• No results found

Svartvit skärm som verktyg för att minska användande av sociala medier

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Svartvit skärm som verktyg för att minska användande av sociala medier"

Copied!
14
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

INOM

EXAMENSARBETE TEKNIK, GRUNDNIVÅ, 15 HP

STOCKHOLM SVERIGE 2019 ,

Svartvit skärm som verktyg för att minska användande av sociala medier

KAJSA SAARE JOSEFIN STRÖM

KTH

SKOLAN FÖR ELEKTROTEKNIK OCH DATAVETENSKAP

(2)

Svartvit ska rm som ett verktyg fo r att minska anva ndande av sociala medier

A black and white screen as a tool for reducing usage of social media

Kajsa Saare

EECS, Skolan för Elektroteknik och Datavetenskap KTH Lindstedtsväg 3, 144 28 Stockholm

ksaare@kth.se

Josefin Ström

EECS, Skolan för Elektroteknik och Datavetenskap KTH Lindstedtsväg 3, 144 28 Stockholm

josstrom@kth.se

ABSTRACT

In today's society the smartphone is becoming more present, and the time spent using it is rising. A big part of that time is used on social media. At the same time people are growing more aware of the problems following an extensive screen time, and there are more and more ways of minimizing it. Restriction apps are becoming more usual, with different means of trying to reduce the time spent on the smartphone. The basic principles of these restriction apps are to limit, block or simply measure the users screen time. As an alternative to these types of applications the black and white colour filter could be used to reduce smartphone usage. Black and white colour filter is a built in function, featured in many operating systems. It is already quite thoroughly explored how the phone can affect studying and performance, but the effects of the black and white colour filter is less explored. The purpose of this study is to examine whether black and white colour filter can be used to reduce smartphone usage through affecting the motivation to the usage, rather than restricting the user. That became the base for the question: Is black and white colour filter a user friendly tool for reducing the usage of social media?

22 participants used their phones with the black and white colour filter activated during one week, and at the same time their screen time was recorded. The screen time was later compared to a period of corresponding time span, without the black and white colour filter. During that time the participants also got to reflect over their experience by keeping a diary and in an inquiry at the end of the period. Results showed that there was some time difference with the black and white colour filter. It also gave a more nuanced picture of the experience. It became clear that colours have a varying importance for the general interface, images and text. From this it is discussed whether or not black and white colour filter can be used, and which the potential consequences can be.

SAMMANFATTNING

Mobiltelefonen är idag en självklar del av vardagen och den används bara mer och mer. Stor del av den användningen sker på sociala medier. Samtidigt ökar både medvetenheten kring problematiken av mycket skärmtid och mängden bearbetningssätt för att försöka minska den. Det kommer fler och fler typer av begränsningsappar med syftet att minska mobilanvändning på olika sätt. Många applikationer har börjat med inbyggda funktioner för att kontrollera hur mycket tid som spenderas på dem.

Grundprincipen i dessa applikationer är att begränsa, hindra eller enbart mäta användarens skärmtid. Som alternativ till

begränsningsappar skulle svartvitt läge kunna användas för att minska mobilanvändandet. Ett välutforskat område är effekten mobilanvändande kan ha på studier och prestation, men hur svartvitt läge påverkar användandet är inte lika utforskat. Syftet med denna studien var att undersöka om svartvitt läge kan användas för att minska mobilanvändning genom att påverka motivationen till användandet snarare än att blockera användaren. Utifrån det formades frågan: Är svartvitt läge ett användarvänligt verktyg för att minska användandet av sociala medier?

Under en vecka fick 22 deltagare använda mobilen med svartvitt läge aktiverat, och samtidigt mättes deras skärmtid. Skärmtiden jämfördes sedan mot en period av motsvarande längd då deltagarna inte hade svartvitt läge aktiverat. Deltagarna fick reflektera över deras upplevelse av det svartvita läget i en dagbok de förde kontinuerligt samt en enkät vid studiens slut. Resultaten visade att det fanns en viss minskande effekt på mobilanvändandet med svartvitt läge, men gav också en mer nyanserad bild av upplevelsen.

Det blev tydligt att färg spelar olika stor roll för gränssnittet i allmänhet, texter och bilder. Utifrån detta diskuteras huruvida svartvitt läge kan användas och vilka eventuella konsekvenser det kan medföra.

Nyckelord

Sociala medier; svartvit mobilinställning; användarvänlighet;

skärmtid

1. INTRODUKTION

I dagens samhälle är det många som använder mobiltelefonen frekvent. Det finns mycket skrivet, artiklar och studier, om hur människor blir mer och mer beroende av sina mobiltelefoner [13, 20]. Numera är det ett reflexmässigt beteende att plocka upp mobilen, bara för att kontrollera notifikationer eller inaktivt skrolla igenom sociala medier [14]. Ofta tar detta fokus från andra aktiviteter, som kan vara viktigare. För att motverka detta finns det en uppsjö av applikationer som skall begränsa eller förändra användarens mobilanvändning. Exempelvis genom att reducera hur länge man får använda mobilen, eller vilka applikationer som får användas under en viss period, så kallade begränsningsappar. På Google Play finns i dagsläget mängder av olika sådana applikationer, och de har flera miljoner nedladdningar.

Applikationerna har olika funktioner, och kan definieras under tre större kategorier: Blockeringsappar, Bevakningsappar och Gamification-appar. Deras funktioner består generellt av att förhindra öppning av förbestämda applikationer och blockera notifikationer; mäta skärmtid, eller lägga till någon form av

(3)

belöning, likt ett spel. Andra förslag kan inkludera avinstallation av störande programvara. Fler och fler applikationer börjar även implementera inbyggda system för att övervaka tiden som spenderas på dem. Regelverk och lagstiftningar har börjat instiftas som ger rätten att bötfälla mobilanvändning i trafiken samt diskuteras det huruvida lärare ska få frånta mobiltelefoner i klassrummen. Detta tyder på en ökande medvetenhet om problematiken kring för mycket skärmtid. Ett alternativ till begränsningsappar, som inte innebär ett hämmande i användandet eller borttagning av de problematiska källorna, är att ställa om skärmen till svartvitt läge. Detta är ett förslag som ofta presenteras i artiklar som handlar om reducering av mobilanvändning [3, 24].

Att undersöka omställningen till svartvitt läge anser vi är intressant eftersom det inte begränsar användaren. Istället bibehåller mobilen sina vanliga funktioner, utan att användaren förlorar något. Det skulle kunna vara en mildare justering än att göra inställningar som försämrar mobilfunktionerna eller använda applikationer som tvingar bort ett beteende. Det är det här som kommer att undersökas i denna studie.

1.1 Syfte

Idag är det många som vill minska sitt användande av mobiltelefoner, men det finns en tröghet i att helt sluta använda applikationer [1]. Om man, istället för att blockera applikationer, kunde avvänja sig vid användandet genom att göra upplevelsen något mindre tillfredsställande, kunde detta användas för att göra övergången till minskad mobilanvänding smidigare. Syftet med denna studie är att se om det skulle kunna genomföras genom att ställa om telefonens skärm till svartvitt läge. På så vis avskärmar man sig inte helt från applikationen, den går fortfarande att använda på samma sätt och alla tjänster finns kvar, men motivationen för att använda den kan förhoppningsvis minskas. Skillnader i färg är något som användare märker, utan att det blir för distraherande [10].

