En handbok för sjömän som vill segla på utlandsflaggade fartyg

(1)

En handbok för sjömän som vill segla på utlandsflaggade fartyg

Författare: Nick Gibbs & Robin Eurenius Handledare: Joakim Heimdahl

Examinator: Joakim Heimdahl Termin: VT21

Sjöingenjörsprogrammet

Självständigt arbete

(2)

Linnéuniversitetet

Sjöfartshögskolan i Kalmar

Utbildningsprogram: Sjöingenjörsprogrammet

Arbetets omfattning: Självständigt arbete om 15hp

Titel: En handbok för sjömän som vill seglar på utlandsflaggade fartyg.

Författare: Nick Gibbs & Robin Eurenius

Handledare: Joakim Heimdahl

Abstract

Äventyr, värme och omväxling i livet var några av de anledningar som bidrog till att människor sökte sig till sjöss. Verkligheten såg annorlunda ut då än vad det har kommit till att bli idag. Förr gjordes fler världsomseglingar med fartyg och rederier med svenskt flagg och det spenderades mer tid till kaj.

Syftet med detta arbete var att skapa en typ av “handbok”, som beskriver de rättigheter en sjöman kan förvänta sig vid en anställning på utlandsflaggat fartyg som seglar med ett Marine Labour Convention (MLC) avtal. Fokus har legat vid försäkringar, pensioner och social säkerhet. Med en kvalitativ datainsamlingsmetod sågs det till att all insamlad empiri blev noga undersökt vilket gjort arbetet objektivt. Slutsatsen blev således att en sjöman som är skriven i Sverige, mönstrar på ett

utlandsflaggat fartyg, med en vilja att flytta utomlands till Kroatien som exempel, kommer till att får mer i lön och betala betydligt mindre i skatt, samtidigt som förmånerna i Sverige nästintill blir detsamma.

Nyckelord: MLC, sjömanshandbok, sjukersättning, sjömansskatt, utlandsflytt.

(3)

Linnaeus University

Kalmar Maritime Academy

Degree course: Marine Engineering

Level: Diploma Thesis, 15 ETC

Title:

A guidebook for Seafarers willing to sail under other than Swedish flag.

Author: Nick Gibbs & Robin Eurenius

Supervisor: Joakim Heimdahl

Abstract

Adventure, warmth and change of atmosphere are the reason why many went to sea in the past.

Unfortunately, the reality is different today, the ships and shipping companies that sail with the Swedish flag do few world voyages and with little time alongside. The purpose of this study is to create a type of "handbook". The handbook will examine what the minimum rights for a sailor are when sailing onboard a foreign-flagged ship sailing under the MLC agreement. It will also have covered moving abroad, insurances, pensions and social securities. With a qualitative data collection method, it was ensured that all collected empirical material was carefully examined which made this study objective. The conclusion is that a Swedish seafarer residing in Sweden that wants to sign on a foreign-flagged ship with an MLC agreement and is willing to become a Croatian resident and move to Croatia then the seafarer will most likely have a higher salary, have to pay significantly lower taxes and get almost all the same benefits as in Sweden.

Keywords: MLC, seafarers handbook, sickness compensation, seafarer’s tax, moving abroad.

(4)

Förord

Svårigheter som kan uppstå för en sjöman är att information om att segla på utlandsflaggade fartyg är begränsad. Att få tillgång till rätt information om deklarationer till skatteverket, hur pension och den sociala säkerheten kan drabbas är inte alltid helt lätt vilket kan medföra problem med skatteverket som i sin tur kan leda till att kronofogden kommer och knackar på dörren. De få som vet hur man letar efter rätt information är oftast jurister som vill att sina kunder ska betala en relativt hög kostnad, som kan hamna mellan 20.000-30.000kr.

Vi har valt detta arbete eftersom att det inte finns någon manual för hur en sjöman ska gå tillväga vad det gäller det ovanstående. Både erfarna och nyexaminerade befäl vet oftast hur det går till i Sverige.

Avtalen inom den svenska sjöfarten är lättillgängliga, men när det gäller att förstå MLC:s grundläggande rättigheter för sjömän kan svårigheter uppstå.

Så fort man börjar segla över horisonten, mot varmare breddgrader och påbörja sitt nya liv, bortom kalla vintrar i norr, så tar det stopp.

Med hjälp av konventioner och många sena kvällar har vi lagt timtal av hårt arbete för att alla våra undersökningar ska vara trovärdiga för en sjöman att ta del av, som vill ta steget mot ekvatorn, med en handbok för sjömän skrivet av sjömän som går att förlita sig på.

Med detta sagt vill vi tacka vår handledare, Joakim Heimdahl för den svåra men otroligt lärorika erfarenhet ni givit oss till att skriva denna uppsats. Vi hoppas att alla sjömän som behöver en guide kan ta del av detta arbete och använda det som en kickstart i sitt nya liv!

(5)

Definitioner och förkortningar

MLC Marine Labour Convention

ILO International Labour Organisation

IMO International Maritime Organisations

SOLAS International Convention for the Safety of Life at Sea

STCW International Convention on Standards of Training, Certification and Watchkeeping for Seafarers

MARPOL International Convention for the Prevention of Pollution from Ships

SEA Seafarers Employment Agreement

NIU Nautilus International Union

SPH The Croatian seafarer’s union

ITF The International Transport Workers' Federation

EES Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet

SPC Seafarers' Pensions Convention

SPAR Statens personadressregister

BAREBOAT Hyravtal för fartyg utan besättning

MÅNADSPERIOD Slutet på en 31 dagars period

(6)

Innehållsförteckning

1 Inledning ... 1

1.1 Problemformulering... 2

1.2 Syfte ... 2

1.3 Frågeställning ... 2

1.4 Avgränsning ... 2

2 Metod ... 3

3 Teori ... 5

3.1 International Maritime Organisation (IMO) ... 5

3.2 International Labour Organisation (ILO) ... 5

3.3 MLC (Marine Labour Convention) ... 6

3.4 Sjöbefälsföreningen ... 7

3.5 Nautilus international union (NIU). ... 7

3.6 Kroatiska unionen för sjömän (SPH) ... 7

4 Undersökning ... 8

4.1 Seafarer Employment Agreement (SEA) ... 8

4.2 Arbetstider ... 8

4.3 Ledighet ... 9

4.4 Skatter... 9

4.4.1 Skatter Sverige ... 10

4.4.2 Skatt vid flytt utomlands ... 12

4.4.3 Beskattningsrätt vid utlandsflytt ... 12

4.4.4 Beskattning för sjömän i Kroatien ... 13

4.5 Pension ... 13

4.5.1 Allmänt om pension ... 14

4.5.2 Tjänstepension MLC ... 15

4.5.3 Sjömanspension i Kroatien ... 16

4.6 Sjukvård och sjukvårdsersättning ... 17

4.6.1 Sjukvårdsrättigheter enligt MLC avtalet ... 17

4.6.2 Sjukvårdsförsäkring och sjukersättning i Kroatien ... 18

4.7 Arbetslöshetsförsäkring ... 18

4.8 Arbetslöshetsförsäkring Kroatien ... 18

4.9 Social säkerhet MLC ... 19

4.10 Fackförbund ... 19

5 Analys och resultat ... 21

5.1 Avtal ... 21

5.2 Löner ... 21

5.3 Arbetstider och ledighet ... 21

(7)

5.4 Skattejämförelse ... 21

5.5 Arbetslöshetsförsäkring ... 21

5.6 Sjukvårdsrättigheter ... 22

5.7 Pension ... 23

6 Slutsats och diskussion ... 24

7 Referenslista ... 26

(8)

1 Inledning

Äventyr, värme och omväxling är anledningen till att många söker sig till sjöss. Detta var verkligheten för svenska sjömän förr i tiden när den svenska handelsflottan var som störst, med många fartyg som seglade till hamnar runt om hela världen och spenderade längre tid till kaj.

Verkligheten ser tyvärr annorlunda ut idag, med färre svenskflaggade fartyg och med större

konkurrens från billigare arbetskraft i utlandet. De fartyg och rederier som i dagsläget är ett alternativ för svenska sjömän gör inte några större världsomseglingar och de få som finns spenderar väldigt lite tid till kaj.

Detta leder därmed till att svenska sjömän får söka sig till utlandsflaggade fartyg. Nackdelen med det är att svenska avtal och stödet från svenska fackliga organisationer, såsom SEKO för manskap och Sjöbefälsföreningen för befäl. Fördelen med svenska rederier är att deras olika avtal finns att ta del av på fackförbundets hemsida. Det innebär att sjömännen inför en ansökan kan ta reda på vilka förmåner och rättigheter som gäller vid olika positioneringar vilket ökar deras trygghet med att söka

anställningar.

