EXAMENSARBETE
Alla är lyckade och lyckliga på Instagram
En retorisk receptionsstudie om hur unga kvinnor upplever och tolkar innehållet som visas på Instagram.
April Caarp 2016
Filosofie kandidatexamen
Medie- och kommunikationsvetenskap
Luleå tekniska universitet
Institutionen för konst, kommunikation och lärande
LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Institution för konst, kommunikation och lärande
Examensarbete, V0012F
ALLA ÄR #LYCKADE OCH
#LYCKLIGA PÅ INSTAGRAM
_______________________________________
EN RETORISK RECEPTIONSSTUDIE OM HUR UNGA KVINNOR UPPLEVER OCH TOLKAR INNEHÅLLET SOM VISAS PÅ INSTAGRAM
April Caarp aprcaa-3@student.ltu.se
2016-06-07
ABSTRACT
The purpose of this paper is that through a rhetorical reception analysis to find out how young women interpret a specific content downloaded from Instagram in the form of four collage containing a total of 24 different images. The collages are based on four hashtags: #home,
#breakfast, #happiness and #lifestyle. In this study individual interviews were conducted with five female respondents aged 20 to 24 who are active users of Instagram.The women's own presentation and identity has also been studied to see if the image and the identity that they show on Instagram consistent with the image and identity as they have in the reality.
With the help of rhetorical tools and a fund theories of gender, identity , habitus and capital so , this study concluded that the respondents both consciously and unconsciously interpret the material chosen differently depending on which of collages that they have analyzed And that respondents in different ways, choose which side of themselves that they want to display on Instagram where some of the respondents admit that the picture they show of themselves on Instagram match the image they have of themselves everyday. While some of the respondents admit that they are more daring, and become more personal on Instagram than they are in real life.
Title: All are successful and happy on Instagram. A rhetorical desk study on how young women perceive and interpret the content displayed on Instagram.
Author: April Caarp Pages: 68
Course: Media and communication, bachelor thesis University: Luleå University of Technology
Semester: VT 2016, LP4 Tutor: Inger Lindstedt
Examiner: Kristina Widestedt
Keywords: Instagram, young women, identity, gender, capital, lifestyle, consumption, Schroeder's multidimensional model, rhetorical analysis, persona, habitus, social media, virtual identity
SAMMANFATTNING
Syftet med denna uppsats är att genom en retorisk receptionsanalys ta reda på hur unga kvinnor tolkar ett bestämt innehåll hämtat från Instagram i form av fyra collage som sammanlagt innehåller 24 olika bilder. Collagen utgår ifrån fyra hashtags: #hemma, #frukost, #lycka samt #livsstil. I denna studie har inviduella intervjuer genomförts med fem kvinnliga respondenter i åldrarna 20- 24 år som är aktiva användare av Instagram. Kvinnornas egna presentation och identitetsskapande har även studerats för att se om den bild och den identitet som de visar på Instagram överensstämmer med den bild och identitet som de har i verkligheten.
Med hjälp av retoriska verktyg och en fond teorier rörande genus, identitet, habitus samt kapital så har denna studie kommit fram till att respondenterna både medvetet och omedvetet tolkar det valda materialet olika beroende på vilket av collagen som de har analyserat. Samt att respondenterna på olika sätt väljer vilken sida av sig själva som de vill visa på Instagram där en del av respondenterna medger att den bild som de visar av sig själva på Instagram stämmer överens med den bild som de har av sig själva till vardags. Medan några av respondenterna medger att de vågar mer och blir mer personliga på Instagram än vad de är i verkliga livet.
Titel: Alla är lyckade och lyckliga på Instagram. En retorisk receptionsstudie om hur unga kvinnor upplever och tolkar innehållet som visas på Instagram.
Författare: April Caarp Antal sidor: 68
Kurs: Examensarbete MKV Kandidat, V0012F Universitet: Luleå Tekniska Universitet
Termin: VT 2016, LP4
Handledare: Inger Lindstedt Examinator: Kristina Widestedt
Nyckelord: Instagram, unga kvinnor, identitet, genus, kapital, livsstil, konsumtion, Schröders flerdimensionella modell, retorisk analys, persona, habitus, sociala medier, virtuell identitet
FÖRORD
Jag vill först och främst ge ett speciellt tack till mina respondenter som var med i undersökningen, utan er hade jag inte kunnat utföra min forskning. Tack för att ni ställde upp och tack för era otroligt intressanta intervjuer som har varit en viktig del i uppsatsen. Jag vill även tacka min handledare Inger Lindstedt som har guidat mig genom arbetet.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
ABSTRACT………...………2
SAMMANFATTNING………....………..3
FÖRORD………..……….4
INNEHÅLLSFÖRTECKNING……….……….….….5-6 1. INLEDNING………..……...….7-8 1.2 Syfte och frågeställningar………...…………..8
1.3 Avgränsningar………..……….……8
2. BAKGRUND………,………...…….9
2.1 Sociala medier………..……….………..…………..9
2.2. Instagram……….……….…………9
2.3 Begrepp och definitioner……….………..……..…9-10 2.4 Mediers påvekan på den inviduella människan………..…….…10
3. TIDIGARE FORSKNING……….11
3.1 Den illustrerade bilden……….…..……….………….…….11-12 3.2 Den virtuella identiteten………..………….……….12-13 3.3 Framställningen av jaget i sociala medier………..……….………13-14 4. TEORETISKT RAMVERK………..……15
4.1 Kön, genus och den skiftande bilden av kvinnan……….…….………..….15
4.2 Den komplexa identiteten……….……….15-16 4.3 Individens persona………..……….……..16-17 4.4 Habitus och kapital………..……….……….……….17
5. METOD OCH MATERIAL……….………..18
BESKRIVNING AV VAD METOD……….………..18
5.1 Receptionsanalys och Schröders flerdimensionella modell inom mediereception………..…….18-20 5.2 Självgestaltningsretorik och dess verktyg………...………20-21 5.3 Semistrukturerad intervju som metod………..….……….……..21
5.3.1 Intervjuguide……….………..….22
5.4 Urval av deltagare……….……….……22
5.4.1 Deltagare……….………..…..………22-23 5.4.2 Respondenter………..……….……23
5.4.3 Strategiskt urval……….……….…24
MATERIALBESKRIVNING……….…..25
5.5 Materialbeskrivning samt urval av Instagrambilder………..…..……..………..24-25 5.5.1 Bearbetning av material från intervjuerna………..….25
5.6 Reliabilitet………25
5.7 Validitet……….………..….26
5.8 Etiska överväganden……….……….…….……….……..….26
6. RESULTAT OCH ANALYS……….……….……….27
AVSNITT 1……….……….…28
Bild 1 #Hemma……….…….28
6.1 Retorisk analys av #Hemma……….……29-30 6.1.1 Respondenternas tolkning av collaget av #Hemma………..……….…………..30-31 Bild 2 #Frukost……….……….32
6.2 Retorisk analys av #Frukost……….33-34 6.2.1 Respondenternas tolkning av collaget #Frukost….………..……..….34-35 Bild 3 #Lycka………..…….………..36
6.3 Retorisk analys av #Lycka ……….……….………….37-38 6.3.1 Respondenternas tolkning av collaget #Lycka………..…..……38-39 Bild 4 #Livsstil……….……….…40
6.4 Retorisk analys av #Livsstil………..……….………..41-42 6.4.1 Respondenternas tolkning av collaget #Livsstil………..42-43 AVSNITT 2………..….……….44
6.5 Framställningen av jaget……….……….44-46 6.6 Bild och bekräftelse………..46-48 7. SLUTDISKUSSION……….49-52 7.1 Förslag på fortsatt forskning………..…….52-53 REFERENSLISTA……….……….….54-56 BILAGOR………..………….57 Bilaga 1: Transkribering #Hemma………..…..…57-58 Bilaga 2: Transkribering #Frukost……….………...59-61 Bilaga 3: Transkribering #Lycka………….……….………..62-63 Bilaga 4: Transkribering #Livsstil……….……….……64-65 Bilaga 5: Intervjuguide……….………..….66-68
1. INLEDNING
I dag är medier större än någonsin, och allt fler använder sig utav olika internetbaserade
medieplattformar för att interagera, publicera eller konsumera information, exempelvis via sociala medier såsom Facebook, Twitter, Tumblr eller Instagram, listan kan göras lång. Denna studie kommer att fokusera på Instagram, vilket är Sveriges näst största sociala medium 2015
(www.internetstatistik.se). Jag använder själv det sociala mediet Instagram sedan några år tillbaka, där jag under årens lopp har sett ett återkommande tema som dagligen visas i mitt egna flöde, nämligen att de flesta personer som jag följer alltid verkar vara så himla glada och positiva. Alla verkar ha ett sådant, ja vad kan man kalla det, de verkar ha ett sådant intressant och perfekt liv? De reser, lagar komplicerade maträtter och är alltid snygga på bild. Medan jag själv sitter hemma och äter onyttigheter en lördagskväll och har på mig urtvättade myskläder, samtidigt som jag spionerar på mina vänners otroliga liv. Därför har jag under de senaste åren börjat ifrågasätta det innehåll som visas i mitt flöde: är allt som visas på Instagram verkligen sant, om inte, vad är sant och inte sant?
