Examensarbete, 15 hp
Examensarbete för förskollärarexamen, Förskollärarprogrammet, 15 hp
Ht 2020
VAD BLIR KONFLIKTER I EN MÅNGKULTURELL FÖRSKOLA?
EN KVALITATIV STUDIE UR ETT PEDAGOGPERSPEKTIV.
Chirayu Sukkam & Mette Brännbacka
2
Sammanfattning
Syftet med denna studie är att öka kunskapen om konflikter och konflikthantering i mångkulturella förskolor. Studien undersöker hur förskollärare definierar mångfald, hur konflikter uppstår och hur arbetet med konflikthantering bedrivs. Studie utgår från ett interkulturellt perspektiv och ett konfliktperspektiv och bygger på kvalitativa intervjuer med pedagoger som var verksamma i mångkulturella förskolor. Resultatet visar att pedagogerna beskriver kulturell mångfald som en fråga, om att sammanföra andra etniska bakgrunder som barn och deras familjer har. Enligt informanterna är det även viktigt att ta del av och berika kulturer de bär med sig in i den svenska förskoleverksamheten. Resultat visar också att konflikter och konflikthantering är något som pedagoger arbetar med dagligen, såväl mångkulturella konflikter som andra former av konflikter. De faktorer som pedagoger anser orsaka konflikter kan vara barns eller föräldrars avsaknad av språket som gör att det är svårt att kommunicera i det sociala sammanhanget, samt att olika kulturer kan krocka. En slutsats i studien är att det är viktigt med vuxennärvaro i barngruppen samt att personal visar öppenhet och intresse för andra kulturer.
Nyckelord: Konflikter, konflikthantering, mångkulturell, pedagogernas förhållningssätt
3
Innehållsförteckning
INLEDNING 5
1.1SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 6
2. BAKGRUND 7
2.1LITTERATURGENOMGÅNG 7
2.1.1 Förskolans värdegrund uppdrag kring mångfald 7
2.1.2 Kulturell mångfald i förskolan 7
2.1.3 Innebörden av konflikter 8
2.1.4 Konflikstrategier för att hantera konflikter 9
2.1.5 Pedagoger med kulturkompetens 10
2.1.6 Vikten av språket i förskolan 11
2.1.7 Konflikter i samarbete mellan pedagogerna och vårdnadshavare 11
2.2 TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER 12
2.3TIDIGARE FORSKNING 13
2.3.1 Vikten av kommunikation i konflikter 13
2.3.2 Pedagogernas förhållningsätt för att arbeta med kulturell mångfald 13 2.3.3 Föräldrarna med andra etniska och kulturella bakgrunder 14
3.METOD 15
3.1UNDERSÖKNINGSMEDTOD 15
3.2 URVAL 15
3.3ETISKA ÖVERVÄGANDE 17
3.4DATAINSAMLING OCH DATABEARBETNING 17
4.RESULTAT OCH ANALYS 20
4.1PEDAGOGERNAS DEFINITION AV MÅNGFALD OCH KULTURELL MÅNGFALD 20
4.2BARN, VÅRDNADSHAVARE OCH KONFLIKTER 22
4
4.2.1 Konflikter och konflikthantering i förskolan 22
4.3 Brister i språk och kommunikation orsakar konflikter 23
4.3.1 Kulturer och värderingar som kan krocka 24
4.4 HUR KONFLIKTER KAN SE UT I ARBETET MED VÅRDNADSHAVARE? 26
4.5PEDAGOGERNAS FÖRHÅLLNINGSSÄTT 29
4.5.1 Närvarande pedagoger och att ha samsyn 29
4.5.2 Öppenhet och visa intresse 31
4.5.3 Förskolepersonal som resurs för konflikthantering 32 5.DISKUSSION 34 5.1 PEDAGOGERNAS TOLKNING AV BEGREPPET KULTURELL MÅNGFALD I FÖRSKOLAN 34 5.2 VILKA ERFARENHETER AV KONFLIKTER HAR PEDAGOGERNA SOM ARBETAT I
MÅNGKULTURELL FÖRSKOLA? 35
5.2.1 Konflikt i barngrupper 35
5.2.2 Konflikt som uppstår i föräldragrupper 36
5.3HUR ARBETAR FÖRSKOLLÄRARE MED MÅNGKULTURELLA KONFLIKTER 36
5.4METODDISKUSSION 37
5.5SLUTSATSER 38
REFERENSLISTA 40
Bilaga 1: Informationsbrev Bilaga 2: Intervjufrågor
5
1. Inledning
”Så gör vi inte i Sverige!” (Rosenström, Runfors och Wahlström 1998, s.102).
Samhället i Sverige har allt mer blivit mångkulturellt. Det finns många barn med olika språkliga, etniska, sociala och religiösa bakgrunder, och förskolan är den första sociala platsen där olika kulturer möts. Förskolan är också den första kontakten med svensk kultur för många barn med annan kulturell bakgrund (Skolkommittén 1996). I dagens förskola går minst ett nyanlänt barn, eller ett barn med annan kulturell bakgrund. Olikheter i kulturer inom förskoleverksamhet kan vara en orsak till missförstånd, vilket kan skapa konflikter. Rosenström, Runfors och Wahlström (1998) menar att en riskfaktor som kan ge upphov till konflikter är olikheterna.
Rosenström, Runfors och Wahlström (1998, s.102) menar att argument som det ovan -”så gör vi inte i Sverige” - används av förskollärare i möten med föräldrar med annan etnisk bakgrund. Utifrån våra egna erfarenheter föreställer vi oss att många som är verksamma eller har arbetat inom skola och förskoleverksamhet har stött på liknande uttalanden. Vi ser dessa uttalanden som en typ av konflikt, som uppstår i interaktionen mellan pedagoger, vårdnadshavare och barn med olika kulturella bakgrunder som kan ha olika värderingar och normer. Som Hakvoort och Friberg tar upp:
“Det sociala samspel mellan parter i konflikter påverkas av många faktorer såsom kulturarv, uppväxtförhållanden, känslor, behov och attityder samt av den aktuella kontexten” (Hakvoort och Friberg 2020, s.15)
Hakvoort och Friberg (2020) skriver också om att konfliktsituationer utgör goda
förutsättningar för att träna sig att uttrycka sina tankar, diskutera olika uppfattningar och tolkningar, reflektera över sitt eget och andras deltagande samt tänka igenom samspelets förlopp. Dock finns det av många anledningar ofta brister på kommunikationen i
konfliktsituationer. Enligt Hakvoort och Friberg (2020) har dessutom inte alla lärare fått lära sig att hantera mångfalden i konfliktsituationer som till exempel att det finns rädslor
6
för att konflikter ska trappas upp och våldsamheten öka. Detta gör att lärare ibland väljer att lösa konflikten åt elever eller blundar och lägger locket på.
Det finns även skillnader i normer mellan förskolan och hemmet som barnen kommer att möta, som kan leda till att det uppstår en kulturkrock mellan normerna. Skolverket (2018) beskriver att pedagogerna ska skapa förutsättningar för barn att bearbeta och hantera konflikter, men det framgår inte vad pedagogerna har för förutsättning eller hur pedagoger ska göra för att förebygga eller hantera konflikter.
Vår bild är att det finns forskning inom konflikthantering i förskolan, men forskning kring konflikthantering inom den mångkulturella förskolan är mindre vanligt förekommande (Lunneblad 2013). Det är därför betydelsefullt att pedagoger är medvetna om att
mångkulturella konflikter kan förekomma i och med att vi har mångkulturella barngrupper och föräldragrupper. Det är även betydelsefullt att pedagogerna har kunskap om vilka förhållningssätt de har för att kunna arbeta med konfliktförebyggande. Vi vill därför undersöka konflikthantering inom ramen för den mångkulturella förskolan.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att öka kunskapen om konflikthantering inom mångkulturell förskola. Med denna studie vill vi först belysa hur pedagogerna definierar begreppet kulturell mångfald i förskolan. Sedan lyfta fram vilka erfarenheter av mångkulturella konflikter pedagogerna har, samt pedagogernas förhållningssätt för att hantera konflikter ute på förskoleverksamheten. Studien söker svar på följande frågor:
● Hur tolkar pedagogerna begreppet mångfald i förskolan?
● Vilka erfarenheter av konflikter har pedagogerna som arbetar i den mångkulturella förskolan?
● Hur arbetar förskollärare med mångfald och mångkulturella konflikter på förskolan?
7
2. Bakgrund
I denna del av studien kommer vi att lyfta fram hur litteratur, styrdokument och tidigare forskning beskriver innebörden av mångfald, konflikter och konflikthantering i förskolan.
