skolundervisningen. Både läraren och eleverna gav svar i intervjun som handlade om olika moment eller arbeten som gjordes ute på skolgården, i matsalen eller på en specifik miljödag. Eleverna berättar om sin kompost och om deras utmaning med att inte slänga mat i sopporna. På skolan Lövsångaren var lärandemiljön inträngd på lektionstid. Pedagogen beskriver att lärarna på skolan verkar tänka att arbetet med grön flagg är en form av temaarbete som görs intensivt och snabbt för att eleverna sedan ska kunna återgå till sitt riktiga skolarbete.

Läraren på skolan Staren upplever att det arbete som görs är alldeles för lite mot vad som borde göras. Läraren beskriver också den tröghet som finns i systemet och det ointresse som många människor både vuxna och barn tycks ha. Läraren själv brinner däremot för detta och upplever att det är enormt viktigt och att barnen kan bli entusiastiska bara vi vuxna är bra förebilder. Pedagogen menar att de yrkesverksamma har en något felaktig inställning till arbetet med hållbar utveckling och grön flagg. Pedagogen skulle vilja uppleva ett arbete som finns som en röd tråd varje dag i verksamheterna men att lärarna ser det som ett temaarbete som pågår under ett par veckor, redovisa och som sedan är avklarat.

6

DISKUSSION

I detta avsnitt presenteras resultatet i relation till bakgrunden. Samma rubriker och underrubriker kommer att presenteras och följas av en analys. Slutligen i detta avsnitt presenteras vidare forsknings förslag.

6.1

Lärandemiljön

Björneloo har betonat att FN och UNESCO menar att en obligatorisk utbildning måste verkställas. HSR (2011) ger de olika verksamheterna total frihet med att utarbeta sina mål som skall ta dem till en miljömärkning. Sund (2008) och Almers (2009) menar att ett införande av kunskap och förståelse måste ske och utarbetas i skolan för kommande generationers välmående. Både läraren och pedagogen går helt i linje med dessa resonemang och anser att det görs alldeles för lite i verksamheterna idag. Både läraren och pedagogen har en tydlig positiv inställning till ett miljöarbete och ett arbete som handlar om en strävan att behålla sin miljömärkning. Dock upplever både läraren och pedagogen att övrig personal i deras verksamheter känner att arbetet med grön flagg är påtvingat och att utarbetandet av en lärandemiljö åsidosätts. HSR (2011) menar att kunskap som utförs i handlingskraft är det ultimata för en verksamhet. Utmärkande för undersökningen vara att både Staren och Lövsångaren hade lärandemiljöer med hållbar utveckling som innebar ett handlingskraftigt arbete. Läraren har berättat om den kompost som finns på Staren och elevernas uppdrag att inte slänga så mycket mat. Det sistnämnda kan vara både kunskap om hur man tar tillvara resurser och sparar resurser samtidigt som eleverna får uppleva och utföra ett arbete.

På pedagogens skola fanns det just nu en frånvaro av grön flagg arbetet som pedagogen ansåg berodde på oengagerade lärare. Pedagogen förklarade att det egna intresset för miljö uttrycks i professionen men att enbart en person inte kan svara upp för hela verksamheten. Kan de stora skillnaderna bero på att enheternas yrkesverksamma har eller inte har en samsyn som Granström (2003) menar är grunden för ett väl fungerande lagarbete. Beroende på utbildning och person kan en lärare eller pedagog välja att inta olika perspektiv, arbetssätt och teorier. Om dessa är väldigt skilda menar Ahlstrand (2003) att det kan uppstå svårigheter i det pedagogiska samarbetet som gör att de yrkesverksamma blir missnöjda med verksamheten och att det då kan uppstå konflikter. Pedagogen beskriver att utarbetandet av en lärandemiljö sker periodvis när det finns tid och engagemang på enheten.

6.2

Yrkesverksammas upplevelse

Både läraren på Staren och pedagogen på Lövsångaren uttryckte att de hade ett eget intresse för miljöfrågor och var ansvarig person för grön flagg arbetet på sin enhet. I likhet med HSR (2011) och Broquist-Lundegård m.fl. (2010) som beskriver att det behövs en utbildning om hållbar utveckling vill både läraren och pedagogen att eleverna ska få en hållbar kunskap om hur man kan forma en livsstil som gynnar det hållbara samhället.

6.2.1

Engagerade barn

Både läraren och pedagogen upplever att det finns många engagerade elever i årskurserna på de olika skolorna. Läraren menar också att det är jätteviktigt att eleverna inte får uppleva skuld eller rädsla i arbetet med miljö utan att det behöver och ska vara roligt för att skapa handlingskraftiga individer. De upplever även att det infinner sig en tveksamhet inför arbetet hos de engagerade barnen om de möter vuxnas likgiltighet eller bortprioritering av arbetet med grön flagg.