Till skillnad från svenska fartyg är avtalen och stödet från fackliga organisationer på utlandsflaggade fartyg varierande beroende på arbetsgivare. De utländska avtalen, såsom rättigheter och försäkringar kan i vissa fall därför vara bättre än de svenska. Hur negativt avtalet än må vara kan en alltid förvänta sig minimikraven som MLC garanterar. Jämfört med svenska arbetsgivare som betalar

arbetsgivaravgifter där exempelvis ålderspensionsavgift, sjukförsäkringsavgift och

föräldraförsäkringsavgift inkluderas, blir det istället upp till individen med sin lön att med eget ansvar bestämma hur denne betalar sin skatt, sparar till sin pension och teckna extra försäkringar en kan anse sig behöva.

(9)

1.1

Problemformulering

Den svenska handelsflottan har minskat under de senaste åren, bland de få som är kvar är det bara några enstaka som gör några världsomseglingar. En stor del av de som väljer en karriär till sjöss gör det i syfte för att få en chans att se världen, och således söker sig utanför den svenska handelsflottan.

Däremot kan en oro uppstå för vilka arbetsförhållanden och rättigheter som finns att vänta, samt en fundersamhet för vad det kommer innebära ekonomiskt att göra ett sådant val. En del sjömäns sug för att uppleva livet utanför Sverige kan vara så stort att de även kan tänka sig flytta utomlands, både för drömmen om att leva i varmare breddgrader och även av ekonomiska skäl i hopp att flytta till ett land med gynnsammare skatter för sjömän. Vad detta i slutändan innebär för den sociala tryggheten och ekonomin i det hela kan kännas som en djungel att ta sig igenom. Då det inte har gjorts några tidigare studier på detta kvarstår dessa funderingar att besvaras.

1.2

Syfte

Syftet med detta arbete är att skapa en typ av ”handbok” som ska undersöka vad för minsta

arbetsrättigheter en sjöman kan förvänta sig vid en anställning på ett utlandsflaggat fartyg som seglar med ett MLC avtal. Arbetet ska även ge en inblick i olika skatter, pensioner och sociala tryggheter som kan förväntas vid en sådan anställning. Det ska dessutom ge exempel på var en sjöman kan få rättslighjälp vid tvister och tecknande av avtal, samt se hur dessa punkter kan komma att se ut vid en flytt till annat EU-land med gynnsammare skatter för sjömän.

1.3

Frågeställning

Vad står det stadgat i MLC om löner, arbetstider, ledighet, pensioner, sjukersättning och

arbetslöshetsersättning? Vad finns det för rättslig hjälp att få vid tvister och tecknande av avtal? Vad har Sverige för olika skatter för sjömän som seglar på utlandsflaggade fartyg? Hur ser dessa punkter ut i ett annat EU land med gynnsammare skatter för sjömän och hur påverkas detta vid en

utlandsflytt?

1.4

Avgränsning

Detta arbete kommer att hämmas till ett arbetsavtal, som endast ger en de rättigheter som är stadgat i MLC, på utlandsflaggade fartyg. Arbetet kommer utifrån detta utforska olika alternativ som begränsas till skatteupplägg, pension, försäkringar i Sverige och i Kroatien.

(10)

2 Metod

Metoden som använts i detta arbete har varit genom en kvalitativ datainsamlingsmetod, genom att samla in empiri från Internetkällor på ett induktivt sätt.

Genom att använda sig av olika metoder ger det läsaren och forskarna en rikare och mer nyanserad kunskap inom ämnet.

Det första steget:

Det första steget till att hitta information var med hjälp av sökmotorn GOOGLE, som gav mycket träffar. Sökorden sjömansskatt, MLC, Skatteverket, seafarer tax var några som användes. Dessa sökord ledde mestadels till myndigheter och fackförbund i Sverige, Kroatien och England.

Informationen gav en bra faktagrund för resten av arbetet vilket snabbt drog igång forskningen.

Genom Diva Portal fanns 2 C-uppsatser, här användes sökorden yachting, och

internationaliseringsavtal vilket gav idéer om nya frågeställningar. Uppsatserna skrivna av Botman 2015 och Lönnberg 2011 handlade om jämförelser mellan olika avtal inom sjöfarten. Detta arbetet var däremot tänkt att bli en kortfattad handbok för sjömän, med information om de vanligaste frågorna som dyker upp när en vill söka sig ut i internationell sjöfart.

Det andra steget:

Uppsatsen har gjorts från en kvalitativ och objektiv undersökning av konventioner. Såsom fackliga organisationer, sjömännens rättigheter, sjömansskatter, pension och sociala rättigheter. Arbetet är framför allt grundat genom datainsamling från de största organisationerna vilket gör att hela arbetet består av induktiv fakta.

The Maritime Labour Convention är grundläggande rättigheter där konventionen är grundad av International Labour Organisation som bildar en av dem 4 pelare i International Maritime

Organisation. Härifrån kommer den mesta empirin som handlar om rättigheterna för sjömän till sjöss.

Ibland går det inte alltid som det är tänkt för en sjöman. För att få all den hjälp som behövts har fackliga organisationer kontaktats. Dessa organisationer hjälper till med jurister ifall det skulle hända något oförutsägbart till sjöss, samt om det uppstår något annat hemma eller vid sjukdom etcetera.

Med vissa svårigheter att hitta mer information vad det gäller rättigheter för sjömän i Kroatien kontaktades Kroatiska unionen för sjömän (SPH) som ledde till att en vetenskaplig artikel hittades.

Denna artikel har använts som underlag till denna undersökning.

Med hjälp av skatteverkets hemsida har all empiri samlats in vad det gäller inkomstskatt för sjömän i Sverige och sammanfattats till en guide till hur man kan gå tillväga för att inte bli utsatt för

skattebrott, vilket lätt kan hända då Skatteverkets restriktioner kan vara svårlästa.

(11)

Det viktigaste med detta arbetet var att all fakta skulle vara objektivt. Informationen som använts i detta arbetet innehåller därför inga personliga ställningstaganden eller åsikter, vilket innebär att det inte förhåller sig till några etiska synpunkter då ingen specifik person har använts som referens. Alla källor är från organisationer som arbetar nära med dessa uppgifter. Eftersom detta arbetet ska fungera som en handbok för sjömän är all fakta verifierad.

(12)

3 Teori

Grundläggande information kommer att ges vid de viktigaste delarna som har byggt upp rättigheterna för sjömän världen över. Med hjälp att ta upp avdelningar från IMO, ILO, MLC och fackliga förbund för sjömän får läsaren en inblick om hur viktigt det är för sjöfartsbranschen att ha dessa organisationer.

Utan gemenskapen bland FN-organen och internationella fackliga organisationer hade sjöfarten varit en mycket svår bransch att arbeta i och dess rättigheter hade varit få. Alla delar kommer inte tas upp då vi har valt att begränsa oss till endast några få organisationer som är grundade för att hjälpa sjömän.

3.1 International Maritime Organisation (IMO)

IMO är ett FN-organ som jobbar för att sjömän och transport till sjöss ska bli säkrare samt mer miljövänliga. För att uppnå dessa krav är IMO uppbyggd på tre pelare vid namn SOLAS (Safety of life at sea) som reglerar och ser till att alla fartyg håller sina säkerhetsklasser samt

säkerhetsutrustning. STCW (The International Convention on Standards of Training, Certification and Watchkeeping for Seafarers) ser till att alla certifikat som görs för sjömän ska hålla en viss standard och utförs på rätt sätt. MARPOL (Convention for the Prevention of Pollution from Ships) arbetar med förhindring av föroreningar av fartyg. IMO har även arbetat tillsammans med ILO för att skapa MLC.