På Instagram så får man som användare själv bestämma vilken typ av information som man vill dela med sig utav, vilket betyder att vi som användare själva kan välja hur man vill att ens publik ska se och uppfatta en. Det finns tidigare forskning kring detta som pekar på hur detta kan påverka flödet på sociala nätverk såsom Instagram. Vilket kan resultera i att främst unga kvinnor, beslutar sig för att enbart lägga upp ett specifikt innehåll som gynnar deras utseende och personlighet, det vill säga, den idealiserande version av dem själva som visar att de är lyckade och lyckliga (Fardouly
& Vartanian, 2016). Men stämmer den här bilden av den unga kvinnan verkligen? Det har jag försökt att ta reda på genom att intervjua fem kvinnliga respondenter och se hur de uppfattar ett utvalt material hämtat från Instagram. Jag har även försökt ta reda på hur de väljer att representera sig själva, vilken identitet visar de på Instagram? Och överensstämmer den identiteten med den person som de är i verkliga livet? Ur ett samhälleligt perspektiv kan den här undersökningen vara relevant då att jag kommer studera hur användningen av sociala nätverk kan påverka hur vi ser på oss själva samt hur vi vill att andra personer ska se oss, vilket innebär att vi möjligtvis skapar en identitet, en bild av oss själva för att passa in i den virtuella miljö som vi befinner oss i.
Resultatet av den här studien skulle kunna användas för att få en förförståelse i hur unga kvinnor påverkas av plattformar såsom Instagram samt om de konstruerar en slags virtuell identitet på Instagram som skiljer sig från den identitet som de har i deras vardagsliv. Instagram är ett ganska nytt medium som fortfarande är outforskat, och anser jag att den studien kan bredda kunskapen om
mediet samt motivera andra forskare till att vidareutveckla forskningen om mediet med hjälp av den studie som jag har utfört.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka hur unga kvinnor gestaltar sig själva på Instagram samt hur respodenterna tolkar det valda materialet. Studien ämnar även att undersöka om hur
respondenterna sig själva och om de ändrar sin identitet när de befinner sig i en virtuell miljö. I det här fallet består respondenterna av fem unga kvinnor i åldrarna 20-24 år. Således ska syftet besvaras utifrån följande frågeställningar:
- Hur framställer sig unga kvinnor på Instagram utifrån det valda materialet?
- Hur tolkar respondenterna informationen och de bilder som de ser på Instagram utifrån det valda innehållet?
- På vilket sätt framställer sig respondenterna sig själva på Instagram?
- Anser respondenterna att det finns någon skillnad mellan deras identitet på Instagram och den identitet som de har i verkliga livet? Om, hur skiljer sig dessa två identiteter åt?
1.3 Avgränsningar
Studiens syfte är att undersöka hur fem respondenter tolkar olika bilder som är hämtade i från det sociala mediet Instagram under fyra olika hashtags såsom #hemma, #frukost, #lycka samt #livsstil.
Jag valde att utgå ifrån Instagram då det både är ett välanvänt medium samt att det är relativt nytt och outforskat. På Instagram är det även enkelt att avgränsa sig då man genom respektive sökord,
#hashtag, kan finna det material man söker efter. Anledningen till att jag valde att avgränsa mig till fyra hashtags är för att min studie annars skulle ha blivit alltför omfattande för den här typen av examensarbete som redan hade en gräns för hur stort omfånget på studien skulle vara. Om jag hade utgått ifrån fler hashtags så hade jag förmodligen inte kunnat analysera det valda material på den nivå som jag hade velat.
2. BAKGRUND
I detta kapitel presenteras den bakgrund som behandlar det studieområde som denna forskning ingår i. Avsnittet inleds med en presentation av sociala medier och bilddelningstjänsten Instagram.
Avslutningsvis kommer en kortare redogörelse över specifika begrepp och definitioner att
presenteras gällande populära ord som används på Instagram samt om bakgrunden till hur medier kan påverka en persons identitetsskapande.
2.1 Sociala medier
Ordet sociala medier är ett samlingsbegrepp för olika hemsidor och tjänster på internet, oftast så kräver tjänsten att användaren har en inloggning med ett eget användarnamn och ett personligt lösenord. Sociala medier fungerar som en slags mötesplats där användarna kan umgås och
kommunicera med andra användare. När användaren väl är inloggad så får personen tillgång till en sida där personen kan skapa sitt eget innehåll genom att exempelvis lägga upp bilder och
information om sig själv. Det finns även möjligheter att lägga till andra användare i någon typ av kontaktlista, dock så ser funktionen olika ut beroende på vilket socialt medium som användaren använder sig utav (www.skolverket.se).
2.2 Instagram
Instagram lanserades i oktober 2010 och är en applikation för smartphones, det vill säga, en programvara som fungerar som ett slags fotoalbum för användaren och dess följare i
mobiltelefonen. Användaren kan själv välja om fotoalbumet ska vara offentligt eller privat, med privat så menas det att enbart användarens följare kan se vilka bilder som användaren väljer att lägga upp. Meningen med Instagram är att det ska vara en trevlig och inspirerande plattform där man på ett kreativt sätt kan dela med sig av sitt liv genom bilder, vare sig man är vuxen eller tonåring, okänd eller känd. Instagram fungerar på det sättet att man tar egna bilder eller videos med sin mobilkamera som man sedan kan redigera med hjälp av ett Instagrams egna redigeringsverktyg.
I dag har Instagram 300 miljoner användare (www.instagram.com).
2.3 Begrepp och definitioner
Följare: De människor som följer en annan användare på Instagram och därmed får de tillgång till användarens bilder och videoklipp.
Flöde: Den information som visas på det egna kontot, tillexempel vad andra användare har lagt upp för information som både kan vara bilder eller videoklipp.
Like: En hjärtikon som finns under varje användarens bild, trycker man på ikonen så innebär det att man gillar den användares uppladdade bild.
Filter: Ett redigeringsverktyg som exempel används för att ändra av ljusstyrka eller färger på en bild.
Hashtag #: Detta är ett slags etikettord, vilket menas med att man som användare kan välja att märka sin bild med ett speciellt ord som man vill koppla till ett speciellt sammanhang, såsom
#godmat eller #glad. Därefter kan andra användare hitta din bild om de söker efter denna hashtag via en sökfunktion som finns på Instagram.
2.4 Mediers påverkan av den inviduella människan
För att få en förförståelse till hur och varför vi påverkas av medier så måste vi också förstå vilken typ av makt som medier har i dag. Vilket är något som Sonia Livingston (2009) diskuterar kring i sin artikel ”On the Mediation of Everything”, där hon poängterar att det inte finns någon plats i världen som inte är medierad. Just nu genomgår samhället en slags digital revolution där medier inte bara blir större och större, utan även får mer och mer makt i vårt liv. På sätt och vis så kan medier påverka hur vi uppfattar oss själva och omvärlden. Detta förklarar hon med begreppet medialisering, vilket fokuserar på hur medierna i allt högre grad får mer och mer makt i samhället och på så sätt underordnar de institutioner som tidigare ansågs vara mäktiga såsom kyrkan, familjen, politiker, skolan med mera. Det var dessa institutioner som tidigare gav oss information, tradition samt insikt om vad etik och moral innebar för den inviduella människan. Det var dessa samhällsorgan som lärde oss hur vi ska agera, vara goda medborgare, vilka värderingar som ansågs vara de rätta samt att de gav oss en förförståelse över hur världen fungerar. I dag är det snarare medier som sätter den politiska agendan och påverkar hur vi ser på saker och ting gällande vår egen uppfattning kring normer, värderingar och vilka åsikter som är de rätta (Livingstone, 2009).