Bakgrunden redogör även för olika perspektiv, samt beskrivningar av hur man kan förhålla sig till konflikter i mångkulturella förskolor.
2.1 Litteraturgenomgång
2.1.1 Förskolans värdegrundsuppdrag kring mångfald
Enligt Skolverket (2018) ställer den ökande internationaliseringen i svenska samhället höga krav på oss människor, vår förmåga att leva samt förstå värden i den kulturella mångfalden. Barnens förståelse för värdet av mångfald ska främjas av förskolan, vilket är barnets kulturella och sociala mötesplats. Att leva sig in i människors villkor och
värderingar är ett sätt att ha förståelse om olika levnadsförhållanden och kulturer.
(Skolverket 2018).
2.1.2 Kulturell mångfald i förskolan
Statens offentliga utredningar SOU (1997:157) beskriver att innebörden av begreppet mångfald även presenteras i förskolans värdegrund. Att arbeta med kulturell mångfald på ett mångkulturellt arbetssätt handlar inte bara om etniska bakgrunder mellan människor, utan också om att se och lyfta fram olikheter.
Det finns en relativt omfattande litteratur som betonar mångfaldens positiva sidor i olika avseenden. Ellneby (2007) beskriver att mångfald är något positivt, spännande och acceptabelt. Detta genom att visa barn på förskolan vad mångfald är, så kan vi stå emot fördomar och rasism. Författaren menar att det är viktigt att lära barnen att det finns människor som talar olika språk, har olika kroppsbilder, är rörelsehindrade och sitter i
8
rullstol. Mångfalden handlar även om lärande och de olika sätten att lära sig (Ellneby 2007).
2.1.3 Innebörden av konflikter
Hakvoort och Friberg (2020) beskriver att begreppet konflikt har många definitioner.
Författarna menar utifrån Websters lexikon att konflikt är som en kamp eller strid dvs. en fysisk konfrontation mellan parter. Det kan även definieras som konkurrerande eller motstridiga idéer, intressen eller personer samt en mental kamp som följd av motsatta eller motstridiga behov, exempelvis drifter, önskningar, interna eller externa krav. I Svenska akademiens ordbok handlar konflikten bland annat om ett förhållande av oenighet såsom strid mellan människor, mellan stater, olika åsikter, intressen och tankar (Hakvoort och Friberg, 2020).
Hakvoort och Friberg (2020) tar upp Thomas Jordans definition av konflikt i
undervisningssammanhang och skriver att det handlar om en oenighet i ett socialt samspel mellan minst två parter. Författarna nämner också Roger Ellmins definition av konflikter att konflikt uppstår när oförenliga aktiviteter inträffar, dvs. att när en aktivitet är stridande med en annan aktivitet. Hakvoort och Friberg (2020) menar att de båda definitionerna förklarar en konfliktsituation mellan två eller flera parter, som handlar om en situation där den ena part strävar efter något som den andra tydligen är motvillig att ge.
Enligt Hakvoort och Friberg (2020) hör konflikter och konflikthantering starkt ihop med kommunikation. Vår kommunikation sker ständigt, vi skapar relationer med hjälp av det och det sker inte alltid verbalt. Författarna menar att pedagoger behöver ha en god
kommunikationskompetens för att hantera konflikter, inte enbart självinsikt eller empatisk förmåga. Med god kommunikationskompetens kan pedagoger lyssna öppet och aktivt, och ha förståelse för att människor har olika sätt att uttrycka sig när det gäller kommunikation.
9
Hakvoort och Friberg (2020) nämner att förståelse och respekt för allas olikheter och egenskaper rekommenderas samt att vi alla har olika sätt att uttrycka oss. Där människor möts i den sociala samverkan med andra, där kan det lätt uppstå konflikter. För djupare kommunikation måste vi förstå de referensramar som finns. I ett yrke där man dagligen kommunicerar med människor med olika kön, åldrar och bakgrunder, så måste
förskollärare vara medveten om kommunikationssvårigheterna.
2.1.4 Konfliktstrategier för att hantera konflikter
Hakvoort och Friberg (2020) beskriver olika strategier vid konflikthantering genom att hänvisa till Richard Cohens konfliktpyramid (Hakvoort och Friberg 2020).
Konfliktpyramiden består av ett system på fyra olika nivåer i hantering av konflikter.
Enligt Hakvoort och Friberg är inte denna konfliktpyramid en teori, utan en arbetsmodell som ger ett övergripande perspektiv i arbetet med konflikter och konflikthantering i skolan. Systemets grundprinciper rymmer fyra nivåer och det är viktigt att skolan beaktar alla fyra nivåer samtidigt och att ingen nivå får åsidosättas eller glömmas bort. Den första och största nivån, dvs. en förebyggande nivå, bör få mest uppmärksamhet. Nivån
hantering är mindre och bör därför få mindre uppmärksamhet. Ju längre upp man kommer i pyramiden, desto mindre blir det och därför är den tredje och fjärde nivån minst.
I den första nivån, kallad ¨konflikter som aldrig uppkommer eftersom skolmiljön är stöttande¨ betonas vikten av sociala relationer och social kompetens. Det är här olika insatser sätts in som gör skolan till en stöttande miljö (Hakvoort och Friberg 2020).
I den andra nivån ¨konflikter som löses genom förhandling¨ är det viktigt att konflikter hanteras på ett konstruktivt sätt. Detta innebär att konflikter ska leda till utveckling för den enskilde person, gruppen eller institutionen. Cohen menar att genom lärdomar i den första nivån exempelvis i diskussionsrundor eller kommunikationsövningar skapas det
förutsättningar för parterna i konfliktprocessen att lösa eller hantera konflikter på ett
10
konstruktivt sätt. Både lärare och elever behöver kunskaper och verktyg när konflikter uppstår i skolan (Hakvoort och Friberg 2020).
Den tredje nivån i konfliktpyramiden, ¨konflikter som medlas¨, handlar om att parterna som befinner sig i konflikten inte kan lösa problemet själva, att varken förhandling eller dialog fungerar. Därför kan det behövas en neutral tredje part som kan hjälpa de
inblandade i konflikten. Det är viktigt att tredje parten inte ta över konflikten. Personen ska vara en medlare som ska försöka skapa en fungerande kommunikation mellan parterna, så att de börjar kommunicera igen och på så sätt kommer fram till en lösning.
Cohen menar då att kommunikation är ett viktigt verktyg för att hitta en frivillig lösning eller för att hantera konflikten (Hakvoort och Friberg 2020).
¨Stopp¨ - nivån är den fjärde nivån som är längst upp i pyramiden och rör sig om när konflikten inte går att lösa eller hantera. Det beteende som anses vara avvikande stoppas och de som är inblandade i konflikten skiljs åt. Fokus ligger inte på konflikten i sig, utan på att avbryta och stoppa oönskat och förbjudet beteende till exempel våldsamhet som uppstår i konflikten, för sådana beteende blockerar möjligheter till en konstruktiv utgång i konflikten och bromsar lärandeprocessen (Hakvoort och Friberg 2020).
2.1.5 Pedagoger med kulturkompetens
Björk-Willén, Gruber och Puskás (2013) menar att alla som arbetar inom
välfärdsinstitutioner ägnar sig åt att utvidga sin kulturkompetens för att kunna förstå och hantera de som invandrat till Sverige och deras kulturer. Detta för att undvika konflikter och missförstånd i arbetet med de invandrade och deras barn.
Björk-Willén, Gruber och Puskás (2013) beskriver att kulturkompetens anses som en tillgång i den aktuella institutionen, dvs. en institution som är i förbindelse med
invandrade barn, elever och föräldrar. Enligt Björk-Willén, Gruber och Puskás (2013) är personal med kulturkompetens, dvs. personal med utländsk bakgrund som
välfärdsinstitutioner efterfrågar, anses vara bättre rustade än sina svenska kollegor för att
11
bemöta och förstå människor med andra etniska bakgrunder. Det rör sig om att informera och förklara den aktuella verksamheten för invandrade barn och föräldrar, överbrygga missförstånd och konflikter mellan den enskilde individen och välfärdsinstitutionen eller att stödja med tolkinsatser. Författarna anser också att personal med utländsk bakgrund inte bara har kunskap om invandrade och deras barn som de kan förmedla till kollegor i förskolan, utan också att de förväntas att informera och förmedla kunskap till invandrade föräldrar om det svenska samhället och den svenska förskolan.
