• No results found

T o r sk le fv e r tr a n .

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "T o r sk le fv e r tr a n ."

Copied!
16
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

O m

T o r s k l e f v e r t r a n .

A k a d e m i s k a f l i a n dl in g, med vidterfarna Medicinska Facnltetens

i Vpsala tillstånd,

under inseende af

d i g t . O L O F O L A S ,

e. o. Professor i Practiska Medicinen,

för Medicinska Gradens erhållande författad och utgifren

a f

A N D E R S MAGNUS THUNBERG,

a f Vestgöta L andskap, S tip en diat i Kongl. Maj-.ts F lotta,

och till offentlig granskning framställd på Medicinska Auditorium d. 23 Nov. 1850.

p. v. t. e. m.

I.

U P S A L A , L E F F L E R OCH S R B E L L .

1850.

O

(2)
(3)

O m T o r s k l e f v e r t r a n .

O e n st ora uppmärksamhet och det välförljenta berom,

L e fv e rtr a n j

eller

S to ckß sklefvertran,

j emv ä l kallad

T o rsk lefv ertra n s

såsom l ä ke me d e l , äfven hos oss på sena­

re tider tillvunnit sig, torde rättfärdiga vårt företag, atthaf- va valt densamma till föremål för en särskilt afhandling, helst v å r litteratur ännu icke eger en sådan. Sannt är väl , att lefvertranens medicinska användbarhet hos oss varit o m k r in g J/^dels sekel be ka nt , men en närmare kän­

nedom om det sätt, hvarpå detta läkemedel erhålles, om de särskilta slagen deraf, och dessas företräden sinsemel­

l a n , äfvensom desammas kemiska analys, kan ännu anses i mer eller mindre grad saknas.

F ö r att efter förmåga s öka fylla denna brist, hafva vi ämnat i denna vår afhandling upptaga icke allenast de facta, som vitsorda lefvertranens utmärkta an v ä n d b a r h e t i f l e r f a l d i g a s j u k d o m s f o r in e r , utan äfven, och innan vi öfvergå till dessa, anföra detta berömda läkemedels u r s p r u n g och b e r e d n i n g samt k e m i s k a a n a l y s .

Ti ll följe a f denna vår plan sönderfaller afhandlin- gen i

l : o e n n a t u r h i s t o r i s k o c h k e m i s k och

2: o e n m e d i c i n s k a f d e l n i n g (med inledande h i s t o ­ r i k öfver lefvertranens såväl ä ldr e, som nyare therapeu- tiska användning).

(4)

I:o N a tu rh isto risk a och kemiska a f delningen :

A ) Lefverlranens ursprung och beredning:

L efvertra u j Oleum jecoris l. jecinoris Aselli H uile de Morue j Cod-oil, Oies de Bacalhâo Olio di Baecula , Leberthran (B erger L eb erth ra n )}

utgör, såsom bek a n t , ett flytande animaliskt fett, som erhålles af åtskilliga species bland

Gadus-slägtet

tillhörande fa­

miljen

M alacopterygii

j afdeln.

Thoracici.

Det t a fiskslägte, som i betydlig mängd uppehåller sig i Nord- och Ös t er s j ön samt Medelhafvet, r ä k na r ga n ­ s k a många species. Bland dessa anföre vi b a r endast n å g r a få och isynnerhet d e m, u r hvilka lefvertranen hit­

intills blifvit e rh å l l e n, såsom:

a) Gadus M orrhua s. A sellus m a j o r

Kabel j o, (Stockfisk), No r r s k. 1) T o r s k , som i största mängd uppe­

h å l l e r sig vid kust erna af N o r r ig e , Skottland och Irland.

b) Gadus Callarias s. Asellus stria tu s j

Tysk.

D or s ch , hos o s s 1) T o r s k . 2)

c) Gadus Carbonarius s. Asellus niger j

Seij.

d) Gadus M olva s. Asellus Longa j

Norrsk. L ä n ­ g a , Eng. Ling.

c) Gadus Pollachius j s. Asellus H aitingo-Polla- c h iu s

j i Norrige kallad Haakjering eller H a j f i s k , hos oss Lyrt orsk.

() Gadus Lota s. Mustela fluviatilis

j den enda hland he l a Gadus-slägtet, som uppehåller sig i floder; m. fl.

