• No results found

Vad talas det om och vad talas det inte om?

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Vad talas det om och vad talas det inte om?"

Copied!
47
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Vad talas det om och vad talas det inte om?

En kvalitativ studie som undersöker

framställningar av kön och sexuell läggning i biologiläromedel för årskurs 4-6.

Av: Karin Sahlin

Handledare: Tomas Bollner

Södertörns högskola | Lärarutbildningen Självständigt arbete 15 hp

Självständigt arbete 1 | Höstterminen 2020

(2)

Abstract

English title: What is talked about and what is not talked about?

-A qualitative study that examines representations of gender and sexual orientation in biology educational materials for grades 4-6.

Author: Karin Sahlin Supervisor: Tomas Bollner

An inspection carried out by the Swedish Schools Inspectorate shows that sex and

cohabitation education in Swedish schools lack when it comes to content regarding norms and LGBTQ. Statistics from the Swedish Agency for Youth and Civil Society also show that young LGBTQ people suffer to a greater extent from mental illness in comparison with other young people. Since educational materials have a predominant role in teaching, this study aims to investigate the way in which gender and sexual orientation are presented in three digital biology educational materials for grades 4-6. Furthermore, the study aims to analyze which types of presentations are given the most space and thus can be considered to represent norms in the educational materials. This study intends to answer the following questions: In what way is gender and sexual orientation presented in three biology teaching materials for grades 4-6? Which presentations are given the most space and can therefore be considered normative? From an overall queer theoretical perspective but also with help from a number of definitions, an educational material analysis combined with a discourse analysis has been performed on three biology teaching materials for pupils in year 4-6. In the analysis, a number of discourse questions were used as support to be able to select examples from the text which were then categorized into different analysis categories. The results of the study show that gender was most often linked to bodily aspects such as genitals and hormones. The sexes were also mostly divided into the categories woman and man. The three sexual orientations that are included in the Swedish discrimination law were explicitly presented. With the help of the discourse analysis, however, it could be stated that a heteronormative approach permeates the educational materials, mainly in the parts that deal with conception and intercourse. Altogether, man and woman could be interpreted as the normative gender and heterosexuality to be the normative sexuality.

Keywords: norms, biology, LGBTQ, educational material analysis, gender, sexual orientation.

Nyckelord: normer, biologi, HBTQ, läromedelsanalys, kön, sexuell läggning.

(3)

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

2. Bakgrund ... 3

2.1 Läromedels styrning ... 3

2.2 Hbtq-inkludering i undervisningen... 3

2.3 Granskning av läromedel... 4

3. Syfte och frågeställningar... 5

3.1 Disposition... 5

4. Teorianknytning ... 6

4.1 Queerteori... 6

4.1.1 Heteronormativitet ... 6

4.1.2 Genus och den heterosexuella matrisen... 7

4.2 Begrepp... 8

4.2.1 Sexuell läggning... 8

4.2.2 Kön... 8

4.2.3 Normer ... 9

4.3. Diskursteori... 9

4.4 Teorisammanfattning... 9

5. Tidigare forskning ... 10

5.1 Läromedelsstudier... 10

5.2 Undervisningsstudier... 12

6. Material & metod ... 14

6.1 Urval & avgränsningar... 14

6.2 Läromedelspresentation... 15

6.3 Kvalitativ analys... 16

6.3.1 Diskursanalys som analysverktyg ... 16

6.3.2 Modifiering och förklaring av analysfrågor... 17

6.4 Analyskategorier ... 17

6.4.1 Kön... 18

6.4.2 Sexuell läggning... 18

6.5 Genomförande... 19

7. Resultat & analys... 20

7.1 Kön ... 20

7.1.1 Kroppsligt kön och isärhållandets lag... 20

7.1.2 Icke-kroppsligt kön ... 22

7.1.3 Vad framställs som normalt kön och vilka kön utesluts genom detta tal? ... 24

7.2 Sexuell läggning & sexualitet... 25

7.2.1 Explicita uttryck... 25

7.2.2 Implicita uttryck... 26

7.2.3 Vad framställs som normal sexuell läggning och vad utesluts genom detta tal?... 30

(4)

8.1 Didaktiska implikationer... 35

8.2 Vidare forskning... 36

9. Referenslista... 37

10. Bilagor ... 40

(5)

1. Inledning

I en granskning av skolans sex- och samlevnadsundervisning som genomfördes av Skolinspektionen år 2017 visade det sig att denna brister på flera olika sätt, bland annat gällande normer och hbtq1. I en enkätundersökning som ingick i granskningen deltog 450 skolor och av denna framgick att det fanns ett stort behov av kompetensutveckling bland lärare när det kommer till frågor gällande sex- och samlevnad, normer och hbtq. Endast en tredjedel av de lärare som svarade på enkäterna angav att de tog upp frågor kring hbtq i sin undervisning och att de istället valde att förlita sig på att externa föreläsare och

ungdomsmottagningar ansvarade för dessa typer av frågor (Skolinspektionen 2018, s.7).

I Ungdomsstyrelsens rapport från 2010 framgår det av statistik hur unga hbtq-personer i större utsträckning lider av psykisk ohälsa i jämförelse med andra unga personer. Många unga hbtq- personer, främst transpersoner2, vittnar om att de upplever kränkningar, osynliggörande och öppen diskriminering, främst genom heteronormativa föreställningar kring kön

(Ungdomsstyrelsen 2010, s.7, s.12). I rapporten framgår det att arbetet med sex-och

samlevnad i skolan behöver förbättras eftersom skolan är en arena där många hbtq-personer blir utsatta för diskriminering och övergrepp (Ungdomsstyrelsen 2010, s.237-238). Även Skolinspektionens granskning (2018, s.27) betonar vikten av att arbeta förebyggande och främjande med hbtq för att alla elever, oavsett könsidentitet, sexuell läggning eller dylikt, ska känna sig inkluderade i skolan.

Enligt läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (2019, s.6) ska skolan aktivt och medvetet främja elevers lika rättigheter och möjligheter oavsett könstillhörighet.

Skolan ansvarar också för att motverka könsmönster som begränsar elevers lärande, val och utveckling (Skolverket 2019a, s.6). Undervisning i sex- och samlevnad ska bedrivas utifrån ett normkritiskt perspektiv vilket innebär att begränsande normer gällande kön,

könsöverskridande identitet och uttryck, sexuell läggning, funktionsnedsättning och etnicitet synliggörs. Genom att synliggöra normer som skapar begräsning och exkludering ges elever möjligheter att kunna vara sig själv och känna sig inkluderade (Skolverket 2019b).

1 Ett paraplybegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner och personer med queera uttryck och identiteter (RFSL 2019).

(6)

I undervisningen har läroböcker en styrande roll och få lärare väljer sällan att arbeta helt utan dem (Englund 2011, s.280). Dess centrala roll består även om lärare hämtar material från andra typer av medier (Ammert 2011, s.26). År 2006 genomfördes två granskningar av läromedel på uppdrag av Skolverket gällande hur läromedel framställer kön och sexuell läggning. I granskningen gällande sexuell läggning framgick det att sexuell läggning innebar heterosexualitet, om inget annat nämndes (Larsson & Rosén 2006, s.37). Gällande

granskningen av framställningen av kön framgick det bland annat att transpersoner var kraftigt underrepresenterade (Berge & Widding 2006).

