Tre elevkohorters utbildningsvägar i Uppsala: Elever från Bäcklösaskolan, Gottsundaskolan och Sunnerstaskolan och deras vägar från årskurs 5 till gymnasiet

1

UPPSALA UNIVERSITET Rapport 2009ht4382

Institutionen för utbildning, kultur och medier

Lärarexamensarbete inom allmänt utbildningsområde, 15 hp

Tre elevkohorters utbildningsvägar i Uppsala

Elever från Bäcklösaskolan, Gottsundaskolan och Sunnerstaskolan och deras vägar från årskurs 5 till gymnasiet

Författare: Handledare:

Tobias Dalberg Ida Lidegran

Betygsättande lärare:

Donald Broady

2

Sammanfattning

Syftet med studien är att i valfrihetens spår studera hur denna valfrihet utnyttjas och vilka utbildningsvägar en elevkohort tar. Studieobjektet är tre elevkohorter som gick årskurs 5 i tre skolor i tre olika stadsdelar i Uppsala. Med hjälp av statistik som bearbetats från Uppsala kommuns elevdatabaser har utbildningsvägar fastställts och analyserats mot den socioekonomiska bakgrunden i stadsdelarna. För att förklara utbildningsvägarna användes teoretiska begrepp såsom utbildningskapital som lånats av Pierre Bourdieu.

Resultaten visar att den vanligaste studievägen för elever från Sunnerstaskolan är att efter årskurs 5 välja friskola och sedan ett studieförberedande program på gymnasiet. Eleverna från Bäcklösaskolan väljer i regel att gå kvar i anvisningsskolan och väljer sedan ett studieförberedande program. Gottsundaeleverna väljer i regel att stanna kvar på anvisningsskolan och väljer då i första hand studieförberedande program, men nästan lika ofta yrkesförberedande program. Dessa resultat kan delvis förklaras av mängden utbildningskapital i respektive stadsdel.

Nyckelord: utbildningssociologi, grundskola, deskriptiv statistik, utbildningskapital, val av skola

3

Innehåll

Inledning ...4

Syfte och frågeställningar ...5

Metod ...5

Material och datainsamling ...6

Forskningsläge ...8

Internationell forskning ...8

Svensk forskning ... 12

Sammanfattning forskningsläge ... 14

Teoretiska begrepp ... 15

Undersökning ... 18

Förutsättningar för val av skola i Uppsala ... 18

Områdesbeskrivning ... 18

Avgångsskolorna i urvalet ... 19

Elevernas spridning från årskurs 5 till årskurs 9 ... 22

Analys av valfrihet ... 26

Gymnasieskolor som väljs av elever från respektive skola ... 30

Pojkars och flickors vägar genom utbildningssystemet ... 31

Resultatmarkering och diskussion ... 34

Referenslista ... 37

Källmaterial ... 37

Litteratur ... 37

Elektroniska källor ... 39

Appendix I ... 40

Appendix II ... 41

Appendix III ... 42

4

Inledning

I dagens skola eftersträvas likvärdig utbildning för alla individer. En central beståndsdel i denna strävan har kommit att bli friheten att välja vilken skola barnet ska tillträda. Förespråkare för valfriheten menar att den ger förutsättningar för att öka likvärdigheten i utbildningen, medan motståndarna menar att den minskar möjligheter för likvärdighet i utbildningen och ökar segregationen i skolorna.¹

Rätten att välja skola fastslogs i och med ”Regeringens proposition 1991/92:95 om valfrihet och fristående skolor”.² Där fastslås att man har rätt att välja såväl bland friskolor som kommunala skolor. Sedan denna reform har antalet elever som går i annan skola än den av kommunen anvisade ökat. Med av kommunen anvisad skola avses den skola som kommunen garanterar platstilldelning på, i regel en skola i närområdet. Det har forskats på området skola och valfrihet både internationellt och i Sverige, vilket framgår i denna uppsats forskningsläge.