2.1.6 Vikten av språket i förskolan
Björk-Willén, Gruber och Puskás (2013) beskriver att barnen tolkar lekens handlingar på olika sätt, vilket kan leda till att konflikter uppstår. När man saknar ett gemensamt och verbalt språk som fungerar i leken så kan det leda till att konfliktsituationer uppstår i leken. För att leken ska fungera på ett ömsesidigt sätt bör alla i leken tolka situationen på samma sätt. Vidare nämner författarna att i leken på förskolan så är det verbala språket viktigt, men då handlar det om språk som är åtkomliga i förskolan. I det sociala samspelet är det en tillgång att kunna förstå och tala flera språk.
2.1.7 Konflikter i samarbete mellan pedagogerna och vårdnadshavare
Lahdenperä (2008) beskriver att den mångkulturella skolans konfliktfyllda miljö delvis handlar om konflikter som kan uppstå mellan vårdnadshavare och pedagoger. Det kan ske konflikter mellan pedagoger med ett annat etniskt ursprung än föräldrarna eller mellan föräldrar med annat etniskt ursprung än pedagogerna. Inom föräldraverksamhet så nämner författaren vidare att det kan finnas vissa föräldrar som uttrycker eller har negativ
inställning mot invandrarna i skolverksamheten.
12
2.2 Teoretiska utgångspunkter
I denna studie har vi valt att utgå från interkulturellt perspektiv, som handlar om att uppmärksamma olika kulturer, länder och minoriteter för att skapa en samhörighet av förståelse för varandra (Lahdenperä 2008). Konfliktperspektiv handlar om en naturlig process i människans utveckling, konflikter ska därför användas som en grund för utveckling och förbättring i den sociala ordningen (Hakvoort och Friberg 2020). Dessa teorier hjälper oss att förstå vad uppkomsten av konflikter i de mångkulturella förskolorna beror på, hur pedagogerna kan hantera dessa konflikter och vilka förhållningssätt de har, för att bemöta barn och föräldrar som har andra kulturella bakgrunder.
Bouakaz och Taha (2018) hänvisar också till Lahdenperä och menar att lärarnas arbete formas av ett interkulturellt förhållningssätt. Enligt Lahdenperä (2010) ska lärare som arbetar i mångkulturella skolor visa mer nyfikenhet för hur de mångkulturella elevernas identitet bildas.
Farrell och Pramling Samuelsson (2018) beskriver att interkulturellt arbete i förskolan innebär att sträva efter att arbeta med familj, att ta hänsyn till deras kulturella och
språkliga bakgrunder, samt deras tidigare erfarenheter. Författarna menar att, interaktionen med kulturen och den lokala förskolekulturen är en dubbel utmaning för familjer som anländer till ett nytt samhälle. Författarna hävdar att det är viktigt att arbetslaget på förskolan behöver visa vilja och lyhördhet för att lära sig av dessa familjer och de erfarenheter som de bär med sig.
Farrell och Pramling Samuelsson (2018) menar också att respekt och öppenhet för förändringar hör till begreppet interkultur. Interkulturellt lärande ses som en process där kritiskt tänkande krävs. Begreppet kultur förstås däremot som en kulturell ram som påverkar människors sätt att vara och interagera med världen, för att sedan utvecklas i att fungera i flera kulturella miljöer.
13
Hakvoort och Friberg (2020) betraktar konflikter som en naturlig och potentiell process för utveckling. Inom konfliktperspektivet används konflikter för att underlätta förändring, utveckling och reformering av den befintliga sociala ordningen. Enligt Hakvoort och Friberg (2020) beskrivs konfliktperspektivet utifrån Richard Cohen (1995, ny upplaga 2005) och Morton Deutsch (2006) som att konflikter ingår i livet och är en normal del av livet i skolan.
2.3 Tidigare forskning
2.3.1 Vikten av kommunikation i konflikter
Lunneblad (2013) har genomfört forskning om nyanlända barn på förskolan. Lunneblad beskriver att ansvaret över missförstånd anses vara förskollärarnas. Ett argument för detta är att förskollärarna borde ha större självkännedom över att deras sätt att kommunicera kan missförstås.
2.3.2 Pedagogernas förhållningssätt för att arbeta med kulturell mångfald
Killen, Ardila-Rey, Barakkatz och Wang (2000) redogör för forskning som gjorts på förskolor i länderna Colombia, USA, Taiwan och El Salvador. Forskningen visar att de flesta pedagogerna tror att små barn har förmågan att lösa konflikter på egen hand. Vidare nämner författarna att konfliktlösning är en betydelsefull aspekt för barns sociala och moraliska utveckling. Konstruktiv konflikthantering hjälper barn att förvärva de sociala färdigheterna och den moraliska omdömesförmågan.
Killen, Ardila-Rey, Barakkatz och Wang (2000) beskriver utifrån barns perspektiv att lärare borde använda anpassade förklaringar när de ingriper i konflikter i det sociala sammanhanget samt att lärare ska ge dem möjligheten att bestämma över vad som ska göras istället för att ingripa eller sätta en viss regel.
14
2.3.3 Föräldrarna med andra etniska och kulturella bakgrunder
Lunneblad (2013) nämner i sin forskning att det är svårt att veta hur mycket föräldrar förväntas att delta i diskussioner som är relaterade till mat, klädsel och tider i
verksamheten. Svårigheter som barn med andra kulturella bakgrunden har i förskolan beror delvis på att föräldrarna har det svårt att anpassa sig till den svenska förskolans teman och dess rutiner.
Enligt Lunneblad (2013) kan det bildas förståelse för att människor gör på olika sätt i olika kulturer genom att ta andras perspektiv. Lunneblad beskriver vidare att kulturella skillnader kring värderingar och normer skiljer sig från den svenska kulturen i förskolan.
Detta kan handla om rutiner kring mat, läggdags och hur barnet ska klä på sig. Författare menar att föräldrarna med andra kulturella bakgrunden behöver ändra sina invanda vanor för att få vardagen att fungera.
15
3. Metod
Vi kommer i detta avsnitt förklara vår metod och hur vi har gått tillväga i arbetet. Vi beskriver undersökningsmetoden som vi använt oss utav, urval, motiv till val av informanter och etiska överväganden. Vi beskriver slutligen datainsamling och databearbetning.
3.1 Undersökningsmetod
Vi har valt att använda oss utav kvalitativ metod, som vi anser passa för vårt syfte, att öka kunskapen om konflikthantering inom mångkulturell förskola. Via intervjuer skapas det möjligheter för både informanter och för oss att prata mer öppet om hur de arbetar i verksamheten. Vid intervjuer får informanter även chansen att berätta om och utveckla sina tankar utifrån sina erfarenheter. Hjerm, Lindgren och Nilsson (2014) hävdar att kvalitativ metod fokuserar på betydelser och innebörder, som kan leda till utvecklande av teorier med generell tillämpning. Författarna menar att man kan få djupare kunskaper om ämnet med kvalitativ metod.
3.2 Urval
För att besvara vårt syfte och våra frågeställningar valde vi att kontakta förskollärare och rektorer som vi vet arbetar på mångkulturella förskolor. Vi ville ta vara på förskollärarnas och rektorers erfarenheter i arbetet med mångfald. De informanter som vi kontaktade, känner vi sedan tidigare genom praktik eller vikariat. Detta gör att urvalet också kan beskrivas som ett bekvämlighetsurval eftersom vi redan kände dessa informanter. Enligt Denscombe (2018) bygger bekvämlighetsurval på bekvämlighet d.v.s. det första som finns nära till hands, urvalet sker snabbt, billigt och enkelt. I och med att informanterna kände oss blev det bekvämare för både oss och dem. Tidsaspekten är också viktigt i relation till urvalet, vi hade inte lång tid på oss att samla in bakgrundsinformation, därför passade det bäst för oss att intervjua de vi redan kände sedan tidigare. Vi bokade intervjuer med
16
förskollärare och rektorer på olika förskolor för att få kunskap om olika aspekter rörande hur de arbetar med mångfalden och konflikthantering.
Vi har fått svar från fem förskollärare och en rektor från fyra olika förskolor (se tabell 1.).
Informanterna som deltog i intervjuerna var anonyma via de fiktiva namn de tilldelades.
De namn de tilldelades var: Åsa, Martin, Jenny, Frida, Ellen och Erik.
