2009:011
C - U P P S A T S
Finns det någon skillnad i gymnasieelevers kroppsbild
beroende på om de tränar eller inte tränar?
Lisa Faremo
Therése Hermansson Ira Huggert
Luleå tekniska universitet C-uppsats
Sjukgymnastik
Institutionen för Hälsovetenskap
LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Institutionen för hälsovetenskap
Sjukgymnastprogrammet, 180hp
Finns det någon skillnad i gymnasieelevers kroppsbild beroende på om de tränar eller inte tränar?
Lisa Faremo
Therese Hermansson Ira Huggert
Tillkännagivande
Vi vill rikta vårt tack till gymnasieungdomarna som med sin medverkan har hjälpt oss utföra denna studie och personalen på gymnasieskolan som
varit mycket hjälpsamma.
Tack till vår handledare Sari-Anne Wiklund Axelsson för hjälp och råd, Lars Nygren för den statistiska vägledningen och till sist, tack alla ni som
har hjälpt oss under arbetets gång.
Luleå tekniska universitet 2008
Lisa Faremo, Therese Hermansson och Ira Huggert
Finns det någon skillnad i gymnasieelevers kroppsbild beroende på om de tränar eller inte tränar?
Is there any difference in body-image in Swedish eighteen year old students depending on if they are training ore not training?
Faremo, L. Hermansson, T. & Huggert, I.
Institutionen för Hälsovetenskap Luleå Tekniska Universitet
ABSTRAKT
Det har visat sig att fysisk aktivitet ökar livskvaliteten och påverkar kroppens mekanismer positivt hos ungdomar. Det har konstaterats att flickor som regelbundet är fysiskt aktiva har en mer normal inställning till sin kroppsform än de som inte är regelbundet aktiva. Syfte: Studiens syfte var att undersöka om det finns en skillnad i kroppsbilden hos gymnasieelever som tränar respektive inte tränar, samt att undersöka om det finns en skillnad i kroppsbild beroende på träningsgrad i grupperna kvinnliga respektive manliga elever samt hos elever som läser yrkesinriktat respektive teoretiskt program. Metod:
Försökspersonerna bestod av 120 artonåriga gymnasieelever som läste teoretiskt eller yrkesinriktat program. De instrument som användes var enkäterna IPAQ och BESAA. Den statistiska bearbetningen gjordes i SPSS 15.0. Resultat: Studiens resultat visade att det generellt sett inte fanns någon skillnad i kroppsbild mellan de som tränar och de som inte tränar, vare sig bland kvinnliga eller manliga elever eller hos de elever som läser yrkesinriktat eller teoretiskt program. Konklusion: Studiens resultat indikerade på att det inte fanns någon skillnad i kroppsbild hos gymnasieungdomar beroende på träningsgrad.
Sökord: BESAA; fysisk aktivitet; gymnasieungdomar; IPAQ; kroppsbild;
träning.
.
Innehållsförteckning
1.Bakgrund ...Error! Bookmark not defined.
2. Syfte... 7
3. Frågeställningar... 7
4. Metod och material... 8
4.1 Försökspersoner ... 8
4.2 Instrument... 8
4.3 Procedur ... 9
4.4 Statistisk bearbetning ... 9
4.5 Etiska aspekter ... 10
5. Resultat...11
5.1 Kroppsbilden i grupperna ”tränar” och ” tränar inte”. ... 12
5.2 Kroppsbilden i grupperna ”tränar” och ” tränar inte” hos kvinnliga respektive manliga elever. ... 12
5.3 Kroppsbilden i grupperna ”tränar” och ” tränar inte” i teoretiska respektive yrkesinriktade program... 13
6. Diskussion ... 15
6.1 Metoddiskussion ... 15
6.2 Resultatdiskussion ... 17
8. Litteraturförteckning ...21
8.1 Vetenskapliga artiklar ... 21
8.2 Böcker... 24
8.3 Webbreferenser ... 24
Bilaga 1. Enkät IPAQ Bilaga 2. Enkät BESAA
Bilaga 3. Informationsbrev till Rektorer/Lärare
Bilaga 4. Informationsbrev till deltagare
Begreppet kroppsbild definieras som en psykologisk uppfattning vilken innefattar en persons attityd och beteende till sin egen kropp. Kroppsbilden anses subjektiv och den påverkas genom olika sociala faktorer som exempelvis föräldrars inflytande, media och medverkan i sport (Grogan, 1999). Uppfattningen om kroppsbilden innehåller kognitiva, perceptuella och affektiva dimensioner. Den affektiva dimensionen av kroppsbilden kallas ”body-esteem”
(Franzoi & Shields, 1984; Thompson, Heinberg, Altabe & Tantleff-Dunn, 1999).”Body- esteem” är känslorna en person har i förhållande till sin egen kropp och dess utseende (Franzoi & Shields, 1984). Under lång tid har forskningen kring begreppet kroppsbild varit huvudsakligen inriktad på unga kvinnor, men senare forskning har fokuserat i allt större utsträckning även på mäns kroppsbild (Grogan, 1999).
Idealet för män har blivit allt mer muskulös genom tiderna (Leit, Pope & Gray, 1999).
Samtidigt visar en annan studie att samhällsidealet påverkar kvinnor till att sträva efter att bli smalare och män till att gå upp i vikt för en mer muskulös kropp (Neighbors & Sobal, 2007).
Det finns även indikationer på att flickors självkänsla påverkas mer av samhällets krav och media jämfört med pojkars (Ricciardelli & McCabe, 2001). En rapport visar att 15 procent av 13-åriga och 15-åriga flickor bantar eller gör något annat för att gå ned i vikt. Andelen pojkar som anser att de är för smala ökar i takt med att de blir äldre. Då det gäller flickors kroppsuppfattning visar rapporten att andelen som anser att de är för tjocka ökar ju äldre de blir (Folkhälsoinstitutet, 2001/2002). En liknade studie indikerar att flickor är mer missnöjda med sin kroppsform och vikt än pojkar (Duncan, Al-Nakeeb, Nevill & Jones, 2006). Det finns resultat som pekar på att förbättring av kroppsform och kontroll av vikten är det huvudsakliga motivet till fysisk aktivitet hos flickor (Jankauskiene & Kardelis, 2005). Pojkar och unga män verkar emellertid medverka i fysiska aktiviteter för tävlingsmomentets skull (Ammuori, Kaur, Neuberger, Gajewski & Choi, 2007).
