Omvårdnadsåtgärder som främjar sömnen hos patienten: En systematisk litteraturstudie

Uppsats omva rdnad 15 hp

Omvårdnadsåtgärder som främjar sömnen hos patienten

En systematisk litteraturstudie

Författare: Hanna Ekström &

Sammanfattning

Bakgrund

Sömnen är ett grundläggande behov för alla människor. Forskning visar att sömnen har betydelse för hälsan – under sömnen sker viktiga återuppbyggnadsprocesser samt balansen i kroppen återställs. Under sjukhusvistelse kan patienten utsättas för faktorer som stör sömnen.

Att hjälpa patienter till en tillfredställande sömn är en del av god omvårdnad.

Syftet

Syftet med studien är att beskriva omvårdnadsåtgärder som främjar sömnen hos patienter inneliggande på sjukhuset.

Metod

Studien är en systematisk litteraturstudie som baseras på sju artiklar vilka identifierades genom sökningar i databaserna Cinahl och Pubmed. Samtliga artiklar presenterar primär forskning inom kvantitativ ansats.

Resultat

Omvårdnadsåtgärder grupperades i tre kategorier. Den första kategorin är anpassning av yttre faktorer med koderna ljud, ljus och temperatur. Den andra kategorin skapa välbefinnande där koderna är mat och dryck, avslappning och kvällsrutiner. Den tredje kategorin är organisation där inga koder identifierades.

Slutsats

Genom att uppmarksamma patientens individuella sömnbehov och individanpassa åtgärder som främjar sömn under vistelse på sjukhus kan sjuksköterskan främja hälsa och

välbefinnande.

Nyckelord

Sömn, patient, omvårdnadsåtgärd, sjukhus.

Innehållsförteckning

INLEDNING………...1

BAKGRUND………..1

Sömnens fysiologi Sömnens betydelse för hälsan Sömn – en del av god omvårdnad Orsaker till att nattsömnen kan vara störd på sjukhus TEORETISK REFERENSRAM……….3

PROBLEMFORMULERING………..4

SYFTE……….4

METOD………...4

Design Inklusionskriterier Sökning och urval Kvalitetsgranskning Analys Forskningsetiska övervägande RESULTAT………..7

Anpassning av yttre faktorer Skapa välbefinnande Organisation DISKUSSION………11

Metoddiskussion Resultatdiskussion Överförbarhet till annan kontext Förslag till framtida forskning SLUTSATS……….17

REFERENSER………....18

Bilagor

Bilaga 1: Artikelmatris

Bilaga 2: Sökningsmatris - Cinahl Bilaga 3: Sökningsmatris - PubMed

Bilaga 4: Granskningsmall för granskning av kvantitativa studier

INLEDNING

Sömn är ett basalt behov hos människan och har stor betydelse för välbefinnandet. Intresset för sömnens betydelse för patientens återhämtning efter sjukdom väcktes under den verksamhetsförlagda delen av utbildningen, då vi insåg att många patienter inte fick sitt behov av sömn tillgodosett. Vår ambition är att fördjupa oss i ämnet genom att sammanställa forskning som belyser omvårdnadsåtgärder som främjar patientens sömn.

BAKGRUND Sömnens fysiologi

Pellatt (2007) beskriver sömn som ett tillstånd av inaktivitet, sänkt medvetandegrad och begränsad mottaglighet för stimulanser från omgivningen. Det biologiska sömnbehovet varierar från individ till individ. I genomsnitt behöver människan sova sju timmar per dygn.

Ericson och Ericson (2008) poängterar att det varierar starkt mellan människor hur många timmars sömn som behövs för att man ska känna sig återhämtad och utvilad. Förutom sömnens längd har även sömnens kvalité en stor betydelse. Sömnen har stor inverkan på människans livskvalité, hur vi mår och fungerar under dagen beror i stor del på nattens sömn.

Sömnens huvuduppgift att återställa balansen i kroppens organ. Under nattsömnen sker uppbyggnaden av kroppen och cellerna fylls på med energi. Under sömnen synkroniseras nervcellerna i hjärnbarken och centrala nervsystemets återhämtning sker efter dagens belastning, immunförsvaret aktiveras och minnet stärks (Åkerstedt, 2007).

Sömnens betydelse för hälsan

När människan är utsatt för stress, drabbas av sjukdom eller hamnar i en okänd miljö påverkas sömnmönstret. Otillräcklig sömn kan påverka människas välbefinnande, mentala och fysiska hälsa samt återhämtningen efter sjukdom (Pellatt, 2007). En otillräcklig sömn kan leda till oro, nedsatt funktionsförmåga, sänkt motivation samt sänkt smärttröskel. En tillfredställande sömn ger bättre förutsättningar att klara av vardagens aktiviteter (Ersser et al., 1999). God sömn främjar hälsa vilket gäller alla människor, oavsett hälsotillståndet. Eftersom en stor del av återuppbyggnadsprocessen sker under sömnen har sömnbehovet en extra stor betydelse för patienter inlagda på sjukhus då de har ett pågående sjukdomsförlopp (Jönsson, 1995).

Sömnstörningar är vanligt förekommande hos patienter inlagda på sjukhus. Dessa sömnstörningar minskar livskvalitén hos patienten genom att orsaka dagtrötthet, nedsatt

kognitiv förmåga och kan förvärra patientens grundsjukdom genom att ha en negativ påverkan på andningen, hjärtat, blodkärlen och metaboliska funktioner i kroppen. Kroniska sömnstörningar kan förvärra livsstilsrelaterade sjukdomar som högt blodtryck, diabetes och öka risken för ångest och depression (Enomoto et al., 2010).

Sömn – en del av god omvårdnad

Omvårdnadens grundgestalt Florence Nightingale (1924/1954) lyfter fram hur betydelsefullt ansvar sjuksköterskan har för att ordna en vilsam miljö för patienten som är inlagd på sjukhuset. Sjuksköterskan ska inte i onödan orsaka sömnstörningar hos patienten utan på bästa sätt bidra till en god sömn.

Det är av stor vikt att identifiera vilka orsaker och faktorer som ligger till grund för att patienten upplever störd nattsömn för att kunna främja och hjälpa patienten till en god sömn (Gau, Chen, Wu, Lin, & Chao, 2011). Sömnstörningar som en patient inlagd på sjukhus upplever bör kartläggas genom att utföra en sömnanamnes. Det är viktigt att avgöra sömnrubbningens karaktär, eventuella orsaker och omfattning samt patientens upplevelse av detta. Att kartlägga tidigare sömnvanor, nutritionsvanor och hur patienten förbereder sig inför nattvilan kan hjälpa sjuksköterskan att planera relevanta omvårdnadsåtgärder (Ericson &

Ericson, 2008).

Orsaker till att nattsömnen kan vara störd på sjukhus

Sömnen är ett känsligt fysiologiskt tillstånd som kan störas av många olika yttre faktorer, exempelvis ljud eller inre stimuli som pågående sjukdomsprocesser i kroppen (Jönsson, 1995). Att vara sjuk och inlagd på sjukhus innebär en påfrestning och stress för patienten.

