”Stress är väldigt svårdefinierat, stort på något vis”

Examensarbete

”Stress är väldigt svårdefinierat, stort på något vis”

En kvalitativ studie om hur skolsköterskor och kuratorer definierar och arbetar med stress på gymnasieskolor.

Författare: Sanna Larsson Maria Sabattini Handledare: Anders Lundberg Examinator

:

Kurskod: 2SA46E

1 Education: Social Work Study Programme, 210 credits

Thesis: Bachelor´s thesis, 15 credits

Title: “Stress är väldigt svårdefinierat, stort på något vis”. En kvalitativ studie om hur skolsköterskor och kuratorer definierar och arbetar med stress på gymnasieskolor.

Authors: Sanna Larsson & Maria Sabattini

Supervisor: Anders Lundberg

Keywords: stress, gymnasieskola, skolungdom, elevhälsa, arbete, samarbete

Abstract

Mental ill-health has increased in the community and especially among young people. Stress is considered as a conduciveness cause to the increasing mental ill-health and stress can lead to angst, worry, depression etcetera. The purpose with this study is to investigate how school nurses and welfare officers in high schools within defines and works with stress among the youths. The study also investigates how the school nurses and the welfare officers work to prevent stress in the schools and if there is cooperation between the two professions. The study is based on a social constructive perspective and a system-thinking. The study has been performed from a qualitative method in the shape of semi-structural interviews. The result of the study shows that school nurses and welfare officers defines stress diversely. The school nurses talks about stress as a natural and physiological reaction that makes people to perform whereas the welfare officers talks about stress as something that is difficult to define and as an imbalance between resources and demands on the individual. The causes of stress explain the respondents be the demands from the environment, the family situation and the situation in school. The respondents’ work with stress is not clear and there are no guidelines. Instead, the work is geared to the youths that are stressed.

2

Innehållsförteckning

Abstract __________________________________________________________________ 1

Innehållsförteckning ________________________________________________________ 2

Förord ____________________________________________________________________ 4

Problemformulering ________________________________________________________ 5

Syfte _____________________________________________________________________ 8

Frågeställningar ___________________________________________________________ 8

Bakgrund _________________________________________________________________ 9 Stress som begrepp _______________________________________________________ 9 Stress från 1900 talet och framåt ___________________________________________ 11 Orsaker till stress bland ungdomar _________________________________________ 11 Skolan _________________________________________________________________ 12 Lagrum som reglerar Elevhälsan __________________________________________ 13

Tidigare forskning _________________________________________________________ 15 Ungdomars upplevelser av stress ___________________________________________ 15 Skolan _________________________________________________________________ 17 Elevhälsan _____________________________________________________________ 18 Samverkan _____________________________________________________________ 19 Avgränsning av forskning ________________________________________________ 20

Teoretiska perspektiv ______________________________________________________ 21 Social konstruktivism ____________________________________________________ 21 Systemteori _____________________________________________________________ 22

Metod ___________________________________________________________________ 24 Vetenskaplig ansats ______________________________________________________ 24 Val av forskningsdesign och metod _________________________________________ 24 Semistrukturerade intervjuer _____________________________________________ 25 Urval __________________________________________________________________ 25 Tillvägagångssätt och avgränsningar _______________________________________ 26 Validitet och Reliabilitet __________________________________________________ 28 Etiska överväganden _____________________________________________________ 28 Metoddiskussion ________________________________________________________ 29 Förförståelse ___________________________________________________________ 31

Resultat och analys ________________________________________________________ 32 Konstruktioner av stress __________________________________________________ 32 Beskrivningar av upplevd stress ___________________________________________ 35 Orsaker till stress _______________________________________________________ 36 Arbetet kring stress på skolan _____________________________________________ 38 Förebyggande arbete mot stress på skolan ___________________________________ 41 Samarbete i arbetet mot stress _____________________________________________ 42 Riktlinjer i arbetet om stress ______________________________________________ 44

3 Diskussion _______________________________________________________________ 46

Sammanfattning av resultat _______________________________________________ 46 Konstruktion av stress ___________________________________________________ 46 Arbetet med stress _______________________________________________________ 48 Slutdiskussion och förslag på fortsatt forskning ______________________________ 49

Referenslista ______________________________________________________________ 51

Bilaga 1 __________________________________________________________________ 54

Bilaga 2 __________________________________________________________________ 55

4

Förord

Vi vill här tacka de som har stöttat oss under vårt arbete med uppsatsen. Först och främst vill vi tacka de respondenter som tagit sig tid att medverka i vår studie och som bidragit med information så vi har kunnat genomföra uppsatsen.

Vi vill även rikta ett stort tack till vår handledare Anders Lundberg som gett oss råd och stöd samt konstruktiv kritik som varit värdefull under arbetets gång.

Till sista vill vi även tacka Per-Eric Nilsson, Linn Larsson och Martina Larsson som har korrekturläst vår uppsats och som har bidragit med synpunkter och tips som har varit till stor hjälp i vårt arbete med uppsatsen.

Tack!

Sanna Larsson & Maria Sabattini Januari 2012

5

Problemformulering

Statistiska centralbyrån visar i en rapport att upplevelser av ångest, oro och ängslan bland unga kvinnor mellan 16-24 år har ökat med 22 % mellan åren 1989 och 2005 (SOU 2006:77).

Dessa besvär beskrivs komma från stress och medför att individen kommer i obalans när denne inte har förmåga att hantera de krav som ställs. Socialstyrelsen (2009) förklarar att krav i arbetslivet kan påverka individers stressnivå och en stor del av Sveriges befolkning upplever sitt arbete som psykiskt ansträngande och stressigt. Wiklund (2010) skriver att även ungdomar blir stressade av sin arbetsplats som för dem är skolan, genom krav på effektivitet och att vara en duktig student med höga betyg så att de senare kan läsa vidare. Hon visar i sin avhandling att utöver stressen från skolan har ungdomar fler faktorer som stressar dem, såsom övergången till vuxenlivet och arbetsmarknaden och det gör att ungdomarna måste hantera många olika krav samtidigt.

Om människors upplevelse av stress blir långvarig innebär det en påfrestning för individen både psykiskt och fysiskt och kan leda till nedstämdhet, försämrad prestationsförmåga, sömnproblem, minnesstörningar med mera. Det i sin tur kan leda till posttraumatiskt stressyndrom, utmattningssyndrom och depression (Socialstyrelsen 2009). SOU (2006:77) tar upp psykisk ohälsa som det näst största folkhälsoproblemet i Sverige enligt World Health Organization och det beräknas att bli det största problemet i framtiden. De båda rapporterna och Wiklunds (2010) resultat visar tydligt att stress är värt att studera och om stress kan förebyggas så kan också den psykiska ohälsan som är resultat av stress förhindras.

Litteratur kartlägger begreppet stress olika men med samma utgångspunkt, att stress innebär att kraven på individen är för höga för vad individen klarar av (Levi 2005). Levi (2002) skriver att stress är en påfrestning för kroppen men att stress även kan vara positiv i bemärkelse att den får människor att prestera mer. Stress kan dock övergå till att bli negativ om den pågår för länge så att det leder till psykisk ohälsa (Levi 2000). SOU (2006:77) delar upp begreppet stress i tre olika definitioner: en psykologisk, en medicinsk och en vardaglig.

Den psykologiska definitionen av stress fokuserar på individens förmåga att hantera påfrestningar och den medicinska definitionen har fokus på den kroppsliga reaktionen vid stress. Den vardagliga definitionen beskriver stress som en brett fenomen som har olika innebörd för olika människor. En del människor ser stress som en känsla av frustation och tidsbrist, medan andra ser tecken på stress genom huvudvärk eller magvärk (SOU 2006:77).

