INFLUENCERBARNET PÅ INSTAGRAM
En deskriptiv studie som
undersöker fenomenet: Barn som exponeras på influencers sociala
medier i marknadsföringssyfte
Felicia Jerner & Tove Sandberg
Abstract
This study explores the phenomenon of children being exposed on social media by influencer mothers and how to regulate the usage of children for marketing purposes. With a mixed methods study, authors aim to see if the existing regulations are adequate to what the possible consequences could be, when being exposed on social media at an early age on commercial accounts. The study focuses on Swedish influencers and children as well as the existing swedish laws and regulations, with the new French law as an eye opener in recognizing the phenomenon as an issue. Influencers posting pictures of their children online becomes more and more popular, and more often than not the children involved in the pictures are often too young to know exactly what the implication might be. A lot of the time these pictures also lead to income for the influencers which then means that the children themselves become a part of their parents' businesses as marketing. This is where the issue of child labour comes to be a problem, how do we know what is childlabour in this instance, and how do we protect these children from going into it?
The study shows that there is a need for further research. Regarding the existing regulations of child labour, the study presents a need to define them in a more adequate way to work guiding for parents on social media.
Förord
Först och främst vill vi tacka vår fantastiska handledare Karin Danielsson som under arbetet funnits som stöd och väglett oss på den ibland väldigt krokiga vägen. Vi vill också tacka varandra för det goda samarbetet som vi haft under hela arbetets gång, vad hade vi gjort utan varandra? Tack Umeå universitet och alla involverade i programmet Digital medieproduktion.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 5
1.1 Användandet av sociala medier ... 5
1.2 Influencers i sociala medier ... 6
1.3 Syfte och Frågeställning ... 6
2. Bakgrund ... 7
2.1 Psykisk ohälsa och sociala medier ... 7
2.2 Frankrikes nya lagstiftning ... 8
2.3 Instagram ... 9
3. Relaterad forskning ... 11
3.1 Sharenting ... 11
3.2 Barns rätt till integritet ... 12
3.3 Barnkonventionen och barnarbete ... 12
3.4 Digitalt entreprenörskap ... 14
4. Metod ... 16
4.1 Urval ... 16
4.2 Netnografisk observationsmetod ... 18
4.3 Expertintervjuer ... 20
4.4 Enkäter ... 21
4.5 Forskningsetiska principer ... 21
4.6 Metodreflektion ... 22
4.7 Analysmetod ... 23
5. Resultat ... 24
5.1 Om barnets medverkan är barnarbete ... 24
5.2 Möjliga negativa följder av barnets medverkan ... 27
5.3 Skyddandet av barn i sociala medier ... 28
5.4 Samtalet idag kring fenomenet ... 29
6. Analys ... 31
6.1 Att reglera medverkan som barnarbete ... 31
6.2 Barnets integritet ... 32
7. Diskussion ... 34
1. Inledning
Vi lever idag i en värld där internet är en stor del av vår vardag, enligt Svenskarna och Internet (Digitalt utanförskap, 2020) är 95% av Sveriges befolkning aktiva internetanvändare år 2020.
Många av oss äger smartphones, surfplattor, datorer eller andra typer av elektronisk utrustning som har tillgång till internet. Internet och sociala medier har blivit underhållning precis som TV och radio har varit i många generationer. Med hjälp av internet har vi nu tillgång till det allra mesta bara några klick bort, vi kan använda Google för att söka information, Youtube och en uppsjö av andra streamingtjänster för att se på videoklipp, filmer, TV program, serier och liknande, vi skapar nya vänskaper och håller kontakt med familj och vänner genom Facebook, Instagram m.fl. något som har blivit extra viktigt för oss i den pandemi vi befinner oss i just nu.
I våra flöden på Instagram kan vi se många bilder med små barn som gör gulliga saker. Det kanske till och med är så att vi kan känna igen dem då de frekvent syns via sina föräldrars kanaler. Barnen som är alldeles för unga för att själva skapa och dela innehållet blir istället en del av förälderns, ibland väldigt offentliga profil. Detta medför att det är en stor publik som tar del av dess liv och lär känna dessa små individer. De är, tills de är kompetenta nog att skapa sig en uppfattning om sin egen identitet och sociala medier helt ovetande om möjliga konsekvenser.
1.1 Användandet av sociala medier
Internet och sociala medier används idag av en stor del av befolkningen, enligt en rapport utförd av internetstiftelsen Svenskarna och Internet (Sociala medier, 2020) under 2020 kan man se att användningen av sociala medier i början av året var uppe i 87%, pandemin har dessutom bidragit till en ökning av användandet då det under det tredje kvartalet steg till 89%.
Detta är en ökning på hela 7 procentenheter från året innan.
Sociala medier beskrivs enligt NE (Sociala medier, u.å) som en variant av kommunikationskanaler där användarna kommunicerar direkt med varandra och som skiljer sig från massmedia då innehållet som delas på dessa kanaler är skapade av de som använder sig av dem, till skillnad från till exempel radio och tv som skapas av en specifik sändare. Till största del är sociala medier ägda av stora företag som tillhandahåller servrar och tjänster till användarna, men det är användarna själva som styr över innehållet och vad som publiceras i dessa medier (NE, Sociala medier, u.å).
När man talar om sociala medier finns ett antal olika att välja mellan, men de allra vanligaste innebär Facebook, Instagram, Snapchat och Twitter. Den tidigare nämnda rapporten (Svenskarna och Internet, Sociala medier, 2020) visar på att Facebook i dagsläget är den mest använda sociala plattformen, den följs vidare av Instagram därefter Snapchat.
Insamlad data visar dock på att om ökningen av Instagrams användande fortsätter på samma sätt som de senaste åren kommer Instagram som social plattform vara större än Facebook inom tre år.
1.2 Influencers i sociala medier
Influencer grundar sig i engelskans betydelse påverkare och beskrivs enkelt som en inspiratör eller motivatör. Tanken bakom en influencer är att denne ska motivera andra till att köpa varor och tjänster vilket bidrar till att man också kan tolka en influencer som en typ av säljare (Framtid, u.å). I dag ser man ofta influencers på sociala medier, exempelvis Instagram, där de blir betalda av företag för att lägga ut bilder eller händelser där de marknadsför en eller flera produkter till en grupp följare för att med hjälp av deras inflytande påverka andra (Wikipedia, 2021). Influencers kan dels vara den vardagliga människan som inom specifika intressen eller områden skaffat en stor följarskara på sociala medier, eller så kan det vara en person som redan innan är känd genom exempelvis sport, musik eller film och därmed har en stor mängd personer som följer (Quesenberry, 2020). Enligt Quesenberry (2020) är influencer-marketing dessutom den snabbast växande marknadsföringsmetoden, globalt använder 93% av yrkesverksamma kommunikatörer sig av den. Forskning via Edelman’s Trust Barometer visar att 63% av konsumenterna litar mer på det en influencer säger om ett varumärke än vad varumärken säger om sig själva. Att följarna kan relatera till influencern anges vara av större vikt än influencers popularitet när det handlar om att attrahera följare (Quesenberry, 2020).
1.3 Syfte och Frågeställning
Syftet med den här studien är att undersöka och beskriva fenomenet att barn som exponeras på influencers sociala medier i marknadsföringssyfte. Studien utforskar likaså vilka regleringar som existerar idag för att skydda barn på sociala medier i Sverige, eller ifall man bör se över och förbättra dessa.
För att ges möjlighet till att undersöka detta tar vi hjälp utav följande frågeställningar:
• Vad handlar fenomenet “Barn som exponeras på influencers sociala medier i marknadsföringssyfte” om?
• Hur kan man skydda barn som exponeras i kommersiella konton?
Detta görs för att öka förståelsen för fenomenet i sig, men även för att väcka tankar för möjlig vidare forskning, kring vad som kan ske för ett barn som i väldigt tidig ålder blir exponerad för ett stort följarantal.
2. Bakgrund
2.1 Psykisk ohälsa och sociala medier
Denna del fokuserar på psykisk ohälsa som begrepp mer allmänt för att skapa en förståelse av innebörden, mer än att kartlägga forskningen kring ämnet. Därmed har valet gjorts att enbart söka information bland myndigheter och organisationer som arbetar med ämnet.
2.1.1 Psykisk ohälsa
För att förstå vad psykisk ohälsa innebär bör man också ha en förståelse för psykisk hälsa.