Tabell 1. Förteckningen över informanter, deras erfarenhet och enhet
Namn Erfarenhet inom
förskoleverksamhet
Enhet
Martina 3,5 år Förskolan 1
Åsa 3 år Förskolan 1
Erik (rektor) cirka 30 år förskolan 1
Jenny 28 år förskolan 2
Frida 20 år förskolan 3
Ellen 36 år förskolan 4
17
3.3 Etiska övervägande
Inför intervjun skickades förfrågan till potentiella informanterna med ett bifogat mail (Bilaga 1) som förklarade vilka vi var, vad som undersöks med arbetet och vad vårt syfte med examensarbetet var. Denscombe (2018) nämner vidare att deltagande alltid måste vara frivilligt, och personerna ska ha information om forskningen så att de kan bestämma om de vill delta eller ej. Förutom förfrågan om de ville vara med och medverka i denna undersökningsstudie, så ville vi med detta mail förklara hur etiska principer skulle följas.
Vid intervjun lyftes även denna information igen, för att säkerställa att informanterna hade fått ta del av den. Säkerställande gjordes också huruvida det var okej att ljudinspela
intervjun och att anteckna det som sades. Inspelning av ljud innebär en handling av personuppgifter (Vetenskapsrådet 2017).
Vi förklarade att personliga uppgifter, ljudinspelningen och anteckningarna raderas efter vi fått besked om att examensarbetet är godkänt och att Informanternas namn kommer att bli fiktiva, med tanke på att deras identitet inte ska kunna listas ut. Vi kopplar
anonymiteten till de etiska principerna, Vetenskapsrådet (2017) nämner att anonymisering är en förutsättning för etikprövningsnämnden att godkänna forskning och innebär bland annat att personernas namn tas bort.
Under intervjuns gång har informanterna meddelats att de kan ta del av färdiga resultatet på databasen DiVA där det färdiga examensarbetet kommer att publiceras.
3.4 Datainsamling och databearbetning
Som tidigare beskrivet genomfördes datainsamlingen via kvalitativa intervjuer.
Intervjuerna fokuserade på att låta informanterna beskriva sina erfarenheter och sin syn på samtalsämnena. Denscombe (2018) skriver att genom informanternas erfarenheter och resonemang möjliggör det för forskaren att se saker ur informanternas perspektiv.
18
För att problemområdena ska bli besvarade menar Hjerm, Lindgren och Nilsson (2014) att forskaren behöver planera sin studie väl. Dock hävdar författarna att det är väldigt svårt att planera en bra studie utan att begå misstag. Det är viktigt för oss att vi har stora kunskaper om ämnet för att göra vår forskning bra. Hjerm, Lindgren och Nilsson (2014) beskriver att utan en bra plan blir inga forskningsresultat intressanta och kan därför inte utvecklas. Med en bra plan menar författarna att datainsamling ska vara grundlig och ska innehålla
åtgärder för problemområdena eller förminska åtminstone konsekvenser av problemen. De menar vidare att forskaren, vid intervjun, bör undvika att fastna vid frågor som inte
fungerar. Hjerm, Lindgren och Nilsson (2014) menar att om vissa frågor visar sig inte fungera så bra exempelvis att missförståndet uppstår, så faller inte hela undersökningen om resterande frågorna fungerar bra.
Under intervjuerna använde vi oss av semistrukturerade intervjuer (se Bilaga 2) vilket enligt Denscombe (2018) innebär att intervjuare har en färdig lista med ämnen som ska behandlas och frågor som ska besvaras. Emellertid kan en intervjuare vara flexibel när det gäller ämnenas ordningsföljd. Denscombe beskriver också vikten av att informanter får utveckla sina idéer och tala mer ingående om ämnen som intervjuare frågar om. I våra intervjuer kom vi mycket med följdfrågor om det som vi ville fördjupa oss i. Enligt Denscombe (2018) handlar semistrukturerade och ostrukturerade intervjuer om att intervjuaren kan utveckla och ändra sina frågor under intervjuns gång. Det ska finnas variationer i intervjuerna i syfte om att följa upp informationen som lämnats i tidigare intervjun. Denna typ av intervjuer sammankopplas vanligtvis med kvalitativ forskning och tillvägagångssätt som grundad teori.
Bearbetningen av data genomfördes enligt Denscombe (2018) beskrivning av en kvalitativ innehållsanalys. Data som har samlats in transkriberades efter ljudinspelningen och
minnesanteckningar sammanfördes. Denscombe (2018) skriver att transkriberingar hjälper forskaren att tydliggöra genomförande av sökningar och jämförelser mellan data.
19
Analysen bygger på en så kallad tematisk analys (Bryman 2018). I analysarbetet kodade vi informanternas svar i olika färger för att se likheter och skillnader i svaren. Vi
kategoriserade dessa data genom att sortera relevant innehåll i relation till studiens syfte och, frågeställningar, därefter skapade vi tre olika temaområden som delades in i rubriker och underrubriker. Dessa teman kommer lyftas fram i resultat och analys. Enligt Bryman (2018) handlar tematisk analys om att sammanställa och strukturera data genom att skapa teman och subteman. Denna typ av analys är matrisbaserad för att skapa struktur och tydlighet i arbetet. Tematisk analys fokuserar på vad informanten säger och hur han eller hon uttrycker sig (Bryman 2018).
20
4. Resultat och Analys
I denna del av studien redogör vi för resultatet från våra intervjuer. Resultatet kommer att lyfta fram vad kulturell mångfald innebär för de förskollärare och den rektorn som vi har intervjuat, vilka konflikter som förekommer i både barngruppen och föräldragruppen samt hur de arbetar med konflikthanteringen i den mångkulturella förskolan. Resultatet kommer även att analyseras utifrån tidigare forskning och litteratur i bakgrunden.
4.1 Pedagogernas definition av mångfald och kulturell mångfald
Hur pedagogerna definierar begreppet mångfald och kulturell mångfald skiljer sig inte så mycket åt. Att arbeta med mångfald i förskolan handlar för de flesta av pedagogerna om att integrera barn som har andra kulturella och etniska bakgrunder i det svenska samhället i förskolan. Det är betydelsefullt att ta del av och värdesätta olika kulturer som barn bär med sig till förskolan. Det handlar mycket om att lära tillsammans, lära sig av varandra och varandras kulturer, för att visa barnen att olikheter är en tillgång för lärande.
Pedagogerna betonar vikten av människors lika värde. De menar att lära barnen att alla människor är lika värda, oavsett var man kommer ifrån, hur man ser ut eller vilken nationalitet man har. Martina och Jenny berättar:
“Olika grupper av människor med olika bakgrunder, olika etniska bakgrunder, religiösa och kulturella bakgrunder verkar
tillsammans”(Martina)
“För mig är kulturell mångfald när många kulturer samlas under en och samma tak som t.ex. i en förskola.” (Jenny)
Resultatet överensstämmer med den föreliggande forskningen att mångfaldsbegrepp och dess betydelse introduceras i förskolans värdegrundsarbete. Kulturell mångfald och
21
mångkulturellt arbetssätt handlar om att se och lyfta fram både människors etnicitet och olikheter (SOU 1997:157).
Ellen, en av pedagogerna uppfattar kulturell mångfald på ett liknande sätt:
“Kulturell mångfald, det är för mig, det är ju att vi har barn och familjer som kommer från olika länder och de har olika kulturella bakgrunder som vi får ta del av både från föräldrar och via barnen” (Ellen)
Två andra informanter anser däremot, att man i första hand skulle tänka på olika kulturer som finns i Sverige, och att kulturer är identitet och tillhörighet barn bär med sig, oavsett om de kommer från Sverige eller andra länder.
“Kulturell mångfald för det första handlar om kulturer som i vårt land, svenska kulturer och eftersom vi pratar om kulturer, så är det också andra kulturer. Alltså det handlar om språk och kulturer från olika länder och den kulturella mångfald som vi har på vår förskola. Barn och vårdnadshavarna från många olika kulturer.” (Erik)
”Kulturell mångfald för mig tänker jag inte i första hand på andra länder, utan mera på att vi alla människor bär på en kultur. Det kan vara
fritidsintresse, sin familj, sina traditioner hemifrån eller från olika länder.
Det kan även vara värderingar som man har med sig, som kan också vara kulturell. Mångfald handlar inte i första hand om att man måste komma från ett speciellt ställe, utan det är en kultur man har med sig oavsett var man bor eller vem man är.” (Frida)
Detta ligger i linje med Lunneblad (2013) som menar att förståelse för att människor gör på olika sätt i olika kulturer kan bildas genom att ta andras perspektiv. Lunneblad
beskriver vidare att kulturella skillnader kring värderingar och normer skiljer sig från den svenska kulturen i förskolan. Bouakaz och Taha (2018) skriver också att ett interkulturellt
22
förhållningssätt handlar om att visa nyfikenhet och respekt för elevernas identitet och hur den bildas.