Förändring i den vardagliga miljön exempelvis inläggning på sjukhus kan orsaka sömnstörningar och förvärra sjukdomsbilden. Att vara inlagd på sjukhus innebär för patienten att en stor del av dagen tillbringas till sängs, begränsad aktivitet och ingen vistelse ute i dagsljuset. Dessa faktorer påverkar människans dygnsrytm negativt och leder till störd nattsömn (Furlani & Ceolim, 2006).

Faktorer som stör sömnen på sjukhus kan indelas i tre grupper: miljö samt fysiska och psykiska faktorer. Miljöfaktorer som stör sömnen kan vara ljud, ljus och hög temperatur på sjukhussalen. Oro, stress samt ångest är exempel på psykiska faktorer. Smärta påverkar

sömnen negativt samt gör människan mer känslig för både inre och yttre stimuli (Reid, 2001).

Vanligt förekommande orsaker till att patienter inlagda på sjukhus upplever störd nattsömn är;

fördröjd insomning, uppvaknande mitt i natten eller tidigt på morgonen samt behov att besöka toaletten nattetid. En tupplur mitt på dagen då nattsömnen inte varit tillräcklig ger kroppen möjlighet till återhämtning och vila (Gau, Chen, Wu, Lin, & Cha, 2011).

TEORETISK REFERENSRAM

Henderson (1960/1997) beskriver i sin teori om omvårdnadens grundprinciper en definition av sjuksköterskans roll. Definitionen innefattar åtgärder för att upprätthålla hälsa, tillfrisknande och möjligheten att få en fridfull död. Henderson (1960/1997) menar att människan i normala fall självständigt utför dessa åtgärder. Människor blir i behov av omvårdnad då de saknar kraft, vilja och kunskap att själva tillgodose sina grundläggande behov. Målet för omvårdnaden är att hjälpa människan att få tillbaka sin självständighet.

Henderson (1960/1997) använder begreppet universella behov och menar att grundläggande omvårdnad har sin grund i de universella behoven som kan vara av fysisk, psykologisk och andlig karaktär. Att dessa behov tillgodoses är en förutsättning för patientens hälsa och välbefinnande. Alla människor har vissa grundläggande behov oavsett om man är frisk eller sjuk. För att omvårdnaden ska uppnå och tillgodose de behov som patienten har är det nödvändigt att utgå från patientens upplevelse av sina behov och ta hänsyn till önskemål (Henderson,1960/1997).

Sjuksköterskans uppgift är att hjälpa patienten uppnå det hon upplever som välbefinnande och hälsa. Henderson (1960/1997) beskriver 14 komponenter som hon anser ingå i omvårdnad samt ger exempel på omvårdnadshandlingar. Dessa handlingar och åtgärder hjälper patienten att andas, dricka, äta, vila och sova, sköta hygien, uttrycka behov och känslor, få meningsfull sysselsättning samt upptäcka och tillfredsställa sin nyfikenhet. Henderson (1960/1997) menar att avslappnade muskler är en grundförutsättning för vila och sömn. Vidare beskriver hon vikten av att sjuksköterskan besitter kunskap om betydelsen av kroppens funktion. Patienters oförmåga till att vila och sova kan bli en orsak till sjukdom så väl som vara ett symtom på sjukdom. Henderson (1960/1997) betonar vikten av att sjuksköterskan är lyhörd, har inlevelseförmåga och visar ödmjukhet inför de behov patienten har. Omvårdnadsåtgärderna ska anpassas efter patientens tillstånd och önskemål. Omvårdnaden ska sträva efter att följa patientens vanor i den mån det är möjligt.

PROBLEMFORMULERING

Upplevelsen av sömn som god eller dålig är subjektiv. Därför är det patienten själv som innehar kunskapen om sin sömn (Reid, 2001). Många patienter inlagda på sjukhus känner under natten en ökad känsla av ensamhet, otrygghet och sårbarhet. Den främmande sjukhusmiljön och längtan efter hemmet gör att fysiska plågor och obehagliga minnen blir mer påtagliga under natten (de Raeve, 1994). Under sömnen sker återuppbyggnadsprocesser vilket är en förutsättning för den återhämtning som patienter behöver under sjukdomsförloppet. Återhämtningsfasen riskerar att ta längre tid då sömnbehovet inte blir tillgodosett (Jönsson, 1995). Då patienten eventuellt kan behöva omvårdnad under natten har sjuksköterskan en betydande funktion för att göra det möjligt för patienten att få en tillfredsställande nattsömn (Pellatt, 2007). För att sjuksköterskan ska kunna hjälpa patienten att få sitt sömnbehov tillgodosett krävs det kunskap och förståelse för behovets mönster och individuella karaktär. Omvårdnadsåtgärder skall planeras i samråd med patienten och med hänsyn till sjukdomstillståndet och behandlingsprocessen (Reid, 2001).

Då sömn är betydelsefullt för patientens återhämtning och välbefinnande är det angeläget med ökad kunskap om omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan kan utföra för att främja patientens sömn.

SYFTE

Beskriva omvårdnadsåtgärder som främjar sömnen för patienter inneliggande på sjukhus.

METOD

Design

Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. En fördjupning i litteratur på området gjordes för att få insikt i sömnens betydelse för människan. Vidare gjordes systematiska sökningar i databaserna Cinahl och PubMed och dessa utgör materialet i den systematiska litteraturstudien. Enligt Forsberg och Wengström (2008) utgår en systematisk litteraturstudie från ett tydligt beskrivet syfte som besvaras på ett systematiskt sätt genom att identifiera, värdera och analysera relevant forskning inom det valda området.

Inklusionskriterier

I den systematiska litteraturstudien inkluderades vetenskapliga artiklar som var peer rewieved

och publicerade mellan år 2000-2012. Ytterligare inklusionskriterier var att deltagarna i artiklarna skulle bestå av både kvinnor och män från västerländsk kultur. Deltagarna i artiklarna skulle vara vuxna individer inneliggande på sjukhus. Utifrån ovanstående inklusionskriterier valdes slutligen artiklar skrivna på svenska eller engelska för genomläsning.