1) enl. Brandt och R atzeburg.

2 ) v. W rig h t ocli Fries (i 4:de h. pag. 7 7 af Skandinaviens fiskar) anse G adus M o rrh u a, L in n . och G . C a lla ria s, L inn. for en och sam m a a r t i olika ålder.

(5)

o

to

JX

bo

to

(6)

s .

Af h vilket bland d e s sa species lefvertran erhâlles, äfvensoin om sättet att e r h ål l a densamma, dcrom eger man varierande uppgifter,1) Enligt de tillförlitligaste bland dessa, torde det dock kunna anses såsom afgjordt, att lefvertranen hitintills endast blifvit beredd af hufvudsak- ligen 3: ne af de anförda species, ehuru vi äfven dele den ås i gten, att den skulle kunna erhållas, af hvilket species som helst bland Cadus-slägletJ).

H v a d nu åter beträffar sjelfva sättet att b e r e d a l ef ver t r an, så vilje vi, innan vi anföra detsamma, anmär ka, att det i handeln förekommer icke mindre än t r e n n e särskilta slag af densamma, neml. S v a r t , B r un och G u 1.

E n l i gt de flesta och tillförlitligaste uppgifter") e r­

hållas dessa inom Nor r ige, hufvudsakligen den enda pro- duct i ons - or ten, på följande sätt:

L e f v e r n 4) af isynnerhet

T orsk

och

Srij

uttages ge ­ nast ur fiskarne, sedan de blifvit fångade, och inpackas i egna k ä r l , der den lemnas så l änge, tills den börjar öfvergå i förruttnelse. Under tiden afgifver den en betyd-

% qvantitet fett, som uppflyter, och delta så mycket for­

t a r e , om k ärlen, såsom man också b ru ka r , utsättas för

1) E lb e rlin g , D issertat, de O leo jecoris Aselli. Berol. i 8 2 C p . l5. B e d e r, D issert, de 01. jecoris Aselli. Rostoch. 1 8 2 6 p. 7 .

G e ig e rs Magazin 1 8 2 6 , A u g u sti, s. 1 0 1 .

l i e r z e l iu s, L ehrbuch d erT h ierch em ie, übers, v. W ohler) m . fl.

2 ) P o te m p a , D issert, de 01. jecoris A selli. Lipsioe l837 $• 3.

3 ) E lb e rlin g , 1. c. p. j 6 . D et b ered n in g ssätt, h a n u p p g e r, g a l­

le r dock egentligen eiulast svart tia n ; de ljusare sorterna säger han (orig- erhållas genera dennas u t s p ä d n i n g m ed andra fiskletter.

H e d e r, 1. c . p. 8 — 9 .

D u lh, H andwörterbuch d e r P ract. A rzneim ittellehre. V ol. II.

dong/i^ Distpiisii. com parativa chem ico-inedica. L ngd. Batavor. i8 4 3. 4) N ågot annat parti af fiskarne användes ej. Alt en del inblanda sk ä l-le fv e r, skäl-spack eller au n at fiskfett är en förfalskning, som lik­

väl endast i någon betydligare raäugd kan ega ruin ho* de l j u s a r e tiausorterue.

(7)

solvarmens inverkan. F e t t e t afskummas och utsändes i h a n d e l n , u nd e r namn af g u l eller b r u n l e f ve r tr an , allt­

efter den ljusare eller något m ö r ka re färg fettet under beredningen erhållit. T r an e n får neml. en ljusare f är g, i fall den inom k o r t a r e tid afskiljt sig ur lefvern, s å ­ som händelsen är då fisket under den va r ma r e årsiiden varit ymnigare. Men lemnas af en eller annan orsak t r a n e n , att en något l ä n g r e t i d q v a r s t å ö f v e r d e i f ö r r u t t n e l s e ö f v e r g å n g n a l e f v e r m a s s o r n a , eller b ar den blifvit g a m m a l , isynnerhet under förvaring i fuktiga k ä ll a r e, så blir dess färg derigenom något mör ­ k ar e. Af hvad som nu blifvit nämdt finner man således, att det ej gifves någon serskilt beredningsmelhod för g u l och b r u n t r a n, utan att dessa båda arter fås genom fettets sjelfvilliga utflytande ur lefvern.