6 Faktumet att stress tolkas olika och har olika innebörd för individer gör att begreppet stress är ett otydligt och problematiskt begrepp att definiera. Eftersom den psykiska ohälsan harökat markant bland unga (SOU 2006:77) är det relevant att undersöka skolans arbete med stress eftersom skolan utgör en stor del av ungdomars liv. Skolan är en central plats där barn och ungdomar spenderar mycket av sin tid under uppväxten och en av skolans uppgifter enligt Skollagen kap 2 § 25 är att främja elevernas hälsa och arbeta förebyggande för ungdomars hälsotillstånd.

Utifrån forskning kring skolan och dess syfte finns olika perspektiv att se skolan utifrån.

Grannäs (2011) och Båth (2006) visar att skolan är en plats som har demokrati och kunskapsutveckling som värdegrund. Båth (2006) menar att skolan är en spegling av samhällets intressen och fokuseringar. Skolan fokuserar också på att vidmakthålla samhället genom att föra över rådande normer och värderingar till ungdomarna istället för individuell utveckling. Om Båths (2006) beskrivning av skolan är det perspektiv man väljer att se skolan utifrån så har inte skolan som uppgift att arbeta med ungdomars hälsa och ohälsa utan har istället mer fokus på uppgiften att förbereda ungdomar för arbetslivet. Hadenius (1990) tar dock upp skolan som en plats där alla ska få likvärdig utbildning och där elevers olika behov ska kunna tillgodoses för att främja ungdomars utveckling.

Stress förklaras i SOU (2006:77) som en orsak till psykisk ohälsa och psykisk ohälsa medför obehag för individen som exempelvis visar sig som förvirring, trötthet, irritation, svårt att sitta still och oro (SOU 2006:77). Symptomen försvårar inlärning till exempel eftersom att ungdomar kan få svårt att koncentrera sig eller sitta stilla i klassrummet. Att förebygga psykisk ohälsa, främja elevernas hälsa och tillgodose elevernas olika behov av hjälp till utveckling anser vi därför borde vara relevant och aktuellt för skolan eftersom skolans syfte är att utbilda barn och ungdomar (Hadenius 1990). Därför tycker vi att det är relevant att ställa sig frågan hur personalen, som ska arbeta förebyggande och stödjande med barn och ungdomar definierar stress? Som vi kan se i den litteratur vi läst om stress visar litteraturen att det finns en stor otydlighet och bredd i synsätten på vad stress innebär. Denna otydlighet och stora variation i synsätt gör att hur personalen som ansvarar för att främja elevernas hälsa i skolan definierar stress blir avgörande för hur de utformar sitt arbete med stress på skolan. För att begränsa oss har vi valt att fokusera på gymnasieskolor och kommer att vända oss till kuratorerna och sköterskorna som speciellt arbetar med elevernas hälsa och välbefinnande.

7 Socialstyrelsen (2004) lägger i sina riktlinjer för skolhälsovården fokus på samarbete inom skolan mellan pedagogisk personal och personal som ansvar för skolhälsovården samt på samarbete med eleverna och deras vårdnadshavare. Backlund (2007) tar dock upp samverkan i skolan som problematiskt eftersom det inte finns någon speciell profession som har ansvar för hur samarbetet ser ut utan det ser olika ut på olika skolor. Hon skriver att skolkuratorer utgör en del av den personal som arbetar speciellt med elevvård och ses som en av de viktigaste i elevvårdsteamet tillsammans med skolsköterskor. Skolsköterskornas uppgift enligt Hillman (2007) är främst de medicinska insatserna som till exempel vaccinationer och hälsoundersökningar. Skolkuratorernas uppgifter däremot är främst det psykosociala arbetet som innebär samtal med enskilda individer, socialt stöd och att främja psykisk hälsa (Lundin m.fl. 2007). Med tanke på stressens inverkan på individen och att det är särskilt viktigt att förebygga stress på ett tidigt stadium är det relevant att undersöka gymnasieskolornas arbete med stressrelaterade problem hos skolungdomar. Gymnasiet blir aktuellt att undersöka eftersom att SOU (2006:77) redovisar att ungdomsperioden är en utsatt tidsperiod i livet där krav från omgivningen och föräldrar tillsammans med en förvirring inför vuxenlivet och press från skolan gör att ungdomarna har mycket krav att nå upp till och att det kan bli en stressande period. Att professionerna kan ha olika perspektiv på stress och hur arbetet ska utformas gör att studien kommer att undersöka om det finns olikheter i att definiera stress för de båda professionerna samt hur och om det påverkar ett eventuellt samarbete i arbetet med stress.

8

Syfte

Syftet med vår studie är att undersöka hur skolsköterskor och kuratorer på gymnasieskolor definierar och arbetar med stress bland skolungdomar.

Frågeställningar

1. Hur definierar skolsköterskor och kuratorer stress bland skolungdomar?

2. Hur arbetar skolsköterskor och kuratorer med de skolungdomar som upplever stress?

3. Hur arbetar skolsköterskor och kuratorer förebyggande för att minska upplevelsen av stress hos skolungdomar?

4. Finns det ett samarbete mellan skolsköterskorna och kuratorerna i arbetet kring stress och i sådana fall, hur utförs samarbetet?

9

Bakgrund

Under det här avsnittet tas aktuell bakgrundsfakta upp till studiens syfte för att skapa en förståelse för hur begreppet stress beskrivs, hur det uppkommit under 1900-talet samt vilka orsaker det finns till stress enligt statens offentliga utredningar (SOU 2006:77). Efter det kommer ett avsnitt om skolan, elevhälsans syfte och vilka lagar som reglerar den för att tydliggöra elevhälsans styrning och inriktning.

Stress som begrepp

Statens offentliga utredningar (2006:77) delar upp begreppet stress i tre definitioner som innebär en medicinsk, en psykologisk samt en vardaglig definition. Den medicinska definitionen förklarar hur stress påverkar kroppen fysiologiskt (SOU 2006:77). Utredningen tar upp Hans Seyle som grundare till den medicinska definitionen av begreppet stress och han introducerade begreppet år 1936. Det som händer fysiskt i kroppen när individen upplever stress är att pulsen stiger, andningen ökar, blodtrycket stiger, musklerna blir spända och kroppen utsöndrar mer adrenalin och kortisolhormon än vanligt. Detta gör kroppen för att förbereda för ökad ansträngning (SOU 2006:77) och den medicinska benämningen av stress förklaras som kroppens reaktion på mentala och fysiska påfrestningar. Reaktionerna är normala för kroppen och har som mål att hjälpa kroppen att kunna klara en påfrestning.

Denna kroppsliga reaktion är positiv för individen och hjälper kroppen till flykt eller kamp och reaktionen kallas därför positiv stress. Stress kan dock övergå till att bli skadlig för kroppen om påfrestningarna blir alltför stora och långvariga. När kroppen inte klarar av att hantera stress och blir utmattad uppstår en reaktion som kallas för negativ stress (SOU 2006:77).

Den psykologiska definitionen innebär att stress uppstår hos en individ om denne känner oro, anspänning eller frustation på grund av att en påfrestning upplevs vara alltför stor (SOU 2006:77). ). Ett exempel är en elev i skolan som känner att kravet på att få ett godkänt betyg är för stort för vad han eller hon har kapacitet till, vilket leder till att personen känner sig stressad över situationen. Det finns i detta fall inte en fysiologisk förklaring till att eleven upplever stress utan det är istället en psykologisk påfrestning som stressar eleven.

Psykologisk stress uppstår enligt SOU (2006:77) ofta av en rädsla för framtidens tänkbara risker men kan också utlösas av händelser som inträffat tidigare. Om den psykiska stressen upplevs under en längre tid kan symptom på psykisk ohälsa uppkomma. Det som stressar

10 individen kanske försvinner men känslan av obehag kan finnas kvar och leda till sömnstörningar, irritabilitet, problem med koncentration och en allmän känsla av nedstämdhet. Detta kan senare resultera i depression eller annan psykisk ohälsa (SOU 2006:77).

