Affär för egen räkning

ORDLISTA

Affär för egen räkning

Den del av försäkringsaffäre n som ett för- säkringsbolag själv står riske n för och som alltså inte återförsäkras hos andra bolag.

Avvecklingsresultat

För skador som inte är slutreglerade vid rä- kenskapsårets utgång reserveras medel i e rsättningsreserven vid bokslutet.

Den bedömning av kommande utbetal- ningar som gjorts kan emellertid av olika skäl visa sig felaktig.

Om det beräknade ersättningsbeloppet för en skada är övervärderat , uppstår en avvecklingsvinst när ersättningsbeloppet bedörns på nytt eller när skadan slutregle- ras. Om beloppet undervärderats blir det på motsvarande sätt en avvecklingsförlust.

Bruttoaltar

Försäkringsaffär utan avdrag för den del som återförsäkras hos andra bolag.

Direkt försäkring

Försäkringsaffär som avser avtal direkt mellan försäkringsgivare (försäkringsbo- lag) och försäkringstagare. Försäkringsbo- laget är- till skillnad från vid mottagen återförsäkring- direkt ansvarigt gentemot försäkringstagarna.

Driftskostnader

De omkostnader för försäljning, produk- tion och administration som bolaget harför a tt driva verksamheten .

Driftskostnadsprocent

Förhållandetmellan driftskostnader och premieintäkt, uttryckt i procent.

Eget kapital

De medel som företagets ägare satsat, plus det beskattade och obeskattade överskott som står kvar i företaget.

Ersättningsreserv

Reserv för beräknade, ännu inte utbetalda försäkringsersättningar avseende redan in- träffade skador.

Försäkringstekniskt resultat

Vad som återstår efter det att premieintäk- terna minskats med skadekostnader och driftskostnader.

Försäkringstekniska skulder

Sammanfattande benämning på premiere- serv, ersättningsreserv, skadebehandlings- reserv och för livförsäkring dessutom till- delad återbäring.

Kalkylränta

Premier betalas i förskott . Däremot betalas försäkringsersättningar och driftskostna- Omslagsbilden

der i efterskott. Bolaget placerar de medel som ä nnu inte utbetalats på så sätt att de ger avkastning. Den beräknade räntan- kalkylräntan - på dessa medel överförs från kapitalförvaltninge n t ill försäkrings- grenarna.

Kapitalavkastning

Den avkastning i form av t ex a ktieutdel- ning, obligationsränta och fastighetsöver- skott minskat med finansiella kostnader och driftskostnader för finansverksamhe- te n, som erhålles på nettot av de tillgångar, som arbetar i rörelsen.

Enligt försäkringsrörelselagen inräknas även realisationsvinst och anpassning en- ligt lägsta värdets princip (LVP) i kapital- avkastningen (se dessa definitioner).

Konsolideringsgrad

Förhållandet mellan konsolideringskapital och premieinkomst för egen räkning ut- tryckt i procent.

Konsolideringskapital

Summan av öppet redovisat eget kapital, obeskattade reserve r och övervärden i till- gångar.

Kostnadsprocent

Summan av driftskostnads- och skadekost- nadsprocent . Ibland användes den engels- ka termen combined ratio.

Lägsta värdets princip (L VP)

Det värde som redovisas då placeringstill- gångar tas upp till det lägsta av anskaff- ningsvärdet och bokslutsdagens marknads- värde.

Om en placeringstillgångs värde minskar och understiger anskaffningsvärdet skall minskningen belasta kapitalavkastningen.

På motsvarande sätt skall en ökning inom ramen för anskaffningsvärdet tillföras ka- pitalavkastningen.

Marknadsvärde

Det pris marknaden är beredd att betala för en tillgång på balansdagen.

Nivåtillägg

Tillägg till premiereserven om denna be- döms otillräcklig för att täcka förväntade ska de- och driftskostnader för balansda- gens försäkringsb estånd fram till nästa för- fallodag.

Placeringstillgångar

De premier ni m som inte behövs i den lö- pande rörelsen placeras enligt myndighe- ternas föreskrifter och i övrigt på bästa sätt för att ge god avkastning och värdetillväxt.

Placeringstillgångar är en samma nfat- tande benämning på bol agets "lager" av statspapper, obligationer, för lagsbevis, ak- tier, fastigheter och lån.

Premieinkomst (Premievolym), brutto Under året inbetalda premier.

Premieinkomst ror egen räkning

Premieinkomst för egen rä kning erhålles genom att minska premieinkomsten brutto med till återförsäkrare betalda premier.

Premieintäkt

Den del av premieinkomsten som belöper på räkenskapsåret. Se även premiereserv.

Premiereserv

En skuldpost i balansräkningen som mot- svarar de n del av premieinkomsten som vid bokslutet hänförs till nästkommande år. Se(

även nivåtillägg.

Fördelningen av premieinkomsten görs så att för de premier som betalats under året och avser en period, som sträcker sig över årsskiftet, görs en proportionering för att beräkna vad som skall tillkomma inne- - varande år som intäkt. Den del, som avser ! påföljande år, läggs till premiereserven och kommer att ingå i nästa års premieintäkt.

Realisationsvinst

D en vinst som uppstår vid försäljning av en tillgång. Vinsten definieras som skillnaden mellan försäljningspriset och det bokförda värdet enligt lägsta värdets princip.

Skadebehandlingsreserv

De skador som vid bokslutet ännu inte är slutreglerade kommer att orsaka vissa driftskostnader innan slutreglering skett.

För dessa förväntade kostnader avsätts i bokslutet en skuldpost som kallas skadebe- handlingsreserv.

Skadefrekvens

Förhållandet mellan antalet skador och ån- talet försäkringar under en viss period, ut- 1 ^~

tryckt i procent.

Skadekostnad (Försäkringsersä ttningar) Den på räkenskapsåret belöpande kostna- den för inträffade skador vare sig dessa är anmälda till bolaget eller inte. . (

I kostnaden ingår även avvecklmgsresul- tatet.

Skadekostnadsprocent

Förhållandet mellan på räkenskapsåret be- löpande skadekostnad och prernieintäkt, uttryckt i procent.

Åredörsäkring ,

Om ett försäkringsbolag inte kan eller vill bära hela ansvaret mot försäkringstagarna, återförsäkrar bolaget de tecknade försäk- ringarna - helt eller delvis- hos a ndra bo·

lag. Man talar härvid om avgiven återför- säkring hos det förstnämnda och mottagen återförsäkring (indire kt försäkring) hos de sistnämnda bolagen .

visar en detalj av den ridå som Anita Graffman skapatf ör hörsalen i Skandias nybyggda kontorsh us i Bergshamra, Solna.

Se vidare sid 22. Fotograf för samtliga bilder av konsten i Bergs hamra: Per Bergström.

J 'tnnehåll

Jem år i korthet Diagram Året som gått

skandiaaktiens utveckling VD har ordet

Översikt över verksamheten Försäkringsgrenarna och

fin ansrörelsen Vår personal

Skandias nya kontorshus i Bergshamra

Försäkringsaktiebolaget Skandia S kadeförsäkringskoncernen

Förvaltningsberättelse --,__ Resultaträkning

1

Resultatanalys

l Balansräkning

Redovisningsprinciper _ Noter

Koncernbalansräkning Revisionsberättelse

Livförsäkringsaktiebolaget Skandia Sid

2 3 5 6 8

lO

13 20 22

23 28 28 29 30 30 34 35

Förvaltningsberättelse 36

Resultaträkning 39

Resultatanalys 39

Balansräkning 40

Redovisningsprinciper 41

Noter 41

Revisionsberättelse Skandias styrelse, revisorer

och ledning

45

46

SKA DIA

Bolagsstämma, utdelning m m

Styrelsen och verkställande direktö- rens årsredovisning för 1986, bolagets 132:a verksamhetsår, återfinns på si- dorna 23-45. Samtliga belopp i årsre- dovisningen är angivna i miljoner kro- nor (Mkr), varför avrundningsdiffe- renser förekommer.

Till den officiella redovisningen, av- sedd att inlämnas till Försäkringsin- spektionen, har fogats föreskriven för- teckning över Skandias innehav av ak- tier, obligationer och fastigheter. Den- na förteckning kan rekvireras från Skandia, Informationsavdelningen, 103 50 Stockholm, tfn 08-788 10 00.