Med läroplanens värderingar, granskningar av läromedel och undervisning, statistik som visar på psykisk ohälsa bland unga hbtq-personer samt läromedels styrande roll i undervisningen blir det relevant att undersöka vilka framställningar av kön och sexuell läggning som förekommer i biologiläromedel för årskurs 4-6. Motiveringen till varför just läromedel i biologi ska undersökas är att områdena människans pubertet, sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar skrivs fram i det centrala innehållet i biologi för årskurs 4-6 (Skolverket 2019a, s.166). Därav kan en anta att detta innehåll bör behandlas i biologiämnets läromedel. I en sökning efter studier som undersöker framställningar av kön och sexuell läggning i läromedel har studier som riktar sig till

mellanstadiets läromedel varit svåra att hitta. De studier som hittats har undersökt högstadiets och gymnasiets läromedel. Eftersom det centrala innehållet för årskurs 4-6 bland annat berör sexualitet, identitet och pubertet samt att de värderingar som skrivs fram i läroplanenens inledande delar gäller samtliga årskurser i grundskolan och gymnasiet, blir motiveringen således att en analys behöver göras på mellanstadiets läromedel.

(7)

2. Bakgrund

I följande avsnitt redogörs för relevant bakgrund för den framförliggande studien. Först

presenteras en del av en forskningsöversikt av Boel Englund gällande läromedels styrande roll i undervisningen. Vidare presenteras fakta kring hbtq-inkludering i undervisningen från RFSU samt en läromedelsgranskning gällande kön och sexuell läggning som gjorts på uppdrag av Skolverket.

2.1 Läromedels styrning

I en artikel från 1999 presenterar Boel Englund forskning kring läromedels och läroböckers styrning. De slutsatser som dras av den presenterande forskningen beskriver Englund som fem aspekter. Den första aspekten eller anledningen till att läroboken kan sägas styra

undervisningen är att den bland annat har en kunskapsgaranterande och auktoriserande roll.

Med detta menas att läroboken kan ses som en garanti på att relevant innehåll kommer med i undervisning och därmed nås målen som finns i kursplanen. Vidare kan läroboken beskrivas ha en gemensamhetsskapande och sammanhållande roll. Detta innebär att den bidrar till en helhet och en trygghet för såväl lärare som elever. Läroboken kan sägas underlätta

utvärderingen av eleverna. Vid exempelvis prov är det praktiskt att ha en bok att hänvisa till och därmed kan läraren följa elevernas kunskapsutveckling. Vidare konstateras att läroboken underlättar i övrigt arbete och i livet. Med detta menas att lärare som exempelvis är osäkra på sina kunskaper inom ämnet kan luta sig tillbaka mot en lärobok. Istället för att producera eget material kan läraren använda läroboken som en grund vid planering och organisering.

Slutligen har läroboken en disciplinerande roll vilket innebär att den hjälper till att hålla elever sysselsatta för att undvika kaos i klassrummet (Englund 1999, s.339-340). Samtliga punkter tydliggör på vilka olika sätt läromedel påverkar undervisningen.

2.2 Hbtq-inkludering i undervisningen

Hans Olsson (2019) beskriver på Riksförbundet för sexuell upplysnings hemsida hur undervisningen i sex- och samlevnad behöver vara välkomnande, respekterande och

inkluderande eftersom en icke-inkluderande undervisning kan påverka utbildningen negativt.

Av stor vikt är att frågor som rör hbtq inte introduceras i slutet av undervisningen i ett eget avsnitt, utan att de inkluderas i undervisningen från början för att undvika att

heterosexualiteten blir en norm. Olsson ger flera konkreta tips till lärare att tänka på inför

(8)

språket: istället för att använda ordet pojk-eller flickvän, använd exempelvis ordet partner.

Vidare betonar han vikten av att granska det materialet som används i undervisningen, som läroböcker, filmer och bilder (Riksförbundet för sexuell upplysning 2019).

2.3 Granskning av läromedel

År 2006 gjordes två granskningar av läromedel för högstadiet och gymnasieskolan på uppdrag av Skolverket med syftet att undersöka hur kön samt sexuell läggning framställdes i dessa.

Den ena granskningen gjordes av Britt-Marie Berge & Göran Widding och fokuserade på kön. Den andra granskningen gjordes av Håkan Larsson & Maria Rosén och fokuserade på sexuell läggning.

I Berge & Widdings (2006) granskning gällande kön i läromedel framgick det att många av läromedelstexterna var könsneutrala, vilket gjorde det möjligt för individer oavsett

könstillhörighet att identifiera sig med det som stod. I de delar av texten där människor benämndes med kön omfattades dock sällan transpersoner vilket tolkades som att transpersoner inte prioriterades i texterna. I Larsson & Roséns (2006, s.37) granskning gällande sexuell läggning framgick det att sexualitet betydde heterosexualitet, om inget annat nämndes. Kärlek och intimitet innebar kärlek och intimitet mellan man och kvinna, annars uttrycktes det som homosexualitet eller homosexuell kärlek. I vissa delar av de analyserade läromedlen fanns det resonemang som inte kunde tolkas som heteronormativa och var istället öppet för andra tolkningar (Larsson & Rosén 2006, s.33).

Forskarna menar vidare att även om bi- och homosexualitet synliggörs, gestaltas de som ”de andra” i förhållande till de heterosexuella (Larsson & Rosén 2006, s.38, s.40).

(9)

3. Syfte och frågeställningar

Studien syftar till att undersöka på vilket sätt kön och sexuell läggning framställs i tre biologiläromedel för årskurs 4-6. Vidare syftar studien till att analysera vilka slags framställningar som ges mest utrymme och därmed kan anses representera normer i läromedlen. Studien ämnar svara på följande frågeställningar:

På vilket sätt presenteras kön och sexuell läggning i tre av biologins läromedel för årskurs 4-6?

Vilka framställningar ges mest utrymme och kan därav anses vara normerande?

3.1 Disposition

Efter det inledande avsnittet med inledning, bakgrund, syfte och frågeställningar följer ett avsnitt där de teoretiska ramarna för studien presenteras där såväl begrepp som teorier redogörs för. Avsnittet följs av tidigare forskning där relevant forskning inom ämnesområdet presenteras. Vidare beskrivs det material som studien undersöker och den metod som studien bygger på. Detta följs av en resultat- och analysdel som slutligen leder till en diskussion och slutsats kring resultatet. Slutligen följer en litteraturlista samt bilagor.

(10)

4. Teorianknytning

I följande avsnitt presenteras den teori som studien utgår ifrån. Först presenteras queerteori översiktligt samt två av dess centrala begrepp. Vidare presenteras ett flertal

begreppsdefinitioner vilka kommer fungera som analysverktyg vid analysen. Slutligen presenteras diskursteori kort.

4.1 Queerteori

Queerteori är inte enbart en teori, utan bör snarare förstås som ett antal perspektiv, en praktik eller ett särskilt sätt att tänka och analysera (Berg & Wickman 2010, s.32). Det som ses som gemensamt för perspektiven är att de fokuserar på föreställningar kring vad som är normalt och vad som inte är det. Centralt inom queerteorin är alltså att studera processer kring normalisering och då främst kring sexualitet och genus, där fokus ligger på den normerande heterosexualiteten (Ambjörnsson 2016, s.47). Teorisamlingen har växt fram genom

poststrukturalistisk och postmodern kultur- och samhällsteori, feministisk teoribildning och det amerikanska forskningsfältet ”lesbian and gay studies” (Berg & Wickman 2010, s.20).

Queerteorin är således ingenting som växt fram ur intet utan snarare en reaktion på de ovannämnda teorierna (Berg & Wickman 2010, s.21). Det poststrukturalistiska tänkandet kännetecknas av intresset för hur språkliga och symboliska faktorer bidrar till mening och betydelse. Identiteter och kultur är något som ständigt skapas och kan därför inte ses som fasta eller stabila (Berg & Wickman 2010, s.22). Eftersom queerteori främst grundats i det poststrukturalistiska tankesättet kan exempelvis kategorierna kön och sexualitet ses som diskursivt skapade och därmed inte självklara (Berg & Wickman 2010, s.23).

