Genom köpet av Billerud ökar förädlingsgraden.

BOLAGSSTÄMMA

Innehåll:

Året i eartunandrag . . . ~ . . • . • • . . l Detta är STORA . . . • 2

VD:s kornmentar . . 4

Koncernekonomi . . . . 7 Kraft, skog och industri - ett

värderingsproblem . . . . . . . • . . 12 Stora Kraft .. . ___ . _ . _ ... _ . . . • .14 StÖra Skog . . . . . . • . . • . • . 15 Stora Tirnber . • • . • . • . • . . 16

Stora Cell . . . . 17

Kvarnsveden • • • . . . • . . 19

Grycksbo . . . . 20

Nordarnerika .. , . . • • • • . . 21 Stora Kopparberget .... __ . . . . . _ . 22 Stora Teknik . . . . . . . _ . . . • . . 23 Billerud . . . . . . . . . . . •.• , . • • . . . 24 ÖVrig verksamhet . . 27 Förvaltningsberättelse . . . • . . 32 Gruppens

Resultaträkning . . . • , . 33 Balansräkning ... __ . _ . . . 34 Förädlingsvärde _ . . . . . . 36 Moderbolagets

Resultaträkning . 37

Balansräkning . . . • . . • . 38 Finansieringsanalys . . 40 Kommentarer till bokslutet . . . . . . 41 Förslag till vinstdisposition ...•... 49 Revisionsberättelse . . . . ... _____ . 49 Sammandrag S år . . . . SO Aktiesparlond, Allemansfond. . . . .. 51 Marcus Wallenberg-priset. . . 52

FÖRSLAG TILL VINSTUTDELNING Ordinarie bolagsstämrna hålls i Falun på bolagets huvudkontor,

Åsgatan 22, torsdagen den 9 maj 1985 kl16.00.

Enligt lagen om tillfälligt förbud mot höjning av vinstutdelning får bolaget inte lämna utdelning för verksamhetsåret 1~84 medL- högre belopp än som lämnades för verksamhetsåret 1983. l . För att få rätt att deltaga i bolags~tämman måste aktieägare

- dels varia registrerade i bolagets aktiebok senast måndagen den 29. '1Pril1985, :

- dels ha aqmält sin avsikt att deltaga i bolagsstämman senast måndagen den 6 maj 198S kl16.30.

Anmälan om deltagande i bolagsstämman kan göras per tel 023/800 00 eller per post till STORA, 79180 Falun.

Anmälan kan också göras på bifogalie svarskort.

STORA:s aktiebok förs av Värdepapperscentralen VPC AB.

Aktierna i STORA är antingen ägarregistrerade eller förvaltar- registrerade. Endast aktieägare med ägarregistrerade aktier har rätt att deltaga i bolagsstämman.

Aktieägare som har aktier i förv~r hos banks notariatavdel- ning eller hos enskild fondhandlare kan ha valt att låta förvaltar- registrera sin11 aktier. För att aktieägare med förvaltarregistrerade aktier skall ha rätt att deltaga i bolagsstämman fordras att aktierna ägap-egistreras. För att aktierna skall kunna ägarregi- streras i tid, bör aktieägare som har fQrvaltarregistrerade aktier i god tid före den 29 april1985 hos den bank eller fondhandlare som förvaltar aktierna begära (tillfällig) ägarregistrering.

För verksamhetsåret 1983 utdeladesl6:SO kronor per aktie.

Därefter har sk split genomförts, varvid det nominella värdet på bolagets aktier sänkts från 100 kronor till25 kronor per aktie.

Utdelningen om 16:50 kronor motsvarar härefter, eftet avrund- ning, 4:20 kronor per aktie.

Styrelsen och verkställande direktören föreslår bolagsstäm- man att utdelning för 1984lärnnasmed 4:20 kronor per aktie samt att avstämningsdag skall vara den 14 maj 1985.

Beslutar bolagsstämman i enlighet med förslaget, beräknas utdelningen komma att utsändas av Värdepapperscentralen VPC AB den 22 maj 1985.

STORA ^1984:

Gott resultat, men toppår i konjunkturen.

Under 1984 har STORA växt kraftigt främst genom Billerudförvärvet

På sidorna 2-3 presenteras den nya kon- cernen som har ett av branschens bredaste produktprogram.

Bo Berggren, koncernchef och VD,

^sid4.

Målet är att de närmaste åren höja lön- samheten i den industriella verksamheten och samtidigt dämpa de konjunktur- mässiga svängningarna.

Genom köpet av Billerud ökar förädlingsgraden.

Billeruds strategi att koncentrera resurser där möjligheter finns att genom produk- tionskunnande och konkurrenskraft nå en marknadsledande ställning har med-

Med köpet av Newton Falls ökar integra- tionsgraden för STORA i Nordamerika.

Genom investeringar på sammanlagt cirka 40 mkr kommer produktionen successivt

Omsättningen ökade med 2.374 Mkr eller ca 40 procent. I 1984 års omsättning ingår

VB av Billerudsomsättning (642 Mkr) samt det under året förvärvade bolaget Newton Falls Paper Mill Inc i USA (694 Mkr).

Exklusive förvärven ökade omsätt- ningen med 1.038 Mkr eller ca 18 procent.

fört att Billerud idag har en stark ställning på wellråvaror, vätskekartong, White Top liner och säckpapper. Se sid 24 och VD-kommentaren på sidan 4.

Företagsköp i USA.

att läggas om till bestruket finpapper;

en kvalitet med goda marknadsutsikter.

Sid21.

o

Aret i sammandrag.

Resultatet efter finansiella poster för- bättrades med 7 50 Mkr eller ca 145 procent i vilket ingår 1/8 av Billeruds årsresultat, vilket, netto, efter korrigering för kost- nader för finansiering, bidragit med ca 40Mkr.

Räntabiliteten på arbetande kapital är beräknat exklusiye påverkan av Billerud.

19M 1983 Fakturerad försäljning. Mkr 8.084 5.710

R~ultat efter finansiella

intäkter och kostnader. Mkr 1.266 516 Räntabilitet

Arbetande kapital % 19,2 12,0 Eget lr.apiral% 17,2 7,7 Result.tt per aktie kr 19:00 6:25 Föreslagen utdelning kr 4:20 4:12

Investeringar Mkr 468 371

{Exkl företagsförvärv) Definitioner; se s1d. 41.

Räntabiliteten på eget kapital baseras på årsredovisningens uppgifter, d v s in- klusive Billerud under perioden 13/11- 31/12.

Resultatet per aktie är beräknat på samma sätt som räntabilitet på eget kapi- tal och på nuvarande antal aktier.

l

Detta är STORA.

STORA är idag i huvudsak inriktad på två verksamhetsgrenar:

- Förvaltning av skogs- och krafttillgångar.

- Skogsindustriverksamhet.

Stor reserv i skog och krafttillgångar.

Ett skogsinnehav om totalt ca 1,4 miljoner ha produktiv skogsmark samt produktions- kapaotet i egna vattenkraftverk om totalt ca 3.QOO GWh utgör STORA:s råvarubas och samtidigt en stor kapitalreserv.

Endast en mindre del av resultatet från dessa tillgångar år synhgt i resultaträkningen.

En betydande del av avkastningen på de~ tillgångar utgörs av en dold (ej redov1sad) värdetillvåxt, som historiskt ungclär motsvarat inflationen.

skogsindustrin svarar för ca 90 °k av omsättningen.

1STORA är en av Europas största skogs- industrier. Dessutom har STORA bety- dande anläggningar i Nordamenka.

Skogr.industrin svarar för ca 90% av omf>åttrungen och normalt för den största delenavdetsynliga(redovisade)resultatet.

Koncernens huvudsakliga verksamhets- områden är följande:

Trävaror: I sju egna sågverk finns kapa- citet fur 947.000 m³ sågade trävaror.

Vidareförädling och forsälJning sker genom en rad dotterbolag.

Massa: STORA säljer efter förvärvet av Billerud massa från samtliga betydelse- fulla producentregioner. Total kapacitet 1.125.000 ton.

Förpackningar: I hel- eller delägda bolag produceras säckar och wellkartonger.

Totala omsättningen i bolagen uppgår till ca 3,5 miljarder kr.

Kartong: l koncernen tillverkas vätske- kartong och falskartong. Kapaciteten är 240.000 ton och marknadstillväxten mycket positiv.

Förpackningspapper: I produktionsom- rådet ingår wellråvaror, såckpapper och MG kraftpapper. Produktema säljl> vidare till förpackningsindustrin. Total kapacitet 550.000 ton.

Tryckpapper: Tidnings- och journal- papper tillverkas huvudsakligen för den västeuropeiska marknaden. Den totala kapaciteten är 605.000 ton.

Finpapper: Grafiskt finpapper för hög- kvalitativ tryckning tillverkas i Grycksbo och Newton Falls. Total kapacitet 210.000 ton.

Spedalpapper: Omfattar bl a fettäta papper som tillverkas vid Billeruds Bruk.

Kunderna finns t ex i livsmedelsmdustrin och kapaciteten är 31.000 ton.

Extern fakturerad försäljning 1984

^(Mkr).

(inkl Billerud helår).

Produktområde DxvJsloner och dotterbolag

Kraft Skog Trävaror Massa Förpackningar Förpacknppr Kartong Tryckpapper Finpapper

~pecialpapper Ovrigt. Summa

%av total

Stora Stora Stora Stora Kvarn- Nord-

Kraft Sko~ T1mber Cell sveden Grycksbo Billerud amenka Ovngt

757

55

1.921

1.883

1.172

757 55 1.921 1.883 1.172

6 15 15 10

656 454 1.478 875

534

240 223 534 3.926

4 31

306

478 o94

1.478

u

848 848

%av Summa total

757 6

ss

1.921 15 2.845 23

454 4

1.478

u

875 7

1.650 13

1.228 10

240 2

1.071 8

U.S74

100

VD-kommentaren: 'Vi skall höja lönsamheten:'

skogsindustriföretagen verkar inom en cykl.i.Sk bransch och STORA är inget undantag i detta avseende. De konjunk- turmässiga fluktuationerna är något vi lärt oss att leva med och något vi pla- nerar vår verksamhet efter. Vi kan också genom vårt strategiska agerande påverka graden av känslighet för konjunkturen.

Men ändå ställer denna speciella bransch- egenskap oss inför vissa problem:

För det första medför de fluktuerande resultaten höga krav på vår finansiella planering. Det är ju inte alltid som sedan lång tid planerade investeringar hamnar rätt i konjunkturkurvan. För det andra . måste vi vänja oss själva och vår omvärld vid att de riktigt goda åren i en konjunk- turcykel måste ge en mycket hög lönsam- het för att genomsnittet skall bli accep- tabelt. Ett exempel på faran härvidlag är de regelmässigt återkommande "över- vinst" -debatterna med sina konsekvenser av plötsliga politiska ingrepp. Även kapi- tal- och aktiemarknad reagerar i mitt tycke onödigt häftigt på resultatvariationer som är förutsebara. T ex borde inte skogsföre- tagens aktiekurser drabbas av så kraftiga variationer beroende på konjunkturför- loppet.

En del av orsaken till detta ligger hos oss själva - hos branschen som helhet och hos STORA. Alltför ofta har vi varit dåliga att informera om hur det verkligen ligger till. Ett första steg i rätt riktning vill vi ta i och med årets verksamhetsberättelse, som försöker beskriva STORA på ett delvis nytt sätt. Vi har försökt att dela in koncernen i två helt väsensskilda kompo- nenter; förvaltning och drift av realtill- gångar som skog och kraft å ena sidan och olika industriella verksamheter å den andra Vi vill också på ett tydligt sätt be- skriva konjunkturens betydelse för

Den undre kurvan åskådliggör den upp- skattade värdetillväxten per år i realtill- gångarna skog och kmft. Tillgångamas värde har ökat ungefär i takt med infla- tionen, vilket har gjort dem värdeskyd- dade på lång sikt.

Den vita kurvan visar den synliga av-

kastningen på rea/tillgångarna. Den visar en förhållandevis jämn utveckling över tiden, som bl a styrs av externa faktorer.

Den översta kurvan visar resultatet av den skogsindustriella verksamheten.

Som synes är fluktuationerna betydligt kraftigare än för de två andm kurvorna främst till följd av konjunkturberoendet.

Samtliga värden är beräknade e:rkl. Billerud.

4

STORA:s konjunktur.

)

Totalt justerat rörelseresultat (1984: 2.036 mkr)

Synligt resultat (efter avskrivningar) av den industriella verksamheten (1984: 903 mkr).

1.000 Synligt resultat (efter avskrivningar) på kraft och skog (1984: 433 mkr).

Dold värdetillväxt på kraft och skog {1984: ca 700 mkr).

5

; '

STORA med den mix av verksamheter vi nu har och på vilket sätt vi vill förändra företaget inför framtiden.

Låt mig först kort kommentera den bild av "gamla" STORA:s konjunkturbero- ende, som visas på föregående uppslag.

Med reservation för att beräkningar av denna typ alltid blir grova uppskattningar, framgår där att bolagets förmögenhet för- räntas på tre olika sätt:

- genom en dold värdetillväxt på våra realtillgångar som är kopplad till infla- tionen

- genom synlig avkastning på dessa till- gångar

- genom synliga resu1tat av den industri- ella verksamheten.

Först som sist vill jag betona att man inte helt kan separera utfallet av dessa två huvudgrenar. Realtillgångarnas värdetill- växt och synliga avkastning kommer all- tid på lång sikt att konstitueras av utveck- lingen inom den industriella verksam- heten. Med andra ord: funnes ingen kraft- och virkeskonsumerande industri skulle realtillgångarna vara värdelösa.

Bilden ger oss något att fundera över.

Hittills har det varit så att det industriella resultatet varit lågt och kraftigt fluktue- rande järnfört med den samlade avkast- ningen från realtillgångarna. Ett konjunk- turmässigt toppär som 1984 avkastade t ex det egna kapitalet i industridelen (exkl Billerud) cirka 20% efter schablonskatt Den genomsnittliga avkastningen är dock, trots enstaka toppår, lägre än de 13-15%

som aktiemarknaden med nuvarande in- flationstakt kräver för att värdera indu- strisubstansen fu1lt ut.

Samtidigt är mixen för STORA sådan att den osynliga delen av resu1tatet - värdestegringen - utgör en ovanligt hög andel av totalresultatet jämfört med branschen som helhet. Av det totala egna kapitalet ("substansen''), som vi grovt beräknat till13,6 miljarder kronor (inkl Billerud), ligger mer än 90 % bundet i real- tillgångar som kraft-och skogsfastigheter.

Av detta har vi dragit följande strate- giska slutsats; för de närmaste åren är målet för STORA att höja lönsamheten i den industriella verksamheten och samtidigt dämpa de konjunkturmässiga svängningarna. Vi avser också att i viss utsträckning förskjuta balansen från real- tillgångar till industri för att minska den totala kapitalbindningen och höja den synliga vinsten.

Mer konkret har vi satt upp följande mål:

- Lönsamheten på arbetande kapital skall mätt över en konjunkturcykel uppgåtillminst15% (vid8% inflation).

För 1985 skulle detta mål betyda en synlig resu1tatnivå på minst 1,5 miljar- der kronor efter avskrivningru: och finansnetto (23 kr per aktie efter schah- 6

lonskatt) i den nya koncernen. Härtill kommer värdestegring på realtill- gångar i storleksordningen 0,9 miljar- der kronor.

- Effekten av konjunkturvariationerna skall på sikt dämpas så att en konjunk- tursvacka resultatmässigt kan innebära att resultatet stagnerar men ej minskar.

- Kapitalhanteringen inom hela koncer- nen skall effektiviseras. Detta kommer på lång sikt att ge betydande positiva resu1tateffekter. För den närmaste 10-årsperioden skall kapitalets omsätt- ningshastighet fördubblas. Den årliga resultateffekten härav beräknas, ge- nomsnittligt, uppgå til1100- 200 Mkr.

Det kommer att dröja några år innan lönsamhetsmålet nås för koncernen som helhet, men arbetet har inletts. Förvärvet av Billerud skall ses som en viktig åtgärd i detta sammanhang. Den nya organisa- tionen, som innebär en äkta decentrali- sering av ansvaret för resultat och kapi- talhantering, är en annan, som förhopp- ningsvis också leder till att divisionerna och dotterbolagen lättare kan arbeta med den egna kapitalstrukturen. Ett tredje steg är vår tidigare aviserade önskan att av- yttra Billeruds kraftengagemang och minska våra intressen i kärnkraften. Dessa avyttringar kommer att få en omedelbar positiv effekt på det synliga resu1tatet med 100-150 Mkr på årsbas.

Förvärvet av Billerud är ju den mest dramatiska åtgärden och kräver därför några särskilda kommentarer.

'Med Billerud

ökar

förädlingsgraden:'

Som helhet betyder Billerudsfärvärvet att STORA förflyttat förädlingsgraden framåt. Därmed räknar vi också med att effekten av de konjunkturella sväng- ningarna i industrins resu1tat kommer att dämpas.

Visserligen innebär affären att vår ex- ponering inom det känsliga området trä- varor ökar, men detta bedömer vi kom- mer att uppvägas av dels den pågående uppbyggnaden av en stark marknadsnära försäljningsorganisation på trävaruom- rådet, dels och framför allt av den rela- tivt minskade exponeringen för de mest cykliska massakvaliteterna.

I detta senare avseende är den positiva effekten både kvalitativ och kvantitativ.

Volymmässigt fördubblas koncernens produktion av papper till drygt 1,4 mil- joner ton medan massavolymen ökar i mindre omfattning, om vi bortser från specialkvaliteter och Billeruds mervolym- stabila utländska massaproduktion (Celbi) och kommissionsförsäljning (Aracruz). Fortfarande kvarstår dock problemet med känsligheten för prisfluk- tuationer.

Den kvalitativa aspekten innebär att produktportföljen ökats med pappers- kvaliteter som har mindre fluktuationer både i pris och volym. Tyngdpunkten lig- ger härefter på områden som tidnings- och journalpapper, bestruket finpapper, vätskekartong och andra papper för för- packningar.

En annan viktig kvalitativ faktor är att den nya koncernen har en av de mest välutbyggda internationella marknads- organisationerna i branschen.

Sammanfattningsvis: STORA, och då främst den skogsindustriella delen av verksamheten, har på senare år inte lyckats prestera en fullgod avkastning på aktieägarnas kapital. De åtgärder som nu vidtas avses leda till en ökad dynamik och till en bestående högre lönsamhet inom företaget. Därmed skapas också utrymme för en långsiktigt snabbare utdelningstill- växt. Koncernens egna kapital, som vi idag (ink!. dolda reserver) beräknar till cirka 415 kr per aktie, bör därmed uppnå en högre värdering på börsen.

Prognos.

Under 1985 förutses ett sämre resu1tat totalt än för 1984 främst beroende på den försämrade marknadssituationen för av- salumassa och trävaror. För papper, kartong och kemiprodukter bedöms marknaden komma att bli tillfredsstäl- lande.

Bo Berggren VD

Förvärvet av Billerud.

sTORAförvärvade under slutet av 1984 aktiemajoriteten i Billerud AB. Organisa- tionen har härefter anpassats till gruppens nya struktur, varvid llkartade verksam- heter sammanförts i gemensamma divi~

sioner. Billeruds Kraft, Skog och Trä verksamheter ingår därför organisatoriskt från och med 1985-01-01 i Stora Kraft, Stora Skog respektive Stora Timber.

Billeruds massatillverkande dotterbolag Celbi i Portugal, bildar tillsammans med enheterna Skutskär och Sandame Stora Cell.

Återstående enheter i Billerud är således Gruvöns Bruk, Skoghall, Billeruds Bruk samt Kemi-och Förpackningsrörelserna.

I 1984 års resultaträkning ingår Billerud lunder perioden 13/11-31/12, dvs den del av året som aktieinnehavet överstigit 50 procent.

Som komplement till det redovisade resultatet visas nedan också sTORA- gruppen som om Billerud ingått som dotterbolag under hela 1984 samt "gamla"

STORA exklusive Billerud.

Koncemekonomi.

Fakturering. Resultat.

Koncernens fakturerade försäljning ökade med ca 40 procent till8.084 Mkr.

Av ökningen svarade Billerud för ca 10 procentenheter och det tidigare under året förvärvade nordamerikanska pappers- bruket Newton Falls för ca 12 procent.

Koncernens redovisade resultat efter av- skrivningar och finansiella poster ökade med 145 procent till 1.266 Mkr, vilket motsvarar 19 kr per aktie efter beräknad skatt.

Resultat Kronorper

Fakturerad Förändring efter aktie efter

försäljn Mkr procent finansiella beräknad

STORA inkl Billerud 8.084 +41,6 poster, Mkr skatt

13/11-31/12 STORA inkl Billerud 1.266 19

STORA 7.442 +30,3 13/11-31/12

Proforma STORA STORA 1.176

inkl Billerud 12.574 +23,1 Proforma STORA

inkl Billerud 1.560 (24) Av den nya koncernens totala fakturering

avser ca 7 4 procent marknader utanför Sverige. I och med förvärvet av Billerud ökar andelen utlandsförsäljning något.

De största marknaderna 1984 framgår av nedanstående tabell.

Vid proformaberäkningen av resultatet inklusive Billerud på helårsbasis har resul- tatet belastats med beräknade finansie- ringskostnader för förvärvet om 400 Mkr.

Fakturering per marknad.

Mkr STORA

Sverige ... .. 2.223

EG ... . 2.666

Övriga Europa ... 416

USA +Canada . . . . 1.482

Övriga marknader .. ... 65$

Totalt . . . 7.442

Investeringar Mkr.

'~1 n~

:n~~~~

~JL

200

~

^{STD A}

l

Billerud

985 2.895 763 82 407 5.132

n

~l l

80 81 82 83

l

84 (Fxkl fm--e<ag~öf"'larv}

Proforrna %

STORAinkl Billerud

3.208 26

5.561 44

1.179 9

1.564 13

1.062 8

12.574 100

7

\ i Ii

_!'

l

Proforma STORA-gruppen inkl Billerud.

(Mkr} Extern Rörelseresultat Avkastning på

fakturering efter avskrivningar arbetande kapital, %

1984 1983 1984 1983 1984 1983

Stora Kraft . . . ....•. 757 681 287 211 20,8 17A Faktureringsökningen har procentuellt StoraSkog ...••• , 55 38 249 196 varit störst inom divisionerna cellulosa, Stora Timber ...•..• 1.921 1.829 118 114 12,6 13,2 Kvarnsveden och Grycksbo, medan trä Stora Cell . . . , • , ••• 1.883 1.496 756 419 41,8 24,5 endast nått en måttlig faktureringsökning.

Kvarnsveden .•...••.• 1.172 861 169 60 15,6 6,3 Samtliga divisioner förbättrade sifla

Gryeks bo . . .

.

. . ^{~ ~}

...

^{534 435 63 57 39,5 39,4} rörelseresultat efter avskrivningar. Cellu-

O

Billerud ... ^{o . . .} . . . 3.926 3.452 531 485 18,7 19,3 losa och tryckpapper svarade dock för de ' ···• Nordamerika* ...• 1.478 673 82 4 8,2 0,7 kraftigaste re5ultatökningarna.

ÖVrigt ....•. 848 747 59 56

Totalt· ... 12.574 10.212 2.314 1.602 18,0 Beräknade värden som om gruppen i dess nya struktur varit verksam hela året.

*1983 exklusive Newton Falls.

STORA-gruppen

exkl

Billerud.

(Mkr) Extern Rörelseresultat Avkastning på

fakturering efter avskrivningar arbetande kapital, %

1984 1983 1984 1983 1984 1983 Stora Kraft . ^{• l . . . . ...} 672 600 285 204 22,8 19,2

Stora Skog .. . 32 21 148 133

Stora Timber _-.. --

. -

^{1.449 1.379 62 57 8,8 9,1}

Stora Cell .. ,

.... .. .... ...

1.305 1.039 460 204 46,7 20,2 Kvarnsveden

.

^{...... 1.172 861 169 60 15,6 6,3}

Gryeks bo .... 534 435 63 57 39,5 39,4

Nordamerika* . . . 1.478 673 82 4 8,2 0,7 ÖVrigt ... 800 702 67 8

Summa ... 7.442 5.710 1.336 727 19,2 12,0

Billerud (13/11-31/12) ... 642 120

Totalt • • • • • • • • • • • • • . • • o 8.084 1.456

Per division redovisade värden är opåverkade av förvärvet av Billerud.

*1983exklusive Newton Falls.

Eget kapital.

Koncernens synliga egna kapital - dvs eget kapital inklusive obeskattade reserver minus latent skatteskuld häri - uppgick per den 31 december 1984 till3.928 Mkr eller ca 120 kr per aktie. Som framgår av bl a artikeln på sid 12 finns härutöver betydande dolda reserver främst i skogs- och vattenkrafttillgångar.

Genom förvärvet av Billerud tillfördes koncernen sammanlagt 590.000 ha pro- duktiv skogsmark och en kraftrörelse med en normalårsproduktion ·av egen vatten- kraft om ca 240 Gwh.

8

Justerat eget kapital.

Synligt eget kapital . . . Beräknad dold reserv i skog och vattenkrafttillgångar . . . Beräknat eget kapital inkl dold reserv i skog

och vattenkrafttillgångar . . .

Mkr Kr/aktie

3.928 120

9.650 295

13.578 415

I den beräknade dolda reserven ingår 100 procent av Billeruds skog och krafttillgångar.

Den beräknade dolda reserven i skog och vattenkrafttillgångar utgörs av skillnaden mellan beräknat marknadsvärde och bokförda värden. Vid beräkning av marknads- värde för skog har antagits ett värde av ca 5.000 kr per ha och för vattenkrafttillgångar

1.5~ kr per årskilowattimme.

:l l

Lönsamhet.

Med hänsyn till mixen av det synliga rörel- seresultatet och osynliga värdestegrings- vinster samt betydande dolda reserver utöver det synliga egna kapitalet, är det svårt att för STORA - liksom för andra bolag i branschen - räkna fram menings- fulla och helt järnförbara lönsamhets- siffror.

Härtill kommer att förvärvet av Billerud gör 1984 års lönsamhet extra svårtolkad.

Sammanställningen visar dock för

"gamla" STORA respektive för Billerud två traditionella lönsamhetsmått, dels av- kastning på synligt eget kapital, definierat som synligt resultat efter beräknad skatt i förhållande till genomsnittligt synligt eget kapital, dels avkastning på arbetande kapital (dvs resultat efter avskrivningar plus ränte- och utdelningsintäkter i för- hållande till genomsnittligt arbetande kapital). Detta är också det lönsamhets- mått som används på divisionsnivå och för den interna styrningen främst beroende på att finansieringen sköts centralt och att finanskostnaderna inte fördelats på divi-

sionerna.

I aktieavsnittet på sid 11 finns också en uppskattning av justerad avkastning på eget kapital, dvs inkl effekter av värde- stegring och dolda reserver.

Som framgår av sammanställningarna är bilden olika för STORA och Billerud.

Under de två första åren på 1980-talet nådde STORA en högre lönsamhet än Billerud medan motsatsen gällde 1982- 83. Under 1984låg lönsamheten på unge- fär samma nivå.

Också mellan de olika divisionerna är variationen stor. Kravet på divisionerna vad avser lönsamhet måste också vara olika bl a beroende på varierande grad av affärsrisk För koncernen som helhet är avkastningskravet på arbetande kapital minst 15 procent som ett genomsnitt över en konjunkturcykel. Detta uppnåddes under 1984, vilket dock inte var tillräckligt för att nå målet räknat över den senaste femårsperioden.

Avkastning på synligt eget kapital, procent.

1980 1981 1982 1983 1984 STORA-gruppen ... . 15,6 9,8 6,3 7,7 17,2*

Billerud ... . 6,2 0,8 11,3 17,4 17,3

*Baserat på redovisat resultat, dvs inklusive Billerud 13/11-31/12.

Avkastning på arbetande kapital, procent.

1980 1981 198i 1983 1984 STORA-gruppen

Billerud ... . 14,7 10,3

Finansiell ställning.

11,6 8,0

8,8 13,0

12,0 18,6

Balanssammandrag (Mkr) Värden per 31/12 resp år

1984 1983

Likvida medel inkl kortfristiga placeringar . . . . Övriga omsättningstillgångar . . . . . . . . . . . Spärrkonton för investeringsfonder . . . . . . . . . . . Anläggningstillgångar . . . . . . . . . . . . . . . . . . Summa tillgångar ... .

Kortfristiga skulder . . Långfristiga skulder . . Minoritetsintressen ..

Obeskattade reserver ..

Eget kapital . . . . . . . . .

Summa skulder och eget kapital ... . I 1984 års balansräkning har Billerud konsoliderats.

835 5.371 126 10.461 16.793 4.672 6.064 504 3.125 2.428 16.793

1.016 2.719 7 4.707 8.449 1.547 2.865 14 2.355 1.668 8.449

Av det egna kapitalets förändring - 760 Mkr - förklaras 495 Mkr av konvertering av ett till AB Volvo emitterat lån.

Den synliga soliditeten - eget kapital, inkl obeskattade reserver minus latent skatte- skuld häri i förhållande till Balansomslutningen-uppgår 1984 till ca 23 procent.

Om samtliga i balansräkningen skuldförda konvertibler - 1.258 Mkr - konverterats till eget kapital hade soliditeten varit ca 31 procent.

Som framgår av aktiefakta på sid 11 har den justerade soliditeten beräknats till ca 51 procent.

9

•

Aktiekapital.

STORA:s aktiekapital uppgår till820,3 Mkr fördelat på 32.811.000 aktier var och en på nominellt 25 kr. Aktierna är förde- lade på 28.086.444 bundna och 4.724.556 fria. Varje aktie representerar en röst.

Börsposten uppgår tilllOO aktier. Under senare år har aktiekapitalet utvecklats enligt tabell här intill.

Optioner.

Det finns även möjlighet att investera i STORA genom förvärv av sk köpoptio- ner (c all options). Optionema i Stora bör noga skiljas från de i Sverige mer vanligt förekommande optionsrättema ( warrants, d v s rätter att teckna i en framtida nyemission).

Optionema är utställda av tredje man och avser rätt att från ett utomstående bolag senast 1994 förvärva en aktie i Stora för 250 kr. Detta betyder att förekornsten av optioner och deras eventuella utövande inte påverkar antalet aktier och därmed inte heller några nyckeltal. Däremot inne- bär förekomsten av dessa köpoptioner ett kapitalsnålt alternativ till en direktplace- ring i STORA-aktier. Optionemas kurs- värde noteras dagligen på de större tid- ningarnas handelssidor.

Största ägare.

Antalet aktieägare uppgår till cirka 30.000.

De tio största aktieägarna var enligt VPC i december 1984:

Andel av aktiekapitalet , (procent)

l. AB Patricia 25,9

2. AB Investor 11,6

3. Förvaltnings AB Providentia 11,2

4. skandiakoncernen 2,9

5. Svenska Personal-Pensions-

kassan SPP 2,3

6. Stiftelsen E

J

Ljungbergs

Utbildningsfond 2,3

7. Skandinaviska Enskilda Bankens

Pensionsstiftelse l, 9

8. Trygg Hansa-koncernen 1,8 9. Falu Kopparverk Understödskassa 0,8 10. Knut o Alice Wallenbergs Stiftelse 0,7

lO

Aktiefakta .

Resultat kr/aktie.

Förändring av aktiekapital.

1983 ... .

Ökning av aktiekapital (Mkr)

Totalt aktie- kapital (Mkr)

1984 Konvertering av förlagslån. . . . . 90

730,3 820,3 820,3 1984 Split 4:1 ... .

Konverteringslån.

STORA har vid två tillfällen emitterat s.k. konvertibla förlagslån.

1983 Riktad emission till AB Volvo ..

1984/85 Apportemission vid förvärv av Billerud . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Nominellt Konverterings-

belopp (Mkr) kurs

495 137,50

1.290 250,0

Antal aktier

7.302.750 8.202,750 32.811,000

Motsvarande antal aktier /!"t,

efter split ,~, 3.600.000 5.160.660 Det första konverteringslånet har i sin helhet konverterats till aktier enligt ovan.

Full konvertering av utelöpande konverteringslån ökar antalet aktier med 5.160.660

motsvarande ca 16 procent. ~ ~~

n.

1979 1980 1981 1982 1983 1984

t

'

300 250

200

150

100

~ --4

^{' 50 80 70 60}

~

^{40 35 30}

1985

NyckeltaL

Som framgår av artikeln på sid 12 och diagram på sid 4, har beräkningar gjorts som visar en uppskattning av de dolda reserverna och värdestegringsvinstema på STORA:s realtillgångar. De justerade siffrorna i tabellen här intill har gjorts på basis av dessa beräkningar och ges som en jämförelse till de redovisade "synliga'' nyckeltalen. Vid dessa beräkningar har ej skattebelastning av dolda reserver och värdestegringsvinster ägt rum mot bak- grund av att inga skatteutbetalningar kommer att ske inom överskådlig framtid.

Det bör betonas att de justerade siffrorna med nödvändighet är grova uppskatt- ningar.

Tillväxt.

För att ge en uppfattning om koncernens tillväxt över en femårsperiod visar tabel- len nedan den årliga genomsnittliga till- växten för några viktiga variabler.

Vårdena avseende fakturerad försäljning och resultat är beräknade för STORA exklusive Billerud. (Övriga företagsför- värv och försäljningar under perioden ingår dock).

Genomsnittlig procentuell tillväxt 1979-84 Fakturerad försäljning

Resultat efter finansiella intäkter och kostnader

,Synligt eget kapital*

Utdelning

Utdelning exklusive effekten av lag om förbud mot utdelningshöjning Börskurs

*Exklusive nyemissioner.

15

23 11 9 13 30

Synliga nyckeltaL

Efter full konvertering

1980 1982 1983 1984 1984

Resultat ..... Kr/aktie (efter beräknad skatt)

Synligt eget kapital ... Kr/aktie Utdelning . . . Kr/aktie Soliditet . . . Procent Utdelning/Resultat

per aktie . . . Procent Utdelning/synligt

10,35

78 3,13 34

30

7,15 85

3,50 34 49

4,80 86

3,50 33

73

6,25

96 4,12 33 66

19,00*

120 4,20 23

22 eget kapital . . . Procent 4,0 4,1 4,1 4,3 3,5

*Utgående från redovisade värden dvs STORA inkl Billerud 13/11-31/12.

Inklusive Billerud helår 24,50. (Efter full konvertering 21,20).

Justerade nyckeltaL

137 4,20 31

3,1

Efter full konvertering

1984 1984

Justerat resultat . . . . . . . . .. Kr/aktie 43*

Justerat eget kapital. . . . . . . . .. Kr/aktie 415** 390 Justerad soliditet . . . . . . . . .. Procent 51 56 Beräknat marknadsvärde skog

och vattenkrafttillgångar. . . . .. Kr/aktie 380 325

Härav skog . . . . . . . .. Kr/aktie 205 175 Härav vattenkraft .... .......... Kr/aktie 175 150

*Utgående från redovisade värden dvs STORA inkl Billerud 13/11-31/12.

**Inklusive 100% av Billeruds dolda reserv.

Vårdering på börsen.

Nedan redovisade nyckeltal relaterar till börskursen vid respektive års slut.

Börskurs .... . . Kr/aktie Direktavkastning* . . . . . Procent Börskurs/synligt

Eget kapital . . . Börskurs/Justerat

. Procent Eget kapital . . . . Procent P /E tal** . . . ggr

1980 1981 1982 1983

52 77 87 166

6,0 4,5 4,0 2,5

67 90 102 173

5,1 10,8 18,2 26,6

*Utdelning i procent av börskursen vid slutet av respektive år.

1984 158

2,7 132

38 8,3

**Price/Earnings. Börskursen vid slutet av respektive år i förhållande till synligt resultat per aktie.

11

Kraft, skog och industri - ett värderingsproblem.

Kraft:

STORA ar l.mdet\ remtP.

stor~a producent av elkra.ft

STORA har ett av landets storsta skogsmnehav. Slalvtor- SOT)mngsgraden ar 45%

STORA bedriver verksamhet inom två helt våsen~kilda områden. Den ena ut- g<)rs av forvaltning och drift av betydande skogsfastigheter och kraftbllgångar.

Den andra består av industriell verk- samhet 1 olika former och i ohka grad av

fbradlmg av virke, från massa och sågade trävaror till färdiga förpackningar och konsttryck papper.

Just denna blandmng ^3\i &kilda verk- samheter som år så vanlig bland skogs- bolagen gor der svårt att gora resultat- och lön&amhetsjämförelser bolagm emellan.

Detta beror på att resultatet av verksam- heten uppkommer på helt ohka sått mom industn respekbve inom forvaltnmg av realtillgångar. Därler år det svårt att gora en marknadsvardermg av foretag efter samma vårdcrmgsnormer mom skogs- induston oc:h ån svårare att jamföra med företag i andra bran.,;cher.

Realtillgångar.

Verksamheten mom STORA:s diVIsioner Skog och Kraft ar nårmast att likna VId

fa~bghetsforvaltning. Kännetecknande for denna typ av verk:>amhet år att resul- taf.et bestär av en o&ynlJg (ofta lågbe&kat- tad) värdestegrmg på tillgångarna ungefär i takt med mflationen. Eftersom bil- gångarna lång.;iktigt härigenom behåller s1tt realvårde, är krav·et på synhgt resultat lagre ån 1 verk$d1Jlheter som eJ Innehåller reala tillgångar.

Ett sätt att vardera denna typ av till- gångar ar VIa en avkastningsvärdering dar det synhga resultatet ses &Om en ''real- 12

ränta': Genom att specihcera ett realränte- krav kan man sålunda räkna fram ett marknadsvarde på tillgångarna.

Ett annat sått att värdera t ex skogsfas- tigheter år att se på prisbilden VId affarer som verkhgen genomförts. Problemet vid denna typ av värdeong år att des&a affärer ofta avser mindre enheter, t ex 10.000 ha :>kog, oe:h att pnset då knappa&t kan direkt överföras till hela bestånd som kanske ar mer ån 100 gånger så stora.

Vtd vårdering av skog komphc.eras btl- den ytterl~gare av att pnset kan variera med upp till10 gånger beroende på skogs- fastighetens belågenhet och kvalitet.

Det fmns sålunda inga entydiga meto- der att vårdera realtillgångar. Några olika relationer framgår av följande &amman- stållmng for koncernen e.xkl Billerud.

Planenhgt restvärde Enhgt verkhga affårer

5kog Kr~t

krtba kr/årskWh

99(\ 0:26

5.000-

10.000 1:5Q- 1.75

I beråkningarna ¹ det fölJande har ^VI ror skogsfastigheterna valt ett genomsnitthgt värde av t.:a 5.000 kr/ha, för krafttillgångar harv1 räknat med 1:50 kr/årskWh.

Vårdena ansluter således till de lågre som uppnåtts vid verkliga affärer.

Med dessa pri&er skulle STORA:s skogs-och krafttillgångar ha ett värde av

totalt 9,4 milJarder kronor. Med förutsätt- ningen att i 'ltort samma pnsrelattoner

gäller för Billerud, bhr värdet på den nya koncernens samlade realtillgångar 12,4 milJarder kronor.

Industritillgångar.

De skogsindustridia enheterna kan mer direkt järnforas med annan kapitaltung mdustn. Här vågar man sällan rakna med någon dold vårde<>tegnng, varför det egna kapitalet helt skall furräntas VIa det SyJ".-

}biglia dresultedatebt.~;~:t pha synligtV dr~ulnfltat ~.··

'r

arm

"'J'u.Lf.F,t cigre. i en l a- ~

honstakt på cirka 8% brukar aktiemark- naden krava en långslktigt uthållig av- kastnmg på 13-15% efter skatt (beroende på soliditet och riskmvå ¹ rorelsen) för att värdera en mdustnsubstans till100%

f} · .

Inom gamla STORA uppgår det egna kap1talet tmdustridelen till drygt två mil- jarder kronor. Eu a.vkastning på 14% efter skatt skulle ¹ så fall krava ett industriresul- tat på orka 600 t\.1kr efter avsknvningar och finansnetto. Efter forvärvet av Bille- rud fbråndras mte egt:t kapital1 industn- delen medan resultatet påverkas positivt.

Eftersom balansomslutnmgen sarntichgt ökar krafhgt, sjunker ~liditeten, vilket gör att lönsamhetskravet också md5te hoJas.

Så länge en mdustnrörelse mte uppnår en långsiktig lönsamhet enligt ovan, år det sarmolikt att marknaden kommer att var- dera denna rörelse lägre ån substans- värdet.

Sammanfattningsvts kan vi konstatera att en vårdenng av ett sk(.lg8bolag med derrna typ av verk&amhct medror många

Trävaror:

50% av produknonen forad!M eller vtdaresalJs tl..oncemen.

Bilden ^Vl5a1 schematiskt flödet från rovara till färdig produkt i STORA. Skogen och kraften ar nännast att iiicna vid ett fastig- hetsbeständ som är inflationsskyddat medan industri1·årelsen har en helt annan karaktär. Vid fbrådlmgen av rdvaroma stalls därför mycket högre krav pd synlig lönsamhet.

Förpackningspapper:

Wellrlvaror, ~ackpapper oc.h MG-kraftpapper levereras till dl!n europe1ska forpac.krungs- mdustnn.

Förpackningar:

l hel-och delagda bolag pr:-- duc.Pras fardtga forpac.kn~r

svårighl'l:er. Resultaten av dylika värde- ringar måste darfOr alltid tas med vtss forsll<tighet. Framfor allt gallt>r detta vtd Jåmförelset· mellan ohka företag. Det fram-

går JU av ovanstående att mixen av real- tillgångar/industri får en avgörande bety- delse fm vilken synlig lönsamhet man bör kräva av respektive bolag. Detta galler

Massa:

STORA har ett av mark·

nadens mest komplttta produktprogram.

"-;

Tidningspapper:

STORA ar Pn av Europas

~torsta leverantort>r och sal Je r huvudsak!tgen ttll storrt! for- lagshus ¹ Vasteuropa

Specialpapper:

;. . .. ... ^·~ _{Des~ k vahteter ~all" ttll bl a}

bvsmedel~mdustrm

\ - . - Finpapper:

Hogkvalttahva graf1ska papper for god tryckbarhet som ull stor del sal)s genom egna marknadt.!canaler.

därmed också de vinst- och lönsamhets- beroende nyckeltal som används vid akheYårdermg, t ex P/e-tall't.

13

.,

i.

'

l F

r

l'

1984 1983

Produktion och inköp,

GWh 6.823 6.310

Fakt. för5. ext., Mkr 757 681

~örelseresulitat, Mkr 287 211 Investeringar, Mkr 50 ·, 42 Av k. på arb. kapital,% 20,8 17,4 Medeltal anställda 319 317

Ovanstående uppgifte~ iir beräknade som om Bi/Ierud ingått med helårsvärden.

Divisionen producerar elkraft i vatten- kraftverk, i det. delägda kärnkraftverket Oskarshamn samt i anläggningar med bränslebaserad kondenskraft och mot- tryckskraft. STO~A är med en kapacitet på cirka 5.000 GWh landets femte största elproducent med 5% av produktionen.

Kunder är i första hand kommunala el-

MkrlOOO

Rörelseresultat 800

efter avskrivn~ar

Stora·.Kraft" j : .

Ökad produktion.

verk ochstörre industrier. Detaljdistribu- tion sker i mindre utsträckning till hushåll.

Den egenproducerade vattenkraften under 1984 var 3.744 GWh, vilket mot- svarar 61% av omsättningen. Kärnkraft svarar för 18% av omsättningen och resterande del utgörs av inköpt kraft och bränslebaserad egen kraft.

Förutom Stora Kraft ingår i STO~A­

gruppen även Billeruds kraftrörelse med en normalårsproduktion i egen vatten- kraft på cirka 240 GWh och andelar i kärnkraft, som år 1984 uppgick till443 GWh. Billerud innehar dessutom 50% av Vårinlandsenergi AB, vars kraftomsätt- ning 1984, var 4.660 GWh, baserat på bland annat egna kraftverk och arrenden av Billeruds och Uddeholms krafttill- gångar. ~esulitattillskottet från Billeruds kraftrörelse är endast marginellt.

(inkl. dold vl)rdetillväxt) ---,-

. 600 ~

--- ^-- -- ^{, /}

14

Dold värdetillvaxt,,

'·

v ---- ^{! - - -}

·-,-.,. 400

.... ^~--

Otnr'åckt mellan

,~-

kurvorna visar det redo- VIsade rörelseresultatet.

"'-... __

200

i

l

---

i

197'1 1080 1981 1982 lQSJ 1984

Vatrenkraft produktion Index 100 113 120 103 106 ¹¹⁵ Levererad fast kraft, GWh Index 100 96 98 96 105 117

Elpns Index 100 113 114 120 129 131

Vattenkraft skatt Mkr 56 63

V:vden exkl Bo!I.::YUd

l

f'

^{, o}

Marknad.

Den totala användningen av el i landet har under de senaste fem åren ökat med i genomsnitt 5 % per år. Förklaringen till detta är främst en ökad användning av el i stället för olja i både industri och hus- håll. Under 1984.ökade användningen av el med 8% främst beroende på konjunk- turuppgången. Även de närmaste åren väntas användningen av el öka.

Sedan 1960-talet har elpriset ökat något långsammare än inflationen. En liknande utveckling är att vänta de närmaste åren.

Resultat och ekonomi.

Det synliga resultatet för divisionen styrs 4 1 till stor del av yttre faktorer. Dessa är ~'

nederbörd och tillrinning, det elpris som tillämpas av Statens Vattenfallsverk och statliga pålagor t ex i form av vattenkraft- skatt. Möjligheten till investeringar i ny ·~

produktionskapacitet är begränsadgenom ~· ..

politiska beslut. -

Verksamhetens natur gör att divisionen har en jämn restlitatutveckling (se dia- gram). Under 1984 har resulitatet påver- kats positivt av riklig nederbörd, god till- gänglighet i kärnkraftverken och ökade leveranser av fast kraft med 13%. Inve- steringar har koncentrerats till

anlagg-

ningar för överföring av elkraft och detalj- distribution. ~eparationerna av Trängslets kraftverk slutfördes under året.

I diagrammet visas också schematiskt de senaste fem årens värdetillväxt på divi- sionens krafttillgångar. Tillväxten baseras på ett pris på 1:50 kr!kWh 1984 och an- tagandet att värdestegringen fram till nu följt elprisutvecklingen, vilken något understigit inflationen under perioden.

skogsvården säkrar kapitaltillväxten.

Avverkning egna skogar, milj m3fub

Ftörelseresultat, ~r

Investeringar, ~r

Medeltal anställda

1984 1983

3,1 249 83 3.668

3,1 196 58 3.767 Ovanstående uppgifter är beräknade som om Billerud ingått med hii!lårsvärden.

Innehavet av egen produktiv skogsmark i Sverige örnfattar efter förvärvet av Bille- ruds skogar 1,4 miljoner ha produktiv skogsmark. Skogen finns i främst Koppar- bergs, Gävleborgs, Jämtlands, Örebro,

Uppsala och Varmlands län. Uttaget ligger under tillväxten. Företaget genomför ett ambmost långsiktigE skogsskötselpro-

Mkr500

400 Rörelseresultat

efter avskrivningar

(inkl. dold värdetillväxt) 300

gram. Totalt beräknas den aktiva skogs- vården kosta cirka 140 Mkrper år.

Marknad.

Statliga Domänverket hör tillsammans med skogsbolagen till de stora skogs- ägarna i Sverige. Ftesterande 48% ägs av privatpersoner och institutioner. Kunder- na utgörs främst av den svenska skogs- industrin, där sågverken köper timmer och massaproducenterna massaved. Pris- förändringarna på timmer och massaved har vanligen en tendens till efterSläpning i förhållande till marknadsförändringar för slutprodukter. Såväl timmer som massaved visade en positiv prisutveckling under1984.

Idag är uttaget i Sverige 68 miljoner

/ ----

. /

. 200

--- ^{~ .} ... ,...,! -

Dold värdetillväxt ---· -- -···---· "----

-

Området mellan 100

kurvorna viSclr det redo- visade rörelseresultatet.

Försäljningspriser:

Talltimmer Index

Tallmassaved Index Uttag ur

egen

skog, mJ Index

·Andel timmer av lev. hll egna ind.%

Wrdtn exkl Btlktud.

1979

100 100 100

.23

-

^{- - -1 l} _l

i

1980 1981 1952 1963 1984

112 119 123 141 l l-l

106 127 133 140 164

100 95 102 99 100

25 23 32 31 29

m³sk och tillväxten 90 miljoner m³sk.

Därmed kan råvarutillgången för den svenska skogsindustrin anses vara tryg- gad. Dock kan förutsättningarna för ett aktivt skogsbruk försvåras genom att kommunerna får ökad beslutanderätt om den lokala skogsskötseln. Den lokala be- slutanderätten kan leda till en rad mot- sägande regler i olika kommuner samt onödiga och dyrbara restriktioner.

Ett annat hot mot skogen är effekterna av luftföroreningar. De första synliga skadorna drabbar barr och löv medan mer långsiktiga skador kan uppkomma genom att marken gradvis försuras.

Läget i Centraleuropa är nu allvarligt.

I Västtyskland är enligt tillförlitliga under- sökningar 50% av skogen skadad och 20% döende. I Tjeckoslovakien och DOFt är situationen lokalt ännu värre. I Syd- sverige har också rapporterats skador av svavelnedsläpp. Någon överhängande fara för STOM:s skogsbestånd föreligger ej, vilket bl a kan illustreras av följande siffror. I de värst drabbade delarna av Europa är nedfallet per ha och

fu"

100- 150 kg svaveL i Centraleuropa i snitt ligger siffran på 40-60 kg, i Sydsverige å 20- 30 kg och för STOAA:s skogar på 1-15kg.

Dock är det viktigt att kraftfulla åt- . gärder sätts in för att minska skadeverk- ningarna genom att minska luftförore- ningarna och också genom att öka forsk- ningen på området.

På kort sikt kan skogsdöden innebära att skadad råvara från Centraleuropa säljs ut i stora mängder som därmed pressar marknadspriset.

På längre sikt kan detta leda tilllånga perioder av råvaruknapphet framförallt på kontinenten.

Forts. sid 18. 15

i ·,

Integration för bättre marknadskontakt.

1984 1983 Produktion, sågade trävaror ·

1000-tal m³ 929 913

Kapacitet, 1000-tal m3 947 932 F akt. förs. ext., Mkr 1.921 1.829 Rörelseresultat, Mkr 118 114

Investeringar, Mkr

so

³⁹

Av k. på arb. kapital,% 12,6 13,2 Medeltal anställda 2.501 2.727 Ovanstdende uppgifter är beräknade som om Billerud ingdtt med heldrsvärden.

Stora Timber består av sju sågverk som tillsammans svarar för 40% av divisio- nens omsättning. Fyra av sågverken till- kom under året till följd av Billerudsför- värvet.

Vidareförädling sker vid SP-Snickerier, som tillverkar fönster, dörrar och garage- portar, Ljusne Trä med produktion av

träkomponenter, hyvlad panel och ply- wood samt Jabo som tillverkar och mark- nadsför ett brett program av i första hand hyvlad panel och campingstugor mm.

. Fredriksson & Co med försäljning <IJ trä- varor i Sverige, Europa och Fjärran Ostem och detaljistföretaget Schoenmakers i Holland är tillsammans de största enhe- terna i distributionsledet. Där finris också Shipway i England och Wittboldt i Göte- borg. Cirka 60% säljs på export.

Marknad.

Den europeiska byggnadsindustrin som varit den huvudsakliga avnämaren av divisionens produkter har under en lång rad av år visat en stagnerande utveckling.

Det gäller speciellt på våra viktiga mark- nader England, Frankrike och Holland.

.-

/ l \

^lo--

Rörelseresultat efter avskrivningar

fvtkr70 60 50 40 30

w

lO

/ \ ^l

Leveranset· m~. Index FcifS\iljningspris: Index Råvarukosw.dd: Index

·- - -

\!Rrden e-ckl B1l!.e,ud 16

o

-10 -20

v

]Q79

100 100 100

1Q80 93 122 1Ö6

\

\ \

\

\

t'....

1981

78 124. l U

l l l l 1 / l

"'-....

198.Z 1983 1Q84

102 117 119 n8· 142 160 105 12o 132

Den negativa utvecklingen har motverkats av en expanderande reparations-, om- och tillbyggnadssektor (ROT) och ett ökat byggande i Fjärian Österri\Beroende främst på ökande skogsavverkning i Cen- traleuropa hårdnar konkurrensen från lokala sågverk. Divisionen har den största sågverksrörelsen i Europa.

Sågverken i Finland och Kanada har ett något sämre kostnadsläge jämfört med de svenska, dock utgör det ökade priset på timmer ett hot mot den svenska konkur- rensfördelen. Priserna på sågade trävaror av gran släpar efter i förhållande till furu.

Resultat och ekonomi.

Resultatutvecklingen för divisionen (exkl Billerud) som visas i figuren har inte ens under de bästa åren varit tillfredsställande.

De kraftiga resultatsvängningarna beror

f ·

på en stor exponering på sågverkssidan samt stora omstruktureringskostnader i den övriga verksamheten.

Resultatet för 1984 blev 69 Mkr (118 Mkr om divisionen inkluderat Bille- rud hela året). Räntabiliteten var inte till- fredsställande med tanke på att 1984 var ett toppär i träkon junkturen. Resultatet för sågade trävaror var emellertid gott.

Investeringarna på totalt 80 Mkr inrik- tades i första hand på automatisering av sågverken i Ala och Gruvön. Förvärvet av Billerud innebär att andelen granvaror kommer att öka.

Målet för divisionen är att nå jämnhet i avkastning och kapacitetsutnyttjande.

Detta skall ske genom en fortsatt integra- tion både vad beträffar haridel och föräd- ling. Vidare kommer marknadsorganisa- tionen ytterligare att inriktas på att

Forts. sid 18.

-, \

Stärkt produktprogram genom Billerud.

1984 1983 Produktion, 1000-tal ton 676 632 Kapacitet, 1000-tal ton 730 730 Fakt. förs. ext., tvfkr 1.883 1.496 Rörelseresultat, Mkr 756 419 Investeringar, Mkr 172 118 Avk. på arb. kapital,% 41,8 24,5 Medeltal anställda 2.176 2.120 Ovanstående uppgifter är bernknade som om Billerud ingått med helårsvärden.

Stora Cell innefattar produktionsanlägg- ningarna Skutskä.t; Sandarne och det till 71% ägda Celbi i Portugal. Avsalumassa- produktionen från Gruvön och Skoghall säljs på kommissionsbas. Divisionen an- svarar också för det till 7% ägda brasi- lianska bolaget Aracruz' försäljning på

Rorelseresultat

efter nvsknvrungar

Mkr500 400 300

200 100

Europamarknaden. Västeuropa är huvud- marknad med 90% av försäljningen.

Marknad.

Nära nog samtliga kvaliteter, som mark- nadsförs av Stora Cell har under året kunnat avsättas på ett tillfredsställande sätt. Undantag utgörs av den dissolving- massa som producera5i Skoghall. Genom- snittspriserna 1984 var mer än 20% högre än under 1983, för alla kvaliteter utom för dissolvingmassorna.

Marknadssituationen för pappers- massa var stark under 1984. Alla världens producenter av pappersavsalumassa ut- nyttjade sin tillgängliga kapacitet fullt ut under nästan hela året.

Priset för blekt långfibersulfatmassa på

r

v l

^l

~

v

---- ^~

1979 1980 1981 1982 1983 1984 M~ns (blekt sulfat),

USD/ton Index 100 122 124 111 98 ¹¹⁶

Genomsruttbg kurs USD 4,27 4,22 5,06 6,27 7,65 8,25 Mru.sapris {blekt sulfat),

kr/ton Index - 100 120 147 164 175 224

Varden ukl 81/terud

Västeuropa steg under första halvåret från USD 440/ton till USD 540/ton. Arbets- marknadskonflikten vid massabruken i British Columbia i Kanada under våren bidrog till att skapa en skenbart stark marknadssituation, vilket ledde till att priset steg avsevärt och snabbt.

Efterfrågan på pappersmassa var oför- ändrat hög under hela 1984. Igångkörning av ett flertal nya massafabriker i Europa och Nordamerika under andra halvåret medförde dock ökad tillgång på massa.

Kapacitetsöverskott i kombination med stigande dollarkurs ledde till prissänk- ningar under årets sista månader. Priset för blekt långfibersulfatmassa på Våst- europa var i februari 1985 cirka USD 420/ton.

Priserna på massa kommer sannolikt att vara pressade under det närmaste året, mot bakgrund av förväntat globalt kapa- citetsöverskott.

De svenska massaproducenternas re- sultat har påverkats positivt av dollar- kursutvecklingen. Den starka dollarn har bidragit till att priserna i svenska kronor, trots kraftigt prisfall i USD, fortfarande är på en hög nivå (se diagram). De svenska massabrukens konkurrenskraft gentemot nordamerikanska producenter har också förstärkts. De svenska massaproducen- terna har vid leveranser tillVåsteuropa ett kostnadsförsprång gentemot nord- amerikanska producenter.

Enligt avtal gällande från l april1985 kommer svenska tillverkare, vid försälj- ning till E G-länder, att till minst 50% sälja i lokala valutor och resten i SEK.

Marknadssituationen för massa kom- mer sannolikt att förbli svag under hela 1985 med tanke på det stora kapacitets-

17