Tid och plats för bolagsstämma Försäkringsaktiebolaget Skandias or- dinarie bolagsstämma hålls tisdagen den 26 maj 1987 kll5.00 i Griinewald- salen, Stockholms Konserthus (ingång från Kungsgatan), Stockholm.

Registrering i aktieboken

För att ha rösträtt vid bolagsstämman måste aktieägare fredagen den 15 maj 1987 vara inregistrerad i den av Värde- papperscentralen VPC AB , i fortsätt- ningen kallat VPC, förda aktieboken och vara anmäld till bolagsstämman.

Aktieägare, som låtit förvaltar.re- gistrera sina aktier, måste för att få rös- ta på bolagsstämman, senast fredagen den 15 maj 1987 vara tillfälligt inregi- strerad för aktierna i eget namn i den av VPC förda aktieboken.

Anmälan

Aktieägare, som önskar deltaga i för- handlingarna på bolagsstämman, mås- te senast torsdagen den 21 maj kll6.00 ha anmält detta till Skandia.

d~lningen beräknas kunna utsändas från VPC tisdagen den 9 juni till dem som på avstämningsdagen finns inför- da i aktieboken.

Hållpunkter

Senaste registreringsdag Senaste anmälningsdag Bolagsstämmadag Avstämningsdag för

aktieutdelning Utbetalningsdag Adressuppgifter m m

15 maj 21 maj 26maj l juni 9 juni

För att snabbt och säkert nå aktie- ägarna med emissionserbjudanden, årsredovisningar, utdelningsbetalning m m krävs att VPC har tillgång till kor- rekta uppgifter om aktieägarnas namn, adresser samt, i förekommande fall, kontonummer för utdelningsredovis- ning.

VPC hämtar numera automatiskt adressändringar från det centrala folk- bokföringsregistret (DAFA/SPAR) beträffande alla fysiska personer i Sve- rige. Dessa behöver därför fortsätt- ningsvis inte göra någon särskild an- mälan om adressändring till VPC. Det räcker med den vanliga flyttningsan- mälan som görs på posten.

Den som så önskar har alltjämt möj- lighet att hos VPC registrera en sär- skild affärsadress i stället för folkbok- föringsadressen.

För företag , stiftelser och andra s k juridiska personer samt för utländska aktieägare gäller liksom tidigare att särskild anmälan om adressändring måste göras. Blankett för sådan an- mälan finns att hämta på bank- och postkontor.

Skandias bolagsstruktur och

organisation 48 · Avstämningsdag för utdelningen Som avstämningsdag för utdelningen föreslås måndagen den l juni 1987. Ut-

l

Fem år i korthet 1982

. ' ··.'

Koncernen

Premieinkomst, Mkr 11.83!1)

Balansom8lutning, Mkr 42.246

Antal anstalida (medeltal) 5.764

• ..

skadeförsäkring

Premieinkomst, svensk försakring, Mkr 2.729

Premieinkomst, internationell försäkring, Mkr 6.831

1)

Rörelseresultat, Mkr Dito per aktie, kr>) , Räntabihtet i procent

⁴> . · ..

Utdelning per aktie, kr Konsolideringskapital, Mkr Konsolideringsgrad, procent

Trygghetsförsäkring (TFA) Premieinkontst, Mkr Rörelseresultat, Mkr

Liv- och sjukförsäkring Premieinkomst, Mkr Rörelseresultat, Mkr Konsolideringskapital, Mkr

Fr o m 1983 galler nya redovisnings- principer, varför full

j~unforbarhet

inte alltid föreligger för hela femårsperio- den. T o m 1984 ingår den verksamhet

!>Om fr o m 1985 overgått till Skandia International. ''

9.560 940 16 29 1:00 5.489 81

176 16

2.095 1.864 8.921

l) For 1982 mgår 622 Mkr och tör 1984 2 050 Mkr som beror på omläggning av redovis-

nmg~prmciper

2)

I balansomslutnmgen for koncernen

flnns

vis-

~ a poster, ~om avser den mternatlonella verk- 8amhet som tillbor Skandia InternatiOnal 3) Data per aktie har utraknats med beaktande

av såvåll983 års spht och fondem1ss1on som . 1986 års &pitt

1983 1984 1985 1986

12.429 17.082

1)

8.295 9.231 52.829 65.461 51.64()2) 58.688

²)

5.905 6.065 4.518 · . 4.685

2.749 3.058 3.600 4.146 6.698 9.942

¹⁾

9.447 13.000 3.600 4.146

1.392 79 -208 871

23 l . -3 15

42 -6 8 ⁶⁰

1:20 1:20 1:20

^2:0()5)

8.347 7.720 5.723 10.331

128 108 227 402

181 191 211 235

38 78 23 34

2.801 3.891 4.484 4.850 2.853 3.453 3.391 4.593 13.005 14.427 17.649 22.295

4) Rorel~eresultatet plu~ föråndnngen 1 over- varde efter 50% schablonskatt 1 procent a\

genolll8mtthgt konsohdenngskapttal, obe- skattade reserver och övervarden likaså

~chablonbeskattade tlll 50%, men exklusive reglenngsfonden 1 trafik.

5) styrelsens förslag till bolag&Stämman

Om marknaden, Skandias resultat och skandiaaktien

Marlenadsutveckling

Mllj81der kr Premieinkomst

%

18 D Totalmarknaden i miljarder kr 32

rE Skandias marknadsandel i%

15 30

12 28

9 26

24

22

Försäkringsbanschen kännetecknas av hård konkurrens.

"'" Våra konkurrenter har sedan mitten av 1970-talet tagit mark-

nadsandelar från oss, framför allt inom privatmarknadsom- rådet. Mått i pr emiemkomst har vi dock under de senaste åren lyckats höja våra marknadsandelar genom prishöjnzng- ar och introduktion av nya produkter.

(Värdena for 1985 och 1986 ar prellminära.)

Skandias resuHatutveckling

-3 000 1972 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 96

skandiaaktiens utveckling

Kr/aktie

180r -- -- -- - - -- -- - - -- -- - - -- -- -- -- - - -- -- -- -

o

1972 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86

Index 160 150 140 130 120 110

Marknadsutveckling Indexerad och Inflationskorrigerad

90 1972 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 63 84 85 86

Den hårda konkurrensen har m edf ört at t f örsäkringstagar- nas reala försäkringskostnader sannolikt sjunkit m ellan slutet al' 1970-talet och de första åren av 1980-talet. Kundernas kostnader tenderar nu att åter börja stiga p g a samtliga bo- lags pressade lönsamhet och behov av prishöjningar.

Kurvorna visar premieutvecklingen for skadef orsäkringar.

En annan forklaring till det realt sjunkande priset pd försak- ringar är den möjlighet till resultatkompensation, som för- säkringsbolagens allt högre kapitalavkastning gett. Som framgår av diagrammet till vänster, började Skandias kapita- lavkastning stiga m ot slutet av 1970-talet. Detta medförde i sin tur press på premzenivåerna, vilket var en av orsakerna tzll att det tekniska resultatet SJönk.

Utdehng Kr/ak11e 2,40

2,00

1,80

1,20

80

40

~ Resultat och utdelning per aktie

RöreiSeresullallnkJ.

vArdelörändring per aktie

85

Resultat Kr/llkli8 75

60

45

30

15

o

86 -15

3

Skadeutveckling

Skadeutveckling

Skadekostnad per skada (inflationskorrigerad)

1972 73 74 75 76 77 78 79 BO 81 82 83 84 85 86

Diagrammet visar att trenden för den inflationskorrigerade skadekostnaden per skada har stigit relatzvt långsamt. Dia- grammet avser 1972 års penningvärde. (Topparna 1975 och 1979 berodde på några mycket stora skador.) ·

Antal/

1000

Prlvatmarknadsförslkrlngar Antal anmilda skador per 1 000 försäkringar

VO.---

250~---

tro~---

Skadefrekvensen (antalet skador per l 000 försåkrmgar) har

₁

stor betydelse för resultatet. Jfr med resultatutvecklings- kurvan i dzagram "Skandias resultatutveckling", sid 3!