Med utgångspunkt av Livingstones studie så kan vi anta att vi påverkas av det medieinnehåll som vi väljer att ta del av. Då kanske det inte är konstigt att dagens unga kvinnor påverkas utifrån de
sociala plattformar som de är aktiva inom där de ofta utsätts för ett specifikt innehåll som kan bygga på bestämda normer och värderingar i samhället gällande hur de ska se ut och vara.
3. TIDIGARE FORSKNING
Det finns tidigare forskning kring påverkan och identitetsskapande på sociala plattformar, dock så finns det inte lika mycket forskning kring Instagram som behandlar det ämnesområde som denna uppsats undersöker. Därför har jag valt att utgå ifrån tidigare forskning som berörde olika delar av det ämne som jag var intresserad av att studera, nämligen hur unga kvinnor valde att presentera sig själva samt hur mina respondenter uppfattade det valda materialet från Instagram. Därför så har jag utgått ifrån forskning av bland annat forskaren Anja Hirdman (2001) som har studerat hur kvinnor framställdes i tidningen Veckorevyn, en tidning som främst är inriktad till kvinnor (Hirdman, 2001).
Med hjälp av studier från tidigare forskare såsom Sherry Turkles, Alice E Marvick samt Jasmine Fardouly och Lenny R Vartanian så fick jag en relevant bakgrund till hur personer som befinner sig på olika sociala plattformar har en tendens att ändra eller skapa sig en ny identitet som skiljde sig från den identitet som de har i verkliga livet. Detta är något som Turkle (1997) kalla för
skärmpersona (Turkle, 1997), vilket är ett begrepp som kommer att förklaras mer ingående i detta avsnitt. Här nedan kommer den tidigare forskning som har legat till grund för denna studie att presenteras:
3.1 Den illustrerade bilden
I Anja Hirdmans avhandling ”Tilltalande bilder” (2001) undersöker författaren hur relationen mellan kvinnor och män framställs i två olika veckotidningar, Veckorevyn som är inriktad till kvinnor, samt tidningen Fib Aktuellt, vilket kom att bli den första moderna herrtidningen.
Författarens mål är att fördjupa sig i problematiken kring hur föreställningarna gällande genus produceras och förmedlas beroende på publikinriktning. Studiens urval består av ett större material som sträcker sig från 1960-talet fram till och med 1995, där Hirdman analyserar skillnader och likheter mellan de olika årtionden gällande hur framställningen av män och kvinnor förändras över tid (Hirdman, 2001). Det som jag har valt att fokusera på i Hirdmans studie är hur bilder skapar en slags verklighet som inte är verklig gällande hur kvinnor framställs i veckotidningar:
Utifrån dessa perspektiv anses veckotidningen svara mot en aktuell verklighet, inte genom att visa ”verkligheten”, utan tvärtom genom att erbjuda en annan verklighet, en egen sk kvinnlig verklighet. Det är som om den värld publiken erbjuds inte bara får symbolisera kvinnor, utan är kvinnor (Hirdman, 2001, s. 37).
Hirdman (2001) menar att denna kvinnliga verklighet upprätthåller en redan fastställd ordning mellan könen och på så vis glorifierar och uppmuntrar kvinnors funktion och roll som mödrar, hemmafruar och hustrur vilket resulterar i att dessa kvinnor får en underordnande position i
förhållande till män. Oftast så tror publiken på vad de ser och accepterar den verklighet som återges i till exempel bilder och andra liknande medium. Men bilder är sällan objektiva, utan snarare tvärtom då det oftast finns ett bestämt motiv bakom hur bilden är tagen och vilken typ av historia som bilden ska berätta (Hirdman, 2001). Enligt mig är Hirdmans avhandling intressant ur många olika aspekter, speciellt gällande hur kvinnor presenteras i bilder då mitt huvudsakliga material i min egna forskning består främst av bilder av unga kvinnor.
3.2 Den virtuella identiteten
Den amerikanska psykoanalytikern Sherry Turkle (1997) är en av de forskare som har studerat hur vi människor skapar och ändrar vår identitet när vi befinner oss i olika virtuella miljöer, det vill säga, på internet. Såhär skriver hon i sin bok ”Leva Online”:
I cyberrymdens realtidsgemenskaper befinner vi oss på tröskeln mellan det verkliga och det virtuella. Vi trevar oss fram och skapar oss själva under resans gång (Turkle, 1997, s. 12).
I början av 1900-talet hade en person en och samma identitet livet ut eftersom att dåtidens uppfattning var att man föddes med en specifik identitet som inte gick att ändra eller utveckla.
Turkle menar att vi i dagens postmoderna samhälle ständigt ändrar och utvecklar vår identitet då allt fler personer upplever identiteten som en slags uppsättning av roller som kan blandas och passas ihop med vandra. Hon menar att det numera är ett krav att vi ska kunna vara formbara i de olika situationer som vi utsätts för i samhället. I och med internets framväxt så menar hon att vi i dag har en större möjlighet att forma och bygga vår identitet i den virtuella världen. I en av Turkles tidigare undersökningar har hon studerat identitetskapandet i ett onlinespel som kallas för MUD (Multi-user dungeons), som är uppbyggt kring ett medeltida fantasilandskap där användarna ska utföra olika uppdrag och samla poäng. MUD är en föregångare till ett rollspel, ”Dungeons and Dragons”, som släpptes på 70-talet och handlade om att deltagarna blev fiktiva figurer i en påhittad äventyrsmiljö. I MUD får användarna en chans att själva skapa sin egen identitet, det vill säga, sin egen karaktär som de är i spelet. Dessa karaktärer kallas för persona, vilket betyder ”det genom ljudet kommer”, vilket menas med en aktörs mask, precis en sådan mask som de hade i det antika Greklands dramavärld. Persona är grunden till begreppen person eller personlighet. I det här fallet har Turkle valt att utgå ifrån uttrycket skärmpersona, vilket definieras till identiteten som en person har på internet. Ett flertal av de personer som Turkle har intervjuat som spelar MUD förklarar att de oftast är en karaktär i spelet som är olik den person som de är i verkliga livet. En av Turkles
intervjupersoner säger såhär till henne:
Man kan vara vem man vill. Man kan omdefiniera sig själv totalt om man vill. Man kan vara av motsatt kön. Man kan vara pratsam. Man kan vara mindre pratsam. Vad som helst. Man kan vara vad som helst faktiskt… (Turkle, 1997, s. 226).
Turkles forskning visar att vi redan i ett tidigt skede av internetshistoria såg fördelarna i att skapa och utveckla en slags skärmpersona, precis som många gör än i dag när de befinner sig på olika sociala plattformar.
3.3 Den individuella framställningen av jaget i sociala medier
Jasmine Fardouly och Lenny R Vartanian (2016) har i sin artikel ”Social Media and Body Image Concerns: Current Research and Future Directions” undersökt sambandet mellan användandet av sociala medier och unga kvinnors kroppsuppfattning. Med utgångspunkt av tidigare
korrelationsstudier som visar att de kvinnor som är mer aktiva på sociala medier vanligtvis löper en större risk för att uppleva missnöje gentemot sin kropp. Dessa studier visar även att unga kvinnor har en tendens att jämföra sig själva med sina vänner via sociala nätverk, vilket delvis kan bero på den förhöjda publiceringen av bilder som är manipulerade och redigerade i förväg. De menar att det finns en kroppslig bevakning gentemot andra användare och hur andra personer uppfattar en som person utifrån den information som man lägger ut om sig själv. Till exempel att det finns de personer som vill presentera en idealiserad version av sig själv, vilket menas med att de mestadels publicerar attraktiva och redigerade bilder där de ser bra ut i deras profil (Fardouly & Vartanian, 2016).
