• No results found

Hur hanterar företagen kravet på revisionsutskott?: - En studie av fem svenska börsföretag

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Hur hanterar företagen kravet på revisionsutskott?: - En studie av fem svenska börsföretag"

Copied!
59
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Ekonomihögskolan

vid Växjö universitet

H ur hanterar företagen kravet på H ur hanterar företagen kravet på H ur hanterar företagen kravet på H ur hanterar företagen kravet på

revisionsutskott?

revisionsutskott? revisionsutskott?

revisionsutskott?

– E n studie av fem svenska börsföretag

Examensarbete i företagsekonomi, 15hp

Ekonomistyrning, FE3073, VT 2009 Författare: Marcus Davidsson 870918

Camilla Johansson 861109 Johanna Nilson 870803 Handledare: Ola Nilsson

Examinator: Fredrik Karlsson

(2)

F örord

V åren är en underbar årstid. V åren 2009 har vi m estadels tillbringat bland en m ängd papper och texter, dit solens strålar aldrig nått. V i har under arbetets gång upplevt både frustration och skratt och resultatet går att läsa om på kom m ande sidor i rapporten. V i vill tacka vår handledare O la N ilsson, utan vars goda råd och kritiska synpunkter vi inte kunnat genom föra arbetet m ed sam m a kvalitet. V i vill även rikta ett tack till vår exam inator, F redrik K arlsson, de respondenter som deltagit i undersökningen sam t övriga personer som m öjliggjort studien.

V äxjö den 1 juni 2009

Cam illa Johansson Johanna N ilsson M arcus D avidsson

(3)

Sammanfattning

Examensarbete i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet Ekonomistyrning, FE3073, VT 2009

Författare: Marcus Davidsson, Camilla Johansson och Johanna Nilsson Handledare: Ola Nilsson

Titel: Hur hanterar företagen kravet på revisionsutskott? – en studie av fem svenska börsföretag

Bakgrund: Under sommaren 2008 blev Svensk kod för bolagsstyrning obligatorisk för samtliga svenska företag som är noterade på den svenska börsen. Svensk kod för bolagsstyrning stadgar bland annat att företagens styrelser skall inrätta ett revisionsutskott. Företagen kan dock välja att inte inrätta ett revisionsutskott och då förklara varför, enligt principen ”följ eller förklara”.

Syfte: Syftet med studien är att öka kunskapen kring hur företag hanterar Svensk kod för bolagsstyrnings krav kring revisionsutskott samt vilken nytta revisionsutskottet upplevs tillföra i styrelsearbetet.

Metod: En kvalitativ intervjustudie har genomförts. Studien omfattade fem styrelseledamöter från fem börsnoterade företag på OMX Nordic Exchange Stockholm.

Slutsats: Studien visar att fyra av de fem företagen som ingått i studien har valt att inrätta revisionsutskott. Majoriteten av dessa har inrättat revisionsutskotten som ett resultat av strävan att följa Svensk kod för bolagsstyrning. Vidare har studien visat att styrelserna har satt samman revisionsutskott på olika sätt, både vad gäller ekonomisk kompetens och oberoende.

Merparten av företagen i studien ställer höga krav på vad revisionsutskotten skall utföra för uppgifter och upplever att utskotten tillför nytta i styrelsearbetet.

Vidare forskning: Vi anser att det skulle vara intressant att genomföra en

liknande studie om ett antal år, då Svensk kod för

bolagsstyrning har inarbetats och revisionsutskotten

etablerats i företagens styrelsearbete.

(4)

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Innehållsförteckning Innehållsförteckning

1. INLEDNING 1

1.1 B

AKGRUND

1

1.2 P

ROBLEMATISERING

3

1.3 P

ROBLEMFORMULERING

4

1.4 S

YFTE

4

2. DEFINITIONER 5

2.1 B

EGREPPEN REVISIONSUTSKOTT OCH REVISIONSKOMMITTÉ

5

2.2 R

EGLERAD MARKNAD

6

3. METOD 7

3.1 K

VALITATIVA RESPEKTIVE KVANTITATIVA STUDIER

7

3.2 D

ESIGN AV STUDIEN

8

3.2.1 V

ÅRT URVAL AV RESPONDENTER

10

3.2.2 I

NTERVJUFORM

11

4. REFERENSRAM 12

4.1 S

KAPA LEGITIMITET

12

4.2 R

EGLER FÖR BOLAGSSTYRNING FÖR ATT SKAPA LEGITIMITET

14

4.2.1 S

VENSK KOD FÖR BOLAGSSTYRNING

16

4.3 R

EVISIONSUTSKOTT

18

4.3.1 K

RITIK MOT REVISIONSUTSKOTT

20

5. EMPIRI 22

5.1 R

ESPONDENT

A 22

5.1.1 I

NTERVJU MED RESPONDENT

A 22

5.1.2 F

ÖRETAGETS MOTIVERING I BOLAGSSTYRNINGSRAPPORTEN

2008 24

5.2 R

ESPONDENT

B 24

5.2.1 I

NTERVJU MED RESPONDENT

B 24

5.2.2 F

ÖRETAGETS MOTIVERING I BOLAGSSTYRNINGSRAPPORTEN

2008 25

5.3 R

ESPONDENT

C 25

5.3.1 I

NTERVJU MED RESPONDENT

C 26

5.3.2 F

ÖRETAGETS MOTIVERING I BOLAGSSTYRNINGSRAPPORTEN

2008 27

5.4 R

ESPONDENT

D 27

5.4.1 I

NTERVJU MED RESPONDENT

D 27

5.4.2 F

ÖRETAGETS MOTIVERING I BOLAGSSTYRNINGSRAPPORTEN

2008 28

5.5 R

ESPONDENT

E 28

5.5.1 I

NTERVJU MED RESPONDENT

E 29

5.5.2 F

ÖRETAGETS MOTIVERING I BOLAGSSTYRNINGSRAPPORTEN

2008 31

6. ANALYS 32

(5)

6.1 V

ARFÖR HAR FYRA AV DE FEM FÖRETAGEN VALT ATT INRÄTTA ETT SÄRSKILT

REVISIONSUTSKOTT

? 32

6.1.1 M

OTIV TILL REVISIONSUTSKOTT

34

6.1.2 A

NGIVNA FÖRDELAR MED REVISIONSUTSKOTT

35

6.1.3 R

EVISIONSUTSKOTTETS ANSVAR

36

6.2 E

KONOMISK KOMPETENS I REVISIONSUTSKOTTET

38

6.3 O

BEROENDET I REVISIONSUTSKOTTET

40

7. SLUTSATS 43

7.1 F

ÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING

45

8. KÄLLFÖRTECKNING 46

BILAGOR

BILAGA 1; INTERVJUGUIDE

(6)

- Inledning -

1111 . . . . I n le d n in I n le d n in I n le d n in I n le d n in gggg

detta första kapitel får läsaren en beskrivning av bakgrunden till revisionsutskott. Därefter presenteras en diskussion kring förekomsten och avsaknaden av revisionsutskott. Detta återföljs av problemformuleringen och syftet med studien. Inledningen skall verka för att ge läsaren en grund för vad studien kommer att behandla.

1111 .1 .1 .1 B a k g r u n d .1 B a k g r u n d B a k g r u n d B a k g r u n d

De senare årens företagsskandaler, såsom de i Enron och Worldcom, har dragit stor uppmärksamhet till sig från allmänheten, media, investerare och lagstiftare. Många av de kända skandalerna grundade sig i att ledningen på respektive företag anklagades för att manipulera bokföringen, vilket ledde till förödande konsekvenser för investerarna och anställda. Efter företagsskandalerna kom tillförlitligheten i de finansiella rapporterna samt kontrollfunktionerna för dessa att ifrågasättas.