Genom att vara medveten om sitt användande, och ha metoder för effektivisering, kan användaren få mer kontroll över sitt mobilanvändande och påverka hur mycket de använder mobilen.

Idag ligger det i tiden att bli mer medveten om sin mobilanvändning och hur mycket tid som spenderas på olika applikationer. Apple lanserade år 2018 funktionen att mäta skärmtid i deras operativsystem iOS 12, samt på Instagram och Facebook går det också att se hur mycket tid som spenderas på applikationen. Fler och fler introducerar alltså möjligheten för användarna att bli mer medvetna om tiden de spenderar på mobilen och detta går att koppla till att det finns ett personligt intresse av att minska användandet.

Det finns också ett hållbart krav att minska tiden vi spenderar på internetbaserade tjänster, molnet, då internet och kommunikationstjänster står för cirka 2% av alla koldioxidutsläpp i världen, lika mycket som flygindustrin [23]. Frågan om minskad mobilanvändning kan ses som att det går från en personlig vinning till en global nödvändighet. Om det svartvita läget kan bidra till en minskad användning, utan att frånta användaren tillgången till nyckelfunktioner, skulle det kunna ses som en lösning på flera problem.

1.2 Problemformulering

Den huvudsakliga frågan som skall undersökas i denna studie är:

Är svartvitt läge ett användarvänligt verktyg för att minska användandet av sociala medier?

Följande arbetsfrågor tänker vi undersöka för att kunna besvara frågan:

Hur påverkas mängden tid som läggs ned på sociala medier vid en omställning av mobilskärmen till svartvitt läge?

Hur ser den tidsmässiga användningen ut hos olika applikationer vid användandet av svartvitt läge?

Vad är det som skiljer dessa applikationer och deras användning åt?

Vår hypotes är att svartvitt läge kommer att leda till ett överlag minskat mobilanvändande men att olika sociala medier påverkas varierande, baserat på dess innehåll. Störst påverkan tror vi kommer vara på applikationer som förlitar sig mer på bilder där det svartvita läget kommer göra att de används mindre. Detta för att bilderna kommer vara mindre lockande att se på, då de är i gråskala.

1.2.1 Avgränsningar

Att undersöka mobilanvändande i allmänhet blir väldigt stort, därför väljer vi att smalna av vårt undersökningsområde till sociala medier, mer specifikt Facebook, Instagram och Snapchat då de är de mest använda sociala medierna i Sverige [8].

2. TEORI OCH RELATERAD FORSKNING

År 2018 ägde 89% av den svenska befolkningen en smarttelefon [7]. Dessutom var andelen dagliga användare av sociala medier 63% av befolkningen. De sociala medier som användes mest var Facebook, Instagram och Snapchat. Bland ungdomar och unga vuxna (16-25 år) var användandet av de tre medierna likvärdigt, alla tre medier användes av cirka 70% av personerna i åldersgruppen [8].

Definitionen av sociala medier som används i denna uppsats kommer från Nationalencyklopedin och lyder: “Sociala medier är ett samlingsnamn på kommunikationskanaler som tillåter användare att kommunicera direkt med varandra genom exempelvis text, bild eller ljud” [15].

I studien nämns både termerna notiser och notifikationer. Vi definierar notis som den lilla pricken, oftast är den röd, som dyker upp i hörnet av en applikation för att signalera att användaren ska gå in och exempelvis läsa ett meddelande. Notifikation definierar vi som den förkortade texten av en händelse som brukar komma upp på låsskärmen.

2.1 Sociala mediers påverkan på studenters prestation

Att användarna, utan att reflektera, slentriant öppnar applikationen är en utav källorna till att Facebook är så välanvänt [14]. Vi tror att detta leder till att längre tid än planerat spenderas på sociala medier.

Användaren kan nå en punkt där hen inte längre kan kontrollera sitt användande eller de negativa konsekvenser som kan komma från överanvändning. Konsekvenser som för studenter har visat sig innebära att mobiltelefonen används som ett sätt att distrahera sig från aktiviteter, fuska och störa deras studier [20]. I en studie av Wang et al. fann de att 80% av studenterna som deltog använde sociala medier samtidigt som de studerade, vilket påverkade deras effektivitet och resultat [25]. Studenter har även rapporterat att de upplever sociala medier som distraktion och ett sätt att

(4)

prokrastinera inför examinationer [14]. Prokrastinering av en uppgift kan ofta leda till negativa konsekvenser. Det sker ofta när människor står inför uppgifter som känns besvärliga eller oattraktiva, och är en brist i självkontroll [6, 22]. Istället för att genomföra uppgiften direkt väljer de att göra uppgifter som lättare kan ge belöning, ofta kortsiktig sådan. Uppgiften blir därför uppskjuten och riskerar att fortsätta skjutas upp tills den inte längre kan genomföras med hög kvalitet. Användning av mobiltelefoner upplevs också hämma studenters fokus under föreläsningar, förändra sovrutiner samt störa under sociala aktiviteter [13].

Hartanto och Yang fann i sin studie Is the smartphone a smart choice? The effect of smartphone separation on executive functions [5] att separation från mobiltelefonen orsakade att studenter presterade sämre på test. Studien jämförde studenter som var beroende av mobiltelefonen med dem som inte var det, men Hartanto och Yang såg i deras resultat att prestationsförändringen inte hade någon påverkan av eventuellt mobilberoende. Detta tolkar vi som att telefonen, och en separation från den, är något som kan påverka alla mobilanvändare. På grund av detta är det intressant att undersöka en metod för att minska mobilanvändning, som inte begränsar användaren på ett lika hårt sätt som separation.

2.2 Viljan att sluta använda sociala medier

Till vår kännedom finns det ingen tidigare studie som undersöker relationen mellan svartvitt läge och mobilanvändning. Däremot finns studier som rör användandet av teknologi, sociala medier och inställningen till dessa. Ett vanligt alternativ för att minska användandet av sociala medier är att totalt utesluta det mediet, ofta genom att avinstallera applikationen. I en studie av Baumer et al.

undersöktes Facebook-appen och användarnas relation till den.

Genom studierna upptäcktes att en femtedel av deltagarna var i behov av att avinstallera applikationen under tider då de behövt fokusera på arbete - för att den varit alltför distraherande. Av studien kom Baumer et al. fram till en term, lagging resistance, bäst översatt till fördröjt motstånd, som beskriver viljan att sluta men inte riktigt göra det än [1]. Många som försöker minska sitt användande av sociala medier gör det för få en känsla av kontroll över sina egna teknikvanor [2].

I Ten arguments for deleting your social media accounts right now argumenterar Lainer [12] om att sociala medier i dagens läge är utformade för att ändra hur människor beter sig och för att skapa ett beroende hos användarna. Detta sker genom algoritmer som analyserar användarnas beteenden och personaliserar flödena utifrån att få användaren att vilja stanna kvar så länge som möjligt.