En annan författare som har studerat hur sociala medier påverkar oss är Alice E Marvick (2012) I sin studie ”The Public Domain: Surveillance in Everyday Life” poängterar hon att människor producerar sitt innehåll på sociala medier utifrån att de blir bevakade. De personer som har profiler på sociala nätverksplatser anpassar sitt innehåll beroende på vilken typ av publik som ser den information som de lägger ut. Dessa teknologier är nämligen utformade för att de sociala mediets användare kontinuerligt ska kunna undersöka vad deras följare gör. Marwick undersöker bland annat vilken typ av innehåll som människor skapar och hur andra tar del av detta. Det som jag väljer att fokusera på i Marwicks artikel är där hon undersöker hur personer använder sig av sociala
medier för att bli sedda, hon menar att människor tycker om att synas och få uppmärksamhet och därför väljer användarna att lägga upp en viss typ av information som gynnar deras image då att de medvetna om att andra personer ser vad de lägger upp. Vilket betyder att det är användarna själva som väljer hur de vill att deras publik ska uppfatta dem. Alternativt att de anpassar sig efter sin publik och lägger enbart upp information som användaren vet att publiken vill ta del av, då deras främsta mål är att deras följare ska fortsätta att bevaka dem på det sociala mediet. Användarna är
alltså medvetna om att de blir bevakade och måste därefter anpassa sitt innehåll för att tillfredsställa sina följare. Detta kan därmed påverka hela, eller delar av deras flöde i de sociala nätverk som de använder sig ut av (Marwick, 2012). Då denna studie fokuserar på att ta reda på hur unga kvinnor framställer sig själva och hur de tolkar den information som finns på Instagram så är både Marwicks samt Fardouly och Vartanian intressant i det avseendet att de studie påminner om det ämnesområde som jag själv har valt att undersöka.
4. TEORETISKT RAMVERK
4.1 Kön, genus och den skiftande bilden av kvinnans framställning
Oftast så förknippas begreppen genus och kön som synonymer, men det finns en skillnad mellan dessa två. Kön betraktas som biologiskt tingat, tillexempel att en föds till kvinna medan genus är något som ses som något socialt och kulturellt konstruerat. Genus kan beskrivas med att specifika handlingar antingen ses som kvinnligt respektive manligt (Fagerström & Nilsson, 2008). För att få en förståelse i hur unga kvinnor väljer att framställa sig så kan det vara viktigt att förstå hur tidigare forskare har resonerat kring hur medier gestaltar kvinnan. Det finns nämligen flera egenskaper och aspekter som ses som mer kvinnliga än andra, detta är något som Fanny Ambjörnsson (2004) har skrivit om i sin avhandling där hon under ett års tid har studerat två olika gymnasieklasser på två olika skolor. Ett återkommande tema är att unga kvinnor ska vara empatiska, ansvarstagande och kontrollerade. Med kontrollerade så menas det både gällande deras psykiska som fysiska tillstånd, en kvinna får inte visa för mycket känslor och hon ska vårda sitt yttre. Ambjörnsson förklarar att de unga kvinnorna befinner sig i en miljö där de antas prestera och vara duktiga, vilket kan resultera i att kvinnorna ständigt upplever att de blir bevakade över hur de agerar och handlar i olika
situationer (Ambjörnsson, 2004).
Fagerström och Nilsson (2008) menar att bilden av kvinnan som presenteras i medier mestadels är entydig. Gestaltningen av kvinnan sker oftast när hon befinner sig i den privata sfären där hon får rollen som städande hemmafru, engagerad förälder eller vacker hustru (Fagerström och Nilsson, 2008). Men precis som så mycket annat så förändras synen hur man ska vara och se ut, detta gäller även synen på en persons genus, detta skriver bland annat Hirdman & Kleberg et al. (2015) om när det kommer till kontroll gällande den kvinnliga kroppen, hennes hälsa samt livsstil. Eftersom att det västerländska samhället har blivit mer alltmer aktivt så har också synen på träning och att vara aktiv förändrats. Ett viktigt inslag i dagens hektiska vardag är att ha självkontroll och vara disciplinerad, främst när det kommer till en persons egna kropp. Denna sundhet är något som ska visas upp för andra människor, främst i sociala medier där det dagligen läggs ut tusentals bilder av proteinrika måltider, shakes med diverse innehåll och nyttiga smoothies fulla med både färska bär och chaifrön (Hirdman & Kleberg et al., 2015).
4.2 Den komplexa identiteten
Begreppet identitet är ett komplext ord eftersom att en persons identitet är en pågående process som ändras och utvecklas hela tiden, beroende på vart personen befinner sig i livet samt personens bakgrund. Kortfattat kan man beskriva ordet identitet om hur en person uppfattar sig själv och hur
personen uppfattas av andra. Det som jag har valt att fokusera på gällande vår identitet är främst vår sociala identitet och vår identitet som livsstil. Vår sociala identitet definieras oftast som den roll som vi intar i samhället, till exempel att vi blir föräldrar, elever eller arbetare. Utifrån våra sociala identiteter så får vi en plats i samhället som vi måste förhålla oss till. Den andra typen av identitet som jag kommer att beskriva är identiteten som behandlar vår livsstil, hur vi klär oss, vilken typ av musik som vi gillar och liknande. Människan har i nästan alla tider klätt, smyckat och utformat sig själv och sin kropp beroende på vilken tid som de lever i samt vilken typ av samhällsklass som de tillhör. Som helhet brukar detta beskrivas som vår livsstil, hur vi väljer att leva och representera oss själva. Något som kan ses som en märkbar livsstil i dag är vårt sätt att konsumera och genom vår konsumtion så menar Hammarén och Johansson (2009) att vi på ett mer eller mindre medvetet sätt väljer hur vi vill framställa vår materiella status då pengar oftast associeras med makt (Hammarén
& Johansson, 2009).
Det finns ett begrepp som kallas för identitetsarbete, vilket är den process genom vilken en person ger uttryck för vem personen är eller vill uppfattas som av sin omgivning. Något som ofta brukar problematiseras vid en persons identitetsarbete är vår moderna syn på konsumtion. Dagens konsumtion associeras mer och mer till en individs välbefinnande och livskvalitet. I
konsumtionsvärlden njuter människan av vackra saker och vackra människor, det får dem att må bra. Baksidan av den konsumerande identiteten och livsstilen är att den inte enbart skapar glädje utan också frustration, missnöjde och stress för att inte räcka till (Jarlbro & Erlansson- Albertsson, 2009). Vilka typer av identiteter finns på Instagram, och hur ser konsumtionen ut där gällande hur de unga kvinnorna väljer att framställa sig själva?
4.3 Individens persona
Inom retoriken brukar man prata om en persons etos, vilket handlar om att en talare eller en
avsändare försöker övertyga sin publik genom att avsändaren använder sig utav sin personlighet för att skapa trovärdighet. Att studera etos handlar alltså om att försöka ta reda på hur talaren använder och anpassar sin identitet för att bli trovärdig inför sin publik. När man pratar om en persons etos så brukar man använda sig utav begreppet persona, vilket ursprungligen är namnet på en ansiktsmask som bars av antikens skådespelare när de skulle gestalta olika karaktärer när de befann sig på scenen (Mral & Gelang et al., 2016). I den här studien kommer begreppet persona att definieras om en individs möjligheter att skapa och komponera olika typer av identiteter, alltså personas, när de befinner sig i olika situationer. Persona kan också kallas för en persons image. En individs personas kan även handla om hur en person bygger upp sin identitet utifrån samhällets krav och
förväntningar, vi får en roll och en position i samhället som vi förväntas upprätthålla (Gelang, 2008). På internet finns det flera olika plattformar och sociala forum där människan kan skapa sitt eget persona. Internet har fungerat som en slags frizon där individer har en större möjlighet att diskutera och vara mer personliga på, där Sarrimo (2012) nämner bloggen som ett sådant exempel.
Bloggen kan alltså fungera som frizon där främst unga kvinnor har fått möjligheten att ta mer plats, där bland annat bloggarna Kisse och Blondinbella exemplifieras. Bloggarnas persona bygger på att visa en typ av livsstil där resor, restaurangbesök och shopping är del en utav deras vardag. Det är inte ovanligt att bloggare anpassar sitt persona och bloggens innehåll utifrån sina besökares behov (Sarrimo, 2012).
4.4 Habitus och kapital
Det var den franske filosofen Pierre Bourdieu som myntade begreppet habitus, vilket beskriver de sociala mönster och de värderingar som präglar en persons sätt att tänka och handla i bestämda situationer. Exempelvis utifrån vilken utbildning vi väljer att gå, hur vi klär oss och hur vi röstar politiskt. Kortfattat kan detta förklaras som vårt sociala arv som vi har fått med oss från barndomen eller andra tidigare erfarenheter som har kommit att påverka vårt synsätt i någon utsträckning. I och med att vi har ett bestämt habitus så påverkar detta vilken nivå som vi får i livet, det vill säga, vilken social position som vi intar. Detta kallar Bourdieu för socialt fält, det vill säga, specifika samhällsområden där det finns förbestämda sätt att handla utifrån sociala regler, där en pågående kamp om status och erkännande pågår bland de aktiva aktörer som rör sig inom just det fältet (Gripsrud, 2002). Instagram skulle kunna vara ett exempel på ett socialt fält i den medierade
världen där de olika aktörerna (medieanvändarna) konkurrerar med varandra för att få mer makt och prestige när de lägger upp bilder av sig själva.