1

3.2 International Labour Organisation (ILO)

ILO är en organisation som grundar sig på fackförbund, regeringar och arbetsgivare runt om i världen för att ge hjälp till arbetare inom alla arbetsområden. ILO startades år 1919 efter första världskriget och gick med som ett fackorgan inom FN år 1946. ILO har haft en nära relation med länder i alla kontinenter i flera projekt som binder mottagarland och donatorer vilket binder ihop nästan hela världen i ett nätverk. Efter mer än 50 år med kooperationer bland alla kontinenter har ILO över 600 program och projekt i över 100 länder. Kooperationen med IMO, hjälpte till att grunda sjömännens grundliga internationella rättigheter under en konvention. Tillsammans grundade de MLC år 2006 och än idag fortsätter de arbeta och expandera rättigheterna för sjömän.²

1 International maritime organization 1958

https://www.imo.org/en/About/Pages/Default.aspx (Hämtad 2021-04-07)

2 International labour convention, International labour convention 2006-2016.

https://www.ilo.org/global/about-the-ilo/how-the-ilo-works/lang--en/index.htm (Hämtad 2021-03-22)

(13)

3.3 MLC (Marine Labour Convention)

MLC trädde i kraft den 20 augusti år 2013 där grundliga rättigheter stadgas för sjömän. MLC kallas även för den fjärde pelaren av internationell lag där de andra pelarna är SOLAS, MARPOL och STCW som tillsammans hjälps åt för en högre kvalitet av frakt till sjöss och hamnstater³.

MLC bygger på fem avdelningar som är följande:

1. Minimikrav för sjömän att arbeta på ett fartyg.

2. Anställningsvillkor.

3. Boende, fritidsanläggningar och mat ombord.

4. Hälsoskydd, medicinsk vård, välfärd och social trygghet.

5. Överensstämmelse och verkställighet.

Alla ovanstående avdelningar (1-5) har tre underkategorier vardera, dessa liknar systemet som STCW och MARPOL använder. Dessa avdelningar är uppdelade i tre delar. Den första delen är enbart en guide till konventionen. Den andra delen är artiklarna och reglerna till MLC-Konventionen. I den tredje delen är alla avdelningar i konventionen uppdelade i A och B delen där: A är tvingande och B icke tvingande⁴. Den icke tvingande delen är ungefär som den tvingande delen, då flaggstaten måste ha en tillräckligt god orsak för att inte följa den hänvisningen. Det är upp till inspektören att godkänna om fartyget inte behöver följa den rekommendationen. Detta gäller ombord på alla fartyg förutom fartyg under 500 i dräktighet, fiskefartyg, närfart, traditionella fartyg och örlogsfartyg.

MLC täcker även löner då de är tvingande enligt appendix A5-1, där det ännu är ett krav för att uppnå ett MLC certifikat. MLC täcker inte pension då det är ett eget segment inom ILO sektion A4.5. ⁵

3 The ILO – adoption of the maritime labour convention, 2006. Page 4

https://www.ilo.org/wcmsp5/groups/public/---ed_norm/---normes/documents/presentation/wcms_229914.pdf (Hämtad 2021-02-16)

https://www.ilo.org/dyn/normlex/en/f?p=NORMLEXPUB:91:0::::P91_SECTION:MLCA_AMEND_N1 (Hämtad 2021-02-16)

https://www.ilo.org/dyn/normlex/en/f?p=NORMLEXPUB:91:0::::P91_SECTION:MLCA_AMEND_A4 (Hämtad 2021-04-07)

(14)

3.4 Sjöbefälsföreningen

Sjöbefälsföreningen är ett fackförbund som endast hjälper befäl ombord fartyg. De ser till att alla befäls rättigheter uppfylls med hjälp av specialister. Sjöbefälsföreningens huvuduppgift är att försöka teckna nya och bättre avtal, behörigheter, skapa fler arbetstillfällen samt säkerhetsfrågor för befäl.

Till Sjöbefälsföreningen kan enbart befäl med svenskt personnummer vända sig till enligt deras ansökningsblankett då de siktar på att mer hjälpa de svenska befälen ute till sjöss, vilket skiljer sig från Nautilus eller SPH. ⁶

3.5 Nautilus international union (NIU).

Nautilus är ett internationellt fackförbund för sjömän världen över. Nautilus International Union grundades år 2009 och är baserade i Storbritannien, Nederländerna samt i Schweiz. Genom att bli medlem i deras stiftelse finns hjälp att få av deras jurister för att förstå rättigheter ifall rederiet inte följer de stadgade reglerna i MLC, avtalsförhandlingar etc. NIU har flera nära relationer till olika sjömäns-förbund, exempelvis Kroatiska unionen för sjömän (SPH).⁷

3.6 Kroatiska unionen för sjömän (SPH)

SPH grundades för att skydda rättigheter och är till för att förbättra intresset för sjömännens sociala position. Förutom sjömän så hjälper de redare och arbetare som har samband med sjöfartsindustrin.

SPH jobbar aktivt med att eliminera all diskriminering ombord med hjälp av guidelinjer från MLC samt feedback från alla deras aktiva medlemmar. Några av områdena som SPH hjälper sina medlemmar med är skattedeklaration, hitta bostad, migrationsverket, support 24 timmar om dygnet på telefon samt hjälper med jurister om det skulle behövas etc.⁸

6 Sjöbefälsföreningen

https://www.sjobefalsforeningen.se/medlemskap (Hämtad 2021-03-31)

7 Nautilus international union – 2009.

https://www.nautilusint.org/en/our-union/what-we-do/ (Hämtad 2021-03-06)

8 Kroatiska unionen för sjömän(SPH) – 2014

(15)

4 Undersökning

Fakta om följande avdelningar hjälper läsaren till att ta möjligheten i det stora beslutet att flytta utomlands. Det är de vanligaste frågorna som dyker upp för en sjöman men också oftast det svåraste att hitta svar på. Utan hjälp av en jurist kan det bildas förbistring och oro.

Följande kapitel kommer att ge information om internationella avtalet SEA, löner, försäkringar, skatter, pensioner samt de rättigheter som finns ombord på fartyg som är av flaggstater med MLC kontrakt, samt en sjömans förmåner i Kroatien. Med hjälp av denna fakta kommer läsaren att få en klarare idé om att flytta utomlands.

4.1 Seafarer Employment Agreement (SEA)

Seafarer Employment Agreement är ett internationellt standardavtal för alla sjömän vars fartyg seglar under flaggstater som följer MLC:s krav och rekommendationer. Avtalet är inte låst i hur sitt format är, men om rederiet väljer att ändra på formatet måste all information finnas kvar på ett tydligt sätt.

Avtalen kan då komma att se annorlunda ut och kan även medföra till fler kriterier som tex en

”Collective Bargaining Agreement” - vilket innebär att nya villkor har lagts till i avtalet med hjälp av en kollektiv organisation. Om kontraktet inte är på engelska så måste det finnas en engelsk kopia ombord för besättningen, eller om exempelvis en sjöman mönstrar av, så måste hen få ett

sjötjänstgöringsintyg.⁹

4.2 Löner

Lönens belopp beror på vilket rederi man seglar med, då det finns flertal faktorer som spelar roll för att få en högre lön, såsom erfarenhet, ens utbildningsnivå samt erfarenhet vid förhandling, då alla sjömän har rätt till att förhandla upp sin lön utifrån de rekommenderade lönerna som ges ut av ITF Seafarers. Lönerna får betalas ut enligt rederiets egna kontrakt, dock inte senare än sista dagen på en månadsperiod. Enligt MLC så har de inte några specifikationer om minimilön, men de

rekommenderar att använda sig av det senaste rekommendationerna från ITF. Lönen betalas ut senast den sista dagen på månadsperioden, där lönen plus tillägg bör betalas ut. Tilläggen kan exempelvis

(16)

bestå av bonusar och övertid (minst 1,25 x timlön) etc. Den delen som inte betalas ut på slutet av månadersperioden är sjömannens semesterersättning, vilket betalas ut när sjömannen tar semester. ¹⁰

4.2 Arbetstider

Ombord på ett fartyg som seglar under MLC-avtal har en sjöman ett antal maximala timmar hen får arbeta. Under en 24-timmarsperiod får sjömannen arbeta maximalt i 14 timmar vilket ger en 10 timmars vilotid. Vilotiden får endast delas upp i två delar förutom om det är sjönöd, då har befälhavaren rätt till att ändra schemat. På en vecka får en sjöman inte jobba mer än 72 timmar.¹¹

4.3 Ledighet

En sjöman ombord på ett fartyg som seglar under MLC-avtalet har rätt till minst 2,5 dagar betald semester per arbetad månad. De vill säga; jobbar sjömannen 6 månader i sträck så har hen rätt till 6 × 2,5 = 15 dagar semester. Detta enligt MLC standard A.2.4 del 2. ¹²

4.4 Skatter

Vilken skatt en sjöman måste betala är beroende på var fartyget är flaggat samt i vilka farvatten fartyget seglar i. Eftersom arbetet utgår från utlandsflaggade fartyg så finns det nedan några olika alternativ, samt för vilka förutsättningar dessa gäller. Skatteverket har tre olika skatte-alternativ för dessa.

https://www.ilo.org/dyn/normlex/en/f?p=NORMLEXPUB:91:0::NO::P91_SECTION:MLCA_AMEND_A4 (Hämtad 2021-03-06)

(17)

4.4.1 Skatter Sverige

Utländskt fartyg i oceanfart

För att en sjöman bosatt i Sverige ska bli helt skattebefriad på sin inkomst som hen tjänat till sjöss, finns det bara ett skattealternativ som tillåter detta. Det är den så kallade 183-dagars regeln som gäller enligt skatteverkets följande krav:

Sexmånaders- och ettårs-regeln gäller inte för anställning ombord på fartyg.