Lainer menar att bästa sättet att inneha kontroll över sig själv är genom att ta kontroll över sina sociala medier och detta skulle ske genom att sluta använda dem helt. Lainer argumenterar inte för att sluta använda sociala medier för all framtid, utan bara fram tills att dessa utformas med användarens bästa i åtanke, snarare än att vara en del av en större affärsmodell [12].

2.3 Definitionen av Slow Tech och dess innebörd för mobilapplikationsdesign

Slow Tech handlar inte om att göra tekniken långsammare, utan snarare ett koncept som får människor att ta ett steg tillbaka och reflektera över sin teknikanvändning [18]. Det är en del av Slow- rörelsen, vars syfte är att skapa en mer långsam approach till livet.

Slow-rörelsen startade som motreaktion på snabbmatskulturen, med målet att man skulle reflektera mer över maten man åt och göra

medvetna valet att äta bra mat - där gott, rent och rättvist står i fokus. Konceptet har sedan vuxit och inkluderar nu fler av livets byggstenar som aspekter där det kan vara värt att sakta ner [26].

Patrignani och Whitehouse [18] beskriver grunderna till Slow Tech som följande:

“Good ICT is concentrated around notions of enjoyment, aesthetics, balance, user involvement, technology assessment, and human-centredness.

Clean ICT means taking into consideration the entirety of the materials and product lifecycles used to create, manufacture and dispose of the technology. Fair ICT means paying special consideration to the employment-related side of ICT, and ensuring that it is just or equitable.”

Av dessa grunder är det huvudsakligen den första, Good Information and Communication Technology, på svenska god Informations- och Kommunikationsteknik (hädanefter refererad till som IKT), som är mest applicerbar i den här uppsatsen. God IKT handlar om den komplexa interaktionen som sker mellan människa och teknik. Interaktionen kan enbart bli god om systemet samt gränssnittet är designade med människan och våra brister i fokus.

Då kan en trivsam upplevelse uppnås, samt användaren hjälpas att få balans mellan arbetsliv och fritid. Inom Slow Tech uttrycks risken att IKT bidrar till en allt högre hastighet i människors dagliga liv. Från att livet växlar mellan tillstånden doing, att göra, och being, att vara, transformerar en alltför hastig livsstil detta till ett beständigt tillstånd av att göra. Individer förväntas vara konstant uppkopplade och alltid igång. God IKT handlar därför till stor del om att hitta balansen mellan de två stadierna, för att kunna sakta ner sin teknikanvändning och uppskatta de mer estetiska aspekterna av livet [18].

2.4 Hur färger kan påverka koncentrationsförmågan

Färger sägs ha olika betydelser, och kopplas till olika känslor, något som i många fall kan vara bundet till olika kulturer [9]. Livfull information och färger attraherar samt fångar människors uppmärksamhet genom att det är konkret eller sensoriskt [16]. Att dra ner på färgen skulle kunna lyfta uppmärksamheten från mobiltelefonen. För att fånga individens uppmärksamhet fungerar färger mycket bättre än symboler [17]. Färger, och mer specifikt om det är många kontraster bland dem, kan även förbättra minnet.

Om färgerna sticker ut från dess omgivning drar det först till sig uppmärksamheten och sedan fastnar det på minnet för att det var annorlunda. Många logotyper är färgglada av denna anledning, exempelvis snabbmatskedjor [4].

3. METOD

För att besvara vår fråga genomfördes en primärt kvantitativ studie, med kvalitativa inslag. Deltagarna i studien var Medietekniska studenter från kursen Programintegrerande kurs i Medieteknik och studien bestod av fyra delar.

1. Deltagarna inledde med att registrera hur mycket de normalt använde mobiltelefonen, med hjälp av applikationen ActionDash för Android eller iPhones motsvarande inbyggda funktion, Skärmtid. När dessa applikationer startades gick det att läsa data för en vecka bakåt i tiden, som deltagarna rapporterade in innan de gick vidare till nästa steg. Den då tillgängliga

(5)

informationen var antal minuter spenderad på varje applikation samt total skärmtid för den senaste veckan.

2. Deltagarna ställde sedan om mobilen till svartvitt läge (för instruktioner se bilaga 2) och använde telefonen som de kände passande under en vecka, samtidigt som de hade samma registreringsapplikation aktiverad. Under tiden förde de en dagbok om deras upplevelse. Deltagarnas dagböcker var individuella Google dokument som vi skapade åt varje deltagare, där de varje dag fick fylla i deras upplevelse och reflektioner över dagen som gått.

3. När veckan var över rapporterade deltagarna in motsvarande information om deras skärmtid som i steg ett.

4. Allra sist fick de svara på en enkät som handlade om deras mobilvanor samt utvärdera upplevelsen av att ha svartvitt läge i en vecka. (Se enkätfrågor i bilaga 1) Enkätsvaren, mobildatan samt dagböckerna jämfördes med varandra, sammanställdes och analyserades till ett resultat.

3.1 Begränsningar i studien samt för deltagarna

Studien krävde att deltagarna inte hade någon form av färgblindhet, eftersom de eventuellt redan kunde behöva ha skärmen i ett specifikt färgläge isåfall. Detta på grund av att det inte skulle ha gett några ändamålsenliga resultat till vår studie. Den byggde även på redan existerande programvara. Detta innebar att vi inte behövde skapa egen programvara för genomförandet av studien. Det begränsade vår undersökningsgrupp till deltagare som hade smarttelefon med programvara som tillåter omställning till svartvitt läge.

4. RESULTAT

I studien deltog 22 deltagare, varav 3 inte använde Instagram, 6 använde inte Snapchat och 5 inte Facebook. Skärmtiden från 1 deltagare fick uteslutas på grund av ofullständig data.

4.1 Tidsmässiga resultat

Studien visade att snittiden på en vecka för användande innan färgomställningen låg på 22 timmar och 33 minuter. Snittiden under studien var 21 timmar och 1 minut. Detta gav en minskning på 7% vilket motsvarar 1,5 timma. Figuren nedan visar spridningen bland deltagarnas totala skärmtid.

Figur A - Visar deltagarnas skärmtid i minuter innan och under studien.

I snitt använde deltagarna Instagram 4 timmar i veckan innan studien samt 3 timmar och 24 minuter under studieperioden.

Användandet av Instagram minskade vid användande av svartvitt läge med 15%. För Snapchat var motsvarande siffror 1 timme och 2 minuter veckan innan samt 51 minuter under studien.

Användandet av Snapchat minskade med 18%. Facebook användes 1 timme och 8 minuter veckan innan studien samt 1 timme och 17 minuter under studieperioden, i snitt. Användandet av Facebook ökade med 13%.

Figur B - Den genomsnittliga tiden i minuter på Instagram, Snapchat och Facebook, både innan och under studien.

Bland deltagarna var det en, som enligt datan, slutade använda Snapchat helt, däremot gick användandet från 1 minut innan till noll minuter under, vilket kan räknas som försumbart. Alla andra deltagare fortsatte använda de applikationer (utav Instagram, Snapchat och Facebook) som de använde innan studien.

13,6% av deltagarna i studien ansåg sig använda sociala medier Väldigt mycket. 40,9% ansåg att de använde det Ganska mycket. De resterande delades lika, med 22,7% vardera för Ganska lite och Väldigt lite. Deltagarna fick själva tolka innebörden av mycket och lite användande. Ingen deltagare sa att de inte använde sociala medier alls.