Tillförlitlighet i de finansiella rapporterna är en nödvändighet för att investerare och långivare skall kunna fatta korrekta beslut. Kontrollfunktionen är då en viktig del för att säkerställa beslutsunderlagets tillförlitlighet. En viktig del i kontrollfunktionen är revisorn, som skall verka för att minska risken att rapporterna återger en felaktig bild av företaget. Rezaee menar att reviderad finansiell information skall ge säkerhet på marknaden för att investerare skall kunna fatta korrekta beslut huruvida de skall investera, sälja, köpa eller behålla andelar av ett företag.

1

Företagsskandalerna har resulterat i en rad olika förändringar inom bolagsstyrningsområdet, kraven på framförallt kontroll och övervakning har varit högst synbara.

2

Som ett led i styrelsens övervakningsarbete har olika utskott tillsatts i styrelsearbetet, bland annat revisionsutskott

3

. Revisionsutskottet anses ha en viktig funktion vid övervakning av kvaliteten och pålitligheten av de finansiella rapporterna samt vid övervakning av både den externa och interna revisionens effektivitet.

Rezaee menar att företaget bör se revisionsutskottet som en funktion som tillför

1

Rezaee (2005) Causes, consequences, and deterence of financial statement fraud

2

Ibid

3

Se Kapitel 2 Definitioner

I

(7)

- Inledning -

värde genom att minska risken för finansiellt bedrägeri.

4

Detta utskott skall arbeta för att motverka bedrägerier på ledningsnivå, genom att övervaka de finansiella rapporterna samt de interna kontrollerna. De interna kontrollerna som sker längre ner i företagets hierarki har en svårighet inbyggd i sig vad det gäller att upptäcka bedrägerier på ledningsnivå, hävdar Harrast och Mason-Olsen. Därav är ett oberoende revisionsutskott av största vikt för att upptäcka bedrägerier på denna nivå samt stärka tillförlitligheten i den finansiella rapporteringen. Harrast och Mason- Olsen citerar en undersökning genomförd av KPMG Audit Committee Institute år 2004 med 500 medlemmar ur revisionsutskott. Enligt undersökningen ansåg 70,5 procent av de tillfrågade att många av de nyligen uppmärksammade företagsskandalernas hade kunnat förhindras eller reduceras om ett effektivt revisionsutskott granskat processerna i företagen.

5

Författarna Myers och Ziegenfuss belyser att de skandaler som skett under 2000- talet även har mynnat ut i att det har väckts förslag bland företagens intressenter om inrättande av revisionsutskott.

Författarna menar vidare att intressenterna anser att försök till bedrägeri i de finansiella rapporterna kan minskas genom att förbättra effektiviteten i revisionsutskotten.

6

Kraven på revisionsutskott har dels visats sig i lagstiftningar men även i regleringar såsom nationella bolagskoder.

7

I Sverige implementerades Svensk kod för bolagsstyrning år 2005 som är ett regelkomplement till den befintliga lagstiftningen.

Sedan den 1 juli 2008 är alla svenska företag, vars aktier är noterade på de svenska reglerade marknaderna

8

, enligt börskontrakten tvungna att följa Svensk kod för bolagsstyrning. Koden behöver dock inte följas till fullo, om företagen anser att det finns omständigheter som gör att koden inte bör tillämpas i företagets bolagsstyrning.

Principen, som benämns ”följ eller förklara”, innebär att företagen kan välja att avvika från delar av koden dock skall avvikelserna redovisas och motiveras.

Utgångspunkten i Svensk kod för bolagsstyrning vad gäller revisionsutskott är att företagen skall inrätta ett utskott i styrelsen bestående av tre ledamöter. Dock kan

4

Rezaee (2005)

5

Harrast & Mason-Olsen (2007) Can audit committees prevent management fraud?

6

Myers & Ziegenfuss (2006) Audit committee pre-Enron efforts to increase the effectiveness of

corporate governance

7

Carlsson (2007) Swedish Corporate Governance and Value Creation: owners still in the driver´s

8

Se kapitel 2 Definitioner

(8)

- Inledning -

företagen välja alternativa sammansättningar om de finner detta mer lämpligt än bolagskodens rekommendation. Syftet med revisionsutskottet enligt Svensk kod för bolagsstyrning är bland annat att utvärdera revisorns arbete, kvalitetssäkra bolagets finansiella rapporter, vara delaktig vid nomineringen av revisor samt sköta den löpande kontakten med företagets revisor för styrelsens räkning.

9

1111 .2 .2 .2 P r o b l e m a t i s e r i n g .2 P r o b l e m a t i s e r i n g P r o b l e m a t i s e r i n g P r o b l e m a t i s e r i n g

På OMX Nordiska Börs i Stockholm, Stockholmsbörsen, finns tre stycken listor där företag kan finnas noterade.

10

Företagen som är noterade på dessa listor är enligt börskontrakten skyldiga att följa Svensk kod för bolagsstyrning.

11

När vi i en förstudie i början av april 2009 undersökte börslistorna på Stockholmsbörsen, visade det sig att enbart 44 procent av företagen har tillsatt ett revisionsutskott bestående av minst två ledamöter. På listan Large Cap, där de största företagen är noterade, har 72 procent av företagen valt att tillsätta ett särskilt revisionsutskott. På listorna Mid Cap och Small Cap, där medelstora och mindre företag är noterade, är motsvarande siffror enbart 49 respektive 25 procent.

Den reviderade bolagsstyrningskoden, som trädde i kraft den 1 juli 2008, gäller för alla noterade företag på Stockholmsbörsen och NGM Equity. En del av Svensk kod för bolagsstyrning innefattar ett krav om revisionsutskott. Syftet med revisionsutskott är att stärka oberoendet mellan företagsledning och revisorn samt förbättra företagets finansiella rapporter

12

. Hur kommer det sig då att inte alla svenska börsnoterade företagen tillämpar revisionsutskott, trots kraven i börskontrakten? En del i detta uttrycker sig genom den svenska bolagskodens princip ”följ eller förklara”, vilken medger att företagen kan välja att inte tillsätta revisionsutskott om de finner det lämpligt i bolagsstyrningen

13

. Då denna möjlighet finns kan det också ifrågasättas varför det trots allt finns de som följer Svensk kod för bolagsstyrnings regler kring revisionsutskott. Vidare går det att ifrågasätta varför en del företag tillsätter ett revisionsutskott som avviker från de rekommendationer som Svensk kod för bolagsstyrning stadgar, angående revisionsutskottets sammansättning. Hade

9

Svensk kod för bolagsstyrning (2008)

10

Telefonintervju med Per Lekvall, Kollegiet för svensk bolagsstyrning 2009-04-20

11

Svensk kod för bolagsstyrning (2008)

12

Ibid

13

Ibid

(9)

- Inledning -

företagen valt att tillsätta revisionsutskott även om det inte hade funnits något krav från Stockholmsbörsen att tillämpa Svensk kod för bolagsstyrning? Hur resonerar de svenska börsnoterade företagen i frågan om revisionsutskottens vara eller icke vara?

Revisionsutskottets arbetsuppgifter förkunnas genom orden övervaka, granska, uppskatta, utvärdera och bedöma, något som Wolnizer anser vara mycket diffust

.

Wolnizer menar vidare att styrelser i börsnoterade företag varken har resurser eller kompetens för att bedöma huruvida redovisningen kan anses vara betryggande för företaget.

14

Vet styrelserna i svenska börsnoterade företag vad revisionsutskotten skall arbeta med, eller är tillsättandet av revisionsutskottet ett resultat av ett tvång från Stockholmsbörsen?