4.2 Barn, vårdnadshavare och konflikter
4.2.1 Konflikter och konflikthantering i förskolan
I intervjun med rektorn berättar han att konflikter är vanligt förekommande inom
förskolan vare sig det handlar om kulturell mångfald eller om ett annat område. Rektorn menar att pedagoger ständigt arbetar med konflikthantering, hur de ska lösa problem bland både yngre och äldre barn, samt konflikter med föräldrar och vårdnadshavare. Erik
resonerar på följande sätt:
“Konflikt och konflikthantering är något man jobbar med hela tiden i både skola och förskola. Konflikter ingår alltså i arbetet” (Erik)
Vi ser likheten i detta utifrån ett konfliktperspektiv, där konflikter anses vara en naturlig och tänkbar process för utveckling. Konfliktperspektiv innebär att konflikter bidrar till förändring, utveckling och förbättring av den sociala ordningen som finns. Cohen och Morton Deutsch menar konflikter är vanligt förekommande i skolan (jfr. Hakvoort och Friberg 2020).
Ellen talar på ett liknande sätt om att konflikter ofta uppstår när barnen exempelvis bråkar om leksaker:
“Det är små konflikter varje dag om olika leksaker, alltså att man vill ha samma saker. Det händer ganska mycket på en dag på förskolan. De blir ju små konflikter hela tiden, iallafall barnen sinsemellan. Ofta kan det vara jag hade den eller du hade den och dom vill ha samma sak och mycket handlar ju om det. Det kan även vara att någon inte får vara med, dom vill leka med dom och då blir de ledsna när man inte får vara med.” (Ellen)
23
Vi kopplar detta till Jordans och Ellmins definition av konflikt, att det är oenigheten i ett socialt samspel som uppstår i undervisningssammanhang eller i aktiviteter, där minst två parter är inblandade. Detta innebär att konflikter uppstår när den ena part eftersträvar något som den andra är ofrivillig att ge (jfr. Hakvoort och Friberg 2020).
4.3 Brister i språk och kommunikation orsakar konflikter
Resultatet visar tydligt att många informanter menar att språk och kommunikation är den främsta faktorn som orsakar konflikter i barngruppen. Pedagoger berättar att konflikter uppstår oavsett om det är svenska barn eller barn med andra kulturella bakgrunder. De menar att om barn inte har språket, så kan de varken kommunicera med varandra eller med pedagoger. Jenny och Frida beskriver följande:
“Språket är största konflikten, när du inte har språket så är det svårt att förstå varandra. Det har jag sett som stora konflikt delen. Jag ser inte konflikter mellan barn annat än språkmässigt, språket är ju lite a och o. Hur förmedlas språket? Att man inte har en aning vad som förväntas av mig, vilket sätt jag ska vara och då gäller det att man behöver ha språket.
Konflikt är till en följd av språkbrister” (Jenny)
“Jag tycker att kommunikationsspråket har jättestor betydelse som har att göra med om det blir konflikter” (Frida)
Att konflikter är sammankopplade med kommunikation är även något som nämns i bakgrunden. Relationsskapande och kommunikation sker via språket både verbalt och icke-verbalt (jfr Hakvoort och Friberg 2020). Detta menar Hakvoort och Friberg (2020) att pedagoger behöver ha en god kommunikationsförmåga vid konflikthantering. Författarna beskriver vidare att en god kommunikationsförmåga hjälper pedagogerna att lyssna öppet och aktivt samt ha förståelse för att människor har olika sätt att kommunicera.
24
Martina och Ellen tar också upp att barnens brist i språket kan leda till att de under lekens gång puttar eller tar leksaker från andra barn, eftersom de inte kan kommunicera med ord för att förklara. Pedagogerna anser att det blir lätt hänt att konflikter uppstår när barn reagerar förhastat i handling. Martina och Ellen berättar:
“Barnen känner att de får snabbare handling i att rycka eller slå istället för att använda orden” (Martina)
“Kommunikation kan man säga att det är ett problem i konflikthantering.
För barn kan det ju vara svårt om de inte har språket på samma sätt, de är svårt att uttrycka sig och kunna berätta vad som har hänt. Så det kan ju bli en konflikt där, om man inte har språket” (Ellen)
Vi ser kopplingen till detta i Björk-Willén, Gruber och Puskás (2013) som menar att om man inte har det verbala språket för att förklara och uttrycka sig, så kan det leda till att konflikter uppstår. Om leken ska vara konfliktfri bör alla i leken tolka, förstå varandra och leken på samma sätt.
Samtidigt berättar rektorn att äldre barn kan ha olika uppfattningar om saker och ting som de också vill meddela eller argumentera för. Dessa uppfattningar kan krocka med varandra och därmed skapa konflikter.
“När barnen blir lite äldre så kan de både prata, visa och argumentera, då är det så att man kan ha olika uppfattningar på vad man ska göra och vad man ska leka, är det rollekar eller så. Det kan då bli konflikter” (Erik) 4.3.1 Kulturer och värderingar som kan krocka
Det som framkommit av några informanter är att olika kulturer i hemmet, bakgrunder och uppväxter kan krocka med den värdegrund som barn möter i förskolan. Pedagoger menar att barn kan ta ¨hemkulturen” som de har hemma till förskolan, vilket kan orsaka
kulturkrockar. Barnen som kommer från ett annat land har lärt sig hur man ska vara, bete sig samt klä sig. De har dessutom andra traditioner och en annorlunda matkultur. Synen på
25
kultur kan då vara olika när de möter nya kulturer i ett nytt land. Åsa och Jenny beskriver följande om hur det kan se ut på förskolan:
“Vissa kulturer krockar mycket med varandra, både hemifrån och de barnen får höra hemma och får höra något annat på förskolan” (Åsa)
“Man har inte förståelse för till exempel hur man ska vara klädd när man går ut” (Jenny)
Detta kan vi koppla till Hakvoort och Friberg (2020) som hävdar att allas olikheter och egenskaper bör respekteras och det ska finnas förståelse över att alla har olika sätt att uttrycka sig. Författarna menar att som förskollärare ska vara medveten om att
kommunikationssvårigheterna kan uppstå i den sociala interaktionen med andra på grund av kön, ålder och bakgrunder.
Enligt rektorn har de barn och föräldrar som har flyttat till Sverige kommit med andra kulturer och bakgrunder. Han menar att barn automatiskt inte smälter in i det nya samhället och den nya miljön, och att det kan uppstå väldigt många konflikter. Erik uttrycker på följande sätt:
“Det blir lätt konflikter i barngruppen, speciellt bland äldre barnen där det finns barn och vårdnadshavare från olika kulturer som har olika syn på saker och ting. Alltså att man har en annan uppväxt och bakgrund som barn och vårdnadshavare.”(Erik)
Detta är något som Björk-Willén, Gruber och Puskás (2013) också beskriver. Författarna menar att alla som verkar inom välfärdsinstitutioner, i detta fall förskoleverksamhet, utövar sin kompetens för att förstå de som har flyttat till Sverige och deras kulturer.
26
Frida berättar och ger ett konkret exempel utifrån sin erfarenhet på hur barnet kan
påverkas av familjens värdegrund samt det som samhället förmedlar och som barnet möter på förskolan och på olika digitala medier:
”Vi hade för 3 - 4 år sen en flicka som förmodligen var färgad av antingen samhället eller föräldrar, det vet jag inte om det var mot folk som var mörkhyade. Hon ville inte sitta bredvid dem, hon ville inte umgås med den här person som var mörkhyade. Det kan man kalla som konflikt. För de barnen blir ju, vare sig de vill eller inte vill så blir de påverkade av vad familjen har för värdegrund” (Frida)
4.4 Hur konflikter kan se ut i arbetet med vårdnadshavare
Gällande konflikter med vårdnadshavare menar de flesta informanterna också att språket är den största faktorn som leder till att konflikter uppstår. Detta på grund av missförstånd och avsaknad kunskaper om kulturen. Dock kan möten med föräldrar bli mer aggressiva än möten med barn. Missförståndet i kommunikation med vårdnadshavare kan till
exempel vara att föräldrarna med andra etniska bakgrunder inte förstår hur barnet ska vara klädd på vintern eller att de låtsas förstå informationen de fått från förskolan.
“Föräldrarna som kom från andra länder som är osäkra på språket, de låtsas att förstå. Det är ganska naturligt eftersom de inte kan språket, och där kan det uppstå missförstånd. Det kan handla om stora som små missförstånd.” (Erik)
“Det handlar mycket om missförstånd, de förstår inte att jag inte förstår dem och jag förstår inte att dem inte förstår mig. Språkliga konflikter, de förstår inte mig och jag inte dem.” (Jenny)
I tidigare forskning lyfter Lunneblad (2013) fram att kulturskillnader blir synliga i diskussioner om mat, kläder och barnuppfostran. Dessa kulturella skillnader kan leda till missförstånd i dialogen med vårdnadshavare. Författaren anser att ansvaret ligger på förskollärarna att tänka på hur de kommunicerar med vårdnadshavarna.