Sökning och urval

Litteratursökning kan göras genom databassökning eller manuellt (Forsberg & Wengström, 2008). Funna artiklars referenslistor granskades för att manuellt söka artiklar. Från den manuella sökningen inkluderades inga artiklar utan de artiklar som ingår i våran studie kommer från systematisk databassökning. Vi valde att kombinera olika sökstrategier som Mesh terms och fritextsökning i Cinahl och PubMed. Funna artiklars referenslistor granskades för att manuellt söka relevanta artiklar. Forsberg och Wengström (2008) beskriver Cinahl som en databas specialiserad på omvårdnadsforskning och forskning kring arbetsterapi och sjukgymnastik samt PubMed innehållande material som omfattar omvårdnad, medicin och odontologi. Dessa två databaser valdes eftersom de innehåller det forskningsområde som motsvarar vårt syfte. I databassökningen användes sökorden: sleep, patient, inpatient, hospital, intervention, nurs. Dessa användes var för sig och i kombinationer där ordet sleep användes i alla sökkombinationer. För att få ett resultat som gav relevanta träffar i sökningarna använde vi oss av den booleska operatorn AND för att kombinera olika sökord. Vissa av sökorden trunkerades genom att lägga till en asterisk *. Genom dessa sökstrategier identifierades de artiklar som svarar mot studiens syfte. En begränsning för att materialet skulle anses hanterbart efter genomförda sökningar sattes vid 450 träffar. Efter genomförda sökningar med förutbestämda sökordskombinationer granskades titlar. De 202 titlar som ansågs relevanta valdes ut för genomläsning av abstracts. De artiklar vars abstrakt tycktes svara mot studiens syfte valdes ut och lästes i sin helhet, sammanlagt blev det 50 artiklar som lästes i sin helhet.

Efter avslutad genomläsning valdes slutligen sju artiklar ut till kvalitetsgranskning. Alla artiklar presenterar kvantitativ forskning och svarar mot studiens syfte. Resultat från genomförda sökningar redovisas i artikelmatris (bilaga 1) och sökningsmatris (bilaga 2 och 3).

Kvalitetsgranskning

Kvalitetsbedömningen av de vetenskapliga artiklarna gjordes med hjälp av en granskningsmall anpassad för kvantitativa artiklar ur Willman, Stolz och Bahtsevani (2006)

(bilaga 4). En granskningsmall är till hjälp vid systematisk granskning och kvalitetsbedömning av artiklarnas kvalitet samt underlättar att behålla neutralitet under granskningen. Artikelns syfte och frågeställningar, design, urval, mätinstrument, analys och tolkning beskrivs som betydelsefulla kvalitetskrav. Etiskt resonemang, en tydligt beskriven metod samt klinisk överförbarhet presenterad i artiklarna anses betydelsefulla delar i bedömningen av artikelns kvalitet (Forsberg och Wengström, 2008). Efter kvalitetsgranskningen gjordes en helhetsbedömning av artiklarna och där efter bedömdes de ha hög, medel eller låg kvalitet. Efter genomförd kvalitetsgranskning bedömdes fem artiklar ha hög kvalitet och två artiklar ha medel kvalitet. Ingen av de inkluderade artiklarna bedömdes ha låg kvalitet.

Analys

Syftet med litteraturstudien var att beskriva omvårdnadsåtgärder som främjar sömn hos patienter inneliggande på sjukhus. Som analysmetod användes manifest innehållsanalys med inspiration av Graneheim och Lundman (2004) och Berg (2004). Innehållsanalys kan vara av latent eller manifest tillvägagångssätt. Dessa metoder innebär en analys av materialet, men det finns en skillnad i tolkningen med avseende på djup och abstraktion. Vilken innehållsanalysmetod som väljs beror på innehållet i det material som ska analyseras. I ett material som beskriver det synliga och uppenbara förespråkas manifest innehållsanalys som analysmetod (Graneheim & Lundman, 2004). Manifest innehållsanalys utforskar och beskriver de uppenbara och synliga delarna i texten samt innebär en systematisk och objektiv analys av texten där direkt synliga teman och mönster identifieras (Berg, 2001; Forsberg &

Wengström, 2008).

Graneheim och Lundman (2004) beskriver de moment som ingår i innehållsanalysprocessen.

De delar som valdes för att genomföra manifest innehållsanalys i studien var: identifiering av analysenheter i resultatmaterialet samt abstraktion till koder och kategorier. Vidare menar Graneheim och Lundman (2004) att analysenheterna ska vara tillräckligt stora för att uppfattas i sitt sammanhang samtidigt som de ska svara mot syftet i litteraturstudien.

Artiklarnas resultat granskades och lästes igenom för att identifiera omvårdnadsåtgärder vilka markerades med överstrykningspenna och dessa bildade analysenheter. Denna process gjordes av författarna enskilt för att sedan tillsammans jämföra och sammanställa utvalda analysenheter. Graneheim och Lundman (2004) menar att abstraktionsprocessen innebär att

analysenheterna beskrivs och tolkas på en högre logisk nivå, vilket resulterar i att olika koder och kategorier bildas. En kategori definieras som en beskrivande grupp vilken innehåller likartat material. Sammanlagt identifierades tre kategorier: anpassning av yttre faktorer, välbefinnande och organisation. Kategorierna valdes att användas som rubriker i resultatredovisningen.

Forskningsetiska övervägande

Ett etiskt övervägande beträffande urval och presentation av resultatet bör göras i en systematisk litteraturstudie. De studier som inkluderas i den systematiska litteraturstudien bör ha fått tillstånd av etisk kommitté (Forsberg & Wengström, 2008). Att inte skriva på ett kränkande eller diskriminerande sätt anser vi som viktigt. Olsson och Sörensen (2011) menar att forskning inte får utsätta individen för psykiskt eller fysiskt obehag samt att den enskilda individens integritet ska respekteras. I majoriteten av de vetenskapliga artiklar som ingår i studiens analysmaterial identifieras att ett forskningsetiskt resonemang är fört vilket vi anser höjer den etiska aspekten i vår systematiska litteraturstudie. Resultat från samtliga artiklar som inkluderats i studien har redovisats oavsett om dessa överensstämmer med våra egna förväntningar och antaganden. Detta är ett betydelsefullt etiskt krav på systematiska litteraturstudier (Forsberg & Wengström, 2008).

RESULTAT

Efter att ha analyserat sju artiklar skapades tre kategorier som beskriver vilka omvårdnadsåtgärder patienter kan bli hjälpta av. De olika kategorierna är anpassning av yttre faktorer, skapa välbefinnande samt organisation.

Anpassning av yttre faktorer

Det visade sig att ljud påverkade patientens sömn negativt och beskrevs ha en stor betydelse för hur sömnkvalitén upplevdes hos patienterna. Ljud under natten förekom på sjukhus och kom i vissa fall från livsnödvändig medicinteknisk utrustning. Det förekom dock ljud som med enkla medel kunde reduceras genom användning av vibration på personsökare och telefoner istället för ringsignaler under natten samt att personalen sänkte rösten och undvek att konversera i korridoren under natten. Om det fanns en möjlighet att hålla dörren stängd intill patientens sal begränsade det störande ljud och underlättade en god sömn (Spence, Murray, Tang, Butler & Albert, 2010). Ytterligare en omvårdnadsåtgärd som var till hjälp för patienten

som stördes av oljud eller hög ljudnivå var öronproppar. Det fanns ett positivt samband mellan patientens sömnduration och användandet av öronproppar samt att de underlättade insomningen (Richardson, Allsop, Coghill & Turnock, 2007; Spence et al., 2010). Ögonmask var ett hjälpmedel som uppskattades av patienterna och beskrevs ha en god funktion och effektivitet genom att den reducerade ljusets negativa påverkan. Patienterna upplevde att ögonmasken gjorde det enklare att somna och sova bättre under natten (Spence et al., 2010;

Richardson et al., 2007). En annan och effektiv åtgärd för att kontrollera ljus var mörkläggning av patientens sal vilket främjade sömn och vila. Anpassning av temperatur i patientens rum enligt dennes önskemål beskrevs vara en uppskattad omvårdnadsåtgärd som höjde patientens upplevda sömnkvalitet. Patienter beskrev att sena kvällssamtal på salen upplevdes störande och kunde fördröja insomningen. Information till patienter om att sena kvällssamtal bör undvikas inne på salen samt vikten av att respektera sina medpatienter beskrevs som en viktig omvårdnadsåtgärd (LaReau et al., 2008).