Svensk kod för bolagsstyrning är ett relativt nytt fenomen inom svensk bolagsstyrning, då den första koden infördes år 2005. Därmed är detta ett område som inte har utforskats i någon större utsträckning. Det finns således en kunskapslucka som behöver minskas, för att se hur Svensk kod för bolagsstyrning fungerar i praktiken vad gäller revisionsutskott. Vår förstudie visar att merparten av de på Stockholmsbörsen noterade företagen saknar revisionsutskott. Detta ökar vikten av att studera de bakomliggande faktorer företagen haft vid beslutet kring tillsättandet av revisionsutskott i företagsstyrelsen och vilket syfte det fyller.

1111 .3 .3 .3 P r o b l e m f o r m u l e r i n g .3 P r o b l e m f o r m u l e r i n g P r o b l e m f o r m u l e r i n g P r o b l e m f o r m u l e r i n g

Av vilka skäl väljer svenska börsnoterade företag att tillsätta revisionsutskott medan andra svenska börsnoterade företag väljer att inte tillsätta det?

1111 .4 .4 .4 S y f t e .4 S y f t e S y f t e S y f t e

Syftet med studien är att öka kunskapen kring hur företag hanterar Svensk kod för bolagsstyrnings krav kring revisionsutskott samt vilken nytta revisionsutskottet upplevs tillföra i styrelsearbetet.

14

Wolnizer (1995) Are Audit Committees Red Herrings?

(10)

- D efinitioner -

2 . D e f in it io n e r 2 . D e f in it io n e r 2 . D e f in it io n e r 2 . D e f in it io n e r

etta kapitel presenterar de definitioner vi har valt att genomgående tillämpa i studien. Definitionerna är till för att klargöra begreppen revisionsutskott och reglerad marknad för att på så sätt underlätta för läsaren.

2222 ....1111 B e g r e p p e n r e v is io n s u t s k o t t o c h r e v is i o n s k o m m it t é B e g r e p p e n r e v i s i o n s u t s k o t t o c h r e v i s i o n s k o m m i t t é B e g r e p p e n r e v i s i o n s u t s k o t t o c h r e v i s i o n s k o m m i t t é B e g r e p p e n r e v i s i o n s u t s k o t t o c h r e v i s i o n s k o m m i t t é

Vi har under studiens gång upptäckt att det råder viss förvirring kring begreppen revisionsutskott och revisionskommitté. Dessa två begrepp används i många fall synonymt med varandra. I den engelska litteraturen används uttrycket audit committee, vilket vi har valt att översätta till revisionsutskott. Denna term har vi valt då det är den term som används av Kollegiet för svensk bolagsstyrning. En revisionskommitté å sin sida är ett rådgivande organ inom EU som arbetar med att utarbeta direktiv kring redovisnings- och revisionsfrågor

15

. Därmed anser vi att det inte är lämpligt att använda revisionskommitté som begrepp i studien .

Enligt Svensk kod för bolagsstyrning kan ett revisionsutskott utformas på flera olika sätt. Utgångspunkten i Svensk kod för bolagsstyrning är att revisionsutskott skall bestå av minst tre styrelseledamöter, men variationer kan förekomma. En del företag har valt att endast ha med två ledamöter och i en del företag utgör hela styrelsen revisionsutskottet. Vi har i vår studie valt att definiera ett revisionsutskott som ett styrelseutskott bestående av minst två styrelseledamöter, benämnt särskilt revisionsutskott. Detta på grund av att vi då anser att styrelserna har tillsatt ett särskilt utskott, även om antalet ledamöter avviker från koden. I de fall hela företagets styrelse fullgör revisionsutskottets uppgifter har vi valt att se det som att inget revisionsutskott finns i styrelsen. Detsamma gäller de fall där hela styrelsen förutom ledningspersoner fullgör ett revisionsutskotts uppgifter.

15

http://europa.eu/rapid/pressReleasesAction.do?reference=IP/03/715&format=HTML&aged=1&lang uage=SW&guiLanguage=en 2009-04-27

D

(11)

- D efinitioner -

2 .2 2 .2

2 .2 2 .2 R e g l e r a d m a r k n a d R e g l e r a d m a r k n a d R e g l e r a d m a r k n a d R e g l e r a d m a r k n a d 16 16 16 16

I Svensk kod för bolagsstyrning används begreppet reglerad marknad för att beskriva vilka företag som är skyldiga att följa Svensk kod för bolagsstyrning i enlighet med börskontrakten. Med reglerad marknad avses i dagsläget Stockholmsbörsens listor;

Large Cap, Mid Cap och Small Cap. Även NGM Equity anses vara en reglerad marknad. Företag som är noterade på denna lista omfattas även de av Svensk kod för bolagsstyrning.

16

Telefonintervju med Per Lekvall, Kollegiet för svensk bolagsstyrning 2009-04-20

(12)

- M etod -

3333 . . . . M e t o d M e t o d M e t o d M e t o d

etodkapitlet presenterar den metod, kvalitativa intervjustudier, som legat till grund för genomförandet av studien. Detta åtföljs av de argument som har legat till grund för valet av metod och tillvägagångssätt, vilka speglar studiens syfte.

Slutligen presenteras valen av de fem företagen, som utgör studiens respondenter, samt hur insamling av data har genomförts.

3333 .1 K v a l it a t i v .1 K v a l i t a t i v .1 K v a l i t a t i v a r e s p e k t i v e k v a n t i t a t i v a s t u d i e r .1 K v a l i t a t i v a r e s p e k t i v e k v a n t i t a t i v a s t u d i e r a r e s p e k t i v e k v a n t i t a t i v a s t u d i e r a r e s p e k t i v e k v a n t i t a t i v a s t u d i e r

Inom vetenskaplig forskning finns det i huvudsak två forskningsstrategier, kvantitativ och kvalitativ forskning. Kvantitativ forskning utgår från att forskaren samlar in material som är av numerisk karaktär. Forskningen innefattar ett objektivistiskt synsätt på verkligheten, vilket innebär att individer inte påverkar den sociala omgivningen. Vidare innebär det att en organisation bygger på sina egna riktlinjer och regler. Kvalitativ forskning lägger å andra sidan tonvikten på att se verkligenheten utifrån undersökningsobjektets synvinkel. Metoden vid insamling av material utgår från en mindre numerisk synvinkel än vid kvantitativ forskning.

Kvalitativ forskning har i grunden sin utgångspunkt i ett konstruktionistiskt synsätt, vilket innebär att den sociala omgivningen påverkas av dess individer och därmed är föränderlig.

17

Vid kvantitativ och kvalitativ forskning kan, enligt Bryman och Bell, två olika angreppssätt tillämpas; deduktion och induktion. Deduktion innebär att studien utgår från teorier som sedan styr insamlandet av det empiriska materialet. Induktion å andra sidan innebär att empirin tillämpas för att generera teorier.

18

Avsikten med studien är att öka kunskapen om hur svenska börsnoterade företag hanterar revisionsutskott. Då det bedrivits tämligen lite tidigare forskning inom det valda området har det behövts djupgående svar, vi har därför valt att lägga tonvikten

17

Bryman & Bell (2005) Företagsekonomiska forskningsmetoder

18

Ibid

M

(13)

- M etod -

vid kvalitativ forskning. Vi har i vår studie utgått från en deduktiv ansats, då vi har samlat in vårt empiriska material och haft stöd från förförståelsen i den teoretiska referensramen. Utifrån detta har vi skapat en djupare förståelse som bygger på empirin. Genom en kvalitativ studie har vi att kunnat få en bred infallsvinkel på det vi studerat. Dock har vi i vår förstudie använt oss av kvantitativa data för att generera statistik kring förekomsten av revisionsutskott.

3333 ....2222 D e s i g n a v s t u d i e D e s i g n a v s t u d i e D e s i g n a v s t u d i e D e s i g n a v s t u d i e nnnn

Den studie vi genomfört är en kvalitativ intervjustudie. En fördel med kvalitativa intervjuer är att det ges en möjlighet att ställa följdfrågor

19

. Vidare ger kvalitativa intervjuer djupgående kunskaper, vilket gör intervjupersonerna till informanter snarare än respondenter.