Däremot har få studier följt tre specifika elevkohorters vägar genom utbildningssystemet från årskurs 5 till första terminen på gymnasiet. Med väg genom utbildningssystemet eller utbildningsväg avses de skolor, gymnasieskolor och gymnasieprogram eleverna väljer från årskurs 5 till gymnasiet. I denna studie är det den lokala kontexten hos tre stadsdelar i Uppsala som ligger till grund för analysen i studien. Tanken är att visa vilka utbildningsvägar som skolvalet leder till för de elevkohorter som är föremål för studien. Dessa elevkohorter är inte slumpmässigt valda, utan har valts från Gottsundaskolans, Bäcklösaskolans och Sunnerstaskolans årskurs 5 vårterminen 2005.

Att just Gottsundaskolan, Bäcklösaskolan och Sunnerstaskolan valdes ut som studieobjekt är för att de geografiska upptagningsområdena för respektive skola är Gottsunda, Valsätra och Sunnersta. Dessa tre stadsdelar är geografiska grannar, men om man studerar de socioekonomiska förutsättningarna för respektive område finner man stora skillnader, framförallt mellan Sunnersta och Gottsunda.³ Urvalet är även till viss del styrt av ett uppdrag från Rädda Barnen. ⁴

1 Skolverket (1996). Att välja skola – effekter av valmöjligheter i grundskolan, Liber, Stockholm. s. 12.

2 Propositionen om valfrihet och fristående skolor, (prop. 1991/92:95).

3 Områdesfakta 2009 för Gottsunda, Sunnersta och Valsätra. Statistikenheten, Uppsala kommun.

4 Detta examensarbete utförs till viss del på uppdrag av Rädda Barnen som vill studera resultaten hos tre elevgrupper i Uppsala som gick i årskurs fem vårterminen 2005 i Gottsundaskolan, Sunnerstaskolan samt Bäcklösaskolan. De resultat som Rädda Barnen är intresserade av är att se vad barnen har fått för resultat i form av betyg i årskurs nio. De vill också veta till vilka skolor som dessa barn tar vägen.

5 Syfte och frågeställningar

Eftersom utnyttjande av möjligheten att välja skola har ökat i Sverige sedan den rätten infördes kan det vara intressant att studera hur detta utnyttjas idag.⁵ Då det heller inte finns någon studie som följt några specifika elevkohorters vägar från årskurs 5 till gymnasiet kan det vara intressant att se vilka vägar som utnyttjande av, men även att inte utnyttja, valfriheten leder till. Syftet med denna studie är alltså att studera hur valfriheten vad gäller val av grundskola utnyttjas genom att studera elever från socioekonomiskt olika områden i Uppsala, samt att studera vilken väg eleverna tar genom utbildningssystemet. Med väg genom utbildningssystemet avses val av skolor och gymnasieprogram som eleverna i urvalet gör från årskurs 5 till och med första terminen på gymnasiet. En utveckling av syftet är att studera hur eleverna presterar beroende på om de väljer annan skola än anvisad eller går i anvisningsskolan för att på så sätt se skillnader mellan elever som tar olika vägar genom utbildningssystemet. Vidare kan man studera om utbildningsvägar tenderar att skilja sig beroende på vilket kön individen är av.

Den centrala frågan i undersökningen är: vilka vägar tar eleverna i urvalet genom utbildningssystemet?

För kasta ytterligare ljus över huvudfrågan så kan man ställa följande frågor: I vilken utsträckning utnyttjas valfriheten av eleverna i de olika stadsdelarna som ingår i studien och hur kan eventuella skillnader förklaras? Hur presterar eleverna som väljer annan skola än anvisningsskola i förhållande till de elever som går i anvisad skola?