(6)

Deltagarnas egna uppfattning om hur de använder sociala medier stämmer överens vid en jämförelse med deras resultat. Den genomsnittliga tiden på Facebook, Instagram och Snapchat för deltagarna under en veckas tid såg ut såhär:

Tabell 1. Genomsnittlig tid uppdelat på deltagarnas egen uppfattning om tiden de spenderar på sociala medier

Antal deltagare Innan Under

Väldigt mycket 3/22 10h 4m 10h 39m

Ganska mycket 9/22 5h 35m 4h 16m

Ganska lite 5/22 2h 57m 3h 56m

Väldigt lite 5/22 2h 37m 1h 7m

Skillnaden i tid mellan dem som ansåg att de använder sociala medier Väldigt lite och Ganska lite innan studien är 20 minuter.

Under tiden då deltagarna hade svartvitt läge aktiverat skiljer det sig 2 timmar och 49 minuter mellan Väldigt lite och Ganska lite.

Skillnaden mellan dem som ansåg sig använda sociala medier Ganska mycket och Väldigt mycket skiljer sig med 4 timmar och 29 minuter innan studien och 6 timmar och 23 minuter under studien.

Figur C - Den genomsnittliga förändringen av användningen av sociala medier innan och under studien. Diagrammet är uppdelat på deltagarnas egna uppfattning om tiden de spenderar på sociala medier, från Väldigt lite till Väldigt mycket.

4.2 Effekten av svartvitt läge på mobilgränssnittet

I figur D går att se de svar som deltagarna rapporterade kring användandet av mobilen, bland annat gällande frågor om navigation och att ta till sig information. Vanligast var att de fann det lite eller mycket svårare i alla områdena. Ingen deltagare fann att någon av dessa aspekter blev lättare. Att upptäcka detaljer som markerats med färg i texter, såsom felstavningar, överstrykningar eller länkar, rapporterades även som svårare med svartvitt läge.

Däremot var det bara sådana markeringar som deltagarna tyckte var negativt med svartvitt läge och att läsa text. Allmän textläsning blev inte märkbart påverkad enligt deltagarna.

Figur D - Antalet deltagare och deras upplevelse av navigation, ta till sig information, upptäcka notifikationer och notiser samt att använda sociala medier som en distraktion medan de hade svartvitt läge.

4.2.1 Hur navigation påverkades av svartvitt läge

Navigation mellan appar var något som deltagarna redovisade som svårare med svartvitt läge. Detta innefattade navigation mellan olika applikationer men även navigationen i applikationerna, exempelvis mellan musikalbum. Vissa applikationer “smälte in med bakgrunden”, som en deltagare uttryckte sig, eller blev svåra att urskilja från varandra eftersom färgkontrasterna minskade. Det tog därför längre tid att hitta till de applikationer som deltagarna letade efter. De upplevde även att vissa applikationer, som exempelvis kartor och kalender, blev svårare att använda, eftersom det blev svårare att urskilja element från varandra.

4.2.2 Hur notifikationer påverkades av svartvitt läge

Från enkäten framgick att 86,4% av deltagarna tycker att sociala medier kan vara ett störande moment. De angav att notifikationer är en av de bidragande faktorerna som gör det störande.

Notifikationerna kan vara många samt distraherande, då telefonen är utformad för att konstant påminna om dem med hjälp av vibrationer, ljud och ljus. Några deltagare hade redan innan studien stängt av flera notifikationer på grund av att de upplever att de tar mycket av deras uppmärksamhet. “Jag har gjort mig själv en tjänst att nästan inte ha notifikationer alls så jag brukar inte störas av det just nu. Men om jag hade notifikationer på skulle det nog vara störande.” skrev en deltagare. Efter studien uttryckte flera av deltagarna att det var svårare att upptäcka notiser samt att de ibland lät notifikationer vara.

4.2.3 Hur produktivitet påverkades av svartvitt läge

Deltagarna uppgav att det svartvita läget gjorde att de kunde använda mobilen mer produktivt. De sa att det blev lättare att skilja

“slösurf” från produktiv arbete. Detta ledde till att de blev mindre distraherade, och valde att inte titta lika mycket på mobilen under föreläsningar. En av deltagarna uttryckte fördelarna med svartvitt läge såhär: “Lett till att jag inte använt mobilen lika mycket. Jag har istället lyssnat på musik mer och känt att jag varit produktivare oftare. T.ex. har jag varit mer regelbunden med att läsa när jag pendlar istället för att hålla på med mobilen.”

(7)

4.3 Bild- och video relaterade applikationer och effekterna av svartvitt läge på respektive

Av deltagarna svarade 68,2% att de slutade använda någon applikation eller använde den mindre med svartvitt läge. Bland de applikationer som rapporterades fanns Youtube, Instagram, Pinterest, Snapchat samt olika chatt-relaterade applikationer som förlitar sig mycket på bilder. Däremot var det bara 18,2% av deltagarna som ansåg att de började använda någon applikation mer än tidigare. De applikationer som nämndes i det sammanhanget var Storytel, Wordfeud och Mangarock. Detta för att de apparna förlitar sig mer på andra medier än bilder eller redan har nästan svartvit design och därför inte påverkas lika mycket av ett ändrat färgläge.

Vissa deltagare rapporterade känslor av irritation kring att inte se bilder i färg. Att inte kunna se bilder eller video i färg påverkade även deltagarna till att byta enhet för att få den fullständiga upplevelsen av det de ville se. Antingen när de fick något skickat till dem, när de ville se bilder som de själva tagit eller för att kolla på video. Från enkäten blev det tydligt att 50% av deltagarna använde en annan enhet vid något tillfälle för att utföra en uppgift de annars skulle gjort på mobilen, till exempel kolla på Netflix eller Facebook. Under studiens gång var det 10 av deltagarna, motsvarande 45%, som under en kortare period stängde av det svartvita läget. Den vanligaste anledningen till detta var att det var svårt att ta bilder.

4.4 Deltagarnas attityd till svartvitt läge

I dagböckerna visade 42% av deltagarna inte någon attitydförändring till svartvitt läge. De resterande upplevde någon form av förändring. 37% rapporterade att de vande sig, och att upplevelsen därmed blev bättre än vad de förväntat sig. Det var 21% som rapporterade att upplevelsen blev sämre för var dag.

Utöver detta var deras inställning till svartvitt läge överlag negativ, 81,8% av deltagarna sa att de inte kunde tänka sig använda svartvitt läge igen. 13,6% kanske kunde tänka sig att göra det, och 4,5% sa att de kunde göra det.

5. ANALYS OCH DISKUSSION

Syftet med studien var att undersöka om svartvitt läge kan användas som ett verktyg för att minska användandet av sociala medier, mer specifikt Snapchat, Instagram och Facebook. För att analysera detta ställdes frågan: Är svartvitt läge ett användarvänligt verktyg för att minska användandet av sociala medier? Frågan undersöktes genom att låta 22 deltagare använda mobilen i svartvitt läge under en vecka och sedan jämföra deras skärmtid från den veckan med en vecka då de inte hade svartvitt läge. I samband med detta fick de föra dagbok om sin upplevelse och efteråt svara på frågor om användandet av mobilen i svartvitt läge. Resultatet visar en allmän reducering av mobilanvändning, samt att det fanns både minskning och en ökning bland de sociala medier som var i fokus för denna studie.