Inom Bourdieus teori gällande habitus och socialt fält, så besitter varje person även ett sorts kapital.
Begreppet kapital kan förklaras som symboliska och materiella tillgångar och egenskaper som en person har tillgång till (Broady et al.,1998). De kapitalformer som jag har valt att fokusera och kommer att beskriva mer ingående är socialt, ekonomiskt och symboliskt kapital. Det sociala kapitalet innebär att en person har ett brett kontaktnät inom de rätta kretsarna och är socialt begåvad medan det ekonomiska kapitalet betyder att en person goda materiella tillgångar samt kännedom om ekonomins spelregler. Den sista kapitalformen är den symboliska, vilket har sitt värde i de
sammanhang där den tilldelas sin betydelse, tillexempel att det i dag anses vara attraktivt att vara smal och vältränad utifrån rådande skönhetsideal (Broady et al., 1998).
5. METOD OCH MATERIAL
I det här kapitlet beskrivs och definieras den valda metoden samt det material som forskningen baseras på. Metoden är uppdelad i ett antal underrubriker för att förklara tillvägagångssättet på ett lättförståeligt sätt.
BESKRIVNING AV VALD METOD
5.1 Receptionsanalys och Schröders flerdimensionella modell inom mediereception Medier har i dag en betydande plats i vår vardag, och detta kan påverka oss som publik, både medvetet och omedvetet samt hur vi ser och uppfattar företeelser i samhället. Det är just dessa processer som en receptionsanalys studerar, relationen mellan det som förekommer i olika texter och publikens faktiska tolkningar av detta. En receptionsstudie utgår oftast från att publiken är aktiv med en egen förförståelse och kulturell bakgrund, och utifrån dessa faktorer så tolkar publiken material olika (Ekström & Larsson, 2010).
I min receptionsanalys så kommer jag att utgå ifrån Schröders flerdimensionella modell för att få ett bredare perspektiv om hur mina respondenter tolkar det material som jag har valt att utgå ifrån i min forskning. Anledningen till detta är för att jag anser att denna modell ger publiken en större
möjlighet att ingå i flera olika tolkningspositioner, hade jag enbart använt mig utav Halls encoding/
decoding modell så hade min analys riskerat att bli för platt och intetsägande. Jag har även noterat att det är få forskande studenter som har valt att använda sig utav Schröders modell i sina
receptionsstudier, vilket gör att jag blir mer intresserad av att pröva något annorlunda i hopp om att fler studenter kommer att använda sig utav denna modell i framtiden.
I Schröders (2000) artikel ”Making sense of audience discourses – Towards a multidimen- sional model of mass media reception” beskriver han de teoretiska och empiriska utmaningar som en forskare står inför i mötet med kvalitativ publikdata (Schröder, 2000). Tidigare har Stuart Halls analysmodell, encoding/decoding ofta varit utgångspunkten vid receptionsstudier där avsändarens budskap har varit i fokus. En receptionsanalys har som mål att studera hur publiken tolkar ett specifikt medieinnehåll och hur de förhåller sig till budskapet i texten. Encoding/decoding utgår från att en avsändare kodar in ett budskap i ett textinnehåll, alltså själva inkodningen (endoding), oftast utgår avsändaren ifrån de dominerade ideologierna som finns i samhället när de skapar en text, exempelvis den kapitalistiska maktstrukturen. Avkodningen (decoding) är den del av processen där läsarna tar del av den journalistiska texten, om läsaren accepterar det som står i texten så kallas detta för gynnad tolkning alternativt föredragen tolkning (Ekström & Larsson, 2010). Enligt Hall så kan en läsare inta tre olika tolkningspositioner när de läser en text: godtar läsaren budskapet i texten så är det en dominerande tolkning, om läsaren delvis håller med/är delvis kritisk så kallas det för
förhandlande tolkning medan den oppositionell tolkningen innebär att mottagaren vänder sig mot budskapet (Hall et al., 2013). Schröder menar även att det behövs en flerdimensionell modell där publiken kan ingå i fler tolkningspositioner utifrån hur de tolkar materialet, och inte enbart tre som i Halls fall med dominerande-, oppositionell- eller förhandlande tolkning.
Därför har Schröder valt att utveckla metoden som används vid publikstudier och skapat fler dimensioner för att ge publikens tolkning en så rättvis bild som möjligt. Hans flerdimensionellla modell har sin grund från tidigare empirisk forskning inom publikstudier i och med detta så kan hans modell hjälpa andra analytiker när de studerar hur publiken tolkar ett medieinnehåll. Schröders flerdimensionella modell innehåller fem olika delar: motivation, förståelse,
konstruktionsmedvetenhet, inställning och attityd samt handling. Här nedan kommer följande begrepp att förklaras mer ingående:
Motivation: Detta är läsarens personliga möte med en text och hur intresserad en person är att läsa själva texten. Om personen i fråga inte är intresserad, alltså motiverad, så kommer personen i fråga inte heller att ta del av texten.
Förståelse grundar sig i själva tecknet och för att förstå tecknet så tar Schröder hjälp utav
semiotiska teorier med inspiration från Pierces teori som handlar om att tolkningen, alltså läsningen, av olika tecken är något som sker individuellt. Dock så händer det att läsarna oftast associerar vissa ord på olika sätt, vilket gör att dessa ord inte avkodas likadant då dessa föreställningar och
förståelsemönster påverkas olika utifrån individens klass, kön, etnicitet och andra sociala aspekter.
Konstruktionsmedvetenhet studerar hur läsaren förhåller sig till budskapet i texten. Tidigare publikstudier har visat att läsaren kan anta en kritisk ställning gentemot innehållet i medietexten och därför väljer läsaren att inte ta till sig budskapet. Den centrala frågan enligt Schröder ligger i om läsaren har en kritisk medvetenhet till textens- eller materialets innehåll.
Inställning och attityd behandlar läsarens egna subjektiva inställning till ett specifikt budskapet, och om läsaren accepterar budskapet eller inte. Bara för att man som läsare accepterar textens innehåll så behöver det inte innebära att man godtar budskapet som återges i texten av mottagaren, utan snarare vad man som läsare själv anser vara budskapet i medietexten. Dock så kan en läsare förhålla sig olika till ett budskap i en text beroende på läsarens egna sociala position, kön, etnicitet och klass.
Handling handlar främst om hur eller vad en läsare nyttjar medietexten till. Schröder menar att det rör sig om förhållandet mellan ett budskap i medierna och hur samhällskonstruktionen ser ur samt
om hur publiken använder sig utav själva texten. Det som i huvudsak studeras är i vilka situationer som läsarna kommer i kontakt med själva texten då detta kan se väldigt olika ut beroende på om det sker till vardags eller vid andra situationer (Schröder, 2000).
5.2 Självgestalningsretorik och dess verktyg
I den här studien har utgångspunkten för analysen varit något som kallas för
självgestaltningsreotrik, vilket handlar om hur vi vill att andra personer ska se och uppfatta oss genom vårt val av klädsel, kroppsspråk, tal och andra liknande uttryck (Carlsson & Koppfeldt, 2008). Med hjälp av denna metod så har jag som forskare kunnat analysera och ta reda på hur kvinnorna i de olika collagen har valt att framställa sig själva och hur mottagaren möjligtvis kunde uppfatta dem. Dock så förklarade den retoriska analysen inte hur eller varför det kom sig att de unga kvinnorna valde att framställa sig på det sätt som de gjorde som tillexempel en diskursanalys skulle kunna ha visat. En diskursanalys studerar våra rådande och styrande betydelsemönster som påverkar hur vi ser på saker och ting, tillexempel hur och varför unga kvinnor väljer att framställa sig på det sätt som de gör på sociala plattformar. Då denna studie ämnade att studera på vilket sätt som unga kvinnor valde att framställa sig så ansåg jag att en retorikanalys var en lämpligare metod att utgå ifrån.