SOU (2006:77) beskriver den vardagliga definitionen av stress som bred och att medierna skapar en vid bild av stress. Vad stress kan innebära är till exemplen att en individ inte hinner med det den tänkt, att individen känner sig ansträngd, orolig eller frustrerad över något eller att individen har problem med att sova. Stress kan också innebära fysiologiska symptom såsom magvärk och huvudvärk. Det som SOU (2006:77) tar upp som upplevd vardaglig stress är att individer känner ett obehag för en påfrestning, till exempel en kommande tenta i skolan.

I en undersökning på 700 ungdomars upplevelser om stress, framkommer att stress kan tolkas som press eller stress. Press förklarar ungdomarna innebär en form av positiv stress som är nödvändig för att ungdomarna ska få något gjort. Stress däremot förklaras av ungdomarna som negativt och som ett resultat av att de inte använt pressen till att få något gjort, de blir då stressade och får känslor av obehag (SOU 2006:77).

I Folkhälsorapport som Socialstyrelsen genomförde 2009 beskrivs stress uppkomma om människor ställs inför för höga krav från omgivning och av sig själva samtidigt som de inte har förmågan och resurser att hantera kraven. Dessa krav kan innebära prestationskrav från arbete och skola eller att individen har för höga prestationskrav på sig själv när det gäller arbete eller skola. Stress kan även uppkomma när människor har för låga krav på sig i förhållande till sin egen förmåga (Socialstyrelsen 2009). Socialstyrelsens (2009) resonemang om stress kan kopplas till SOU:s (2006:77) förklaring av psykologisk stress eftersom båda tar upp för höga krav från omgivningen i förhållande till människors resurser. Socialstyrelsen (2009) tar även upp en fysisk aspekt av stress som beskrivs på samma sätt som SOU (2006:77) beskriver den medicinska definitionen. Socialstyrelsen (2009) beskriver vad som händer när en individ upplever stress under en längre tid. Rapporten förklarar att kroppens stresshanteringssystem är byggt för att klara av plötsliga fysiska hot och stressade situationer men i dagens samhälle är stress ofta långvarig och människor utsätts idag för alltmer psykisk och psykosocial stress än tidigare.

11 Stress från 1900 talet och framåt

Redan på 1900-talet diskuterades begreppet stress som en orsak till psykisk sjuklighet och både 1900-talet och 2000-talet har beskrivits vara lika i hur samhället såg ut. Årtalen har förklarats varit perioder som präglats av bland annat förändring, ökat informationsflöde och ny teknik. Skillnaden mellan de båda hundratalen är hur vi människor har definierat stress. På 1900-talet benämndes stress som kroniskt trötthetssyndrom och på 2000-talet kallades den stressrelaterade sjukdomen för utmattningssyndrom (Johannisson 2005). Vad de båda definitionerna har gemensamt är att de beskriver en sjukdom med kraftlöshet och trötthet som symptom. Tröttheten förklaras dock inte vara fysisk utan beskrivs som emotionell och mental och innebär att krav och förmåga kommer i obalans (Johannisson 2005). Socialstyrelsen (2009) redovisar folkhälsans utveckling i Sverige hos olika befolkningsgrupper. Rapporten visar att den psykiska ohälsan hos människor har gått i en negativ riktning sedan 1990-talet men under 2000-talet är det främst den psykiska ohälsan hos unga som har försämrats än hos andra befolkningsgrupper. Den psykiska ohälsan bland unga har främst visat sig hos yngre kvinnor men tecken på psykisk ohälsa finns hos både kvinnor och män. Åldern mellan 16-24 år är en ålder där en brytningstid mellan barndomen till vuxenlivet sker och unga kan vara extra känsliga för stressfaktorer (Socialstyrelse 2009).

Orsaker till stress bland ungdomar

SOU (2006:77) visar att det finns flera faktorer, händelser och upplevelser som bidrar till att ungdomar upplever stress och psykisk ohälsa. Utredningen delar upp orsaker till stress i tre olika grupper: offentligt bundna, privat- och fritidsbundna samt individuella stressfaktorer.

Offentligt bundna faktorer som bidrar till stress hos ungdomar är enligt SOU (2006:77) till exempel ungdomars levnadsvanor, mobbning, hot och våld samt fysisk våld. Även förändringar på arbetsmarknaden är en orsak till ökningen av stress och psykisk ohälsa bland ungdomar och SOU (2006:77) menar att det idag är svårt för ungdomar att få förvärvsarbete och det påverkar ungdomarnas ekonomi negativt, vilket kan öka upplevelsen av stress.

Privata och fritidsbundna stressfaktorer som SOU (2006:77) anser vara orsaker till stress och psykisk ohälsa hos ungdomar är bland annat att alkoholkonsumtionen ökat bland ungdomar med närmare en fördubbling på 20 år. Även användande av illegala droger har ökat i samma omfattning och antas också kunna vara en bidragande faktor till stress och psykisk ohälsa.

12 SOU (2006:77) förklarar individuella stressfaktorer utifrån huruvida ungdomar har kognitiv förmåga och emotionell kompetens eller inte. Utredningen visar att ungdomars förmåga att hantera stress påverkas av huruvida ungdomen har förmåga att planera, resonera, lära av sina erfarenheter samt anpassa sig till sin omgivningsmiljö. Har ungdomar en god kognitiv förmåga klarar de ofta av stress bättre och den kognitiva förmågan hjälper dem minska risken för psykiska problem såsom ångest, oro och depression. Emotionell kompetens innebär att individer har förmåga att tolka, uppfatta och hantera, vilket är en avgörande faktor för att kunna hantera stress. Har ungdomar en god förmåga att hantera och arbeta med sina känslor och upplevelser klarar de sig bättre gentemot stress och psykisk ohälsa (SOU 2006:77).

Skolan

Det finns olika perspektiv att se skolan, skolans uppkomst och syfte utifrån. För att ge en komplex bild av vad skolan innebär går vi tillbaka i Sveriges historia genom litteratur som förklarar skolans framväxt och organisering. Efter det visar vi olika uppfattningar om skolan för att uppnå den komplexa bild av skolan som vi ämnar ge läsaren.

Groth (2010) beskriver skolan till en början som en institution i bondesamhället i Sverige och hade då som funktion att vara ett verktyg för att vidmakthålla det klassamhälle som då var närvarande. Han skriver att skolan var utformad av kyrkan i syfte att lära människor rätt kunskap som exempelvis bibeln och att värderingarna som lärdes ut gick hand i hand med kyrkans värderingar. Efter hand i historien har kyrkan och familjen fått minskad betydelse och idag är det staten som styr skolan genom lagar och regler (Groth 2010). Dock fortsätter Groth (2010) att förklara att skolan delvis styrs av kommunerna idag men att regeringen (staten) fortfarande styr genom regleringen av skolan. Även Liljeqvist (1999) förklarar skolan som en institution som först drivits av kyrkan för att sedan bli ett statligt ansvar. Han menar att skolans uppgift har gått från att fostra samhällsmedborgare till underlydnad som var syftet från början till att idag lära ut kunskap för att människor ska överleva i dagens samhälle med dess krav på bland annat utbildning. Traditionen att lära ut värderingar och normer finns dock kvar i skolans kultur och skolan formas av det rådande samhället och dess normer och värderingar (Liljeqvist 1999).

Hadenius (1990) skriver att skolans uppgift idag är att utbilda och lära ut vad kunskap är och fokus inriktas på att lära ut värderingar och normer. Hon skriver att personlighetsutveckling och kunskapsförmedling är syftet med skolan och att det ska leda till gemenskap och hjälpa

13 barn och ungdomar till kognitiv och intellektuell mognad samt förberedelse för vuxenlivet.