27
Det har även framkommit bland informanterna att det är svårt att förmedla all information till vårdnadshavarna, eftersom alla inte talar samma språk. Pedagoger menar att det är svårt att veta om vårdnadshavarna förstår den information som de har fått. Det kan exempelvis vara att föräldrarna inte förstår vad pedagoger vill förmedla, att det är viktigt att hålla tider i Sverige eller att de inte förstår vilka regler som gäller vid lämning och hämtning av barnet. Erik och Ellen uttrycker sig på detta vis:
“De inte förstår reglerna fullt ut, att man lämnat in barnet och hämta upp dem när de vill. Det blir ju längre dagar för barn. Barn ska vara på förskolan när föräldrarna är på jobbet.” (Erik)
“Med tider de har varit en annan, de har blivit svårt det här med, här i Sverige har vi lite viktigt med tider.” (Ellen)
Liknande tankar kan vi se hos Lunneblad (2013) som menar att föräldrar med annat ursprung kan ha svårt att anpassa sig till den svenska förskolan och dess rutiner.
Utifrån intervjuerna med några av informanterna visar det sig även att det kan uppstå konflikter bland vårdnadshavare som kommer från olika länder, som har olika kulturella bakgrunder. Detta kan medföra konflikter i förskolan, då vårdnadshavarna inte vill att deras barn ska leka med varandra. Erik och Ellen berättar att de har varit med om liknande situationer:
“Jag har till och med råkat vara med om att föräldrarna inte tycker om varandra för att man kommer från olika kulturer där man är i konflikt med varandra i de länderna” (Erik)
“Konflikter som jag mött, sinsemellan föräldrar som har varit från olika länder, föräldrar som har haft konflikter med varandra som har kommit från
28
olika länder, även ett och samma land och kanske haft lite olika kulturer”
(Ellen)
Vi har nämnt denna problematik tidigare i bakgrunden, att det kan finnas negativa inställningar mot invandrare bland föräldrarna i skolverksamheten, dvs. förskolan (jfr.
Lahdenperä, 2008). Med detta menar Lahdenperä (2008) att det kan finnas fördomar mot invandrarna inom föräldraverksamheten.
Enstaka informanter beskriver konfliktsituationer där vårdnadshavarna har haft en egen kulturell syn på hur man uppfostrar barnen, men också hur man behandlar olika människor beroende på kön. Vårdnadshavarna har inte samma förståelse kring hur man gör i Sverige, de bär med sig egna kulturella handlingar vilket kan leda till allvarliga och oacceptabla situationer. Ellen och Erik berättar på följande sätt:
“Det har ju varit lite såhär olika kulturer, lite grann kanske hur man uppfostrar barnen, vad man får göra och vad man inte får göra. Jag har varit med om att det förekom att föräldrarna agade sina barn.” (Ellen)
“Föräldrar med andra kulturella bakgrunder har kontaktat mig som har flera barn. Där körde det ihop sig att han inte litade på pedagogerna, inte litade på vad de sa och trodde att sina barn inte blir lyssnade osv. Mot mig var han då artig och trevlig, medan med kvinnliga var han ganska elak mot dem och lite hotfull, vilket kan ha att göra med kulturen” (Erik)
Enligt Hakvoort och Friberg (2020) handlar konflikter bland annat om oenigheter i föreställningar exempelvis olika åsikter, intressen eller tankar. Detta förstår vi i linje med Lahdenperä (2008) som att konflikter kan uppstå mellan pedagoger och föräldrar som har olika etniska bakgrunder. Farrell och Pramling Samuelsson (2018) beskriver också att bearbetning av den egna kulturen och förskolekulturen är en utmaning för invandrade familjer som kommer in i ett nytt samhälle.
29
4.5 Pedagogernas förhållningssätt
4.5.1 Närvarande pedagoger och att ha samsyn
I arbetet med mångkulturella konflikter i förskolan är alla informanterna överens om att det handlar om att vara närvarande och som pedagog vara lyhörd och lyssna på barnen.
När konflikter uppstår är det viktigt att pedagogerna visar förståelse för både barnen och konfliktsituationen. Trots att man som pedagog hanterar konflikter på olika sätt, så beskriver rektorn att man inte ska kränka barns integritet. Erik och Frida berättar nedanstående:
“Lyssna in barnen, bli inte hela tiden arg eller upprörd utan försöker förstå barnen och konflikter, att i lugnt och ro försöker reda på vad som hänt i en konflikt. Det är nog något som pedagoger försöker göra och tänka på. Men vi människor är olika och gör på olika sätt, en del vill vara tydligare än andra och det är inte heller fel. Det man behöver tänka på är att man inte ska kränka barn. Det handlar väldigt mycket om att lyssna på barn och förstå varför en konflikt uppstår.” (Erik)
”Vi ska se till att vi är närvarande och nära barn, så att vi kan lyssna och höra. Det kan hända någon gång att man inte får vara med oberoende vem man är, men ingen får ofrivilligt bli utesluten.” (Frida)
Enligt konfliktpyramiden av Cohen kan konflikthantering hanteras på olika nivåer, beroende på hur allvarliga konflikter är (jfr. Hakvoort och Friberg 2020). Utifrån
intervjuer med dessa pedagoger betonar de vikten av att vara närvarande och ha samsyn i arbetslaget. På detta sätt bidrar de till att förskolan blir en stöttande skolmiljö i enlighet med den första nivån av konfliktpyramiden. I den andra nivån betonas det att konflikter ska hanteras på ett konstruktivt sätt, med det menas att konflikter ska leda till utveckling för båda parter.
En av de intervjuade menar att pedagoger ska finnas som ett stöd i konflikten:
30
“Vi går inte in direkt som pedagoger i en konflikt, utan vi står lite tillbaka för att se om barnen kan på något sätt lösa denna konflikten. Vi ger dem en chans, för barnen lär sig om hur konflikter fungerar och hur de hanterar konflikter.” (Ellen)
Detta ser vi speglas i den tredje nivån i konfliktpyramiden som handlar om att pedagoger är som den tredje person som ska finnas i konflikten för att stödja parterna, när de varken via dialogen eller förhandlingen kan lösa konflikten själva. Detta ser vi ligger i samma linje med Killen, Ardila-Rey, Barakkatz och Wang (2000) forskning som visar att pedagogerna tror att små barn har förmågan att lösa konflikter på egen hand. Författare menar att konfliktlösning är en viktig faktor för barns sociala och moraliska utveckling.
Killen, Ardila - Rey, Barakkatz och Wang nämner också att konstruktiv konflikthantering hjälper barn att förvärva de sociala färdigheter och den moraliska omdömesförmågan.
Rektorn hävdar att förebyggande arbetet med konflikter handlar om att pedagoger har ett fungerande arbetslag. Han menar att det är viktigt att ha öppet klimat, att arbetslaget gemensamt diskuterar och reflekterar över olika situationer som uppstår i förskolan. En av pedagoger nämner att alla pedagoger arbetar utifrån de styrdokument som finns på
förskolan. Erik och Frida berättar på följande vis:
“Förebyggande handlar om att skapa en bra grupp, skapa en fungerande grupp. Det gör man genom att ha närvarande pedagoger som är medvetna om det här. Ju mer samsyn i arbetslag man har, desto större chans har man att skapa en fungerande grupp, så blir konflikter något sorts lärande.”
(Erik)
“Vad vi tycker är viktigt med läroplan som grund, t.ex. vad förskolans värdegrund egentligen är. Att man presenterar för alla, så alla blir
medvetna om det. Vi har även de åtta diskrimineringsgrunderna som vi ska jobba med, och det ingår ju etnisk bakgrund och kulturell mångfald. Att vi ska systematiskt jobba för att motverka exkludering på grund av hudfärg och sin sexuella läggning. ” (Frida)
31
Enligt Skolverket (2018) är förskolan en social och kulturell mötesplats som ska bidra till en ökad förståelse för värdet av mångfald. Detta lyfter även Farrell och Pramling
Samuelsson, (2018) dvs. att arbetslaget i förskoleverksamheten behöver ta initiativ och den tiden för att lyssna och lära sig av deras erfarenheter som dessa invandrade familjer har med sig.