20

Då vår studie avhandlar ett nytillkommet fenomen inom svensk bolagsstyrning, finns det ingen omfattande forskning kring fenomenet revisionsutskott i den svenska kontexten. Detta är en viktig aspekt vid valet av undersökningsmetod och speglar varför vi har valt att genomföra kvalitativa intervjuer.

Kvalitativa studier utvärderas utifrån vissa kriterier såsom extern/intern reliabilitet och extern/intern validitet.

21

Enligt LeCompte och Goetz är den externa reliabiliteten ett mått på i vilken grad en undersökning kan replikeras, det vill säga i den grad som undersökningen kan upprepas. Författarna menar vidare att det finns svårigheter med replikerbarhet vid kvalitativ forskning, då verkligheten ständigt är föränderlig. Den interna reliabiliteten är ett mått på den risk som finns att undersökarna tolkar resultaten olika.

22

Bryman och Bell menar att extern och intern reliabilitet handlar om en undersöknings pålitlighet, och en viktig del i detta är att det finns en fullständig skildring av hela forskningsprocessen.

23

Pålitligheten i vår studie har stärkts genom att samtliga undersökare medverkat i alla de intervjuer som genomförts, vilket leder till att risken för feltolkningar minskats.

För att ytterligare kunna stärka pålitligheten har vi valt att spela in intervjuerna, för

19

Yin (2007) Fallstudier: design och genomförande

20

Ibid

21

Bryman & Bell (2005)

22

LeCompte & Goetz (1982) Problems of Reliability and Validity in Ethnographic Research

23

Bryman & Bell (2005)

(14)

- M etod -

att sedan transkribera och skriva ut dem. På detta sätt har vi haft möjlighet att kontrollera exakt vad intervjupersonerna svarar på varje fråga och även då minska risken för feltolkningar.

LeCompte och Goetz belyser att den interna validiteten mäts utifrån överensstämmelsen mellan forskningens observationer och den teori som utvecklas.

24

Bryman och Bell uttrycker att intern validitet motsvarar en undersöknings tillförlitlighet vid kvalitativa studier, det vill säga hur trovärdig en undersökning är.

Vidare belyser författarna att trovärdigheten är viktig för att omgivningen skall acceptera forskningsresultaten.

25

Extern validitet är ett mått på hur pass generaliserbara forskningsresultaten är till andra fall, enligt LeCompte och Goetz.

26

Extern validitet motsvarar av vad Bryman och Bell benämner som överförbarhet, vilket innebär i den mån som resultaten kan överföras på andra likartade fall. Vidare belyser Bryman och Bell att studiens resultat måste gå att styrkas och konfirmeras.

Därmed skall de inte styras eller påverkas av personliga värderingar, det vill säga studiens resultat skall vara objektiva.

27

Vår avsikt med studien har varit att skapa förståelse kring hur fenomenet revisionsutskott hanteras i företagen. Vi har därför undersökt ett antal företag för att sedan kunna jämföra dem och deras hantering av revisionsutskott. Genom att en respondentvalidering har varit möjlig att genomföra, har tillförlitligheten i studien kunnat stärkas. Med respondentvalidering menas att forskarna har möjlighet att återkomma till respondenten för kompletterande frågor

28

. Vi har verkat för att resultaten skall vara överförbara på liknande fall, detta genom att ge detaljerade beskrivningar av undersökningsobjekten. Vi har även verkat för att resultaten skall vara objektiva, det vill säga att de skall vara möjliga att styrka och konfirmera.

Genom att vi baserat empirin från flera respondenter har vi kunnat motverka att personliga värderingar påverkat studiens resultat.

24

LeCompte & Goetz (1982)

25

Bryman & Bell (2005)

26

LeCompte & Goetz (1982)

27

Bryman & Bell (2005 )

28

Ibid

(15)

- M etod -

3333 ....2222 . 1 . 1 . 1 . 1 V å r t u r v a l a v r e s p o n d e n t e r V å r t u r v a l a v r e s p o n d e n t e r V å r t u r v a l a v r e s p o n d e n t e r V å r t u r v a l a v r e s p o n d e n t e r

När vi valt ut företag till vår studie har vi ställt upp två kriterier för vilka företag som skall kunna komma med i urvalet. Det första kriteriet har varit att företaget skall vara noterat på Stockholmsbörsen listor och därmed omfattas av Svensk kod för bolagsstyrning. Per Lekvall uppger att NGM under senaste året fått sitt börstillstånd indraget för att sedan få tillbaka det

29

. Oroligheterna kring NGM har gjort att vi under studien har valt att bortse från företag noterade på denna lista. Det andra kriteriet har varit att en del av våra utvalda företag skall ha tillsatt och en del skall inte ha tillsatt ett särskilt revisionsutskott. De företag som ingår i studien hanterar därmed revisionsutskotten på olika sätt och vi har därmed fått en bredd i studien. De respondenter vi valt att intervjua har en direkt koppling antingen till styrelsen eller till revisionsutskottet, då detta finns.

I de fall respondenterna innehar fler än ett styrelseuppdrag i börsnoterade företag har vi bett dem utgå från det specifika företag vi valt ut. Detta för att olika styrelser hanterar sina revisionsutskott på olika sätt och därmed finns risken att intervjupersonen inte skiljer på hur diskussionerna varit i de olika styrelserna. Enligt överenskommelse med våra respondenter har vi utelämnat såväl respondenternas personnamn som företagsnamn i studien. Vi anser att detta påverkat studien positivt, då intervjupersonerna inte behöver känna sig utpekade ifall de skulle göra något opassande uttalande ur företagets synvinkel.

Av de företag vi valt ut har två företag tillsatt ett särskilt revisionsutskott i enlighet med rekommendationerna i Svensk kod för bolagsstyrning. Ett av företagen har ett särskilt revisionsutskott men inte i enlighet med koden, då utskottet enbart består av två ledamöter. Avsikten var att de två resterande företagen inte skulle ha tillsatt något särskilt revisionsutskott, i enlighet med vår definition. Dock har ett av de företag vi valt ut, på grund av avsaknaden av särskilt revisionsutskott, under studiens gång valt att införa ett särskilt revisionsutskott i styrelsen. Detta företag har dock valt att tillsätta enbart två ledamöter i utskottet. Urvalet består därmed av fyra företag med särskilda revisionsutskott och ett företag utan särskilt revisionsutskott. Vi anser att

29

Telefonintervju med Per Lekvall, Kollegiet för Svensk bolagsstyrning 2009-04-20

(16)

- M etod -

urvalet fångar in studiens frågeställning då företagen i studien hanterar revisionsutskotten på olika sätt.

3333 ....2222 ....2222 I n t e r v j u f o r m I n t e r v j u f o r m I n t e r v j u f o r m I n t e r v j u f o r m

Då vi avsett att använda semi- strukturerade intervjuer har vi förberett oss genom att bestämma ämnen och specifika frågor i en intervjuguide

30

av semi- strukturerad karaktär. Semi- strukturerade intervjuer bygger på att det är vissa specifika ämnen som skall behandlas under intervjuerna och respondenterna själva har möjlighet att formulera sina svar

31

. På så sätt kan forskaren få mer uttömmande svar än vid strukturerade intervjuer samt även andra infallsvinklar på svaren. Jämfört med ostrukturerade intervjuer kan forskare som tillämpar semi- strukturerade intervjuer välja att fokusera mer på det som hon/han anser vara intressant för dennes studie.

32

Vi har ansett att en tillämpning av semi- strukturerade intervjuer gett oss den fokus på ämnet som vi avsett att ha, samtidigt som vi fått möjlighet att samla in fria och öppna svar som lämpar sig för analys och tolkning. Vidare har de semistrukturerade frågorna gett oss möjlighet att ställa följdfrågor, då vi kommit in på ett ämne som har varit av intresse för studien eller då respondenten formulerat sig otydligt.