· Premieinko~st och fördelning av placeringstillgållgar

%

Motor 877 Mkr

Premieinkomst 1985 (brutto) Totalt 3 600 Mkr

Hem, villa, båt363 Mkr

FOletag, fastighet 1 635 Mkr

Kapitalplaceringarnas fördelning (marknadsvärden) Skadeföraikringskoncemen

"" [··--·-- ··· -···-- --- . - - ::;-s. - l

75 - - - · - Fl3bghdllr __...----

l

- ,_..

25

o

1982 84 85 86

Premieinkomst 1986 (brutto) Totalt 4 146 Mkr

ÖVrigt571 Mkr~

//14%

l ..,.,

/ !

Sjöoch transport 325 Mkr

Företag, 4- , fastighat 1 718 Mkr

Motor 1 054 Mkr

Fördelningen av tillgångar

l

skadeförsäkrings koncernen. Ef-

ter avskzlJandet av Skandia International redovzsas agandet i

detta bolag som en akttepost i kapitalförvaltning en. Kurs-

uppgången på Skandza Internatwnal-aktten har lett ull dessa

aktiers starkt växande andel av placeringstillgångarna.

o o

Aret som gatt

D skadeförsäkringsresultatet förbättrades med 1.071 Mkr till 871 Mkr. Framför allt finans- men även försäkringsrörelsen bidrog till den positiva utvecklingen.

D Konsolideringskapitalet uppgick till 10.331 Mkr, en uppgång med 81%. Konsolideringsgraden steg till 402%.

D De närmast föregående årens kraftiga uppgång av skadekostna- derna bröts. Skadekostnaderna minskade med 7% till 3.024 Mkr.

D Premierna för de flesta försäkringsgrenarna höjdes kraftigt.

D Almedahls aktieportfölj köptes under året. Affären tillförde Skandia aktier som vid årsskiftet värderades till1.500 Mkr.

D Skandia förvärvade Internationell Assurans AB.

D Debatten och beslutet om engångsbeskattning av f örsäkringsta- garnas sparmedel medförde en viss minskning av efterfrågan på liv- och pensionsförsäkringar.

D Den totala premieinkomsten för skade- och livför säkringar öka- de med 936 Mkr till 9.231 Mkr.

D Beslut har i februari 1987 fattats om en omorganisation och minskning av personalen med ca 450 tjänster.

D Genom ett förvärv av 20% av aktierna i Fastighetsbolaget Hufvudstaden och i februari 1987 hela Fast ighets AB Stock- holms Badhus tillfördes livbolaget ett m):cket värdefullt fastig-

hetsbestånd. ·

D Ett konsortium med livbolaget som delägare köpte krafttill gång- ar från Stora och Uddeholm för nästan 9 miljarder kronor.

5

l

skandiaaktiens utveckling m m

Aktiekapitalet i Försäknngsaktlebo- laget Skandia uppgår till 300 Mkr, för- delat på 60 miljoner aktier på nomi- nellt 5 kronor. skandiaaktiens nomi- nella varde andrades i september 1986 från 25 kronor till5 kronor - en s k split - varigenom varje aktie delades upp på fem nya. Härigenom steg anta- let aktier till60 miljoner.

Bolaget har sedan det grundades år 1855 gjort sammanlagt sjutton emis- sioner, namligen:

med 67% på ett år. Ökningen ligge1 främst på de mindre aktieinnehaven, vilket förmodligen är en effekt av den ovan nämnda spliten - aktien blev ju billigare att köpa. Som framgår av ta- bellen utgör dock de trettiofem största aktieinnehaven mer än hålften av ak- tiekapitalet. ·

Enligt bolagsordningen är rösträtten på bolagsståroman begränsad efter en fallande skala. Vid omröstning gäller sålunda ett högsta röstetal- 30 röster- Tre kontantemissioner

Två apportemissioner Tolv fondemissioner

53,5 Mkr for varje aktieägare som innehar 20,0 Mkr och/eller genom fullmakt företräder 226,5 Mkr l 30.000 aktier eller fler.

300 o ^Mkr Aktierna ar fria, d v s får förvärvas ' av utländsk fysi!.k eller juridisk person.

De båda apportemissionerna sam- Ägare i utlandet innehar f n ca 7,5% av manhängde med fusionerna i början av aktierna mot ca 8% för ett år sedan.

1960-talet.

Aktieägare

Antalet aktieägare i bolaget ar för närvarande drygt 20.000, en ökning

Övrigt

Bland de aktier som idag noteras på Stockholms Fondbörs ar skandiaaktien den enda som förekom redan den

l Aktieinnehav per 1987-02-25

storleksklasser 1- 500 501 -2.000 2.001-5 000 5.001 - 1

o

000 10.001 - 20 000 20 001 - 50.000 50 001 - 1 00.000

1

100 001- .

Ej utbytta plus outtagna fondemissronsaktier

·Aktiedata 1982- 1986

aktre ag are 13.869

4.182 1.216 402 183 130 46 35

20.063

Justerade för emrssroner och aktreuppdelningar Börskurs vid årets slut (köpkurs) kr' aktre

Konsolidenngskapital kr/aktie

· Börskurs/konsolidenngskapital %'

'· , .. . ·,

Vinst kr/aktre

P/E-tal (borskurs/vmst)

Utdelning Mkr

kr/aktie

Direktavkastning , %

Utdelnrngstrllvaxten 1982-1986 var 19% per år. 1) styrelsens förslag till bolagsstämman.

Antal

aktier 6392.942 4 487.427 4025 985 3120.270 2 720994 4.389039 3.376424 31.479 484

7.435 60.000.000

1982 1983 45 90 91 139 50 65 16 23

3 4

50 60 1•00 1:20 2,2 1,3

1984 54 129 42 1 38 72 1:20 2,2

l procent av samtliga aktrar

1985 65 95 68 neg neg 72 1.20 1 ,B

10,65 7,48 6,71 5,20 4,53 7,32 5,63 52,47

o

01 100,00

1986 134

172 78 15 9

120¹⁾ 2:00¹⁾ 1,5

4 februari 1863- den dag då den första

"börsauktionen" hölls i Stockholm.

Utdelning till aktieägarna har läm- nats varje år sedan bolaget bildades . 1855. Utdelningen har endast sänkts vid sex tilHällen.

Förteckning över de största aktieägarna per 1987-02·25

Aktreagara

Procentuell andelav aktrekaprtale' lnvestment AB Berrer

Tidnrngs AB Marreberg AB Investor

Förvaltnings AB ProVidentra skandiakoncernens

pensronsstiftelse lndustnvärden AB lnvestment AB Öresund Assurance Generales de

France Vre · Strftelsen Skandranen Stockholms Enskilda Banks

pensronsstiftelse r Skandinavrska Enskilda Banken

Skandinavrska Bankens pensrons·

strftelse r Skandrnavrska Enskilda Banken lnvestment AB Cardo

14,16 6,28 5,83 4,18 3,86 2,68 2,42 1,98 1,40

. 0,98

0,83 0,67

Skandrakoncernens pensronsstiftelse, Stiftel·

sen Skandianen samt Skandias Aktresparfond och Skandras Allemansfond ag er tillsammans 5,7% av aktrekapitalet

Charlotte Alexanderso n hör till de

konstnårer som Skandta anlttat för ut-

smycknmgen av sitt nybyggda hus i

Bergs hamra. Här har hon dekorerat en

trapphall med ett m önster i fo rm av en

stiliserad lo tusblomma.

l skandiaaktiens börskurs

175

150._ _ _ 1251---

1001---

1 50

_l

(c) fridata

1982

1983 1984

1985 1986

7

VD har ordet

1986 blev ett totalt sett bra år för Skan- dia. Efter det nårmast katastrofala för-

~äknng~året

1985 kunde vi åter redovi- sa ett positivt resultat. Vårt rörelsere-

l suttat ökade med 1.079 Mkr, varav ökade realisatiOnsvinster svarade för knappt hälften. ·.. · .

Resultatförbattringen ar en följd av ..

dels betydande premiehöjningar, dels sjunkande skadekostnader. De senare försöker vi aktivt påverka genom en mängd olika åtgärder, på olika plan och via olika kanaler; båttre riskurval, skadefårebyggande insatser, tätare och noggrannare skadebesiktningar, båttre skadeutrednmgar i syfte att komma åt for!iillcringsbedrägerier, ef- fektivare upphandlingstekniker , etc.