Metod

Det material som studeras är individdata om de elevkohorter som är föremål för studien. För att med det material som finns att tillgå besvara ovanstående frågeställningar används deskriptiv statistik där materialet beskrivs utifrån valda kategorier. I studien ingår flera olika kategoriseringar av materialet. En första kategorisering delar upp urvalet på tre skolor: Bäcklösaskolan;

Gottsundaskolan; och Sunnerstaskolan. Denna kategorisering av materialet ger även en geografisk uppdelning av urvalet i stadsdelarna Gottsunda, Sunnersta och Valsätra. Denna geografiska uppdelning är viktig, eftersom den ger en socioekonomisk bakgrund till undersökningen och kan förklara eventuella skillnader mellan elevgrupperna som kan visa sig i granskningen av materialet. Andra sätt att dela upp materialet är att urskilja grupper av elever beroende på om de går i av kommunen anvisad skola eller om de valt en annan skola. De som valt annan skola än anvisningsskolan kan delas upp med avseende på om de valt en kommunal skola eller en friskola. När man sedan tittar på val av gymnasieprogram kan materialet delas upp i

5 Kjellman, Ann-Christin (2001), ”Hurra för valfriheten” – Men vad ska vi välja?, HLS, Stockholm. S. 217;

Skolverket (2003), Valfrihet och dess effekter inom skolområdet, s. 151; Burestam, Silke (2007), Elevströmmar i Stockholms stad 1998-2005, Utrednings- och statistikkontoret, Stockholm, s. 4. Siffror för ökningen av utnyttjandet av valfrihet redovisas i avsnittet Forskningsläge.

6

kategorierna studieförberedande och yrkesförberedande program. I kategorin studieförberedande program ingår naturvetenskapliga programmet, samhällsvetenskapliga programmet samt tekniska programmet, det vill säga de program som i första hand förbereder för eftergymnasiala studier.

Om en individ valt estetisk inriktning inom samhällsvetenskapliga programmet räknas detta som studieförberedande. Det är således inom vilket program man valt sina gymnasiestudier som avgör i vilken kategori individen hamnar. Vilken inriktning inom programmen kategoriserade som studieförberedande en individ valt tas inte hänsyn till. Övriga program ingår i kategorin yrkesförberedande. Att endast två kategorier används är för att få relativt stora grupper av individer i varje kategori, även om det leder till en trubbigare analys då det är förenat med viss problematik att kategorisera program som yrkes- eller studieförberedande. I ett avseende är i stort sett alla gymnasieprogram studieförberedande i den meningen att en grundläggande behörighet till högskolan ges.

Kategorierna ovan analyseras mot den socioekonomiska bakgrunden eleverna kommer ifrån, det vill säga de olika stadsdelarna. Stadsdelarna beskrivs utifrån vilken utbildningsnivå och medelinkomst befolkningen har. Genom att studera utbildningsnivå i stadsdelarna kan man anta vilken utbildningsnivå elevernas föräldrar sannolikt besitter. På samma sätt kan man bilda sig en uppfattning om föräldrarnas ekonomiska tillgångar genom att studera medelinkomst i respektive område, samt boendeförhållanden.

I undersökningen av elevernas vägar genom utbildningssystemet kommer det att studeras vilka gymnasieskolor som är vanligast bland de tre elevgrupperna. Dessa gymnasieskolor kommer att kategoriseras som skolor med högre social rekrytering å ena sidan och övriga skolor å andra sidan. Hög social rekrytering innebär att man tar emot elever med höga avgångsbetyg och där man kan se att elevernas föräldrar har ett större utbildningskapital. Det är de skolor som väljs av störst andelar som tas upp i studien. Kategoriseringen bygger på beskrivningar av gymnasieskolorna från Ida Lidegrans rapport Uppsala – en akademiskt dominerad gymnasieskola, Håkan Forsbergs rapport En skola i tiden – Rosendalsgymnasiets etablering bland Uppsalas gymnasieskolor samt information på skolornas hemsidor.

Material och datainsamling

Angående urvalet i denna studie gjordes ett urval på alla elever som gick årskurs 5 i Bäcklösa-, Gottsunda- och Sunnerstaskolan vårterminen 2005.⁶ I det urvalet finns totalt 208 individer.

Anledningen till att urvalet görs i just årskurs 5 är att många grundskolor i Uppsala sträcker sig från förskoleåldern till årskurs 5. Det sker alltså för många elever ett naturligt byte av skola mellan årskurs 5 och 6. Kopplat till individerna i materialet finns data som visar vilken skola de gick årskurs 5 i, vilken avgångsskola i årskurs 9 de gick i, vilket slutbetyg de fick i årskurs 9 om sådant erhölls av eleven, vilken gymnasieskola de kommit in på hösten 2009, samt den

6 Kommunikations- och IT-avdelningen, Uppsala Kommun

7

gymnasielinje de kommit in på hösten 2009. En ytterligare variabel kopplad till individerna i datamaterialet är kön. Urvalet gjordes i Uppsala kommuns elevdatabas Extens där information om betyg i varje enskilt grundskoleämne finns samt information om vilka kommunala skolor som individen beträtt. För de elever som efter årskurs 5 valt friskola eller fortsatt sin skolgång utanför Uppsala kommun saknas information om betyg och skola i årskurs 9 i Extensdatabasen. Därför samkördes urvalet från Extens med Uppsala kommuns gymnasieintagnings elevregister där information om slutbetyg, skola i årskurs 9 samt gymnasieskola och gymnasielinje finns, både för kommunala skolor och friskolor i Uppsala.⁷

Det inhämtade datamaterialet har bearbetats för att göras analyserbart. Individerna tillsammans med data om individerna från de två registren har satts ihop till en matris för analys i Excel-verktyget Pivot-tabell. När data ordnats i en matris kan man effektivt ta fram andelar som valt viss typ av skola, viss typ av gymnasieprogram, etcetera. Tabell 1-7 i undersökning bygger på bearbetat datamaterial från Extensdatabasen och Gymnasieintagningens elevregister.

Av de 208 individerna är bortfallet 2. Någon information om dessa elevers fortsatta skolgång efter årskurs 5 finns varken i Extensdatabasen eller i gymnasieintagningens register. Det bör nämnas att alla variabler inte är kompletta. Information om avgångsskola i årskurs 9 finns för 197 av 208 individer. Förutom ovannämnda bortfall av 2 individer så kan det övriga bortfallet i avgångsskola förklaras med att eleverna flyttat till andra kommuner, eller i varje fall sin skolgång till andra kommuner, alternativt att de fortfarande går kvar i grundskolan. Det finns även några få elever med avgångsbetyg från skola utanför Uppsala kommun som sedan blivit antagna till ett gymnasium i Uppsala. Dessa räknas till de 197 som har information om avgångsbetyg och avgångsskola. För variabeln avgångsbetyg i årskurs 9 finns således data för 197 av 208 individer.

Information om vilken gymnasieskola de valt finns för 193 individer och information om vilken gymnasielinje finns för 193 individer.

Det är dock inte fråga om något egentligt bortfall i den mening som man i exempelvis en enkätstudie får bortfall i och med låg svarsfrekvens och dylikt. Här handlar det om ett specifikt statistiskt urval där fullständig data saknas för vissa individer.

Meritvärde är ett återkommande begrepp i uppsatsen. Meritvärdet är summan av de 15 högsta ämnesbetygen när man avslutar årskurs 9. Betygsskalan är IG, G, VG och MVG som i stigande ordning ger 0, 10, 15 respektive 20 poäng. Det högsta meritvärdet som kan uppnås är 300 poäng då 15*20=300.

När det handlar om personuppgifter hämtade från, som i detta fall, kommunens databaser och register kan man överväga att tillfråga de inblandade individerna om samtycke. Detta har inte gjorts eftersom datamaterialet har varit avkodat då det analyserats. Förvisso nämns vilka skolor som individerna i materialet gått på samt betyg. Men i denna uppsats behandlas materialet i grupp och inga enskilda individer pekas ut.⁸

7 Gymnasieintagningen, Uppsala kommun.

8 Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. S. 6.

8

Forskningsläge

På området skola och valfrihet och hur man kan förklara val av skola finns en hel del forskning, framförallt på skolsystemet i USA. Det finns även en gedigen forskning utförd med fokus på skolsystem i Australien, Frankrike, England, Skottland och Sverige. Eftersom skillnader finns mellan skolsystem och även forskning kring valfrihet mellan Sverige och övriga världen har forskningsläget delats upp i internationell respektive svensk forskning.

På internationell nivå finns en omfattande forskning på området. En sökning på nyckelorden

”school+choice” på databasen ISI Web of Knowledge gav 335 träffar.⁹ Det vanligaste studieobjektet internationellt är övergången från primär skolnivå till sekundär skolnivå, vilket i svensk kontext är övergången från grundskola till gymnasieskola. I den internationella forskningen finns det dels de forskare som lyfter fram familjens betydelse för valet av skola för barnen, bland annat Reay & Lucey, dels de forskare som väljer att lyfta fram den sociala kontexten i vilken man lever och vistas och hur detta påverkar valet av skola, till exempel Bell.¹⁰ Internationell forskning

Att söka stöd i internationell forskning när man studera skola och utbildning är inte helt oproblematiskt. Man bör ha i åtanke att utbildningsväsendet skiljer sig väsentligt från land till land och att man därför bör vara försiktig när man jämför och relaterar studier om det svenska utbildningssystemet med studier med andra länders utbildningssystem i fokus. Valfrihet när det kommer till val av skola är något som definitivt skiljer sig från land till land. Dock finns det även många likheter mellan olika länders skolsystem, där systemet med att skolor har ett geografiskt upptagningsområde är ett exempel som går att finna i flera länder. Vad man kan jämföra mellan länder är vilka grupper som, oavsett hur valfriheten ser ut i landet eller området, tenderar att utnyttja valfrihet eller andra metoder för att välja skola åt sina barn. Man kan jämföra mellan länder om det finns liknande drag hos de som väljer annan skola åt sina barn eller hos de som inte väljer skola åt sina barn. Det man kan se i forskningen om skolval är att oavsett om det råder valfrihet på skolmarknaden finns det föräldrar som utvecklar olika strategier för att välja en specifik skola för sina barn. Dessutom finns det forskare som menar att utbildningssystemet håller på att förändras på en global skala, och att många länders utbildningssystem går mot ökad valfrihet.¹¹

9 Sökord ”school+choice”, artikeldatabasen ISI Web of Knowledge, [www.isiknowledge.com], 2009-10-20.

10 Reay, Diane; Lucey, Helen (2000). ”Children, school choice and differences”, Educational Studies, Vol. 26, Nr. 1; Bell, Courtney (2009). ”Geography in parental choice”, American Journal of Education, Nr. 115.

11 Whitty, Geoff; Power, Sally; Halpin, David (1998), Devolution and Choice in Education – The School, the State and the Market, Open University Press, Buckingham. S. 31.

9

Forskning om val av skola i USA har visat att föräldrar med högre socioekonomisk status i högre utsträckning än föräldrar med låg socioekonomisk status väljer annan skola än anvisad åt sina barn. Andra drag som forskningen pekar mot är att de som väljer annan skola än anvisningsskolan är familjer som lägger stor vikt på barnets utbildning och också på religiösa aspekter och kulturella värderingar än de som inte väljer annan skola. Ytterligare drag hos de som väljer annan skola är att de är missnöjda med anvisningsskolan och att föräldrarna är mer involverade och engagerade i sina barns utbildning.¹² Även i forskning utförd i Londons utbildningssystem finner man att val av skola är starkt kopplad till social klass, där medelklassen utmärker sig som en grupp där föräldrarna i högre utsträckning är delaktiga i barnens val av skola på sekundär skolnivå. Detta bidrar till att medelklassen stärker sin redan starka position inom utbildningssystemet.¹³ Forskare som Stephen J Ball menar att när utbildningssystemet som det är utformat idag, det vill säga som en marknad av producenter i form av skolor och konsumenter i form av elever och föräldrar, skapar mekanismer som medelklassen använder som strategi för bland annat socialt avancemang och social rörlighet.¹⁴

Vad gäller arbetarklassföräldrar så visar en studie av Reay & Ball att valet av skola är en komplex situation för just denna grupp av föräldrar, eftersom skolan på många sätt kan vara förknippad med starka och inte sällan negativa minnen av misslyckande. Denna studie går i linje med Stephen J Balls resonemang ovan då man här menar att valfriheten i och med att valsituationen ser så olika ut mellan olika klasser blir ett verktyg för att överföra sociala klasskillnader till utbildningssystemet vilket ger ojämlikhet i utbildningen.¹⁵

Vilka faktorer spelar in i frågan om att välja annan skola eller inte välja annan skola? Raveaud

& van Zanten har studerat medelklassföräldrar med mycket kulturellt kapital i London och Paris och deras värderingar kring valet av skola. Begreppet kulturellt kapital och andra former av kapital förklaras senare i teoriavsnittet. Att låta barnen fullgöra sin skolgång i den lokala, anvisade skolan är något som i forskningen till stor del ses som ett icke-val. Författarna menar här, till skillnad mot annan forskning, att valet av den lokala skolan kan vara ett medvetet och rationellt val. Denna specifika grupp av medelklassföräldrar väljer den lokala, anvisade skolan dels för att den har en etnisk och social mix, men också för att det finns en stark grupp av medelklassbarn på skolan i vilken föräldrarna känner att deras barn kan tillgodogöra sig goda sociala resurser.

Föräldrarna skapar även ett socialt kapital genom ständig kontakt med lärare och andra medelklassföräldrar.¹⁶ Dessa resultat kan ses i ljuset av ovannämnda Stephen J Balls resonemang

12 Martinez, Valerie et al (1996), “Public school choice in San Antonio: Who chooses and with what effects?”, I Fuller, Bruce & Elmore, Richard F. (red.), Who Chooses? Who Loses?, Teachers college press, New York, s. 54.

13 Reay, Diane; Lucey, Helen (2000). ”Children, school choice and differences”, Educational Studies, Vol. 26, Nr. 1, 84f.

14 Ball, Stephen J. (1993), “Education markets, choice and social class: the market as a class strategy in the UK and the USA”, British Journal of Sociology of Education, Vol. 14, Nr. 1, s. 12, 16f.

15 Reay, Diane & Ball, Stephen J. (1997), “‟Spoilt for choice‟: The working classes and educational markets”, Oxford Review of Education, Vol. 23, Nr. 1, s. 89, 92f.

16 Raveaud, Marissa och van Zanten, Agnes (2007), ”Choosing the local school: middle class parents‟ values and social and ethnic mix in London and Paris”, Journal of Education Policy, Vol. 22, Nr. 1. S. 107ff, 122.

10

om att medelklassen utnyttjar skolmarknadens mekanismer för socialt avancemang och social rörlighet. Skillnaden är att Raveaud & van Zanten studerar de föräldrar som går kvar i den anvisade skolan, emedan Balls resonemang i första hand rör de som väljer annan skola.

Andra faktorer som påverkar valet av annan skola än anvisningsskolan har Douglas Lee Lauen tagit fasta på. Han har studerat kontextuella förklaringar till skolval närmare genom att analysera befolkningsdata för en elevkohort i offentliga skolor i Chicago. Det är övergången från primär skolnivå till sekundär skolnivå som studeras och författaren har delat upp valen i fyra kategorier:

anvisad offentlig skola, icke-anvisad offentlig skola, offentlig elitskola och privatskola. Lauen finner i sin studie att om man går på en skola med stor andel svarta elever, bor i ett svart område eller ett område med låg socioekonomisk status så minskar chanserna avsevärt att kunna gå på en elitskola. Om man däremot kommer från ett rikt område har man större chans att kunna gå på en elitskola. Det senare är ett resultat som kan vara intressant för min studie. Vad gäller hur andelen svarta i bostadsområdet och i skolan påverkar möjligheten att gå i elitskola så är det mer problematiskt att jämföra med min studie då den etniska dimensionen ser olika ut i USA och Sverige. Huruvida man utnyttjar möjligheten att välja skola beror till stor del på vilken kvalitet som är i den lokala skolan, på så vis att bättre kvalitet på den lokala skolan minskar benägenheten att utnyttja möjligheten att välja skola. En intressant punkt som Lauen tar upp är att högpresterande grundskolor kan visa sig påverka chanserna att ta sig in på en elitskola negativt för vissa elever då de relativt sett är rankade lägre av till exempel lärare på skolan och därmed sjunker självkänslan. Dock finns det ofta en skolanda på högpresterande grundskolor att man ska studera vidare, och gärna på elitskolor.¹⁷

En annan aspekt som har att göra med kontextuella förklaringar och kan visa sig vara av vikt för val av skola är det geografiska perspektivet, något som Courtney Bell undersökt i en studie i USA där 36 föräldrars val av skola åt sina barn har studerats utifrån geografiskt perspektiv.

Variationsbredden är stor vad gäller rollen geografin spelar i föräldrarnas val av skola åt sina barn.

Med geografins roll menar Bell den mening föräldrar, och i viss utsträckning barnen, lägger i den geografiska platsen som i detta fall är det lokala grannskapet och skolan, men också spatiala aspekter såsom avstånd från hemmet till skolan. Bell kommer i studien fram till att de föräldrar som intervjuades föredrog skolor på bekvämt avstånd från hemmet, det vill säga i närheten av bostaden, men även skolor som låg i omgivningar som de kände att de kunde lita på och kunde se sina barn växa upp i. Det var med andra ord centralt för valet av skola för vissa föräldrar vilken uppfattning man hade om skolan och det område skolan låg i.¹⁸

Av ovannämnda forskning framgår det att det finns element av social stratifiering och tendenser till social segregering i valet av skola. När det gäller skolans segregerande effekter så finns det även en etnisk dimension. I Holland har man undersökt hur valet av skola påverkar

17 Lauen, Douglas Lee (2007), ”Contextual explanations of school choice”, Sociology of Education, Vol. 80. S.

179f, 183f, 196f.

18 Bell, Courtney (2009), ”Geography in parental choice”, American Journal of Education, Nr. 115, s. 493f, 519.

11

segregationsmönster i skolan. Just Holland är ett bra studieobjekt då landet har en stor kulturell diversitet samt att man har haft fria skolval en längre tid. I undersökningen är skolorna uppdelade i majoriteten icke-vita elever respektive majoriteten vita elever på skolorna. Resultaten visar bland annat att föräldrar med barn i skolor med majoriteten vita elever oftare överväger att placera sitt barn i en skola som ligger längre från bostaden än föräldrar med barn i skolor med majoriteten icke-vita elever. Resultaten visar också att graden av differentiering på skolan, den akademiska standarden på skolan samt avståndet till skolan var de viktigaste faktorerna bakom valet av skola hos de föräldrar som hade lägst utbildningsnivå. Dessa faktorer minskar i värde allteftersom utbildningsnivån hos föräldrarna stiger. För föräldrar med hög utbildningsnivå spelar alltså dessa faktorer mindre roll.¹⁹

Stephen J Ball & Carol Vincent lyfter i en studie fram de informella sociala nätverken som determinanter för de val föräldrar gör gällande skolan. