Föräldramedverkan vid utförande av vårdåtgärder i hemmet efter instruktion/utbildning från sjuksköterska

(1)

Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap

Föräldramedverkan vid utförande av vårdåtgärder i hemmet efter instruktion/utbildning från sjuksköterska

Föräldrars och sjuksköterskors upplevelser

Författare: Handledare:

Astrid Olsson Kerstin Hedberg Nyqvist

Sarah Ryner

Examinator Ulrika Pöder

Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp

Sjuksköterskeprogrammet 180 hp

Ht 2009

(2)

ABSTRACT

Introduction: Parental involvement is becoming increasingly common in the paediatric health care. Parental participation at home means that parents receive instruction by nursing staff in order to perform a caregiving procedure at home.

Aim: To explore parents' feelings about performing caregiving procedures on their child at home, and their experience of instruction about these, and to explore nurses’ experiences of their instruction to parents.

Method: A descriptive quantitative and qualitative design using questionnaires with statements to be responded by nurses and parents according to scales graded 1-10. The study was carried out during the autumn of 2009 at a pediatric unit in the University Hospital in Uppsala.

Results: Ten completed questionnaires from the nursing staff and ten from parents were obtained. The mean assessment of parents' perceived safety and security, and their perception that their questions had been answered ranged between 8,6 and 9,2. The nurses assessed parents’ comprehension of the information and feeling of security as means from 9,1 to 9,7. The parents felt confident at discharge with the nursing activities to be performed at home, with a few exceptions.

Conclusion: Both the nurses and the parents were overall satisfied with the instruction.

Key words: Parent participation, care, child, parent education, care giving procedures

(3)

SAMMANFATTNING

Introduktion: Föräldramedverkan blir mer och mer vanligt i den pediatriska vården.

Föräldramedverkan inför hemgång innebär att föräldrarna får information och utbildning av vårdpersonalen för att sedan utföra vård i hemmet.

Syfte: Att undersöka föräldrars känslor inför att utföra vårdåtgärder på sitt barn i hemmet samt deras upplevelse av utbildning, samt att undersöka sjuksköterskors upplevelser av sin utbildning till föräldrarna inför hemgång.

Metod: Deskriptiv kvantitativ och kvalitativ design baserad på enkäter som besvarades av föräldrar och sjuksköterskor. Enkäten bestod mestadels av värderingsskalor. Studien genomfördes hösten 2009 på en barnavdelning vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Resultat: Tio besvarade enkäter erhölls från sjuksköterskor och tio från föräldrar.

Medelvärdet på föräldrarnas skattning av sin upplevda trygghet och säkerhet samt om de fått svar på sina frågor var mellan 8,6-9,2 (1-10). Sjuksköterskornas skattning om föräldrarnas trygghet och hur väl de uppfattade informationen var mellan 9,1-9,7 (1-10). Föräldrarna var generellt trygga och säkra inför hemgång med en vårdåtgärd att utföra bortsett från något enstaka fall. Slutsats: Sjuksköterskorna och föräldrarna var överlag nöjda med utbildningen.

Nyckelord: Föräldramedverkan, vård, barn, utbildning, vårdåtgärder

(4)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

ABSTRACT 1

SAMMANFATTNING 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3

1. INLEDNING 5

1.1 Problemformulering 9

1.2 Syfte 9

1.3 Frågeställningar 9

2. METOD 10

2.1 Forskningsdesign 10

2.2 Undersökningsgrupp/urval 10

2.3 Datainsamlingsmetod 11

2.4 Tillvägagångssätt 11

2.5 Dataanalys 12

2.6 Etiska överväganden 13

3. RESULTAT 13

3.1 Hur föräldrarna värderade sin upplevda trygghet, kunskap och säkerhet inför utförandet av vissa vårdåtgärder i hemmet på

sitt barn efter instruktion/utbildning från sjuksköterska 13 3.2 Hur sjuksköterskorna värderade sin tillit till föräldrarna

och föräldrarnas trygghet samt förmåga att utföra vårdåtgärderna

i hemmet 14

3.3 Föräldrarnas uppfattning om de fått tillräckligt med

information av sjuksköterskan angående barnets vård inför hemgång

och om de visste vart de skulle vända sig för råd och stöd efter hemgång 15 3.4 Hur nöjda sjuksköterskorna kände sig med instruktions- och

utbildningstillfällena 15

3.5 Hur föräldrarna ansåg att instruktion och utbildning om

vårdåtgärderna kunde förändras 16

4. DISKUSSION 17

4.1 Resultatdiskussion 17

4.2 Metoddiskussion 20

4.3 Slutsats 23

(5)

5. REFERENSER 24

BILAGOR

1 Enkät till föräldrar 2 Enkät till vårdpersonal

(6)

1. INLEDNING

De sista årtiondena har det skett stora förändringar när det gäller föräldrarnas deltagande i vården (Connel & Bradley, 2000). Innan 1960-talet var besök från föräldrar till barn som var inlagda begränsade till några visiter per vecka. Ibland var det förbjudet helt och hållet.

Barnen lämnades helt över i sjukvårdens händer. 1959 fick Ministry of Health och Social Security Committee i Storbritannien i uppgift att studera problem associerade med hospitalisering av barn då undersökningar visat att barns hälsa påverkas av föräldrars frånvaro. De gav 1959 ut The Platt Report som var början på en långsam men viktig förändring när det gällde föräldrarnas deltagande i sjukvården. I rapporten framkom att sjukhusvistelse med separation från föräldrarna kunde leda till känslomässig störning hos barn. I The Platt Report rekommenderades att föräldrar skulle få besöka sjukhuset både dag och natt om möjlighet fanns. De ville också att föräldrarna skulle uppmuntras av personalen att besöka sina barn varje dag. Förändringen påbörjades men det gick långsamt. Studier från 70-talet visar att vissa sjukhus inte följt rekommendationerna och barn fortsatte att fara illa under långa sjukhusvistelser (Connel & Bradley, 2000).

Idag talar vi om föräldramedverkan. Med föräldramedverkan menas att föräldrarna deltar i vården av sitt sjuka barn (Power & Franck, 2008). Det kan bland annat innebära att föräldrarna utför vissa vårdåtgärder som ingår i barnets vård under dess sjukdomstid.

Föräldramedverkan blir mer och mer en grundpelare i barnsjukvården idag. Hur mycket föräldrarna medverkar i vården av sitt barn varierar beroende på sjukdom hos barnet och hur villiga föräldrarna är att delta. Föräldrarna blir undervisade av sjuksköterskan eller undersköterskan för att sedan självständigt utföra momentet. Sjuksköterskans inställning och erfarenhet spelar också roll för hur mycket föräldrarna vågar ta för sig i vården av sina barn på avdelningen och hur mycket sjuksköterskan litar på att de klarar av vårdarbetet (Nyqvist

& Engvall, 2009). Mer erfarenhet hos vårdpersonalen innebar en säkerhet i att släppa kontrollen och lämna över till föräldrarna. Från att för några årtionden sedan gått ifrån att sjukvårdspersonalen haft allt ansvar för barnen uppger idag föräldrar att de inte vill lämna sina barn på grund av att personalen har sådan tidsbrist att deras barn kanske inte skulle hinnas med (Ygge & Arnetz, 2004).