Folkhälsomyndigheten (2021) förklarar psykisk hälsa som tre olika tillstånd, psykiskt välbefinnande, psykiska besvär och psykiatriska tillstånd, där psykisk ohälsa blir ett samlingsbegrepp för de två sistnämnda då dessa båda är ohälsosamma tillstånd men har olika svårighetsgrad och varierar i längd.
Om man befinner sig i ett psykiskt välbefinnande tillstånd kan man kontrollera och balansera sina känslor, både positiva och negativa. Man ska bland annat klara av att utveckla relationer samt känna lycka och njutning. De menar på att psykiskt välbefinnande är en grundsten för att kunna övervinna livets svårigheter och motgångar. Psykiska besvär där symptomen är ett resultat av vanliga påfrestningar, försvinner för det mesta när påfrestningarna lättat och situationen man befunnit sig i blivit bättre. Dock finns det besvär som är ihållande och kan leda till att vardagen försvåras. Symptomen som kan uppstå vid dessa situationer kan handla om sömnbesvär, nedstämdhet och oro, men också mer kroppsliga besvär såsom huvudvärk, magont och yrsel. Därefter har vi psykiatriska tillstånd som innebär diagnostiserad psykisk ohälsa där flera olika symptom håller i sig under en längre tid och bidrar till en nedsatt funktionsförmåga (Folkhälsomyndigheten, 2021).
World Health Organization (WHO, 2018) förtydligar att psykisk hälsa är en del av hälsa i stort, utan psykisk hälsa fungerar inte hälsa. De beskriver psykisk hälsa som ett komplett välbefinnande där fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande krävs och inte enbart avsaknaden av sjukdomar och övrig ohälsa. Psykisk hälsa handlar alltså om mer än bara bristen på psykisk ohälsa.
2.1.2 Digitalisering i förhållande till psykisk ohälsa
Den ideella välgörenhetsorganisationen Mind arbetar för psykisk hälsa och har sammanställt en kunskapsöversikt (Mind, u.å) vad gäller ungas välmående i en digital värld.
Kunskapsöversikten inleder med att beskriva hur dagens digitalisering har bidragit till att allt fler upplever psykiska besvär. Användandet av digitala medier bland unga är en balansgång där ett begränsat användande kan ha en positiv påverkan av den psykiska hälsan i jämförelse med de som inte använder sig utav digitala medier över huvud taget. Dock ser man också att överkonsumtion leder till till ett lägre välbefinnande. De förklarar vidare att man inte riktigt kan avgöra vad som är anledningen till att det är så. Antingen ligger det ökade användandet av digitala medier bakom lägre välbefinnande, eller så är det tvärtom. Det finns däremot antaganden gjorda som visar på att symptom såsom minskad sömn och motion som följd av ett högre användande av digitala medier kan vara den bakomliggande orsaken till psykisk ohälsa.
Det finns också fördelar med digitala medier menar rapporten (Mind, u.å) som visar på att unga som lider av psykisk ohälsa kan vända sig till medier för att söka stöd och hjälp till deras problem, men det finns också en baksida med detta där denna ohälsa normaliseras och man riskerar att förvärra sitt självskadebeteende genom att hamna i fel sammanhang. Rapporten (Mind, u.å) visar att det främst är flickor och kvinnor som påverkas negativt när det kommer till användning av digitala medier.
Det framkommer att psykisk ohälsa hos unga är en hög prioritet i samhället och i en tidigare rapport framtagen av Mind visar statistiken på att den självupplevda psykiska ohälsan har ökat i Sverige bland yngre människor. Viktigt att notera är även att fler faktiskt också söker hjälp för sina symptom (Mind, u.å).
2.2 Frankrikes nya lagstiftning
Under april månad 2021 träder en ny helt världsunik lag i kraft i Frankrike som är till för att skydda unga och barn, vilka arbetar som influencers på olika digitala plattformar. Lagen riktar sig främst mot föräldrar och vårdnadshavare som använder sina barn på sociala medier i ett ekonomiskt syfte och om den inte följs kan dessa föräldrar straffas med höga böter eller fängelse i upp till fem års tid (Guillou, 2021).
Guillou (2021) beskriver att det i dagsläget är många barn och unga som vill bli influencers
BBC News (2020) tar upp hur denna lag vill fastställa att barn under 16 år inte ska behöva arbeta över ett visst antal timmar i veckan, samt att delar av inkomsten skall skyddas från föräldrar eller vårdnadshavare i ett bankkonto som de själva får tillgång till vid 16 års ålder.
Denna förändring skall bidra till att de placeras under samma skydd barn som arbetar som modeller och skådespelare har idag i Frankrike.
Vidare beskriver Küchler (2020) att det utöver detta skall det även tillkomma en trygghet i att kunna bli bortglömd på sociala plattformar, med det menar man att plattformarna ska ta bort allt material på personen i fråga ifall de ber om det. Det kommer att krävas mer än att föräldrarna/vårdnadshavarna endast diskuterar med barnen ifall de vill ställa upp, lagen säger att både föräldrar/vårdnadshavare och företag som vill använda sig av barn på sociala medier som en inkomstkälla måste tillfråga franska myndigheter. Detta betyder inte att det är förbjudet att lägga upp bilder på sina barn, mer att man måste få ett godkännande av franska myndigheter ifall man vill skapa kanaler för barnen som genererar en inkomst.
I ljuset av denna lagstiftning, ämnar studien att behandla de svenska föreskrifter som finns för minderårigas arbetsmiljö, för att se om de är applicerbara på den typ av arbete som genomförs när barn medverkar i kommersiella inlägg på sociala medier.
2.3 Instagram
Instagram är en social plattform där dess användare kan skapa innehåll i form av bilder eller videos och sedan dela innehållet till sina följare. Applikationen har en mängd olika funktioner som ger användarna verktyg att skapa kreativt innehåll. Denna plattform har sedan lanseringen 2010 kommit att växa till en av världens största. Globalt har den över en miljard aktiva användare i månaden och dagligen ligger siffran på 500 miljoner aktiva användare (Quesenberry, 2020). År 2012 köptes Instagram av Facebook (Kederstedt, 2012). Detta möjliggjorde en ökad integration mellan plattformarna och underlättade användningen för både dess användare samt företag (Quesenberry, 2020).
I och med att Instagram vuxit sig större har även ordningen i användarens flöde förändrats, från att ha följt en kronologisk ordning i tid för uppladdning används nu en algoritm som ger ett ökat krav på interaktivitet för att synas (Quesenberry, 2020). En engagerad följarskara är nyckeln till framgång på plattformen och användning av olika funktioner på plattformen ökar chanserna att nå en bredare publik (Instagram, engage, u.å). Det blir därmed ett ökat krav att engagera sina följare och bygga en stadig gemenskap kring sin profil för att bibehålla sin aktualitet.
Sett till Sverige kan man i den årliga rapporten, Svenskarna och Internet (2020) läsa att Instagram är den plattform som vuxit mest sedan 2019 i antalet dagliga användare, från 39%
år 2019 till 50% 2020, hela 11 procentenheter. Idag är det därmed hälften av internetanvändarna som använder Instagram på daglig basis. Denna undersökning visar också att det är fler kvinnor än män på applikationen. 61% av kvinnorna har angett att de använder instagram dagligen, motsvarande männen som ligger på 40%.
Denna studie baseras på datainsamling från två av plattformens olika funktioner, händelser och inlägg. “Händelser” är en funktion som tillåter användaren att snabbt och enkelt dela foton och videoklipp. I dessa är det möjligt att lägga till interaktiva funktioner, såsom frågeställningar och omröstningar, vilka underlättar interaktionen med följarna. Utöver dessa erbjuder den även funktionen att svara på en händelse via Instagrams meddelandefunktion
“direktmeddelande”. Händelser är tillgängliga i 24 timmar men kan sparas i användarens höjdpunkter som sedan finns tillgängliga via användarens profil (Instagram, stories, u.å).
“Inlägg” hänvisar till de bilder användaren lägger upp i sitt flöde. Har användaren en privat profil dyker inlägget endast upp för dennes följare och en öppen profil möjliggör en större spridning på plattformen eftersom bilderna är tillgängliga för samtliga användare.