Berg & Wickman (2010, s.10) beskriver hur ”kärnan i queerteori utgörs av en kritisk analys av antagandet att en viss relation mellan de tre faktorerna kön, genus och sexuella begär är självklar, enhetlig och naturlig”. Ett exempel på denna definition är att en kvinnlig kropp förväntas uppvisa ett feminint genus och attraheras av det motsatta könet, alltså det manliga.

4.1.1 Heteronormativitet

Heteronormativitet är ett begrepp som används för att beskriva det antagandet om att

heterosexualitet är det normala, naturliga och mest önskvärda och att andra sexuella relationer och identiteter ses som onormala, underliga och icke-önskvärda (Røthing & Bang Svendsen 2011, s.37-38). Vidare kan begreppet beskrivas som de institutioner, lagar, strukturer,

(11)

relationer och handlingar som upprätthåller heterosexualiteten som något enhetligt, allomfattande och det enda naturliga. Det är således inte av intresse att studera enskilda människors sexualitet utan snarare det system av normer som upprätthåller dessa

föreställningar (Ambjörnsson 2016, s.47). Heteronormativiteten verkar genom att upprätthålla gränser mellan den normgivande heterosexualiteten och allt som inte räknas som

heterosexualitet (Ambjörnsson 2016, s.65).

4.1.2 Genus och den heterosexuella matrisen

Queerteori handlar för många forskare om att visa på hur föreställningar kring manligt och kvinnligt är historiskt och kulturellt skapade genom den normerande heterosexualiteten.

Tidigare feministiska forskare var överens om att genus handlade om det sociala medan kön handlar om det biologiska (Ambjörnsson 2016, s.92). Detta var något som Judith Butler, ett av queerteorins mest centrala namn, ställde sig kritiskt till eftersom en uppdelning mellan kön och genus enbart ytterligare bidrar till föreställningen om att det finns något som ses som naturligt kvinnligt eller manligt (Ambjörnsson 2016, s.93).

Den heterosexuella matrisen är ett begrepp som är konstruerat av Butler. Matrisen beskrivs handla om att man och kvinna som kategorier endast existerar inom en heterosexualiserad förståelseram, där de enda identiteterna som framställs som möjliga är man eller kvinna (Ambjörnsson 2016, s.94). Förenklat kan matrisen sammanfattas genom följande punkter:

• De enda positionerna som står oss till bud är man eller kvinna

• Dessa positioner ställs i motsats till varandra, kroppsligt och beteendemässigt

• Dessa positioner förväntas åtrå, begära och ha sex med varandra (Ambjörnsson 2016, s.94).

För att uppfattas som en normal människa menar Butler att en ska förhålla sig rätt till den ovan beskrivna matrisen. Rör en sig utanför ramarna riskerar en med andra ord att uppfattas som mindre begriplig (Ambjörnsson 2016, s.95). Yvonne Hirdman (1988, s.51) presenterar begreppet genussystem och att detta handlar om ett nätverk av fenomen, föreställningar och förväntningar vilka ger upphov till mönstereffekter och regelbundenheter. En av principerna som genussystemet bygger på är isärhållandets lag: alltså att manligt och kvinnligt inte bör beblandas och därför struktureras upp i två grupper (Hirdman 1988, s.51).

(12)

4.2 Begrepp

Nedan presenteras för studien centrala begrepp som kommer att användas i analysen av läromedlen.

4.2.1 Sexuell läggning

Sexuell läggning handlar om vem en person blir attraherad av eller kär i. I svensk

diskrimineringslag beskrivs tre sexuella läggningar vilka är homosexuell, heterosexuell och bisexuell3. Dock finns det andra sexuella läggningar som personer identifierar sig med vilka inte finns med i diskrimineringslagen. Dessa är exempelvis pansexuell och asexuell.

Pansexuell innebär att en person blir attraherad av personer oavsett kön vilket till skillnad från bisexuell betyder att en attraheras av kön som även befinner sig bortom tvåkönsnormen. En asexuell person beskrivs oftast som en person som aldrig eller under en period inte känner sexuell attraktion till någon annan (RFSL 2019).

4.2.2 Kön

Kön är ett begrepp som ofta används för att kategorisera in människor i grupperna kvinnor eller män (RFSL 2019). Yvonne Hirdman (1988, s.52) använder begreppet ”isärhållandets lag” för att beskriva de strukturer som delar upp manligt och kvinnligt i två grupper. Dock är kön mer komplext än så och kan brytas ner i mindre delar. Kroppsligt kön definieras utifrån inre och yttre könsorgan, könskromosomer och hormoner. Det juridiska könet handlar om det kön som står registrerat i folkbokföringen, pass, legitimation eller liknande. Könsidentitet handlar om ens självupplevda kön, alltså det kön en känner sig som: kvinna, man,

intergender4, queer, icke-binär5 med flera. Könsuttryck handlar om hur en person uttrycker sitt kön genom attribut som exempelvis kroppsspråk och kläder (RFSL 2019). Intersex är ett begrepp som beskriver personer som medfött bryter mot normer kring kön. Med detta menas att personen föds med en anatomi som inte stämmer överens med hur en typisk manlig eller kvinnlig kropp förväntas vara. Begreppet bör inte blandas ihop med transpersoner eller icke- binära personer eftersom dessa utgår ifrån könsidentitet medan intersex handlar om den fysiska kroppen (RFSL 2020).

3En homosexuell person blir attraherad av samma kön som en själv, en heterosexuell person blir attraherad av det motsatta könet och en bisexuell person blir attraherad av personer oavsett kön (RFSL 2019).

4En person som identifierar sig mellan eller bortom könskategorierna man och kvinna kan kallas för intergender.

Kan användas synonymt med icke-binär (RFSL 2019).

5En icke-binär person identifierar sig mellan eller bortom eller med båda könskategorierna man/kvinna (RFSL 2019).

(13)

4.2.3 Normer

Norm är ett begrepp som pekar mot det som ses som normalt (Martinsson & Reimers 2008, s.10). Vidare kan normer beskrivas som oskrivna regler som fastställer hur människor bör uppföra sig genom att dessa upprepas och aktiveras (Arvastson & Ehn 2007, s.157). En norm är påverkad av samhällets föreställningar, förgivettagande och hör ihop med makt och det ständiga skapandet av över- och underordning. Eftersom normen pekar mot det normala finns det alltid något som är dess motsats, alltså något som anses icke-normalt, märkligt eller annorlunda (Martinsson & Reimers 2008, s.10). Normer som ständigt upprepas blir tillslut så pass invanda att en tillslut inte tänker på att normens ens existerar (Arvastson & Ehn 2007, s.157). Tvåkönsnormen är den norm som säger att alla människor i samhället ska tillhöra ett av de befintliga könen, alltså man eller kvinna. Normen är baserad på reproduktionsförmåga och anatomi. Med andra ord bidrar denna norm till att kategorisera upp mänskligheten i två grupper (RFSL 2019).

4.3. Diskursteori

Winther Jørgensen & Phillips (2000, s.7) beskriver en diskurs som ”ett bestämt sätt att tala om och förstå världen (eller ett utsnitt av världen)”. Det centrala inom diskursteori handlar om att få en förståelse för hur sociala fenomen kan ses som diskursivt konstruerade och att dessa aldrig kan sägas vara färdiga eller bestämda (Winther Jørgensen & Phillips 2000, s.31). Ett diskursanalytiskt angreppssätt handlar således om hur språket formar vår förståelse för verkligheten och hur detta skapar representationer av verkligheten (Winther Jørgensen &

Phillips 2000, s.15).

4.4 Teorisammanfattning

Queerteorin fungerar i denna studie som en övergripande teori som hjälper mig att kritiskt granska de framställningar av kön och sexuell läggning som förekommer i biologiläromedel.