Begreppet retorik förknippas vanligen med det talade ordet, alltså direkt kommunikation mellan en talare och dess åhörare (Ekström, 2008). Precis som att det finns retorik exempelvis inom politiken och medier, så tänker vi individer också retoriskt. Man kan säga att vi som personer också vill sälja in oss hos våra mottagare, men istället för att tjäna pengar så får vi uppskattning. Det finns tre olika sätt att övertyga våra åhörare om hur vi vill att de ska uppfatta oss. Vilket i den här uppsatsen kommer att utgå från begreppen etos, logos och patos. Dessa verktyg kommer att förklaras mer ingående nedan:
Etos: Det här begreppet fokuserar på avsändaren själv, alltså vår image, hur vi med hjälp av vår personlighet och karaktär skapar en positiv och trovärdig bild av oss själva som vi förmedlar till andra. Att ha ett starkt etos handlar om att man har en specifik personlighet som anses som intressant och åtråvärd av andra. Exempelvis genom att komma från en bra familj, vara framgångsrik gällande sitt arbete, att ha ett utseende som anses vara attraktivt, ha ett brett
kontaktnät, vara fysiskt aktiv inom sport och träning eller liknande. Hur man ska vara och bete sig beror på vilken situation som avsändaren befinner sig i samt vilken roll som personen vill inta inför sin publik (Carlsson & Koppfeldt, 2008).
Logos: Ordet logos betyder argument eller tanke och tilltalar vårt sunda förnuft och rationella resonemang. Avsändaren vill undervisa, upplysa och informera åhöraren genom att fakta i form av bilder, tabeller, siffror, grafik eller uttalanden från experter för att övertyga sin publik (Carlsson &
Koppfeldt, 2008).
Patos: Med hjälp av patos så vill avsändaren skapa en bestämd känsla hos mottagaren. Detta gör avsändaren genom att exempelvis visa fotografier från specifika händelser och personer eller genom att använda sig utav känsloladdade ord som på olika sätt påverkar oss att känna saker. Vilket patos som en avsändare väljer att använda sig utav beror helt på vilken situation som denne befinner sig i samt vilken typ av mål eller budskap som avsändaren vill framföra med sin kommunikation
(Carlsson & Koppfeldt, 2008).
5.3 Semistrukturerad intervju som metod
Den valda metoden i den här studien har varit en semistrukturerad intervju som hade individuella intervjuer som utgångspunkt. Vilket menas med att forskaren intervjuar en person åt gången där målet är att skapa en intervjusituation som för ett relativt fritt samtal och som riktar in sig på några förbestämda teman som forskaren på förhand har valt ut. Anledningen till att man väljer att utgå ifrån en semistrukturerad intervju är för att man som forskare får en större möjlighet att ställa öppna frågor som ger intervjupersonen en möjlighet att gå in på djupet i de frågor där de har mycket att berätta. Den här typen av metod fokuserar nämligen på att studera en persons åsikter, erfarenheter och attityder gentemot ett speciellt fenomen, vilket gör att forskaren samlar in empirisk data som annars hade kunnat vara svår att få tillgång till (Tjora, 2012). Semistrukturerade individuella intervjuer fungerar som ett bra komplement till receptionsanalyser eftersom deltagarna får en möjlighet att resonera kring hur de tolkar ett bestämt material och varför de tolkar materialet på det sätt som de gör.
Det finns även nackdelar med intervju som metod, bland annat så finns det alltid en risk att själva intervjun blir för lång vilket kan trötta ut deltagaren och göra att personen förlorar motivationen att svara uppriktigt på forskarens frågor. En annan aspekt under en individuell semistrukturerad intervju är att intervjupersonen måste ta mer plats under själva intervjutillfället än till exempel vid en fokusgruppsintervju där respondenterna själva får interagera med varandra sinsemellan och utbyta idéer och värderingar där forskaren istället får en möjlighet att iaktta istället för att delta i diskussionen (Halkier, 2010).
5.3.1 Intervjuguide
Utgångspunkten i denna studie var en semistrukturerad intervjuguide, vilket är en intervjumetod där forskaren utgår ifrån en mall med specifika frågor som finns inom förbestämda teman. I likhet med ostrukturerade intervjuer så är det en intervjuform som ger forskaren en stor flexibilitet att anpassa frågorna och deras utformning efter själva intervjupersonen, deras bakgrund och den situationen som intervjupersonen befinner sig i (Østbye & Knapskog, et al., 2004). Detta bidrog till att de intervjuer som jag utförde inte blev identiska med varandra, utan var istället beroende av
intervjupersonen och deras situation.Själva intervjuguiden bestod av specifika teman och frågor som tillsammans täckte de viktigaste områdena i min undersökning. Under intervjuns gång så försökte jag se till att intervjuguidens alla teman med dess frågor blev besvarade och diskuterade för att skulle jag kunna få fram det empiriska material som jag behövde för att kunna uppfylla de syfte som jag hade med min forskning. Samtidigt så var jag medveten om att nya teman kunde uppstå vilket ytterligare kunde bidra med mer information till undersökningen. Innan jag genomförde de inviduella intervjuerna med respondenterna så genomförde jag först en testpilot av den första versionen av min intervjuguide på en tidigare kurskamrat som själv hade studerat kurser inom Medie- kommunaktionsvetenskap tidigare. Efter intervjun så diskuterade vi frågorna där jag fick feedback på hur jag skulle kunna gå tillväga för att göra min intervjuguide ännu bättre. Eftersom anonymitet utlovades respondenterna används fingerade namn när de refereras till. Därför finns transkriberingarna med fingerade namn av de inviduella intervjuerna att tillgå hos
uppsatsförfattaren. Dock inget ljudande material med respekt för respondenternas integritet.
5.4 Urval av deltagare
Anledningen till att jag valde att utgå ifrån unga kvinnor i åldrarna 20- 24 år var bland annat för att tidigare forskning visade att det var kvinnor är mer aktiva på sociala plattformar än män, och det var främst unga kvinnor i åldrarna 16-25 år som var mest verksamma i dessa forum
(www.internetstatistik.se). Då jag ville studera och intervjua personer som hade varit aktiva på Instagram under en länge period så jag valde jag att utgå ifrån 20 år och uppåt. Jag var medveten om att min urvalsgrupp kan ses som homogen, dock så var detta ett beslut som jag bestämde mig för då min studie handlade om att studera en viss typ av målgrupp, och jag ville göra min studie så relevant och avgränsad som möjligt.
5.4.1 Deltagare
Min studie utgick ifrån enskilda semistrukturerade intervjuer med fem unga kvinnor i åldrarna 20-24 år. Att använda sig utav fem olika personer var lämpligt i den här studien då jag fick tillräckligt med material för att få en möjlighet till att både se likheter och skillnader mellan den
retoriska analysen och deras tolkning av materialet. De enskilda intervjuerna skedde i hemmamiljö hos mig och intervjuerna varade mellan 60-90 minuter. Det var respondenterna själva som valde mötesplats och av bekvämlighetsskäl så ville de vara hemma hos mig då att jag bodde i centrala Piteå, samt att intervjuerna kunde ske ostört i en lugn miljö. Innan varje intervju så förklarade jag intervjuns upplägg och syftet med studien, därefter gav respondenterna ett informerat samtycke att de godkände att vara med i forskningen. Intervjun påbörjades med några bakgrundsfrågor som sedan riktade in sig på respektive tema, därefter fick respondenterna tillgång till de olika collagen där de svarade på tillhörande frågor kring bilderna från Instagram. Interaktionen mellan mig och respondenterna fungerade bra och de hade mycket att diskutera. Intervjuernas längd berodde till stor del på att respondenterna hade mycket att berätta, där deras berättande både var personligt och intressant för mig som forskare att ta del av. Jag tror att anledningen till detta kan bero på att de kände sig trygga samt att allt fokus låg på dem och att de fick ta plats. Nedan sker en kort
presentation av varje specifik deltagare. Jag har valt att ge dem ett varsitt pseudonym, det vill säga, ett påhittat namn som inte var deras riktiga namn i verkligheten, då jag ansåg att det kan vara lättare att särskilja dem åt när de namngavs i löpande text, än till exempel som Person A eller Person B.
5.4.2 Respondenter
- Meja: 23 år, bor i Piteå, arbetar i livsmedelsbutik, har varit aktiv på Instagram sedan 2011, då var hon 19 år. Har ca 160 följare och följer ca 300 personer. Kollar sin Instagram dagligen.
Publicerar i regel en ny bild beroende på, ibland en gång om dagen, ibland en gång i månaden.
- Lovisa: 20 år, bor i Piteå, arbetar inom personlig assistans, har varit aktiv på Instagram sedan 2012, då var hon 16 år. Har ca 1020 följare och följer ca 940 personer. Kollar sin Instagram dagligen. Publicerar i regel en ny bild varje eller varannan dag.