Funktionen “utforska” ger användaren ett flöde av innehåll som är baserat på de inlägg som gillas och de konton som följs. Det finns därtill kategorier för innehåll som användaren kan vara intresserad av att bläddra igenom och en uppdatering av sidan gör att flödet fylls på med nytt innehåll att utforska (Instagram, search and explore, u.å).
3. Relaterad forskning
I kapitlet relaterad forskning presenterar studien ett antal fokusområden som forskats kring i koppling till fenomenet som behandlas. Detta för att skapa en djupare förståelse för ämnet samt bygga en grund för den kvalitativa studiens resultat och analys. Kapitlet hanterar både relaterad forskning kring fenomenet, samt den franska lagstiftningen.
3.1 Sharenting
Sharenting är benämningen för föräldrar som delar med sig av barnets uppväxt via bilder, videos och statusuppdateringar på digitala plattformar. Tidigare forskning visar på en ökande trend och att delningen ibland startar redan innan barnet är fött (Blum-Ross & Livingstone, 2017).
Blum-Ross & Livingstone (2017) undersöker hur delandet av bilder och information av ens barn handlar om självrepresentation och hur delar av barnets liv därmed automatiskt tillgängliggörs i det offentliga rum som internet är. Sharenting kan motiveras av viljan att dela med sig av föräldraskapets alla sidor, för att på så sätt skapa ett digitalt community där en kan finna lärdom och stöd. Fenomenet är dock inte helt riskfritt och många ifrågasätter riskerna det kan föra med sig och hur det kan vara en fråga om att inte respektera barnets rätt till integritet.
3.1.1 Krocken mellan föräldrars och barns rättigheter
Stacey Steinberg, amerikansk forskare och professor i juridik, har i sin studie “Sharenting:
Children's Privacy in the Age of Social Media” (2016) diskuterat fenomenet sharenting. Hon skriver bland annat om problemen som kan uppstå. Ett av dessa är krocken mellan föräldrars yttrandefrihet samt rätt att kontrollera barnets uppväxt, och barnets rätt till privatliv och skydd av integritet, vad som blir svårt är att avgöra vilket som är viktigast. Föräldrar agerar i regel beskyddare för barnen, i digitala miljöer rör det sig ofta om att öka förståelse kring hur man säkert rör sig i sådana, samt att sätta begränsningar i exempelvis appar för att kontrollera vart de rör sig, vilken typ av innehåll de kommer åt och hur länge de använder apparna. Allt detta i ett försök att göra digitala miljöer så säkra för ett barn som möjligt, beskydda dem från exempelvis cybermobbning och andra möjliga skaderisker.
Vidare beskriver hon i studien (Steinberg, 2016) att föräldrar förväntar sig att skolor, organisationer, kamratgrupper och andra typer av grupper tar kontakt med dem för att fastställa och få godkännande kring huruvida de anser att det i sin ordning att bilder läggs upp på barnet i fråga, ifall detta inte görs sker det många gånger en efterfrågan av föräldrar att rätta till problemet och ta bort bilderna. Samtidigt som detta sker kan dom själva publicera mängder av bilder på barnet i sina egna digitala kanaler utan att kanske ens tillfråga ett godkännande.
Hon påstår att vare sig det är med mening eller inte kan detta beteende skada barnet. Att människor delar med sig så mycket av barns liv menar hon kan handla om en möjlighet att knyta an, skapa gemenskap och hitta stöd hos andra.
3.2 Barns rätt till integritet
Elin Ulfhammer (2016) undersöker i sitt examensarbete på juristprogrammet vilka möjligheter och rättsliga medel som finns för ett barn som känner sig kränkt av vårdnadshavarens exponering av dem via sociala medier. Problemet som finns beskrivs ligga i att barnet inte ses som en fullvärdig människa och antas att inte kunna fatta rationella beslut, eftersom de ej besitter den kunskap eller erfarenhet som en vuxen människa gör. I studien beskrivs förhållandet mellan de två enligt Rädda barnens ungdomsförbunds teori om åldersmaktsordningen vilket handlar om att de vuxna är med makten och resurser de besitter, överlägsna barn. Hon beskriver vidare att det finns möjliga rättsliga åtgärder, men att det är osannolikt att någon sådan görs, eftersom barnet har bristande rättshandlingsförmåga och kan därmed ha svårt att hävda dess egna rättigheter. Därför är det extra viktigt att vuxna och vårdnadshavare är lyhörda efter barnets åsikter i frågan. Hon påpekar som möjlighet att integritetsskydd för barn i sociala medier kan komma att stärkas om barnkonventionen blir till svensk lag, då det kan agera vägledande för både vårdnadshavare och inom rättsväsendet.
Barnkonventionen ämnar i detta fall att se till barnets bästa, se till att integriteten respekteras och i det stora hela, att barnet tillgodoses en trygg uppväxt. En annan presenterad åtgärd är att låta Barnombudsmannen utföra en undersökning för att på så sätt hörsamma barnens åsikter i frågan. Elin påpekar i sin slutsats att det krävs ett tydligare ställningstagande från den svenska staten för att stora profiler på sociala medier i större utsträckning ska respektera barnets integritet. Att med barnkonventionen som lag förtydliga krav på samtycke och publicering av personuppgifter i Personuppgiftslagen är hennes förslag som åtgärder som kan kombineras med Barnombudsmannen, som tidigare nämnts. Åtgärderna menar författaren tydliggöra förhållanden för båda parter. Barnen kan försvara och tillvarata sina rättigheter i frågan och det skapar hos de vuxna en ökad förståelse varför man bör respektera barnets integritet och värdet att skydda denna på sociala medier.
3.3 Barnkonventionen och barnarbete
Barnkonventionen är FN’s konvention om barns rättigheter, som arbetar för barns mänskliga rättigheter och är påskriven av 196 länder som därmed är bundna till att följa dessa regler.
(UNICEF, u.å) Konventionen består av 54 olika artiklar gällande barns rättigheter, men har 4 grundläggande principer, alla barn har samma rättigheter och lika värde, barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn, alla barn har rätt till liv och utveckling, samt att alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad (UNICEF, u.å). Det är UNICEF’s arbete att se till att detta följs i alla länder som skrivit under konventionen. Barnkonventionen blev i Sverige lag den 1 januari 2020 (Regeringskansliet, u.å).
Enligt NE (Barnarbete, u.å) har barnarbete i Sverige varit förbjudet under många år och begränsat minderåriga från att utföra arbete som kan vara skadligt och alltför ansträngande i den ålder de befinner sig i. Den lagstiftning som man idag förhåller sig till är resultatet av en gradvis utveckling. När man till en början införde förbudet mot barnarbete fastställdes en ålder som fortfarande var väldigt låg. Under åren som går skärps dock lagstiftningen gång på gång och i nuläget är det förbjudet att anställa barn under 15 år, såvida det inte är väldigt lätta arbetsuppgifter och få arbetstimmar. Begränsningar i arbetsuppgifter och timmar fortsätter att gälla fram tills dess att barnet blir myndigt, alltså vid 18 års ålder. Dock ökas timmarna och arbetsuppgifterna gradvis under de 3 åren. Det betyder att man vid 15 endast jobbar några få timmar per dag, medan man vid 17 jobbar längre dagar med fler arbetsuppgifter. Barnarbete är inte enbart unikt för utvecklingsländerna trots att det främst är den kopplingen man drar i förhållande till barnarbete, men det är allra vanligast i de länderna och det innebär ofta farliga arbeten.
UNICEF arbetar hårt för att stoppa exploatering av barn samt för att se till att barn får tillgång till skola och undervisning. (UNICEF, 2020) Barnarbete ökar fortfarande i vissa delar av världen, oftast på grund av fattigdom där föräldrar blir tvungna att låta sina barn arbeta för att kunna leva. Viktigt är dock att notera att generellt sett sjunker den siffran. I oktober 2020 låg siffran enligt UNICEF (2020) på 152 miljoner barnarbetare vilket är en siffra som sjunkit från 245 miljoner barn år 2000. Hälften av de 152 miljoner barnen är i åldrarna 5–11, men de uppmärksammar också att många barn som jobbar för familjer eller på gatan faller undan statistiken och att mörkertalet därmed är större än 152 miljoner. Ca 48%, alltså 73 miljoner barnarbetare utsätts för det som klassificeras som farligt arbete, arbete som hotar barns hälsa och säkerhet samt är skadligt för barns utveckling (UNICEF, 2020).