Samtliga begrepp från RFSL (2020; 2019) samt Hirdmans (1988) idé om isärhållandets lag hjälper mig att bryta ned och analysera begreppet kön. Queerteorins begrepp

heteronormativitet och heterosexuella matrisen hjälper mig att definiera den normerande heterosexualiteten, vilket gör att jag kan studera hur sexuell läggning framställs i läromedlen såväl explicit som implicit. Begreppet norm fungerar som stöd när jag ska besvara studiens andra frågeställning ”vilka framställningar ges mest utrymme och kan därmed anses vara normerande?”.

(14)

5. Tidigare forskning

I detta avsnitt redogörs för tidigare forskning som är relevant för studien. Först presenteras tidigare studier som gjorts kring läromedel med fokus på kön, sexualitet, sexuell läggning och heteronormen. Vidare presenteras forskning som rör sex- och samlevnadsundervisningen med fokus heteronormen. En kort kritisk reflektion kring studiernas relevans för min undersökning kommer även presenteras.

5.1 Läromedelsstudier

Bazzul & Sykes (2010, s.268) har i den vetenskapliga artikeln ”The secret identity of a biology textbook: straight and naturally sexed” analyserat en populär kanadensisk biologibok för gymnasieelever med syftet att få reda på vilka vetenskapliga diskurser kring sexualitet, kön och sex som framträder. Studien gjordes ur ett queerteoretiskt perspektiv där hela bokens innehåll undersöktes med speciellt fokus på rubrikerna kön, sex, sexualitet, homosexualitet, heterosexualitet, man, kvinna med fler (Bazzul & Sykes 2010, s.274). Av analysen framgick det att främst heteronormativa diskurser representerades och att diskussioner kring

sexualiteter som avviker från denna saknades (Bazzul & Sykes 2010, s.281). Skillnader mellan män och kvinnor upprepades ständigt i läroboken och könen framställdes som varandras motsatser, vilket blir exkluderande för intersexpersoner, transpersoner och andra personer som inte faller inom ramarna för vad som anses vara manligt och kvinnligt (Bazzul

& Sykes 2010, s.279, s.281). Exempelvis fanns mycket information kring hormonnivåer i texten och hur dessa nivåer ser ut för män respektive kvinnor. Dessa beskrivningar blev enligt forskarna exkluderande för de som har annorlunda hormonnivåer eller de som inte vill ha sitt kön bestämt av hormonnivåer (Bazzul & Sykes 2010, s.279).

Røthing (2017, s.144, s.145) presenterar i den vetenskapliga artikeln ”Sexual orientation in Norwegian science textbooks: heteronormativity and selective inclusion in textbooks and teaching” sin kvalitativa studie där tolv norska läroböcker analyserats för elever som är 14-16 år. Böckerna var utgivna mellan år 2006-2008 och analyserades med syftet att studera hur sexuell läggning presenterades i dessa såväl explicit som implicit. I studien utgår Røthing utifrån ett queerteoretiskt perspektiv men även utifrån Kevin Kumashiros forskning kring anti oppressive education (Røthing 2017, s.144, s.145). Av resultatet framgick det att frågor som rörde en annan sexuell läggning än den heterosexuella fanns i läroböckerna men dock på ett selektivt sätt, vilket bidrar till att böckerna ändå blir exkluderande (Røthing 2017, s.150).

(15)

Exempelvis presenterades sexuell läggning i samtliga böcker explicit genom definitioner men flera av texternas andra delar, exempelvis de delar om reproduktion, hade ett heteronormativt förhållningssätt. Vidare beskrevs det hur vissa av läroböckerna på ett sympatiskt sätt beskrev hur en får bli kär i vem en vill och att många människor är homosexuella eller transpersoner och att detta inte är något att skämmas för. Dessa beskrivningar kan vara ett sätt för att få heterosexuella personer att se homosexuella och transpersoner som ”vanliga” människor, samtidigt som det bidrar till att beskriva hur homosexuella och transpersoner kan ha en jobbig livssituation (Røthing 2017, s.146-147).

Även Snyder & Broadway (2004, s.617) presenterar en studie i den vetenskapliga artikeln

”Queering High School Biology Textbooks” där biologiböcker analyserats ur ett

queerteoretiskt perspektiv. I studien analyserades åtta biologiböcker för gymnasiet i USA där syftet dels var att undersöka vilket innehåll som ansågs viktigt i dessa samt hur böckerna styrde vad som skulle läras ut i NO-klassrummen. Vidare syftade studien till att studera hur sexualitet presenterades i böckerna (Snyder & Broadway 2004, s.619). I studien användes sex olika kategorier för att kunna analysera läroböckerna vilka var genetics, sexuality, behavior, AIDS, equity samt inquiry and nature of science (Snyder & Broadway 2004, s.624). Av resultatet framgick det att fem av de åtta böckerna saknade referenser till en annan sexualitet än den heterosexuella i samtliga kategorier som analyserades. De böcker som nämnde någon annan sexualitet än den heterosexuella, nämnde exempelvis homosexualitet enbart i

anslutning till de delar av texten som beskrev AIDS (Snyder & Broadway 2004, s.625).

Vidare nämndes sexualitet enbart i anslutning till anatomi och reproduktion (Snyder &

Broadway 2004, s.629).

I Røthings (2017) samt Snyder & Broadways (2004) studier är begreppen sexuell läggning och sexualitet centrala. Därav blir studierna relevanta för min undersökning eftersom begreppen även är centrala i min studie. Med andra ord blir det liknande aspekter som undersöks. Likväl blir Bazzul & Sykes (2010) studie relevant eftersom begreppen kön, sexualitet och sexuell läggning är undersöks. Dessutom analyseras läromedel utifrån ett queerteoretiskt perspektiv i samtliga studier vilket således blir en likhet med min studie. Det kan dock vara värt att ha i åtanke att Røthings studie är utförd på norska läromedel för elever i åldrarna 14-16. Även Bazzul & Sykes samt Snyder & Broadway riktar sig mot äldre elever, närmare bestämt gymnasieelever. Eftersom jag undersöker svenska läromedel för

(16)

mellanstadiet är detta aspekter som jag behöver förhålla mig kritiskt till.

5.2 Undervisningsstudier

Hast & Danielsson (2016) har i en studie undersökt sexualundervisningen inom

naturkunskapsämnet i gymnasiet utifrån ett heteronormativitetsperspektiv. De undersöker vilka undervisningen riktar sig till, samt om det undervisas om de andra eller för de andra.

Undersökningen har gjorts genom att observera tre lärare under totalt 16 lektioner för att kunna kategorisera undervisningsinnehållet under kategorierna undervisning för de andra, undervisning om de andra samt undervisning som problematiserar heteronormen (Hast &

Danielsson 2016, s.26). Studiens resultat visade att undervisningen ofta bedrivs på ett sådant sätt som att de andra inte finns i klassrummet (Hast & Danielsson 2016, s.33).

Heterosexualiteten blev aldrig ett diskussionsämne i undervisningen och därför tolkades den som oproblematisk (Hast & Danielsson 2016, s.27). Vidare presenteras hur en av lärarna i studien undervisade om transpersoner där mestadels de problem, som exempelvis att transpersoner ofta kopplas ihop med dåligt välmående, lyftes. Genom att enbart lyfta den problematik som transpersoner kan uppleva bidrar det till att problemen kopplas till transpersonerna själva och inte till de samhällsstrukturer och normer som kan bidra till att vissa mår dåligt (Hast & Danielsson 2016, s.30). Även undervisning kring hur homosexuella har omfattats av andra lagar och förordningar förr i tiden förekom vilket kan ses som att lärarna vill skapa sympati för de andra. Detta kan enligt forskarna bli problematiskt eftersom det förstärker hierarkin mellan normen och de avvikande (Hast & Danielsson 2016, s.33).

Även Lundin (2014, s.378) har undersökt heteronormativitet i sexualundervisning, men utifrån ett queerteoretiskt perspektiv. I studien undersöks det hur elever och lärares verbala interaktioner etablerar och ifrågasätter idéer om heteronormen (Lundin 2014, s.382).