Assarsson (2007) belyser istället skolan som en politisk arena där hon förklarar att skolan är ett resultat av politiska handlingar och att skolan är påverkad och utformad mellan diskurser om politik, ideologi, moraliska värden och existentiella frågor. Oavsett skribenternas syn på skolan förklaras skolan som en obligatorisk institution där alla barn ska få samma möjligheter (Hadenius 1990) och syftet med skolan är att ge alla barn rätt till utbildning och lärande oberoende av vilken klass i samhället de befinner sig i (Hadenius 1990). Assarsson (2007) skriver om dagens skola som en institution som ska utbilda elever utifrån värdegrunder så som demokrati, rättvisa och likvärdighet men problematiserar också skolan utifrån dess syfte.

Hon menar att skolan idag mer är en socialiserande institution istället för en utbildande miljö och att skolan mer kan ses som medborgarfostrare.

Lagrum som reglerar Elevhälsan

Lagarna som styr elevvården är inriktade på prevention och hälsofrämjande arbete. Regler och lagar kring elevhälsan regleras i Skollagen (2010:800), Arbetsmiljölagen (1977:1160), Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) samt i Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) eftersom elevhälsan även är en hälso- och sjukvårdsverksamhet (Socialstyrelsen 2004).

Enligt Skollag 2 kap 25 § ska Elevhälsa finnas på alla gymnasieskolor och omfatta både psykologiska, psykosociala, medicinska och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska arbeta förebyggande och hälsofrämjande och det ska på varje skola finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator (Skollag 2010:800). Skollagen (2010:800) tar även upp i 5 kap 3 § att utbildningen ska tillförsäkra en skolmiljö som innebär trygghet och studiero för eleverna och i Arbetsmiljölagens (1977:1 160) 2 kap 1 § tas upp att arbetsmiljön ska vara anpassad efter människor både fysiska och psykiska förutsättningar. I Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) finns bestämmelser om att Elevhälsan ska bedrivas så den uppfyller god vård vilket innebär att den till exempel ska vara av god kvalité, tillgodose elevernas behov, vara lätt tillgänglig och bygga på respekt för elevernas självbestämmande och integritet. Elevhälsan ska även arbeta förebyggande för att motverka ohälsa och den person som vänder sig till sjukvården ska få information om metoder för att kunna förebygga sjukdom eller skada (HSL 2 a § och 2 c §). Enligt Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) 23 kap 2 § råder även sekretess för elevhälsan inom gymnasieskolan och sekretess gäller uppgifter som rör en elevs personliga förhållanden inom psykologisk, psykosocial eller

14 specialpedagogiska insatser. Sekretessen får brytas om uppgifterna kan röjas utan att eleven eller någon av elevens närstående lider men.

15

Tidigare forskning

I avsnittet tidigare forskning tar vi upp främst forskning som berör stress, skolan, Elevhälsan och samverkan. Det finns även ett avsnitt om en undersökning som barnombudsmannen (2003) har genomfört där syftet är att belysa barn och ungdomars uppfattning om stress och hur de med sina egna ord talar om stress. Utav den forskning som finns om stress har vi valt att ta med avhandlingar som rör ungdomars upplevelser och orsaker till stress, vad som mildrar stress samt hur personal i Elevhälsan uppfattar barn och ungdomars hälsa. Det blir relevant i den här studien eftersom fokus ligger på hur skolsköterskor och kuratorer definierar och arbetar med stress. Deras definition och arbete med stress är inte nödvändigtvis lik ungdomarnas uppfattning om det. Att få ungdomars perspektiv på stress dock blir viktig eftersom det är ungdomar som skolsköterskorna och kuratorerna arbetar med och det är ungdomarnas psykiska ohälsa som ökat markant de senaste åren. Efter att vi tagit upp forskning om stress så kommer ett avsnitt om skolan. Där tar vi upp lagstiftning som visar vad syftet med skolan är. Vi tar även upp forskning kring olika perspektiv på skolan som institution. Efter det kommer ett avsnitt om Elevhälsans syfte, hur verksamheten är uppbyggd och hur Elevhälsan ändrat fokus under de senaste årtionden. Det för att ge en tydlig bild av vad Elevhälsan är och vad som görs. Sist följer ett avsnitt om samverkan mellan professioner och hur samverkan bör utformas för att få tillfredsställande resultat och vad som kan vara problematiskt. Avsnittet tidigare forskning har fokus på forskning kring stress, skolan, Elevhälsan och deras arbete och samarbete. Detta för att ge en bild av vad det tidigare forskats om inom områdena och använda det som underlag för syftet i den här studien.

Ungdomars upplevelser av stress

Barnombudsmannen (2003) visar i en undersökning med barn och ungdomar mellan 9 och 16 år att deras upplevelser av stress i vardagen uppkommer när de har mycket att göra som de inte hinner med samt upplevelser av att hela tiden har något att tänka på. Barnen och ungdomarna berättar i undersökningen att när de upplever stress får dem symtom som illamående, matlusten försvinner, snabbare hjärtrytm, huvudvärk eller magvärk samt att koncentrationen försvinner. Barnombudsmannen (2003) skriver att barn och ungdomars förklaring av hur stressen visar sig har koppling till den forskning som visats om kroppens reaktion i stressade miljöer.

16 Wiklund (2010) visar i sin avhandling att ungdomars upplevda stress är ett resultat av omgivande faktorer. Hon har som syfte med sin avhandling att få en djupare förståelse av den upplevda stressen bland unga i Sverige och fokus har främst legat på flickors upplevda stress.

Undersökningen visar att det finns olika faktorer som orsakar stress och det är både samhälleliga faktorer och faktorer från olika skeende i livet. Samhälleliga stressfaktorer innebär strävan efter social status och krav på perfektion och prestation bland ungdomarna De stressfaktorer som är sammankopplade med ungdomsperioden innebär övergången till vuxenlivet och strävan efter att komma in på arbetsmarknaden. Stress visar sig främst som subjektiva besvär som till exempel oro och ångest (Wiklund 2010).

Haraldsson (2009) har gjort en studie där fokus ligger på unga flickor och där syftet är att ta reda på vad som mildrar upplevelserna av stress i vardagen. Studien visar att en kombination av avslappningsmassage och mental träning har en positiv effekt på stress och bidrar till att bättre kunna stå emot den. Studien visar också att ansvar och bemötande är två faktorer som utlöser stress och att det är i interaktionen mellan dessa faktorer som stressen uppstår. Med ansvar menar ungdomarna både det ansvar som omgivningen ger dem och som de känner att de inte klarar av att hantera, men även det ansvaret de skapar själva för sådant som känns viktigt för dem. Bemötande innefattar hur ungdomarna blir bemötta från familj och skola och ungdomarna vill bli lyssnade på och bli förstådda av omgivningen. Faktorer som är viktiga för att minska känslan av stress i vardagen är lust och återhämtning. Det som ungdomarna anser ger lust och återhämtning är avslappning, massage, umgänge med kompisar, närhet till husdjur, att få vara sig själv samt fritid- och kulturaktiviteter i form av motion, musik och dans. Även tillit i form av känslomässigt stöd och trygghet främst från familjen är betydelsefullt för att mildra känslan av stress i vardagen (Haraldsson 2009).

Clausson (2008) ger en översikt över hur skolsköterskor uppfattar skolbarns hälsa överlag och där visar hon att en livsstil med mycket stress och andra faktorer såsom oregelbundna matvanor orsakar en försämrad mental hälsa hos barn och ungdomar. Grunderna till den mentala ohälsan hittades i skolbarnens familjerelationer och skolmiljö och speciellt skolsituationen bedöms vara en faktor som framkallar stress hos skolbarnen. Clausson (2008) skriver också att de olika aspekterna kring skolbarns hälsa som till exempel stress är värt att forska mer om eftersom det kan bli underlag till ett viktigt framtida förebyggande arbete för att förhindra och minska ohälsa hos skolbarn.