Barn är ofta mer fogliga och undergivna vilket leder till att företag lättare kan ta mindre betalt av barn och arbetsgivare kan då dra nytta av dessa barn både direkt och indirekt för att bland annat dra ner de vuxnas löner. Vidare säger UNICEF (2020) att barn kan användas till arbetsuppgifter som vuxna inte är lika duktiga på eller inte alls kan utföra. Ett exempel som ges i texten är att barn har mindre händer än vuxna och därmed ofta används till att väva mattor.
De största konsekvenserna man kan se av barnarbete är förlusten av en barndom samt att barnets utveckling till att bli en självständig människa begränsas eller stoppas helt. Utöver detta påverkas barn både psykiskt och fysiskt med bland annat smärta i olika former, trauma, depression, kort dygnsvila, symptom som vidare kan leda till död eller livslånga problem och skador. Detta är också något som förklaras i Arbetsmiljöverkets broschyr om barnarbete (Arbetsmiljöverket, 2015). De menar på att barn inte har samma förutsättningar psykiskt och fysiskt i unga åldrar vilket leder till skador och problem. Barnarbete leder också till att barn inte har ork eller tillgång till utbildning vilket i sig leder till vidare problem i samhället som därmed fortsätter sprida vidare problemen som leder till barnarbete. Alltså hamnar man i en ond cirkel (UNICEF, 2020).
Arbetsmiljöverket har som uppdrag genom riksdagen och regeringen att i Sverige uppehålla en väl utvecklande arbetsmiljö. Detta görs genom att Arbetsmiljöverket bland annat tar fram föreskrifter som är juridiskt bindande, kontrollerar olika typer av arbetsmiljöer samt sprider information (Arbetsmiljöverket, 2021).
I broschyren (Arbetsmiljöverket, 2015) beskriver de också hur arbetsgivare skall anpassa sig gentemot barn och vårdnadshavare när det kommer till arbete för barn yngre än 18. Det handlar främst om att barn skall tilldelas en handledare samt få en introduktion till arbetet.
Föräldrar skall också kontaktas och få information kring vilka arbetsuppgifter barnet kommer utföra. Utöver detta är det också viktigt att arbetsgivaren gör en riskbedömning kring huruvida ett barn klarar av att utföra arbetsuppgifterna, detta eftersom alla barn utvecklas i olika takt.
3.4 Digitalt entreprenörskap
Nyberg (2012) skriver om kvinnliga digitala entreprenörer som via sina sociala kanaler driver företag och därmed tar plats på två mansdominerade områden, teknik och entreprenörskap.
På sociala medier har gemenskaper skapats inom områden som innan varit svåra att förutspå att en företagsamhet ska komma att växa fram ur. Ett digitalt entreprenörskap handlar i stort om att bygga starka varumärken, etablera hållbara kundrelationer samt att bedriva kostnadseffektiv marknadsföring. I boken lyfter författaren åtta kvinnliga bloggare för att undersöka hur strategierna för detta entreprenörskap utvecklats och försöker även att precisera dessa. Spännande är att de företag som drivs av de medverkande kvinnorna i många av fallen är ett resultat av ett utforskande på internet. De har hittat och utformat strategier för entreprenörskapet som sedan resulterat i att de helt eller delvis också kan livnära sig på verksamheten. Ett oväntat entreprenörskap, som författaren hävdar kräva genomtänkta idéer för att lyckas med. Strategierna som benämns handlar om hur ofta en ska uppdatera, hur personlig en bör vara, vilken reklam som stärker varumärket osv. Den sistnämnda kommer att vara viktig på så sätt att reklamen ska passa entreprenörens blogg och dess värden.
Ett kapitel i boken behandlar den digitala entreprenörens perspektiv, hur en går tillväga för att bygga upp relationen till läsarna. Hon beskriver detta perspektiv genom betydelsefulla relationer, hur det i dessa återfinns tre centrala aktörer: den digitala entreprenören, företaget och besökaren. Hon beskriver hur alla bloggare hon intervjuat till en början arbetat hårt för att attrahera nya läsare och vidare bygga en skara av trogna besökare. Återkommande besökare är där eftersom de delar intressen och kommer efter tid att utveckla en stark relation. Denna kan vara utmanande att upprätthålla, men med hjälp av kommentarer som läsaren lämnar kan bloggaren möta feedback och anpassa sitt innehåll därefter. Det finns ett stort värde i att som bloggare ha samlat en tydlig målgrupp, skapat dessa relationer som möjliggör en interaktion dem emellan och att relationerna bygger på trovärdighet. Relationen mellan bloggare och
Besökare/kund ←→ Digital Entreprenör ←→ Företag figur 2. Digitala entreprenören och dess relationer
En grundläggande drivkraft för bloggaren är besökaren, men den drivkraften är lika viktig vice versa. Entreprenören har möjlighet att påverka sina besökare. Relationen mellan entreprenören och företaget växer fram när företaget ser värdet i entreprenörens skara av läsare som består av en tydlig målgrupp där det dessutom finns en redan etablerad relation.
De ser styrkan i word-of-mouth och hoppas att entreprenören ska förespråka företagets produkter eller tjänster och att budskapet sprids vidare till även läsarnas vänkretsar.
Rekommendationerna genom word-of-mouth blir med hjälp av den redan etablerade relationen starka och trovärdiga. I figur 2 står dock inte företaget och kunden i någon direkt relation till varandra, detta eftersom det är via entreprenören företaget får kontakt med besökaren.
figur 3. Relationerna mellan digitala entreprenörer, besökare och företag.
Detta tydliggör det som händer i relationerna i och med att företag och kund möts. Pilen mellan företag och kund är streckad för att visa på att den digitala entreprenören är en förutsättning för att vara de ska komma i kontakt med varandra. Denna relation kräver också att både kund och företag valt det. Att som digital entreprenör uttala sig och tipsa om produkter eller tjänster från företag kan ha både för och nackdelar. Det är viktigt att vara tydlig i dessa samarbeten, annars kan den trovärdighet som byggts upp ta ordentlig skada.
4. Metod
Arbetet följer en kvalitativ forskningsmetod, en metod som lämpar sig väl när man ska analysera ett fenomen i en viss kontext. En kvalitativ forskning kännetecknas av att av att reflektivt samla information från värdefulla informanter för att med analys försöka förstå de kontextuella förhållandena (Yin, 2015). I detta fall är kontexten den digitala plattformen Instagram och kommer därför att kombineras med en netnografisk metod för observation.
Studien har i sitt sammanhang krävt en blandning av metoder i försök att nå den deskriptiva slutsats den ämnar resultera i. Yin (2015) beskriver denna blandade metodstudie som lämplig när analysen kräver en blandning av kvalitativ och kvantitativ data, där dessa tillsammans kan analyseras i relation till varandra för att komma fram till en slutsats. Eftersom studien behandlar ett internetbaserat fenomen krävs förutom den kvalitativa datan, kompletterande kvantitativa data för att kunna beskriva de kontextuella förhållandena som råder kring ämnet.
Den kvalitativa datan från intervjuer är inte tillräckligt deskriptiv i sig, utan blir tillräcklig först när den kombineras med ytterligare metod i form av observation och enkät.
Datainsamlingen till denna studie har alltså gjorts med tre olika metoder. Intervjuer, observation och enkäter, där vardera metod har ett syfte. Intervjuerna är gjorda med experter (Se kap 4.1 Intervjuobjekten) inom området, något som hjälper skapa en bättre förståelse för de möjliga svaren på forskningsfrågan eftersom personerna är redan insatta i frågans sammanhang.
Observationen utfördes för att se hur frekvent barnen medverkar på profilernas instagramkonton och i vilken utsträckning det sker i samband med företagssamarbeten.
Enkäten publicerades i ett relativt tidigt stadie för att även ta del av gemene mans reflektion av barns medverkan på sociala medier. Med dessa tre metoder har studiens empiriska material insamlats och återfinns i uppsatsens del för resultat.
4.1 Urval
Urvalen inför insamlingen av data blir viktig för att fastställa att rätt typ av data insamlas som är värdefull för studien.