5.1 Användarvänligheten av svartvitt läge

Av resultaten kan vi se att många deltagare uttryckte bilder och video som de funktioner med störst negativ påverkan av färgomställningen. De nämner framförallt applikationerna Instagram och Snapchat men också Facebook funktionen Messenger som har färgade textrutor i chattfunktionen samt möjligheten att skicka bilder, emojis och memes till varandra.

Svartvitt läge gjorde det svårare att veta vad exakt som har skickats.

Detta skulle kunna vara för att skillnaderna mellan till exempel vissa emojis blev otydligare, för att de redan var lika men bara skiljdes åt med färg, eller att de färgade textrutorna vid vissa nyanser kan ha gjort texten svårare att urskilja. En deltagare uttryckte även att vederbörande hade problem med att se om meddelandet överhuvudtaget hade skickats. I Messenger finns det exempelvis en skickat/levererat ikon som skiftar i färg beroende på dess status. Instagram och Snapchat är två applikationer som huvudsakligen behandlar bilder och därav blir väldigt påverkade om den visuella upplevelsen förändras. Snapchat var den applikationen som minskade mest, 18%, och Instagram var nära med 15% minskning.

Majoriteten av deltagarna rapporterade att de inte märkte så stor skillnad över att läsa texter i svartvitt då det traditionsenligt brukar vara svart text på vit bakgrund. Utav de tre sociala medierna vi undersökte är det Facebook som är mest textbaserad, till exempel i form av inlägg. Vid enkätfrågorna och i dagböckerna reflekterade deltagarna mer frekvent över en förändrad upplevelse av Messenger, snarare än huvudapplikationen Facebook i sig. En anledning till detta kan vara förhållandet mellan bild och text.

Facebook var det enda sociala mediet som ökade i tid med svartvitt läge. En anledning till detta kan vara att då de andra tjänsterna upplevdes irriterande blev Facebook den som var kvar. Facebook, till skillnad från de övriga, har i viss mån många bilder och videos men tjänsten är inte enbart baserad på detta så som Instagram och Snapchat är. Det blev helt enkelt som en tillflykt, behovet av sociala medier och att göra någonting på mobiltelefonen är så inbyggt i oss själva att vi per automatik vänder oss till den.

5.1.1 Förändringar i deltagarnas beteenden

Många gånger tas mobilen fram, inte för att det är något specifikt som måste kollas upp, utan det sker av ren vana. Att slentriant kolla på mobilen har blivit en reflex vilket flera av deltagarna beskriver.

De tittar på mobilen upprepade gånger för att de inte har något annat att göra, vilket är ett störighetsmoment från studier [14, 25].

Däremot reflekterade flera av deltagarna över att de, under perioden med svartvitt läge, började använda applikationer som inte krävde mobilskärmen lika mycket. De rapporterade att de började lyssna mer på musik samt poddar. Vissa beskrev också hur de började uppskatta omgivningen och hur den såg ut mer samt började läsa böcker istället för att titta i mobilen. Vi tror att detta beteende inte skedde som en distraktion från studier eller andra uppgifter, utan snarare skedde exempelvis i kollektivtrafiken eller dylikt. Detta är tillfällen mobilen normalt skulle fyllt ett tomrum där användaren inte har annat att göra. När mobilen inte längre var lika tillfredsställande att se på, hittade deltagarna på andra sätt att fylla tomrummet. En gissning till varför deltagarna själva noterade och reflekterade över detta är att de upptäckte någonting nytt som de annars kanske skulle ha missat, exempelvis en ny podcast eller en förändring i omgivningen. Det kan även vara så att, istället för att exempelvis både skrolla på Instagram och lyssna på musik samtidigt, lyssnade de nu bara på musiken och därför la mer fokus på det. Omedvetet kan de ha anammat mer av Slow Tech idealet i sitt mobilanvändande [18].

Resultaten av studien visar att skärmtiden minskade med svartvitt läge, men 50% av deltagarna angav att de i viss mån bytte ut mobilen mot en annan enhet. Det var även 45% som någon gång under studien stängde av det svartvita läget för att utföra någon uppgift. Anledningarna till att de någon gång stängde av var blandade, men det var alltid med ett specifikt syfte, och bara för den

(8)

tid det tog att genomföra uppgiften de ville göra. Det handlade oftast om att de behövde se färgen på något de skulle köpa online, eller om att kunna redigera en Instagrambild. Ett intressant fenomen var att en deltagare rapporterade att hen använde Facebook mer på en annan enhet, snarare än mobilen. Trots att Facebook som vi sett i studien redan ökade i användning så var det deltagare som även använde den mer på andra enheter. Detta skulle kunna visa på att det fördröjda motstånd som Baumer [1] diskuterar även finns bland våra deltagare. De uttryckte att sociala medier stör, men ändock fortsatte de att använda dem, även om det inte skedde på samma enhet, eller sätt, som tidigare.

5.2 Gråskalans effekter på mobilgränssnittet

En anledning till att navigation på mobilen upplevdes svårare var att det inte är lika tydliga kontraster i gråskala som det är med färg.

Färger används för att dra till sig uppmärksamhet, vilket är varför ikoner för applikationer ofta är väldigt färggranna för att sticka ut, uppmärksammas och bli lättare att hitta [17]. Detta i kombination med att färger lättare fastnar på minnet [4] kan förklara varför många av deltagarna fann det svårare att hitta applikationer på mobilen, när den var i svartvitt läge. Det kan därför vara tänkbart att deltagarna hade lagt ikonernas färger på minnet, snarare än deras formgivning.

Skillnaden mellan olika färger som hade liknande färgintensitet blev mindre i svartvitt läge, vilket kan ha varit en bidragande faktor till att ikonerna inte blev lika tydliga. Bland deltagarna uttrycktes även att operativsystemens snabbkommandon blev svårare att hantera. Detta skulle kunna vara på grund av lägre kontraster i svartvitt läge. Bilderna nedan visar ett exempel på dessa funktioner, både i färg och i gråskala. Det går att se hur det i färgläge är tydligare skillnad mellan vilka funktioner som är aktiva och vilka som är inaktiva, medan det i svartvitt läge är betydligt mindre skillnad.

Figur E - Operativsystemets snabbkommandon i färg.

1 Mätningen genomfördes med hjälp av Color Contrast Analyser genom att mäta färgerna i bilderna. Det genomfördes av oss efter studiens avslut för att undersökning en möjlig grund för deltagarnas resultat.

Figur F - Operativsystemets snabbkommandon i svartvitt.

Vi mätte1 kontrasterna i Figur E och Figur F och fann att tekniskt sett hade den svartvita bilden högre kontrastvärden än den med färg. Att deltagarna ansåg att det var lättare att se skillnad i färg kanske inte har så mycket med kontrasten mot bakgrunden att göra, inte heller kontrasterna mellan ikonerna, utan det snarare kan vara själva färgen som har så stor vikt.