I stället finns en 183-dagarsregel för sjömän som i visst fall gäller vid anställning ombord på ett utländskt fartyg, oceanfartsregeln (3 kapitlet 12 § inkomstskattelagen).

Regeln innebär att inkomst av anställningen på det utländska fartyget under vissa förutsättningar är skattefri i Sverige. Beskattning kan dock bli aktuell i exempelvis arbetslandet (flagglandet) enligt de skatteregler som gäller där. För att inkomsten ska bli skattefri i Sverige måste följande fyra förutsättningar vara uppfyllda:

• Fartyget ska vara utländskt.

• Sjömannens vistelse utomlands ska vara i minst 183 dagar sammanlagt under en tolvmånadersperiod. Anställningen ombord måste pågå under hela utlandsvistelsen och de dagar som får medräknas i de 183 dagarna är begränsad till dagar ombord på fartyget.

• Arbetsgivaren ska höra hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Detta innebär t.ex. att en arbetsgivare som bedriver

verksamhet genom bolag, måste ha bildat bolaget i överensstämmelse med en EES-stats lagstiftning. Bolaget måste även ha sitt säte, huvudkontor eller sin huvudsakliga

verksamhet i en stat inom EES.

• Fartyget ska huvudsakligen gå i oceanfart.

Oceanfart innebär:

• fart i utomeuropeiska farvatten med undantag för fart på orter vid Medelhavet och Svarta havet, på Nordafrikas västkust norr om 22 grader nordlig bredd, på

Kanarieöarna och på ön Madeira och

• fart i europeiska farvatten norr eller väster om linjen Trondheimsfjorden-Shetlands nordspets, därifrån västerut till 11 grader västlig bredd, längs denna longitud till 48 grader nordlig bredd (3 kapitlet 12 § 3 st. inkomstskattelagen).

(18)

Därmed räknas inte sjöfart inom Sverige, på Östersjön och Nordsjön, längs Europas kust samt i Medelhavet och Svarta havet som oceanfart. Fart på Marocko, Västsahara, Kanarieöarna och ön Madeira räknas inte heller som oceanfart.¹³

Detta innebär att sjömän måste arbeta på utlandsflaggade fartyg (alla fartyg som inte är

svenskflaggade) som går huvudsakligen i oceanfart. Skatteverket definierar huvudsakligen oceanfart som 75%¹⁴ och utgår inte över tiden som sjömän varit i oceanfart, utan hur fartyget har rört sig under ett kalenderår. Vid beräkning av antalet dagar utomlands så gäller 183 dagar under en 12

månadsperiod, dagarna behöver dock inte vara sammanhängande. Däremot räknas inte resdagar eller utbildningsdagar till detta, utan endast dagarna ombord, även del av en dag ombord anses som en hel dag.

Inkomst på utländskt handelsfartyg med flagga inom EES

Ifall arbetet sker på ett utlandsflaggat fartyg, där fartyget fortfarande är flaggat inom EES-området finns rätt till sjöinkomstavdrag. Skatteverket skriver följande.

Om inkomsten ska beskattas i Sverige på grund av att oceanfartsregeln inte är tillämplig ska inkomsten beskattas som sjöinkomst och ger därmed rätt till

sjöinkomstavdrag/skattereduktion för sjöinkomst.

Observera att skatteavtal med arbetslandet/flagglandet kan vara tillämpligt och kan i vissa fall påverka beskattningen.¹⁵

Sjöinkomstavdrag och skattereduktion innebär i sin enkelhet att sjömannen får reducerad skatt. Istället för att sjömannen betalar skatt på sin faktiska inkomst, betalas skatten på det belopp som blir kvar efter sjöinkomstavdraget, reduktionen samt det vanliga jobbskatteavdraget. Hur mycket det totala avdraget blir är beroende på inkomsten och i vilken kommun personen är skriven i.

13 Skatteverket. Inkomst på utländskt fartyg. Skatteverket. 2021.

https://www.skatteverket.se/privat/skatter/internationellt/arbetapafartygochfarjor/sjoinkomst/inkomstpautlandskt fartyg.4.3dfca4f410f4fc63c8680009960.html (Hämtad 2021-04-14)

14 Skatteverket. Utländskt fartyg i oceanfart (183-dagarsregeln). 2021.

https://www4.skatteverket.se/rattsligvagledning/edition/2015.2/323984.html (Hämtad 2021-02-17)

15 Skatteverket. Utländskt fartyg i oceanfart (183-dagarsregeln). 2021.

(19)

Inkomst på utländskt handelsfartyg med flagga utanför EES

I det fallet man jobbar på ett utländskt fartyg med flagg utanför EES-området gäller följande enligt skatteverket.

Om inkomsten ska beskattas i Sverige på grund av att oceanfartsregeln inte är tillämplig ska inkomsten beskattas som vanlig landinkomst och ger inte rätt till

sjöinkomstavdrag/skattereduktion för sjöinkomst. utom i något enstaka fall då

Skatteverket beslutat att inkomsten ombord är sjöinkomst på grund av att en svensk eller en EES-redare hyrt det utländska fartyget i huvudsak obemannat (s.k. bareboat basis).

Observera att skatteavtal med arbetslandet/flagg landet kan vara tillämpligt och kan i vissa fall påverka beskattningen. ¹⁶

I detta läge finns ingen skattelättnad överhuvudtaget. Enligt skatteverket sker beskattningen som vanlig inkomst.

4.4.2 Skatt vid flytt utomlands

Vid planer på att flytta utomlands i mer än ett år måste sjömannen anmäla det personligen till skatteverket. Skatteverket registrerar sedan sjömannen som utflyttad från och med den dagen då de registrerat sjömannens utflytt. Det svenska medborgarskapet påverkas inte av flytten utomlands, där hen enbart registreras som utflyttad från Sverige, hen behåller där med sitt svenska personnummer.

Inkomstdeklarationen kan behövas skickas till Sverige även om personen inte längre bor eller vistas i Sverige. Det är även flera omständigheter som avgör om det ska betalas skatt eller inte i Sverige efter flytten. Skatteverket registrerar sedan den adress som angivits i anmälan. Dessa uppgifter skickas sedan vidare till myndigheter, kommuner och landsting samt SPAR (Statens personadressregister).

SPAR skickar i sin tur uppgifterna vidare till sina kunder, till exempel banker, försäkringsbolag och föreningar. SPAR sparar uppgifterna i tre år efter flytten utomlands. Det innebär att informationen elimineras hos SPAR. Däremot kommer adressen att vara tillgänglig för myndigheter, kommuner och landsting även när adressen ändras utomlands, det är sjömannens egna ansvar att anmäla detta¹⁷.

16 Skatteverket. Inkomst på utländskt fartyg. Skatteverket. 2021.

https://www.skatteverket.se/privat/skatter/internationellt/arbetapafartygochfarjor/sjoinkomst/inkomstpautlandskt fartyg.4.3dfca4f410f4fc63c8680009960.html (Hämtad 2021-02-17)

17 Skatteverket. Flytta utomlands. Skatteverket. 2021.

https://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/flyttautomlands.4.18e1b10334ebe8bc80001591.html (Hämtad 2021-02-18)

(20)

4.4.3 Beskattningsrätt vid utlandsflytt

När en sjöman inte längre vistas stadigvarande i Sverige men tidigare varit bosatt i landet kan hen fortfarande vara skattskyldig, dvs betraktas som obegränsat skattskyldig. Det innebär att alla dennes inkomster, såväl från Sverige som från annat land, ska redovisas i inkomstdeklarationen efter utflyttningen. Om sjömannen flyttar från Sverige och är svensk medborgare eller har bott i Sverige i minst tio år ska hen själv visa att det inte längre finns en väsentlig anknytning till Sverige, detta gäller i fem år från utresedagen. Omständigheter som påverkar skatteverkets bedömning av sjömäns

anknytning till Sverige är bl.a. om personen:

• är svensk medborgare

• inte är varaktigt bosatt på en viss utländsk ort

• vistas utomlands för studier eller hälsoskäl

• har en bostad i Sverige som är inrättad för åretruntbruk

• har din familj kvar i Sverige

• bedriver näringsverksamhet här i Sverige

• är ekonomiskt engagerad i Sverige genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet i Sverige

har fastighet i Sverige.¹⁸ De ovanstående är dock bara exempel på vad skatteverket ser över vid bedömningen gällande begränsad eller obegränsad skattskyldighet i Sverige.