För att få bästa möjliga effekt av våra åtgarder samarbetar vi ofta med övriga försakringsbolag och ansvariga myn- · · digheter. En god illustration tlll detta utgör trafiksäkerhetsområdet.

För tredJe året i foljd har vi i år note- rat ett stigande antal trafikolyckor.

Den ttdigare så gynnsamma utveck- lingen alltsedan högertrafikomlägg- ningen har nu fårbytts till en snabbt sti- gande olyckstrend. Var och en 80m rör sig i trafiken måste l>jälv konstatera att den hetsigare rytmen och den öppna regelnonchalansen sjalvklart måste bi- dra till en sådan utveckling. I försåk- ringsbranschens 8tatistik återspeglas ..

detta i antalet anmälda rskadefall i tra- fikförsäkring. Under 1986 anmälde<>

hela 431.000 skador- den högsta siffra vi någon'lin noterat! .

Redan 1985 när det var klart för oss . att vi stod inför ett trendbrott och inte - en tillfallig uppgång, gick branschen ut

1

offentligt och kravde en kraftsamling av de ansvanga samhällsorganen. Det- . ta upprepade8 under förra året, bl a i <

samband med en uppvaktning för kommumkatlonsmmistern. Samtidigt beslöt försäkrmgsbolagen att gemen- · ·j

samt göra sin hittills största satsmng på l

obka trafiksäkerhetrsåtgårder, totalt närmare tolv miljoner. För Skandtas del har denna insats kompletterats . : med flera egna proJekt, bl a i form av ,olika regionala stipendier.

Nya livsvillkor

Förutsättningarna för ·att driva försäk- nngsverksamhet i Svenge håller på att förändras radikalt. Försäkringsverk-

samhetskommitten (FVK) som sedan Vi har i borjan av 1987 fattat beslut länge "utreder försäknngsbranschen" om att införa en ny organisation och att har tidigare föreslagtt att mdustrin i samband därmed reducera våra · skall få etablera egna försåkring<sbo-

driftsko~tnader

med 200 Mkr.

lag, s k captives. Detta har medverkat Inom området for standardiserade

·till att vi idag har ett 40-tal svenskägda försakringar, typ hemforsäkringar, år captivebolag. Bland ägarna till dessa målet att hålla en så låg kostnadsnivå finns industrier och kommuner. Nyli- att vi kan erbJrida en konkurrenskraf- gen föreslog FVK att försäknngsmåk- tig prernienivå. Inom området för

larverk~amhet

i Sverige skalllagregle- "skräddarsydda försäkringar", typ liv- ras. Maklare år främst i den anglosax- och företagsförsäkringar, skall våra , . iska världen en vanlig mellanhand mel- kunder möta en person som förmår ··

lan kund och fån;äkringsbolag. Om överblicka och förrstå kundens situa- detta förslag antas av riksdagen väntas tion och behov, och som kan ta ansvar

¹

det Regeringen hat i ett uttalande klar- träda i kraft 1988. : .~or. att ^{kund . en} e_ rbju~rs ~ ^{. . ätt,} t . jäns~e . ^r. · .J

gjort att kollektiva sakförsakringar : Goda förutsättningar . . · · inte strider mot

för~akringsrörelse-

· Sammanfattningsvis anser jag, att , lagen och därför kan godkännas. Folk- Skandias möjligheter ar goda att ut-

¹

sam har efter detta beslut etablerat veckla verksamheten på ett sådant sätt

samarbete inom hemforrsakringsområ- att vt även i framtiden blir det försäk- det med en rad LO-förbund. Avtalen · ringsbolag som bäst tar hand om sina innebår att medlemmarna i de aktuella kunder. Klarar vi detta, kommer även forbunden automatiskt år hemförsak- våra 20.000 aktieägare- en glädjande rade i Folksam, om de mte sjalva ber ökning från 12.000 år 1985- att kunna att få stå utanför avtalet. Av helt up- få en god avkastning på sitt aktieinne- penbara skål har dessa avtal en stor an- hav i Skandia. · slutmngsprocent, vilket får en sjalvklar Rörelseresultatet for 1987 påverkas konsekvem for övriga forrsåkringsbo-

^J

positivt av de genomförda premiehöj- lag. ' .. ·· · niogama och de igångsatta dnftskost- Inom liv- och penswnsförsaknngs- ·· nadsreduktionerna. Osäkerheten gäl- området harstorre delen av det ler som vanligt skadeko!itnadsutveck- branschgemens.amma arbetet uppbort lingen. Utgående ifrån en i förhållande - del!'> inom Marknadsföringsnämnden till1986 oförändrad skadekostnad be- och dels inom den s k Personfårsak- dömer

Jl'~

forut.Sa ttnmgarna for en nngsdelegationen. Samtidigt har ban- fortsatt resuhat f6rbau ru1g som goda kerna och vissa andra finansiella insti-

tu tioner alltmer börjat intressera sig för för!läkringsområdet. Vissa spar- banker och Götabanken säljer nu ·.:, Folksams/RKAs respektive Wasas för- sakringar till stor del i egen regi.

Etc, etc.

.... ·.·-

. ^....

^·

;""'-·· .. ·_. ':..i ,. .•• _,_::

Ny organisation .

Sammanfattningsvis kan man saga att alltfler aktörer har bårjat betrakta för- saknogar- både sak och liv - som en tillaggsservice till sin respekttve '""'2~~ .

ba~verksamhet.

För oss i Skandta, som enhgt lag endast får syssla med försak- ringsrörelse, har det därför varit :· . , nödvändigt att se över våra strategier.

Vi har under hela 1986 varit mtensivt sysselsatta med att dels utreda mark- . nadsförutsättningarna,

del~

se over vår organisation mot bakgrund av denna marknadsanalys.

Beslut om engångsskatt

När förra årets verksamhetsberattelse ..

gick i tryck hade realrånteskattekom-·

~

mitten ännu inte lagt fram sttt betån-

~

kande. Detta kom först till midsomma- ren 1986. Remisstiden blev kort men intensiv. Redan innan remisstiden gått ut hade förslaget kritiserats sönder och samman.

· Regeringens reaktion lat inte vänta på sig. Fredagen den 12 september höll finansministern presskonferens och : · . presenterade förslaget om engångs- · : ·.- skatt- tillsammans med nya pålagor i · form av höjd ranteskatt och individuell förmögenhetsskatt på kapitalförsäk- ringar. E ngångsskatten skulle beräk- nas på de tillgångar som hvbolag, ·.

understödsföreningar m fl förvaltade

den 31 december 1986. Den skulle ut-

göra 7% för pensiOnsförsäkring och

l ~'

l l _t

f

1

1

_l

l

!

!- ..

j

l r

t l f

l

l

!

' • .

t

t

•'

l

5% för kapitalförsäkring och beräkna- des uppgå till totalt 15 miljarder.

För engångsskatten fanns bara en remissinstans, lagrådet. Detta avstyrk- te skatten, eftersom den stod "i rrundre god overensståmmelse med grundla- gens anda". Regeringen faste dock inget avseende vid lagrådets invand- ningar, utan förelade riksdagen en proposition i enlighet med sitt ur- sprungliga förslag. Den 16 december föll talmannens klubba och skatten var

1

ett faktum.

Skandias agerande

Skandia reagerade kraftigt mot forsla- get. Totalt skulle Skandias kunder - drabbas med 3 miljarder! Det drabba-

... il de främst en stor grupp sparare, som

långsiktigt planerat för sin egen pen- sionering. Detta trots att representan- ter för statsmakten gång på gång under åren betonat samhallsnyttan i ett så- dant sparande. Dessutom skulle andra och kortsiktigare sparformer, som va- nt mmst lika gynnade under 80-talet, gå fria från skatt.

I såväl betänkandet som i regering- ens presentation av det nya förslaget havdades att skatten skulle träffa liv- · försäkringsbolagens förmögenheter. I intet fall gjordes något som helst for- sök att ange hur skatten skulle drabba den enskilde försäkringsspararen. Att

·•

1

livbolagen är ömsesidiga och att till- __ . gångarna ägs av försäkringstagarna

kom inte heller fram. Det blev livbola- gens skyldighet att informera fårsäk- ringstagarna om den tribut som skulle komma att tas ut av dem.