Forskning visar att många föräldrar gärna medverkar med mer ansvar och fler uppgifter i vården av sitt barn än vad sjukvårdspersonalen uppfattar (Sartain, Maxwell, Todd, Haycox,

& Bundred, 2001). Föräldrarna vill gärna bli involverade när beslut ska fattas om barnets

(7)

vård, men inte ta det slutgiltiga beslutet (Hallström & Elander, 2004). Det kan innebära beslut om både medicinska åtgärder men också hur sjuksköterskan ska gå tillväga i vissa omvårdnadssituationer. Annan forskning visar att föräldrar upplever att de inte har något val när det gäller att delta i olika undersökningar av barnet utan att det är självklart för vårdpersonalen att föräldrarna ska vara med (Hallström, Runesson & Elander, 2002; Ygge &

Arnetz, 2004). De kan även känna en svårighet med att medverka då de kan ha flera barn att ta hand om eller arbete som de inte kan vara lediga från (Lam, Chang & Morrissey, 2004).

I en studie där man undersökte sjukvårdspersonalens upplevelser av föräldramedverkan visade det sig att de kände sig mycket hjälpta av föräldrarnas delaktighet (Ygge, Lindholm &

Arnetz, 2006). De vårdåtgärder sjukvårdspersonalen uppmanade föräldrarna vara ansvariga för var främst att stanna hos barnet, mata barnet och sköta barnets hygien. En del personal efterfrågade även hjälp med vissa medicinsktekniska åtgärder såsom kontroll av temperatur, urinproduktion och vätsketillförsel. Att arbeta med väl utvecklade rutiner, arbeta med samma mål och tid för samtal mellan personal och föräldrar var de centrala förbättringspunkterna. På de avdelningar där utarbetade rutiner saknades kunde föräldrarna ses som en belastning (Ygge et al., 2006).

En förälder kan sitt barn och kan känna in signaler tidigt om vad som är bra och inte bra (Hallström, Runesson & Elander, 2002). Om barnet ofta vistas på sjukhus har föräldern stora kunskaper om vad som fungerar i vården av deras barn och vad som fungerar sämre. En del föräldrar upplever att de blir förbisedda och inte lyssnade på medan andra upplever att deras kompetens kommer till sin rätt och personalen visar respekt för deras kunnande. De flesta föräldrarna vill vara nära barnet och delta i vården. En del uppgav att de trots detta inte kunde göra det eftersom de inte visste hur de skulle gå till väga. I en studie från Kina undersöktes föräldrars anledning till varför de ville vara med sitt barn på sjukhuset (Lam, Chang &

Morrissey, 2004). Föräldrarna kände en oro över att sjukvårdpersonalen inte förstod barnets behov på samma sätt som de själva. Därför var föräldrarna angelägna om att medverka.

Resultatet visade även att det berodde på att sjukhusrutinen angående den basala omvårdnaden såsom matning, byta blöjor och badning avvek från barnets inlärda rutin.

Föräldrarna ville därför vara på avdelningen och själva sörja för barnets omsorg. De upplevde även att sjuksköterskorna var stressade och hade en hög arbetsbelastning vilket gjorde att de gärna stannade. Slutligen ville föräldrarna kunna trösta och stötta sitt barn.

(8)

I FN:s barnkonvention ingår flera artiklar som belyser barns rättigheter då de är i behov av sjukvård (UNICEF, 2008). Artiklarna tar dels upp barnets rättighet till god vård och behandling, men även att barnet alltid, när det går, ska få vara hos sina föräldrar och slutligen att barnen har rätt att bli vårdade av sina föräldrar, efter att föräldrarna fått undervisning vid behov. Enligt Svenska NOBAB (Nordisk forening for syke barns behov) ska barn läggas in på sjukhus endast när den nödvändiga behandlingen och omvårdnaden inte kan ges på ett lika bra sätt i hemmet eller i öppen vård (Svenska NOBAB, 2005). Generellt är sjukhusvistelse en stressfylld upplevelse för barn (Coyne, 2006). Enligt Coyne (2006) visar flera studier att barn är oroliga och rädda för att bli sjuka och behöva läggas in på sjukhus. De främsta orsakerna är rädslan för smärta, separation från föräldrar och familj samt att vistas i en främmande miljö. De var även mycket oroliga över undersökningarna och behandlingarna. Barnen upplevde att de slets bort från familjerutinerna, vännerna, sina dagliga aktiviteter samt skolan.

Det finns en klar trend till att sjukhusvistelsen för barn kortas ner (Darbyshire, 2003;

Robinson & Miller, 1996). Anledningen till detta är bland annat ekonomiska skäl och teknologiska framsteg i och med det ökade kravet på effektivitet. Resultat pekar även på att barnets återhämtning efter en sjukdom eller operation är bättre om barnet får vistas i sin hemmiljö (Sartain, Maxwell, Todd, Haycox, & Bundred, 2001). Det har visat sig att barn och ungdomar skrivs ut från avdelningen i ett tidigare skede i tillfrisknandet än vuxna (Smith &

Daughtrey, 2000). Den tidiga utskrivningen innebär att barn skrivs ut när de fortfarande har vårdåtgärder kvar som föräldrarna måste fortsätta att sköta i hemmet (Robinson & Miller, 1996). Det kan vara svårt för föräldrar att ta till sig information på rätt sätt vid utskrivning på grund av stressen att befinna sig i en ny situation. I en studie där man undersökte föräldrars uppfattning av utskrivningsinformation framkom vikten av att få både muntlig och skriftlig information (Keatinge, Stevenson & Fitzgerald, 2009). Sjuksköterskor kan använda sig av ett annat språk som icke vårdutbildade inte förstår (Robinson & Miller, 1996; Waisman et al., 2003). Vårdpersonalen är så vana vid språket att de inte uppfattar att det är fackliga termer de använder. Andra faktorer var oro eller trötthet och brist på tid för frågor (Waisman et al., 2003). I en studie av Hallström, Runesson och Elander (2002) framkom att föräldrarna inte saknade information utan att det snarare för vissa upplevdes som att de tilldelades för mycket information och att det var svårt för föräldrarna att hantera den. Däremot saknade de specifik information som gällde för just deras barn. En mer individualiserad information saknades.

Det kan också vara svårt för föräldrar att vara tillräckligt förberedda på att ta hem sina barn

(9)

(Darbyshire, 2003). Det är stor skillnad mellan att ha hört att barnet skall ha en intravenös port jämfört med att faktiskt se sitt eget barn med det. En del föräldrar har svårt att känna att de kan hantera detta främmande hemma utan att de råkar göra något fel. Det som sjukvårdspersonal kan se som basala sjukvårdssaker ser föräldrar som tecken på svår sjukdom, som till exempel intravenös port, bandage och dränage. Föräldrar kan ha svårt att föreställa sig hur tiden efter barnets sjukdom eller operation kommer att te sig.

I studien av Darbyshire (2003) välkomnade föräldrarna utskrivning i de fall barnet var smärtfritt, ville hem och de hade tro på sin förmåga att fortsätta vården hemma. Men i de fall mamman såg sitt barns tillstånd som svårare och allvarligare så var tidig utskrivning fruktad.

En flexibel utskrivning och att få stanna kvar om barnet ville var önskvärt. Föräldrar välkomnade oftast erbjudandet om att få stanna kvar på sjukhuset över natten. De kände sig mer avslappnade och utifall något skulle hända så var de på rätt plats. Enligt Smith och Daughtrey (2000) visade det sig att föräldrar vars barn skrevs ut i ett tidigare skede ofta var oroliga, speciellt under de första 48 timmarna efter hemgång. Föräldrarna kunde fråga sig om de hade gjort rätt i att åka hem. Några av dem hade även under de första dygnen kontaktat sjukvårdspersonal för att vara säkra på att inget var fel med barnet. Föräldrarna uppgav att de gärna hade fått mer information om hur barnet förväntades uppträda under den närmsta tiden, till exempel angående nutrition och elimination. Resultat visade även på att en säker och planerad utskrivning minskade föräldrarnas oro under den första tiden hemma.