4.5.2 Öppenhet och visa intresse
I intervjuerna har det framkommit att de flesta pedagoger betonar vikten av att vara öppen för arbetet med kulturell mångfald i förskolan, både när det handlar om barn och familjer med svenska som utländsk bakgrund. Åsa och Martina som arbetar på samma förskola berättar:
“Det kan även krocka mellan olika kulturer, då gäller att vi har öppna klimatet och alla är lika värda, vi ska inte trycka liksom på konflikterna utan vi är öppna, respektera alla, så här jobbar vi på vår förskola.” (Åsa)
“Ha ett interkulturellt förhållningssätt. Öppenhet inför alla människor, föräldrar, lyhördhet för de andras liv och bakgrund. Ha kunskap om det som behövs, har man inte kunskap så då blir det svårt” (Martina)
Detta är något som också nämnts i bakgrunden, att interkultur handlar om att visa respekt och öppenhet för förändringar (Farrell och Pramling Samuelsson 2018). Detta är en process som kräver att man har ett kritiskt tänkande. Att arbeta med ett interkulturellt arbetssätt innebär att pedagoger i förskolan arbetar med alla familjer, och beaktar deras kulturella och språkliga bakgrunder samt de erfarenheter som skapas genom mångfalden (jfr. Farrell och Pramling Samuelsson 2018).
Frida uttrycker sig också på samma sätt:
“Öppenhet mot olikheter är väldigt viktigt i min yrkesroll, att inte döma utan öppna upp för olikhet kan vara något bra. Att man behöver kunskaper hela tiden runt det.” (Frida)
32
Samtidigt beskriver en förskollärare från en annan förskola att det är viktigt att som pedagog visar intresse för och tar vara på andras kulturer. Detta för att kunna lyfta upp i barngruppen att olikheter är något positivt. Förskollärare i intervjun menar att barnen ska vara medvetna om vad andra kulturer innebär till exempel att man genom olika
uttrycksformer lär sig vilka högtider som firas, vilket språk som talas och var andra barn kommer ifrån. Ellen berättar nedan:
“Att vi visar intresse från oss, att vi är intresserade av deras kultur, deras språk för det gör också att vi får en bättre kontakt. Vi personal och föräldrar får en bättre kontakt om vi sätter in i deras omgivning, deras situation, det gör ju att de kan vara öppnare mot oss också. Då känns det som man inkluderar familjen på ett bättre sätt.” (Ellen)
Liknande tankar kan vi se hos Ellneby (2007) som beskriver att mångfald är något positivt laddat. Om barnen får lära sig om mångfald kan de stå emot fördomar och rasism. Genom mångfald lär barn sig att människor är olika.
4.5.3 Förskolepersonal som resurs för konflikthantering
I intervjuerna framkom det att det i förskolan kan finnas barn och pedagoger som är från samma land, delar samma kultur och talar samma språk, dessa pedagoger och barn är en tillgång för att kunna kommunicera och skapa förståelse för varandra. Med hjälp av olika resurser kan pedagogerna förtydliga och stärka barnens modersmål samt reda ut
språkkonflikter som uppstått i barngruppen. Erik och Martina berättar följande:
“De resurserna vi har, det är vi själva. Det är de arbetslag som finns.
Resurserna är pedagogernas kunskaper. Vi ska berika barn som jag har sagt många gånger genom andra språk, andra böcker, kulturer och upplevelser.
Det begreppet tycker jag att det också ingår i mångfalden.” (Erik)
“Bra att använda kollegor. Utnyttja de kollegor som pratar barnens
hemspråk, använda de språkkunskaperna till exempel somalisk kollega kan informera på somaliska. Vi hjälps åt varandra i personalen.” (Martina)
33
Pedagoger med en annan etniska och kulturell bakgrund som talar samma språk anses vara en tillgång för förskolan. Detta överensstämmer med Björk-Willén, Gruber och Puskás (2013) som skriver, att pedagoger som har en annan etnisk bakgrund, anses vara mer kompetenta än de svenska medarbetarna inom ramen för välfärdsinstitutioner. Dessa pedagoger anses ha kulturkompetens för att förstå och ta emot barn och föräldrar med utländska bakgrunder. Arbetsuppgifterna kan bland annat handla om att informera och förklara det som är aktuellt i verksamheten samt med hjälp av tolk utjämna missförstånd och konflikter mellan den enskilde individ och välfärdsinstitution. Pedagoger med utländsk bakgrund besitter även kunskaper om kulturer, både den egna kultur och den svenska kulturen som de sedan kan förmedla till andra kollegor och de invandrade föräldrarna (Björk-Willén, Gruber och Puskás 2013).
34
5. Diskussion
Denna studie började med att vi båda delade en förundran om huruvida konflikter förekommer i mångkulturella förskolor. Vår förundran utvecklades vidare som vi sedan ställde oss en fråga om hur pedagoger uppfattar arbetet med mångfalden och hur de
bearbetar konflikter som uppstår i mångkulturella förskolor. Därför blev vårt intresse att ta reda på hur pedagogerna arbetar med konflikthantering i mångfalden som finns i
verksamheten. Syftet med denna studie blev således att öka kunskapen om
konflikthantering inom mångkulturell förskola. Med denna studie ville vi först belysa hur pedagogerna definierar begreppet kulturell mångfald i förskolan. Sedan ville vi lyfta fram vilka erfarenheter av mångkulturella konflikter pedagogerna har, samt pedagogernas förhållningssätt för att hantera konflikter ute i förskoleverksamheten.
Nedan kommer vi att diskutera vad vi har kommit fram till i resultat och analysavsnittet i relation till litteratur och tidigare forskning. I denna avslutande del kommer vi även diskutera genomförande av vår studie i en metoddiskussion, där vi kommer diskutera hur vi har gått tillväga, vilken metod vi valt att använda och vilka svårigheter vi har mött i arbetet med denna studie.
5.1 Pedagogernas tolkning av begreppet kulturell mångfald i förskolan
Genom intervjuerna vi har gjort med förskollärare samt en rektor kom vi fram till att alla uppfattar och förstår mångfald och kulturell mångfald som begrepp på liknande sätt.
Mångfald och kulturell mångfald handlar enligt de flesta om att arbeta för att förena andra etniska bakgrunder som barnen och deras familjer har, samt ta del av och berika de
kulturer de bär sig in i den svenska förskolan. SOU (1997:157) menar att mångfaldens betydelse presenteras i förskolans värdegrundsarbete och att kulturell mångfald synliggör olikheter mellan människor, både etnicitet, tradition och kulturer. Några informanter betonar svenska kulturer också är olika i sig och att kulturer visar sig i barnets identitet och tillhörighet oavsett etnisk bakgrund. Enligt Skolverket (2018) ställer samhället höga
35
krav på människors kompetens att acceptera och förstå de värden av kulturell mångfald samt att skolan arbetar för att bidra till att öka barns förståelse för mångfalden.
5.2 Vilka erfarenheter av konflikter har pedagogerna som arbetar i mångkulturell förskola?
Det framgår genom intervjuerna att konflikter är något som uppstår dagligen i
förskoleverksamheten. Utifrån resultatet har det framkommit att konflikter som uppstår i samband med kulturell mångfald i förskolan handlar om brist i kommunikationsspråket som leder till missförstånd. Enligt Hakvoort och Friberg (2020) kopplas konflikter ihop med hur vi kommunicerar sinsemellan. Det har framkommit i intervjuerna att dessa språkliga missförstånd handlar om små konflikter där barn sliter leksaker ur varandras händer. Det tycks som att det ofta är på grund av att barn inte har språket, som de saknar både förmåga att leka och den sociala kompetensen att fungera i gruppen. Vi kan tänka oss att det kan vara ett dilemma för pedagoger att systematiskt arbeta med kulturell mångfald, då fokus ligger på att utveckla barnets kommunikationsspråk istället. Detta dilemma ser vi även i arbetet med föräldrasamverkan.
5.2.1 Konflikt i barngrupper
Konflikter som uppträder i barngruppen sker ofta som det nämnt tidigare i barnets sociala interaktion genom lek. Björk-Willén, Gruber och Puskás (2013) beskriver att när barn inte har språket som de kan förklara och uttrycka sig i leken kan det leda till konflikter.