1

Redan i augusti hade vi gJort ett ut- sktck till våra samtliga livförsäkringsta- gare om realränteskattens mnebord och tankbara konsekvenser. Nar så fårslaget om engångsskatt presentera- des i september, ansåg vi det vara an- geläget att ån en gång informera våra kunder.

Skandta både medverkade

¹

och drev på bramschens opinionsbildande aktiVIteter mot engångsskatten. Stor uppmärksamhet väckte t ex livbola- gens gemensamma annonskampanjer.

Den tidnmgsdebatt som följde blev en av de häftigaste vi upplevt. Tillsam- mans med v åra egna åtgärder drev den fram en stark opmion, som inte minst avspeglades i en ström av brev och te- l

lefonsamtal till Skandtas lednmg. En hel del av dessa opinionsyttringar kom t o m från personer utanförforsak- ringstagarnas krets.

Hur skulle skatten tas ut?

Redan lagrådet hade väckt frågan om hur skatten skulle tas ut av de ytterst drabbade, nämligen försäkringstagar- na. Lagrådet fann för sin del att betryg- gande garantier förelåg för att skatten

"1

slutanden drabbar de enskilda enlig t

objektiva och rättvisa grunder". Det ta synsätt delades dock ej av alla.

Sättet får skatteuttaget blev det mest kontröveThiella i den följande de- batten. Den metod som vi slutligen skulle komma att tillämpa för skattens fördelning bland försäkringstagarna stadfastes av regeringen den19mars 1987, på rekommendation av Försak- ringsinspektionen. Metoden- som for övrigt kommer att tillämpas av samtli- ga livbolag-innebår att den gottskriv- na räntan på försakringstagarnas till- godohavanden sänkr; med drygt 3%

(för kapitalförsäkring drygt 2%) för åren 1987 och 1988.

Engångsskatt "m m"

Det som i regeringens proposition ru- bricerats som ''m m" visade sig så små- ningom innehålla en ny och en utökad skatt utöver engångsskatten.

Den nya skatten omfattar en indivi- duell förmögenhetsskatt på åter- köpsvärdet i kapitalförsakring tecknad efter den 12 september 1986.

Den utökade skatten gäller avkast- ningen på sparande i kapitalförsäkring s k ranteskatt. skattesatsen höjs från 40 till 50%. Skatten betalas in av bola- get for forsakringstagarnas rakning.

Dessa nya pålagor korn

¹

skymundan av engångsskatten, men har

stor~

bety- delsefor det framtida sparaodet i kapl- talfårså.kring. En viss kompensation får dock forsäkringstagarna genom re- geringens beslut att inte förlänga för- ordningen om placenngsplikt efter den 30 november 1986.

Europa-domstolen

Såsnartvi hade alla fakta om skatteut- tag och fördelningsmetod, gjorde vi yt- terligare ett utskick med den nya infor- mationen till alla våra kunder. Vi er- b jod dessutom våra försäkrmgstagare

en individuell beräkning av hur skatte- belastningen skulle verka.

Först nu tycks det ha blivit klart för flertalet av våra försäkringstagare att skatten skulle drabba deras egna be- sparingar. Fårsäkringstagarna reage- rade nu mycket haftigt. En strid ström av svarsbrev blev följden. Vi fick dar- till flera tusen uppmaningar att övei- klaga engångsskatten till Europa-dom- stolen.

Skandia<s styrelse hade redan vid ett extra sammantrade den 9 januari 1987 uppdragit åt företagsledningen att ut- reda hela frågan om överklagande.

Den 10 apri11987 redovisades resulta- tet för styrelsen, som därefter enhälligt tog det viktiga beslutet; kampen mot engångsskatten skulle föras så långt det över huvud år möjligt, dvs till Europa-domstolen.

Kritiken kvarstår

Alla ar eniga om att sparaodet bör sti- muleras och ökas. Detta galler i hog grad hushållssparandet. Mot den bak- grunden ter det sig orimligt att vidta negativa åtgårder mot försäkringsspa- randet, som visat sådan positiv utveck- ling- och dartill under strikt reglerade former. Det borde i logikens och sam- hällsnyttans namn vara viktigare att in- får framtiden i stallet uppmuntra och stimulera till satsning på sådana for- mer.

Vår slutsats från forra året står sig och tål således att upprepas : Det måste vara samhällsekonomiskt fel att mins- ka landets budgetproblem genom att idag konsumera sparmedel som år av- 8 edda att bidra till forsorjningen av morgondagens pensionärer.

11~ · L4U<

V t Björn Wolrath

9

Oversikt över verksamheten ..

Mycket hände i branschen

1986 var ett handelseriktår för försäk- ringsbranschen. Olika vägar prövades för att komma tillrätta med de dåliga resultat som de flesta skadeförsak- ringsbolag redovisat under några år.

l

Marknadsstrukturen förändrades under året bl a genom att ett antal mindre konkurrenter fattade beslut om att fusioneras till en större kon- cern. Vidare öppnades nya försälJ- ningskanaler så att allt fler försäkring- ar säljs via bankkontor. Kollektiva sakförsäkringar med låga premier in- troducerades och möjligheterna för rnaklare att agera på den svenska för- säkringsmarknaden ökade.

l Utvecklingen på de olika finansiella marknaderna var under året mycket

l positiv, vilket bl a ftck till följd att re- l

sultatet för Skandias finansrörelse för- bättrades kraftigt.

l

Under året höjde Skandia vissa pre- mier relativt mycket. För hem- och vil- . laförsåkring kan t ex premien ha for-

dubblats för en del av våra forsäkrings- tagare.

Den allmänna utvecklingen från ti- digare år att skadekostnaderna ökat mycket kraftigt bröts. För att sänka dem ytterligare höjde vi självriskerna.

Härigenom minskade antalet anmälda skador och skadeersättningarna för varJe enskild skada reducerades. Ge- nom nedgången i antalet skador kunde också uppgången av driftskostnaderna dämpas.

Skandias verksamhet ·"

l Skandias försäkringsverksamhet täc-

l ker de flesta skyddsbehov som kan uppkomma for privatpersoner, stora och små företag samt orgamsattoner.

Exempel på sakförsäkringar för privatpersoner ar hem-, villa-, bil-, rese-, båt- samt mmdre specialförsak- nngar. ·

För näringslivet är företags- och fas- tighets- samt f>JÖ- och transportförsäk- ringar de viktigaste.

Dessa försäkringar tecknas huvud- sakligen i skadeförsäkringsbolaget.

En annan form av försäkringar är gruppförsäkringar som tecknas av oli- ka organisationer eller anställda i före- tag. Vissa av dessa gruppförsäkringar, t ex olycksfallsförsäkring, ingår i ska- deförsäkringsbolaget, andra i livför-

säkringsbolageL Våra individuella liv- och sjukförsäkringar hör naturligtvis också hemma i livförsäkringsbolaget.

En helt annan verksamhet är den ut- låning som finansröreh.en bedriver som en av sina placeringsaktiviteter.

Härigenom har bl a våra försäkrings- kunder möjlighet att erhålla olika slag av krediter.

Hela livforsäkringsrörelsen, f>om be- drivs i Livförsäkringsaktiebolaget Skandia (Skandia Liv), är ömsesidig.

Dess terlovisade kapital tillhör i sin helhet försäkringstagarna. Det kan följaktligen inte till någon del dispone- ras av aktieägarna i skadeförsäkrings- bolaget.

Mått i premievolym omfattar de sak- försäkringar, som huvudsakligen avser privatpersoner, 27% av den totala pre- miesumman, försäkringar för

närings~

livet och motsvarande 69% samt övri- ga försäkringar inom skadeförsäk- ringsbolaget 4%. I dessa uppgifter in- går eJ premierna för Trygghetsförsäk- ring vid arbetsskada (TFA). Denna försäkring redovisas visserligen i ska- deförsäkringsbolaget, men enligt avta- let med arbetsmarknadens parter .c;kall allt överskott återgå till försäkringsta- garna . TFA behandlas därför ej i den följande beskrivningen av verksamhe- ten på sidorna 10- 21.

Resultatet förbättrades kraftigt Den totala premieinkomsten ökade från 3. 600 Mkr till 4.146 Mkr.

Resultatet före extraordinära poster förbättrades avsevärt från ett under- skott 1985 på 208 Mkr till ett överskott på 871 Mkr. Försäkringsrörelsen bi- drog med 393 Mkr och finansrörelsen med 686 Mkr till re!>ultatförbättringen.