De intervjuer vi genomfört har gjorts antingen per telefon eller som personliga intervjuer, beroende på respondentens tillgänglighet.

30

Se bilaga 1

31

Bryman & Bell (2005)

32

Ibid

(17)

- R eferensram -

4444 . R e f e r e n s r a m . R e f e r e n s r a m . R e f e r e n s r a m . R e f e r e n s r a m

ör att ge läsaren en större förståelse till fenomenet revisionsutskott presenteras först en bakgrund om legitimitet, Corporate Governance och Svensk kod för bolagsstyrning. Slutligen ges en djupgående beskrivning av revisionsutskott.

4444 .1 .1 .1 S k a p a l e g i t i m i t e t .1 S k a p a l e g i t i m i t e t S k a p a l e g i t i m i t e t S k a p a l e g i t i m i t e t

Suchman definierar legitimitet som en generell uppfattning eller ett antagande om att de handlingar som en enhet utför är önskvärda. Vidare skall handlingarna anses vara passande och korrekta inom ett avgränsat socialt konstruerat system, bestående av normer, förväntningar, värderingar och definitioner. Legitimiteten representerar således den reaktion som observatörerna erhåller vid studerande av organisationen.

33

Det finns flera olika teorier kring legitimitet, en av de vanligaste teorierna är legitimitetsteorin.

34

Denna teori syftar till att företag inte har någon inneboende rätt att existera, utan enbart kan existera om samhället anser dem vara legitima.

35

Legitimitetsteorin grundas på att det finns ett socialt kontrakt mellan företaget och omgivningen och att företaget måste sträva efter att agera utefter de ständigt föränderliga normer som finns på marknaden.

36

De sociala kontrakten går inte att studera i exakthet och olika uppfattningar om vad dessa innehåller kommer därmed att erhållas. Deegan menar dock att de lagstadgade kraven kan ses som en klar benämning på vad kontrakten innehåller, medan det övriga innehållet som inte är lagstadgat är underförstådda krav.

37

Företaget måste verka för att uppfylla omgivningens förväntningar och krav för att uppnå legitimitet. Då förväntningarna på företaget ständigt förändras är det viktigt att företaget håller sig ständigt uppdaterat och utvecklas för upprätthållande av legitimiteten. Ett företag har flera

33

Suchman (1995) Managing legitimacy: Strategic and institutional approches

34

Deegan & Unerman (2008) Financial Accounting Theory.

35

Deegan (2002) The legitimising effect of social and enviromental disclosures – a theoretical

foundation

36

Deegan & Unerman (2008)

37

Deegan (2002)

F

(18)

- R eferensram -

intressenter och det är av stor vikt att ta merparten av intressenternas krav och förväntningar i beaktning.

38

Till följd av legitimitetsteorins uppfattning, om att företag inte har någon inneboende rätt att existera, kan företagets överlevnad hotas om intressenterna upplever att företaget brutit mot det sociala kontraktet. Vidare innebär detta att om intressenterna anser att företaget inte agerar på ett acceptabelt eller legitimt sätt kan företagets rätt att existera upphöra. Ett brutet socialt kontrakt kan leda till en reducerad efterfråga, brist på utomstående finansiering, reducering av arbetskraft eller rättsliga sanktioner.

39

Brist på legitimitet kan även leda till att företaget anklagas för att vara likgiltig, irrationell samt obefogad.

40

Legitimiteten kan därmed ses som en nödvändig resurs som företaget är beroende av för dess fortlevnad. Skälen till att ett företag inte uppnår legitimitet kan vara flera. En händelse kan ha inträffat som har påverkat ett företags eller en branschs rykte och legitimitet på ett negativt sätt.

Samhällets förväntningar kan också ha förändrats och det som en gång var acceptabelt anses inte längre vara legitimt. Ledningens respons på företagets brist på legitimitet måste då vara i överrensstämmelse med samhällets syn på vad som anses vara acceptabelt.

41

Enligt Deegan och Unerman finns det fyra förhållningssätt för ett företag att upprätthålla och erhålla legitimitet, genom kommunikation med intressenterna. Ett av förhållningssätten grundar sig på att då företaget genomgår förändringar som överrensstämmer med intressenternas värderingar, skall företaget verka för att information om detta når intressenterna. Företaget kan också verka för att ändra intressenternas värderingar och förväntningar, istället för att ändra företagets förhållningssätt. Har företaget svårigheter som gör att intressenternas förväntningar inte uppfylls, kan företaget försöka få intressenterna att uppmärksamma de områden inom företaget som är legitimitetsuppfyllande. Den fjärde och sista punkten grundar sig på att företaget kan protestera mot specifika förväntningar som ställs på dem, med motiveringen att de är ouppnåeliga. Redovisningsrapporter kan på många sätt

38

Deegan & Unerman (2008)

39

Deegan (2002)

40

Suchman (1995)

41

Deegan (2002)

(19)

- R eferensram -

verka för att uppnå legitimitet, genom att specifik information offentliggörs för allmänheten.

42

På senare tid har betydelsen kring företagens rykte uppmärksammats och blivit en allt viktigare del i ledningens arbete. Om företaget inte lyckas uppfylla de förväntningar som finns på företaget kommer det att påverka företagets rykte och därmed även den framtida lönsamheten. Genom en aktiv och engagerad ledning menar dock Deegan och Unerman att risken för detta kan minskas.

43

Enligt Dowling och Pfeffer finns det företag där legitimiteten är av större vikt och företag där legitimiteten är av mindre vikt. De företag som är beroende av social och politisk support eller de företag som tenderar att vara mycket i rampljuset, anses vara mer beroende av legitimiteten. Författarna menar vidare att börsnoterande företag har en större andel oberoende ledamöter än företag som inte är börsnoterade. Börsföretag är därmed, enligt författarna, mer beroende av acceptans från omgivningen och dess ägare och därmed mer benägna att utföra aktiviteter som anses vara legitima.

44

Hur styrelser arbetar och är sammansatta är något som har uppmärksammats inom forskningen utifrån ett legitimitetsperspektiv.

45

4444 ....2222 R e g l e r f ö r b o l a g s s t y r n in g f ö r a t t s k a p a l e g i t im it e t R e g l e r f ö r b o l a g s s t y r n i n g f ö r a t t s k a p a l e g i t i m i t e t R e g l e r f ö r b o l a g s s t y r n i n g f ö r a t t s k a p a l e g i t i m i t e t R e g l e r f ö r b o l a g s s t y r n i n g f ö r a t t s k a p a l e g i t i m i t e t

Enligt Kollegiet för svensk kod för bolagsstyrning utgår bolagsstyrning från att försöka garantera att ett företag sköts på ett så effektivt och korrekt sätt som möjligt, sett från aktieägarnas perspektiv. Förtroendet för ett företag är avgörande för att intresset att investera i företaget skall bevaras, både hos de befintliga och kommande investerarna. En väl fungerande bolagsstyrning är viktig för att företaget skall drivas i ägarnas intresse.

46

De stora företagsskandalerna i början av 1900- talet har genom åren lett till en utveckling inom bolagsstyrningsregleringarna.