På avdelning 95 B på Akademiska sjukhuset i Uppsala vårdas barn som ska genomgå en kirurgisk åtgärd (Akademiska sjukhuset, 2009). Avdelningen är uppdelad i fyra kirurgiska specialiteter: urologi, allmän kirurgi, neurologi och ortopedi. Inom avdelningen finns även en dagkirurgisk verksamhet. Undersökningen genomfördes på två av specialiteterna, urologi och allmän kirurgi, både på sluten- och dagvårdpatienter. Enligt M. Kristensson skrivs patienterna som vårdas på specialiteterna urologi och allmän kirurgi ut när de är medicinskt färdigbehandlade av operatören (Muntlig information 28 september 2009, gruppchef). Det varierar därför hur många dagar postoperativt de blir kvar på avdelningen. Alla föräldrar får med sig ett informationsblad från avdelningen. Det är bland annat information om den närmaste tiden efter utskrivning samt kontaktuppgifter till avdelningen om något skulle hända. De föräldrar som har en vårdåtgärd att utföra i hemmet på sina barn får även ett informationsblad om den specifika vårdåtgärden. På den dagkirurgiska verksamheten skrivs patienten in antingen dagen före operation eller samma morgon som operationen skall ske.

(10)

Patienten får efter operationen ligga kvar på avdelningen under dagen för att sedan övernatta på patienthotellet. Om patienten bor i Uppsala kan de få övernatta i hemmet. Detta för att föräldrarna skall få klara av vården på egen hand, men samtidigt vara nära sjukhuset om något skulle hända som de behöver hjälp med. Dagen efter kommer de tillbaka till avdelningen för att skrivas ut. De får då möjlighet att ställa eventuella frågor som uppkommit under kvällen och natten, samt information om till exempel var och när en eventuell kateter skall tas bort. Operatören ser patienten innan hemgång och informerar om den planerade uppföljningen efter operationen (Muntlig information 28 september 2009, gruppchef).

1.1 Problemformulering

Samhället har gått från att föräldrarna har fått lämna barnen helt i sjukvårdspersonalens händer till att de nu förväntas medverka i vården av sitt barn. Förändringen har även lett till att föräldrarna inte bara medverkar i barnets vård på avdelningen utan även i vissa fall fortsätter vården i hemmet. När föräldrar medverkar i vården på en avdelning finns alltid sjukvårdspersonal i närheten, men efter utskrivning då barnet har en specifik vårdåtgärd kvar som ska tas omhand i hemmet, står föräldrarna själva. Det är därför viktigt att undersöka hur föräldrar och sjuksköterskor upplever föräldramedverkan inför det att föräldrarna skall utföra vårdåtgärder i hemmet på sitt barn. Det är även viktigt att belysa vilken uppfattning sjuksköterkor och föräldrar har om instruktion och utbildning av föräldrarna inför hemgång.

Detta för att möjliggöra kvalitetsförbättring av föräldramedverkan i barnsjukvården.

1.2 Syfte

Syftet var att undersöka föräldrars känslor inför att utföra vissa vårdåtgärder på sitt barn i hemmet efter hemgång samt deras upplevelse av instruktion/utbildning från sjuksköterska, samt att undersöka sjuksköterskors upplevelser av sin instruktion/utbildning till föräldrarna inför hemgång.

1.3 Frågeställningar

1.3.1. Hur värderar föräldrarna sin trygghet, kunskap och säkerhet inför utförandet av vissa vårdåtgärder i hemmet på sitt barn efter instruktion/utbildning från sjuksköterska?

1.3.2 Hur värderar sjuksköterskor sin tillit till föräldrarnas och föräldrarnas trygghet samt förmåga att utföra vårdåtgärderna i hemmet?

(11)

1.3.3 Upplever föräldrarna att de fått tillräckligt med information av sjuksköterskan om barnets vård inför hemgång och vet de vart de ska vända sig för råd och stöd efter hemgång?

1.3.4 Hur nöjda känner sjuksköterskor sig med instruktions- och utbildningstillfällena?

1.3.5 Hur anser föräldrar att instruktion och utbildning om vårdåtgärderna kan förändras?

2. METOD

2.1 Forskningsdesign

Deskriptiv kvantitativ och kvalitativ studie baserad på enkäter (se bilaga 1 och 2).

2.2 Undersökningsgrupp/urval

Urvalet utgjordes av ett bekvämlighetsurval av föräldrar vars barn behövde fortsatt vård i hemmet efter vistelsen på en barnkirurgisk avdelning, 95 B, vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Det var samtidigt riktat för att inkludera instruktion om olika vårdåtgärder.

Undersökningen gjordes på urologi- och allmänkirurgisektionerna samt på den dagkirurgiska verksamheten på avdelningen. Med föräldrar menas även annan närstående som vistades med barnet på sjukhuset och instruerades om utförandet av inkluderade vårdåtgärder. Dessa åtgärder var sårvård, katetervård, stentvård, och gastrostomivård. Vidare bestod urvalet av sjuksköterskor som genomförde instruktion/utbildning till föräldrarna angående vårdåtgärderna inför hemgång.

Inklusions- och exklusionskriterier för föräldrarna var att de var de personer som skulle komma att utföra vårdåtgärden i hemmet och hade tillräcklig förståelse av svenska språket både skriftligt och muntligt. Vidare skulle barnet inte själv kunna utföra vårdåtgärden hemma.

Målet för rekrytering var minst 20 instruktionstillfällen, vilket innebar minst 20 medverkande sjuksköterskor och minst 20 enkäter från föräldrar. Datainsamlingen resulterade i 10 enkäter från vårdpersonal och 10 från föräldrarna. Två föräldrar svarade på samma enkät varpå antalet föräldrar som deltagit i studien blir elva istället för tio. Det fanns ingen information

(12)

om hur många som tillfrågats att delta i studien, därmed fanns ingen information om hur stort det eventuella bortfallet var.

2.3. Datainsamlingsmetod

Datainsamlingsmetoden utgjordes av enkäter vars frågor var utformade av författarna (se bilaga 1 och 2). Enkäten innehöll dels frågor som besvarades utifrån skattningsskalor, med gradering mellan 1 och 10, så kallade intervallskalor, dels av öppna frågor. Enkäten ”Enkät till föräldrar/närstående” innehöll åtta grundfrågor att besvaras av samtliga deltagande föräldrar. De inledande frågorna tog upp relation till barnet, barnets ålder och kön, egen ålder, och om respondenten hade någon vårdutbildning. Beroende på vilken vårdåtgärd de skulle utföra i hemmet besvarade de sedan sju följdfrågor som ingick under respektive vårdåtgärd: sårvård, katetervård, stentvård och gastrostomivård. Dessa frågor belyste föräldrarnas trygghet inför utskrivning och hemgång, deras säkerhet, hur välinformerade de kände sig, deras behov av hjälp och slutligen en öppen fråga om kvalitetsförbättring som berörde informations- och utbildningstillfällena. Om föräldern/arna instruerades/utbildades av sjuksköterskan om flera vårdåtgärder besvarade de följdfrågorna under varje vårdåtgärd.

”Enkät till vårdpersonal” innehöll åtta frågor. De inledande frågorna tog upp profession, erfarenhet av arbete inom barnsjukvård, och om respondenten hade egna barn. De efterföljande frågorna belyste personalens tillit till föräldrarna, deras uppfattning om föräldrarnas trygghet samt hur nöjd personalen var med instruktions- och utbildningstillfället.