4.4.4 Beskattning för sjömän i Kroatien

Kroatiens skatt för sjömän som seglar på internationell fart är uppbyggd på en så kallad 183-dagars regel som gör att sjöinkomsten blir helt skattebefriad. Kraven som ställs är att vara mönstrad på ett fartyg som är registrerad för internationell fart i sammanlagt 183 dagar under en tolvmånadersperiod.

Krav på vart fartyget ska segla är inte specificerat, utan kan till och med segla i kroatiska farvatten så länge fartyget är registrerat för internationell fart. Regeln har också tillämpningar som innebär att alla 183 dagarna inte måste vara ombord på fartyget. Sjömannen får även räkna resdagar från och till fartyget som mönstrade dagar för att uppnå sina dagar.

Det finns undantag, exempelvis om en sjöman skulle blir varslad så kommer hen inte bli skattskyldig på grund av det. Det krävs däremot ett intyg från redaren att uppsägningen är utanför sjömannens

18 Skatteverket. Har du flyttat utomlands? Skatteverket 2021

https://www.skatteverket.se/privat/skatter/internationellt/bosattutomlands/harduflyttatfransverige.4.7459477810 df5bccdd4800030036.html (Hämtad 2021-02-18)

(21)

Figur 1. Pensionspyramiden

kontroll. Vid sjukdomsfall som är av den grad att personen är olämplig för tjänstgöring kan

sjukdomsdagarna räknas som mönstrade dagar för att uppfylla 183-dagars regeln, detta måste kunna styrkas med ett intyg från en läkare. Även dagar som sjömannen tillbringar på kurser i

utbildningssyfte eller förnyande av behörigheter, får räknas som dagar ombord, så länge hen kan intyga det. Sjömannen har även rätt till att överföra mönstrade dagar från ett år till ett annat. Har sjömannen 200 mönstrade dagar ett år, kan 17 överskottsdagar överföras till nästkommande år ifall sjömannen skulle ha ett underskott det året. Överskottsdagar får maximalt överföras 12 månader tillbaka i tiden ¹⁹.

4.5 Pension

I denna del kommer det beskrivas hur pensionen kan se ut för en sjöman som seglar på ett utlandsflaggat fartyg med MLC avtal. Både hur pensionen kan se ut om sjömannen är skriven i Sverige samt hur det fungerar för en sjöman skriven i Kroatien.

4.5.1 Allmänt om pension

Hur mycket en sjöman som jobbar på ett utlandsflaggat fartyg får i slutgiltig pension är ytterst relativt och beror på flertal olika faktorer. För att förstå vad en sjöman som arbetar på utlandsflaggade fartyg har rätt till i pensionssystemet behövs grundläggande kunskaper i hur pensionssystemet är uppbyggt.

Det klassiska sättet att för att få en överblick hur pensionssystemet fungerar är genom den välkända pensionspyramiden. Pyramiden nedan bygger på tre grundpelare där den undre och större delen är den allmänna pensionen, som till sin större del består av inkomstpension. Den mindre delen av den allmänna pensionen till höger i figur 1 består av premiepension.

19 Blanka Ivančić-Kačer. Health and Pension Insurance of Seafarers in the Republic of Croatia. Trans. marit.

sci. 2012; 02: 101 (Hämtad 2021-04-28)

(22)

För att summera kortfattat så fungerar den allmänna pensionen på så sätt att den baseras på den totala inkomsten, där staten sätter av 18,5 % av den årliga inkomsten till den allmänna pensionen. (Detta är i de fall du betalar skatt i Sverige och inte är skattebefriad) Utav dessa 18,5% går 16% till

inkomstpensionen och resterande 2,5% till premiepensionen. Däremot finns ett tak på 550 000 kr (2021) (ca en månadslön på 45 833 kr) där allt som tjänas utöver detta inte sätts av som grund för den framtida pension.

Premiepensionen fungerar på följande vis. De 2,5 % utav den allmänna pensionen placeras i fonder.²⁰ Dessa pengar placeras automatiskt i det statliga förvalsalternativet AP 7 Såfa som är en global

fondportfölj för långsiktigt sparande som anpassar innehavet beroende på ålder. Innehavet i fonden är helt placerat i aktier tills man fyllt 55 år, sedan börjar den gradvis lägga över innehavet i räntefonder.

Det går även att själv att välja ifall en vill placera delar eller hela innehavet i andra fonder som pensionsmyndigheten erbjuder.²¹ Det finns en del i den allmänna pensionen som inte syns i pensionspyramiden. Det är garantipensionen som är till för den som inte haft eller har haft en låg inkomstgrundad pension. Har man haft en låg inkomstgrundad pension är det ett tillägg till den allmänna pensionen. Har en inte haft någon inkomstgrundad pension alls utgör garantipensionen hela pensionen. För att få ta del av garantipensionen krävs det att personen ha bott i Sverige i minst 3 år och för att få ut maximalt belopp måste personen ha bott i Sverige i 40 år och det räknas från att hen fyllt 16 år till 64 år fyllda. Om personen har bott kortare tid eller flyttat från Sverige minskar garantipensionen med 1/40 del för varje år personen inte bott i Sverige. Det går även att få

garantipension om en bor eller flyttar till ett annat EU-land eller i Schweiz, dock tas den beviljande pensionen från det andra i beräkning om hur mycket en får i garantipension.²²

Den mellersta delen av pyramiden är tjänstepensionen och är den del av pensionen som arbetsgivaren betalar ut ifall arbetsgivaren erbjuder detta. Detta är inget alla arbetsgivare erbjuder och eftersom detta arbete utgår från vad som står stadgat i MLC:s krav kommer det senare i arbetet se över vad som står stadgat i MLC om detta.

Toppen på pyramiden utgörs av hur mycket den enskilde personen väljer att spara. Eget pensionssparande kan exempelvis ske genom ett investeringssparkonto (ISK-Konto),

20 Pensionsmyndigheten

https://www.pensionsmyndigheten.se/forsta-din-pension/sa-fungerar-pensionen/allman-pension (Hämtad 2021-01-09)

https://www.pensionsmyndigheten.se/ap7-safa (Hämtad 2021-01-09)

https://www.pensionsmyndigheten.se/forsta-din-pension/sa-fungerar-pensionen/garantipension-om-du-har-lag-

(23)

Kapitalförsäkringar samt eventuella amorteringar på en bostad kan räknas som eget sparande. ISK- konto eller en Kapitalförsäkring är något som kan öppnas hos en bank eller försäkringsbolag som gör att man kan spara i aktier eller fonder.

4.5.2 Tjänstepension MLC

En sjöman som seglar ombord på ett fartyg under MLC-avtal har endast rätt till pension om

flaggstaten har valt det. I MLC:s social security-avdelning stadgas pension eller Old age benefit som det kallas, vilket är ett tillval, alltså inte en del av dem 3 tvingande valen av 9 möjliga i standarden 4.5.

Eftersom MLC grundades med hjälp av ILO så finns det en ovanlig konvention som ILO grundade år 1946 som heter ” Seafarer’s Pensions Convention”. SPC är inte en tvingande konvention och därmed är det endast 13 länder som har valt att gå med. Är fartyget flaggat under en av nationerna som valde att gå med så får en alltså pension från den flaggstaten.