För8äkringsrörelsens resultat- efter · det att den tillförts sin andel av kapital- avkastningen- uppgick till39 Mkr. Fi- nansrörelsen lämnade ett överskott på 832Mkr.

Den positiva utvecklingen för för- säkringsrörelsen berodde på premie- höjningar och på att de senaste årens alltmer accelererande skadekostnads- utveckling inte bara brutits utan till och med vänt något nedåt.

Under 1986 täckte därför prerotein- täkterna även en del av driftskostna- derna och inte enbart skadekostnader- na, som var fallet under 1984 och 1985.

Premierna täcker dock ännu inte för- säkringsrörelsens samtliga kostnader.

Resuttatsammandrag, Mkr

¹)

Försäkn ngsrörelsen Premieintäkter Försäkrlngsersättmngar Driftskostnader Forsaknngsteknlskt

resultat fore avgiVen återförsakring Resultat avg1ven återförsakring Försakri ngstekmskt

resultat efter avg1ven återförsäkn ng Kapitalavkastning tillförd

försäkringsrörelsen Resultat försäk-

nngsrorelsen Fmansrörelsen

Rantor, utdelnmg

m

m Resultat VId försaljnmg

av placenngst1llgångar m m Total kapltalavkastmng Avgår kapitalavkastning tlll-

fClrd torsaknngsrörelsen Aterstående kapital-

avkastning

l

Rörelseresultat före extra- . ordmara poster

l

Extraordmara poster i

Resultat

efter extra-

l

ordmara poster

l B•l•nnammandnlo, MU 1l

Tillgångar

Finansiella tillgängar · Aterforsäkrares andel l

forsaknngsteknlska skulder . Place n ngsti llgångar

Sparrkonton Anlaggnmgstlllgångar

Skulder och eget kapital Finansiella skulder

R>rsåknngstekmska skulder · Långfnst1ga skulder Obeskattade reserver Mm o ntetsmtressen

l eget kapital Eget kap1tal

1986 1985

4.066 3 166 -3.024 -3.245 -1.211 -1.066

- 1&9 -1.125

- 372 241

_ 541

₅₈₀

_ 684 ₅₃₀

r

39-354 766

646 1.412

532 r

144 676 - 580 - 530

832

146

871 -

208

- 11 84

860 - 124

198&

2.636 1.548

6.387

1.262 11.833

2.007

6.754 '' 237

' 2.284

41 510 .

. 1985

:::

^{5 486} ₈

l

1

291

10 016

. 1 113

6

493 261

1 611

41

477 11.833 .

10 016 1) Exklusive TFA och sådan Internationell affär som

tillhor Skand1a International Jämförelsetalen för 1985 har anpassats till1986 års uppstallning

Positiv resultatutveckling för hem- och villaförsäkringar

De flesta försäkringsgrenarna bidrog

till försäkringsrörelsens resultatupp-

gång. Den största relativa förbättring-

en uppvisade hem- och villaförsäkring-

ar. En av orsakerna till detta var att kraftiga premiehöjningar gjorts för dessa försäkringar.

Når vi beslöt att höja våra premier, var vi medvetna om att vi därigenom skulle tappa marknadsandelar. Min sk- ningen, som blev större än beraknat, berodde dock inte bara på premiehöj- ningarna utan också på att nya, prisbil- liga kollektiva försäkringar Janserades på marknaden.

· . Återförsäkringskostnaderna steg

1'

Återförsäkringsresultatet fårändrades från en intäkt på 241 Mkr 1985 till en kostnad på 372 Mkr 1986.

Återförsäkring fyller två syften.

- ' , Den skall dels utjamna resultatet mel- _,. - lan åren, dels skydda det från alltför

stor inverkan av katastrofskador.

Under de två föregående åren, då vår direktförsakringsrörelse uppvisade dåliga resultat, gav återförsakringen ett positivt bidrag. Under 1986 dar- emot, då vi förbattrade resultatet för vår direkta affar, fick återförsäkrarna tillbaka en del av sina tidigare kostna- der.

Kraftigt förbättrat finansresultat Finansrörelsen svarade för den absolut övervagande delen av Skandias resul- tat. Såväl direktavkastningen i form av räntor, utdelningar och överskott på

1

fastighetsrörelsen som realiserad och orealiserad värdestegring på tillgång- arna steg betydligt.

Introduktionen på börsen a\' Skan- dia International

^l

slutet av 1985 var en

1

starkt bidragande orsak till det goda fi- nansresultatet. Genom att en stor del

¹

Konsolidering

Mkr 12 000

10 000

8000

6000

4000

2 000

"'

o

_{1976 77 78 79 80 81 82 83}

av den likvid som erhölls för aktierna placerades i rantebarande tillgångar steg direkta\' kastningen. Det innehav i Skandia International, som vi behöll, har också bidragit till en stor del av den värdestegring på våra tillgångar, som ägt rum.

Reavinsterna upp med 502 Mkr Vi har under året sålt hela vår andel i SkandicHotel, vilket ga\' en betydande realisationsvinst. Aven forvarvet av Almedahl har medverkat till såväl rea- vinsterna som värdestegringen i aktie- portföljen. Inköpet av Almedahl fi- nansierades delvis genom forsalJning av andra aktier. Genom förvårvet av Almedahl med dess aktieportfölj kom vi också att passera femprocentsgrän- sen för vissa innehav, vilket medförde att vi tvingades till vissa utförsåt jning- ar. Det ar alltså delvis speciella om- standigheter, som lett till att en så stor del av våra övervarden har realiserats.

Konsolideringskapitalet fortsätter att stiga

Konsolideringskapitalet utgör grund- valen för företagets kapacitet som för- säkringsgivare. Det består av summan av eget kapital- beskattat så val som obeskattat- samt övervarden i place- ringstillgångar. Konsolideringskapita- let steg mycket kraftigt under 1986.

Det uppgick till10.331 Mkr, vilket in- nebar en uppgång med 4.608 Mkr eller 81%.

Den huvudsakliga anledningen till ökningen var de kraftigt stegrade marknadsvardena på vårt aktieinne- hav. Vardeökningen uppgick till3.738

% Mkr

450 18 000

Uvförsäkring

~- D

15 000

Mkr. Vårt innehav av aktier ( 45%) i Skand1a International stod för större delen av denna ökmng. Vardet på akti- en steg under året med 146 kronor eller 115% , vilket mne bar ett tillskott till konsolideringskapitalet med 2.110 Mkr.

Till uppgången bidrog också varde- stegringen i fastigheter med 456 Mkr och värdestegringen i övriga tillgångar med 134Mkr.

Konsolideringsgraden 402 procent·

Förhållandet mellan konsolideringska- pital och premieinkomst för egen råk- ning uttryckt i procent kallas konsoli- deringsgrad . Denna år ett internatio- nellt accepterat mått på ett försäk- ringsbolags förmåga att uppfylla sina förpliktelser . 50% konsolidenngsgrad betraktas darvid ofta som fullt accepta- belt.

Som en foljd av konsolideringskapi- talets kraftiga uppgång har även kon- solideringsgraden förbättrats avsevårt under året. Den uppgick till402% . Motsvarande värde 1985 var 227% . Denna höga konsolideringsgrad in- nebar bl a att vi under 198 7 hat beslu- tat att ho j a granserna för de risker, som vi kan behålla för eg en räkning. Häri- genom kan vi minska våra återförsåk- ringskostnader.

Fyra strategiska nyckelord

Enkelhet, valfrihet, aktsamhet och kundtrohet ar de fyra nyckelorden i Skandias nya strategi för privatmark- nadsområdet.

D en nya strategin ger våra kunde r enkelhet genom nya forkortade och

Premieinkomst

375

D l n1erna1ionell försäkring 300 12 ()()()

225 9 000

150 6000

75 3 ()()()

84 85 86

o

11

låttlästa försäkringsvillkor och större - valfnhet att komponera sitt fårsäk.- <' ringsskydd efter egna individuella be- hov.

l

Under 1986 har en ny enkel och bil- lig hemförsäkring tagits fram- Basför-

!Såkring- som ger ett fullgott skydd i

l bostaden samt ansvarsskydd och rätts- skydd. För den, som så önskar, kan den kompletteras med olika tilläggs- försäkringar. Basförsäkringen började marknadsföras 1987. · · j

Ett helt nytt bonu!!System för samtli- ga konsumentförsåkringar har introdu-

1

cerats från och med 1987. Skandia-

1

Bonus, som det nya systemet heter, ger bonus för aktsamhet och kundtrohet.