Fysisk aktivitet definieras som all aktivitet som ger en ökad energiförbrukning. Inom begreppet fysisk aktivitet ingår även träning (Folkhälsoinstitutet, 2008a). Fysisk aktivitet ökar livskvaliteten och påverkar kroppens mekanismer positivt hos ungdomar (Folkhälsoinstitutet, 2001/02). Träning medför en frisättning av opioider och cannabinoider. Opioiderna sägs ge en
uppnå hälsovinster (Folkhälsoinstitutet, 2008a). Folkhälsoinstitutet (2008b) rekommenderar att den fysiska aktiviteten bör vara minst 30 minuter per dag eller minst tre gånger i veckan på en högintensiv nivå. Folkhälsoinstitutets rapport (2001/2002) visar att cirka en tredjedel av 11-15 åringar i Sverige är fysiskt aktiva och att denna andel minskar i takt med att åldern stiger. Andra studier visar också på att aktivitetsnivån minskar ju äldre ungdomarna blir, den största minskningen av aktivitetsgrad ses hos flickor i högstadiet (Nelson, Neumark-Stzainer, Hannan, Sirard & Story, 2006; Pate et al., 2006). Anledningen till att aktivitetsgraden minskar med åldern är att de sociala kraven ökar, intressen förändras och att studierna tar allt större plats (Ammuori et al., 2007).
Regelbundet aktiva kvinnor och män är signifikant mer nöjda med sitt utseende än icke aktiva kvinnor och män (Loland, 2000). Det finns indikationer på att fysisk aktivitet har positiva effekter på självkänslan hos unga, det finns dock inget som pekar på att intensiteten i träningen har betydelse (Berg, 2008). Resultat i andra studier visar att fysisk aktivitet har en kortsiktigt positiv effekt på barn och ungdomars självförtroende (Ekeland, Heian, Hagen, Abbot, & Nordheim, 2004). I en studie som undersöker förhållandet mellan fysisk aktivitet, självuppskattat fysiskt värde och självförtroende hos ungdomar med obesitas ser man att det uppskattade fysiska värdet och självförtroendet förbättras signifikant efter 14 veckors träning.
Ungdomarna tränade aerob träning, exempelvis gång, cykling eller rodd, minst tre gånger i veckan. Det var dock ingen signifikant förändring i BMI hos ungdomarna vid studiens slut (Daley, Copeland, Wright, Roalfe, & Wales, 2006).
Unga mäns kroppsbild blir positivt påverkad av en ökad aktivitetsgrad (Davis & Cowles, 1991). Det har även visat sig att ungdomar som tränar minst tre gånger i veckan har förbättrat självförtroendet (Daley, Copeland, Wright, Roalfe, & Wales, 2006). Svenska studier som visar på skillnaden i kroppsbild hos ungdomar som tränar respektive inte tränar har dock inte påträffats. Då kroppsuppfattningen hos många ungdomar är negativ (Duncan et al., 2006;
Folkhälsoinstitutet, 2001/2002) samtidigt som aktiviteten minskar i takt med stigande ålder (Folkhälsoinstitutet, 2001/2002; Nelson, Neumark-Stzainer, Hannan, Sirard & Story, 2006;
Pate et al., 2006) är det intressant att se om det finns en skillnad i kroppsbild hos svenska gymnasieungdomar beroende på fysisk aktivitetsgrad.
2. Syfte
Studiens syfte var att undersöka om det finns en skillnad i kroppsbilden hos gymnasieelever som tränar respektive inte tränar, samt att undersöka om det finns en skillnad i kroppsbild beroende på träningsgrad i grupperna kvinnliga respektive manliga elever samt elever som läser yrkesinriktat respektive teoretiskt program.
3. Frågeställningar
Finns det någon skillnad i kroppsbild mellan gymnasieelever som tränar och de som inte tränar?
Finns det någon skillnad i kroppsbild hos kvinnliga respektive manliga gymnasieelever beroende på om de tränar eller inte tränar?
Finns det någon skillnad i kroppsbild hos gymnasieelever i yrkesinriktat respektive teoretiskt program beroende på om tränar eller inte tränar?
4. Metod och material
4.1 Försökspersoner
Deltagarna i studien var ungdomar i årskurs tre på en gymnasieskola i Luleå. Som inklusionskriterie bestämdes att ungdomarna skulle vara fyllda 18 år. Detta för att det annars krävdes ett godkännande från målsman för att lämna ut enkäten. Deltagarna som valdes ut gick i årskurs tre. Anledningen till detta var att årskurs tre elever inte längre hade obligatorisk idrott på schemat. Vidare skulle eleverna inte gå i idrottsklass då dessa elever antas tränar mer än andra ungdomar. Deltagarna läste antingen yrkesinriktat eller teoretiskt program. Både kvinnliga och manliga elever inkluderades i studien.
4.2 Instrument
Framställandet av enkäten skedde med utgångspunkt från befintliga frågeformulär angående kroppsbild och ungdomars träningsgrad. Dessa frågeformulär är IPAQ; aktivitetsvanor (bilaga 1) och BESAA (bilaga 2).
IPAQ (International Physical Activity Questionnaire) undersökte ungdomars träningsvanor med frågor där deltagaren fick uppskatta hur fysiskt aktiva de varit de senaste sju dagarna.
Det fanns en kortare och en längre variant av IPAQ, båda med god validitet (Ekelund et al., 2005; Hagströmer, Oja & Sjöström, 2006). I studien användes den korta versionen, då det rekommenderas vid mindre nationella studier (IPAQ, 2008).
Den del av enkäten som berörde kroppsbilden kallas BESAA (Body esteem Scale for Adolescents and Adults). BESAA översattes från engelska till svenska år 1999 och testades i en pilotstudie samt användes i studier på svenska skolbarn och ungdomar (Erling & Hwang, 2004; Ivarsson, Svalander, Litlere & Nevonen, 2006; Ivarsson, 2006). Den engelska versionen av BESAA visade sig ha god validitet och reliabilitet (Mendelson, Mendelson & White, 2001). Mendelson et al. (2001) beräknade dock resultatet av BESAA på ett annorlunda sätt än vad som gjordes i denna rapport. BESAA bestod av 23 påståenden, indelade i tre olika kategorier. Påståendena besvarades med fem olika svarsalternativ från Aldrig till Alltid.