Pensionens summa hos MLC är minst 1,5% av sjömannens årslön utdelad per månad och börjar delas ut vid 55 års ålder, eller 60 beroende på när sjömannen väljer att pensionera sig. Vid tidigt dödsfall så får närmast anhörig 10% av den totala pension-summan av vad sjömannen har arbetat ihop under sin sjötid vid specifik flaggstat.²³

4.5.3 Sjömanspension i Kroatien

Kroatisk sjömanspension fungerar på så sätt att sjömannen betalar en obligatorisk pension och sjukförsäkringsavgift som baseras på den lönen en nationell kroatisk sjöman har i sin befattning. Det vill säga, arbetar en sjöman på ett fartyg som är registrerad för internationell fart som 2e maskinist betalas en pensionsavgift som är av rekommenderad nationell kroatisk 2e maskinistlön som år 2021 ligger på 750€.²⁴ Avgiften behövs bara betalas under den tiden sjömannen är mönstrad. Sjömannen kan även själv välja att betala under hela året eller ett större belopp, som vid pensionering kan plockas

23 Seafarer’s Pension Convention (ILO) – 1946.

https://www.ilo.org/dyn/normlex/en/f?p=NORMLEXPUB:12100:0::NO::P12100_ILO_CODE:C071#A9 (Hämtad 2021-03-06)

24 Ministry of the sea, transport and infrastructure. Maritime Law 2021.

https://narodne-novine.nn.hr/clanci/sluzbeni/2021_02_14_285.html (Hämtad 2021-04-30)

(24)

ut till en högre pension. För att tidigast möjligt kunna plocka ut sjömanspension i Kroatien ska sjömannen ha fyllt 60 år och tjänstgjort minst 15 år till sjöss.²⁵

Vad sjömannen slutligen får i pension är svårt att avgöra då detta beror på hur många år hen har seglat och det baseras på hur mycket hen har valt att betala in i pensionsavgift.

4.6 Sjukvård och sjukvårdsersättning

När sjömän seglar på ett utlandsflaggat fartyg räknas det som att arbeta i det land vars fartyg är flaggat. Detta innebär att en sjöman går under det landets socialförsäkringslagstiftning, vilket innebär att sjömannen måste kontakta myndigheten för det landet och ta reda på vad som gäller där. Då gäller det också att sjömannen anmäler detta till försäkringskassan innan hen börjar arbeta i det landet.

Försäkringskassan utreder därefter om sjömannen fortfarande är försäkrad i Sverige, eftersom

sjömannen inte kan omfattas av två länders lagstiftning inom EU/EES eller Schweiz samtidigt. Vilken ersättning som fås och vilka sociala avgifter hen eller arbetsgivaren ska betala varierar mellan

länderna. Därför är det viktigt att ta reda på vad som gäller i det landet vars lagstiftningen sjömannen omfattas utav. Om en sjöman väljer att skriva ut sig från Sverige behövs även en anmälan göras till försäkringskassan.²⁶

4.6.1 Sjukvårdsrättigheter enligt MLC avtalet

När sjömän seglar ombord så har de rätt till vård och minst 16 veckors lön om de blir sjuka, skadade eller behöver någon slags hjälp av sjukvårdspersonal. Sjukvårdskostnaderna står rederiet för samt om tandvård behövs. Vården som en sjöman är i behov av ges ut vid nästa hamn.

Varken rederiet eller befälhavaren har rätt till att skjuta upp vården som sjömannen behöver. Inom denna standard inkluderar även “Education” om att ha en ”Healthy Living” vilket ska hjälpa

besättning ombord att hålla en god hälsa både psykisk som fysisk. Detta enligt MLC Standard A4.1.1.

Rederiet bör stå för alla sjömäns kostnader ombord även vid insjuknade. Detta gäller dock inte om

25 Blanka Ivančić-Kačer. Health and Pension Insurance of Seafarers in the Republic of Croatia. Trans. marit.

sci. 2012; 02: 100 (Hämtad 2021-04-28)

26 Försäkringskassan. Arbeta inom EU/EES. Försäkringskassan. 2021

https://www.forsakringskassan.se/privatpers/resa_arbeta_studera_eller_fa_vard_utomlands/arbeta_utomlan ds/arbeta_inom_eu_ees_eller_i_schweiz (Hämtad 2021-01-16)

(25)

hen blir sjuk efter avmönstring eller på semester. Under dessa 16 veckor så behöver rederiet även betala för diverse mediciner och andra kostnader som kan komma att uppstå.²⁷

4.6.2 Sjukvårdsförsäkring och sjukersättning i Kroatien

Sjukvårdsförsäkring för sjömän i Kroatien innebär att sjömannen måste betala en obligatorisk pension och sjukförsäkringsavgift, som baseras på den lönen en nationell kroatisk sjöman har i sin befattning, vilket för 2021 ligger på 750€²⁸. Denna avgift behövs bara betalas under tiden sjömannen är

mönstrad²⁹.

För att få tillgång till sjukersättning måste sjömannen varit sjukförsäkrad i minst 9 månader (eller åtminstone 12 månader inom de senaste 2 åren). Sjukersättningen kommer dock baseras på den lönen som sjömannen betalat sin sjukersättning för. Sjömannen kan även själv välja att betala en högre avgift för att kunna få tillgång till en högre sjukersättning³⁰

4.7 Arbetslöshetsförsäkring

I huvudregel gäller det att vara arbetslöshetsförsäkrad i det landet man är anställd i, d.v.s. flaggstaten.

Sjömannen ska först se till att ha försäkrat sig i det nya landet, när det väl är gjort kan hen lämna den svenska försäkringen. Vid anställning på ett flagg inom ett EU/EES-land kan en tillgodoräkna sin tid för att kunna söka a-kassa i både arbetslandet och i Sverige. Det gäller att veta vilka regler som gäller i det landet man har sin arbetslöshetsförsäkring, eftersom att olika länder har olika regler, om en kvalificerar sig eller inte. Ifall en jobbar på ett fartyg med flagg utanför EU/EES-land gäller det även där att veta vilka regler det rör sig om i det land man har sin arbetslöshetsförsäkring, detta eftersom olika länder har olika regler om vad som kvalificerar sig eller inte. Däremot finns det inget avtal

28 Ministry of the sea, transport and infrastructure. Maritime Law 2021.

29 Blanka Ivančić-Kačer. Health and Pension Insurance of Seafarers in the Republic of Croatia. Trans.

marit. sci. 2012; 02:102 (Hämtad 2021-04-28)

30 Your social security rights in Croatia. European commission 2013.

https://ec.europa.eu/employment_social/empl_portal/SSRinEU/Your%20social%20security%20rights%20in%2 0Croatia_en.pdf (Hämtad 2021-04-30)

(26)

bundet mellan länder utanför EU/EES ifall man får tillgodoräkna sin tid, så det gäller att skriva in sig så snabbt man fått en anställning i de landet man är anställd i.³¹

4.8 Arbetslöshetsförsäkring Kroatien

För att få tillgång till arbetslöshetsersättningen måste sjömannen varit försäkrad i 9 månader inom de senaste 24 månaderna. Uppsägningen av anställningen får inte bero på sjömannens eget fel (utom i de fall där en uppsägning är på grund utav en överträdelse av lag från arbetsgivaren) eller ofrivilligt på grund av ens partner blivit svårt sjukt. Sjömannen måste även vara aktivt jobbsökande för att få tillgång till ersättning. Ersättningen som betalas utgår från vad den genomsnittliga lönen har varit de senaste 3 månaderna och beloppet är 70% av den genomsnittliga månadslönen för de första 90 dagarna, därefter är de 35%. Ersättning betalas maximalt ut under en period på 450 dagar. Sjömannen kan även ansöka om att få finansiellt stöd eller full täckning för utgifter i utbildningssyfte³².

4.9 Social säkerhet MLC

Sociala säkerheten hos MLC är uppbyggd på att varje flaggstat som seglar under koden måste se till att sjukvård, sjukpenning och arbetsskade-förmåner finns. På icke tvingande sektionen av social säkerhet så har varje flaggstat ett val att få lägga till förmåner som: arbetslöshetsersättning, åldersersättning (pension), familjeförmån, moderskapspension (föräldrapenning),

invaliditetsersättning och efterlevandeförmåner (överlevnad).

De flesta flaggstaterna som har ett MLC-avtal väljer att lägga till fler och till och med olika sociala säkerheter som inte ges som förslag av sektion 4.5 A/B.³³

4.10 Fackförbund

31 Sveriges universitetslärare och forskare.https://sulf.se/jobb-lon-och-villkor/a-kassa/a-kassa-vid-utlandsarbete (Hämtad 2021-02-07)

32 Your social security rights in Croatia. European commission 2013.

33 International labour convention, International labour convention 2006-2016. A4.5

(27)

Fackförbund är ett lysande verktyg för sjömän att vända sig till vid behov av hjälp vid arbetsrelaterade problem. För svenska befäl finns Sjöbefälsföreningen som kan hjälpa en med löneförhandlingar, utbildningar och även vara en språngbräda för att ge sig in i den internationella fartygsbranschen, då de har två bemanningsföretag som hyr ut svenska befäl. ³⁴.