Med varje enkät följde ett informationsbrev om studien med uppgifter om studiens syfte, att den var frivillig, och att deltagandet skedde anonymt. Både föräldrar och personal informerades också om att de hade rätt att avstå från deltagande utan att behöva uppge orsak.

Vidare innehöll brevet uppgifter om hur respondenterna skulle lämna in enkäten (se bilaga 1 och 2).

2.4 Tillvägagångssätt

Författarna kontaktade avdelningschefen och verksamhetschefen på avdelning 95 B för att få ett godkännande av genomförandet av undersökningen. Undersökningen planerade att genomföras vecka 41 till och med vecka 43. Under vecka 40 genomfördes informationssamtal med avdelningschefen samt dagvårdspersonalen och gruppcheferna på urologi- och allmänkirurgisektionerna. De informerades om tillvägagångssätt, studiens syfte, undersökningsperiod samt fick se enkäterna. Sjuksköterskorna informerades om att efter ett

(13)

informationstillfälle med föräldrar där barnet har en vårdåtgärd som föräldrarna ska utföra i hemmet, såsom sårvård, katetervård, stentvård och gastrostomivård, dela ut en enkät till föräldrarna (se bilaga 1). Var det två föräldrar skulle en enkät ges till varje förälder. Sedan skulle sjuksköterskan själv fylla i en enkät (se bilaga 2). På varje enkät fanns en informationsblankett (Se bilaga 1 och 2). Författarna informerade om att studien var frivillig och att varken föräldrar eller sjukvårdpersonal var tvungna att ange orsak till varför de inte ville medverka. På informationsbladet fanns också information om att de ifyllda enkäterna skulle läggas i en postlåda, märkt ”enkätstudie”, vid receptionen.

Under vecka 40 genomfördes en pilotstudie vilket omfattade två informationstillfällen. Den genomfördes på samma sätt som den planerade undersökningen men föräldrarna informerades av sjuksköterskan om att det var en pilotstudie samt att deltagarna skulle utvärdera frågorna. Både sjuksköterskorna och föräldrarna uppgav att enkäterna var lätta att förstå samt att det tog kort tid att fylla i. Författarna genomförde därmed inga förändringar på enkäterna till den ordinarie undersökningen. I början av vecka 41 lades en mapp med enkäter på respektive sjuksköterskeexpedition. På dessa mappar fanns information om tillvägagångssätt, inlämningsplats samt upplysning om att en informationsbroschyr fanns på kylskåpet i personalrummet (Bilaga 3). Efter några dagar kom författarna tillbaka till avdelningen för att se hur det hade gått med datainsamlingen samt att påminna personalen om undersökningen. Resterande besök skedde med en av författarna två gånger i veckan under vecka 41 till och med vecka 43. Efter vecka 43 fanns endast tolv enkäter, medan målet var 40 stycken. Målet ändrades då till minst 10 instruktionstillfällen vilket skulle resultera i minst 20 enkäter. Undersökningen förlängdes därmed till tisdagen vecka 46. Beslut togs även att inkludera pilotstudierna i resultatet. Datainsamlingen resulterade till slut i 10 enkäter från vårdpersonal och 10 från föräldrarna.

2.5 Dataanalys

Enkätdata lades in i SPSS (Statistical Package for the Social Sciences) och bearbetades med deskriptiv statistik. Frågeställning 1.3.1. besvarades av fråga 9, 10, 11, 12, 13 och 14 i föräldraenkäten (bilaga 1). Frågeställning 1.3.2. besvarades av fråga 7 och 8 i enkäten till vårdpersonal (bilaga 2). Frågeställning 1.3.3. besvarades av fråga 6 i enkät till vårdpersonal (bilaga 2) och fråga 6 och 7 i enkäten till föräldrarna (bilaga 1). Frågeställning 1.3.4.

besvarades av fråga 5 i enkät till vårdpersonal (bilaga 2). Frågeställning 1.3.5. besvarades av fråga 15 i enkäten till föräldrarna (bilaga 1).

(14)

Svar på öppna frågor bearbetades med manifest innehållsanalys (Graneheim & Lundman, 2003). Svaren delades upp i meningsenheter som sedan beskrevs i kondenserade meningsenheter. Dessa föll sedan under var sin kategori.

2.6 Etiska överväganden

Enkäterna hanterades helt anonymt. Det fanns inga uppgifter i enkäterna som kunde röja någons identitet (Etikprövningsnämnden, 2002). Det var föräldrarna och inte barnen som besvarade frågorna och som var föremål för studien. I informationsbrevet meddelades föräldrarna att deras medverkan var frivillig. Deltagarna informerades också om att de utan att ange orsak skulle kunna avstå från medverkan i studien (Vetenskapsrådet, 2009). Denna kvalitetssäkringsstudie var godkänd av verksamhetschefen inom barnkirurgi.

3. RESULTAT

I undersökningen deltog elva föräldrar och tio sjuksköterskor. Fem av föräldrarna var mammor, fyra var pappor och två hade inte angett sin relation till barnet. Samtliga föräldrar uppgav att deras barn var pojkar, bortsett från en förälder som inte uppgett något svar. Av elva föräldrar uppgav två att de hade utbildning inom vården, en hade inte angett något svar.

Medelålder på föräldrarna var 37 år (31-48). Barnens medelålder var 2,5 år (1-10) där majoriteten av barnen var runt 1 år. Vårdpersonalen bestod av sjuksköterskor med grundutbildning eller sjuksköterskor med vidareutbildning inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar. Antal år med erfarenhet av barnsjukvård varierade mellan 7-30 år.

Medelvärdet var 19,1. Samtliga sjuksköterskor hade egna barn.

3.1 Hur föräldrarna värderade sin trygghet, kunskap och säkerhet inför utförandet av vissa vårdåtgärder i hemmet på sitt barn efter instruktion/utbildning från sjuksköterska

I tabell 1 visas hur föräldrarna värderade sin trygghet och säkerhet samt föräldrarnas upplevelse av hur välinformerade de kände sig efter instruktion/utbildning. En förälder hade två vårdåtgärder inom sårvård, katetervård, stentvård och gastrostomivård att utföra på sitt barn hemma. Detta bidrog till att svarsfrekvensen blev 12 trots att antalet föräldrar var 11.

(15)

Tabell 1. Föräldrarnas värdering av sin trygghet och säkerhet inför hemgång.

Värderingsfrågor Svarsfrekvens Bortfall Minimum Maximum Medelvärde

Trygghet¹ 12 0 6 10 8,67

Välinformerad² 12 0 5 10 9,17

Säkerhet³ 12 0 5 10 8,75

1. 1= inte trygg alls, 10= helt trygg

2. 1= jag behöver mer information, 10= Har fått tillräckligt med information.

3. 1= mycket osäker, 10= mycket säker

Tre av elva föräldrar svarade att de skulle vilja ha hjälp med att utföra vårdåtgärden hemma.

Två angav att det var deras partner de skulle vilja ha hjälp av och en uppgav önskemål om hjälp av ”annan” (Se bilaga 1). Föräldern ville ha hjälp av någon ”som skulle kolla lite”. Sex av föräldrarna uppgav att den andra partnern också fått instruktion/ utbildning angående vårdåtgärden. Tre föräldrar uppgav att de skulle vilja att barnet vårdades längre på avdelningen för att undvika att utföra vårdåtgärden i hemmet. Några av dessa föräldrar skattade högt på skalan för upplevd trygghet och säkerhet. Vidare skattade en förälder lågt på trygghet och säkerhet men svarade nej på om den ville stanna för att undvika att utföra vårdåtgärden i hemmet.