Undersökningen har genomförts genom videoobservationer av 14-åriga elever i två olika klasser från sydvästra Sverige där Lundin först identifierade olika exempel från

biologilektionerna där heteronormen trädde fram. Vidare användes ett teoretiskt ramverk för att kunna tolka och kategorisera dessa exempel (Lundin 2014, s.382). Ramverket består av sju delar där fyra av dem användes i studien. Dessa delar är: repetition of desirability,

dichotomization of sexes, differentiation of sexualities och hierarchy of positions (Lundin 2014, s.383). Samtliga exempel från undervisningen visade på att heteronormen

rekonstruerades även fast den utmanades. I exempelvis ett utdrag av undervisningen läser

(17)

läraren upp fiktiva namn på killar och deras fysiska attribut, varav tjejerna ska välja en kille som de kan tänka sig att ha ett förhållande med. Denna typ av aktivitet fokuserar enbart på heterosexualitet (Lundin 2014, s.386). I ett annat utdrag har fyra elever, två tjejer och två killar, en fristående konversation som inte har med undervisningen att göra. Killarna har en skämtsam konversation där en av dem säger att ”jag gillar snoppar” varpå den andra killen säger ”det är bögigt”. Tjejerna skrattar åt uttalandet och enligt Lundin bidrar dessa typer av konversationer till hierarki mellan heterosexualitet och homosexualitet (Lundin 2014, s.387).

Hast & Danielssons (2016) samt Lundins (2014) studie blir relevant för min undersökning eftersom de undersöker normer i sex-och samlevnadsundervisningen i en svensk kontext. Min studie fokuserar dock inte på undervisning utan läromedel. Däremot kan läromedel sägas vara en del av undervisningen vilket gör att studiernas resultat blir relevant för min undersökning ändå. Ytterligare en aspekt som är viktig att ha i åtanke är att de presenterade studierna är riktade mot högstadiet och gymnasiet medan min studie fokuserar på mellanstadiet.

(18)

6. Material & metod

I följande avsnitt presenteras det material som analyserats i studien samt hur urvalet har gått till. Här presenteras och diskuteras även metod, avgränsningar, analysverktyg samt

genomförande.

6.1 Urval & avgränsningar

Eftersom studien ämnar undersöka på vilket sätt kön och sexuell läggning framställs i

biologiläromedel har endast de delar av läromedlen som berör frågor kring sexualitet och kön valts ut för analys. Urvalet är således målstyrt vilket enligt Bryman (2018, s.496) innebär att forskaren inte strävar efter att slumpmässigt välja ut undersökningsmaterial utan istället strategiskt välja ut material som är relevant för de frågeställningar som formulerats. Ett målstyrt urval bidrar även till att höja studiens validitet, vilket handlar om hur väl studien mäter det som är avsett att mätas (Tivenius 2015, s.18).

Vidare har urvalet baseras på att materialet ska komma från etablerade förlag. Med detta menar jag att läromedlen ska komma från förlag som används på skolor. Dessutom valdes läromedlen ut då jag efter en översiktlig sökning inte hittat andra studentuppsatser som analyserat just dessa läromedel vilka därmed bör undersökas. Urvalet är relativt snävt

eftersom det baseras på specifikt utvalda delar i tre läromedel vilket således påverkar studiens generaliserbarhet. Vid kvalitativ forskning är det inte alltid viktigt att kunna generalisera utan målet kan ibland vara att uppnå djupare kunskap för ett mindre urval (Larsen 2009, s.77).

Samtliga läromedel i denna studie är digitala, vilket innebär att de innehåller skrivna texter, videos och bilder. Jag har i denna studie främst analyserat skrivna texter samt tillhörande bilder och beskrivit exempel därifrån. Jag har dock kollat på alla tillhörande filmer som finns för att se om de innehåller exempel som inte redogörs för i den skrivna texten, för att i sådant fall inkludera det i analysen. I många fall fanns samma innehåll i filmerna som i de skrivna texterna.

Reliabilitet handlar om hur sannolikt det är att resultatet från studien blir detsamma om undersökningen upprepas (Rienecker & Jørgensen 2017, s.275). Vad som bör beaktas vid studier av digitala läromedel är det faktum att läromedlen kan uppdateras när som helst, till

(19)

skillnad från tryckta läromedel. Detta innebär att den inte finns en garanti på att exakt samma material kan undersökas igen vilket således påverkar studiens reliabilitet.

6.2 Läromedelspresentation

Nedan följer en presentation av de läromedel som undersökts. Eftersom läromedlen är digitala finns det således inga sidnummer i dem, vilket gör att källhänvisningar i resultatet kopplade till exempel från läromedlen enbart kommer innehålla läromedlens titel inom parantes.

NE

NE beskriver sig själva som ett ledande digitalt kunskapsföretag som från början endast var ett uppslagsverk. Idag utvecklar de tjänster för skolor, bibliotek, företag, myndigheter och privatpersoner. NE har ett femtiotal läromedel i ett tjugotal ämnen, varav biologi åk 4-6 är ett av dem. Läromedlet består av åtta kapitel med ett flertal underrubriker med olika innehåll inom biologiämnet. De huvudrubriker som blir relevanta för min studie är ”Kroppen” och

”Hälsa”. Vidare är dess underrubriker ”Snippa, snopp och pubertet” samt ”Du, vi, tillsammans” de som undersöks.

Gleerups

Gleerups biologi, digital version, är ett komplett läromedel som täcker hela kursplanen i biologi för årskurs 4-6. Läromedlet innehåller tre huvudrubriker: ”Natur och miljö”, ”Kropp och hälsa” samt ”Biologins metoder och arbetssätt”. Huvudrubriken ”Kropp och hälsa” blir aktuell för min studie. Rubriken har i sin tur underrubriker där ”Våra könsorgan”, ”Ett nytt liv” samt ”Pubertet, identitet och kärlek” blir relevanta för undersökningen.

Clio

Clio beskriver sig själva som ett digitalt undervisningsverktyg, en interaktiv portal med undervisningsmaterial. Clio biologi är ett komplett läromedel som täcker hela det centrala innehållet i biologi för årskurs 4-6 uppdelat i sex huvudområden. De områden som är relevanta för denna studie är ”Kroppen” och ”Hälsa”. Båda huvudrubrikerna har i sin tur underrubriker varav de som är relevanta för denna studie är ”Pubertet” och ”Relationer”.

Dessa har i sin tur underrubriker som benämns som ”Kärlek”, ”Samspel”, ”Relationer”,

”Kropp och pubertet”, ”Snippan och snoppen” samt ”Hur barn blir till”.

(20)

6.3 Kvalitativ analys

En kvalitativ studie fokuserar oftast på beskrivningar med ord i jämförelse med kvantitativa studier som ofta är mer inriktade på siffror via kvantifiering (Bryman 2018, s.454). Denna studie syftar till att undersöka på vilket sätt kön och sexuell läggning framställs i tre läromedel i biologi och är därmed kvalitativ. Detta eftersom studien huvudsakligen fokuserar på att göra en djupare analys av begrepp och exempel från läromedelstexter och inte fokuserar på någon slags kvantifiering där begrepp räknas eller liknande.

6.3.1 Diskursanalys som analysverktyg

Diskursanalys är ett verktyg som passar bra när en vill studera vilka sanningar som skapas genom språket kring vad som är normalt och vad som därmed inte är normalt, vad som tas för givet och vad som osynliggörs (Bolander & Fejes 2019, s.91). Det är snarare mer centralt att studera de implicita uttryck som finns i texten än det explicita. Inom diskursanalysen

intresserar en sig således för såväl det som är frånvarande i texten, det som finns explicit uttryckt i texten och det som är underförstått i texten (Denscombe 2018, s.407-408). Eftersom diskursanalysen inte enbart intresserar sig för explicita uttryck blir min forskarroll tydlig.