Till studiens observation gjordes ett urval att endast observera kvinnliga influencers med barn. Det var ett medvetet val då studiens initiala fältarbete gav indikationer på vilka profiler som var av relevans för forskningsområdet. Att dessa profiler är kvinnor är inget som studien ämnar lägga någon vikt vid. Valet är har endast avsikt att samla relevant data för valt forskningsområde. Figur 4 och figur 5 visar vilken data som insamlats i observationen. Enligt den årliga rapporten Svenskarna och Internet (2020), kan man utläsa att 79% kvinnor använder Instagram minst en gång i veckan. Denna siffra är betydligt lägre bland männen (49%). Vilket också styrker det faktum att det kan finnas mer information att inhämta från de
Intervjuobjekten ses som experter inom området och kompletterar varandra i sitt syfte att genom kvalitativa intervjuer utgöra relevant data. Sam har varit i kontakt med ett antal influencers och har utöver detta god insikt i de lagar som finns idag för att skydda barnens intressen. Kim är förälder till ett barn som via medverkan i sociala kanaler kommit att igenkännas av en stor publik. Kim har därmed kommit att ställa sig frågande till om det finns något bra i att låta unga barn medverka i så stor utsträckning på sociala kanaler.
Intervjuobjekten kom att ha olika perspektiv i frågan och dessa ger därmed möjligheter för en nyanserad analys.
Enkäterna har inte haft några väldigt specifika kriterier för de svarande. Där har den svarande behövt ange sin ålder för att säkerställa att svarsgruppen inte endast består av en homogen grupp människor. Enkäten innehöll även frågan om svarande var förälder eller ej, för att på så sätt kunna insamla kvalitativa data i form av fritextsvar, t.ex. hur de tänker kring att inkludera barnen på sociala medier. Den kvantitativa datan från enkäterna har till störst del varit för att kunna stärka de observationer som gjorts under studien.
Litteraturen har i början av arbetet bestått mycket av att läsa debattartiklar och nyheter kring ämnet då det var precis i tiden som Frankrikes nya lagstiftning gick igenom, vilket skapade mycket samtal i media. Det har därtill varit lite av en utmaning att hitta relevanta vetenskapliga källor som är inriktade mer precist på ämnet, barnens exponering i sociala medier och följder av det eftersom det ännu är ett relativt nytt fenomen. Quesenberry (2020) utgör relevans för studien genom att behandla hur Instagram fungerar i ett marknadsföringssyfte. För kapitlet Sharenting (kap 3.1) har Stacey Steinbergs studie (2016) samt Blum-Ross & Livingstone (2017) använts då de bidragit med relevant information kring fenomenet “Sharenting”. Den litteratur som använts vidare är ett examensarbete av Ulfhammer (2016) som handlar om hur en framtida reglering kan ta sitt stöd i barnkonventionen, ifall att den blir lag. Vidare utgör även Nyberg (2012) en relevant källa genom hennes bok om digitalt entreprenörskap. Den har några år på nacken men principerna är desamma och applicerbara på ett annat socialt medie än de bloggar som behandlas i boken.
Det är därtill kvinnliga entreprenörer i Sverige som hon intervjuat vilket passar bra då denna studie har observerat kvinnliga influencers, yrkesverksamma i Sverige. Litteraturen består också av lagstiftningar och bestämmelser från myndigheter i studiens bakgrund för att kunna använda dessa i studiens analys. Det finns en medvetenhet i att litteraturen har mer grund i myndigheters publikationer eftersom det är via dessa, som författarna upplever att studien har mest att hämta när den behandlar fenomenet i Sverige. Metoden har sin grund i Yin (2015) bok om kvalitativ forskning och kompletteras med Berg (2015) bok om Netnografi eftersom observationen är gjord i en digital miljö på internet.
4.2 Netnografisk observationsmetod
Då forskningsfrågan tar plats på internet och inom digitala miljöer, mer specifikt den sociala plattformen Instagram, kommer studien följa observationsmetod för netnografiska studier.
Netnografi är en slags etnografisk studie som uppdaterats och anpassats för forskning om och med internet (Berg, 2015). Internet ger förändrade förutsättningar för forskningen eftersom gränsdragningar, så som sociala, geografiska eller politiska överskrider de traditionella. Informationen sprids globalt och direkt. Detta sätter krav på forskningen, att under observation reflektera över hur de saker som studeras sätts i sammanhang eller har kommit att bli produkter av ett sammanhang (Berg, 2015).
Inför fältarbetet bör forskningsfrågan ligga som grund för hur arbetet ska bedrivas. I fältarbetet är därför ett första steg att skapa sig en uppfattning om området som är tänkt att studeras (Berg, 2015). I detta arbete är platsen den sociala plattformen Instagram, som båda författare är väl vana vid och känner till dess funktioner. Därav kom det första steget av att bekanta sig med sammanhanget att förenklas. Berg (2015) skriver att det också är viktigt att säkerställa att en har tillgång till det för studien relevanta sammanhanget, som därtill ska innefatta interaktivitet eller någon slags kommunikation som är stabilt på så sätt att det sker med en viss regelbundenhet. Det initiala arbetet blev att på Instagram utforska aktiva användare inom vårt forskningsområde, influencers med barn. Där finns en stor mängd användare som regelbundet kommunicerar med sina följare med hjälp av inlägg och funktionen händelser, vilka båda bjuder in till interaktivitet. När fenomenet utspelar sig online, som detta och ska studeras, är det sällan som det råder brist på material, vilket leder till en större utmaning att hitta den information som är lämplig och relevant för studien (Berg, 2015).
En pilotversion av observation utfördes därför i syfte att hitta relevant material, samt för att se vad som för denna studie kunde vara en lämplig mängd data. Pilotversionen bestod av att observera mängden innehåll sex olika influencers med barn publicerat på Instagram under en tidsperiod på 3 samt 6 månader. Perioden på 3 månader var ej tillräcklig i sin mängd och observation för studien beslutades logga det publicerade innehållet under en period på 6 månader. Pilotstudien gav värdefull information i upptäckten att mycket publicering av innehåll sker via Instagrams funktion “Händelser”. Denna funktion ger endast tillgång till det publicerade materialet i 24h och observationen av denna utfördes därför under en veckas tid, vid samma tidpunkt varje dag.
Under pilotstudien samlade vi in vår data under följande kategorier:
• Antal inlägg
• Antal inlägg med barn
Dessa var inte tillräckliga då många bilder kopplades med företag utan omnämnt samarbete och det blev något av en gråzon mellan vad som är betalda samarbeten och omnämnande av företag. Därav värdefulla att hålla skilda i analysen. För observationen som användes till resultatet lades följande kategorier till:
• Antal inlägg
• Antal inlägg med barn
• Antal betalda samarbeten
• Antal betalda samarbeten med barn
• Antal betalda samarbeten för barn
• Antal inlägg med taggade företag
• Antal inlägg med barn och taggade företag
Då observationen görs på en digital plattform med redigeringsmöjligheter, att i efterhand kunna ta bort och ändra innehåll har vi gjort observationen under bestämda datum.
Observationen genomfördes 16/3–23/3 2021.
Profil (Antal följare)
Antal inlägg
Inlägg m.
barn
Betalda samarbeten,
totalt
Betalda samarbeten
m. barn
Betalda samarbeten
för barn
Bilder m.
taggade företag
Bilder m.
barn &
taggade företag Alice
(81K) 88 27 12 2 2 29 19
Olivia
(155K) 178 128 6 4 2 46 14
Astrid
(244K) 79 54 18 7 5 0 0
Maja
(790K) 33 22 2 2 0 2 0
Vera (1,8
milj) 135 42 1 1 1 54 11
Wilma
(83,4K) 191 57 34 13 5 82 18
Figur 4 - Exempel som visar hur datan insamlats från observationen gällande inlägg
Händelser publicerade under en vecka observerades med följande kategorier:
• Händelser
• Händelser med barn
• Händelser med reklam
• Händelser med barn och reklam.
Profil (Antal
följare) Händelser Händelser m.
barn Händelser
m.reklam Händelser m.barn &
reklam
Alice (81K) 76 13 2 1
Olivia (155K) 117 56 5 0
Astrid (244K) 53 32 0 0
Maja (790K) 97 16 80 4
Vera (1,8 milj) 37 15 7 0
Wilma (83,4K) 76 18 22 0
Figur 5 - Exempel som visar hur datan insamlats från observationen gällande händelser
Den loggade aktiviteten visar hur frekvent kanalen används för marknadsföring och hur ofta det är ett barn som medverkar. Det empiriska materialet säger inte så mycket i sig självt om motivationen till fenomenet, negativa eller positiva aspekter och huruvida barnet påverkas av sin medverkan. Därför kombineras detta med insamlat empiriskt material från intervjuer och enkät för att få en fördjupad förståelse för sammanhanget och reflektioner kring det.