3.2 Hur sjuksköterskorna värderade sin tillit till föräldrarna och föräldrarnas trygghet samt förmåga att utföra vårdåtgärderna i hemmet

I tabell 2 visas sjuksköterskornas upplevelser och värderingar kring tillit till föräldrarna, föräldrarnas trygghet samt om de upplevde att föräldrarna uppfattat instruktionen/utbildningen. Majoriteten av sjuksköterskorna angav 10 på skalan. Detta gällde även i frågan om hur väl sjuksköterskorna litade på att föräldrarna skulle komma att klara av att utföra vårdåtgärden i hemmet. Ingen i personalen skattade lägre än 9 på skalan angående tilliten till föräldrarna.

Svarsfrekvensen, i frågan om hur trygg sjuksköterskorna upplevde att föräldern/föräldrarna var, blev 13 med två bortfall. Anledningen till svarsfrekvensen 13 var att sjuksköterskorna kunde skatta tryggheten hos respektive förälder vid de situationer där båda föräldrarna närvarade under instruktionen/utbildningen. Majoriteten angav 10 på skalan angående föräldrarnas trygghet.

(16)

Tabell 2. Sjuksköterskornas upplevelser och värderingar kring tillit till föräldrarna, föräldrarnas trygghet samt om personalen upplevde att föräldrarna uppfattat instruktionen/utbildningen.

1. 1= inte alls, 10= mycket väl, 2. 1= inte alls, 10= litar helt på dem.

3. 1= inte trygg alls, 10= helt trygg

3.3 Föräldrarnas uppfattning om de fått tillräckligt med information av sjuksköterskan angående barnets vård inför hemgång och om de visste vart de skulle vända sig för råd och stöd efter hemgång

De flesta föräldrarna tyckte att de hade fått svar på sina frågor inför hemgång (se tabell 3). En förälder uppgav en fyra på denna skala där 1 är ”inte fått svar på några frågor” och 10 är ” har fått svar på alla frågor”. Resterande föräldrar uppgav mellan 8 och 10. På denna fråga angav tre föräldrar inte något svar.

Tabell 3. Föräldrars uppfattning om hur välinformerade de känner sig

Svar på frågor¹ 8 3 4 10 8,75

1. 1= inte fått svar på några frågor, 10= har fått svar på alla frågor.

På frågan till föräldrarna ”vet du vart du ska vända dig om du, när du kommit hem behöver råd och stöd angående vården i hemmet?” svarade 10 av 11 föräldrar att de visste vart de skulle vända sig för att få råd och stöd efter hemgång. En förälder hade inte angett något svar. Föräldrarna uppgav att de kunde vända sig till avdelningen där barnet vistats, till hemsjukhuset, sjukvårdupplysningen eller barnavårdscentralen (BVC).

3.4 Hur nöjda sjuksköterskorna kände sig med instruktions- och utbildningstillfällena

Sjuksköterskorna skattade hur nöjda de kände sig med varje instruktions/utbildningstillfälle på en skala mellan 1 och 10. Vid fem av tio instruktions/utbildningstillfällen angav den instruerande sjuksköterskan 10 på skalan. Endast en personal under ett instruktionstillfälle skattade 4. Resterande tillfällen angav personalen en siffra mellan 7 och 10. Medelvärdet var 8,6 (se tabell 4).

Uppfattat instruktionen¹ 10 0 7 10 9,1

Tillit till föräldrarna² 10 0 9 10 9,7

Föräldrarnas trygghet³ 13 2 7 10 9,15

(17)

Tabell 4. Sjuksköterskornas upplevelser av hur nöjda de kände sig med instruktions- och utbildnings- tillfället.

Värderingsfrågor Svarsfrekevens Bortfall Minimum Maximum Medelvärde

Nöjd med instruktionen¹ 10 0 4 10 8,6

1. 1= inte nöjd alls, 10= helt nöjd

Resultatet från varje enskild enkät antydde vid visuell inspektion att sjuksköterskorna i de flesta fall hade skattat föräldrarnas uppfattande av instruktion/utbildning samt tilliten till föräldrarna lika högt eller högre än hur nöjda sjuksköterskorna kände sig med sitt instruktions- och utbildningstillfälle.

3.5 Hur föräldrarna ansåg att instruktion och utbildning om vårdåtgärderna kunde förändras

Samtliga föräldrar fick svara på frågan: ”Är det något du skulle vilja ändra på angående instruktions/utbildningstillfället?”. Två av elva föräldrar angav förslag till förbättringar. Fyra föräldrar skrev endast ”Nej”, och resterande föräldrar lämnade frågan tom. De två föräldrarna som angav ett förbättringsförslag svarade:

”Att man fick en broschyr eller liknande med sig där dom viktigaste grejerna stod med. Bara så att man hade lite som en checklista att gå efter.”

”Nej det kändes bra. Ev skulle någon annan kunna hjälpa till att se efter barnet så att båda föräldrarna kunde få instruktioner samtidigt i lugn och ro. Barnen är ju förvånansvärt pigga dagen efter op”

Föräldrarnas svar bearbetades med manifest innehållsanalys (se tabell 5). Denna resulterade i kategorierna ”broschyr eller checklista om vårdåtgärder” samt ”barnpassning under instruktionstillfället” som förslag på förbättringar.

(18)

Tabell 5, Förändringsförslag

Meningsenheter Kondenserade meningsenheter Kategorier Att man fick en broschyr eller

liknande med sig hem där dom viktigaste grejerna stod med. Bara så att man hade lite som en checklista att gå efter.

Föräldern ansåg att en broschyr eller checklista skulle underlätta.

Broschyr eller checklista om vårdåtgärder.

Eventuellt skulle någon annan hjälpa till att se efter barnet så att båda föräldrarna kunde få

instruktioner samtidigt i lugn och ro.

Föräldern ansåg att de skulle underlätta om någon i personalen passade barnet så att båda

föräldrarna kunde medverka under instruktionstillfället.

Barnpassning under instruktionstillfället.

4. DISKUSSION

Undersökningen visade att föräldrarna generellt kände sig trygga och säkra inför hemgång då de skulle utföra en vårdåtgärd i hemmet på sitt barn. Endast ett fåtal föräldrar upplevde sig vara mindre trygga och säkra inför hemgången. Majoriteten av föräldrarna upplevde att de fått tillräckligt med information samt att de fått svar på sina frågor. Sjuksköterskorna skattade högt på tilliten till föräldrarna inför hemgång. Generellt var sjuksköterskorna nöjda med sin instruktion/utbildning med endast något undantag.

4.1 Resultatdiskussion

I studier av Robinsson och Miller (1996) samt Waisman et al. (2003) framgår att det kan vara svårt för föräldrar att ta till sig information på rätt sätt vid utskrivning på grund av stressen att befinna sig i en ny situation. I kontrast till de studierna visar resultat från denna studie att föräldrarna skattade högt på skalan angående hur välinformerade de kände sig. Föräldrarnas skattning angående hur välinformerade de kände sig var något högre än deras skattning av trygghet och säkerhet. De flesta föräldrar skattade högt på skalan angående trygghet och säkerhet med några få undantag. Minimum på skalan som handlade om föräldrarnas känsla av trygghet var 6 vilket tyder på att några av föräldrarna ändå inte kände sig helt trygga. Det är viktigt att inte glömma bort dessa föräldrar även om majoriteten är trygga och säkra angående vårdåtgärden som ska utföras i hemmet.