5.3 Övriga observationer

Majoriteten av deltagarna angav att de använde sociala medier Ganska eller Väldigt mycket. Något som kan vara en anledning till att de spenderar mycket tid på telefonen eller sociala medier kan vara att de ständigt blir påminda om den. Vissa rapporterade en irritation över att konstant vara uppkopplade och få notifikationer hela tiden. Somliga hade stängt av notifikationer sedan tidigare. En deltagare sa följande om notifikationer:

“[Notifikationer] är störande. Jag har stängt av [notifikationer] från b.la. Instagram och Snapchat men har behållt på Messenger. Jag märker att jag oftast låser upp mobilen när jag har fått en [notifikation]. Ibland kan det vara en [notifikation]

från typ SVT som triggar det. Det är inte SVT-appen jag går in på då utan andra saker såsom sociala medier osv”.

Från detta går att utläsa att det inte nödvändigtvis behöver vara den notifikation som lockar användarens uppmärksamhet till mobilen som är det som påverkar det störande beteendet. Istället är det innehållet i telefonen - de applikationer som finns tillgängliga - som är distraherande och fångar fokus. Notifikationer och notiser kan få användaren att spendera mer tid än hen planerat på sociala medier.

Det kan vara för att applikationer är formade för att visa det som algoritmerna anser att användaren är intresserad av, baserat på

(9)

tidigare interaktioner [12]. Ett sådant designmönster uppmärksammades även i studien:

“Jag tror att sociala medier kan vara störande på flera olika sätt. [...] det är ett jätteenkelt verktyg för att prokrastinera. Instagram och Facebook har gått från kronologiska feeds till att visa "toppnyheter"

vilket leder till att man kan scrolla oändligt länge.

Det är bara ett exempel på hur sociala medier uppmuntrar till att spendera mer och mer tid på dem, vilket kan leda till negativa konsekvenser för en själv.”

Detta beskrev en av deltagarna om sociala medier och hur dessa utformat användandet av mobiltelefoner. Hen var, som vi sett i resultaten, inte ensam om att anse att sociala medier kan vara störande. Att dras in i interaktionen med sociala medierna, detta på grund av att de är beroendeframkallande eller för att de konstant lockar användarens uppmärksamhet med notifikationer, är något som stör användarens koncentration. Det kan leda till mer prokrastinering och uppskjutande av arbetsuppgifter. Att hoppa mellan uppgifter, och att ha sociala medier - mer specifikt Facebook - öppet samtidigt som man studerar har visat sig ha samband med lägre betygssnitt [21]. En fundering är huruvida detta blev något som deltagarna la märke till och därmed reflekterade över med hjälp av det svartvita läget.

5.3.1 Hur svartvitt läge kan användas i design för användarens bästa

Från detta går att se hur mobilapplikationer är designade för att fånga och hålla användarens uppmärksamhet. Det var även något som deltagarna uppmärksammade, kanske för att de blivit mer medvetna om sina egna vanor genom att använda svartvitt läge eller kanske var det något de redan var medvetna om. Snittiden som för deltagarna i vanliga fall låg på 22 timmar och 33 minuter under en veckas tid visar att mobilerna används mycket. Av veckans sju dagar spenderade våra deltagare i snitt nästan ett helt dygn på mobiltelefonen. Det är svårt att se detta som något bra, eller som bidrar till individens bästa. Det verkar snarare gå helt mot det som i Slow Tech rörelsen kallas för god IKT. En av grunderna för god IKT är att ett gränssnitt ska vara designat med människan i fokus, inklusive brister [18]. Men det, som med användning av svartvitt läge, blivit tydligare är att detta fokus kanske redan finns, fast utformat för att utnyttja människans brister snarare än hjälpa. Här finns därför möjligheten att, med hjälp av svartvitt läge hitta den balans mellan mobilanvändning och de sätt sociala medier idag är utformade på, som krävs för att kunna minska mobilanvändandet och påverka våra vanor. Att arbeta för en design som är bra för människan och med det eventuellt minskar mobilanvändandet, kan även ha positiva följder för klimatet.

Användningen av svartvitt läge i syftet att minska mobilanvändning kan vara en bra idé, men då kan det vara bra att anpassa hur det ska användas. Att abrupt ändra till svartvitt kan vara för stort, det kan krävas väldigt stark viljekraft om man ska gå från noll till hundra i ett svep. En potentiell möjlighet skulle kunna vara att inkludera det som en funktion i applikationer för minskande av mobilanvändning. Det skulle kunna användas istället för, eller inkluderat i, Blockeringsappar och Bevakningsappar. Ett förslag är att skapa en funktion som gradvis ställer om till svartvitt läge för att signalera att användaren använt mobilen tillräckligt länge. Det

skulle därför kunna vara en egen kategori av mobilanvändningsminskande applikationer: Självhämmande applikationer. Självhämmande teknik riktar fokus på att designa teknik som själv hämmar de egna interaktionerna. Detta utifrån användarens val av inställningar, baserat på vad grunden till behovet av att hämma sitt användande är [19]. Denna funktion skulle kunna vara inkluderad i själva applikationerna, eller vara en självstående applikation som påverkar användandet. En sådan lösning skulle kunna vara en bättre balans mellan god IKT och begränsningsappar.

5.4 Potentiella felkällor vid studien

Resultaten i studien kan ha påverkats av utomstående faktorer, under det relativt korta tidsspannet kan eventuella externa händelser - hur studieaktiv period det var, personliga livshändelser eller liknande - ha påverkat hur deltagarna använder sin mobil.

Detta är faktorer som inte täcks eller tas hänsyn till i studien. Att deltagarna själva hade stor kontroll över sin telefon samt inlämnandet av datan kan även det vara en potentiell källa till fel.

Det var därför svårt att kontrollera att de faktiskt hade igång svartvitt läge under hela studietiden. Dessutom kan datan de skickade in efter studien ha potential att innefatta felaktig tid, då deltagarna kan ha ställt om till svartvitt läge mitt under dagen eller tagit skärmbilder som innehöll tider då de inte haft svartvitt läge.

Eftersom deltagarna också fick veta att de skulle skicka in sin skärmtid innan och efter studien kan de därav varit mer medvetna om sin mobilanvändning. Följden av detta kan vara att en deltagare ansåg sig ha “för mycket” skärmtid, som de inte hade koll på tidigare och därmed kände att de ville förändra detta. Personen i fråga kan då ha tänkt mer på mobilanvändandet i sig och aktivt försökt minska det.

En studie av Lally et al. fann att det tar en individ i genomsnitt 66 dagar att skapa en vana, i ett spann mellan 18 och 256 dagar [11].

Det är rimligt att tänka sig att det tar liknande tid att vänja sig av vid en vana, vilket på ett sätt kan ses som att skapa en ny vana.

Studien vi gjort var kortare än det lägsta antalet dagar som beskrevs i Lallys studie [11] vilket betyder att vi inte kan säga något om huruvida det finns någon långvarig effekt av att ställa om mobilen till svartvitt läge. Det vi däremot kan säga, utifrån den här studien, är om det blivit någon direkt skillnad i deltagarnas mobilbeteende under testperioden.