Tabell 1. Anpassning av yttre faktorer

Analysenheter Kod Kategori

 Öronproppar

 personalen sänker rösten och jobbar tyst

 dörren till patientrum hölls stängda

 hänsyn till medpatienter

ljud

ANPASSNING AV YTTRE FAKTORER

 ögonmask

 mörkläggning i patientrummet ljus

 anpassning av temperatur i

patientrummet temperatur

Skapa välbefinnande

Hunger och törst har en negativ påverkan på insomning och sömn. Patienter som hade ätit något lätt på kvällen innan sänggående beskrev att insomningen underlättades och nattsömn upplevdes som tillfredsställande (LaReau, Benson, Watcharotone & Manguba, 2008). Stress och spända muskler är faktorer som hindrar sömn. Omvårdnadsåtgärder som hjälpte patienter att varva ner hade god effekt på deras välmående och sömn. Lätt massage vara en uppskattad

omvårdnadsåtgärd som hjälpte patienten att slappna av och sova bättre (LaReau et al., 2008;

Smith, Kemp, Hemphill & Vojir, 2002). Det fanns ett positivt samband mellan patientens sömn och rogivande musik eller ljud från naturen (de Niet, Tiemens & Hutschemaekers, 2010). Det visade sig att personlig hygien såsom möjligheten att gå på toaletten, tvätta händer och ansiktet samt borsta tänderna inför sänggående var viktiga omvårdnadsåtgärder för patienten som förbättrade sömnkvalitet och sömnduration. En bäddad säng med sträckta lakan uppskattades av patienterna och detta uppgavs vara en viktig del av deras kvällsrutiner (LaReau et al., 2008).

Tabell 2. Skapa välbefinnande

Analysenheter Kod Kategori

 kvällsfika mat och dryck

VÄLBEFINNANDE

 lätt kroppsmassage

 avslappnande musik avslappning

 personlig hygien

 sträcka lakan kvällsrutiner

Organisation

Det framkom att om patienter vilade cirka en timme under en bestämd tid på eftermiddagen främjade det deras välmående och upplevelse av att få tillräcklig sömn och vila under dygnet.”Quiet time” interventionen innebar att mellan kl.14:00 och 15:30 hade patienterna tid för vila och sömn, personalen försökte hålla så låg ljudnivå som möjligt samt undvika att planera in omvårdnadsmoment och behandlingar, även anhöriga uppmanades undvika att besöka patienten under interventionen. ”Quiet time” resulterade i att patienten fick en möjlighet att slappna av och vila i en tyst miljö (Gardner, Collins, Osborne, Henderson &

Eastwood, 2009). En medvetenhet hos personalen om vilka kvälls- och nattrutiner patienten har hemma hjälpte personalen att anpassa omvårdnaden rörande sömnen samt att patienterna uppskattade och uppgav att detta hjälpte dem få en tillfredsställande sömn (LaReau et al., 2008). Patienter som hade ett eget rum eller kom bra överens med sina medpatienter på flersängssal upplevde att de hade sovit bättre under sjukhusvistelsen (Murray et al., 2010).

Flexibla medicintider hade en positiv inverkan på patientens sömn. Då sjuksköterskan fick

insyn om när patienten tar sina kvälls- och nattmediciner hemma medförde det att omvårdnaden kunde individanpassas. Patienterna fick möjlighet att gå till sängs när de önskade och behövdes inte väckas för att få sina mediciner. De flexibla medicintiderna påverkade även den upplevda sömnkvaliten hos patienten (Jarman, Jacobs, Walter, Witney &

Zielinski, 2002).

Tabell 3. Organisation

Analysenheter Kategori

 ”quiet time” intervention

 patienten har eget rum

 patienten förflyttas efter önskemål

 anpassning till patientens kvälls- och nattrutiner

 flexibla medicineringstider

ORGANISATION

DISKUSSION Metoddiskussion

En systematisk litteraturstudie valdes som metod för att svara nå syftet att beskriva omvårdnadsåtgärder som främjar sömnen för patienter inneliggande på sjukhuset. Enligt Forsberg och Wengström (2008) ska materialet i en systematisk litteraturstudie grundas på aktuell forskning inom området. För att få tillgång till den senaste forskningen genomfördes sökningarna i databaserna Cinahl och PubMed. Relevanta sökord användes och vi valde även att trunkera vissa sökord för att göra sökningsresultatet heltäckande.

Sökningen upplevdes som tidskrävande och att det var svårt att hitta de relevanta sökkombinationer som gav artiklar innehållande omvårdnadsåtgärder som främjar sömn.

Många artiklar beskrev faktorer som stör patienters sömn under vistelse på sjukhus. Dessa artiklar exkluderades eftersom vi inte efterfrågade faktorer som stör sömn utan faktorer som kan främja den. Problemet att hitta samt bristen på relevanta artiklar gjorde att sökningen tog längre tid än planerat. Forsberg och Wengström (2008) belyser vikten att vara konsekvent med sökorden under sökningsförfarandet. Samma sökord användes i Cinahl och PubMed vilket vi ser som en styrka i vårt sökningsförfarande. Sökningarna begränsades till forskning som var gjord mellan 2000 och 2012 för att få den senaste forskningen gjord på området.

Sökningen begränsades också till forskning genomförd på en vuxen population och redovisad som peer reviewd artiklar. Vi valde att inkludera forskning med vuxna deltagare i alla åldrar eftersom sömnen har en stor betydelse för patienters välbefinnande och återhämtning oavsett ålder. Vi har medvetet exkluderat forskning gjord på barnpopulation då vi anser att omvårdnadsåtgärder som är relevanta för barn skiljer sig från vuxnas eftersom vårdnadshavare har en betydelsefull roll i omvårdnaden av barnet. Man kan anta att trygghet och samarbete mellan vårdnadshavare och personal är centrala delar för att individanpassa omvårdnadsåtgärder till barn. För att göra det möjligt att överföra resultatet av vår systematiska litteraturstudie till klinisk verksamhet i Sverige valdes västerländsk kultur som inklusionskriterium. Med det avses forskning gjord i Europa, USA och Australien. Patienter inom somatisk sjukvård kan även ha en psykiatrisk diagnos och vice versa. Därför ansåg vi det värdefullt att inte göra någon skillnad om studien var gjord på somatisk eller psykiatrisk avdelning.