När sjömän är ute på internationella vatten på annan flagg än svenskt så rekommenderas det att gå med ett internationellt fackförbund som Nautilus.

Nautilus arbetar med alla kontinenter och har starka förbindelser mellan de olika flaggstaterna i världen. Detta fackförbund hjälper till med avtalsförhandlingar och jurister om det händer att rederiet inte betalar ut lön eller vid andra situationer då en sjöman är i behov av en jurist. De är tillgängliga 24 timmar om dygnet.

Nautilus har sin bas i Storbritannien och förbundet har vuxit på senare år då de etablerat sig i Nederländerna samt i Schweiz.³⁵ Ett av de länderna som de har väldigt starka förbindelser med är Kroatien, där de arbetar nära SPH (Kroatiska unionen för sjömän).

Bestämmer en sjöman sig för att flytta till Kroatien på grund av skatteskäl så är det en fördel att gå med i kroatiska unionen för sjömän. SPH hjälper till på en nationell nivå samt internationell nivå med deras 24 timmars support. SPH vägleder hur hela deras skattesystem fungerar och visar hur man deklarerar. De hjälper även till med att skriva in sig i landet och förmedlar de rättigheter som en sjöman har, samt hjälp till sjöss av både nationell och internationell fart.³⁶

34 Sjöbefälsförbundet

https://www.sjobefalsforeningen.se/medlemskap (Hämtad 2021-04-07)

35 Nautilus international union – 2009.

36 Kroatiska unionen för sjömän(SPH) – 2014 https://sph.hr/postani-clan/ (Hämtad 2021-04-04)

(28)

5 Analys och resultat

5.1 Avtal

Vad en sjöman får för avtal på ett utlandsflaggat fartyg går inte att förutse eftersom det till större delen beror på flaggstat och rederi. MLC har endast ett standardavtal som ser till MLC:s krav och eventuella rekommendationer. Genom att läsa MLC:s tvingande A-del kan en sjöman åtminstone får en insikt på de minsta förväntningar som finns med i avtalet. Det går även att läsa vilka av MLC:s rekommenderade delar som en flaggstat har valt för att få en tydligare klarhet för en specifik flaggstat

.

5.2 Löner

Vilken lön en sjöman kan förväntas få går inte att ta reda på i förhand. Detta eftersom MLC inte har några specifika minimilöner eller krav. Lönen kommer således bero på vilket rederi sjömannen kommer att ha sin anställning vid, samt vilket erfarenhet och utbildning personen i fråga besitter. En sjöman har rätt till löneförhandling enligt MLC, utifrån ITF searferers rekommendationer och har även rätt till övertid utifrån kontraktets arbetstimmar, vilket minst ska vara 1.25 gånger den avtalade timlönen.

5.3 Arbetstider och ledighet

Arbetstider och ledighet kan variera mellan rederier, men MLC har ett maximalt antal arbetstimmar där en sjöman maximalt får arbeta 14 timmar under en 24 timmarsperiod. Detta leder till att

sjömannen har rätt till en vilotid på 10 timmar som maximalt får delas upp i 2 delar, dock har befälhavaren rätt till att avvika från dessa tider vid sjönöd. En sjöman får inte arbeta i mer än 72 timmar under en 7 dagarsperiod. Hur mycket ledighet en sjöman kan tänkas få är även det väldigt beroende på rederi, men MLC har åtminstone ett krav på att sjömannen har rätt till 2,5 dagar betald semester per arbetad månad.

5.4 Skattejämförelse

Hur mycket en sjöman som är skriven i Sverige ska betala i skatt varierar beroende på vart fartyget är flaggat och i vilka farvatten fartyget seglar i. Detta leder till att en sjöman kan bli helt skattebefriad på sin sjöinkomst eller får skattelättnader så som sjöinkomstavdrag/reduktion eller alternativt att behöva skatta som en landanställd. För att bli skattebefriad måste sjömannen uppfylla kraven för 183-

(29)

Arbetar sjömannen på ett utlandsflaggat fartyg inom EES-området, men inte uppfyller

oceanfartsregeln kan hen åtminstone ha rätt till skattelättnader, men arbetar sjömannen på ett fartyg med flagg utanför EES och inte har en anställning ifrån ett bolag inom EES måste sjömannen beskatta sin sjöinkomst som en landanställd.

Väljer en sjöman istället att flytta till Kroatien med en mer gynnsam skatt för sjömän, innebär det inte att hen inte kommer till att bli skattskyldig i Sverige. En del krav måste uppfyllas. Skatteverket måste göra bedömningen och utreda om personen i fråga blir skattskyldig eller inte. Är sjömannen villig att uppfylla de kraven och skatteverket anser att hen inte längre skattskyldig i Sverige, så har sjömannen en betydligt gynnsammare och enklare 183 dagars regel att vänta. Istället för att en sjöman ska behöva oroa sig över hur fartyget seglar eller vilket flagg fartyget bär, behöver hen bara arbeta på ett fartyg som är registrerad för internationell fart. Deras reglering kring 183 dagar blir därmed enklare att uppfylla.

5.5 Arbetslöshetsförsäkring

Arbetslöshetsförsäkring är inget som MLC behandlar och i Sverige hänvisar de till att man ska vara försäkrad i det landet man arbetar i, dvs landet vars fartyg är flaggat. Ifall en sjöman arbetar på ett fartyg inom EU/EES området så har denne rätt till att tillgodoräkna sin tid mellan länderna, men utanför EU/EES gäller det att se vad som gäller i just de landet.

Kroatien har istället ett upplägg för sjömän, genom att betala en avgift kan man få tillgång till arbetslöshetsersättning.

5.6 Sjukvårdsrättigheter

Vid segling på ett utlandsflaggat fartyg så räknas det som att sjömannen arbetar i det land som fartyget är flaggat. Det innebär att sjömannen måste anmäla detta till försäkringskassan innan arbetet påbörjats ombord. Försäkringskassan utreder därefter om personen fortfarande är försäkrad i Sverige.

Inom EU/EES och Schweiz kan en inte omfattas av två länders lagstiftning samtidigt. Ifall en sjöman skulle välja att skriva ut sig måste även det anmälas till försäkringskassan. MLC har dock krav på att vid behov av vård när en seglar, ska rederiet stå för de kostnader som kan tillkomma. MLC har även krav på att en sjöman har rätt till upp emot 16 veckors lön då personen inte kan utföra sina

arbetsuppgifter. Kroatien har ett upplägg att en måste betala obligatorisk pension och sjukförsäkringsavgift och även ett frivilligt tillägg för att få tillgång till sjukersättning.

(30)

5.7 Pension

MLC har inte något krav på att rederiet måste ha någon typ av tjänstepension. De erbjuder endast en rekommendation om ett pensionsupplägg, vilket leder till att flaggstaten själv väljer om de vill använda sig utav tillägget eller inte. Det enda sättet en sjöman kan få veta i förebyggande syfte om ett fartyg har tjänstepension eller inte, är att gå in och läsa vilka flaggstater som har valt att ha detta som ett tillägg. Vad en sjöman som arbetar på ett utlandsflaggat, bosatt i Sverige, kan förvänta sig få i pension kommer till stor del att bero på om/hur mycket inkomstskatt personen i fråga har betalat.

Eftersom att MLC inte har något krav på tjänstepension kommer den slutgiltiga pensionen till större del vara uppbyggd på den allmänna pensionen, i betald inkomstskatt (bortsett från eget sparande). Om sjömannen har varit skattebefriad enligt 183-dagars regeln och inte förhandlat till sig eller arbetat på ett fartyg med tjänstepension kommer den slutgiltiga pensionen vara begränsad till garantipensionen eller eventuellt, till eget sparande. Som sjöman bosatt i Kroatien kommer pensionen bero på hur mycket hen har betalat i pensionsavgift. Om sjömannen bara har betalat den obligatoriska pensionsavgiften kommer pensionen bli relativt låg, detta eftersom att hen bara har betalat

pensionsavgift i relation till vad en nationell kroatisk sjöman har i månadslön, samt att avgiften endast betalats när sjömannen arbetat ombord och inte vid ledighet. Detta kommer resultera i relativt låga pensionsrätter och den slutgiltiga summan blir därmed väldigt låg i jämförelse med sjömannens vanliga inkomst.