- Fanny: 22 år, bor i Piteå, arbetar inom vården samt i klädbutik, studerar på distans, har varit aktiv på Instagram sedan 2013, då var hon 20 år. Har ca 400 följare och följer ca 400 personer.
Kollar sin Instagram dagligen. Publicerar i regel en ny bild var tredje- fjärde dag.
- Stina: 24 år, bor i Luleå, arbetar som lärare, har varit aktiv på Instagram sedan 2012, då var hon 20 år. Har ca 120 följare och följer ca 350 personer. Kollar sin Instagram dagligen. Publicerar i regel ut nya bilder några gånger i veckan.
- Nicole: 23 år. bor i Piteå, arbetar inom personlig assistans, har varit aktiv på Instagram sedan 2011, då var hon 17 år. Har ca 780 följare och följer ca 780 personer. Kollar sin Instagram dagligen. Publicerar i regel en ny bild en gång i veckan.
5.4.3 Strategiskt urval
Då jag var intresserad av att studera personer som både var aktiva men även erfarna
Instagramanvändare så valde jag att intervjua unga kvinnor som var 20 år eller äldre då jag ansåg att det fanns en större chans till att dessa personer hade använt sig utav mediet under en längre period.
Därför utgick jag från ett strategiskt urval som min intervjumetod då denna metod gick ut på att jag valde ut ett antal intervjupersoner som uppfyllde specifika kriterier samt att de var intressanta för det fenomen som jag ämnade att undersöka (Esaiasson, Gilljam et al., 2012). Mitt urval av respondenter var inte slumpmässigt valt och heller inte representativt för en större grupp av unga kvinnor gällande vilka åsikter och värderingar som de hade om sitt och andras Instagramanändande.
Vilket gjorde att det inte gick att säkerställa att en hel population av unga kvinnor hade samma uppfattning om Instagram som de respondenter som deltog i min undersökning hade.
MATERIALBESKRIVNING
5.5 Materialbeskrivning samt urval av Instagrambilder
Material består av sammanlagt 24 olika bilder och är hämtade från olika Instagramkonton, bilderna är uppladdade av dess användare någon gång under perioden februari-april 2016. Urvalet bestod av bilder som unga svenska kvinnor i åldrarna 15-30 år har laddat upp. De fyra hashtagsen är exempel på populära hashtags som används flitigt på Instagram av dess användare (www.top-hashtags.com).
Därför valde jag att utgå ifrån dessa då chansen var större att fler av mina respondenter lättare skulle kunna känna i igen sig i de bilder och den information som presenterades i undersökningen och relatera till dem. För att förtydliga, bilderna som har används till de olika collagen är bilder som inte föreställer de kvinnor som deltar i de inviduella intervjuerna. Kvinnorna som är med eller har lagt ut bilderna på Instagram är inte på något sätt involverade i studien förutom att de har publicerat
bilderna på Instagram som jag som forskare har valt att använda i min analys.
Alla bilder är strategiskt utvalda utifrån olika etikettord, så kallade hashtags. På sätt och vis är de flesta av bilderna i urvalet typiska för just sin specifika #hashtag, exempelvis träningsbilder som oftast finns under #livsstil eller bilder som visar olika typer av inredning som finns under hashtagen
#hemma. Bilderna som presenterades liknar varandra på olika sätt, vilket kan tolkas som att det material som finns på Instagram är homogent inom urvalet av bilder. De valda hashtagsen som jag har valt att studera är följande: #lycka, #hemma, #livsstil samt #frukost, där varje hashtag
presenteras i form av sex bilder, allt som allt blir det sammanlagt 24 bilder som kommer att
analyseras. Alla bilder som tillhör just sin hashtag kommer att presenteras i ett eget collage, allt som allt presenteras fyra olika collage med tillhörande bild tillsammans med en transkribering av texten.
Jag har valt att enbart ta med den information som syns i de skärmdumpar som jag har tagit via min
dator, vilket betyder att vissa kommentarer från kvinnornas följare inte finns med. Jag har även valt att inte transkribera alla #hashtags som kvinnorna har använt sig utav i sina bilder, anledningen till detta är att jag finner att den informationen inte är relevant i min forskning. Instagram har inte någon sökmotor där man själv kan filtrera vilken typ av information man söker efter, vare sig det gäller en persons kön eller ålder, vilket har gjort att jag har behövt lägga ner en längre tid på att hitta bilder som är tagna alternativt föreställer unga kvinnor i önskad ålder. Eftersom att det var jag som valde bilderna så kunde jag inte bortse från min egna subjektivitet, dock så har jag utgått från att vara så neutral som möjligt i mitt urval.
5.5.1 Bearbetning av material från intervjuerna
Efter de enskilda intervjuerna så valde jag att transkribera materialet för att kunna få en så
strukturerad mall som möjligt att utgå ifrån vid arbetet av studiens analys, vilket är något som Tjora (2012) rekommenderar när man använder sig utav kvalitativa intervjuer (Tjora, 2012). För att få en så objektiv bild som möjligt så valde jag att transkribera materialet på detaljnivå, vilket också hjälpte mig att tematisera de olika frågorna och hitta lämpliga citat som kunde användas vid min analys. De valda citaten kan ha skrivits om för att bli mer lättförståeliga för läsaren. Allt som allt består det transkriberade materialet av ca sex timmars intervjutid med respondenterna. Anledningen till att intervjutiden blev så lång berodde bland annat på att jag från början hade fler frågor i min intervjuguide, dock så blev jag tvungen att ta bort dessa delar så att min studie inte skulle bli allt för omfattande. Det var alltså ett medvetet val som jag själv gjorde och min intervjuguide såg inte ut som den gör nu som den gjorde i början av mitt forskningsarbete.
5.6 Reliabilitet
Jag har strävat efter att inte låta mitt personliga engagemang eller intresse påverka studiens resultat, därför har jag haft som utgångspunkt att vara så neutral och objektiv som möjligt i min roll som forskare när jag har intervjuat mina respondenter. Tjora (2012) poängterar dock att det inte existerar någon fullständig objektivitet (Tjora, 2012). En annan aspekt gällande reliabilitet är att en annan forskare ska kunna få samma svar och resultat ifrån intervjuerna vid ett annat intervjutillfälle, vilket är något som kan bli svårt då vid kvalitativa intervjuer då den enskilda människan inte är statisk och kan ändra sina åsikter och uppfattningar flera gånger om (Trost, 2005). Då jag hade valt att utgå ifrån semistrukturerad intervju som gick ut på att anpassa sig efter intervjupersonens svar samt att intervjun formades efter den situation som intervjupersonen befann sig i just då så blev det nästan omöjligt för intervjuerna att bli identiska med varandra då utgångspunkten för intervjun skiljde sig från intervjuperson till intervjuperson.
5.7 Validitet
Utgångspunkten i den här studien har varit inviduella intervjuer med fem respondenter som tillhörde den målgrupp som jag ämnade att studera. Anledningen till varför jag valde att utgå ifrån inviduella intervjuer var ett medvetet val då jag ville få respondenterna att vara mer öppna upp och vara så personliga som möjligt i sina svar, vilket de också gjorde under intervjuns gång. Det empiriska material som jag samlade in under intervjuerna visade sig vara både intressant och innehållsrikt. Förmodligen så hade jag inte fått den här typen av material om jag hade använt mig av en annan intervjumetod.
5.8 Etiska överväganden
Det finns en del etiska aspekter som man som forskare bör ta hänsyn till när man utför olika typer av undersökningar. Dessa är de etiska överväganden som jag valde att utgå ifrån i min forskning:
- Krav på informerat samtycke från de personer som jag ämnade att intervjua. Min undersökning utgick ifrån ett frivilligt samtycke där deltagaren när som helst kunde avböja till sin medverkan i projektet. Varje deltagare lämnade ett muntligt informerat samtycke i samband med enskild intervju, deras samtycke spelades även in.
- Krav på information. Deltagarna blev informerade om syftet med undersökningen, vilka metoder som kom att användas samt hur resultatet skulle presenteras. Intervjupersonerna blev även informerade att detta var mitt examensarbete.
- Krav på konfidentialitet. Vilket innebar att all information och privatdata som samlades in under forskningen inte kommer att röjas. Deltagarna hade full anonymitet där inga uppgifter som kunde röja deras identitet eller kopplas till dem som hade deltagit i forskningsprojektet (Dalen 2008).