För att säkerställa att vi inte gick miste om relevant forskning ansågs 450 titlar vara ett hanterbart antal träffar i en sökning. Efter att ha läst igenom titlar identifierades relevanta

artiklar för vidare genomläsning av abstracts. Sammanlagt lästes 202 abstracts och 50 artiklar lästes i sin helhet. Det upptäcktes att många artiklar presenterar forskning gjord på äldreboende och andra vårdinstitutioner för äldre. Dessa artiklar exkluderades eftersom vi ville undersöka sömn hos patienter inlagda på sjukhus. Vi anser att det inte är relevant att överföra forskning gjort på äldreboende till sjukhuspatienter eftersom det är en skillnad på att bo på ett äldreboende och att vara inlagd på ett sjukhus.

Nästa steg i processen var kvalitetsgranskning av de sju vetenskapliga artiklarna som valdes ut vilken genomfördes med hjälp av Willman, Stolz och Bahtsevani (2006) granskningsmall för kvantitativ metod. Forsberg och Wengström (2008) menar att värdet av en systematisk litteraturstudie är beroende av hur noga relevanta artiklar är identifierade och värderade.

Tydligt beskriven forskningsmetod, representativt urval för forskningen, etablerade mätinstrument, etiskt resonemang samt om klinisk överförbarhet var presenterad var viktiga punkter då vi kvalitetsgranskade artiklarna. Klinisk överförbarhet anser vi var viktigt då det ger en indikation om avsikten och vilka mål forskarna haft med sin studie. Efter kvalitetsgranskning gjordes en helhetsbedömning av varje artikel och därefter bedömdes de ha hög, medel eller låg kvalitet. Efter genomförd kvalitetsgranskning bedömdes fem artiklar ha hög kvalitet och två artiklar ha medelkvalitet. Ingen av de inkluderade artiklarna bedömdes ha låg kvalitet i vår systematiska litteraturstudie.

De sju artiklarna som inkluderats i litteraturstudien är alla kvantitativa studier. Det förvånade oss inte att merparten av de artiklar vi fann under sökningsförfarandet var av kvantitativ metod. Eftersom omvårdnadsåtgärder som påverkar sömnen utvärderas med hjälp av skalor och andra mätinstrument med avseende på att få uppfattning om hur patienten upplevt sin sömnkvalitet, antal sömntimmar samt eventuellt antal uppvaknande under natten.

Litteraturstudiens syfte bestämmer vilken analysmetod som används. Manifest innehållsanalys inspirerad av Berg (2004) och Graneheim och Lundman (2004) valdes som lämplig för analys av kvantitativ forskning. Inga intervjuer förekommer i de studier som har inkluderats i vår litteraturstudie utan forskningen innefattar kvantitativa utvärderingar av hur olika interventioner har påverkat patientens sömn. Resultatdelarna i de inkluderade studierna lästes igenom enskilt för att säkerställa identifiering av relevanta analysenheter. Det identifierade materialet jämfördes sedan och gemensamt grupperades analysenheterna i koder och efteråt bildades tre kategorier. De inkluderade artiklarnas resultatdelar är noggrant bearbetade och det resultat som presenteras i litteraturstudien innehåller allt som framkommit

och bedömts relevant under analysprocessen. Det anses oetiskt att enbart presentera de artiklar som stödjer litteraturstudiens syfte (Forsberg & Wengström, 2008). Vi strävade efter att inkludera studier där tydliga etiska överväganden hade gjorts men i de studier där det inte framkommer tydligt har vi ändå gjort bedömning att inkludera studien då den var av hög kvalité i andra aspekter som tydligt beskrivna urval, metod och mätinstrument.

Resultatdiskussion

Vi har valt att diskutera de fynd som med enkla åtgärder kan applicera i verkligheten samt de fynd som vi ser som intressanta och innovativa för att utveckla vården där patienten är i fokus.

Henderson (1960/1997) beskriver vila och sömn som ett omvårdnadsområde. Patientens oförmåga till vila och sömn kan leda till ohälsa och förvärra sjukdom.

I analysen av vårt material framkommer tre kategorier av omvårdnadsåtgärder som främjar sömn hos patienter inlagda på sjukhus. Åtgärder som främjar patientens sömn är anpassning av yttre faktorer, skapa välbefinnande samt organisatoriska åtgärder. Inom den förstnämnda kategorin som innehåller anpassning av yttre faktorer finns omvårdnadsåtgärder som patienten själv kan utföra som till exempel använda öronproppar för att minska de störande ljudens inverkan på sömn. Det framkommer tydligt i vårt material att yttre faktorer påverkar sömnen märkbart då öronproppar och/eller ögonmasken hjälpte patienten under vistelsen på sjukhus (Spence et al., 2010; Richardson et al., 2007). Henderson (1960/1997) beskriver att sjuksköterskan bör hjälpa patienten att undvika onödigt påverkan av yttre faktorer såsom ljud och ljus. Även Irwin (1994) betonar behaglig temperatur, mörkt och tyst i rummet som viktiga faktorer för att underlätta insomnande. Alla människor är känsliga för ljud men det finns en individuell variation på vilket sätt ljud stör den som sover. Att försöka hålla ljudnivån nere under natten genom att sänka rösten, undvika att samtala i korridoren samt använda vibration istället för ringsignal på telefoner och sökare anser vi vara enkla handlingar för personalen att införa som patienterna vinner mycket på. En individuellt anpassad temperatur inne på patientens rum visade sig ha en betydelse för patientens sömnkvalitet.

Det som framkommer i vårt resultat är anpassning av temperatur på rummet genom att vädra eller hålla det svalt hjälpte patienter till bättre sömn (LaReau et al., 2008). Enligt Bjerkreim (2006) är 18-23 Celsiusgrader en rekommenderad rumstemperatur men det är viktigt att uppmärksamma att patientens tillstånd och ålder, samt luftfuktigheten på rummet kan påverka

den subjektiva temperaturuppfattningen hos patienten. Temperaturaspekten tas upp av Robinson, Weitzel och Henderson (2005) som utvärderade vilka omvårdnadsåtgärder som patienterna upplevt har underlättat deras förmåga till att somna och sova. I deras studie framkommer det att den omvårdnadsåtgärd som uppskattades mest av flest patienter var en varm filt vid sänggåendet. Detta visar en annan syn på temperaturanpassning enligt patientens önskemål och visar att temperaturen är en betydande faktor för patientens upplevda sömnkvalitet. Det förvånar oss inte att just ljud, ljus och temperatur är betydande faktorer för patienternas möjlighet till tillfredsställande sömn. Frågan är om man i någon större utsträckning tar hänsyn till att anpassa miljön för att främja sömnen hos patienter på sjukhus.

Under verksamhetsförlagd utbildning upplevde vi att det inte fanns fokus på anpassning av yttre faktorer som ljud, ljus och temperatur inom omvårdnadsarbetet.