(31)

6 Slutsats och diskussion

Syftet med detta arbete är att en sjöman ska kunna få en inblick i vad en anställning på ett

utlandsflaggat fartyg som seglar under ett MLC avtal med avseende på arbetsvillkoren, skatt och hur den sociala tryggheten kan tänka sig se ut, samt hur detta skulle påverka en svensk sjöman som skulle kunna tänka sig att flytta till Kroatien, vars skatter är mer gynnsamma för sjömän.

Lönens omfattning är inget som MLC reglerar utan de anpassar endast att den avtalade lönen kan förväntas senast det sista datumet på månaden, samt att en sjöman har rätt till övertid på de timmarna som hen arbetat utanför de avtalade tiderna. En sjöman har däremot rätt till att förhandla sin lön om så önskas.

Arbetstiderna kan en sjöman förvänta sig till viss utsträckning, då MLC har reglerat ett maxantal- arbetstimmar per dygn samt vecka. Avseende ledighet reglerar MLC åtminstone att sjömannen tjänar in betald semester varje månad.

Vad en sjöman som är skriven i Sverige ska betala i skatt kommer till att variera beroende vilket flagg fartyget kan komma att ha, samt i vilka farvatten det seglar i. För en sjöman som är skriven i Kroatien och seglar på ett fartyg som är registrerad för internationella resor, kommer att bli helt skattebefriad.

Den enda obligatoriska kostnaden kommer vara för pension och sjukförsäkringsavgift.

Vad det gäller sjukförsäkring så har MLC bara krav på att fartyget ska stå för kostnader för sjukvård som en sjöman kan behöva under sin arbetstid, samt rätt till upp till 16 veckors full lön vid sjukdom.

För en sjöman skriven i Sverige gäller det att kontakta Försäkringskassan vid en anställning på ett utlandsflaggat fartyg så att försäkringskassan kan utreda om sjömannen fortfarande ska vara

sjukförsäkrad i Sverige eller inte. I Kroatien så är alla sjömän alltid försäkrade, detta eftersom att de måste betala en obligatorisk sjukförsäkringsavgift vid anställning.

Arbetslöshetsförsäkring är inte något MLC behandlar. Det måste en sjöman själv ansvara för. Sverige hänvisar till att vara arbetslöshetsförsäkrad i det landet en arbetar i. För sjömän innebär det att vara försäkrad i landet vars fartyg som personen arbetar på är flaggat. I Kroatien finns möjlighet för sjömän att betala en avgift för att få tillgång till arbetslöshetsförsäkringen.

Pensionen är inget MLC har något krav på att arbetsgivaren måste tillgodose, dock har de en

rekommendation till flaggstaterna. Det blir därmed upp till varje sjöman att antingen förhandla till sig tjänstepension i sitt avtal eller att arbeta på ett fartyg vars flaggstat har valt MLC:s pensions-

rekommendation. I annat fall, förvänta sig den statliga pensionen som hen har rätt till i det land som denne är skriven i.

(32)

Med detta sagt så bör sjömän som läser detta ta ett beslut själva om det är värt för dem att flytta utomlands för att jobba ombord ett utlandsflaggat fartyg med MLC:s SEA avtal, istället för att bo kvar i Sverige och gå miste om alla förmåner som hen skulle kunna få tillgång till om en utflyttning sker. I detta arbete valdes Kroatien på grund av att det är ett väl förmånligt land för sjömän, men det innebär inte att det är det enda landet med bra förmåner.

Metoden som användes i detta arbete var kvalitativ men för framtida forskningsprojekt skulle det även kunna bli intressant om det användes en kvantitativ metod. Enkäter skulle då kunna skickas ut till svenska sjömän där man frågar ifall de skulle kunna tänka sig att börja arbeta på utlandsflaggade fartyg samt om de skulle kunna tänka sig flytta utomlands för att få en gynnsammare inkomstskatt, och i så fall vad de skulle oroa sig över vid en utlandsflytt.

Detta arbete är en grundläggande handbok som är till för att ge information men också för inspiration.

Framtida arbeten kan exempelvis välja ett annat land utanför Europa att flytta till för att inspirera sjöfolk, och därmed uppleva nya gränser. Ett annat exempel skulle kunna vara att denna handbok kan fyllas på och uppdateras i framtiden med nya regelverk och förhoppningsvis med fler rättigheter för sjömän, både inom Sverige och internationellt som en kandidatuppsats.

(33)

7 Referenslista

Blanka Ivančić-Kačer. Health and Pension Insurance of Seafarers in the Republic of Croatia.

Trans. marit. sci. 2012; 02:96-102 (Hämtad 2021-04-28)

Försäkringskassan. Arbeta inom EU/EES. Försäkringskassan. 2021

https://www.forsakringskassan.se/privatpers/resa_arbeta_studera_eller_fa_vard_utomlands/arbeta_uto mlands/arbeta_inom_eu_ees_eller_i_schweiz (Hämtad 2021-01-16)

International labour convention. International labour convention 2006-2016.

https://www.ilo.org/global/about-the-ilo/how-the-ilo-works/lang--en/index.htm (Hämtad 2021-03-22)

The ILO – adoption of the maritime labour convention, 2006. Page 4 https://www.ilo.org/wcmsp5/groups/public/---ed_norm/---

normes/documents/presentation/wcms_229914.pdf (Hämtad 2021-02-16)

https://www.ilo.org/dyn/normlex/en/f?p=NORMLEXPUB:91:0::::P91_SECTION:MLCA_AMEND_

N1 (Hämtad 2021-02-16)

Seafarer’s Pension Convention (ILO) – 1946.

https://www.ilo.org/dyn/normlex/en/f?p=NORMLEXPUB:12100:0::NO::P12100_ILO_CODE:C071#

A9 (Hämtad 2021-03-06)

International labour convention, International labour convention 2006-2016.

https://www.ilo.org/dyn/normlex/en/f?p=NORMLEXPUB:12100:0::NO::P12100_ILO_CODE:C071#

A9 (Hämtad 2021-03-06)

A2 (Hämtad 2021-03-06)

(34)

https://www.ilo.org/dyn/normlex/en/f?p=NORMLEXPUB:91:0::NO::P91_SECTION:MLCA_AMEN D_A4 (Hämtad 2021-03-06)

International labour convention. International labour convention 2006-2016. A4.5

Kroatiska unionen för sjömän (SPH) – 2014 https://sph.hr/postani-clan/ (Hämtad 2021-03-06)

Ministry of the sea, transport and infrastructure. Maritime Law 2021.

Nautilus international union – 2009.

Pensionsmyndigheten. Allmän pension. Pensionsmyndigheten. 2021

https://www.pensionsmyndigheten.se/forsta-din-pension/sa-fungerar-pensionen/allman-pension (Hämtad 2021-01-09)

Pensionsmyndigheten. AP7 Såfa- det statliga förvalsalternativet i premiepensionen.

Pensionsmyndigheten. 2021

https://www.pensionsmyndigheten.se/ap7-safa (Hämtad 2021-01-09)

Pensionsmyndigheten. Garantipension. Pensionsmyndigheten. 2021

https://www.pensionsmyndigheten.se/forsta-din-pension/sa-fungerar-pensionen/garantipension-om- du-har-lag-pension (Hämtad 2021-01-09)

Sjöbefälsföreningen. MEDLEMSKAP. Sjöbefälsföreningen. 2021 https://www.sjobefalsforeningen.se/medlemskap (Hämtad 2021-03-31)

(35)

Skatteverket. Utländskt fartyg i oceanfart (183-dagarsregeln). Skatteverket. 2021

Skatteverket. Inkomst på utländskt fartyg. Skatteverket. 2021

https://www.skatteverket.se/privat/skatter/internationellt/arbetapafartygochfarjor/sjoinkomst/inkomstp autlandsktfartyg.4.3dfca4f410f4fc63c8680009960.html (Hämtad 2021-02-17)

Skatteverket. Flytta utomlands. Skatteverket. 2021

https://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/flyttautomlands.4.18e1b10334ebe8bc80001591.html (Hämtad 2021-02-18)

Skatteverket. Har du flyttat från Sverige? Skatteverket. 2021

https://www.skatteverket.se/privat/skatter/internationellt/bosattutomlands/harduflyttatfransverige.4.74 59477810df5bccdd4800030036.html (Hämtad 2021-02-18)

Sveriges universitetslärare och forskare. A-kassa vid utlandsarbete

https://sulf.se/jobb-lon-och-villkor/a-kassa/a-kassa-vid-utlandsarbete (Hämtad 2021-02-07)

Your social security rights in Croatia. European commission 2013.