- Krav på objektivitet. Jag som forskare hade som avsikt att vara så objektiv som möjligt och inte försöka påverka någon av deltagarna att säga något som de egentligen inte menade eller tyckte enbart för att det på något sätt skulle gynna min tolkning av studien.
- Övriga etiska överväganden gällande insamlandet av bilder från Instagram var bland annat att inga personer under 18 år fanns med på någon av de bilder som användes vid studien. All information gällande personernas användarnamn, länkar till bloggar och kommenterande personers användarnamn eller annan information som kan röja personernas identitet var
bortredigerade, då Instagram är en offentlig sida så har jag valt att visa personernas ansikten då min undersökning inte på något sätt hade för avsikt att förtala eller skada deras privatliv.
6. RESULTAT OCH ANALYS
I det här kapitlet kommer resultatet och analysen att sammanföras och delas upp i två olika avsnitt där jag först kommer att presentera den retoriska analysen av de valda material som utgår ifrån begreppen etos, logos och patos, därefter kategoriseras och presenteras bilderna utifrån specifik
#hashtag. Sedan kommer receptionsanalysen att introduceras ihop med resultatet från de enskilda intervjuerna tillsammans med de tolkningspositioner som respondenterna intog utifrån Schröders flerdimensionella modell.
Anledningen till att jag har valt att utföra min analys i två steg är på grund av mina frågeställningar där ett av mina syften bland annat har varit att ta reda på hur unga kvinnor valde att framställa sig själva samt hur mina respondenter tolkade dessa bilder som är hämtade från Instagram. För att ge en rättvis bild så har jag därför valt att utgå från olika hashtags med varierande bilder som kunde ge mina respondenter en större möjlighet till att analysera innehållet utifrån deras egna premisser då jag utgick ifrån att respondenterna hade olika typer av bakgrund med varierande intressen. Min studie handlade inte enbart om att tolka en bestämd sida som återgavs på Instagram, utan snarare flera då det finns flera anledningar till att personer använder sig utav mediet. Med hjälp av Avsnitt 1 så kommer en av mina frågor från min frågeställning att kunna besvaras, nämligen:
- Hur framställer sig unga kvinnor på Instagram utifrån det valda materialet?
- Hur tolkar respondenterna av den information och de bilder som de ser på Instagram utifrån det valda materialet?
Det andra avsnittet, Avsnitt 2, kommer behandla hur kvinnorna uppfattade sig själva på Instagram samt om de ansåg att deras identitet på Instagram överensstämmer med den identitet som de hade i verkligheten:
- På vilket sätt framställer sig respondenterna sig själva på Instagram?
- Anser respondenterna att det finns någon skillnad mellan deras identitet på Instagram och den identitet som de har i verkliga livet? Om, hur skiljer sig dessa två identiteter åt?
AVSNITT 1
Bild 1 #Hemmet
6.1 Retorisk analys av #Hemma
Etos: Bilderna som ska presentera kvinnornas hem visar en person som kan upplevas som noggrann, organiserad och modemedveten. Fotografierna visar en ljus och fräsch hemmamiljö.
Flera av bilderna visar möbler och detaljer som är typisk för shabby chic stilen. Genom att
kvinnorna har valt att lägga upp bilder som visar en del av deras privata sfär, det vill säga hemmet, så bjuder de in sina följare ”hem till sig”, fast över Instagram. Denna inbjudan kan skapa ett närmare band mellan avsändaren och mottagaren och möjligtvis ge avsändaren fler likes eftersom att de på ett öppet sätt kommunicerar med sina följare. Att få många likes eller att ha många följare på Instagram kan tolkas som en merit och visar att personen är populär. Att vara populär på
Instagram kan definieras med att ha ett rikt socialt kapital, fast istället för att ha det i det privata livet så har kvinnorna ett sociala kapital i en virtuell miljö. Hemmabilderna som kvinnorna väljer att dela med sig utav blir som en slags inredningskatalog där kvinnornas följare får en möjlighet att inspireras och få tips om hur de själva kan inreda sitt hem. Samtidigt som kvinnorna visar en del av sitt privata jag så får de även en möjlighet att marknadsföra sig själva och visa vilka de är och deras livsstil.
En av bilderna visar en väska av Louis Vuitton, vilket brukar associeras med exklusiva produkter och varor som alla inte har råd att köpa. Hammarén och Johansson (2009) menar att vi förr i tiden kunde se en persons ekonomiska kapital genom att enbart se vilken typ av kläder och symboler som dessa människor valde att bära. En persons yttre kunde alltså visa en persons makt och materiella framgång. Lite av detta synsätt finns fortfarande kvar, vilket gör att kvinnans följare möjligtvis kan få uppfattningen om att hon har ett starkt ekonomiskt kapital när de ser bilden av shoppingkassen som hon visar för dem. Människors livsstil och deras sociala identitet kan analyseras utifrån deras konsumtionsmönster och hur de väljer att presentera sin konsumtion (Hammarén och Johansson, 2009). Varumärken, speciellt kända, är på sätt och vis en persons byggstenar i identitetsarbetet, eftersom det förstärker vem de är vill vara (Jarlbro & Erlansson- Albertsson, 2009). Tillexempel som med kvinnan som äger en Louis Vuitton-väska, vi som följare får en indirekt uppfattning om vilken typ av identitet och livsstil som hon har då en sådan bild förstärker hennes etos som hon visar i sina bilder.
Logos: Flera av detaljerna som syns i bilderna kan associeras med en lyxig livsstil och konsumtion, såsom bilden med ett Proseccovin med tillhörande champagneglas och jordgubbar samt bilden med de guldfärgade väggkrokarna där en Louis Vuitton-väska hänger. På två av bilderna får vi även se färska tulpaner. Dessa kvinnor vill visa delar av sitt hem som förstärker bilden av både deras
ekonomiska kapital och deras livsstil och dessa bilder blir ett slags bevis på detta. Hammarén och Johansson (2009) menar att vår konsumtion på sätt och vis säger en del om vår sociala identitet och livsstil, trots att vi själva inte är medvetna om detta. Våra konsumtionsvanor och vår materiella verklighet sänder ut signaler till människor omkring oss om vilka vi är eller vill vara (Hammarén &
Johansson, 2009). Dock så kan bilder inte alltid vara tillförlitliga då de enbart visar en sida av verkligheten och inte hela (Fagerström & Nilsson, 2008).
Patos: De flesta av bilderna ser nästan ut att vara hämtade från ett inredningsmagasin. Bilderna visar detaljer som visar på lyx och ordning, samtidigt som bilderna visar en hemtrevlig och feminin miljö. Möjligtvis blir mottagna inspirerade och blir själv intresserade av att inreda sitt egna hem i liknande stil. Flera följare har lämnat positiva kommentar eller likes till avsändaren.
Sammanfattningsvis visar collaget utifrån den retoriska analysen kvinnor som kan upplevas som organiserade och modemedvetna som är måna om att ha ett fint och välstädat hem. Flera av detaljerna som visas på bilderna kan tolkas som exklusiva och lite lyxiga, vilket kan associeras till en personer som har ett gott ekonomiskt kapital. Möjligtvis kan mottagaren själv bli inspirerad till att inreda eller köpa ny inredning till sitt hem.
6.1.1 Respondenternas tolkning av collaget #Hemma
Respondenternas första intryck av collaget gällande deras tankar och känslor varierade kring
bildernas patos, de flesta var dock överens om att bilderna var vackra och visade fina hem, samtidigt som respondenterna upplevde att en viss komponering av bilderna hade skett innan bilderna togs, det vill säga, att bilderna var planerade enligt dem. Majoriteten av respondenterna uppfattades kvinnorna som glada, och inredningsintresserade personer som förmodligen bodde i någon större stad i södra Sverige. Kvinnorna uppfattades även som personer som var måna att visa upp ett fint hem för andra.
Motivation
Majoriteten av respondenterna upplevde att de fick någon slags inspiration till att själva inreda eller köpa ny inredning till sitt egna hem. De påverkades på så sätt att de själva ville inreda sitt hem:
Meja: Jag känner att jag vill hem och inreda ännu mer, speciellt bilden med maskrosen och bilden med tulpanerna som står på bordet, då känner jag att jag vill hem och inreda och hitta mysiga saker att ha mitt i hem.
Medvetenhet och konstruktion
Trots att de under den inviduella intervjun hade berättat för mig att de var säkra på att kvinnornas