Kategorin skapa välbefinnande innehåller många olika typer av omvårdnadsåtgärder som kan underlätta och hjälpa patienten varva ner och somna. Hygien identifieras som en betydelsefull faktor för att individen ska känna sig redo att gå till sängs och sova (LaReau et al., 2008).

Med hygien avses här att få möjligheten att tvätta av sig både kropp, händer och ansikte samt att få hjälp att borsta tänderna. I resultatet framkommer sträckta lakan och sängkläder som en omvårdnadsåtgärd som patienterna uppskattar och hjälper dem att komma till ro och somna (LaReau et al., 2008). Irwin (1994) beskriver en skön säng som en ytterligare faktor som underlättar att somna och sova sammanhängande. Även Henderson (1960/1997) belyser vikten av att hjälpa till vid kvällsrutiner som att borsta tänderna och tvätta ansiktet och händerna, bädda upp sängen och sträcka sängkläderna. Dessa åtgärder hjälper patienten att förbereda sig inför natten samt komma till ro och somna. Att få känna sig ren och fräsch samt att borsta tänderna på kvällen anser vi vara enkla omvårdnadsåtgärder som ökar patienternas välbefinnande samt underlättar deras insomning. Vi upplevde under vår verksamhetsförlagda utbildning att de patienter som var i behov av hjälp och stöd med hygienen inte alltid bad om hjälp. Det tror vi kan handla om skamkänslor över att inte ha förmågan att sköta sin hygien själv. Dessa patienter måste bemötas med respekt och i den mån det är möjligt involveras i sin omvårdnad.

Henderson (1960/1997) beskriver mänsklig närvaro som lugnande och rogivande vilket underlättar för patienten att slappna av på kvällen och lättare somna. Många patienter kan känna sig ensamma och bortglömda som människa då de är inlagda på sjukhus. Många har inga anhöriga som besöker dem under sjukhusvistelsen. Då är det av stor vikt att

sjuksköterskan inte glömmer bort patienten utan kan genom ett kort samtal på sängkanten visa att patienten är sedd som människa. Detta tror vi är ett enkelt sätt att lindra ensamhetskänslan och få patienten att känna sig trygg.

Den tredje kategorin med omvårdnadsåtgärder som främjar sömnen innehåller organisatoriska insatser. Dessa interventioner har införts på olika vårdavdelningar och efteråt utvärderats av patienter, anhöriga och personal. Det visade sig att ”quiet time” intervention var uppskattad och effektiv (Gardner et al., 2009). Vi anser att anhöriga har en viktig del i patientens återhämtning vid sjukdom och skada. Samtidigt kan det vara problematiskt för patienten att få möjlighet till vila under dagen när det är fria besökstider på vårdavdelningen. ”Quiet time”

intervention innebar inskränkning av besökstider men den ledde till att patienterna fick vila ostörda. Arbetssätt kan variera från avdelning till avdelning och det kan bli svårt att införa

”quiet time” intervention på alla vårdavdelningar om det kräver riktlinjer från högre organisatorisk nivå. Trots att interventionen kräver vissa organisatoriska förändringar anser vi den vara enkel att genomföra och kräver inga investeringar och samtidigt ger det patienterna en möjlighet till återhämtning.

Det framkommer att patienterna sov bättre då sjuksköterskan var medveten om hur patienten sover hemma samt vilken tid på kvällen patienten gick till sängs vilket underlättade för sjuksköterskan att individanpassa omvårdnaden efter varje patients rutiner och önskemål (LaReau et al., 2008). Irwin (1994) menar att det är av stor betydelse att sjuksköterska får en uppfattning om patientens sömnmönster är i hemmet. Patienter som sover mindre bra hemma kan förväntas uppleva samma svårigheter under vistelse på sjukhus. Däremot de patienter som har en god nattsömn i hemmet men upplever en icke tillfredställande sömn på sjukhus behöver utredas samt de störande faktorerna kartläggas. Informationen från patienten och anhöriga ska vara grunden i de omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan planerar för att främja sömnen. Henderson (1960/1997) beskriver vad som ingår i omvårdnad och ger förslag på omvårdnadsåtgärder. Hon menar att dessa bör utformas i samråd med patienten och att sjuksköterskan ska ta hänsyn till patientens vanor och önskemål i den mån det är möjligt.

Omvårdnaden ska utformas utifrån patientens upplevelse samt resurser och behov med respekt för integritet och självbestämmande. Vi anser att det är av stor betydelse att sjuksköterskan berör sömnen vid anamnes samt kontinuerligt utvärderar den för att på bästa sätt främja och hjälpa patienten till en tillfredställande sömn.

Det visade sig finnas samband mellan flexibla medicintider och patienters sömnkvalitet (Jarman et al., 2002). Flexibla medicintider på morgonen och kvällen som anpassades efter individens vanor och önskemål uppskattades av patienterna. De blev inte väckta för att inta sina mediciner utan dessa administrerades efter patientens behov. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården (SOS FS 2000:1) ska sjuksköterskan följa ordinationshandlingen och administrera läkemedel vid avsedda tider. Samtidigt ska vården så långt som möjligt utformas i samråd med patienten vilket styrks i Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659). Detta anser vi skapar otydlig situation för sjuksköterskan som skulle kunna vara flexibel i administrering av läkemedel för att främja patientens sömn och välbefinnande. I observationer från den verksamhetsförlagda utbildningen förekommer också att administreringstider för mediciner stämde dåligt överens med de tider som patienter själv uppgav att de tar sina mediciner hemma. Vi tycker det är av stor vikt att det tas hänsyn till patientens vanor och rutiner och hela omvårdnadsplan bör byggas på en grundlig anamnes. Dock är vi medvetna att viss medicinsk behandling behöver fortgå under hela dygnet exempelvis antibiotikabehandling. Det är viktigt att behandlingen följs för att uppnå den effekt som avses. Enligt Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (Socialstyrelsen, 2005) ska sjuksköterskan kunna hantera läkemedel på ett adekvat sätt och tillämpa kunskaper inom farmakologi vilket tycker vi är utgångspunkten till att den interventionen kan vara aktuell. Sjuksköterskan har ansvar för att administrera patientens läkemedel och avgör om patientens tillstånd samt medicinernas egenskaper gör det möjligt att införa flexibla medicintider och på så sätt förbättra patientens sömn. Trots många vinster innebär flexibla medicintider en risk då rapportering mellan arbetslagen kan brista och följsamheten i medicineringen kan rubbas.

Överförbarhet till annan kontext

Sömn har en stor och viktig betydelse för människans välbefinnande oavsett ålder och livssituation. Omvårdnadsåtgärder som främjar sömn kan antas medföra stora vinster för individen och samhället. Företagshälsovården och primärvården är två områden där detta skulle kunna appliceras på. Genom att uppmärksamma och informera om sömnens betydelse för välmående och initiera självhjälpsåtgärder kan till exempel framtida sjukskrivningar förhindras och på så sätt minska eventuella samhällskostnader. Då sömnproblem är ett faktum skulle en sömnskola kunna utformas där deltagare i grupp får möjlighet att lära sig avslappningsteknik och stresshantering.