S v a r t tran deremot erhålles genom (en 1 6 — 2 0 tim­

mars) kokni ng eller stekning af de m a s s o r , som i k ä r­

len å te rs tå , sedan den l j us ar e tranen blifvit afskummad.

Härvid utflyter en ny portion tran af mörkbrun f är g, h v i l k e n , sedan den under fortsatt k o kni ng blifvit fullkom­

ligt k l a r , afskunnnas och utsändes i handeln. Den i ko k k ä r l e n återstående fasta massan användes i Norrige såsom gödningsämne. — Slutligen må a n m ä r k a s , att torsk- lefvern lättare och inom kor t ar e tid afgifver sitt fett, hvilket härrör deraf, att detta till och med i köld är tunnflytande, då deremot seijtran redan vid lindrig köld 6t e l na r , hvarföre dess afskiljande ur l ef ver n, åtminstone vid l ägre t emperatur, måste försiggå långsammare.

Hva d särskilt productionen af lefvertran ur

Haakje- rfn g

(

H ajßsk)

v i d k o mme r, så uppgifves ur ett bref fran

Tromsöe*)

at t , utom det nyss anförda ber edningssättet, man härvid äfven använder lindrig upphettning i j ernkitt- lar af färsk lefver f ö r d e n ljusa t r a n e n s ut smältning, hvar-

}) J o n g h , 1 .JÎ. p»g. i 4 .

(8)

efter med återstoden forrfares på samma sätt, som ofvan är nämdt för erhällande af den svarta. Orsaken hvarföre man här använder artificiel uppvärmning uppgifves vara, att denna fiskarts lefver 1 ä n g s a 111 m a r e , än torskens och s eijens, öfvergår till f ö rr u tt n el se , och säledes äfven lång­

sammar e afgifver sin tran. Enligt ett annat br ef 2) äter från

B ergen

produceras åtminstone ej d e r någon tran u r Ha ak j e r in gs le fv er , utan endast ur Seij och T o r sk och företrädesvis ur den sistnämda. Häruti öfverensstämma äf­

ven flera a n d r a uppgifter, och man torde således kunna anse såsom a f g j o r d t , att för närvarande den s t ö r s t a qvantitet tran p r oduceras ur T o r s k e n s , dernäst ur Seijens och minst u r H a a kj e r i n g e ns lefver, ehuru i anseende till ett på se­

nare tider m er a utvidgadt fiskeri af sistnämda fiskart pro­

duktionen a f Ha akj e ri ngstr an blifvit betydligen utvidgad, h e l s t , enligt hvad man på stå r, lefvern af denna fiskart skall vara fetast och sålunda gifva en större procent t r a n , än andra. F ör öf r i gt finnes det äfven i handeln en så kal­

lad b o n d t r a n , hvilken bönder i trakten af

B ergen

till­

verka och hvilken ut märker sig genom mindre fluidilet och kl ar het.

I nn a n vi öfvergå till lefvertranens kemiska analys, vilje vi h ä r i korthet anföra några fysikaliska egenskaper hos h v a r d e r a a f de 3 :ne särskilta slagen:

S v a r t l e f v e r t r a n (Oleum jecoris Aselli n i g r u m s.

fuscum) h a r en djupt mör k f ärg, något dragande åt grönt, och ä r , sedd i t u n n a r e l a g e r , genomskinlig; har en e- g e n , o a n g e n ä m , einpyreumatisk lukt, bitter, empyreuma- tisk s m a k , som i svalget efterlemnar en betydlig retning.

Dess spec. v. vid + 1 7 0 C. :=s 0,929.

B r u n l e f v e r t r a n (Oleum jecoris Aselli suhfuscuin).

Dess färg liknar ungefär Malagavinets, h a r e n e ge n, icke

2 ) Ibid. p. I 2 .

(9)

obehaglig l ukt, lindrigt bitter smak, något liknande den af lisk och efterlemnande i svalget en li ndr i gar e retning.

Des s sp. v. vid + 1 7 ° C. = 0,924.

G u l e l l e r l j u s l e f v e r t r a n ( Ol eum jecoris Asel­

li flavum). Guldgul f ä r g

,

e g e n, ej obehaglig l u k t , fisk­

s m a k , föga bitter eller retande. Dess sp. v. vid + 1 7 ° C. = 0,923.