Svaren poängsattes från 0 (aldrig) till 4 (alltid). Maxpoängen på BESAAformuläret är 92 poäng, individens kroppsbild anses mer positiv desto högre poängsumman är.
Poängsättningen blev motsatt då frågorna var nekande i karaktär. Frågorna berörde de tre kategorierna; tankar om utseende, tankar om vikt och tankar om vad andra tyckte om ens utseende (Mendelson et al., 2001).
4.3 Procedur
Gymnasiechefen samt rektorer för varje utvalt program kontaktades. Informationsbrev (bilaga 3) skickades ut till rektorerna för att vidarebefordras till behörig lärare. Vid möte med lärare eller ansvarig klassföreståndare bestämdes tid och plats för utdelning av enkäter. Då enkäten delades ut gavs även muntlig information och ett skriftligt deltagarbrev (bilaga 4) tillsammans med enkäten. Den muntliga informationen följde en informationsmall skapad av försöksledarna. Informationen i mallen innefattade förklaring om att enkäten var anonym och frivillig, att 18 år var ett kriterium för att delta, vad de olika formulären handlade om och vikten av att svara på varenda fråga. De informerades även om att lämna enkäten helt blank om de inte ville delta i studien och att ifylld enkät innebar deltagande. Insamling av enkäter skedde av försöksledarna vid samma tillfälle som utdelning. Varje enkät kodades med ett nummer.
Ungdomarna delades upp i grupperna ”tränar” och ”tränar inte” för att underlätta sammanställningen och analysen av resultatet samt lättare se en skillnad mellan grupperna.
Denna indelning har skett med hjälp av deltagarnas svar i IPAQ-formuläret. De som inkluderades i ”tränar”-gruppen skulle ha utfört mycket ansträngande aktiviteter minst tre gånger i veckan. Alla de som tränade mindre än ovan räknades till gruppen ”tränar inte”.
Varje deltagares BESAA-poäng räknades sedan ihop av försöksledarna genom att addera varje frågas poäng till en totalpoäng, varje enkät kontrollräknades av de tre försöksledarna.
4.4 Statistisk bearbetning
Resultatet från IPAQ och BESAA sammanställdes i Microsoft Officeprogrammet Excel.
Datan kopierades sedan till statistikprogrammet SPSS 15.0 och bearbetades ytterligare. För att analysera data användes descriptiv analys och independent t-test. Signifikansvärdet bestämdes till p≤0,05.
4.5 Etiska aspekter
Studien har blivit godkänd av Etiska gruppen vid institutionen för hälsovetenskap på Luleå tekniska universitet.
5. Resultat
De gymnasieutbildningar som ingår i resultatet är naturvetenskapliga-, samhällsvetenskapliga, bygg-, el-, textil-, och omvårdnadsprogrammet. 120 enkäter delades ut och samlades in. Utav dessa räknas 13 stycken som bortfall. Bortfallen bestod av enkäter som inte var korrekt ifyllda eller fall där eleven valde att inte delta och därför lämnat in enkäten tom. Femtioen av deltagarna läste teoretiskt program och 56 läste yrkesinriktat program (se tabell 1).
Tabell 1. Fördelning av elever på de olika programmen samt i grupperna ”tränar” och
”tränar inte” enligt IPAQ.
Program Utdelade enkäter
Bortfall Inkluderade kvinnor
Inkluderade män
Totalt inkluderade
Tränar Tränar
inte
Naturvet. 26 3 7 16 23 11 12
Samhälls vet.
29 1 16 12 28 18 10
Bygg 20 4 0 16 16 14 2
El 16 0 0 16 16 11 5
Textil 16 0 16 0 16 4 12
Omvårdn ad
13 5 7 1 8 3 5
Totalt 120 13 46 61 107 61 46
Besaa
100
80
60
40
20
0
12 10 8 6 4 2 0
Besaa
100
80
60
40
20
0 12 10 8 6 4 2 0
tjej kille
Deltagarnas BESAA-värden ligger mellan 5 och 85 poäng (se figur 1). Kvinnornas medelvärde på BESAA är 55,7 (SD± 17,9) och männens 58,2 (SD± 15,1).
Manliga elever Kvinnliga elever
Figur 1. Kroppsbilden (totalpoäng i BESAA) hos kvinnliga och manliga elever.
5.1 Kroppsbilden i grupperna ”tränar” och ” tränar inte”.
De är 61 deltagare som räknas till gruppen ”tränar” och 46 deltagare i gruppen ”tränar inte”.
Medelvärdet av BESAA i gruppen ”tränar” är 56,5 (SD± 16,6) och medelvärdet för ”tränar inte” gruppen är 58,0 (SD ±16,1). Det förelåg ingen signifikant skillnad i kroppsbild mellan de som ”tränar” och de som ”tränar inte” (p=0,63).
5.2 Kroppsbilden i grupperna ”tränar” och ” tränar inte” hos kvinnliga respektive manliga elever.
Testen visar att det är fler män som ingår i gruppen ”tränar” än kvinnor (se tabell 2 och 3).
Det förelåg ingen signifikant skillnad i kroppsbild mellan grupperna ”tränar” och ” tränar inte”, vare sig hos kvinnor (p = 0,42) eller män (p = 0,86).
Tabell 2 . Skillnad i kroppsbild hos kvinnliga elever beroende på om de tillhör gruppen
”tränar” eller ”tränar inte”.
Kön IPAQ N Medelvärde BESAA Standarddeviation (SD)
Kvinnor Tränar Tränar inte
19 27
53,2 57,6
19,3 16,9
Tabell 3. Skillnad i kroppsbild hos manliga elever beroende på om de tillhör gruppen
”tränar” eller ”tränar inte”.
Kön IPAQ N Medelvärde BESAA Standarddeviation(SD) Män Tränar
Tränar inte 42 19
58,0 58,7
15,2 15,4
5.3 Kroppsbilden i grupperna ”tränar” och ” tränar inte” i teoretiska respektive yrkesinriktade program.
Det finns ingen större skillnad i antalet som tränar då jämförelse sker mellan de teoretiska och yrkesinriktade programmen (se tabell 4 och 5). Det förelåg ingen signifikant skillnad i kroppsbild mellan grupperna ”tränar” och ” tränar inte”, vare sig hos elever som läser teoretiskt (p= 0,70) eller yrkesinriktat program (p=0,20).