Sjuksköterskorna i undersökningen hade från 7 till 30 års erfarenhet inom den pediatriska vården. Enligt Nyqvist och Engwall (2009) spelar sjuksköterskans erfarenhet och inställning stor roll för hur mycket föräldrarna vågar medverka och deltaga i vården av sitt barn. Ygge

(19)

och Arnetz (2004) beskriver att mer erfarenhet innebär att vårdpersonalen känner sig säkrare i att släppa kontrollen och lämna över ansvar till föräldrarna. I denna studies resultat framkom att sjuksköterskorna litade på föräldrarna, samtliga skattade 9 eller 10 på skalan.

Vidare visade resultaten att sjuksköterskorna skattade tilliten till föräldrarna lika eller lite högre än sjuksköterskornas uppfattning om föräldrarnas trygghet. Som svar på frågan om föräldrarna hellre hade velat stanna på avdelningen för att undvika att utföra vårdåtgärden hemma ville tre föräldrar stanna. Även om personalen hade stor tillit till föräldrarna fanns det föräldrar som av någon anledning hellre ville att barnet skulle fortsätta att vårdas på avdelningen än att utföra en vårdåtgärd i hemmet. Några studier har visat att föräldrar inte upplever att de har något val i att delta i vården av sitt barn utan att det är självklart för vårdpersonalen att de ska medverka (Hallström, Runesson & Elander, 2002; Ygge & Arnetz, 2004). Föräldrarna kan även ha svårigheter att medverka då de kan ha flera barn att ta hand om eller arbete de inte kan vara lediga från (Lam, Chang & Morrisey, 2004). Samtliga sjuksköterskor i denna studie hade egna barn, vilket kan tänkas ha bidragit till att de kände en ökad tilltro till föräldrarna. Det kan även ha påverkat sjuksköterskornas upplevelser av föräldrarnas trygghet positivt.

Det verkade finnas en liten synbar skillnad mellan sjuksköterskornas och föräldrarnas skattning angående trygghet. Medan sjuksköterskorna skattade ett medelvärde på 9,15 med ett minimum på 7 på skalan angående personalens upplevelser av föräldrarnas trygghet skattade föräldrarna ett medelvärde på 8,67 med ett minimum på 6. Det fanns dock ingen synbar skillnad i hur välinformerade föräldrarna kände sig mot hur väl sjuksköterskorna upplevde att föräldrarna uppfattat den givna informationen.

De flesta föräldrarna upplevde att de inte behövde någon hjälp med att utföra vårdåtgärden i hemmet vilket kan tyda på att föräldrarna generellt kände trygghet och säkerhet inför hemgången. De föräldrar som uppgav att de ville ha hjälp i hemmet svarade främst att de ville ha hjälp av partnern. Några föräldrar hade uppgett att partnern deltog vid instruktions- och utbildningstillfället vilket kan ha bidragit till en ökad trygghetskänsla då båda fått instruktion i hur de skulle hantera vårdåtgärden. Någon koppling går inte att utläsa mellan föräldrarnas utbildning inom vården och deras upplevelser och känslor inför hemgång då antalet enkäter var för få.

(20)

De flesta föräldrarna upplevde att de fått svar på sina frågor inför hemgång vilket i sin tur kan öka tryggheten och säkerheten inför att utföra en vårdåtgärd på sitt barn i hemmet. En förälder skattade dock 4 på skalan vilket tyder på att han/hon haft många frågor hon/han inte fått svar på. Enligt Waisman et al. (2003) kan föräldrarna uppleva att tidsbristen gör att de inte får möjlighet att ställa sina frågor. Enligt Darbyshire (2003) kan föräldrar ha svårt att föreställa sig hur första tiden efter hemgång kommer att se ut. Smith och Daughtrey (2000) skriver att några av föräldrarna de undersökt under de första dygnen tog kontakt med sjukvårdspersonal för att vara säkra på att inget var fel med barnet. Denna studie visade att majoriteten av föräldrarna fick svar på sina frågor. Det kan dock vara så att nya frågor dyker upp när föräldrarna har varit hemma en tid med sitt barn.

Sjuksköterskorna själva kände sig överlag nöjda med sitt instruktions- och utbildningstillfälle, bortsett från några få fall där de skattade lågt. Det lägsta skattade värdet var 4. Sjuksköterskorna skattade något lägre på hur nöjda de var med sitt instruktions- och utbildningstillfälle än övriga skalor vilket ändå visar att de trots detta litade på att föräldrarna hade uppfattat informationen bra och skulle klara av vårdåtgärden hemma samt att de upplevde att föräldrarna var trygga. Föräldrarna uppgav också som tidigare nämnts att de överlag kände sig väldigt välinformerade och säkra på de praktiska momenten. Så föräldrarnas och sjuksköterskornas bedömningar överrensstämmer med varandra. På frågan om det är något som föräldrarna skulle vilja förändra med instruktions- och utbildningstillfället svarade fyra föräldrar ”Nej”. Några skrev inte något alls och två föräldrar angav förbättringsförslag. Detta kan tyda på att föräldrarna överlag var nöjda med instruktions- och utbildningstillfällena.

En av förändringarna som föreslogs var att en broschyr eller checklista skulle underlätta utförandet av vårdåtgärden i hemmet. Detta skulle kunna hjälpa de föräldrar som känner sig mindre trygga och osäkra inför hemgång där vårdåtgärder skall utföras i hemmet. Avdelning 95B har som rutin att ge ut en informationsbroschyr inför hemgång. Då ett förbättringsförslag var att det skulle finnas någon form av checklista angående vårdåtgärden kan utveckling av informationsbroschyren behöva genomföras. Det kan också vara så att föräldern inte fick någon broschyr. Det andra förbättringsförslaget som angavs var barnpassning. En förälder föreslog att någon kunde hjälpa till att passa barnet under instruktionstillfället så att båda föräldrarna kunde få koncentrera sig. Det kan också medföra mer trygghet och säkerhet för

(21)

föräldrarna att de efteråt kan fråga och hjälpa varandra om båda fått utbildning angående den vårdåtgärd som skall utföras på deras barn i hemmet.

Resultatet från denna studie visade att föräldrars upplevelser och känslor inför hemgång generellt var positiva. Därför är det bra att barnen kan få komma hem och fortsätta vården i hemmet. Det har visat sig att barnets återhämtning efter sjukdom är bättre om barnet får vistas i sin hemmiljö (Sartain, Maxwell, Todd, Haycox, & Bundred, 2001). På dagvårdsavdelningen på Akademiska sjukhuset erbjuds föräldrarna komma tillbaka till avdelningen dagen efter operationen för att få möjlighet att ställa frågor samt skrivas ut.

Detta kan bidra till en ökad trygghet och säkerhet hos föräldrarna samt upplevelsen av att de har fått svar på sina frågor. Enligt Darbyshire (2003) är flexibel utskrivning önskvärt för föräldrarna. Forskning visar även att en säker och planerad utskrivning minskar föräldrars oro under den första tiden hemma (Smith & Daughtrey, 2000).

4.2 Metoddiskussion

Datainsamlingen resulterade i tio instruktions-/utbildningstillfällen vilket gav 20 enkäter.

Anledningen till det externa bortfallet var att flera barn var riskbarn till att drabbas av svininfluensan (H1N1). Enligt avdelningschef M. Axelsson (personligt meddelande, 3 december 2009) skulle dessa barn få vaccin innan den planerade operationen och i väntan på vaccin sköts operationerna upp. Detta ledde i sin tur till att det antal barn som skulle skrivas ut med en vårdåtgärd som föräldrarna skulle utföra i hemmet reducerades markant.