Förslag till framtida forskning

Det finns vinster med att individanpassa omvårdnaden och på så sätt göra det möjligt att främja patientens sömn. Tidigare studier som genomförts har i de flesta fall enbart utvärderat en intervention per studie. Att göra en studie där flera interventioner utvärderas samt uppmärksamma sömnens betydelse för patientens välmående och återhämtning skulle vara önskvärt.

Då de flesta studier som finns beskrivna har patienter boende på ålderdomshem som underlag finns det ett behov att genomföra fler studier som baseras på sjukhusvårdade patienters sömn.

En intressant synvinkel som ännu inte är studerad är sömnens betydelse för återhämtning efter operation. Studier skulle kunna utformas där eventuella samband mellan det postoperativa förloppet och patientens sömn undersöks. Då kan mätvärden som tid på sjukhus postoperativt användas och sömnen kan utvärderas med hjälp av sömnregistrering eller enkäter som patienten får fylla i.

SLUTSATS

Det kan vara av stor vikt att inkludera i sjuksköterskans arbete omvårdnadsåtgärder som kan hjälpa patienten att tillgodose sina sömnbehov. Sömnen är ett grundläggande behov för alla människor oavsett ålder och somatisk eller psykisk hälsotillstånd. Det finns flera omvårdnadsåtgärder som patienter inneliggande på ett sjukhus kan bli hjälpta av. Det framkommer att det är viktigt att sjuksköterskan skaffar sig inblick och förståelse för patientens kvällsrutiner, sömnvanor och medicintider i hemmet har en stor betydelse för patientens upplevelse av välbefinnande och tillfredställande sömn. Sömnhjälpmedel som ögonmask och öronproppar uppskattas av patienter och är en hjälp för att få en bättre sömn.

REFERENSER

Berg, B.L. (2004). Qualitative research methods for the social sciences. USA: Pearson Education.

Bjerkreim, T. (2006). Kroppstemperatur. I N.J. Kristoffersen, F. Nortvedt & E.-A. Skaug (Red.), Grundläggande omvårdnand del.2 (s.89-114). Stockholm: Liber.

De Raeve, L. (1994). Relationer på natten: sköterska – patient. Ett psykosocialt perspektiv. I R. McMahon (Red.), Omvårdnad på natten (s.125-139). Stockholm: Liber Utbildning AB.

De Niet, G., Tiemens, B. & Hutschemaekers, G. (2010). Can mental healthcare nurses improve sleep quality for inpatients? British Journal of Nursing, 19(17), 1100-1105. (art nr VII)

Enomoto, M., Tsutsui, T., Higashino, S., Otaga, M., Higuchi, S., Aritake, S., & Mishima, K.

(2010). Sleep-related problems and use of hypnotics in inpatients of acute hospital wards.

General Hospital Psychiatry, 32(3), 276-283.

Ericson, E., & Ericson, T. (2008). Medicinska sjukdomar – specifik omvårdnad, medicinsk behandling och patofysiologi. Lund: Studentlitteratur.

Ersser, S. S., Wiles, A. A., Taylor, H. H., Wade, S. S., Walsh, R. R., & Bentley, T. T. (1999).

The sleep of older people in hospital and nursing homes. Journal Of Clinical Nursing, 8(4), 360-368

Forsberg, C., & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm:

Natur och Kultur.

Furlani, R., & Ceolim, M. (2006). Sleep quality of women with gynecological and breast cancer. Revista Latino-Americana De Enfermagem (RLAE), 14(6), 872-878

Gardner, G., Collins, C., Osborne, S., Henderson, A. & Eastwood, M. (2009). Creating a therapeutic environment: a non-randomised controlled trial of a quiet time intervention for

patients in acute care. International Journal of Nursing Studies. 46(6), 778-86. (art nr I)

Gau, F., Chen, X., Wu, H., Lin, M., & Chao, Y. C. (2011). Sleep-related predictors of quality of life in the elderly versus younger heart failure patients: A questionnaire survey.

International Journal of Nursing Studies, 48(4), 419-428.

Graneheim, U.H & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing reserch:

concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, 105-112.

Henderson, Virginia (1997). Basic principles of nursing care (Rev.). Geneva: International Council of Nurses (Originalarbete publicerat 1960).

Irwin, P. (1994). Sömnens fysiologi. I R. McMahon (Red.), Omvårdnad på natten (s.38-68).

Stockholm: Liber Utbildning AB.

Jarman, H., Jacobs, E., Walter, R., Witney, C. & Zielinski, V. (2002) Allowing the patients to sleep: Flexible medication times in an acute hospital. International Journal of Nursing

Practice, 8, 75-80. (art nr IV)

Jönsson, T. (1995). Sömn – faktorer som påverkar sömn under sjukhusvistelsen. Lund:

Studentlitteratur.

LaReau, R., Benson, L., Watcharotone, K. & Manguba, G. (2008). Examining the feasibility of implementing specific nursing interventions to promote sleep in hospitalized elderly patients. Geriatric nursing, 29(3), 196-206. (art nr VI)

Nightingale, F. (1954). Anteckningar om sjukvård. (E. Krey-Halldin övers.) Stockholm:

Svensk sjuksköterskeförenings förlag. (Originalarbete publicerat 1924).

Olsson, H. & Sörensen, S. (2011) Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Stockholm: Liber.

Pellatt, G. (2007). Clinical skills. The nurse's role in promoting a good night's sleep for patients. British Journal Of Nursing (BJN), 16(10), 602-605.

Reid, E. (2001) Factors affecting how patients sleep in the hospital environment. British Journal Of Nursing (BJN), 10(14), 912-915.

Richardson, A, Allsop, M, Coghill, E, & Turnock, C 2007, Earplugs and eye masks: do they improve critical care patients sleep? Nursing In Critical Care, 12(6), 278-286. (art nr II)

Robinson, S.B., Weitzel, T. & Henderson, L. (2005). The Sh-h-h-h Project – nonpharmacological interventions. Holistic Nursing Practice, 19(6), 263-266.

SFS 2010:659. Patientsäkerhetslag. Stockholm: Socialdepartamentet. [Elektronisk.]

Tillgänglig: http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-

Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659/ [9 maj, 2012].

Smith, M., Kemp, J., Hemphill, L. & Vojir, C. (2002). Outcomes of therapeutic massage for hospitalized cancer patients. Journal Of Nursing Scholarship, 34(3), 257-262. (art nr IX)

SOS FS 2000:1. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården. [Elektronisk.] Tillgänglig: http://www.socialstyrelsen.se/sosfs/2000-1 [9 maj, 2012].

Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.Stockholm:

Socialstyrelsen. [Elektronisk.] Tillgänglig:

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9879/2005-105- 1_20051052.pdf [27 maj, 2012].