47

År 1932 inträffade en av de största globala finansiella krascherna, den så kallade Kreuger- kraschen. Ivar Kreuger hade

42

Deegan & Unerman (2008)

43

Ibid

44

Dowling & Pfeffer (1975) Organizational Legitimacy: Social Values and Organizational Behavior

45

Harrison (1987) The Strategic Use of Corporate Board Committees

46

Svensk kod för bolagsstyrning (2008)

47

Stattin (2009) Skandaldriven och problemdriven reglering

(20)

- R eferensram -

under många år arbetat upp en monopolliknande ställning, framförallt på tändsticksmarknaden. Dessutom hade Ivar Kreuger lånat ut stora mängder kapital till olika länder för att kunna bygga upp Europa efter första världskriget. För att finansiera expansionen och utlåningen lånade Ivar Kreuger och hans företag stora mängder kapital, bland annat hos de svenska bankerna. När Kreugersfären gick i konkurs uppdagades de oegentligheter, bland annat kring de pantsatta obligationer, Ivar Kreuger haft för sig under många år. Flera svenska banker förlorade stora summor pengar i kraschen, likväl gick Wallenbergsfären starka ur krisen. Efter Kreugerkraschen lyftes bolagsstyrningsfrågor fram vilket ledde till en ökad reglering inom näringslivet och aktiebolagslagen utökades i Sverige. Samtidigt som den svenska lagstiftningen stärktes, infördes en utökad självreglering inom bolagsstyrning.

48

Under 1990-talet uppkom en ny form av självreglering av bolagsstyrningen, de så kallade bolagskoderna.

49

Den första bolagskoden introducerades i Storbritannien 1991 genom den så kallade Cadbury- rapporten. Cadbury- rapporten var ett svar på de företagsskandaler och företagskollapser som inträffat tidigare i Storbritannien. Cadbury- koden syftade främst till att effektivisera den finansiella kontrollen, styrelsens sammansättning och dess arbete. Den brittiska koden har under åren följts upp och utvecklats genom att en uppsjö nya rapporter tillkommit, som behandlar nya och aktuella problem i bolagsstyrningen. Efter Storbritanniens införande av bolagskod har fenomenet spridit sig och mött stor framgång i övriga delar av världen.

50

I juli 2001 lagstiftade amerikanska myndigheter om en egen kod för bolagsstyrning genom den så kallade SOX- lagen, som omfattar samtliga företag som är noterade på börserna i USA.

51

Under år 2005 infördes en Svensk kod för bolagsstyrning.

52

Denna svenska bolagskod uppkom, likt Cadbury- rapporten och SOX- lagen, som ett svar på ett flertal nationella och internationella företagsskandaler exempelvis Enron och Skandia.

53

Redan på 1940- talet, efter Kreugerkraschen, uppkom diskussioner kring

48

Carlsson (2007) Swedish Corporate Governance and Value Creation: owners still in the driver´s

seat; Skog, (2005) En svensk kod för bolagsstyrning – vad är det för något och vad innebär den?

49

Carlsson (2007)

50

Jonnergård & Larsson (2007) Developing Codes of Conduct: Regulatory Conversation as Means

for Detecting Institutional Change

51

Lander (2003) What is Sarbanes- Oxley?

52

Svensk kod för bolagsstyrning (2008)

53

Jonnergård & Larsson (2007)

(21)

- R eferensram -

bolagsstyrning i Sverige. Trots detta dröjde det fram till år 2005 innan Svensk kod för bolagsstyrning infördes. Enligt Carlsson beror detta på att Sverige redan hade en fungerande självreglering för bolagsstyrning, i och med den ökade regleringen i samband med Kreugerkraschen.

54

4444 . 2 . 2 . 2 . 2 .... 1111 S v e n s k k o d f ö r b o l a g s s t y r n i n g S v e n s k k o d f ö r b o l a g s s t y r n i n g S v e n s k k o d f ö r b o l a g s s t y r n i n g S v e n s k k o d f ö r b o l a g s s t y r n i n g

Genom ett samarbete mellan Förtroendekommissionen, som tillsattes av regeringen, och ett antal organisationer i näringslivet bildades den så kallade Kodgruppen.

Kodgruppens syfte var att utveckla ytterligare regleringar kring bolagsstyrning i Sverige. Anledningen till varför en bolagskod infördes i Sverige var det övervägande EU- kommissionen hade angående om att en nationell bolagsstyrningskod skulle införas. Kodgruppen ansåg att en bolagsstyrningskod inte enbart skulle införas för att uppfylla internationella påtryckningar, utan bolagskoden skulle även fylla ett syfte för näringslivet i Sverige som helhet. Därmed utformades några huvudsyften som koden skulle uppfylla. Genom införandet av koden skulle det svenska näringslivet bli mer effektivt genom att bolagsstyrningen förbättras, samtidigt som förtroendet för näringslivet skulle stärkas. Ytterligare ett syfte som gruppen ansåg att koden skulle uppfylla var att på lång sikt attrahera riskkapital, dels svenskt och dels internationellt.

Som underlag vid utformandet av den svenska bolagskoden hade Kodgruppen ett antal existerande bolagskoder i Europa. Kodgruppen hade då möjlighet att jämföra de olika koderna och få olika synvinklar på hur vissa frågor hade hanterats i andra länder.

55

Kodgruppens första förslag till bolagskod publicerades år 2004. Efter både betänkande, dels från förtroendekommissionen och dels från Kodgruppen själva, och en öppen remiss infördes koden den 1 juli 2005.

56

2005- års bolagsstyrningskod riktade sig enbart till bolag med ett börsvärde på över tre miljarder kronor.

57

Under år 2008 reviderades Svensk kod för bolagsstyrning för att anpassas även till mindre börsföretag. Från och med den 1 juli 2008 omfattar således Svensk kod för bolagsstyrning alla börsnoterade företag i enlighet med vad som står föreskrivet i

54

Carlsson (2007)

55

Skog (2005)

56

http://www.bolagsstyrning.se/koden/historik

57

Svensk kod för bolagsstyrning (2008)

(22)

- R eferensram -

börskontrakten.

58

Svensk kod för bolagsstyrning utgör en självreglering med syfte att förbättra och effektivisera bolagsstyrningen i svenska börsnoterade företag. Den svenska bolagskoden innebär hårdare regleringar än befintliga lagstadgade regleringar och verkar därmed som ett komplement till dessa.

59

Dock behöver koden inte följas till fullo, om bolagen anser att det finns omständigheter som gör att koden inte kan tillämpas i företagets bolagsstyrning. Principen är att då inte koden följs, skall detta redovisas och motiveras. Denna princip har hämtats från den brittiska bolagskoden Cadbury- rapporten och benämns som ”följ eller förklara”. Oavsett hur tillämpningen av koden sker i de svenska börsnoterade företagen skall företagen nämna vilka punkter som tillämpas och vilka som inte tillämpas. Företagen skall även ge en noggrann förklaring till den alternativa lösning som istället har valts att tillämpa. Detta görs genom den så kallade bolagsstyrningsrapporten som utkommer årligen.

60

Svensk kod för bolagsstyrning innehåller bland annat regleringar kring bolagsstämma, styrelsearbete, företagsledning, ägarroll och revisor.

61

Bestämmelserna kring bolagsstämman; informationsflödet kring stämman, när, var och hur stämman skall hållas, utgör en betydande del av hela bolagskoden. Dessa regleringar kring bolagsstämman är till för att underlätta för aktieägarna, genom att de skall kunna närvara under bolagsstämman och ha möjlighet att fatta beslut i frågor gällande bolaget.

62

I koden står det vidare föreskrivet att en styrelse skall bestå av personer med de kompetenser som anses lämpliga med hänsyn till företagets verksamhet. Vidare skall en jämn könsfördelning eftersträvas vid sammansättning av styrelsen. Eftersom det i Sverige idag tillämpas förvaltningsrevision, det vill säga att revisorn skall granska styrelsens förvaltning, anses det olämpligt att hela styrelsen väljer revisor. Koden föreskriver att den ordinarie valberedningen skall lämna förslag om revisor samtidigt som valberedningen har starkt stöd från revisionsutskottet, eftersom de oftast anses ha mer kompetens i frågan.