Tabell 4 . Skillnad i kroppsbild hos elever som läser teoretiskt program beroende på om de tillhör gruppen ”tränar” eller ”tränar inte”.
Program IPAQ N Medelvärde BESAA Standarddeviation(SD) Teoretiskt Tränar
Tränar inte 28 22
56,7 54,7
17,2 19,7
Tabell 5. Skillnad i kroppsbild hos elever som läser yrkesinriktat program beroende på om de tillhör gruppen ”tränar” eller ”tränar inte”.
Program IPAQ N Medelvärde BESAA Standarddeviation(SD) Yrkesinriktat Tränar
Tränar inte 33 24
56,3 61,1
16,3 11,6
6. Diskussion
6.1 Metoddiskussion
IPAQ anses vara ett lämpligt mätinstrument för att skatta aktivitetsgraden (Hagströmer, Oja &
Sjöström, 2006). Undersökningar gjorda för att utvärdera validiteten av IPAQ visar att den lämpar sig för att användas på så väl yngre som äldre individer mellan 18 och 65 år (Craig et al., 2003; Ekelund et al., 2005). IPAQ besvaras genom att deltagarna uppskattar sin egna fysiska aktivitet under den senaste veckan. Bland annat skattar de hur många dagar i veckan de utför mycket ansträngande aktivitet. Vad som upplevs som mycket ansträngande kan variera mycket från person till person. Några av de yrkesinriktade klasserna uppskattade sin mycket ansträngande aktivitet orimligt högt. I IPAQ definieras mycket ansträngande aktivitet som något som ger en kraftigt ökad andning samt upplevs som mycket arbetsam. Som exempel på sådan aktivitet nämns tunga lyft och byggarbete. Möjligen kan dessa klasser ha räknat in all den tid då de utför praktiska moment i skolan som mycket ansträngande, vilket inte nödvändigtvis är riktigt. De exempel av aktiviteter som ges i IPAQ, exempelvis trädgårdsarbete, anser försöksledarna inte är anpassade till ungdomars vanligaste sysselsättning. Detta kan medverka till att det blir svårt för ungdomarna att få något att relatera sin träning eller aktivitet till vilket kan medföra en misstolkning och felaktig ifyllning av formuläret.
Då IPAQ endast undersöker deltagarnas fysiska aktivitet under de senaste sju dagarna kan sjukdom eller annat tillfälligt avbrott i träningen påverka resultatet. Deltagare kan bli placerade i ”tränar inte” gruppen vilket ger ett missvisade resultat då de vanligtvis har en högre aktivitetsgrad. Även det motsatta kan inträffa om en person under den senaste veckan vart mer aktiv än vad han/hon i normala fall är.
I vissa insamlade enkäter, elva stycken, hade deltagarna inte besvarat alla påståenden i BESAA. Dessa enkäter kunde därför inte användas i resultatet och räknades då som bortfall.
De resterande två bortfallen var deltagare som valt att ej delta i studien och därför lämnat in helt tomma enkäter. Att deltagarna inte besvarat alla påstående kan bero på olika omständigheter, exempelvis att en fråga oavsiktligt missats eller att individen inte velat
detta kunde vara att titta på varje påstående enskilt vid analys och beräkna de icke-besvarade påståendena som ”missing”.
BESAAs totalpoäng beräknades av försöksledarna. För att upptäcka eventuella räknefel kontrollräknades samtliga enkäter minst två gånger av olika personer. Detta moment anser författarna stärker studiens kvalitet och trovärdighet.
Vid utdelning av enkäterna gavs både skriftlig och muntlig information till deltagarna. En faktor som kan inverka på deltagarnas förmåga att fylla i enkäten korrekt är den information som ges innan utdelningen. Om den muntliga informationen varierar något i innehåll från gång till gång kan resultatet påverkas. Försöksledarna utgick därför från en mall över vilken muntlig information som skulle ges. I majoriteten av fallen närvarade alla tre försöksledarna vid informationen, vid ett tillfälle delade försöksledarna upp sig på två klasser. Det optimala enligt försöksledarna är emellertid om informationsproceduren hade genomförts lika i alla klasser. Deltagarna uppmanades att läsa den skriftliga informationen innan de besvarade enkäten. Koncentrationen hos deltagarna och ljudnivån i lokalen kan vara faktorer som spelar roll för hur pass väl informationen blir mottagen. Författarna tror dock att informationsprocessen, den muntliga samt skriftliga informationen, var lyckad. Detta eftersom bortfallet endast var 13 stycken av 120 utdelade enkäter.
Något som kan påverka resultatet av enkäterna är det faktum att eleverna ofta satt tätt ihop i trånga klassrum. Det innebar att deltagarna utan större svårigheter kunde se varandras svar, risken finns därmed att deltagarnas svar blivit påverkade av de resterande elevernas närvaro vilket kan ha påverkat studiens resultat i någon riktning. För att försöka undvika detta problem uppmanade försöksledarna därför eleverna att flytta isär så de inte satt för nära varandra.
Deltagarna är jämt fördelade vad gäller kön, typ av program och i grupperna ”tränar” och
”tränar inte”. På de teoretiska programmen är fördelningen av kvinnliga och manliga elever jämn. Fördelningen av könen i de yrkesinritade programmen är en annan, fler kvinnliga elever läser omvårdnads- och textilprogrammen och bygg- och elprogrammen innefattade endast manliga elever. Försöksledarnas förhoppningar var att samla in ett bra representativt underlag genom att dela ut enkäterna i fler natur- och samhällsklasser jämfört med exempelvis byggprogrammet då detta bättre motsvarar hur fördelningen normalt ser ut i Sverige
vid tillfället för utdelning och insamling av enkäterna uppfylldes dock inte dessa förhoppningar. Då ett av exklusionskriterierna var elever som läste idrottsinriktat program kan detta ha påverkat resultatet. Detta eftersom de elever som tränar allra mest uteslutits ur studien. Anledningen till att dessa elever exkluderades var dock för att författarna ansåg att man på detta sätt skulle få en så representativ bild som möjligt av majoriteten av gymnasieelever i Sverige.