I æther äro de alla fullkomligt lösliga i alla för­

hå l l anden; i sprit ofullkomligt; den svarta är i kall sprit löslig till ungefär 6 procent , den bruna till ungefär 3 , och den gula till ungefär 2 ^ proc.; i varm sprit är lös­

ligheten obetydligt större.

Al l a hafva de lindrigt sur reaction.

B)

Lefvertranens kemiska analys

1).

a) O r g a n is k a a fd e ln in g e n .

Oms kakas några dagar lefvertran med desiilleradt v at t en, så får nian en emulsions-lik v ä t s k a , som är ka- nelfärgad, gråakt i g eller ma nde l mj öl k- l i k, allteftersom man användt svart , brun eller gul tran. L e mn a s dessa emulsionslika vätskor i stillhet, så har redan efter ett dygn tranen börjat afsätta sig (uppflyta) och efter några veckor är vattnet endast lindrigt färgadt och grumligt.

Genom repeterade filtreringar kan det samma fås kl ar t , men bibehåller en empyreuinatisk smak och lukt samt gulröd färg, 0111 svart tran varit använd, tranakt i g smale och l ukt , men ingen eller endast opaliserande f är g, 0111 brun eller gul användls. Lindri gt sur reaction hafva alla v ä t s k o r na , och afdunstade till torrhet vid + 1 0 0 ° C.

lemna de mörkfärgade åt erstoder =

e x t r a d e r ,

hvilka ef­

ter gul och brun tran hafva h å r d , men efter svart vax- aktig consistens. De ur de emulsiva välskorne afsatta

1) J o n g h , 1. c. p. 2 7 och efterfölj.

(10)

transorterne hafva ungefär gamma reaction, s ma k , lukt och färg, som förut; dock blifva den hruna och gula något l j us a r e; den svarta bibehåller sin färg, men för­

lorar der emot något af sin empyreumatiska smak.

K o k a s de särskilta slagen af lefvertran med vatten, så får man derigenom nästan fullkomligt likartade emul­

si oner, och hvilka efter afdunstning gifva likartade åt er ­ stoder =

e x tr a d e r .

D es s a

v a tte n e x tr a d e r

lösas till en del vid kokning med æther. (I kall æther äro de deremot nästan f ullkom­

ligt olösliga). Filtreras denna v ä t s k a , som under k o k ­ ningen fatt en mörkröd färg, och afdunstas till t or r het , e r ­ h å l l e r man en återstod =

v a tte n e x tr a d e ts æther extra d a

en mö r k r öd , något gei omski nande massa, med consistens af venedisk t e r pent i n, och af bitter s m a k , liknande den af galla.

Behandl as vidare den ma s s a , som æthern lemnat olöst med kall eller kokande absolut al k o h o l , så får nian en djupt färgad lösning, s o m , filtrerad och afdunstad till torrhet, lemnar oss

va tte n e x tr a d e ts alkohol-extract j

en fast massa af samroa färg, som œt hor e xt r a c t et , men med mindre bitter smak och ingen lukt. Har afdunst- ninyen egt r n m vid + 1 0 0 ° C. , så är det erhållna e x -n © tractet hårdt och skört som g l a s, men drager fuktighet till sig n r luften och får vaxl i k consistens. Fullkomligt olösligt i æ t he r, tröglöst i vatten, men lättlösligt i ab­

solut och utspädd alkohol.

Behandlas slutligen återstoden efter alkohol-lösnin­

gen med sprit, §ä für man efter filtrering och afdunst­

ning en g r å a kt i g , nå^ot gl änsande, i æiher och absolut alkohol olöslig, i vatten svårlöslig, luktlös massa med en viss egen s mak =;

'v a tten extra d ets sp rit-e x tra d .

Återstoden efter sprillösningen utgör relativt till mängden af det använda valtenextraclet en högst obe­

(11)

tydlig qvantitet, och i nnehål l er hufvudsakligen anorgani- ska ämnen samt spar till en egen organisk k r o p p , hvilka alla äro fullkomligt olösliga i vatten.

Vid analytisk behandling af alla dessa e x t r a d e r , har man funnit dem hafva den qualitativa och quantita- tiva sammansät t ni ng, som efterföljande tabeller utvisa, och utgör den quantitet vatt enext ract, som, vid behand­

lingen ined a.‘l her , alkohol och spr i t, för dessa analyser v 'ifvit använd

ur svart lefvertran ur brun lefvertran

0,5,8 g r 5 , 6 3 2 g r

och ur gul lefvertran

4 , 6 8 » g r ;

(12)

oo

Cn cK

to

:0

CO

c~

(13)

Gul lefvertran.

(14)

Vi öfvergå nu till analys af l efvert ranen i och för sig sjelf. Sås om nästan hvarj e fett i nnehål l er de n Li- pyloxid i förening n e d feta syr or , hvi l ken oxid kan i form af hydrat (Glycerin) genom saponifiering afskiljas.

Huruvi da likväl detta Lipyloxid-hydrat ä r fullt qualitativt identiskt med samma kropp ur andra fettsorter (t. ex.

bomoi j a m. fl.) lemna vi oafgjordt. Fa c t i s kt k ä n d t är n e m l i g e n 1) , att lefvertranens glycerin, utom en mör kar e färg, äfven h a r egenskapen att med bly ättika ge en k o ­ piös fällning och med tillsatt svafvelsyra eff er vescera, under afgifvande af en penetrant l u k t , liknande den af här skt smör. Möjligt är dock, att dessa e g e n s k a p e r , hvarigenom lefvertranens glycerin afviker från den van­

l i ga, bero på någon fremmande inblandning. H a l t e n af lipyloxid är hos de särskilta slagen af lefvertran föga varierande; dock håller gul m e st , ne ml . 10,177 pr C: t , brun 9,073 prC:t och svart 9,711. prC:t.

Af feta syror innehålla de olika sl agen a f lefver­

tr an följande procent:

)

Margarinsyra — — 1 0 , i45.

Oljsyra — — — 09,785.

Brun

Gul

Man ser således, att svart tran innehåller en större mängd margarinsyra, än g u l , då denna deremot innehål­

ler en större qvantitet oljsyra. Anmärkni ngsvärdt är för- öfrigt, att den bruna ej innehåller hvar ken smörsyra eller

1 Smörsyra — — — 0 ,i 58.

I Margarinsyra --- --- 1 5 ,421.

< Oljsyra — ---71,757.

(Smörsyra —

I Margarinsyra --- 11,757*

< Oljsyra — --- 7 4 ,033.

( S mör s yr a — — — 0,074.

l ) JoDgh, 1. c, p. 5 4 .

(15)

ä t t i k s y r a , af hvilken s en a r e de båda andra sorterne h å ll a en ringa proctnt, tneml. svart 0,12606, gul O ,04571.

F ör öf r i gt förefiines i hvarje sort af lefvertran ett e g e t s v a r t a k t i g t ä m n e , som kan er håll as, om den inörkfärgade alkaliska nioderluten efter tranens saponi- fiering ined soda neutraliseras med svafvelsyra, hvarvid det svartaktiga ämnet utfälles ur luten såsom en floc- culent m a s s a , hvilken efter hand uppflyter och hildar på l utens yta liksom en h i n n a ; (härvid utvecklar sig något kolsyra). Denna massa uppsamlas p å filtrum, tvättas (för att aflägsna svafvelsyra och svafvelsyradt natron) och löses i s p r i t , samt afdunstas till torrhet och slutligen ut­

sat t es nå gr a ti mmar för + 1 0 0 ° C.

De n sålunda erhållna massan h ar vaxlik consistens, af lef ver t r ans l u k t och svartgrå f ä r g , — i tunnt lager är den br u n a k t ig , genomskinlig och ka n då intorka till en s k ö r , lätt pulveriserbar massa. A r olöslig i vat t en, löslig t i l l e n d e l i æther t i l l e n d e l i alkohol. Ge­

nom de a n a l y s e r 1) , man på detta svartaktiga ämne an­

s t ä ll t , h a r m a n , ut om en ringa portion oljsyra och nå­

gra ännu outredda organiska k r op pa r, framställt en hit­

tills okänd och så vidt man vet för lefvertranen egen k r o p p , hvilken m a n , af sistnämda omständighet gifvit na mn e t

Gaduin.