Bonusen blir !>törre ju fler skadefria år j och ju fler försäkringar kunden har.

Resultatkonto med bonus

För att motivera faretagskunder till aktsamhet och skadeförebyggande åt- gärder och för att premiera kunder med ett gynnsamt skaderesultat har Skandia infört en helt ny modell för premieberäkning för vissa av sina kun- der. Småföretagare, fastighetsägare och lantbrukare får automatiskt ett re-

suttatkonto med bonus kopplat till sina försäkringar Detta konto speglar varje försäkringstagares skaderesultat och · en kund, som sällan eller aldrig drab- bas av skador, får en vasentlig sänk- ning av premien. ·

... i ·. ::.~ ' .. ·

Ny organisation , ·

Som tidigare nämnts befinner sig bran- schen f n i en period av stora föränd-

1

ringar med allt fler kollektiva sakför- · · säknngar, nya distributionskanaler och rnaklarnas sannohkt alltmer ökande · · betydelse.

Vi har också nämnt att Skandia tap- pat marknadsandelar inom flera privat- marknad!!Segment men också bland mindre kunder inom företagsförsåk- ring. En anledning till detta kan vara att kunderna i allt större omfattning , föredrar ett lågt pris på försäkringen framför service.

För att möta förändringarna på marknaden har vi bl a börjat ta fram billigare produkter. För att kunna . åstadkomma detta måste våra dnfts- kostnader sänkas, eftersom den hårda konkurrens som råder på marknaden, har medfört att marginalerna redan är

alltför små för att kunna minskas ytter-

hgare. .

. I början av 1987 satte därför Skandia upp som mål att sanka driftskostnader- named 200 Mkr genom att anpassa or- gamsationen efter den nya marknads- situationen.

--.·.~: ·~ .~. ~·

· Driftskostnådsmillskningen skall till största delen åstadkommas genom re- duktion av personalen med ca 450 per- soner. Denna neddragning kommer att beröra personal av i stort sett alla kate- gorier.

Efter omorganisationen kommer Skandia fortfarande att ha det mest rikstackande kontorsnåtet i branschen.

Däremot kommer, bl a som en följd av ändrade köpbeteenden, inte alla kon- tor att ha en lika omfattande beman- ning som tidigare.

När organisatiOnsanpassningen är genomförd, står Skandia väl rustat för att ta initiativet i den allt hårdare kam- pen om den svenska försäkringsmark- naden, som nu tagit sin bOqan.

Bergshamrasalen är namnet på den största samlingslokalen i SkandiaS nybyggda kontorshus. Ridån har skapats av textil- konstnännnan Anzta Graffman. Se vtdare std 22.

J

Försäkringsgrenarna och finansrörelsen

~otorfordonsförsäkrbng

Till motorfordonsförsakring hänfors delkasko- och vagnskadeförsåkring samt den obligatoriska trafikfön.äk- ringen.

Förbättrat resultat

Premieinkomsten ökade med 20% till 1.054 Mkr. Resultatet forbättrades med 123 Mkr till - 4 Mkr.

Resultatutvecklingen för motorfor-

·1

donsförsäkring har under en följd av år

· varit negativ främst på grund av stän- digt stigande skadekostnader.

. . · .. För att bryta denna utveckling höjde vi premierna för delkasko- och vagn- skadeförsäkring för personbilar i maj ,..' 1985 och januan 1986. För lastbilar

och andra yrkesfordon hojdes premi- erna såväl1 februari 1985 som i januari 1986. Dessutom genomfördes SJälV- riskhaJningar vid det senare tillfållet.

På grund av dessa åtgårder förbattra- de!S re8ultatet fördelkasko-och -vagn-

<;kadeförsaknng med 103 Mkr till- 83 Mkr.

Inom trafikförsäkring har av kon- kurrensskal premierna for personbllar inte kunnat höjas sedan 1 januari 1983.

Premienivån ar därför aven for denna försäkringsgren alltför låg.

Marknadsandelen ökade

1

Det är mycket glad j ande, att vi under · 1986lyckades öka vår marknadsandel inom trafikförsaknng för personbilar med 0,4 procentenheter til119,5%. Så mycket mera som vi tidigare under en ·

· följd av år tappat marknadsandelar ' mått i antal försakringar. En starkt bi-

Motor

Mkr Premieinkomst (brullo) 1200

1 000

800

600

400

L~

^{1982 1983}

dragande orsak till denna ökning var vårt framgångsrika samarbete med Volvia och Saab-Ana. Hängenom till- furdes Skandia under 1986 ca 65.000 trafikförsäkringar.

Genom förvärvet av Internationell Assurans AB, ett företag som speciali- serat sig på admmistration av vagnska- degarantier. fick Skandia dessutom yt- terligare 11.000 trafikförsäkringar.

Den stigande marknadsandelen har inte gett mot!Narande positiva effekt på resultatet. Detta beror på att vi ännu inte kunnat anpassa kostnaderna till de lägre premierna på den typ av . försäkringar som här har nämnts. Ge- nom de åtgärder som nu sätts in för att sänka driftskostnaderna kommer lön- samheten att förbättras.

Dyster skadeutveckling

1986 inträffade 431.000 trafihkador

1

Sverige- en ökning med ca 8.000. Det är det högsta antal skador som någon- sin forekommit. Kostnaderna för Skandias andel av des8a trafikförsäk- ringsskador uppgick till504 Mkr.

Det totala antalet stölder av och ur motorfordon- som blivit ett alltstorre problem- ökade under 1986 med 28%. Dessa stölder kostade Skandia ca 140 Mkr. Under 1986 har Skandia vidtagit kraftiga åtgarder för att hejda stölderna och därmed minska skade- kostnaderna. Effektiva stoldlås, larm- anordningar och andra stoldbegrän- sande artiklar har tagits fram, allt för att göra livet svårare för biltJuvarna.

Hem- och villaförsäkring

Under denna rubrik råknar vi även in

Mkr

fntidshus-, båt- samt individuell rese- och otursförsäkring.

Bättre resultat

Premieinkomsten ökade med 24 % till 478 Mkr. Resultatet förbattrades med 190 Mkr till21 Mkr.

Resultatforbattringen var en fölJd av genomförda premie- och sjålvriskhöj- ningar och av en sjunkande skade- frekvens. For att minska skadekostna- derna har Skandia okat besiktnings- verksamheten. Besiktningar av t ex villor görs nu även i skadeförebyggan- de syfte och inte enb art vid intniffade skador. •

Marknadsandelen minskade

De premiebojningilt

~om geoamJör~

under aret hm dock in i

E:

haft r.:nbart positiva effekter, eflersam de

äVl~h

fatt till foljd att vi tappat marknadsande- lar. Antalet försakringar min8kade med ca 10% . En annan bidragande or- sak till de <;junkande marknadsande- larna var de kollektiva hemförsakring- ar som tecknats mellan Folksam och VIssa LO-förbund.

För att möta denna nya konk urrens har Skandia under 1986 aktiverat bear- betningen av marknaden för frivilliga gruppsakförsåkringar.

Företags· och fastighetsförsäkring

Foretags- och fastighetsforsakring om- fattar egendoms-, avbrotts- och an- svarsförsakring. Kunderna är företag som kan variera från enmansföretag · till stora industrikoncerner samt orga-

Mot

^Of Resul:blt

4 0 0 , - - - -- -- - - -- -- - - -- - - -

-200 '----;;;198:;;;2,----~1983;;;;;;---,"'sa""'4---:c198;;;;;:-5 ---,1"'98=e:----

13

Hem l Villa Mkr Premieinkomst (brutto) 600

500

4()0

300 200

100

o

_{1982 1983 1984}

nisationer och offentlig förvaltning.

1 Försakringarna kan skydda företagen

"'' både i Sverige och utomlands.

Förlusten minskade

Premieinkomsten ökade med 5% till 1.718 Mkr. Förlusten efter återförsäk- ring minskade något jämfört med 1985, 124 Mkr mot 143 Mkr.