63

58

Svernlöv (2008) Svensk kod för bolagsstyrning; med kommentarer för praktisk tillämpning

59

Svensk kod för bolagsstyrning (2008)

60

Svernlöv (2008)

61

Svensk kod för bolagsstyrning (2008)

62

Skog (2005)

63

Svernlöv (2008)

(23)

- R eferensram -

4444 .3 .3 .3 R .3 R R R e v i s i o n s u t s k o t t e v i s i o n s u t s k o t t e v i s i o n s u t s k o t t e v i s i o n s u t s k o t t

Revisionsutskott är inget nytt fenomen utan har funnits ända sedan 1800-talet, dock inte i dagens utformning.

64

Revisionsutskotten ansvarar för hanteringen av företagets risk och den finansiella rapporteringen. Detta innebär således att utskotten skall granska företagets externa och interna revision, företagets val av redovisningsprinciper samt samtliga finansiella rapporter. Enligt Thorell skall revisionsutskotten bland annat verka för att förbättra kontakten mellan ledningen och revisorn, säkerhetsställa att det sker en oberoende och kompetent granskning av företaget, bidra till att risken för bedrägerier minskar samt förbättra kvaliteten på de finansiella rapporterna. Utskottet skall även ha till uppgift att vara verksam i valet av den externa revisorn.

65

Enligt Harrast och Mason-Olsen skall revisionsutskottet även utforma principer för hur klagomål angående redovisningen, revisionen samt den interna kontrollen skall hanteras. Revisionsutskottet måste således utforma handlingssätt för hur klagomål angående redovisning, revisionen och den interna kontrollen skall mottas och hanteras.

66

Enligt Svensk kod för bolagsstyrning syftar revisionsutskott till att underlätta styrelsens arbete vad det gäller kontrollerande över att den finansiella rapporteringen sker på ett korrekt sätt. Revisionsutskotten skall även verka för att granska de interna kontrollerna i företaget. Det är revisionsutskottets uppgift att hålla den löpande kontakten med företagets revisor, för att kunna samordna den interna och externa revisionen samt få en uppfattning om revisionens inriktning. Vidare skall revisionsutskottet verka för att underlätta vid eventuella oenigheter som kan finnas mellan ledningen och revisorn angående de finansiella rapporterna.

Revisionsutskotten skall ansvara för frågor kring både kompensation och val av extern revisor samt ha uppsyn över dess arbete. Det innebär att revisionsutskottet skall utvärdera revisorns arbetsinsats samt informera valberedningen om utvärderingens resultat. Revisionsutskottet skall även sätta upp riktlinjer för vilka övriga tjänster, utöver revision som revisorn kan tillhandahålla företaget. Utskottet skall även ha kontinuerliga möten med ledningen samt de interna och externa

64

Spira (2006) Black boxes, red herrings and white powder: UK audit committees in the 21st century

65

Thorell (2002) Revisionskommittéernas roll i svenska börsbolag

66

Harrast & Mason-Olsen (2007)

(24)

- R eferensram -

revisorerna för att aktualisera den finansiella ställningen och eventuella problem med redovisningen.

67

I en del länder finns det krav kring huruvida revisionsutskott skall sättas samman medan det i andra länder är frivilligt för företaget att använda sig utav revisionsutskott.

68

Utgångspunkten i Svensk kod för bolagsstyrning är att revisionsutskottet skall bestå av minst tre styrelseledamöter.

69

För att revisionsutskotten skall fungera som en effektiv övervakningsmekanism menar Rezaee att det är av största vikt att utskottet består av oberoende styrelsemedlemmar med god finansiell expertis. Den finansiella expertisen är viktig för att revisionsutskotten skall kunna ifrågasätta och se över företagets interna kontroll, revisionsfunktionerna samt de finansiella rapporterna.

70

Något krav på finansiell expertis i revisionsutskottet finns inte i Svensk kod för bolagsstyrning. Vid framtagningen av den svenska bolagskoden ansåg Kodgruppen att det bör vara företagens ansvar att ta fram representanter som har lämplig kompeterns och därmed vore ett sådant krav överflödigt.

71

Att medlemmarna i revisionsutskotten är oberoende är viktigt för att trovärdigheten i de finansiella rapporterna skall kunna styrkas samt att reduceringen av risken för bedrägeri på ledningsnivå skall vara möjlig.

72

Enligt Svensk kod för bolagsstyrning skall minst en av utskottets ledamot vara oberoende gentemot bolagets större ägare och majoriteten av ledamöterna i utskottet skall vara oberoende i förhållande till bolagsledningen och företaget.

73

Svensk kod för bolagsstyrning fordrar att revisionsutskottet sammanträder minst en gång per år med företagets revisor och då utan att den verkställande direktören eller annan person från bolagsledningen är närvarande. I de fall då företaget väljer att låta hela styrelsen fullgöra revisionsutskottets uppgifter, fordrar Svensk kod för bolagsstyrning att de styrelseledamöter som ingår i bolagsledning inte deltar i revisionsutskottets arbete. Varje år skall en redogörelse för hur den interna kontrollen och riskhanteringen i den finansiella rapporteringen fungerar upprättas. Vidare

67

Svensk kod för bolagsstyrning (2008)

68

Spira (2006)

69

Svensk kod för bolagsstyrning (2008)

70 Rezaee (2005)

71

Svernlöv (2008)

72 Harrast & Mason-Olsen (2007)

73

Svensk kod för bolagsstyrning (2008)

(25)

- R eferensram -

kräver Svensk kod för bolagsstyrning att i de fall som en internrevision inte tillämpas i företaget, skall det varje år ske en utvärdering för att se om det finns något behov av en sådan funktion i företaget.

74

Enligt Spira finns det lite kunskap och forskning kring vilken inverkan revisionsutskott har på den finansiella rapporteringen i företagen. Det som har framkommit är dock att revisionsutskott bidrar till ökad nytta både inom den interna och den externa rapporteringen. Genom att företagen tillsätter ett revisionsutskott och rapporterar externt kan legitimitet uppnås. I en empirisk undersökning, som Spira hänvisar till, har det framkommit vad utvecklingen av revisionsutskott har lett fram till. Utvecklandet av revisionsutskotten har resulterat i att den externa revisorn kan bidra med mer, det vill säga arbeta med sådant som vanligtvis inte enbart innebär traditionella revisionsuppdrag. Den interna revisionen har även den förändrats från att vara ett mer rapporteringsliknande arbete till ett lagsamarbete. Både granskning av risker och etiska koder har förbättrats genom den utveckling som har skett.

75

4444 . 3 . 1 . 3 . 1 . 3 . 1 . 3 . 1 K r i t i k m o t r e v i s i o n s u t s k o t t K r i t i k m o t r e v i s i o n s u t s k o t t K r i t i k m o t r e v i s i o n s u t s k o t t K r i t i k m o t r e v i s i o n s u t s k o t t

Wolnizer menar att det finns en hel del kritik att rikta mot revisionsutskott som fenomen samt dess påstådda positiva verkan på säkerheten i de finansiella rapporterna. Författaren hävdar att den påstådda nytta som revisionsutskotten antas generera, utgår från tron att utskottet är oberoende. De externa revisorerna och styrelseledamöterna kan via utskotten sedan göra oberoende bedömningar av företagets finansiella delar, som revisionsutskotten anses granska. Wolnizer menar dock att revisionsutskottens oberoende bygger på konventionella redovisningsidéer och att dessa inte tar i beaktande vad som egentligen kan styrkas som oberoende.

76

Många lagar och föreskrifter anger att utskotten skall efterleva en filosofi, där revisionsutskotten skall göra bedömningar oberoende av vad ledningen önskar.