Detta eftersom de implicita uttryck som identifieras med hjälp av diskursanalysen är baserade på min tolkning av empirin. Tolkning av empiri bör göras på ett så distanserat sätt som möjligt där värderingar och åsikter undviks (Tivenius 2015, s.48).

Jag har inspirerats av Eva Bolander & Andreas Fejes (2019) diskursanalys som de exemplifierar i boken ”Handbok i kvalitativ analys”. I exemplet presenteras en analys av biologiläroböcker för högstadiet där syftet är att studera vad som ansågs vara den ”normala”

sexualiteten (Bolander & Fejes 2019, s.96). I analysen utgår de från ett antal frågor som hjälper dem att analysera texten:

Vad talas det om?

Hur talas det om detta?

Vad framställs som sanning?

Vilka subjektspositioner framträder?

Vad utesluts genom detta tal?

(21)

För att Bolander & Fejes skulle kunna besvara sina frågeställningar omformulerades frågorna till följande: Vad sägs om sexualitet i texterna? Hur talas det om sexualitet i texterna? Vad framställs som normal sexualitet? Vad för slags sexualsubjekt skapas genom detta tal? Vad för slags sexualitet utesluts eller exkluderas som onormal? (Bolander & Fejes 2019, s.98).

6.3.2 Modifiering och förklaring av analysfrågor

För att frågorna ska passa min studie har de modifierats. De har även grupperats eftersom flera av frågorna går in i varandra.

Vad sägs om kön/sexuell läggning och hur talas det om det? Denna del av analysen syftar till att få en överblick över materialet genom att leta upp var i texten det talas om kön och sexuell läggning såväl explicit som implicit (Bolander & Fejes 2019, s.98). Vidare bör en djupare analys av exempel från texterna göras, genom att exempelvis studera sammanhanget som exemplet finns i (Bolander & Fejes 2019, s.101). I mitt fall kan det handla om att studera vad det talas om i samma avsnitt, vilka bilder som presenteras och dylikt.

Vad framställs som det normala könet/sexuella läggningen (sanningen)? Bland annat kan det normala betyda det som ges mest utrymme i texten (Bolander & Fejes 2019, s.103). Dock framgår det inte alltid explicit vad som är normalt. Heterosexualitet kan exempelvis vara osynliggjord genom att tala om hur ”flickor och pojkar blir nyfikna på varandra och vill ha samlag”. Heterosexualitet uttrycks därmed inte explicit men är normerande eftersom exemplet pekar på att pojkar och flickor vill ha samlag med varandra (Bolander & Fejes 2019, s.106). I min undersökning kan jag således leta efter explicita exempel men även efter implicita exempel kring kön och sexuell läggning likt det som beskrevs ovan.

Vad utesluts genom detta tal? Denna fråga hjälper mig att identifiera vad det inte talas om i texterna eller vad det talas väldigt lite om och baseras på ovanstående fråga gällande vad som framställs som det ”normala”.

6.4 Analyskategorier

Olika analyskategorier har utformats med hjälp av teorins centrala begrepp. Med hjälp av de ovannämnda diskursfrågorna kan exempel från texten placeras in i de kategorier som beskrivs nedan. Diskursfrågorna hjälper mig att få syn på olika framställningar genom att studera vad

(22)

det talas om, hur det talas om det och vad det inte talas om. De hjälper mig att undersöka vad som ges mer utrymme i läromedlens texter och vad som ges mindre utrymme.

Kategorier kring kön har konstruerats med hjälp av RFSL:s (2019) och Hirdmans (1988) definitioner och sexuell läggning har kategoriserats med hjälp av Røthing & Bang Svendsens (2011) samt Ambjörnssons (2016) beskrivning av heteronormativitet och heterosexuella matrisen.

6.4.1 Kön

Kroppsligt kön: i denna kategori placeras exempel från texten som kopplas till kroppsligt kön, exempelvis könsorgan, könsceller och könshormoner (RFSL 2019). Det behöver

nödvändigtvis inte handla om att begreppet kön definieras, utan sådant som placeras i denna kategori kan kopplas samman med det kroppsliga könet i enlighet med RFSL:s (2019) beskrivning av det kroppsliga könet.

Isärhållandet av två kön: i denna kategori placeras exempel från texten som visar på

uppdelning av två kön i kategorierna man och kvinna i enlighet med Hirdmans (1988) idé om isärhållandets lag och RFSL:s (2019) definition av tvåkönsnormen. Exemplen kan vara utdrag från texterna där män och kvinnor och olikheterna mellan dem beskrivs. Det kan även handla om rubriker som syftar till att dela upp män och kvinnor i två grupper.

Icke-kroppsligt kön: i denna kategori placeras exempel från texten som inte kopplas ihop med biologiskt och kroppsligt kön. Detta kan exempelvis handla om könsidentitet, könsuttryck, transpersoner, socialt kön, icke-binär person och dylikt (RFSL 2019). Jag letar efter såväl begreppsomnämnanden som uttryck vilka kan relateras till begreppen även om de inte finns utskrivna i texten.

6.4.2 Sexuell läggning

Gällande studiens andra begrepp, sexuell läggning, kommer först explicita exempel letas upp i texterna. Med detta menas benämningar av olika sexualiteter eller sexuella läggningar. Vidare kommer implicita exempel som handlar om sexuell läggning letas upp. Sexuell läggning handlar om vem en person blir kär i eller attraherad av (RFSL 2019) och därför kommer de delar som handlar om kärlek, samlag, befruktning och normer att analyseras. Exempel från läromedlens texter delas upp i följande kategorier:

(23)

Heterosexualitet som utgångspunkt: i denna kategori placeras uttryck som tar heterosexualitet som utgångspunkt i enlighet med Røthing & Bang Svendsens (2011, s.37-38) definition av heteronormativitet: ”antagandet om att heterosexualitet är det mest normala och önskvärda”.

En av heteronormativitetens grundläggande beståndsdelar handlar således om att en person som kategoriseras som kvinna förväntas attraheras av en person som kategoriseras som man, alltså det motsatta könet (Ambjörnsson 2016, s.53).

Icke-heterosexuell utgångspunkt: i denna kategori placeras uttryck som inte tar den

normerande heterosexualiteten som utgångspunkt. Således blir det en samling av de uttryck som inte är heteronormativa. Det kan vara såväl neutrala uttryck som uttryck för andra sexualiteter (homosexualitet, bisexualitet, asexualitet med fler). Neutrala uttryck är i denna analys sådana uttryck där det inte framgår om det är någon sexualitet som är mer önskvärd än någon annan. Således blir det som en motsats till ovanstående kategori.

6.5 Genomförande

Via mejl kontaktades läromedelsförlagen för att kunna få tillgång till läromedlen. I mejlet förklarades syftet med studien kort. Först lästes läromedlen översiktligt igenom ett i taget för att kunna avgöra vilka kapitel som skulle analyseras. Vidare gjordes en närmare analys med stöd av Bolander & Fejes (2019) frågor för diskursanalys. Exempel från läromedlens texter och filmklipp kopplade till studiens begrepp, kön och sexuell läggning, valdes ut och sammanställdes i ett dokument. Vidare kunde analyskategorier konstrueras baserat på vad som hittades i texten. När analyskategorierna hade konstruerats kunde läromedlen läsas igenom igen för att hitta ytterligare delar som kunde inkluderas i analysen. Även ett

analysschema (se bilaga 1) kunde konstrueras där texternas olika delar placerades in. Denna metod är enligt Larsen (2009, s.97) hjälpsam för att kunna få en överblick och göra

jämförelser. Analysschemat fungerar således som ett hjälpmedel vid resultatbeskrivningen eftersom schemat ger mig en översiktlig bild över vad läromedlen innehåller.