5.5 Framtida studier

Vid en fortsatt studie i detta område borde det vara fler personer som deltar för att kunna få ett bredare resultat samt med större säkerhet kunna komma fram till en mer allmän slutsats. Fler deltagare leder även till att eventuella felkällor lättare går att identifiera. Ett annat sätt att upptäcka potentiella avvikelser är genom en kontrollgrupp som inte skulle ändra några inställningar på mobilen. Genom kontrollgruppen går det att identifiera om det finns några övriga faktorer som bidrar till deltagarnas mobilanvändning samt användningen av sociala medier.

Ytterligare en åtgärd som borde tas vid fortsatt studie är att ha en längre testperiod. Den längre testperioden ska dels vara innan själva studien börjar för att få en uppfattning om deltagarnas mobilvanor när de inte har någon speciell inställning på mobilen. Tiden med en färgjusterad skärm förlängs också för att minimera risken att resultaten påverkas av möjliga omständigheter. När mobilen ställs om till sin vanliga färgskala kan mobilanvändningen åter samlas in för att se eventuella beteendeförändringar. Om dessa steg tas, speciellt tiden, går det förhoppningsvis säga om det svartvita läget

(10)

har en bestående förändring på mobilanvändandet och sociala medier samt utifall en ny vana kan ha skapats.

5.6 Sammanfattning av diskussion

Utifrån vad vi diskuterat i denna uppsats är det tydligt att svartvitt läge inte nödvändigtvis är lösningen på alla problemen med att använda mobilen mycket. Vi har kunnat visa att det har en viss effekt på mängden tid som spenderas på mobiltelefonen, och att denna effekt överlag är minskande. Skillnaden mellan de applikationer som minskade och den som ökade tror vi beror på förhållandet mellan text och bilder. Applikationer som inte kräver användning av mobilskärmen blev en tillflykt och tog upp tiden där annat tidigare använts. Till viss del skiftade därför bara användandet. Det var inte enbart en minskning i tid utan även en förändring i beteendet hos deltagarna. Däremot påverkades många av telefonens grundläggande interaktioner - som navigation eller att se på bilder - kraftigt, vilket troligtvis är anledningen till att deltagarna i slutändan ställde sig negativt till att använda svartvitt läge igen, med en klar majoritet på 81,8%. Detta trots att det ändå var fler som rapporterade att det blev bättre med tiden än de som tyckte det blev sämre. Från detta tolkar vi att svartvitt läge inte är ett användarvänligt verktyg för att minska mobilanvändningen.

6. SLUTSATS

Svartvitt läge är, som studien visat, något som kan påverka både mobilanvändandet och upplevelsen för den enskilda individen. Det gör att tiden som läggs på mobilen minskas. Däremot minskar det ojämnt för olika sorters applikationer, de som är mer beroende av bilder blir mindre använda och applikationer med mer text kan öka i användning. Det svartvita läget skapade nya sätt att använda mobilen på, där många bildbaserade applikationer byttes mot ljud- eller text-baserade alternativ. Påverkan på att mobilen användes var mindre än påverkan på hur den användes. Det finns alltså ett fördröjt motstånd mot att helt sluta använda mobiltelefonen, som inte ändrades med svartvitt läge. Då det allmänna användargränssnittet inte är anpassat för gråskala fungerar det mindre bra när det är viktigt att inte förlora grundläggande väsentliga funktioner. För att minska ett reflexmässigt beteende och motverka de designmönster som är skapta för att hålla användarens uppmärksamhet kan svartvitt läge däremot fungera som ett effektivt verktyg. Svartvitt läge kan alltså användas, och ge effekt, för att motverka mobilanvändning, men är i sig inte ett helt användarvänligt alternativ.

7. ERKÄNNANDEN

Vi vill tacka alla som deltagit i vår studie. Ett extra tack går till vår handledningsgrupp och vår handledare, Daniel Pargman.

8. REFERENSER

[1] Baumer, E. P., Adams, P., Khovanskaya, V. D., Liao, T. C., Smith, M. E., Schwanda Sosik, V., & Williams, K. (2013, April).

Limiting, leaving, and (re) lapsing: an exploration of facebook non-use practices and experiences. In Proceedings of the SIGCHI conference on human factors in computing systems (pp. 3257- 3266). ACM.

[2] Baumer, E. P., Ames, M. G., Burrell, J., Brubaker, J. R., &

Dourish, P. (2015). Why study technology non-use?. First Monday, 20(11).

[3] D’Onfro, J., (2018). These simple steps will help you stop checking your phone so much. CNBC,

https://www.cnbc.com/2018/01/03/how-to-curb-you-smartphone- addiction-in-2018.html (hämtad 2019-05-07)

[4] Dzulkifli, M. A., & Mustafar, M. F. (2013). The influence of colour on memory performance: A review. The Malaysian journal of medical sciences: MJMS, 20(2), 3.

[5] Hartanto, A., & Yang, H. (2016). Is the smartphone a smart choice? The effect of smartphone separation on executive functions. Computers in Human Behavior, 64, 329-336.

[6] Hofmann, W., Friese, M., & Strack, F. (2009). Impulse and self-control from a dual-systems perspective. Perspectives on psychological science, 4(2), 162-176.

[7] Internetstiftelsen, 2018, Iphone vanligaste mobilen, Svenskarna och

Internet, https://2018.svenskarnaochinternet.se/allmant-om- internetutvecklingen/iphone-vanligaste-mobilen/ (hämtad 2019- 02-12)

[8] Internetstiftelsen, 2018, Sociala medier, Svenskarna och Internet, https://2018.svenskarnaochinternet.se/sociala-medier/

(hämtad 2019-02-12)

[9] Jacobs, L., Keown, C., Worthley, R., & Ghymn, K. I. (1991).

Cross-cultural colour comparisons: global marketers beware!.

International marketing review, 8(3).

[10] Jang, J., & Suk, H. J. (2014, January). Disappearing icons:

Informative effect through changing color attributes of app icons.

In 2014 IEEE International Conference on Consumer Electronics (ICCE) (pp. 341-342). IEEE.

[11] Lally, P., Van Jaarsveld, C. H., Potts, H. W., & Wardle, J.

(2010). How are habits formed: Modelling habit formation in the real world. European journal of social psychology, 40(6), 998- 1009.

[12] Lanier, J. (2018). Ten arguments for deleting your social media accounts right now. New York: Henry Holt and Company.

[13] Lee, U., Lee, J., Ko, M., Lee, C., Kim, Y., Yang, S., Yatani, K., Gweon, G., Chung, K. & Song, J. (2014, April). Hooked on smartphones: an exploratory study on smartphone overuse among college students. In Proceedings of the 32nd annual ACM conference on Human factors in computing systems (pp. 2327- 2336). ACM.

[14]Meier, A., Reinecke, L., & Meltzer, C. E. (2016).

“Facebocrastination”? Predictors of using Facebook for

(11)

procrastination and its effects on students’ well-being. Computers in Human Behavior, 64, 65-76.

[15] Nationalencyklopedin, sociala medier

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/sociala- medier, (hämtad 2019-03-06)

[16] Nisbett, R. E., & Ross, L. (1980). Human inference:

Strategies and shortcomings of social judgment.

[17] Pan, Y. (2010). Attentional capture by working memory contents. Canadian Journal of Experimental Psychology/Revue canadienne de psychologie expérimentale, 64(2), 124.