Profilerna vars Instagramprofil har loggats, har samtliga öppna profiler med en stor mängd följare. Namnen har trots det anonymiserats då offentliggörande av namn inte har mätbart värde för studiens resultat samt att det säkerställer att forskningsetiska principer efterföljs.
4.3 Expertintervjuer
Intervjuerna är av kvalitativ sort och har följt en semistrukturerad mall. Detta är den mest vanligt förekommande typen av intervju för kvalitativa forskningsmetoder (Yin, 2015).
Eftersom denna typ av intervju ter sig likt ett samtal mellan intervjuare och informant, krävs det att intervjuare aktivt lyssnar och verkligen försöker förstå vad det är informanten faktiskt säger med sitt svar (Yin, 2015). För att verkligen säkerställa kvalitén så har en av författarna tagit roll som intervjuare och den andra har fått ansvara för inspelning. Personen som ansvarat för inspelning har även kunnat följa upp med frågor om något svar har upplevts ofullständigt eller om intervjuare missat att ställa någon av de förberedda frågorna. Den kvalitativa intervjun innehåller öppna frågor som inbjuder informatör att delge utförliga svar, något som ger värdefull data till studiens analys (Yin, 2015).
De två informanter som intervjuats består av en riksdagsledamot med inblick i ämnet. Samt en person vars barn synts flitigt i sociala kanaler via en stor svensk influencer. Gemensamt för dessa två är att de båda har i samband med Frankrikes lagstiftning för barnarbete på sociala medier uttalat ett behov av förändrat eller uppdaterat regelverk i Sverige. Dessa två personer
Under studiens fältarbete kontaktades även ett tiotal influencers via mail med frågan om de kunde tänka sig att ställa upp på en intervju för att få ta del av dess personliga reflektioner kring deras arbete i sociala kanaler och valet att inkludera barnet på plattformen. Detta var tyvärr utan framgång då vi endast fick ett svar, där personen tackade nej till medverkan i brist på tid. Detta kan dock ses som ett resultat i sig.
4.4 Enkäter
Enkäterna skapades med hjälp av Google Forms och publicerades sedan via sociala kanaler.
Dessa enkäter är en kombination av frågor med svarsalternativ samt fri text. Med dessa kan en med relativt enkla medel ta del av hur en privatperson i användningen av Instagram reflekterar kring den egna användningen, men också hur tankarna går kring att inkludera barn på plattformen. I denna enkät efterfrågas bl.a. om de svarande uppskattar influencers inkludering av barn. Upplever de svarande att det är enkelt att urskilja betalda samarbeten och om det är vanligt förekommande att se barn i dessa sammanhang.
Enkäten består av ett antal frågeställningar med fria svar eftersom att fasta svarsalternativ ger en numerisk data som lämpar sig bättre till kvantitativa studier. Vår enkät ämnar skapa kvalitativa data som tillsammans med annan genomförd datainsamling ger en god grund till analysen.
Enkäterna är förhållandevis anonyma då de svarande endast behöver ange ålder och ifall det är förälder eller ej. Åldern är av intresse för att se vilken spridning det finns bland de svarande. Frågan om de svarande har barn eller ej är intressant då föräldrarna kan ge kvalitativa data hur de tänker kring att inkludera barnet på sociala medier. Övrig information kring den svarande som individ krävs inte för att få fram datan som efterfrågas i studien.
4.5 Forskningsetiska principer
Under studiens gång har författarna tagit forskningsetiska principer i beaktning för att skydda de medverkandes integritet.
I digitala sammanhang kan det vara svårt att direkt applicera de universella forskningsetiska principerna. Forskaren måste ha i åtanke att det publicerade materialet i det digitala rummet som observeras kan vara svårt att få informerat samtycke för att samla in (Berg, 2015). Under observationens gång har det därför skett en reflektion i vilken information som samlas in och till vilket syfte. Trots att profilerna har ett stort antal följare och deras profiler på Instagram är öppna, har samtliga anonymiserats i vårt resultat för att respektera den personliga integriteten. Innehållet i form av bilder och filmer som observerats är dessutom för läsaren dolda och presenteras endast i form av text och siffror i studiens resultat. God forskningsetik kännetecknas av en balans i intresset för den fria forskningen som bedrivs och att i det respektera individerna som på något sätt berörs av forskningen (Berg, 2015).
Berg (2015) tar vidare upp att om kontexten som studeras är möjlig att genomföra utan att informera om sin närvaro som observatör är det dess viktigare att ta hänsyn till om användarna på plattformen upplever det publicerade materialet som privat eller inte. Alla de observerade profilerna har en öppen profil på Instagram som de har valt att också använda som en kanal för marknadsföring. Profilen är en källa för inkomst och man kan därmed förstå att användarna är väl medvetna om en publicerings spridning. Eftersom ingen av de observerade profilerna kontaktats om dess medverkan i vår observation, har profilerna som kan uppleva innehållet privat trots den till synes offentliga profilen, anonymiserats och blivit tilldelade pseudonym.
Inför intervjuernas genomförande gjordes ett etiskt övervägande kring hur informationen skulle behandlas. Vetenskapsrådet (2017) förklarar att personuppgifter bör behandlas enligt personuppgiftslagen, och då författarna önskar att transkribera intervjuerna för att tillhandahålla resultaten på bästa sätt vill man spela in dessa. En inspelning bör behandlas på ett ansvarsfullt sätt och en ska försäkra sig om att informanternas integritet respekteras. De båda informanterna blev i början av intervjun tillfrågade ifall de godkänner att bli inspelade samt fastställdes för informanterna att det inspelade materialet enbart skulle användas i syfte att transkribera texten för resultatet. Ifall de medverkande vill stå anonyma i enkäter och intervjuer kan man göra detta genom att maskera och anonymisera svaren (Vetenskapsrådet, 2017).
Vi har valt i denna studie att anonymisera alla involverade, vare sig det handlar om observation, intervju eller enkät. Informanterna i intervjuerna samt profilerna som observerats har fått pseudonym för att behålla dess anonymitet.
4.6 Metodreflektion
Enkäterna har delats via författarnas egna Facebookprofiler samt i två grupper på plattformen.
Inlägget med länk till enkät gjordes offentlig vilket möjliggjorde att vänner också kunde dela inlägget vidare. I inlägget efterfrågades det aldrig om andra kunde dela enkäten och inlägget vidare, dock gjordes det ändå av ett fåtal personer vilket har bidragit till att enkäten spridits längre än till våra egna vänskapskretsar. Resultatet från enkät består av 69 svar vilket är en betydligt högre siffra än vad som förväntades.
När det kom till intervjuerna kände vi tidigt att vi ville hitta personer med en mer djupgående kunskap och information kring ämnet, för att som författare kunna skapa en förståelse för fenomenet, men också samla in data som bidrar till en välgrundad analys. Det har till en början varit svårt att veta hur informanterna skall behandlas i studien, men beslutet har tagits att anonymisera dem båda trots att de godkänt att medverka med egna namn. Detta för att säkerställa att de forskningsetiska principerna efterföljs.
I observationerna valdes kvinnliga influencers ut, och trots att vi i studien inte lagt någon större vikt vid att de är kvinnor är det bra att notera att det framförallt har varit lättare att hitta kvinnliga influencers överlag. För att få fram influencers som passade in på fenomenet har vi bland annat sökt efter listor på svenska influencers, där de allra flesta som dykt upp visat sig vara kvinnor. Vi insåg också att vi ville ha influencers som redan i beskrivningen beskriver sig själva som mammor eftersom vi ansåg att de därmed marknadsför sig med den titeln. Det är dock viktigt att poängtera att vi lika gärna kunnat välja att observera manliga influencers som marknadsför sig som pappor, eftersom studien ändå inte fokuserar på könet. Dock var dessa inte alls lika lätta att återfinna, då fenomenet verkar vara vanligare hos kvinnor. Detta är dock inget som vi har siffror på att det stämmer, detta är bara vad som observerats när influencers skulle plockas fram. Det hade dock varit intressant att använda sig av båda perspektiven, att ha 3 av varje. Detta kan man dock ta med sig när man vill göra vidare studier av fenomenet.