Vid den statistiska analysen användes programmet SPSS. Då analyserna gjordes hade författarna tillgång till råd från en forskare med mycket erfarenhet av statistisk bearbetning och analys. Denna resurs ser författarna som en stor fördel och som en styrka för studiens kvalitet då det gäller resultatet och de statistiska analyserna.
6.2 Resultatdiskussion
Vår första frågeställning var ifall det fanns någon skillnad i kroppsbild mellan gymnasieelever som tränade och de som inte tränade. Analysen visar på att det inte finns någon signifikant skillnad. Enligt studier har fysisk aktivitet en kortsiktig positiv effekt på barn och ungdomars självförtroende (Ekeland, Heian, Hagen, Abbot, & Nordheim, 2004). Då effekten är kortsiktig skulle detta delvis kunna förklara varför resultatet inte tyder på att träning påverkar hur eleverna ser på sin kropp och sitt utseende. Det hade därför varit av intresse att följa ungdomar som börjar träna under en längre tid för att se både den kortsiktiga och långsiktiga effekten på kroppsbilden. Författarna hade innan studien genomfördes en tanke om att kroppsbilden skulle kunna påverkas av träningsgraden. Då fysisk aktivitet har många positiva effekter på kroppen och välbefinnandet (Lännergren et al., 2007) skulle författarna kunna tänka sig att kroppsbilden kan påverkas i positiv riktning. Vidare kan också begrundas att de personer som har en negativ kroppsbild kanske väljer att träna mycket för att försöka förändra sin kropp. Båda dessa teorier kan stämma hos gymnasieeleverna vilket kan resultera i ett varierande resultat som inte pekar i någon tydlig riktning. Detta skulle eventuellt kunna förklara varför denna studie inte visar på en skillnad i kroppsbild beroende på träningsgrad.
Den andra frågeställningen var om det fanns någon skillnad i kroppsbild hos kvinnliga
män som tränar visar på en mer positiv kroppsbild, studien visar däremot inte på något samband mellan kroppsbild och träningsgrad då det gäller kvinnor och äldre män. Då antalet flickor som vill bli smalare ökar med åldern och antalet pojkar som är missnöjda och istället vill öka sin vikt ökar med åldern (Folkhälsoinstitutet, 2001/2002) visar det på en skillnad i inställningen hos könen. Unga kvinnor och män verkar vilja olika saker men båda grupperna visar på ett missnöje. Då vi räknat ihop ett sammanlagt BESAAvärde för varje person visar inte resultatet inom vilket område missnöjet finns. Kanske hade en skillnad i kroppsbilden hos dem som tränar respektive inte tränar av de kvinnliga och manliga eleverna avslöjats om de olika frågekategorierna analyserats var för sig. En studie gjord av Lowery et al. (2005) visar på en skillnad mellan män och kvinnor då män som regelbundet tränar har en signifikant mer positiv kroppsbild och självförtroende jämfört med kvinnor som regelbundet tränar. Utifrån det redovisade resultatet i denna studie och det Lowery nämner i sin studie hade det varit intressant att gå ytterligare ett steg och analysera det redovisade materialet mellan könen.
Om man ser enbart till medelvärdena visar vår studie att det inte är någon skillnad mellan kvinnliga (55,7) och manliga elevers (58,2) kroppsbild. Detta motsäger sig resultat från tidigare studier som visar på skillnad mellan könen vad gäller resultatet av BESAA (Ivarsson et al., 2006; Mendelson et al., 2001). Andra studier visar också att män har ett mindre missnöje med sin kroppsbild än kvinnor (Altabe & Thomson, 1993; Demarest & Allen, 2000;
Fallon & Rozin, 1985; Lowery et al., 2005; Pliner, Chaiken & Flett, 1990). Ivarson et al.
(2006) visar på att flickor hade ett medelvärde av BESAA på 55,0 poäng och pojkarna hade 63,5 poäng. Dessa resultat skiljer sig från resultatet i vår studie framför allt vad gäller de manliga elevernas kroppsbild (kvinnliga elevernas medelvärde var 55,7 och de manligas 58,2 poäng). Deltagarnas ålder skiljer sig åt mellan de olika studierna, då de var 18 år i denna studie och exempelvis cirka 14 år i Ivarsons et al. (2006). Vi ställer oss frågan om åldern på deltagarna kan ha någon betydelse för kroppsbilden. Åldersförändringar verkar påverka kvinnors och mäns kroppsbild mycket lite och studier indikerar på att skillnaden mellan kvinnors och mäns kroppsbild är den samma under hela livet (Cash & Henry, 1995; Davis &
Cowles, 1991; Pliner, Chaiken & Flett, 1990). Det finns dock motsatta resultat som pekar på att skillnaden mellan mäns och kvinnors kroppsbild minskar med åldern, då äldre kvinnors fixering vid viktökning minskar och de får en positivare inställning till kroppsformen (Franzoi
& Koehler, 1998).
Det finns indikationer på att många av de studier som konstaterar att pojkar är mer nöjda med kroppsbilden än flickor har använt sig av frågeformulär som är inriktade på viktminskning och smalhetsidealet (Ricciardelli & McCabe, 2004; Tiggerman, 2004). Då unga män oftare har en önskan att gå upp i vikt för en mer muskulös kropp (Neighbors & Sobal, 2007) blir resultatet av dessa formulär tolkade till en mer positiv kroppsbild än för de unga kvinnorna. I denna studie har BESAA använts som är ett formulär. BESAA tar flera aspekter i beaktning, man frågar inte om personen vill bli smalare utan istället om personen är missnöjd med sin vikt. Därmed blir frågorna mindre riktade och bedömningen en annan. Detta kan ses som att frågorna är mer könsneutrala. Författarna anser därför att BESAA är ett bra instrument för att mäta kroppsbild hos både kvinnor och män som var fallet i denna studie.
Resultatet visar att 69% av de manliga eleverna tränar jämfört med 31% av de kvinnliga eleverna. Detta resultat är i linje med andra studier som har undersökt träningsgraden mellan könen. I en stor undersökning av Folkhälsoinstitutet (2004) visade det sig att pojkar i 15 års åldern är något mer fysiskt aktiva än jämnåriga flickor. Denna skillnad könen emellan visar sig också hos vuxna individer (Folkhälsoinstitutet, 2006). I en rapport kan det läsas att andelen motionsutövare i 20 - 24 års åldern som minst tre gånger i veckan utövar aktivitet av hög ansträngning, till majoriteten är män (Riksidrottsförbundet, 2008).