[18] Patrignani, N., & Whitehouse, D. (2014). Slow tech: a quest for good, clean and fair ICT. Journal of Information,

Communication and Ethics in Society, 12(2), 78-92.

[19] Pierce, J. (2012, May). Undesigning technology: considering the negation of design by design. In Proceedings of the SIGCHI Conference on Human Factors in Computing Systems (pp. 957- 966). ACM.

[20]Roberts, J., Yaya, L., & Manolis, C. (2014). The invisible addiction: Cell-phone activities and addiction among male and female college students. Journal of behavioral addictions, 3(4), 254-265.

[21] Rosen, L. D., Carrier, L. M., & Cheever, N. A. (2013).

Facebook and texting made me do it: Media-induced task- switching while studying. Computers in Human Behavior, 29(3), 948-958.

[22] Sirois, F., & Pychyl, T. (2013). Procrastination and the priority of short‐term mood regulation: Consequences for future self. Social and personality psychology compass, 7(2), 115-127.

[23] Sverigesradio, “Molnet slukar el - går det att lagra hållbart?”

(March 3, 2019). Klotet (SR),

https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1242942?programid=3345 (hämtad 2019-05-01)

[24] Tutton, R., (2019), The Surprisingly Easy Trick That Can Help You Use Your Phone a Little Bit Less,

Health, https://www.health.com/mind-body/phone-black-and- white (hämtad 2019-05-07)

[25] Wang, Qingya; Chen, Wei; and Liang, Yu, "The Effects of Social Media on College Students" (2011). MBA Student Scholarship. Paper 5.

[26] Wikipedia, Slow movement (culture)

https://en.wikipedia.org/wiki/Slow_movement_(culture) (hämtad 2019-04-30)

(12)

9. BILAGOR

9.1 Bilaga 1 - Enkäten deltagarna fick fylla i

1) KTH-mail (för att kunna koppla till dagbok samt rapportering till proint) 2) Hur ser du på ditt mobilanvändande?

a) Skala från 1-5 där 1 = Tycker att jag använder mobilen väldigt lite, 5 = Tycker att jag använder mobilen väldigt mycket

3) Hur ser du på ditt användande av sociala medier?

a) Skala från 0-5 där 0 = Har inte några sociala medier, 1 = Tycker att jag använder sociala medier väldigt lite, 5 = Tycker att jag använder sociala medier väldigt mycket

4) Vill du utveckla/kommentera ditt svar ovan?

5) Anser du att sociala medier på mobilen kan vara ett störande moment ibland?

a) Ja b) Nej

c) Utveckla ditt svar för frågan ovan

6) Använder du dig av någon begränsningsapp? (som ska få dig att minska användandet) a) Ja, jag har en aktiv app

b) Nej, använder inte just nu men jag har gjort det tidigare c) Nej

7) Var det någon gång som du stängde av funktionen? I så fall varför stängde du av den och hur länge? (utveckla gärna ditt svar)

8) Har du använt dig av svartvitt läge någon gång tidigare och i så fall varför eller varför inte? (utveckla gärna ditt svar)

9) Vad har varit bäst med att ha mobilen i svartvitt läge? (utveckla gärna ditt svar) 10) Vad har varit sämst med att ha mobilen i svartvitt läge? (utveckla gärna ditt svar)

11) Var det någon app du vet med dig att du slutade använda eller använde betydligt mindre än du brukar?

a) Ja b) Nej

12) Om ja, vilken/vilka appar?

13) Var det någon app du började använda/använde betydligt mer än du brukar?

a) Ja b) Nej

c) Om ja, vilken/vilka appar?

14) Var det någon app/social media/tjänst du började använda mer på någon annan enhet istället för i mobilen?

a) Ja b) Nej

15) Om ja, uppskatta hur mycket mer tid du använde tjänsten på en annan enhet.

16) I kommande fyra frågor svara på hur du upplevde … i svartvitt läge a) Navigation

i) 1 = Mycket svårare, 2 = Lite svårare, 3 = Ingen skillnad, 4 = Lite lättare, 5 = Mycket lättare b) Ta till dig information

i) 1 = Mycket svårare, 2 = Lite svårare, 3 = Ingen skillnad, 4 = Lite lättare, 5 = Mycket lättare c) Upptäcka notifikationer och notiser

i) 1 = Mycket svårare, 2 = Lite svårare, 3 = Ingen skillnad, 4 = Lite lättare, 5 = Mycket lättare d) Att använda sociala medier som en distraktion

i) 1 = Mycket svårare, 2 = Lite svårare, 3 = Ingen skillnad, 4 = Lite lättare, 5 = Mycket lättare 17) Hur upplevde du att se på bilder i svartvitt läge? (utveckla gärna ditt svar)

18) Hur upplevde du att läsa text i svartvitt läge? (utveckla gärna ditt svar)

19) Tror du att det kan vara intressant att ha mobilen i svartvitt läge, och när skulle det kunna vara intressant?

(utveckla gärna ditt svar)

20) Är svartvitt läge något som du kan tänka dig att fortsätta använda?

a) Ja

(13)

b) Nej c) Kanske

21) Utveckla ditt svar ovan

9.2 Instruktioner för omställningen till svartvitt läge iPhone:

Hur man hittar svartvitt läge i Inställningar:

Svenska: Allmänt → Hjälpmedel → Skärmhjälpmedel → Färgfilter → Aktivera, välj gråskala!

Engelska: General → Accessibility → Display accessibility → Colour filters → Activate, välj greyscale!

Samsung:

Hur man hittar svartvitt läge i Inställningar:

Svenska: Tillgänglighet → Synlighetsförbättringar → Färgjustering → Aktivera, välj gråskala!

Engelska: Accessibility → Visibility enhancements → Colour adjustment → On, välj greyscale!

(14)

TRITA-EECS-EX-2019:240

www.kth.se

References

Related documents

Subject D, for example, spends most of the time (54%) reading with both index fingers in parallel, 24% reading with the left index finger only, and 11% with the right

Vi heter Victor Wyckman och Michael Pettersson och studerar på Linneuniversitetet i Kalmar och läser till grundlärare med inriktning fritidshem. I utbildningen ingår att

The expression of IL-18R was used to identify the type 1 subsets of CD4 + , CD8 + and NK cells in peripheral blood and lymph nodes [19,20] (Table 4) (Figure S2). Type 1 CD4 + T

förskollärares erfarenheter av övergångar används då övergången från förskolan till förskoleklass eller årskurs ett i grundsärskolan planeras för barn med intellektuell

Hur arbetar pedagogerna i särskilda skolor, särskilda undervisningsgrupper i den vanliga skolan samt i vanliga klasser där elever inom autismspektrumtillstånd är inkluderade, för

Automated public transport, such as trains running on fixed-guideway systems, has been around for a number of decades (Stocker & Shaheen, 2017; Marletto, 2019). However, the

I följande kapitel kommer det inledningsvis presenteras en bakgrund till problemet samt hur sociala medier har vuxit fram, för att sedan närma sig problemområdet... 2

”Finns det olika maktstrategier förskollärare använder sig av och skiljer detta sig åt mellan åldrarna i de olika barngrupperna?”. I detta kapitel kommer vi diskutera