Jensen och Schnack (2006) menar att vuxna yrkesverksamma måste få elever att bli handlingskraftiga och att den rädsla som kan infinnas hos en individ kan bli en motivation till att agera vilket istället ger en positiv känsla. Ideland och Malmberg (2010) menar att barn har en stor förmåga att tänka ut olika lösningar och verkställa dessa om det bara finns utrymme och resurser som de vuxna tillhandahåller. Sund (2008) och Robottom (2007) menar att eleverna behöver uppleva att de kan göra skillnad och att deras arbete uppmärksammas och införlivas i det verkliga livet både bland barn och vuxna. Pedagogen på skolan Lövsångaren upplever att det finns ett stort intresse hos eleverna men att det hela hänger på hur de yrkesverksamma framställer arbetet med grön flagg. Robottom (2006) framhåller att eleverna är det viktigaste för att en förändring från det ohållbara samhället till det hållbara samhället ska kunna ske.

Läraren upplever en stor glädje inför den förståelse som eleverna har fått om hållbar utveckling. Läraren uppmärksammar att det finns elever som förklarar att de inte får slänga så mycket mat för att det innebär svinn som innebär pengar och att det är en förlust. Lindberg m.fl. (2004), Breiting (2007) och Robottom (2007) beskriver de tre viktiga aspekterna ekologiska, sociala och ekonomiska som är beroende av varandra och genom att få dessa aspekter att fungera rättvist och uthålligt i samhället kan ett hållbart samhälle utvecklas. Läraren förklarar att eleverna vet att slängd mat är slängda pengar däremot så framgår inte om läraren medvetet har talat med eleverna om de tre aspekterna och hur de är beroende av varandra.

6.2.2

Oengagerade kollegor

krav och mål som i de äldre årskurserna. Detta visar på att det förekommer stora skillnader mellan skolor.

Enligt stiftelsen HSR (2011) ska en skola aktivt välja att arbeta för en miljömärkning och under en ettårsperiod arbeta med ett tema som skolan själv har utarbetat och satt upp mål för. Om resultatet blir godkänt får de grön flagg och är då en miljömärkt skola. Läraren upplever dock att det arbete som görs bara är en liten del av allt det som skulle behöva inbegripas i arbetet. I intervjun förklarar läraren att det är småsaker som görs dagligen, som att gå ut med rester till komposten, inte slänga mat eller cykla till skolan. HSR (2011) förklarar att alla individer som befinner sig i verksamheten ska vara involverade i arbetet med miljö och att arbetet ska genomsyra hela verksamheten. Eilard m.fl. (2010) och Emanuelsson, Persson och Rosenqvist (2001) påtalar hur det relationella perspektivet kan få människor att se hur varje mänsklig interaktion påverkar på olika sätt. Wright (2001) menar att lärare och pedagoger behöver vara medvetna om denna interaktion och dess påverkan. Pedagogen på skolan Lövsångaren upplever att när lärarna för årskurserna inte prioriterar grön flagg arbetet uppmärksammar eleverna detta och det blir en direkt negativ påverkan i den interaktionen. Kan det bli aktuellt att mäta kunskapen om hållbar utveckling i en resultat eller kvalitets mätning?

Pedagogen menar att det finns en stor tröghet på sin enhet och att lärarna som ska arbeta med sina årskurser gärna arbetar med sina ämnen framför grön flagg arbetet. Pedagogen förklara också att det kontinuerligt ska ske en rapportering till HSR med det arbete som skolan gör men att det just nu inte kunnat rapporteras in något på nästan hela höstterminen men att de ska försöka komma igång nu. HSR (2011) förklarar att en viktig faktor för att en skola ska få behålla sin certifiering är att en rapportering om avklarat arbete sker kontinuerligt för att en enhet ska få behålla sin certifiering. Hur kan det komma sig att det får passera nästan en hel termin utan ifråga sättningar eller påtryckningar från HSR som ska hjälpa till att inspirera och ge material till enheterna? En av HSRs (2011) hörnpelare är underifrånperspektivet som innebär att viljan till att arbeta med grön flagg ska komma från både yrkesverksamma och elever.

Skolan Lövsångaren som pedagogen är yrkesverksam på har arbetat med grön flagg sedan 2001 vilket innebär en tioårsperiod som också innebär att ett stort antal elever passerat skolans årskurser. Hur motiverar man arbetet med grön flagg efter tio år? Hur får man yrkesverksamma engagerade under en tioårsperiod? Pedagogen upplever även att det kan finnas en liten trötthet på området och att pedagogen själv känner sig tömd på resurser för att skapa ett engagerande arbete. Lindberg m.fl. (2004) och Sund (2008) menar att ett arbete med hållbar utveckling är i behov av både ord och handlingar, orden behövs för att kunna skapa diskussion, reflektion och förståelse för vad, hur och varför ett miljöarbete används på en skola och handlingen för att verkliggöra arbetet för eleverna. Kan det vara så att det kommit tillskott till personalstyrkan och har dessa kollegor blivit tillfrågade om de vill arbeta med grön flagg? Kan det vara så att skolan har haft samma personal under den tioårsperiod som passerat och att personalen ledsnat på arbetet med grön flagg eftersom det upplevs som ett påtvingat arbete och saknar reflektion och förståelse?

6.2.3

Positiv ledning