Den tredje frågeställningen var om det fanns någon skillnad i kroppsbild i yrkesinriktat respektive teoretiskt program beroende på om de tränar eller inte tränar. Försöksledarna hade innan studiens start en tanke om att träningsgraden skulle variera beroende på yrkesinriktat eller teoretiskt program. Detta på grund av att aktivitetsnivån inom de olika inriktningarna är mycket olika och att det skulle kunna påverka eleverna i deras fritidsaktiviteter.
Försöksledarna trodde även att en skillnad i kroppsbildmedelvärdena skulle kunna finnas mellan programmen. En anledning till denna tanke är att några av de yrkesinriktade programmen, exempelvis bygg- och elprogrammen, arbetar mer med kroppen vilket skulle kunna påverka kroppsbilden i någon riktning. Resultatet visar inte på någon skillnad i kroppsbild beroende på om eleverna ingår i gruppen ”tränar” eller ”tränar inte” vare sig i teoretiskt eller yrkesinriktat program. Ingen forskning om fysisk aktivitetsgrad eller kroppsbild inom yrkesinriktat och teoretisk program har påträffats.
7. Konklusion
Studiens resultat indikerar på att det inte finns någon skillnad i kroppsbild hos gymnasieungdomar beroende på träningsgrad. Det finns ingen signifikant skillnad i kroppsbild beroende på om de ”tränar” eller ”tränar inte” hos någon av grupperna kvinnliga eller manliga elever. Ingen signifikant skillnad finns heller i kroppsbild beroende på träningsgrad hos elever som läser yrkesinriktat eller teoretiskt program. Mer omfattande studier som undersöker förhållandet mellan kroppsbild och träning under en längre uppföljningstid hade varit av intresse. Ett mätinstrument som bättre mäter ungdomars
träningsvanor kan vara till nytta vid framtida studier inom samma ämnesområde.
8. Litteraturförteckning
8.1 Vetenskapliga artiklar
Altabe, M., & Thompson, J.K. (1993). Body image changes during early adulthood. The international journal of eating disorders, 13, (3), 323-328.
Ammuori, A.A., Kaur, H., Neuberger, G.B., Gajewski, B., & Choi, W.S. (2007). Correlates of exercise Participation in Adolescents. Public Health Nursing, 24, (2), 111-120.
Cash, T.E., & Henry, P.E. (1995). Women´s Body Images: The Results of a National Survey in the USA. Sex Roles, 33, 19-27.
Craig, C.L., Marshall, A.L., Sjöström, M., Bauman, A.E., Booth, M.L., Ainsworth, B.E., Pratt, M., Ekelund, U., Yngve, A., Sallis, J.F., & Oja, P. (2003). International Physical Activity Questionnaire: 12-Country Reliability and Validity. Medicin & Science in Sports and exercise, 35, (8), 1381-1395.
Daley, A.J., Copeland, R.J., Wright, N.P., Roalfe, A., & Wales, J.K.H. (2006). Exercise Theraphy as a Treatment for Psychopathologic Conditions in Obese and Morbidly Obese Adolescents: A Randomized, Controlled Trail. Pediatrics, 118, 2126-2134.
Davis, C., & Cowles, M. (1991). Body Image and Exercise: A Study and relationships and Comparisons Between Physically Active Men and Women. Sex Roles, 25, 33-44.
Demarest, J., & Allen, R. (2000). Body Image: Gender, Ethnic, and Age Differences. The journal of Social Psychology, 140, (4), 465-472.
Duncan, M.J., Al-Nakeeb, Y., Nevill, A.M., & Jones, M.V. (2006). Body dissatifacion, body fat and physical activity in British children. International Journal of Pediatric Obesity, 1,(2), 89-95.
Ekeland, E., Heian, F., Hagen, K.B., Abbot, J., & Nordheim, L. (2004). Exercise to improve
Ekelund, U., Sepp, H., Brage, S., Becker, W., Jakes, R., Hennings, M., & Wareham, N.J.
(2005). Criterion-related validity of the last 7-day, short form of the International Physical Activity Questionnaire in Swedish adults. Public Health Nutrition, 9, (2), 258-265.
Erling, A., & Hwang, C.P. (2004). Body-esteem in Swedish 10-year-old children. Perceptual and Motor Skills, 99, 437-444.
Fallon, A.E., & Rozin, P. (1985). Sex differences in perceptions of desirable body shape.
Journal of abnormal Psychology, 94, 102-105.
Franzoi, S.L., & Koehler, V. (1998). Age and gender differences in body attitudes: A comparison of young and elderly adults. International journal of aging and human development, 47, 1-10.
Franzoi, S.L., & Shields, S.A. (1984). The Body Esteem Scale: Multidimensional Structure and Sex Differences in a College Population. Journal of personality assessment, 48, (2), 173- 178.
Hagströmer, M., Oja, P., & Sjöström, M. (2006). The International Physical Activity
Questionnaire (IPAQ): a study of concurrent and construct validity. Public Health Nutrition, 9, (6), 755-762.
Ivarsson, T. (2006). Normative data for the Multidimensional Anxiety Scale for Children (MASC) in Swedish adolescents. Nordic Journal off Psychiatry, 60, (2), 107-113.
Ivarsson, T., Svalander, P., Litlere, O., & Nevonen, L. (2006). Weight concerns, body image, depression and anxiety in Swedish adolescents. Eating behaviors, 7, 161-175.
Jankauskiene, R., & Kardelis, K. (2005). Body image and weight reduction attempts among adolescents girls involved in physical activity. Medicna (Kaunas), 41, (9), 796-801.
Leit, R.A., Pope, Jr., & Gray, J.J. (1999). Cultural Expectations of Muscularity in Men: The
Loland, N.W. (2000). The aging body: attitudes towards bodily appearance among physically active and inactive women and men of different ages. Journal of Aging & Physical Activity, 8, 197-213.
Lowery, S.E., Kurpius Robinson, S.E., Befort, C., Blanks, E.H., Sollenberger, S., Nicpon, M.F., & Huser, L. (2005). Body Image, Self-Esteem and Health-Related Behaviors Among Male and Female First Year College Students. Journal of College Student Development, Nov/Dec, 1-10.