Spence, J., Murray, T., Tang, A., Butler, R. & Albert, N. (2010). Nighttime noise issues that interrupt sleep after cardiac surgery. Journal of Nursing Care Quality, 26(1), 88-95. (art nr VIII)

Willman, A., Stoltz, P. & Bahstevani, C. (2006) Evidensbaserad omvårdnad.

Studentlitteratur: Lund.

Åkerstedt, T. (2007). Sömn. I L. Olson (Red.), Hjärnan (s.115–129). Karolinska Institutet University Press

Bilaga 1. Artikelmatris

Nr

Författare År Land

Tidskrift

Titel Syfte Metod Resultat Kvali

tet VII De Niet, G., Tiemens,

B. &

Hutschemaekers, G.

(2010) Nederländerna

British Journal of Nursing “Can mental healthcare nurses improve sleep quality for inpatients?”

Undersöka om

psykiatrisjuksköterskor kan tillämpa evidensbaserade åtgärder som ”music- assisted relaxation” (MAR) och ”stimulus control” (SC) för att förbättra sömn hos patienter.

Kvantitativ metod. En pilot studie i kvasiexperimentell design genomfört på 3 psykiatriska avdelningar (n=54). Mätinstrument:

Richards-Campbell Sleep Questionnaire (RCSQ).

Psykiatrisjuksköterskor kan tillämpa MAR som omvårdnadsåtgärd som främjar bättre sömn. MAR visar sig ha en statistiskt signifikant positiv påverkan på patienternas upplevda sömnkvalitet.

medel

I Gardner, G., Collins, C., Osborne, S., Henderson, A. &

Estwood. (2009) Australien

International Journal of Nursing Studies

“Creating a terapeutic enviroment: A non- randomised controlled trial of a quiet time intervention for patients in acute care”

Undersöka om “quiet time intervention” förbättrar patientens sömn samt hur patienterna, anhöriga och personalen upplevde interventionen.

Kvantitativ metod. Non- randomiserat urval till experimentellgrupp (n=137) samt kontrollgrupp (n=156).

Mojoriteten av patienter, anhöriga och personalen var nöjda med interventionen. Patienterna i experimentellgrupp sovit eller vilat under ”quiet time” bättre än i kontrollgruppen. Det förekommer ett signifikant samband mellan låg dB- nivå och antalet patienter som har sovit eller vilat under ”guiet time”.

hög

IV Jarman, H., Jacobs, E., Walter, R., Witney, C. &

Zielinski, V. (2002) Australien

International Journal of Nursing Practice

"Allowing the patients to sleep: Flexible

medication times in an acute hospital”

Jämföra sömnmönster på sjukhuset med sömnmönster hemma samt undersöka patienternas upplevelse av flexibla medicineringstider under vistelse på sjukhuset.

Undersöka konsekvenser av flexibla medicineringstider för personalen.

Kvantitativ metod. En pilotstudie med bekvämlighetsurval.

Patienter (n=52) och sjuksköterskor (n=25).

Frågeformulär till både patienter och sjuksköterskor.

Flexibla medicineringstider gjorde det möjligt för patienter att somna tidigare på kvällen utan att bli väckta för att få sina kvälls/natt mediciner.

Sjuksköterskor upplevde att det blev bättre samarbete med nattpersonalen men hade invändningar angående behandlingstider vid antibiotika.

hög

VI LaReau, R., Benson, L., Watcharotone, K.

& Manguba, G.

(2008) USA

Geriatric nursing

“Examining the feasibility of

implementing specific nursing interventions to promote sleep in hospitalized elderly patients”

Genomföra olika åtgärder som kan främja sömn hos patienter och undersöka vilka var mest effektiva.

Kvantitativ metod. En randomiserad pilotstudie, experimentellgrupp (n=29) och kontrollgrupp (n=30).

Mätinstrument: Richards- Campbell Sleep

Questionnaire (RCSQ) och Staff checklist for sleep research project.

Den mest effektiva åtgärd enligt patienter var personlig hygien på kvällen samt medvetenhet hos personalen om vilka kvälls- och nattrutiner patienten har hemma.

Experimentellgrupp hade färre uppvaknanden under natten och skattade högre kvalité på sin sömn.

hög

II Richardson, A, Allsop, M, Coghill, E, & Turnock, C.

(2007) Storbrittanien

Nursing In Critical Care

“Earplugs and eye masks: do they improve critical care patients sleep?”

Identifiera faktorer som påverkar sömn samt undersöka användbarheten av ögonmask och

öronproppar hos patienter på hjärtintensivvårdavdelning.

Kvantitativ metod. En pilotstudie i kvasi- experimentell design med bekvämlighetsurval till experimentellgrupp (n=34) och kontrollgrupp (n=28).

Patienter i experimentellgruppen hade sovit fler timmar än patienter i kontrollgruppen. Patienter i experimentellgruppen upplevde att det var främst ögonmasken som underlättat sömnen.

medel

IX Smith, M, Kemp, J, Hemphill, L, & Vojir, C. (2002) USA

Journal Of Nursing Scholarship “Outcomes of therapeutic massage for hospitalized cancer patients”

Undersöka hur massage kan påverka patienternas upplevelse av smärta, subjektiv sömnkvalitet samt känslan av stress och oro.

Kvantitativ metod. En icke- randomiserat studie i kvasi- experimentell design (n=41).

Ett statistiskt signifikant positivt samband hittades mellan massage och smärta, stress och sömn. Den

subjektivt upplevda sömnkvalitet sjönk hos de patienter som inte fick massage.

hög

VIII Spence, J., Murray, T., Tang, A., Butler, R. & Albert, N.

(2010) USA

Journal of Nursing Care Quality “Nighttime noise issues that interrupt sleep after cardiac surgery”

Undersöka vilka oljud som förhindrade eller avbröt patienternas sömn samt vilka åtgärder som kan främja sömnen.

Kvantitativ metod. En tvärsnitt studie med

bekvämlighetsurval (n=148).

Mätinstrument: The Nighttime Noise Events and Sleep Survey.

Mätinstrument: The Nighttime Noise Events and Sleep Survey.

Patienter kartlagde de mest störande ljud på avdelningen, såsom sökare och telefoner, larm från apparater, personalen som samtalar i korridoren.

Den mest förekommande åtgärd har varit smärtstillande medicinering.

Patienterna valde mycket sällan öronproppar och ögonmask trots att de har varit erbjudna.

hög

Bilaga 2. Sökningsmatris - Cinahl

Sökord / sökordkombination Antal träffar

Antal genomlästa

abstracts

Antal genomlästa

artiklar

Antal artiklar utvalda till kvalitetsgranskning

sleep* 5985 -

nurs* 45113 -

intervention* 45373

Patient 90300 -

Hospital 32520 -

inpatient* 16057 -

sleep* AND nurs* AND intervention* 226 62 30 (I, II, VI, VII,)

sleep* AND hospital AND patient 155 25 14 (IV)

sleep* AND intervention* AND inpatient* 51 35 11 (I,VI,VII, VIII, IX)

sleep* AND nurs* AND inpatient* 115 28 17 (I, IV, VI, VII, IX)