När det kommer till den litteratur som valts ut finns vissa funderingar kring huruvida studien skulle använt sig mer av vetenskaplig forskning och mindre utav artiklar och organisationers rapporter och broschyrer. Det är dock viktigt att notera att det varit svårt att hitta forskning kring ämnet då fenomenet är så pass nytt. Men utöver det så har beslutet tagits i vissa delar att använda sig av just rapporter och liknande eftersom den bakomliggande tanken är att framställa beskrivningar av specifika ämnen. Här kan kapitlet med psykisk ohälsa användas som ett tydligt exempel, då författarna vill öka förståelsen för ämnet snarare än visa upp forskning på ämnet. Därmed passar Folkhälsomyndigheten och World Health Organization bäst som källor för ämnet.
4.7 Analysmetod
Då arbetet följer en blandad metodstudie har analysen genomförts med en kvalitativ metod för analys. Detta kapitel kommer att presentera denna analysmetod.
Yin (2015) skriver om den kvalitativa analysens fem faser:
• Sammanställning av data
• Demontering av data
• Remontering av data
• Tolkning
• Slutsatser
Analysen för studien har följt metoden för kvalitativ analys, denna kan ses som process som rör sig fram och tillbaka mellan de olika faserna. I den första fasen sammanställs den data som samlats in (Yin, 2015). I denna studie har intervjuerna transkriberats för att vara enhetliga och lättare att hantera i övriga faser. All data från intervju, enkät och observation samlades på en nätbaserad molntjänst vilket kom att utgöra studiens databas.
Efter att sammanställningen av datan utförts sker en demontering av datan, kategoriseringar och urval görs för att hitta den data som är av relevans för studiens analys (Yin, 2015). Under denna fas har det empiriska materialet kategoriserats efter teman för att hitta likheter och olikheter i informanternas svar. Datan har i detta arbete kodats efter 4 huvudteman: Om barnets medverkan är barnarbete, möjliga negativa följder av barnets medverkan, skyddandet av barn i sociala medier och samtalet idag kring fenomenet. Den kvalitativa datan består av två intervjuer samt enkätens fritextsvar. Det är dock viktigt att komma ihåg att gå tillbaka till analysens första fas för att säkerställa att informationen förhåller sig sann genom hela processen. I den fjärde fasen är det som Yin (2015) beskriver det genom tolkningen som datan ska få sitt liv. Det är viktigt att tolkningen är empiriskt korrekt, trovärdig och förhåller sig sann till datan. Tolkningarna sätts därför i kontext med vetenskapliga källor och myndigheters publiceringar för att åstadkomma det som Yin (2015) påtalar som betydande egenskaper i en kvalitativ analys. I analysens slutsats lyfts den mer överblickande förståelsen för analysen och det är möjligt att lyfta samband med tidigare forskning samt nya upptäckter som öppnar möjlighet för vidare forskning (Yin, 2015).
5. Resultat
Följande kapitel kommer att presentera de gemensamma resultat som framkommit i studiens intervjuer, observation samt enkät. Resultatet av dessa tre metoder har i detta kapitel jämförts med varandra och sammanställs inom 4 huvudämnen. Allt insamlat material har samlats på en nätbaserad molntjänst vilket har fungerat som en slags databas i studiens arbete. Resultatet tar även in Yin’s (2015) första steg i femstegsmetoden för kvalitativ dataanalys, sammanställning av datan.
5.1 Om barnets medverkan är barnarbete
Informanterna gör viss skillnad i sin definition av vad de anser utgöra barnarbete på sociala plattformar. Sam uppger att det är viktigt att göra skillnad på det material som publiceras i ett kulturellt- eller nöjessyfte och företagssamarbeten där det finns en ekonomisk vinning i publiceringen. Att reglera det förstnämnda anser hen utgöra hot mot personens rätt till privatliv. Betalda företagssamarbeten som kan kräva en arbetsinsats av barnet, där det är filminspelningar och fotosessioner som kräver ett aktivt deltagande av barnet kan enligt Sam komma att handla om förbudet mot barnarbete som finns i Sverige.
Det är förbjudet för arbetsgivare, uppdragsgivare och praktikgivare att låta barn under 13 år arbeta. Det finns dock undantag som gäller, det ska vara väldigt lätta och ofarliga arbetsuppgifter som utförs i en verksamhet som bedrivs av en familjemedlem och utan andra
Företag kan ta hjälp av influencers i sin marknadsföring och kan i sådana fall be om ett samarbete som kräver en medverkan av barnet och företaget faktureras därefter av influencern för arbetet. På detta sätt slipper det gå via arbetsmiljöverket som vid en vanlig reklamproduktion/inspelning har bestämmelser att förhålla sig efter. Sam påpekar att företagen säkert vill väl men att det finns en bristande eftertänksamhet eftersom det sker i det digitala rummet. Sam trycker också på att en möjlig lagstiftning inte har någon slags agenda att skada den verksamhet influencers bedriver, utan att tillsammans kan man skapa något och göra en förändring till det bättre. Att skydda barnen är prioritet för alla inblandade. Både företag och influencers antas att ha goda intentioner i sitt arbete med den andra parten, risken finns dock att barnen på grund av frånvaro av tydliga direktiv blir de drabbade, Sam påpekar:
“jag tror att dom har haft goda intentioner... men det är just den här bristen på insikt, att det som sker i en digital miljö är inte samma sak som verklighet. ” - Sam
Arbetets andra informant Kim, kommer dock att påpeka att om det är en stor mängd av innehåll som barnet finns med på, som har genererat engagemang hos följarna så bör all medverkan betraktas som barnarbete eftersom det hjälper att bygga upp influencerns profil som i sin tur leder till ökade ekonomiska intäkter. Hen påpekar att det på sociala kanaler som influencer handlar om att bygga upp en business och detta är inte möjligt med endast explicita företagssamarbeten utan kräver ett innehåll fritt från detta och därför är även övriga inlägg direkt kopplat till ett motiv att skapa engagemang i form av likes och kommentarer. Som livsstilsinfluencer menar han att en del av yrket är att dela med sig av livet.
“...om du är exempelvis en livstilsinfluencer, eh influencer som har det som någon form av huvudspår, eh då är ju en del i arbetet å det kanske till och med är det arbetet går ut på att visa upp sitt liv och visa upp allt det man gör och att det, att bygga content kring det…” - Kim
I observationens resultat är det synligt att det skiljer sig i vilken utsträckning barnen exponeras på sociala medier och hur ofta det sker i samband med reklamsamarbeten. Antalet inlägg med barn skiljer sig också en hel del mellan de olika profilerna.
Figur 6 - Sammanställning och jämförelse av publicerade instagraminlägg
Samtliga profiler har vid något tillfälle har inkluderat barn i betalda samarbeten, där flertalet är i samband med reklam för produkter till eller för barn. Alice och Vera har i de samarbeten barnen medverkat gjort reklam för barnprodukter. Olivia och Astrid har i hälften eller mer av reklamsamarbeten med barn gjort reklam för barnprodukter, Wilma ligger på en dryg tredjedel och Maja har vid samtliga tillfällen inkluderat sina barn i samarbete utan någon koppling till barnprodukter.
Figur 7 - Sammanställning och jämförelse av publicerade instagraminlägg med samarbeten
Enkäten visar att av alla svarande är det 88,4% som använder Instagram dagligen och över hälften av svaranden upplever att de ofta ser bilder av barn i deras flöden. Gällande betalda samarbeten med barn så är det 73,9% som anger att de ser dessa ofta och ibland. Enkäten gav en del blandade reflektioner kring att influencers inkluderar och postar bilder på sina barn via deras profiler. Några uppskattar det eftersom de ger en större inblick och ses nästan som en given del i personens profil som upplevs spegla dennes liv. “De gulliga bilderna förgyller flödet.” Många svaranden säger dock att de inte upplever detta mervärde och har istället reflekterat kring hur det kan vara olämpligt att publicera bilder på ett litet barn utan att riktigt veta vilka möjliga konsekvenser det kan ha. Det påpekades också att de föräldrar som fanns bland de svarande och inkluderar barn på sina egna kanaler ofta har gjort en avvägning och/eller frågat barnet om medverkan innan publicering.