17 Skolan

Det finns olika perspektiv på vad syftet med skolan är och olika uppfattningar om vems behov skolan uppfyller. I det här avsnittet redovisar vi några av de perspektiv som finns på skolans syfte för att ge en komplex bild av skolan och visa att skolans syfte kan tolkas olika. Syftet med skolan som är förankrat i skollagen § 4 förklaras vara:

”Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.

I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.”

Utifrån skollagen kan vi avläsa att fokus i skolan ligger på utveckling, lärande samt att utbildningen ska vila på demokratiska värderingar och respekt för den enskilde. Även Grannäs (2011) menar att skolan som institution har som syfte att utbilda barn och ungdomar utifrån demokratiska värderingar. Båth (2006) menar dock att skolan är ett resultat av de intressen som finns i samhället och att utbildningen är kantrad av rådande makt och ideologi i samhället och att skolans uppgift är medborgarfostran och att skolans syfte är att kunna tillgodose arbetskraft på arbetsmarknaden. Dovemark (2004) skriver om skolan som en avgörande fråga för hur det framtida samhällets välstånd kommer att se ut och menar att skolans omstrukturering har lett till att skolan idag är till för den enskilde istället för samhällets bästa och visar sig genom skolans fokus på valfrihet, välfärdsstatens nedskärningar och uppbyggnad av friskolor. Oavsett vilket perspektiv på skolan man väljer att utgå från så står det skrivet i lagen att skolan ska arbeta hälsofrämjande och förebyggande för elevernas hälsa (Skollagen kap 2 § 25) och det är elevvården som ska ansvara för att det utförs (Backlund 2007). Det gör att vi nu kommer att lägga fram forskning som rör elevvården för

18 att ge ett brett underlag på vilken forskning som finns kring skolan, elevvården samt som ovan om stress och efter avsnittet om elevhälsan forskning kring samverkan.

Elevhälsan

Elevhälsoteam har som uppgift att besluta i elevhälsofrågor och elevhälsoteamen består vanligtvis av fem till sex olika professioner som till exempel skolsköterska, skolläkare, skolkurator, skolpsykolog, specialpedagog samt studie- och yrkesvägledare. Hur elevhälsoteamet är uppbyggt ser olika ut i olika kommuner och beror ofta på skolans storlek samt lokala förutsättningar (Hjörne & Säljö 2008).

Enligt Bremberg (2004) går det ungefär en miljon ungdomar i skolan i Sverige varje dag och skolan är en plats som för ungdomarna är betydelsefull. Skoltiden är en tid då ungdomar formas och utvecklas till att bli vuxna människor och skolans ansvar för eleverna innebär inte bara att utveckla elevernas kunskap utan även att arbeta med att främja elevernas hälsa.

Bremberg (2004) fortsätter förklara att Elevhälsan kan ses både som en fortsättning på barnhälsovården men kan också liknas med företagshälsovård. Oavsett hur Elevhälsan ses är uppdraget att arbeta hälsofrämjande, förebyggande och förbättrande för elevernas hälsa.

Elevhälsan ansvarar för att både söka upp elever och att ha verksamhet som eleverna kan söka sig till när de behöver råd eller stöd. Insatserna som ska utföras av Elevhälsan ska både vara riktade till enskilda såsom råd och stöd men också vara formade som generella insatser till alla elever på skolan som till exempel vaccinationer eller undervisning om hälsa (Bremberg 2004).

Backlund (2007) har undersökt hur Elevhälsan i grundskolan är uppbyggd och organiserad.

Syftet är att skildra Elevhälsan i grundskolor och undersöka vilka resurser som finns tillhanda, hur Elevhälsan är organiserad samt hur Elevhälsans personal arbetar i praktiken.

Undersökningen visar att elevhälsoarbetet i grundskolor ser olika ut. Arbetet varierar mellan skolorna beroende på hur mycket resurser som finns för Elevhälsan och detta i sin tur beror oftast på organisatoriska och omgivande faktorer. Resultat visar att det hälsofrämjande och preventiva arbetet som Elevhälsan ska svara för och som enligt skollagen ska omfatta alla elever är olika beroende på vilken skola som eleven går på. Backlund (2007) ifrågasätter om stödet som skolan ska kunna ge eleverna är likvärdigt när det på olika skolor finns olika tillgångar till resurser till Elevhälsan i form av utbildad personal.

19 Cernerud (1986) beskriver Elevhälsan som en verksamhet som skiftat fokus från individinriktat arbete till ett mer miljö- och beteendeinriktat arbetssätt. Författaren menar att det tidigare elevhälsoarbetet haft fokus på enklare sjukvård, individuell rådgivning, vaccinationer och hälsokontroller. Detta arbete finns fortfarande kvar men fokus ligger nu mera istället på arbete med psykosymatiska symptom som är delvis orsakat av stress.

Samverkan

Det är viktigt att elevhälsoteamet består av flera professioner med olika kompetens eftersom elevhälsoteamet ska se eleverna från olika perspektiv och kunna ha olika förslag till lösningar på elevers problem (Hjörne & Säljö 2008). Samverkan i skolan ses som en tillgång i arbetet med eleverna och utgör ett verktyg för att kunna tillgodose elevers behov i skolan (Liljegren 2001). Clausson (2008) för fram vikten med ökad samverkan mellan skolsköterskor och andra professionella såsom socialarbetare för att kunna förebygga och arbeta med skolbarns hälsoproblem. Liljegren (2001) menar att ett flerprofessionellt samarbete mellan ledningsgruppen i skolan, psykologer, kuratorer, sjuksköterskor och lärare och ibland fler professioner till exempel specialpedagog är av stort värde. Detta gör det möjligt för skolan att tillvarata de olika professionernas beprövade erfarenhet och på så sätt kunna hjälpa eleverna med olika former av sociala eller medicinska problem (Liljegren 2001). För att samarbetet ska lyckas krävs det att alla som ingår i teamet ser sin roll i helheten och handlar utifrån denna.

För att ett samarbete ska bli lyckat på individnivå krävs det att teamet har gemensamma mål och prioriteringar, att de ha tilltro till varandras kompetens och har kunskap om varandras områden samt att det finns en vilja att samarbeta (Stenhammar 2006).

Germundsson (2011) lägger också tyngd vid att en fungerande samverkan är viktigt i skolan och att det under det senaste decenniet blivit den mest trendiga organisationsformen inom välfärdstjänsterna. Han tar dock också upp att samverkan kan leda till en bristande helhetssyn på klienten när fler än en profession har ansvar för klienten och det finns risk för att klienten hoppar mellan de professionella och hamnar i en gråzon där ingen plötsligt har ansvaret för klienten. Danemark (2005) tar också han upp faktorer som kan vara problematiska vid samverkan och han tar bland annat upp kunskap och förklaringsmässiga faktorer, formella- och informella regler samt organisatoriska situationer. Kunskaps- och förklaringsmässiga faktorer förklarar Danemark (2005) innebär att man i samverkningsgruppen ofta har olika utbildning och då även olika sätt att se på problem och lösningar. Formella- och informella faktorer innebär att professionerna i vissa fall följer olika lagar, regler och riktlinjer och

20 organisatoriska situationer innebär att professionerna har olika organisatoriska positioner (Danemark 2005). Danermark och Kullberg (1999) menar att samverkan kan bli hämmande genom att exempelvis målen med samverkan är otydliga, att samverkan är dåligt samordnad och att ansvarsfördelningen är oklar. Utifrån forskningen vi tagit upp kring samverkan visas att samverkan både kan vara positiv men också problematisk.