Författarna utökade därför perioden för datainsamling med 17 extra dagar. Detta resulterade i endast ett fåtal fler enkäter. För att uppnå ett rimligt antal togs enkäterna som ingick i pilotstudien med i resultatet eftersom inga ändringar på enkätens innehåll genomfördes. Det som kan skilja dessa enkäter från de övriga är att föräldrarna och sjuksköterskorna fick information om att de deltog i en pilotstudie och inte i den riktiga studien vilket kan ha påverkat resultatet på så sätt att de inte tog frågorna på fullt allvar. Enkäterna från pilotstudien var emellertid fullständigt ifyllda och ansågs därför kunna användas i resultatet.

Sjuksköterskorna själva var de som delade ut enkäterna till föräldrarna efter genomförd instruktion/utbildning. Därför fanns det en risk att sjuksköterskorna inte ville dela ut några enkäter till föräldrarna vid de instruktions/utbildningstillfällen där de inte var nöjda. Detta kan möjligtvis ha påverkat resultatet. Författarna valde detta tillvägagångssätt för att föräldrarna och sjuksköterskorna skulle vara så anonyma för författarna som möjligt. Vidare

(22)

tyckte sjuksköterskorna att det skulle underlätta datainsamlingen om de fick dela ut enkäterna själva istället för att behöva säga till författarna att dela ut enkäterna efter varje instruktions- och utbildningstillfälle. Ett annat etiskt problem skulle kunna vara att föräldrar som var missnöjda med sjuksköterskans instruktion och utbildning kände tveksamhet i att delta i studien. Att sjuksköterskorna var de som delade ut enkäterna försvårade även författarnas möjlighet att kontrollera hur många som tillfrågades om deltagande i studien samt hur många som inte tillfrågades men som uppfyllde inklusionskriterierna. Därav fanns inga data angående deltagande och bortfall. Detta innebar att det stora externa bortfallet möjligtvis inte bara berodde på svininfluensan som beskrivits ovan.

På fråga åtta i sjuksköterskornas enkät kunde de ange trygghet för båda föräldrarna i de fall där mer än en förälder närvarade vid instruktionen/utbildningen. Detta är anledningen till att svarsfrekvensen var 13 med två bortfall jämfört med svarsfrekvensen 10 i resterande frågor.

Då enkäterna var helt anonyma och inte hörde ihop med föräldrarnas enkäter utan besvarades och lämnades in separat kunde författarna inte veta i hur många fall båda föräldrarna varit med men bara fyllt i en enkät eller inte fyllt i någon enkät alls.

Intentionen var att undersöka om de olika vårdåtgärderna såsom sårvård, katetervård, stentvård och gastrostomivård kunde påverka föräldrarnas och sjuksköterskors upplevelser och känslor inför hemgång. På grund av det låga antalet deltagare frångicks detta och samtliga vårdåtgärder slogs ihop till ett gemensamt resultat. Detta för att öka anonymiteten och studiens giltighet.

Det interna bortfallet som visas i tabellerna beror på att respondenterna hoppat över eller missat att fylla i vissa frågor. I en föräldraenkät var både kateter och stentvård ikryssad på första sidan men bara följdfrågorna med stentvård var ifyllda i enkäten och inget om katetervård. Då författarna ändå valde att slå ihop alla vårdåtgärder ansågs denna avvikelse inte inverka på resultatet. I en annan enkät var stentvård ifylld på första sidan. Men svaren på följande sidor har angetts på sårvård- och gastrosomivårdsidorna. På första sidan var både mamma och pappa ikryssade men inga vidare uppgifter fanns om båda fyllt i enkäten. Då inga skillnader har undersökts mellan de olika vårdåtgärderna så har enkätsvaren förts in i statistiken precis så som det är skrivet i enkäten. Detta innebär att det skulle kunna tolkas som om tolv föräldrar har deltagit i studien istället för elva som nu är det antal som angivits.

Då både sårvård och gastrostomifrågorna har fyllts i av en förälder har denna enkät bidragit

(23)

med två värden i tabellen. Detta kan innebära att medelvärdet skulle ha sett något annorlunda ut om författarna valt att bara fylla i ett värde eller om författarna valt att dela upp enkäten så att statistiken visade tolv föräldrar i stället för elva. Författarna ansåg dock att det inte var korrekt att välja bort en av de ifyllda vårdåtgärderna och valde därför som tidigare nämnts att fylla i statistiken precis så som enkäten var ifylld. I en tredje enkät har båda föräldrarna fyllt i och skrivit vilka svar i bakgrunden som tillhör pappan och vilka som tillhör mamman. De har endast fyllt i katetervård men författarna valde att i resultatet ange enkäten som två stycken då det tydligt framgick att de fyllt i den tillsammans och man kunde ange bakgrundsinformationen tydligt för varje person. Författarna anser att detta inte har påverkat resultatet något nämnvärt då syftet var att undersöka föräldrarnas känslor och upplevelser inför hemgång med vård av barn. Skillnaden skulle kunna ligga i hur många föräldrar som anges ha deltagit i studien och då skulle även medelvärdet kunna skilja något. Möjlighet finns att föräldrarnas skattning på skalorna skulle ha sett något annorlunda ut om de fyllt i var sin enkät istället för som nu en gemensam enkät.

Båda författarna har bidragit lika mycket till denna studie dock med lite olika arbetsuppgifter.

Den ena författaren arbetade med sammanställning av enkäterna medan den andra författaren befann sig på avdelningen under några tillfällen för att samla in enkäterna. All skriftig sammanställning har båda författarna genomfört tillsammans.

Som förslag till vidare undersökningar kan det vara av vikt att utreda vad som kan underlätta för de föräldrar som inte känner att de är helt trygga och säkra inför hemgång men ändå vill ta hem sina barn. Detta för att bidra till säkrare och tryggare omvårdnad. Vidare kan det vara viktigt att undersöka hur föräldrarna upplever att utföra en vårdåtgärd på sitt barn efter att föräldrarna och barnet varit hemma en tid. Det kan även vara intressant att se om olika svårighetsgrader på vårdåtgärderna kan påverka föräldrarnas känslor och upplevelser kring föräldramedverkan efter hemgång. På den studerade avdelningen kan denna undersökning bidra till att ta reda på om förändringar och förbättringar behövs göras för att utveckla eller upprätthålla föräldrars medverkan i vården, som i sin tur kan bidra till god omvårdnad för barnen.

(24)

4.3 Slutsats

Resultaten visade att de studerade föräldrarna generellt kände sig trygga och säkra inför hemgång. Sjuksköterskorna var oftast nöjda med instruktionen/utbildningen och hade stor tillit till föräldrarna. Studien visade även att enstaka föräldrar kan ha varit i behov av mer stöd, information och tid då det framgick att de inte var helt trygga och säkra inför hemgång.

(25)

5. REFERENSER

Coyne, I., (2006) Children’s experiences of hospitalization. Journal of Child Health Care, 10(4) 326–336

Connel, J. & Bradley, s. (2000). Visiting children in hospital: a vision from the past.