Gaduin

kan existera i 2:ne isomeriska modificationer

a Gaduin,

som kan erhållas genom afdunstning af det ofvannämda svartaktiga ämnets alkohol-lösning. Den bildar en fast, mörkfargad ma s s a , olöslig i vatten, men löslig i æther och s p r i t , (dock ej utan en liten återstod), olöslig i salpetersyra, s al ts y r a, äfvensom i kall utspädd svafvelsyra; löslig dereinst under kokning i concentrerad svafvelsyra, (hvarvid den ger åt vätskan en blodröd f ä r g) , och i a l k a l i e r , hvarur de« utfälles af s y r or ; kan förbrinna

1 ) Ibid. p. 8 1 fcch efter ful j.

(16)

med låge och utsprider då en lukt först af ättiksyra, se­

dan af lefvertran samt efterlemnar en ringa portion aska.

ß G aduin,

utgörande återstoden vid det oftanämda s vartaktiga ämnets lösning i sprit. L i k n a r till utseende den nyss beskrifna modificationen, men är olöslig äfven i al kohol , «ether och concentrerad svafvelsyra. Löses deremot under något längre kokni ng i utspädd salpeter­

syra och utfälles derur af vatten; med a lkalier och vid förbränni ng förhåller den sig lika med

ce

Gaduin.

Gaduins atomistiska sammansättning = C 35 H 42 O 7.

Alomvigt = 3 6 3 7 ,4o iC .

Gaduin kan med skäl anses vara orsak till det of- vannämda svartaktiga ämnets färg, ehuru det ä r sanno­

l i k t , att Gaduin i rent tillstånd är färglös.

k) A n o rg a n ish a a fd c ln in g e n :

De anorganiska ämne n, man funnit lefvertran inne­

hålla utgöra ett ej ringa antal. De äro:

1

l :o)

Jod.

Många äro de L ä k a r e , som y rk a t, att lefvertranens therapeutiska nytta hufvudsakligen skulle be­

ro på dess jodhalt och

Kopp

var den förste, som u t ­ talte denna mening samt föranledde derigenom flere k e ­ mister till analyser af det berömda medlet.

Hopfer de L ’orme _,v) Herber j 2) M artens j Z)

infl. vitsordade Jodens n ä r v a ro , då deremot a ndr a , såsom

M arder*)

och

P o - tem p a ,

5) i stöd af sine anal yser , förnekade densamma.

1 ) Hufeland u. O san n , journal d. pract. Heilkunde A p r. l836 s. H 5.

2) Annalen d. Pharm acie ß d . 3l . Heft. 1, s. 94. 3) Sum m arium V I Heft. 2 . pag. 94.

4) Brandes A rchiv Bd. 3a s. 9 0 . o c h Hufelands journ. Maj 18 37*

». 1 1 5.

5) P o tem p a, dissertat, de ol. jec. As. Lips. 1 8 3 7«

References

Related documents

Men, eftersom vår applikation till stor del bestod av att flytta data och hantera minnesmängder större än 512 bytes, avrådde vår handledare oss starkt från detta.. Rådet var

Ett start foder till slaktgrisar eller ett slutfoder för smågrisar inför försäljning eller flytt till slaktsvinsstall... Vi tillverkar dessutom kon- centrat

rusningen i riktning Danmark. Om man som minimikrav nöjer sig med ståplats till passagerarna, kräver det en ökning till minst sex passagerartåg i timmen i rusningstid klockan

Vi bevakar och stödjer utvecklingen av gruv- och stålindustrin, och arbetar med att sprida kunskap till medlemmarna kring den framtida och moderna näringens behov, möjligheter

• På MQ Shop Online lanserades under fjärde kvartalet ytterligare varumärken såsom Beck Söndergaard, Lexington och Minimum.. • Förändringsarbetet i Joy har startat mycket

• Ökat fokus på pressevent för lansering av MQs kollektioner. • Fördjupat samarbete med

»över mittrum- met lyfte sig», säger beskrivaren i Sveriges kyrkor, &gt;en på fyra pelare vilande 'rundel' till 15 alnars höjd från golvet.» Åtminstone indirekt buro dessa

Förhållandet mellan en rektangel och en cirkel, i hvilken diametern är lm, är lika stort med produkten af basens och höjdens metertal samt förhållandet mellan 4 och n... Tiden