Författarna menar att det är viktigt att barnen i leken kan tolka och förstå varandra för att motverka konflikter. En annan konflikt som vi också kan se i vårt resultat är att olika kulturer kan krocka i förskolan. Enligt informanterna kan olika värderingar förekomma i konflikter. De menar att barnen kan ta med sig hemkultur och värderingar till förskolan som kan krocka med förskolans kultur och värderingar. Ett konkret exempel utifrån intervjuer vi har gjort visar att barnet kan bli påverkad av sina föräldrar, som handlar om vem barnet inte ska umgås med på grund av sin etniska bakgrund. Utifrån denna
observation förefaller det viktigt att pedagoger snabbt uppmärksammar och tar itu med
36
sådana situationer. Pedagogerna tar på så sätt ansvar för att bearbeta barnets värderingar genom att tydlig visa för barnet att olikheter är något bra. Hakvoort och Friberg (2020) menar att olikheter och individens personligheter ska respekteras.
5.2.2 Konflikt som uppstår i föräldragruppen
Det visade sig att konflikter i samarbete med föräldrar och vårdnadshavare precis som inom barngruppen ofta beror på kommunikationssvårigheter. Konflikter kan förekomma i form av att föräldrarna kommer från andra länder och inte har språket kan låtsas förstå informationen som förmedlas i förskolan. Exempelvis tider för hämtning och lämning har de flesta informanterna poängterade att det har lett till konflikter i form av missförstånd.
Vi kan se en koppling till Lunneblad (2013) som anser att föräldrar med andra etniska bakgrund har svårt att anpassa sig till förskolans rutiner. Utifrån vårt resultat tycker vi att det kan vara svårt att se om föräldrarna förstår eller inte förstår den informationen
pedagogerna förmedlar. Sedan är inte alla föräldrar öppna för förändring, vilket kan vara ett problem för pedagogerna som arbetar med mångfalden. Därför anser vi att det kan vara bra att ha många djupa och kontinuerliga samtal med föräldrar som de får den tid de behöver för att berätta om sina erfarenheter och sin bakgrund. Det tycker vi kan vara ett sätt att skapa starkare relation och vinna föräldrarnas förtroende.
5.3 Hur arbetar förskollärare med mångkulturella konflikter?
Med utgångspunkt i vårt resultat och vår analys ser vi att våra informanter betonar vikten av pedagogernas närvaro. Det är viktigt att som pedagoger vara lyhörda, lyssna och ha förståelse för kulturell mångfald, när konflikter uppstår. De flesta av de intervjuade förskollärarna nämnde hur viktigt det är att låta barn lösa konfliktsituationer själv, utan att som pedagog gå in och lösa åt dem. I resultat och analysavsnittet har det även framkommit att det är betydelsefullt att vara öppen, visa engagemang och intresse i barngruppen, föräldragruppen och arbetslaget, när man arbetar med kulturell mångfald i förskolan. Vi ser kopplingen till Hakvoort och Friberg (2020) som nämner att de sociala relationerna och den sociala kompetensen understöds av skolverksamheten. Detta innebär att konflikter inte förekommer på grund av att skolan är en öppen miljö. Med detta resultat anser vi att
37
det är viktigt att pedagoger har en översikt över barngruppen och ser vad som pågår i barnens samspel med varandra. Enligt de intervjuade pedagoger i denna studie ska pedagoger vara avvaktande vid konfliktsituationer, på så sätt skapar man förutsättningar för barn att lära sig hur de hanterar konflikter själva. Killen, Ardila-Rey, Barakkatz och Wang (2000) beskriver att konfliktlösning är en viktig aspekt för barns utveckling. Vi ser även att det är betydelsefullt att pedagoger visar engagemang och intresse i arbetet med barn samt i samarbetet med föräldrar, detta anser vi att man kan skapa en förtroendefull relation i arbete med kulturell mångfald i förskolan.
5.4 Metoddiskussion
Val av datainsamlingsmetod var att intervjua förskollärare och rektor verksamma i de förskolor vi varit på praktik. Detta bidrog till fungerande samtal, som resulterade i sin tur i att informanterna utförligt kunde berätta om sina erfarenheter angående konflikter och konflikthantering i mångkulturella förskolor. Informanterna som vi intervjuade visade sig ha goda erfarenheter av arbete i olika mångkulturella förskolor vilket ökar studiens
trovärdighet. Enligt Denscombe (2018) kan intervjuaren återgå till informanterna med data och fynd för att kontrollera trovärdigheten i data. Detta kan leda i sin tur till den faktiska träffsäkerhet och intervjuarens förståelse kan bekräftas eller förbättras av dem vars åsikter, synpunkter och erfarenheter studeras. Vi har inte gjort detta, men anser att det faktum att vi känner interformanterna sedan tidigare och till viss del är bekanta med de aktuella förskolemiljöerna minskar möjligheten för eventuella missförstånd.
Denscombe (2018) skriver att pålitlighet handlar om att forskningen ska återspegla tillvägagångssättet och beslut som andra forskare kan se och bedöma, när det gäller i vilken mån de utgör ansedda tillvägagångssätt och rimliga beslut. Under utförandet av detta arbete har vi fått handledning av vår handledare och andra studenter i klassen, vilket inneburit att vårt arbete kontinuerligt har utsatts för validering och granskning.
Vår tanke var att intervjuerna skulle ske på plats, men på grund av pandemin fick vi inte komma ut till förskolorna för att genomföra intervjuer. Intervjuerna genomfördes istället
38
via digitala verktyg, dvs. samtal via mobiltelefonen eller via videosamtal. Den positiva aspekten som vi insåg med intervjuer via digitala verktyg är att dessa inte behöver äga rum på ett visst ställe, vilket kan upplevas vara smidigare. Enligt Denscombe (2018) kan nackdelen med intervjun via digitala verktyg vara svårigheter med utebliven direktkontakt med informanterna, dvs. ansiktet mot ansiktet, därför kan validiteten i data påverkas negativt. Författaren menar att intervjuer baseras på vad människor säger snarare än vad de gör, det är alltså informanternas bild av sanningen som blir intervjuernas resultat. Trots omständigheten som uppstod lyckades vi genom intervjuer via digitala verktyg samla in relevant information för vår studie.
Vår ambition var också att få tag i minst två verksamma rektorer i vår intervjustudie för att få större perspektiv om hur ledningen i förskolan arbetar med mångfald och kulturell mångfald. Dock blev det inte av, då vi bara fick intervjua en rektor på grund av att de andra rektorerna som vi tog kontakt med var upptagna eller sjuka.
5.5 Slutsatser
Utifrån det vi har kommit fram i vår studie påpekade förskollärarna som medverkade i vår intervju att de känner att pedagoger behöver ha mer kunskap och kompetens om olika kulturer. Vi anser därför att fortbildning inom mångfald och kulturell mångfald behövs, för att öka pedagogernas kompetensutveckling. Genom ökade möjligheter för pedagoger att fortbilda sig skulle de bli bättre rustade med en ökad kunskap om och förståelse för olika kulturella skillnader som finns i förskolan. Dock kräver det att pedagoger får tid till det, men detta anses samtidigt vara ett stort dilemma, det vill säga att pedagoger inte har tillräckligt med tid.
Avslutningsvis anser vi att syfte och frågeställningar till studien har blivit besvarade.
Genom denna studie har vi fått ökad kunskap och djupare förståelse för hur förskollärarna
39
arbetar med konflikter i mångkulturella förskolor och hur dessa konflikter kan se ut i förskoleverksamheten.
40
Referenslista
Björk-Willén, P., Gruber, S. & Puskás, T. (red.) (2013). Nationell förskola med mångkulturellt uppdrag. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. 3. uppl., Malmö: Liber AB
Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. (Fjärde upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Ellneby, Y. (2008). Pedagoger mitt i mångfalden: att möta barn från andra kulturer i förskolan. Stockholm: Sveriges utbildningsradio.
Farrell, A. & Pramling Samuelsson, I. (red.) (2018[2018]). Mångfald i tidiga åldrar:
interkulturellt lärande. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.
Friberg, B. & Hakvoort, I. (red.) (2020). Konflikthantering i professionellt lärarskap.
(Fjärde upplagan). Malmö: Gleerups.
Bouakaz, L & Taha, R (2018) ¨Det är deras dröm - inte min! ¨ Om en tonårings kamp i en mångkulturell miljö. I Kästen Ebeling, G. & Otterup, T. (red.) En bra början: mottagande och introduktion av nyanlända elever. (Andra upplagan, reviderad). Lund:
Studentlitteratur.
Killen, M., Ardila-Rey, A., Barakkatz, M., & Wang, P. (2000). Preschool teachers’
perceptions about conflict resolution, autonomy, and the group in four countries: United States, Colombia, El Salvador, and Taiwan. Early Education and Development, 11, 73–
92. Tillgängligt på internet: https://www-tandfonline-
com.proxy.ub.umu.se/doi/pdf/10.1207/s15566935eed1101_5?needAccess=true (Hämtad:
2020-12-01)