Pediatric nursing, 12(3) 32-35

Darbyshire Philip (2003) Mothers’ experiences of their child’s recovery in hospital and at home: a qualitative investigation.Journal of Child Health Care, 7(4) 291-312

Graneheim, U.H. & Lundman, B. (2003). Qualitative content analysis in nursing research:

concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 2004 24, 105-112

Hallström, I., Runesson, I., Elander, G. (2002). Observed parental needs during their child’s hospitalization. Journal of Pediatric Nursing, 17(2) 140-148

Hallström, I., & Elander, G. (2004) Decision-making during hospitalization: Parents’ and children’s involvement. Journal of Clinical Nursing, 13, 367-375

Keatinge, D., Stevenson, K., Fitzgerald, M. (2009) Parents’ perceptions and needs of children’s hospital discharge information. International Journal of Nursing Practice, 15, 341-347

Lam, L.W., Chang, A., Morrissey, J. (2004) Parents’ experiences of participation in the care of hospitalised children: A qualitative study. International Journal of Nursing Studies, 4, 535-545

Nyqvist, K. H. & Engvall, G. (2009) Parents as their infant’s primary caregivers in a neonatal intensive care unit. Journal of Pediatric Nursing, 24(2) 153-163

(26)

Power, N & Franck, L. (2008) Parent participation in the care of hospitalized children: a systematic review, Journal of Advanced Nursing, 62(6) 622–641

Robinson, A. & Miller, M. (1996). Making information accessible: developing plain English discharge instructions. Journal of Advanced Nursing, 24(3) 528-535

Sartain, S., Maxwell, M., Todd, J., Haycox, A., Bundred, P. (2001) Users’ views on hospital and home care for acute illness in childhood. Health and Social Care in the Community, 9(2) 108-117

Smith, L., & Daughtrey, H. (2000) Weaving the seamless web of care: an analysis of parents’

perceptions of their needs following discharge of their child from hospital. Journal of Advanced Nursing, 31(4) 812-820

Henricson, K-Å. (2005). Nordisk standard för barn och ungdomar inom hälso- och sjukvård.

Hämtad 2 december, 2009, från NOBAB: http://www.nobab.se/.

Hodgkin, R., Newell, P. (2008). Handbok om barnkonventionen. Hämtad 28 maj, 2009, från UNICEF: http://www.unicef.se/assets/barnkonv-internet.pdf..

Ygge, B-M. & Arnetz, J. E., (2004). A study of parental involvement in pediatric hospital care: Implications for clinical practice. Journal of Pediatric Nursing, 19(3) 217-224

Ygge, B-M., Lindholm, C., Arnetz, J. (2006). Hospital staff perceptions of parental involvement in paediatric hospital care. Jorunal of Advanced Nursing, 53(5) 534-542

Waisman, Y. Siegal, N. Chemo, M. Siegal, G. Amir, L. Blachar, Y. Mimouni, M. (2003) Do parents understand emergency department discharge instructions? A survey analysis. IMAJ, 5(8) 567-570

(27)

Uppsala universitet, institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, sjuksköterskeutbildningen, 2009-05-28 Astrid Olsson och Sarah Ryner

Bilaga 1

Föräldrars medverkan i barnets vård Förfrågan om deltagande i undersökning

Till dig som är förälder eller närstående till ett barn som vårdas på 95 B och kommer att sköta ditt barns vård hemma

Föräldrar till barn som vårdas på avdelningen lär sig ofta att utföra vårdåtgärder som barnet behöver i hemmet. Med examensarbetet vill vi undersöka hur

föräldrarna känner inför att vårda sina barn hemma samt vårdpersonalens uppfattning.

Tillstånd till studien har getts av verksamhetschef och avdelningschef.

Det är helt frivilligt att vara med i undersökningen och du behöver inte förklara varför ifall du inte vill delta.

Din medverkan betyder att du fyller i en enkät efter att du fått information och instruktion om den eller de vårdåtgärder som är aktuella för ditt barn hemma.

Enkäten fylls i helt anonymt, så ingen kommer att veta hur just du svarat.

När du har besvarat frågorna stoppar du enkäten i lådan märkt ”Enkätstudie” vid receptionen.

Vi som gör undersökningen gör detta som examensarbete inom ramen för utbildning till sjuksköterska. Resultatet kommer att redovisas som ett

examensarbete på sjuksköterskeutbildningen. Dessutom kommer personalen på avdelningen att ta del av det slutgiltiga resultatet med förhoppningen att kunna utveckla samarbetet mellan föräldrar och personal.

Du är välkommen att kontakta oss om du undrar över något.

Astrid Olsson, sjuksköterskestuderande: astridolsson87@hotmail.com Sarah Ryner, sjuksköterskestuderande: saharasmail@hotmail.com

Kerstin Hedberg Nyqvist, barnsjuksköterska, universitetslektor, handledare Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet

(28)

Bilaga 1

Enkät till föräldrar/närstående angående barn som skall vårdas hemma

1. Relation till barnet

Mamma

Pappa

Partner till förälder

Annan______________________

2. Vilken ålder har barnet? _______år

3. Barnets kön:

Pojke Flicka

4. Vilken ålder har du? __________år

5. Har du någon utbildning inom vården?

JA NEJ

Om JA vad för utbildning?____________________________________________________

6. Vet du vart du ska vända dig om du, när ni kommit hem behöver råd och stöd angående vården i hemmet?

JA NEJ

Om JA: Vart vänder du dig?

___________________________________________

7. Har du fått svar på dina frågor inför hemgången?

Ringa in en siffra nedan

(Inte fått svar på några frågor) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 (Har fått svar på alla frågor)

8. Vilken vårdåtgärd skall utföras i hemmet?

Kryssa i ett eller flera alternativ

Sårvård (Fyll i sida 2 och 3)

Katetervård (Fyll i sida 4 och 5)

Stentvård (Fyll i sida 6 och 7)

Gastrostomivård (Fyll i sida 8 och 9)

(29)

Bilaga 1

Sårvård

(Fyll endast i nedanstående frågor på sidorna 2-3 om sårvård skall utföras i hemmet)

9. Hur trygg känner du dig inför att utföra sårvården i hemmet?

Ringa in en siffra på skalan nedan

(Inte trygg alls) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 (Helt trygg)

10. Hur välinformerad känner du dig angående sårvården du skall utföra i hemmet?

(Jag behöver mer information) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 (Har fått tillräckligt med information)

11. Hur säker känner du dig på de praktiska momenten kring sårvården?

(Mycket osäker) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 (Mycket säker)

12. Har barnets andra förälder/närstående också fått instruktion/utbildning om vårdåtgärden?

JA NEJ Ej aktuellt

13. Skulle du vilja ha hjälp med att utföra sårvården hemma?

JA NEJ

Om JA: Vem skulle du vilja ha hjälp av?

Partner Utbildad vårdpersonal Annan_______________________

14. Skulle du ha velat att barnet vårdades längre på avdelningen för att undvika att utföra sårvården i hemmet?

JA NEJ Se nästa sida

(30)

Bilaga 1

15.Är det något du skulle vilja ändra på angående instruktion/utbildningstillfället?

_________________________________________________________________

(31)

Bilaga 1

Katetervård

(Fyll endast i nedanstående frågor på sidorna 4-5 om katetervård skall utföras i hemmet)

9. Hur trygg känner du dig inför att utföra katetervården i hemmet?

(Inte trygg alls) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 (Helt trygg)

10. Hur välinformerad känner du dig angående katetervården du skall utföra i hemmet?

(Jag behöver mer information) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 (Har fått tillräckligt med information)

11. Hur säker känner du dig på de praktiska momenten kring katetervården?

(Mycket osäker) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 (Mycket säker)

12. Har barnets andra förälder/närstående också fått instruktion/utbildning om vårdåtgärden?

JA NEJ Ej aktuellt

13. Skulle du vilja ha hjälp med att utföra katetervården hemma?

JA NEJ

Om JA: Vem skulle du vilja ha hjälp av?

Partner Utbildad vårdpersonal Annan_______________________

14. Skulle du ha velat att barnet vårdades längre på avdelningen för att undvika att utföra katetervården i hemmet?

JA NEJ Se nästa sida

(32)

Bilaga 1