(24)

7. Resultat & analys

I följande avsnitt presenteras studiens resultat. Till att börja med presenteras första delen av studiens första frågeställning på vilket sätt presenteras kön? Bolander & Fejes frågor för diskursanalys kommer att användas som stöd vid redovisning av empirin. Exempel från samtliga läromedel kommer ges under samma delavsnitt där resultatet delats upp i underkategorier beroende på vilken analyskategori de delats in under. Exempel från analyskategorierna kopplas även till studiens teoretiska begrepp. Vidare följs liknande struktur för andra delen av studiens första frågeställning på vilket sätt beskrivs sexuell läggning? Först beskrivs explicita exempel och sedan implicita. Vidare delas de implicita exemplen in i kategorier beroende på i vilket avsnitt i läromedlet de identifierats. I slutet av varje avsnitt presenteras en sammanställning vilken är kopplad till studiens andra

frågeställning vilka framställningar ges mest utrymme och kan därav anses vara normerande?

De fetmarkeringar som förekommer i citat från läromedlens texter är gjorda utav mig för att tydliggöra exempel.

7.1 Kön

7.1.1 Kroppsligt kön och isärhållandets lag

Nedan presenteras de exempel från läromedlen som kategoriserats som kroppsligt kön. Även exempel som kategoriserats som isärhållandet av två kön och tvåkönsnormen presenteras här.

Anledningen till att dessa presenteras tillsammans är att flera av exemplen kan kopplas

samman med samtliga kategorier. Istället för att upprepa resultatet under flera olika kategorier presenteras det således tillsammans.

Könsorgan och könsceller

Samtliga läromedel lägger stort fokus på könsorgan och könsceller. I NE beskrivs könsorgan vara de organ vi använder för att fortplanta oss och att dessa organ är olika hos kvinnor och män. Dock nämns det att det finns likheter mellan organen, som att de producerar könsceller.

Kvinnors könsceller kallas ägg och mäns könsceller kallas spermier (NE). Liknande beskrivning görs även i Gleerups där målet med följande kapitel beskrivs vara att kunna beskriva mannens respektive kvinnans könsorgan (Gleerups). Även Clio beskriver

könsorganen och de likheter och skillnader som finns mellan de två organen. En likhet som presenteras är att exempelvis båda könsorganen växer i puberteten och att dessa kan se olika

(25)

ut hos alla (Clio). Under rubriken ”Hur ett barn blir till” beskrivs mannen respektive kvinnans könsceller (Clio).

Samtliga beskrivna exempel kan kopplas till RFSL:s (2019) definition av kroppsligt kön eftersom könsorgan och könsceller står i fokus vid dessa beskrivningar och därmed även reproduktion. Även Hirdmans (1988) idé om isärhållandets lag kan kopplas till flera av dessa exempel eftersom det talas om kvinnor respektive mäns könsorgan och könsceller, vilket således blir en uppdelning av könen i två grupper.

I Gleerups och NE presenteras snippan och snoppen i separata rubriker tillsammans med tillhörande bilder och beskrivningar av vardera könsorgan. Där beskrivs de vara mannen respektive kvinnans könsorgan. I Clio finns det inga separata rubriker för de två könsorganen utan istället presenteras de tillsammans under en gemensam rubrik tillsammans med en bild.

Dock görs separata beskrivningar i texten då det finns underrubriker som heter stånd, mens och utlösning. Under rubriken stånd ges beskrivningar av hur killar och tjejer får stånd. Under rubriken mens ges beskrivningar kring att tjejer får mens i puberteten och under rubriken utlösning ges beskrivningar kring att killar i puberteten får sin första utlösning.

Även dessa exempel kan kopplas samman med RFSL:s (2019) beskrivning av kroppsligt kön eftersom det även här fokuseras på könsorgan. Likväl kan Hirdmans (1988) idé om

isärhållandets lag kopplas till exemplen eftersom snippan och snoppen i NE och Gleerups delas upp i två separata kategorier och beskrivs vara mannen och kvinnans könsorgan. I Clio görs uppdelningen lite mer implicit: alltså används inte separata rubriker för könsorganen men i beskrivningarna framgår det hur en uppdelning görs mellan tjejer och killar. Samtliga

exempel kopplas även samman med RFSL:s (2019) definition av tvåkönsnormen, eftersom denna norm handlar om att människor förvänts tillhöra antingen kategorin man eller kvinna.

Puberteten och hormoner

Samtliga läromedel beskriver puberteten. I Clio beskrivs det hur kroppen i puberteten börjar tillverka könshormoner och att ett av de första tecknen på pubertet hos tjejer är att brösten växer. Hos killar beskrivs det handla om att testiklar och pung börjar växa. Både tjejer och killar börjar få mer hår på olika delar och kroppen och rösten förändras (Clio). Även NE beskriver hur en blir könsmogen och även kroppsliga tecken på pubertet presenteras. NE delar

(26)

Egenskaper som gör att man kan se om någon är en man eller kvinna utvecklas. Tjejer får till exempel bröst och bredare höfter. Killar får bland annat skäggväxt och bredare axlar (NE).

I Gleerups beskrivs det hur könsorgan under puberteten börjar växa. Hos killar bildas sperma i sädesvätskan vilket tyder på könsmognad. Vidare beskrivs att tjejer får mens och flytningar.

Även behåring, bröst, svett, ökad sexlust och förändringar i rösten tas upp som förändringar i puberteten (Gleerups).

I samtliga beskrivningar kopplade till kön från NE, Clio och Gleerups kopplas även dessa till RFSL:s (2019) definition av kroppslig kön eftersom könsorgan och hormoner är det centrala.

Även Hirdmans (1988) idé om isärhållandets lag kan kopplas ihop med exemplen eftersom exempel på pubertet delas upp i kategorierna tjej och kille. Exempelvis gör citatet från NE det tydligt att tjejer och killar är olika eftersom det beskrivs hur egenskaper som skiljer de två könen åt börjar utvecklas.

7.1.2 Icke-kroppsligt kön

Nedan presenteras först exempel där begrepp kopplade till icke-kroppsligt kön förekommer i texten. Vidare presenteras exempel från texten som berör icke-kroppsligt kön där begrepp inte förekommer explicit men ändå förstås genom textens beskrivningar.

Begreppsomnämnanden

NE beskriver begreppen socialt kön och könsidentitet. Socialt kön beskrivs handla om de förväntningar som samhället har på tjejer och killar, som exempelvis att det kan ses som kvinnligt att ha långt hår och gilla mode, och som manligt att ha kort hår och gilla sport. Könsidentitet beskrivs handla om det självupplevda könet, eftersom det inte är självklart för alla att vara man eller kvinna. Slutligen beskrivs att de som är osäkra på vilket kön de tillhör kallas för transpersoner. Exemplet om transpersoner följs av ett textstycke där det beskrivs att det inte alltid kan vara lätt att erkänna för sig själv och för andra att en är annorlunda, samt att det finns hjälp att få från bland annat

ungdomsmottagningen. Alla uttryck kan kopplas till det icke-kroppsliga könet i enlighet med RFSL:s (2019) beskrivningar av könsuttryck och könsidentitet. Detta eftersom könsidentitet enligt RFSL beskrivs handla om det kön som en person upplever sig som.

(27)

I Gleerups finns en underrubrik som handlar om normer och jämställdhet, där det beskrivs hur det i Sverige finns lagar som säger att det är olagligt att behandla personer illa:

I Sverige har vi lagar som säger att det är olagligt att bli behandlad på ett dåligt sätt på grund av kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. De lagarna kallas för diskrimineringslagarna och har en speciell ombudsman, DO (Gleerups).

Denna del av texten är den enda delen som nämner könsidentitet och könsuttryck explicit i Gleerups. Således kopplas även detta till icke-kroppsliga aspekter av kön i enlighet med RFSL:s (2019) definition av könsidentitet och könsuttryck. Ingen djupare förklaring till begreppen ges.