5.2 Möjliga negativa följder av barnets medverkan
I dagsläget vet man så lite om fenomenet eftersom det är så pass nytt, därför blir följderna av exponeringen enbart spekulationer, något som Kim också talar om. Man måste helt enkelt vänta några år tills barn som hamnat i en sådan situation, är äldre och har skapat sig en förståelse kring vad som skett, som då kan berätta för andra.
Kim tror att barnen löper risk att mista en normal barndom. Med normal barndom menar Kim att det inte är normalt att vara så igenkänd att människor springer fram till ett barn och ska hälsa och titta på denne, att folk de aldrig träffat eller ens sett tidigare, vet exakt vem de är.
I intervjun beskriver Kim en händelse som hen och barnet själva varit med om när de var på väg till förskolan, då det kom en skolklass framspringande som visste vem barnet var och ville hälsa och ta bilder med denne.
Det kan också vara svårt att skapa sig en vettig verklighetsförankring. Att skilja på vad som är äkta och inte kan möjligtvis också leda till en problematik, exempelvis när det kommer till skola och vänner. Hur ska ett känt barn i ung ålder förstå och kunna urskilja vilka som är äkta vänner och vilka som bara är ute efter kändisskapet. Risken menar Kim också är att folk dömer baserat på vad som händer i den virtuella världen, vilket kan leda till att barnet blir utstött och mobbat i skolan. En skolgång är tuff för de flesta, lägger man då till dessa utmaningar kan en hög psykisk påfrestning skapas för barnet.
Sannolikheten är också stor att det finns mycket material ute på sociala plattformar som inte är till för mängder av okända människor att se och ta del av. Det kan handla om bilder där barnet springer runt lättklätt, sitter på pottan, badar, gör fjantiga saker, bilder som kan kränka personens integritet, framförallt när det visas upp för tusentals följare. En risk är ju också, som Kim nämner, att materialet kan laddas ner av vem som helst och sparas i evigheter, utan att personen på bilden själv är medveten om det, dessutom vet man inte vad andra gör med bilderna. De kan hamna i exempelvis pedofilnätverk eller andra olämpliga platser.
5.3 Skyddandet av barn i sociala medier
Barnkonventionen finns idag till som ett ramverk för att garantera barn trygga och säkra uppväxtvillkor. Barnkonventionen är idag svensk lag, och Sam förklarar att den i första hand kommer skydda just de mest utsatta barnen i vårt samhälle, de barn som kanske befinner sig i en asylprocess, eller har en dålig hemmiljö. Hen menar på att ifall man vill fokusera på skyddandet av just barn i sociala medier bör man titta på arbetsmiljöverkets lagstiftningar, som förbjuder barnarbete. Det bästa vore enligt hen att göra något snabbt, visa upp ett case och låta arbetsmiljöverket avgöra ifall det är barnarbete eller inte, istället för att behöva starta en stor rättsprocess av det hela.
I enkätens fritextsvar beskriver många att de inte vill lägga upp bilder på barn när de gör något olämpligt eller pinsamt för att inte skämma ut sina barn inför andra människor.
Framförallt när det handlar om små barn väljer en del att inte alls lägga ut något just eftersom de är för små för att ha en åsikt kring huruvida de vill ha en bild på sig själva publicerad på internet. En del av de svarande nämner just att en bild som läggs ut på internet kommer att existera där under en väldigt lång period.
En annan del som uppmärksammas är att de själva inte vet vem som ser bilderna och vad någon kan göra med dem. Därför undviker många, och tycker att det är olämpligt, att lägga ut bilder på barn där de är nakna. Det finns en oro för att fel person kan se dessa och som vissa beskriver det “skapa egna fantasier”. En del har i svaren reflekterat kring hur barnen kommer att känna sig när de blir äldre och får en större förståelse kring bilder på sociala medier och följderna det kan få.
Kim bidrar med en annan synvinkel kring frågan, där det framgår att det är ett väldigt brett fenomen och förklarar det som att man bör se det på olika sätt. Det ena handlar om barn på sociala medier i privata konton, där föräldrar visar upp sina barn för familj och vänner. Det andra handlar mer om barn i kommersiella sociala konton, där det framförallt handlar om att skaffa sig så många följare som möjligt. Kanske drivs dessa konton väldigt professionellt, med företag bakom, vilket innebär betalda samarbeten i kopplingar till bilder och videos, och det är viktigt att se till regelverk som kontrollerar vad som klassificeras som arbete och inte.
Grundläggande i båda situationerna menar han dock är att föräldrarna till barnet bör vara överens om vad som ska gälla för barnet och att det är viktigt att föra dialog mellan de två parterna för att säkerställa att de ser lika på saken.
Man ställde även en fråga kring när Kim anser att barn är kompetenta att själva bestämma om de vill synas i kanalerna eller inte. Där menar hen på att kommunikation är a och o, både mellan föräldrarna, ifall det finns två, men också kommunikationen mellan barn och förälder.
Man bör tillsammans fatta ett beslut när barnet ska introduceras på kommersiella konton, enklast är att vänta tills barnet är 18 år och därmed myndigt och bestämmer själv.
Trots att Sam själv inte satt sig in i just anonymisering på plattformarna ser hen det som en väldigt intressant fråga. Hen uppger att det i dagsläget ligger hos plattformarna själva att utforma den möjligheten för användarna, men att det i nuläget inte finns mycket man som användare kan göra för att få sin information bortplockad från sociala medier. Det enda man idag kan koppla till något som liknar en sådan funktion är Facebooks möjlighet att ange en annan person som i en situation där användaren i fråga går bort, kan begära att kontot plockas bort. Hen berättar däremot att europakonventionen satt igång en diskussion kring hur mycket makt man bör ge användarna när det handlar om hur man ska styra över informationen som ligger ute om sig själv, vad man vill kunna radera och plocka bort.
Man bör i denna fråga också vara medveten om GDPR, eller dataskyddsförordningen som den också kan kallas. Kim redogör att regelverken som är kopplade till GDPR möjligen kan underlätta ett genomförande av en sådan typ av reglering. Det kan bland annat användas som stöd för att få sina personuppgifter bortplockade. Hen anser att man ska kolla där först, ifall GDPR räcker som det är eller om man bör utveckla ett nytt regelverk för anonymisering. Hen nämner också att han ser positivt på en möjlighet för barn att få bilder och information bortplockat.
En annan typ av anonymisering som uppmärksammades först i enkäten var att en del föräldrar som lägger upp bilder på sina barn i sociala medier väljer att inte visa ansiktet på dem, vilket bidrar till att folk inte lika lätt kan känna igen dem.
5.4 Samtalet idag kring fenomenet
I intervjuerna har båda informanter svarat hur de upplever att det ökade samtalet i media med krav på en reglering har tagits emot av yrkesverksamma. Sam påpekar i sitt svar att trots att förändrat regelverk kan komma att leda till minskade intäkter upplever hen att det är välkommet hos de influencers hen samtalat med. Gemensamt för de alla är att de vill barnens bästa, och hen påpekar även att det ökade samtalet kring ämnet upplevs ha lett till en självreglering hos många.
“Utan lagstiftningen eller utan något som jag kan presentera så har väldigt många börjat ta ett eget initiativ. Det tycker jag är riktigt fint.” - Sam
Enkätsvaren visar att barnens medverkan uppskattas men samtidigt ifrågasätts när det sker inför en stor publik, exempelvis en influencer med stort följarantal. Det görs en distinktion i vad som upplevs som okej att lägga ut. Är det en person med privat konto som endast delar till familj och personer hen känner, kommenteras ingen särskild problematik. Är det däremot en person som via sin offentliga profil låter barnet medverka på kommersiella samarbeten, ställer sig många frågande kring bakomliggande intentioner och möjliga konsekvenser.
Diskussionen kring fenomenet är i dagsläget väldigt aktiv, under studiens gång har ett flertal uttalanden i media gjorts, i bland annat debattartiklar och från flertalet influencers som
“Jag tror nånting som har hänt, det är ju framförallt efter det amerikanska valet, det är ju vilken betydelse sociala medier plattformar kan ha på att inskränka en valrörelse och kunna påverka den på ett sätt som, eh, är lite läskigt faktiskt” - Sam
Kim upplever att responsen kring ämnet varit bra och ser att uppmärksamheten det fått i media leder till ökat samtal kring ämnet. Fler människor intresserar sig och uppmärksammar fenomenet.