Wolnizer menar dock att det har skett ett misslyckande vad det gäller att specificera vad revisionsutskotten skall göra konkret. Vidare hävdar Wolnizer att kraven på revisionsutskottens utformning är vaga. Utskottets arbetsuppgifter förkunnas genom

74

Svensk kod för bolagsstyrning (2008)

75

Spira (2006)

76

Wolnizer (1995)

(26)

- R eferensram -

orden övervaka, granska, uppskatta, utvärdera och bedöma, något som Wolnizer anser vara mycket diffust. Han menar vidare att beskrivningen på hur arbetsprocessen skall gå till väga är mycket oklar och beskriver inte vad som skall göras. Slutligen hävdar Wolnizer att revisionsutskotten inte har de möjligheter eller resurser som krävs för att bedöma redovisningen.

77

Spira hävdar att trots den kritik som uppkommit, kring effektiviteten i revisionsutskotten gällande att förhindra bedrägerier inom bolaget, finns det ingen indikation på att revisionsutskotten skall sluta tillämpas. Fokus hos regelutformningen vad det gäller bolagsstyrning ligger på att hela tiden finna sätt som förbättrar effektiviteten och på så sätt förebygga både bedrägerier och misslyckanden. Vidare menar Spira att det finns en risk för att revisionsutskotten tillämpas utan närmare åtanke på vad syftet med revisionsutskott egentligen är.

78

Wolnizer menar att oberoendet, dels för revisorn och dels för revisionsutskottet, inte alltid kan garanteras och därmed finns det risk för att felaktig information förmedlas vidare till intressenter. Författaren hävdar vidare att för att uppnå ett så felfritt informationsflöde som möjligt måste externa bevis genereras för att då kunna verifiera den information som ges.

79

77

Wolnizer (1995)

78

Spira (2006)

79

Wolnizer (1995)

(27)

- E m piri -

5 . 5 . 5 .

5 . E m p ir i E m p ir i E m p ir i E m p ir i

detta kapitel presenteras det empiriska material som samlats in genom de fem intervjuer som har genomförts. Varje respondent presenteras enskilt, för att resultaten skall vara så överskådliga som möjligt. Varje intervju inleds med en kort beskrivning av företaget, därefter följer en sammanfattning av intervjun. Slutligen presenterar vi vad respektive företag har publicerat om revisionsutskott i sina bolagsstyrningsrapporter.

Vi har genomfört intervjuer med styrelseledamöter i fem olika företag som är noterade på Stockholmsbörsen. Vi har enligt överenskommelse med respondenterna anonymiserat dem och de företag de representerat i vår studie. Företag E har efter att vi gjort vårt urval valt att införa ett särskilt revisionsutskott.

5 .1 5 .1 5 .1

5 .1 R e s p o n d e n t A R e s p o n d e n t A R e s p o n d e n t A R e s p o n d e n t A

Respondent A sitter i revisionsutskottet för ett företag med verksamheter i Sverige och Norge. Företaget är noterat på Stockholmsbörsens Small Cap- lista. Företaget är verksamt inom branschen sällanköpsvaror och omsatte knappt en miljard kronor under år 2008. Företaget inrättade ett revisionsutskott i styrelsearbetet redan räkenskapsåret 2003/2004. Styrelsens revisionsutskott bestod år 2008 av två styrelseledamöter.

80

Företaget hade vid kodens införande, år 2005, ett börsvärde som understeg tre miljarder kronor.

81

5 . 1 . 1 5 . 1 . 1 5 . 1 . 1

5 . 1 . 1 IIII n t e r v j u m e d r e s p o n d e n t A n t e r v j u m e d r e s p o n d e n t A n t e r v j u m e d r e s p o n d e n t A n t e r v j u m e d r e s p o n d e n t A 82 82 82 82

Respondent A uppger att det sitter sju stycken ledamöter i företagets styrelse, exklusive arbetstagarrepresentanter. Av de ledamöter som ingår i styrelsen är det fyra stycken som är oberoende, de resterande är inte oberoende så till vida att de representerar ägare som har mer än 10 procent aktier. Revisionsutskottet utgörs, som tidigare nämnts, av två ledamöter. De två ledamöter som utgör revisionsutskottet är

80

Telefonintervju med respondent A 2009-04-24

81

Årsredovisning 2005 företag A

82

Telefonintervju med respondent A 2009-04-24

I

(28)

- E m piri -

båda två oberoende. Anledningen till varför företaget har valt att avvika från utgångspunkten i Svensk kod för bolagsstyrning, vad det gäller antalet ledamöter i revisionsutskottet, uppges vara av praktiska skäl. Då företaget är verksamt i två länder ansågs det mer lämpligt att tillsätta färre än tre på grund av tidsbesparing.

Detta motiverar respondenten med att det är svårt att få ihop möten med fler ledamöter inblandade. Respondenten menar att; ”Av praktiska skäl så vill man ju egentligen vara så få som möjligt, samtidigt som en inte är något utskott. Utan det blir ju bara en person. Det är väl helt enkelt en praktisk lösning.”. Vid sammansättningen av revisionsutskottet i företaget ville styrelsen ha en representant från varje land, det vill säga en från Sverige och en från Norge. Båda ledamöterna i revisionsutskottet har en bakgrund inom ekonomi, vilket respondenten menar är viktigt då; ”Det är svårt att prata med revisorer om man är helt oinvigd i hur balansräkningar och resultaträkningar ser ut.”. Respondenten menar vidare att det är viktigt att ha en finansiell expertis för att revisionsutskottet skall veta ”Vad man ska titta på och vad man ska fråga efter.”.

Vidare anser respondenten att företaget valt att tillsätta revisionsutskott för att på sätt

kunna fördjupa sig i specifika frågor, såsom revisionsförberedelsen och kontroll i

bolaget. Om hela styrelsen skulle utgöra revisionsutskott skulle det innebära att

styrelsen granskar sig själva och därmed menar respondenten att det är till fördel att

ha ett särskilt utskott. ”Alltså styrelsen är ju alltid ansvarig, men utskotten är ju ett

sätt att praktiskt kunna fördjupa sig.”. De fördelar som respondenten belyser med ett

revisionsutskott är att det skall verka som en neutral part. Respondenten menar att då

revisorn skall företräda aktieägarna kan det vara en risk om revisorerna enbart har

kontakt med företagsledningen då oberoendet kan komma att ifrågasättas. Det är

därav av största vikt att den regelbundna kontakten med revisorerna sker genom en

neutral part, utan inflytande från företagsledningen. Respondenten anger att företaget

förmodligen valt att tillämpa revisionsutskott även om Stockholmsbörsen inte ställt

krav på att följa Svensk kod för bolagsstyrning. ”Det beror ju på att egentligen är

det ju sunt förnuft, att man vill ju dels ha någon som fokuserar på specifika frågor

precis som att man har ett kompensationsutskott.”.

References

Related documents

företagens omvärld som sker genom ett beslut om ett svenskt inträde i EMU skulle påverka de svenska företagen på en inom flera olika områden, hur stora konsekvenserna blir är

Det finns olika teorier kring varför förtroende uppstår. Två av dessa är dels den ekonomiska analysen vilken bygger på spelteoretiska resonemang och dels det synsättet som

Kritik kan också riktas mot självreglering för dess tendens att koncentrera makt till vissa privata institutioner utan att dessa kan hållas ansvariga enligt

Beslutet bolagsstämman ska fatta vid tillsättning av styrelse och revisor bör beredas genom en ägarstyrd, strukturerad och transparent process, som ger alla aktieägare möjlighet att

Syftet med koden är att bidra till en förbättrad styrning av svenska bolag, samt även att höja kunskapen om och förtroendet för svensk bolagsstyrning hos utländska

Detta förtroende byggs upp genom kontinuerliga företagsbesök och det kan konstateras att Svensk kod för bolagsstyrning inte i någon större utsträckning ligger till grund

Det empiriska material som redovisas nedan har samlats in från totalt 15 bolag. Tre olika branscher är representerade, finans, industri och informationsteknik med

En fjärdedel av bolagen har valt att inte redogöra för om de avviker från Koden eller inte, vilket leder till att läsaren får granska hela rapporten för att