Implicita exempel

Samtliga läromedel gör implicita icke-kroppsliga kopplingar till kön. Under NE:s underrubrik

”Du, vi, tillsammans” beskrivs begreppet identitet och att en del av identiteten handlar om kön:

Din identitet är ditt jag, det vill säga det som du känner är du. I identiteten ingår bland annat din personlighet, din ålder och ditt kön. Personligheten är de egenskaper som gör dig till det du är och som skiljer dig från alla andra. Könet är om du är en tjej eller en kille (eller varken eller). (NE).

Citatet kan tolkas på två sätt. Dels kan det tolkas enligt RFSL:s (2019) beskrivning av tvåkönsnormen, eftersom tjej och kille först presenteras som de kön en kan vara. Dels kan citatet tolkas handla om könsidentitet i enlighet med RFSL:s (2019) beskrivning eftersom

”eller varken eller” ger upphov till att en varken behöver vara kvinna eller man. Även Clio har en liknande beskrivning:

Vi använder orden tjej och kille i texten. Oftast säger man tjejer om dem som har en kropp med snippa och killar om dem med snopp. Men man kan ha en killkropp med snopp och känna sig som en tjej inuti, eller ha en tjejkropp med snippa och känna sig som kille. Oavsett vad man känner sig som förändras kroppen under puberteten (Clio).

Precis som NE:s citat kan detta både tolkas i enlighet med RFSL:s (2019) beskrivning av tvåkönsormen och Hirdmans (1988) idé om isärhållandets lag, men likväl kan det

(28)

tolkas i enlighet med RFSL:s (2019) definition av könsidentitet eftersom det beskrivs hur ens biologiska kön inte alltid stämmer överens med det som en känner sig som.

I Gleerups finns ett tillhörande filmklipp som handlar om snippan och snoppen, där följande beskrivs i slutet av filmklippet:

Även om du har en tjejkropp och snippa är det inte säkert att du känner dig som tjej. Du kanske tycker att du är en kille, eller varken kille eller tjej. Och tvärtom för den som har en killkropp. Vad du är bestäms av vad du känner, inte hur du ser ut (Gleerups).

Likt NE och Clio kan detta citat också tolkas handla om könsidentitet i enlighet med RFSL:s (2019) beskrivning eftersom beskrivningen antyder att en inte behöver vara en tjej bara för att en har en tjejkropp och tvärt om.

7.1.3 Vad framställs som normalt kön och vilka kön utesluts genom detta tal?

Samtliga läromedel lägger stor vikt vid de kroppsliga beskrivningarna av kön. Mycket

utrymme ges till könsorgan, könshormoner, könsceller och fortplantning. Dessa beskrivningar handlar för det mesta om kvinnans respektive mannens könsorgan vilka är snippan och

snoppen. Även bilder av snippan och snoppen samt beskrivningar finns representerade i samtliga läromedel. Detta gör att man och kvinna kan tolkas vara de normerande könen eftersom dessa ges mest utrymme. Ingenting nämns om intersex eller icke-binära explicit vilket innebär att de exkluderas.

Clio, Gleerups och NE beskriver alla hur en inte behöver vara en tjej för att en har en tjejkropp, eller hur en inte behöver vara en kille för att en har en killkropp. Dessa typer av beskrivningar kan således kopplas till implicita icke-biologiska kopplingar till kön enligt RFSL:s (2019) definition av könsidentitet och könsuttryck. NE ger även en kort explicit beskrivning av transpersoner och könsidentitet, vilket innebär att en kan vara kvinna, man eller varken eller. Beskrivningen följs dock av ett textstycke där det beskrivs att det inte alltid är enkelt att erkänna för andra att en är annorlunda. Eftersom detta endast skrivs i anslutning till transpersoner och inte till de som identifierar sig med det kön en tillskrivs vid födseln, kan det tolkas som att transpersoner är avvikande, annorlunda och kan behöva prata med någon.

Även NE:s beskrivning som lyder ”det är inte självklart för alla att identifiera sig som man eller kvinna” kan tolkas betona att det mest självklara är att vara tjej eller kille men att detta

(29)

inte är självklart för alla. I Clios beskrivning beskrivs det hur ”man säger ofta tjej om de som har en snippa och kille som de som har en snopp”. Genom att ”ofta” används betonas det att tjej och kille ses som det mest vanliga men att det kan avvika. Gleerups beskrivning om hur ens kroppsliga kön inte behöver stämma överens med vad en känner sig som kommer i slutet av ett filmklipp och nämns inte mer i läromedlets analyserade delar. Gleerups nämner även begreppen könsidentitet och könsuttryck. Dock presenteras inte begreppen på ett sätt som förklarar vad de betyder.

Sammanfattningsvis dominerar beskrivningar av kroppsligt kön där kön i huvudsak beskrivs handla om att vara kille eller tjej med fokus på könsorgan, pubertet, hormoner och

reproduktion. Samtliga läromedel gör icke-kroppsliga kopplingar till kön men detta görs selektivt och kort. Inget läromedel talar explicit om intersex eller icke-binär vilket gör att det exkluderas. NE nämner dock transpersoner men ger ingen utförlig beskrivning.

7.2 Sexuell läggning & sexualitet

I följande delavsnitt har resultatet delats upp på olika sätt. Först presenteras explicita exempel av sexuell läggning i samtliga läromedel. Dessa följs av implicita exempel för sexuell

läggning som delats upp beroende på i vilket sammanhang uttrycken funnits. Sammanhangen som identifierats är befruktning, samlag, kärlek och normer.

7.2.1 Explicita uttryck

Samtliga läromedel talar om sexuell läggning eller sexualitet. I NE beskrivs sexuell läggning handla om vem en vill vara tillsammans med och att en beroende på vilket kön en vill att ens partner ska ha kan vara homosexuell, bisexuell och heterosexuell. Vidare ges följande beskrivningar:

En bisexuell person blir kär i både kvinnor och män. En homosexuell person blir kär i personer av samma kön som den själv. Kvinnor med kvinnor. Män med män. En heterosexuell person blir kär i personer av motsatt kön. Kvinnor med män. Män med kvinnor (NE).

I anslutning till citatet finns en bild av en familj beståendes av två män och en flicka. En bildtext följer där det står ”en tjej och hennes två pappor. En homosexuell person blir kär i någon av samma kön som den själv”.

References

Related documents

Det rör sig, betonar Ekner i inledningen till den första delen, inte om en utgåva som gör anspråk på att innehålla allt Gunnar Ekelöf skrivit, men väl om »en

I litteraturstudien är materialet begränsat till sekundärkällor, därför är allt material redan tolkat. För att materialet ska vara tolkat så få gånger som möjligt har vi i

De egenskaper som delsystem ingående i ett UAV-system måste ha för att lösa dessa uppgifter, uttryckta som egenskaps- krav, utgör delresultat för detta kapitel och används sedan

telefonnummer till organisationen. Det fanns en vilja att grunda studien på destinationssamarbeten utspridda från norr till söder, vilket författarna ansåg sig hitta.

I och med att ingen av de som hamnade i en situation med en orimlig arbetsbörda sade emot eller protesterade trots att de besatt maktresurser kan bero på att motivationen inte

(Allt sedan kvinnorna i Storbrittanien fingo sin rösträtt ha vi kännt behov av en sådan veckotidning som den Eder skall bli. Av hela mitt hjärta önskar jag lycka och långt liv

Sammanfattande omdöme: En intressant fråga undersöks på ett sätt som inte blir helt glasklart och utan djupare förankring i den vetenskapliga diskursen.. Sammantaget visas inte tydligt

I uppsatsen har det blivit tydligt att outtalade krav och förväntningar ställs på eleverna, att formella styrdokument och riktlinjer inte alltid förefaller vara