Att resultatet fortfarande blev nega- tivt berodde på att återförsäkrings- kostnaden ökade kraftigt. Före åter- försäkring förbattrades istället resulta- tet med 569 Mkr till plus 232 Mkr.

Provisioner och andra försäljnings- kostnader steg avsevårt p g a den om- fattande fön.aljningen under året. Öv- riga driftskostnader har stigit relativt obetydligt. Totalt ökade driftskostna- derna med 5% til1435 Mkr.

Skandia ledande på marknaden Den totala premievolymen i landet för företags- och fastighetsförsäkringar uppgick 1986 till drygt fem miljarder

Mkr

Hem l Vmn

Rasul~t

1 0 0 , - - - -- - - - -- - - -- - - -

so r---

/ 9

or---~.~~~~

/.;

'""" j '

-50

r---= '';;o:-=- ::--- ---,;: "---

-~~.. ,; ·

-100

r---'--,':_,_ ,,,

... ,.... .!/

'">-~,

,,.

-150

r--- ·

^:;:o<;<.,: ''-'·-"----:J:'-'---

1985 1986 -roo~~19=82~----~1983~---1~9B~4----~1~9s~s----~19~a~s---

kronor. Skandia har de senaste åren ökat sin andel av marknaden från ca 32% till ca 35%.

Den höjning av premierna som in- leddes redan 1985 fortsatte v1 med un- der 1986. VI har därigenom uppnått en tillfredsstallande premienivå för de fle8ta försäkringsgrenarna förutsatt att skadeutvecklingen ej ätengen försäm- ras. Ökad försäljning och en fortsatt god konjunktur mo m narlogslivet bi- drog till den starka ökningen av pre- mievolymen.

Färre storskador gav lägre skadekostnad

Skadekostnaden SJOnk med 18% till 1.173 Mkr trot8 en viss okning av anta- let skador. Detta innebar att de senas- te årens negativa skadeutveckling bröts. Mängden storskador minskade, sarskilt under andra halvåret. Antalet mtlJonskador minskade med 18 till 141.

Ett av de mått som

använd~S

inom

branschen för att beskriva resultatut- vecklingen är skadeprocenten, d v s skadekostnaden i relation till premie- intåkten uttryckt i procent. Som en foljd av såväl SJunkande skadekostnad som höjda premieintäkter minskade skadeprocenten kraftigt och stannade vid 70% . Motsvarande tal1985 var 105% .

Skandia satsar på skadeförebyggande verksamhet

För att ytterligare förstarka Skandias kompetens inom företags- och indu- striförsakringsområdet, har under året samtliga brandingenjörer vidareutbil- dats inom områdena riskbedömmng och skadeförebyggande verksamhet.

Som ett led i Skandias satsmng att i samverkan med svensk mdustri ut- veckla det skadeförebyggande arbetet,

har under året genomforts umka full- skaleprov i brand . Proven, som ägde rum i Loddby i Östergotland, har vackt internationell uppmarksamhet. Totalt

¹

Mkr

Företags- och fastighetsförsäkring Premieinkomst (brutto)

Mkr

Föralags· och fastighetsförsäkring Resultat

2 400

2 000

1 600

-

1 200 f - - , - - - - , - - - - -

800

- ^{- r--}

^-

400

-

^{- - -}

^r--

^~

l ⁱ

^l

o

_{1982 1983 1964 1985}

r - - -

r-

f - -

'"""""

:- ....--

f - -

,...._.

' l

IIJ!l6

4 0 0 . - - - -- - - -- -- - - -- - - -- - - -- - - -

300~---

~0~---

100 r---~""o:"~-;:--<->:.":::_~--_~,~---

c;...- ~-...

·-~~,

or---~-·~~~,---­,_

..

^_

''"

-100 r---·-·::,_<··~ " c - - - - .,~.:.~.:-.:::::~·.::.-·---,

-200 '---;-;19""82~----;-;;19;:;;:83;---:1;-;;;98;;-;4---o1;:;;:98;-;:-5 ---:;c19""B""6 - - -

15

kunde 1.200 personer, de flesta repre- sentanter för våra kunder, för första gången studera en brands uppkomst och utveckling till en total övertänd-

mng. .

Erfarenheterna av dessa prov pre- · senteras för svensk industri vid en stor

¹

konferens under våren 1987, varefter våra brandingenjörer för kunskaperna vidare till Skandia8 enskilda kunder.

Nytt datasystem ger våra ku.nder bättre service

Försäkringsadministration är i hög grad beroende av effektiva datasys- . tern. Produktutveckling och nya pro- duktid6er går hand i hand med system-

utvecklingen. ·

Under hösten har Skandia installe- rat den första etappen av ett nytt data- system, FAS, för behandling av för- sakringar för företagskunder. Syste- met hanterar vid starten ca 25% av an- talet försäkringar men kommer fullt utbyggt att omfatta större delen av produktsortimentet. Med FAS kan vi ge våra försäkringstagare battre ser- vice och samtidigt rationalisera vår egen försäkringshantering, vilket kom- m er att möjliggöra framtida kostnads- besparingar.

Sj ö- och transportförsäkring

SJO- och transportförsäkring omfattar försäkring av transporter och fartyg.

E n stor del av transportatfaren avser export och import och kunderna åter- finns inom alla branscher

1

närings- livet.

.: Den svenska marknaden uppgår mätt

1

premievolym till drygt en mll- jard kronor. Skandias marknadsandel ligger på ca 30%. Inom transportseg- mentet är vi marknadsledare med ca 40% andel.

Resultatet fortfarande positivt Resultatet blev positivt och gav ett overskott på 12 Mkr. Detta betydde en nedgång med 15 Mkr Jämfört med föregående år. Premieinkomsten · minskade med 6% till 325 Mkr.

Orsaken till tillbakagången av pre- mieinkomsten var bl a att okad kon- kurren'> i föremng med ett gynnsamt skadeutfall pressat premienivåerna. Vi har också sanerat vår affär genom att medvetet avstå från att försäkra vissa fartyg. Aven den fortsatta decimering- en av den svenska handelsflottan har medverkat till den reducerade premie- volymen.

Skadekos.tnaden sjönk med 14% till 185 Mkr. Avenstorskadeutvecklingen var gynnsam.

Produktutveckling

Produktutvecklingsarbetet har fortsatt med flera nya försakringslösmngar som anpassats till de behov, som finns.

hos redener och andra transportföre- tag.

Såval transportörer som speditörer har utvecklat nya tjanster, som skall mnehålla det mesta, som har med transportkedjan att gora, således även erforderliga fön;aknngar. Med vår sto- ra marknads.andel är det viktigt, att vi kan finna fönsäknngslösmngar, som är anpassade till dessa nya tjänster.

Den skadeförebyggande tekniken har utvecklats ytterligare. Under 1987 raknar vi med att presentera ett skade- förebyggande program, som nktar sig till bl a mindre och medelstora före- tag. I programmet pekar vi bl a på de risker som finns för skador av olika

1

slag i det led av transportkedjan, som omfattar hamnar och terminaler. Vi ger även råd om hur kunderna skall kunna skydda sig mot dessa risker.

Återförsäkring

1

Geno m återförsäkring köper sig ett ·

l försakrmgsbolag skydd hos andra för- såkrings.bolag. Man kan återförsäkra

l

enskilda försäkringar eller hela grup- per av försäknngar, exempelvis samtli- ga trafikförsakringsplikhga fordon.

Återförsäkringsmetodiken kan vara antmgen proportionell, d v s tacka en viss andel av försäkringsrisken , eller icke proportionell, t ex avse alla ska- dor, som överstiger en viss skadekost- nad.

Resultat

Skandia betalade 1.578 Mkr för sitt återförsäkringsskydd. Vi fick tillbaka 1 1.206 Mkr genom återförsäkraroas bi-

drag till Skandias försäkringsersatt- ningar och drift skostnader. Skandtas kostnad for återförsäkringen blev 372 Mkr.

Hårdare återförsäkringsmarknad Återforsäkringsmarknaden, som un- der flera år g] ort stora förluster, var fortsatt s.tram med 8tigande priser som

Mkr

Sjö- och transportförsäkring

Premieinkomst (brutto)

,.,.

Sjö· och transportförsäkring

Resultat

~0,--- 100

75

50

25

o

-25

-50 1982 1983 1984 1985 1986