Mendelson, B.K., Mendelson, M.J., & White, D.R. (2001). Body-Esteem Scale for Adolescents and Adults. Journal of personality assessment, 76, (1), 90-106.
Neighbors, L.A., & Sobal, J. (2007). Prevalence and magnitude of body weight and shape dissatisfaction among university students. Eating Behaviors, 8, 429-439.
Nelson, M.C., Neumark-Stzainer, D., Hannan, P.J., Sirard, J.R., & Story, M. (2006).
Longitudinal and Secular Trends in Physical Activity and Sedentary Behavior During Adolescence. Pediatrics, 118, 1627-1634.
Pate, R.R., Ward, D.S., Saunders, R.P., Felton, G., Dishman, R.K., & Dowda, M. (2006).
Promotion of Physical Activity Among High-School Girls: A Randomized Controlled Trail.
American Journal of Public Health, 95, (9), 1582-1587.
Pliner, P., Chaiken, S., & Flett, G.L. (1990). Gender differences in concern with body weight and physical appearance over the life span. Personality and Social Psychology Bulletin, 16, 263-273.
Ricciardelli, L.A., & McCabe, M.P. (2001). Self-esteem and Negative Affect as Moderators of Sociocultural Influences on Body Dissatisfaction, Strategies to Decrease Weight, and Strategies to Increase Muscles Among Adolescent Boys and Girls. Sex Roles, 44, (3), 189-
Ricciardelli, L.A., & McCabe, M.P. (2004). Body image dissatisfaction among males across the lifespan. A Review of past literature. Journal of psychosomatic research, 56, 675-685.
Tiggeman, M. (2003). Body Image across the adult life span: stability and change. Body Image, 1, 29-41.
8.2 Böcker
Berg, U. (2008). Barn. A, Ståhle (Red.). (2008). Fysisk aktivitet i Sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. FYSS. ISBN: 978-91-7257-543-1.
Grogan, S. (1999). Boby Image: Understanding body dissatisfaction in men, women and children. London: Routledge. ISBN: 0-415-14785-9.
Lännergren, J., Ulfendahl, M., Lundeberg, T., & Westerblad, H. (2007). Fysiolog (3:e rev.
uppl.). Lund: Studentlitteratur. ISBN: 91-44-03803-8.
Thompson, J.K., Heinberg, L.J., Altabe, M., & Tantleff-Dunn, S. (1999). Exacting beauty:
Theory assessment and treatment of body image disturbance. Washington, DC: American Psychological Association. ISBN: 1-55798-987-7.
8.3 Webbreferenser
Folkhälsoinstitutet. (2001/2002). Svenska skolbarns hälsovanor. [www-dokument]. Hämtat från: < http://www.fhi.se/upload/PDF/2004/rapporter/skolbarnshalsovanor0312.pdf. Den 27 oktober 2008.
Folkhälsoinstitutet. (2004). COMPASS; Fysisk aktivitet, matvanor, övervikt och självkänsla bland ungdomar. [www-dokument]. Hämtat från:
<http://www.fhi.se/upload/PDF/2004/rapporter/compass.pdf. Den 27 oktober 2008.
Folkhälsoinstitutet. (2006). Fysisk aktivitet och folkhälsa. [www-dokument]. Hämtat från:
<http://www.fhi.se/upload/ar2006/Rapporter/R200613_Fysisk_aktivitet_0701.pdf. Den 7 november 2008.
Folkhälsoinstitutet. (2008a). [www-dokument]. Hämtat från:
<http://www.fhi.se/templates/Page____870.aspx. Den 27 oktober 2008.
Folkhälsoinstitutet. (2008b). [www-dokument]. Hämtat från:
<http://www.fhi.se/templates/Page____194.aspx. Den 7 november 2008.
IPAQ. (2008). [www-dokument]. Hämtat från:
<http://www.ipaq.ki.se/. Den 13 november 2008.
Riksidrottsförbundet. (2008). Fou; Idrott, kön och genus- en kunskapsöversikt (2003:1).
[www-dokument]. Hämtat från:
<http://www.rf.se/ImageVault/Images/id_130/scope_128/ImageVaultHandler.aspx. Den 11 november 2008.
Skolverket. (2008). Elever på program eller anknytning till program fördelat efter kön, läsåret 2007/08. [www-dokument]. Hämtat från:
<http://www.skolverket.se/content/1/c6/01/12/61/Gy_Elever_Riksniv%E5_Tabell%204Aweb b.xls. Den 5 november 2008.
Bilaga 1 Aktivitetsvanor
Följande frågor handlar om fysisk aktivitet. Vi är intresserade att ta reda på all typ av fysisk aktivitet som utförs. Frågorna innefattar tid som du varit fysiskt aktiv de
senaste 7 dagarna. Svara på frågorna även om du inte anser dig vara en aktiv person. Inkludera alla aktiviteter under såväl arbete, transporter, hushållsarbete, trädgårdsarbete, fritidsaktiviteter som planerad träning.
Tänk nu på alla de mycket ansträngande aktiviteter du utförde under de senaste 7 dagarna. Mycket ansträngande fysisk aktivitet innefattar aktiviteter som upplevs som mycket arbetsamma och får dig att andas mycket kraftigare än normalt. Tänk enbart på de aktiviteter som du utfört minst 10 minuter i sträck.
1. Under de senaste 7 dagarna, under hur många av dessa dagar har du utfört arbete som är mycket ansträngande såsom tunga lyft, tyngre bygg- och trädgårdsarbete, aerobics eller löpning och cykling i högre tempo?
______ dagar per vecka
ٱ
Ingen mycket ansträngande aktivitet Gå till fråga 3 2. Hur mycket tid spenderade du vanligtvis (i genomsnitt) på mycketansträngande aktivitet?
______ timmar per dag ______ minuter per dag
ٱ
Vet ej/är osäkerTänk nu på alla de något ansträngande aktiviteter du utförde under de senaste 7 dagarna. Något ansträngande fysisk aktivitet innefattar aktiviteter som upplevs som arbetsamma och får dig att andas något kraftigare än normalt. Tänk enbart på de aktiviteter som du utfört minst 10 minuter i sträck.
3. Under de senaste 7 dagarna, under hur många av dessa dagar har du utfört arbete som är något ansträngande såsom cykling, simning, raska promenader eller annat i måttligt tempo?
______ dagar per vecka
ٱ
Ingen något ansträngande aktivitet Gå till fråga 5 4. Hur mycket tid spenderade du vanligtvis (i genomsnitt) på något ansträngandeaktivitet?
______ timmar per dag ______ minuter per dag
ٱ
Vet ej/är osäkerTänk nu på alla tid du promenerat under de senaste 7 dagarna. Detta inkluderar promenader på arbetet, hemma under transporter och under fritiden.
5. Under de senaste 7 dagarna, under hur många dagar har du promenerat i minst 10 minuter i sträck?
______ dagar per vecka
ٱ
Inga promenader
Gå till fråga 76. Hur mycket tid spenderade du vanligtvis (i genomsnitt) på promenader?
______ timmar per dag ______ minuter per dag
ٱ
Vet ej/är osäkerDen sista frågan handlar om den tid som du spenderat sittande under en veckodag, de senaste 7 dagarna, i samband med arbete eller studier, i hemmet och på din fritid.
Exempelvis tid vid skrivbordet, hemma hos vänner eller i TV-soffan.
7. Under de senaste 7 dagarna, hur mycket tid har du spenderat sittande under en av dessa dagar (i genomsnitt)?
______ timmar per dag
Bilaga 2 BESAA, Body-Esteem Scale for Adolescents and Adults
Nedan följer ett antal påståenden. Kryssa i den ruta som du tycker stämmer bäst in på dig för varje påstående.
Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid
a) Jag tycker jag blir bra på kort
b) Andra tycker att jag ser bra ut
c) Jag är stolt över min kropp
d) Jag tänker mycket på att ändra min vikt
e) I framtiden tror jag att mitt utseende skulle kunna bidra till att jag får ett jobb
f) Jag tycker om vad jag ser när jag ser mig i spegeln
g) Jag skulle ändra på många saker i mitt utseende om jag kunde h) Jag är nöjd med min vikt i) Jag önskar att jag såg
bättre ut
j) Jag gillar verkligen min vikt
k) Jag önskar att jag såg ut som någon annan
l) Mina kamrater tycker om mitt utseende
m) Mitt utseende stör mig n) Jag ser lika bra ut som
de flesta
o) Jag är ganska nöjd med mitt utseende
p) Det känns som jag har rätt vikt för min längd q) Jag skäms för mitt
utseende
r) Jag blir deppig av att väga mig
s) Min vikt gör mig olycklig
t) Mitt utseende gör att killar/tjejer gillar mig u) Jag oroar mig för mitt
utseende
v) Jag tycker att jag har en fin kropp
w) Jag ser så bra ut som jag skulle vilja
Bilaga 3 Hej rektor/lärare!
Här kommer lite information kring den här studien som är en C-uppsats i sjukgymnastik. För att lättare förklara anledningen till studien kommer här lite kort bakgrundsfakta. Det har visat sig att fysisk aktivitet ökar livskvaliteten och påverkar kroppens mekanismer positivt hos ungdomar. I en annan studie
konstaterades det att de flickor som regelbundet var fysiskt aktiva hade en mer normal inställning till sin kroppsform än de som inte var regelbundet aktiva.
Den här studien syftar till att undersöka om det finns en skillnad i uppfattningen av kroppsbilden hos ungdomar som tränar och inte tränar.
Studien kommer rikta sig till gymnasieungdomar i årskurs tre på skola i Luleå stad. Inklusionskriteriet är att ungdomarna måste vara över 18 år, detta för att det annars krävs ett godkännande från målsman för att lämna ut enkäten. Studien skall ha ett urval av ungdomar som representerar träningsvanor för majoriteten av studerande ungdomar. Studien kommer att rikta sig till elever som går både teoretisk och praktisk linje. Cirka 100 enkäter behövs för studien. Både killar och tjejer. Introduktion och utdelning av enkäter kommer att ske på elevernas skola, detta tar c:a 30 minuter sammanlagt. Enkäterna samlas in på plats.
Förfrågan till dig som rektor är ifall denna enkät kan delas ut på det program du ansvarar för samt hjälp att få kontakt med ansvariga lärare för att få ett
godkännande samt en tid som passar.
Två enkäter kommer att delas ut till gymnasieungdomar. Den ena enkäten handlar om en persons uppfattning av kroppsbilden, den andra enkäten kartlägger träningsvanorna.
Då enkäterna innehåller frågor som kan anses känsliga kan det finnas en risk att det väcks funderingar och känslor hos eleverna. Det kommer därför informeras om möjligheten att uppsöka elevhälsan på gymnasieskolan.
Alla elever är anonyma och medverkan är frivillig.
Med vänliga hälsningar Lisa Faremo, Therese Hermansson och Ira Huggert.
Bilaga 4
Information till deltagare i studien
Hejsan!
Den här studien syftar till att undersöka om det finns en skillnad i uppfattningen av kroppsbilden hos ungdomar som tränar och inte tränar. Studien skall resultera i en C-uppsats inom sjukgymnastik.
För att kunna genomföra den här studien skall två enkäter delas ut till er
deltagare. Den ena enkäten handlar om en persons uppfattning av kroppsbilden, den andra enkäten kartlägger träningsvanorna. Enkäten tar c:a 20-15 min att fylla i. Om du väljer att medverka, kryssa i de svarsalternativ som bäst passar in på dig på båda enkäterna, i och med att du fyller i enkäterna medverkar du i studien. Om du ej vill medverka lämna båda enkäterna tomma.
Enkäten kommer att behandlas på ett sådant sätt att din personliga identitet ej kan avslöjas, resultaten bearbetas som helhet och inte på individnivå.
Då frågorna i enkäterna är personliga kan känslomässiga reaktioner och funderingar uppstå. Om du behöver någon att prata med efter studien kan du vända dig till elevhälsan på din skola.
Medverkan är helt frivillig och anonym.
Vi tackar hjärtligt för er medverkan!
Med vänliga hälsningar Lisa Faremo, Therese Hermansson och Ira Huggert.
Om ni har några frågor kan ni kontakta oss på:
Lisa Faremo Telnr: 0739792159, e-post: lisfar-6@student.ltu.se
Therese Hermansson telnr: 0708167222, e-post: theher-6@student.ltu.se
Ira Huggert. Telnr. 0707416539, e-post: irahug-5@student.ltu.se