Avgränsning av forskning

Vi har valt att inte ta med en del forskning kring stress som berör stresshanteringsmetoder samt hur vuxna människor upplever och hanterar stress. Fokus i den här studien är hur skolsköterskor och kuratorer definierar och arbetar med stress bland skolungdomar.

Stresshanteringsmetoder blir inte aktuellt eftersom studien är inriktad på huruvida de arbetar med stress och inte vilka stresshanteringsmetoder det finns. Vuxna människors upplevelser av stress är inte relevant eftersom ungdomar och främst unga flickor är den grupp i samhället där psykisk ohälsa ökat mest och vi har därför valt att inriktat oss på dessa.

21

Teoretiska perspektiv

Studien utgår från socialkonstruktivism och systemteori för att analysera empirin. Vi är medvetna om att det är två skilda teorier som har olika fokus men vi väljer att ta med båda eftersom syftet med analysen är att dels belysa hur stress som begrepp konstrueras av respondenterna, dels förklara hur respondenterna beskriver sitt arbete med stress och hur det är utformat. Socialkonstruktivism har i studien syftet att förklara hur stress kan uppfattas och varför det kan vara ett otydligt begrepp. Systemteorin fungerar som verktyg för att analysera respondenternas beskrivning av hur de arbetar med stress som fenomen eller problem och hur utformningen av arbetet kan ses utifrån en större kontext.

Social konstruktivism

Socialkonstruktivism är en teoretisk utgångspunkt som har fokus på att kunskap och den sociala verkligheten är skapad av människor, det vill säga socialt konstruerad.

Socialkonstruktivism ifrågasätter kunskap som objektiv och bestående och menar att människors verklighet istället är skapat av dessa själva i ett samspel mellan interaktion, kontext och historia. Kunskap ses som ett resultat av processer där människor påverkar och påverkas av vad som ses som aktuell kunskap i samhället vid en speciell tidpunkt (Burr 2003).

Barlebo, Wenneberg (2000) skriver om kunskap som social fakta som är subjektiv och upplevs av människor. Han menar att fakta ses som fakta bara om det upplevs som det av människor och att om människor tror på att något är fakta till exempel stress som en fysiologisk reaktion så kommer människor att uppleva det så. Barlebo, Wenneberg (2000) förklarar också att enligt en teori om socialkonstruktivism som Berger och Luckman skapat är den sociala verkligheten ett resultat av konstruktioner som blivit vanor och fått en roll i institutioner och som då blivit objektiva. Stress skulle då från början vart en upplevelse som blivit en vana hos människor så att det sedan övergått till att bli objektivt genom att människor gett stress vissa egenskaper och genom språket utvecklats till att ses som sanning (Barlebo, Wenneberg 2000).

Burr (2003) förklarar att språket ses som grunden i skapandet av kunskap inom socialkonstruktivismen och att språket ses som ett underlag för människors interaktion och som en betydelsefull del i hur människor konstruerar verkligheten. Genom att använda språk kategoriserar människor sina upplevelser i form av ord som sedan förmedlas mellan människorna och möjliggör ett utbyte av tankar, känslor och uppfattningar om verkligheten

22 mellan dem. Kunskap skapas sedan genom interaktionen och blir beroende av sin kontext eftersom kunskap också uppfattas olika beroende på i vilken kontext människor befinner sig i (Burr 2003). Ett exempel på hur kunskap uppfattas olika beroende på sin kontext är huruvida synen på alkoholberoende har sett ut genom historian. Idag ser samhället alkoholberoende som en sjukdom men tidigare i historian har det setts som en kriminell handling och det har också behandlats/straffats utefter det.

Vad som anses som kunskap i en kultur behöver heller inte nödvändigtvis ses som sanning i en annan. All kunskap och social fakta har som tidigare skrivits skapats utav människors upplevelser av fakta och därmed kan exempelvis stress ses som positivt i en kultur men som negativt i en annan (Barlebo, Wenneberg 2000).

Hacking (2010) förklarar att sociala konstruktioner är ett resultat av processer där en konstruktion innefattar tre aspekter som tillsammans förklarar att ett fenomen är konstruerat.

Den första aspekten belyser huruvida fenomenet behöver finnas, exempelvis begreppet stress.

Måste det finnas något som heter stress? Den andra aspekten tar upp att ett konstruerat fenomen är dåligt. Stress beskrivs i litteratur både som positiv och negativ men den negativa beskrivningen är den som förklaras leder till psykisk ohälsa, alltså en dålig sak för människor.

Den tredje och sista aspekten behandlar att det skulle vara bättre om inte fenomenet fanns.

Stress skulle inte behöva finnas och det skulle vara bättre om det inte fanns något som innebär stress. På det här sättet förklarar Hacking (2010) hur konstruktioner påverkas av idén kring fenomenet istället för fenomenet i sig och fenomenet blir socialt konstruerat istället för objektiv fakta. Hacking (2010) tar också upp att sociala konstruktioner kan delas in i kategorier. Interaktiva kategorier innebär att påverkan av exempelvis institutioner och media påverkar idén om kategorin (fenomenet) och att synen kan ändras utefter dess plats i institutionen eller hur det framställs i media och förändras efter tid. Här skulle vi kunna förklara att uppfattningen om vad stress är påverkas hur det läggs fram i media samt hur till exempel skolan som institution förklarar det.

Systemteori

Att utgå från systemteori i arbete med människor innebär att tillämpa ett helhetstänkande och att se helheten och samband istället för att se olika delar för sig (Öquist 2008). Inom socialt arbete finns det informella, formella och samhälleliga system. Informella system kan vara

23 familjen eller vännerna, formella system kan vara olika myndigheter till exempel socialtjänst och till samhälleliga system hör bland annat skolor och sjukhus (Payne 2005).

Alla individer ingår i flera system där samverkan och processer sker inom systemen och om en del av systemet påverkas så påverkas systemets helhet. Systemen har gränser och det finns både öppna och slutna system (Lundin m.fl. 2009). Öppna system innebär att det sker ett utbyte av information eller material med omgivningen medan slutna system inte har något utbyte alls med omgivningen. I de öppna systemen kallas information som människor tar in från omgivningen input medan output är det som människorna får ut av informationen och som de kan använda sig av i andra situationer (Bernler och Johnson 2001). Skolan kan ses som ett öppet system där det sker ett utbyte mellan ungdomarna och skolan. Ungdomarna får kunskap genom att gå i skolan och lära sig olika ämnen och kunskapen som de får kan de sedan använda sig av i framtiden. Input är då det som skolan lär eleven och output blir den kunskap eleven får med sig från skolan och kommer att använda sig av i livet. Inom den klassiska systemteorin ses sociala system som öppna då det alltid finns relationer till andra system (Bernler och Johnson 2001).

Grundläggande inom systemteorin är att det finns nivåer inom systemen och det innebär att det går att se varje system som en del av ett större system (Öquist 2008). Ett exempel på nivåer inom system kan vara att personalen på en skola väljer att betrakta eleven som ett ensamt system eller som en del i ett större system till exempel klassen. Personalen kan även välja att se klassen som en del av ett större system nämligen skolan (Bernler och Johnson 2001). Genom att utgå från ett systemtänkande när man försöker finna lösningar på problem gör att man kan hitta nya perspektiv och handlingsalternativ (Öquist 2008). Bernler och Johnson (2001) skriver att mänskliga beteenden i socialt arbete bör förstås utifrån att individer ingår i system och att individen bör ses utifrån sitt sammanhang. Ett exempel kan vara en ungdom som är aggressiv. Om socialarbetaren i arbetet med individen bara ser individen som orsak till sitt beteende och inte som att individen ingår i ett system kan arbetet med att förändra beteendet vara svårt att uppnå för socialarbetaren.

24

Metod

Kommande avsnitt tar upp tillvägagångssättet för studien. Först kommer ett avsnitt om studiens vetenskapliga ansats och sedan ett kapitel om vilken forskningsdesign och metodval vi använt oss av i studien. Därefter kommer avsnitt som berör urval, tillvägagångssätt och avgränsningar, validitet och reliabilitet, etiska överväganden samt arbetsfördelningen.

Kapitlet avslutas med en metoddiskussion där vi bland annat reflekterar kring vårt val av metod samt vår förförståelse om stress.

Vetenskaplig ansats

Studien utgår från en konstruktivistisk ansats som innebär att människor konstruerar den sociala verkligheten genom samspel med varandra. Verkligheten konstrueras i och genom samspel mellan människor och anses inte objektiv utan är konstruerad i sin kontext som innehåller aspekter av historia, kultur och interaktion (Bryman 2011). Vi har valt att utgå från ett konstruktivistiskt synsätt i studien eftersom definitionen och ett eventuellt arbete med stress på gymnasieskolor inte kan bedömas på ett objektivt sätt eftersom arbetet formas av de professioner som arbetar i verksamheten. Backlund (2007) skriver att kuratorernas roll inte är bestämd i förhand av verksamheten i sig utan bestäms utifrån kuratorn själv eller ledningsgruppen, till exempel rektorn. På så sätt menar vi att arbetet med stress kan se olika ut på olika skolor och ändras beroende på dem som arbetar i verksamheten. De som arbetar i verksamheten konstruerar själva vad stress är och hur de ska arbeta med det på skolan.

Val av forskningsdesign och metod

Studien utgår från en tvärsnittsdesign som Bryman (2011) förklarar är en studie som undersöker flera fall vid ett speciellt tillfälle. Fallen i vår studie är de medverkande respondenterna som vi intervjuar vid ett tillfälle. Anledningen till att vi valt en tvärsnittsdesign är att syftet kan besvaras utifrån intervjuer vid ett tillfälle men kräver också flera respondenter för att kunna finna likheter och skillnader i deras förklaringar. Genom att använda oss av en tvärsnittsdesign och att endast träffa respondenterna vid ett tillfälle när det gäller att undersöka hur respondenterna arbetar med stress, kan problematiseras eftersom vi endast får ta del av deras beskrivning av arbetet och inte själva ser hur respondenterna arbetar.

Vi anser dock att vårt syfte med studien kan uppnås genom att endast träffa respondenterna vid ett tillfälle eftersom syftet är att undersöka hur de själva definierar och beskriver sitt arbete.

25 Den kvalitativa metoden kännetecknas av öppenhet hos forskaren (Bryman 2011) och till skillnad mot kvantitativ forskning bygger den kvalitativa metoden på innebörden av ord istället för på kvantifiering av data. I vår studie har vi valt att använda en kvalitativ metod eftersom syftet är att undersöka hur skolsköterskor och kuratorer själva definierar och arbetar samt samarbetar kring stress bland skolungdomar. Speciellt för den kvalitativa metoden är att fokus ligger på att förstå ett fenomen, men det innebär samtidigt att resultatet inte kan generaliseras (Bryman 2011). Genom att använda oss av en kvalitativ metod kan vi få en öppenhet av respondenterna så att de med egna ord kan förklara hur de definierar och arbetar med stress. Om vi hade valt en kvantitativ metod med till exempel enkäter vid vår datainsamling, hade det varit nödvändigt att kategorisera svarsalternativen i förväg. Det hade inneburit att vi inte hade fått möjlighet att få respondenternas egna beskrivningar av hur de definierar och arbetar med stress.

Semistrukturerade intervjuer

Inom den kvalitativa metoden används det olika sätt att samla in data på och det kan bland annat vara metoder som till exempel deltagande observationer eller intervjuer (Grönmo 2006).

För den här studien anser vi att kvalitativa intervjuer i form av semistrukturerade intervjuer passar bäst. Detta för att vårt intresse främst är att få veta respondenternas uppfattningar och egna beskrivningar om stress och hur de arbetar. Semistrukturerade intervjuer har fokus på att få respondenternas synvinkel på ett fenomen eller situation. Till skillnad från öppna intervjuer som inte har teman eller någon speciell struktur så utgår forskaren i semistrukturerade intervjuer ifrån intervjuscheman med ett antal frågor där frågorna är öppna och ordningen på frågorna kan variera (Bryman 2011). Intervjuaren utgår från samma teman i alla sina intervjuer men är flexibel och ställer följdfrågor utifrån vad respondenterna berättar under intervjun (Grönmo 2006). En svårighet med intervjuer kan dock vara att forskaren inte vet om respondenterna talar sanning utan säger det som de tror att intervjuaren vill höra (Jacobsen 2007). För vår studie kan detta vara en svårighet när syftet är att undersöka hur skolsköterskor och kuratorer arbetar med stress. Genom intervjuer vet vi inte, som vi nämnt tidigare, hur de arbetar eftersom vi inte varit med under arbetets gång, utan har bara fått ta del av hur respondenterna beskriver sitt arbete. För att få en mer rättvis bildav arbetet hade vi behövt göra till exempel deltagandeobservationer.

Urval

26 Studien bygger på svar från personal på skolorna som arbetar med elevernas hälsa. Backlund (2007) skriver att Elevhälsan har ansvaret för ungdomars välbefinnande och hälsa och därför har vi valt att intervjua skolsköterskor och kuratorer eftersom de professionerna alltid ska finnas med som resurs i Elevhälsan. Vår typ av urval kallas för ett målstyrt urval, vilket innebär att vi har valt ut respondenter som har koppling till våra forskningsfrågor (Bryman 2011). Vi har även gjort ett bekvämlighetsurval vilket Bryman (2011) beskriver innebär att forskaren intervjuar respondenter som finns på nära avstånd och som är lätta att få kontakt med. Vi har valt att använda oss av ett bekvämlighetsurval och inte till exempel ett slumpmässigt urval som innebär att man slumpmässigt väljer sina respondenter (Grönmo 2006). Vi anser inte att det har påverkat vårt resultat i större bemärkelse eftersom vår undersökning inte går att generalisera och inte hade gjort det i vilket fall, eftersom urvalet och studien är för liten.

Grönmo (2006) skriver att forskare inom samhällsvetenskapen skiljer på att benämna sina intervjupersoner för respondenter eller informanter. Detta beroende på om forskaren är ute efter personernas egna upplevelser eller om de ska ge information om andra personer. Vi har valt att kalla intervjupersonerna för respondenter eftersom syftet med studien är att få skolsköterskornas och kuratorernas uppfattning om stress. Hade vi valt att använda informanter istället, hade studien blivit annorlunda i den bemärkelsen att vi då fått information om ett fenomen och inte en uppfattning. Vi har i vår studie valt att inte namnge respondenterna på grund av rätten att få vara anonyma och har istället namngett dem utifrån deras yrke och numrerat dem för att tydliggöra, få en bättre struktur och underlätta för läsaren.

Tillvägagångssätt och avgränsningar

Under inledningsfasen av studien handlade arbetet om att hitta relevant litteratur om psykisk ohälsa och stress. I samband med vår litteratursökning upptäckte vi att stress oftast ses som en viktig orsak till psykisk ohälsa. Det var så vårt intresse för att genomföra en studie kring stress väcktes. Vi begränsade oss till att läsa litteratur om stress och formulerade sedan problemformuleringen och syftet med studien utifrån vad vi ansåg vara viktiga aspekter om stress och som samtidigt var möjliga att undersöka. Vårt val av respondenter kom vi fram till efter att ha läst forskning som visat att ungdomar är speciellt utsatta för stress och att den psykiska ohälsan som ökat markant i Sverige bland ungdomar delvis sägs kunna förklaras av stress (SOU 2006:77). Vi skickade via mail ut ett introduktionsbrev (Bilaga 1) om vår studie till åtta skolsköterskor och åtta kuratorer på gymnasieskolor runt om i Kronobergs län. I

27 introduktionsbrevet beskrev vi vilka vi är och syftet med vår studie samt förklarade de etiska övervägande vi kommer att ta hänsyn till i studien. Respondenterna vi mailade fick svara på mailet om de var intresserade och vi fick fyra svar. Tre ställde upp på intervju och en tackade nej. Vi kontaktade de som var intresserade av att medverka i studien via telefon och bokade in tid för intervju. Därefter kontaktade vi de övriga vi skickat mail till via telefon för att höraom de tagit del av introduktionsbrevet samt om de hade några frågor. Vi frågade därefter om de var intresserade av att delta och fick via telefonsamtalen ytterligare fyra personer som var intresserade av att medverka. De övriga vi ringde till ville av olika skäl inte delta i intervjun ochsammanlagt fick vi ett bortfall på nio personer.

Efter att vi bokat in intervjuerna formulerade vi en intervjuguide (Bilaga 2) där vi utgick från syftet och frågeställningarna med studien. Bryman (2011) skriver att forskare bör tänka igenom vilka frågor som kan användas i intervjuguiden för att kunna besvara syftet och frågeställningarna. Vi genomförde sedan totalt sju intervjuer, fyra var med skolsköterskor och tre var med kuratorer. Samtliga intervjuer genomfördes på respondenternas arbetsplats och tog vardera ca 40 minuter. Av de sju intervjuerna vi genomförde fick vi tillåtelse att spela in fem.

Två respondenter ville inte bli inspelade. Konsekvensen av att vi inte fick spela in två av intervjuerna anser vi kan ha påverkat vårt resultat genom att vi inte har kunnat analysera inspelningen i efterhand utan har fått analysera det respondenterna sa utifrån det vi minns och våra anteckningar. Efter varje bandad intervju transkriberade vi inspelningarna och skrev ut för att underlätta för vår sammanställning av resultatet samt för att säkerställa att respondenterna blivit korrekt uppfattade i citat och sina förklaringar om stress och deras arbete med det.

Empirin till studien har granskats av oss och delats in i teman utifrån vad som kommit fram under intervjuerna och vad vi ansåg vara relevanta teman för att besvara vårt syfte med studien. Bryman (2011) kallar den här formen av analys för tematisk analys. Författaren menar att den tematiska analysen försöker hitta centrala teman, likheter och skillnader samt upprepande resonemang som framkommit under intervjuerna. Konsekvensen av att vi använt en tematisk analys är att vi genom att kategorisera teman fått vår tolkning av empirin och gjort teman som vi anser aktuella för att besvara vårt syfte. Om någon annan skrivit resultatet och analysen utifrån samma empiri hade de kunnat tolka empirin annorlunda och skapa andra teman.

28 Validitet och Reliabilitet

Validitet och reliabilitet förklarar Bryman (2011) är ett mått på tillförlitlighet i studier och innebär aspekter av trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och möjlighet till objektivitet.

Validitet och reliabilitet delas upp i intern och extern validitet respektive reliabilitet.

Intern validitet är måttet på huruvida forskaren undersöker det fenomen som han/hon har ämnat undersöka. Extern validitet innebär i vilken utsträckning studien är realistisk och går att genomföra i andra sociala sammanhang (Bryman 2011, Grönmo 2006). Den här studien uppfyller kraven för att den ska anses ha intern validitet eftersom studien har gett ett resultat om hur stress definieras och arbetas med vilket var syftet med studien. Alltså har studien undersökt det fenomen som vi avsåg att göra. Huruvida den externa validiteten uppnås är påverkad av två aspekter. Dels så påverkas studien utifrån vår förförståelse och om vi skulle få samma resultat i en annat socialt sammanhang, dels påverkas studien av hur respondenterna definierar och arbetar med stress på deras skola.

Intern reliabilitet innefattar att vi som skriver studien ska tolka materialet lika och extern reliabilitet innebär en möjlighet att upprepa studien (Bryman 2011). Vi har arbetat med att uppnå intern reliabilitet genom att diskutera studiens syfte och hur vi ska tolkaresultatet under studiens gång och vi anser att interna reliabiliteten har uppnåtts till högsta möjliga grad. Vi är två olika individer och det går därför inte att tolka materialet helt lika. Extern reliabilitet anser vi är svårt att uppnå i den här studien. Bryman (2011) skriver att extern reliabilitet är svår att uppnå eftersom kvalitativ forskning är påverkad av människorna och miljön i sammanhanget och det är omöjligt att återskapa samma situation vid alla intervjuer. Under studiens gång har vi tolkat resultat och litteratur utifrån vår synvinkel och om studien skulle genomföras igen av en annan person skulle tolkningen inte bli exakt densamma eftersom det inte är troligt att människor tolkar ettfenomen på samma sätt. Varför människor tolkar fenomen olika beror på bland annat på vilken förförståelse de har om fenomenet.

Etiska överväganden

Vi har i vår studie utgått från de fyra etiska principerna som Bryman (2011) förklarar är:

informationskravet, samtyckeskravet, nyttjandekravet samt konfidentialitetskravet. Vi har använt de etiska principerna i vår studie genom att vi tydligt har informerat våra respondenter om undersökningens syfte och har förklarat för dem att deltagandet är frivilligt. Uppgifterna om respondenterna har vi behandlat konfidentiellt genom att vi inte har delat med oss av

29 uppgifterna till någon annan än vår handledare och vi har använt uppgifterna om och från respondenterna endast för forskningens syfte.

Ett fenomen i studien som kan ses som ettetiskt dilemma är att vi inte fick spela in två av våra intervjuer. Att inte spela inte intervjuer menar Bryman (2001) kan öka risken för feltolkning av det som respondenterna säger samt att man inte får med allt som är viktigt. Bryman (2011) menar dock att även om respondenten inte vill bli inspelad så ska forskaren genomföra intervjun eftersom forskaren kan få fram intressant information. Vi förklarade för alla våra respondenter att fördelen med att spela in intervjun är att det hjälper oss att minnas och tolka det de säger på rätt sätt. Två av respondenterna valde ändå att inte bli inspelade och en av oss koncentrerade sig då på att skriva anteckningar och den andra höll i intervjun. Att två av våra respondenter inte ville bli inspelade kan ha påverkat vårt resultat i den märkelsen av vi inte ordagrant har kunnat analysera deras intervju i efterhand utan ha fått förlita oss på de anteckningar vi förde under intervjun.

Arbetsfördelning

Vi har till största delen arbetat tillsammans med uppsatsens olika delar och diskuterat och reflekterat kring data och litteratur under arbetets gång. Första delen av uppsatsen som innefattar bakgrund, problemformulering, syfte och frågeställningar har vi skrivit ihop.

Avsnitten tidigare forskning, teori och metod har vi delat upp mellan oss men sammanställt det ihop. Sanna Larsson har haft fokus på tidigare forskning och Maria Sabattini på metodavsnittet. I teoriavsnittet har vi ansvarat för en teori var. Sanna har ansvarat för socialkonstruktivism och Maria för systemteori. Resultat, analys, diskussion samt metoddiskussion har vi utformat gemensamt.

Metoddiskussion

Kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer var en bra metod för vår studie eftersom syftet var att respondenterna själva skulle förklara hur de definierar stress samt arbetar med stress på skolorna. Vi anser att vi inte skulle ha uppnått studiens syfte genom att använda en kvantitativ metod med exempelvis enkäter, eftersom forskaren i en sådan metod måste kategorisera svarsalternativen i förväg (Bryman 2011). Vi ville ha en öppenhet i vår studie och att resultatet skulle grunda sig på respondenternas egna definitioner, förklaringar och beskrivningar av definitionen och arbetet med stress. Vad vi anser att vi kunde ha gjort annorlunda med intervjuerna är vi kunde haft färre frågor och mer teman att diskutera. Vi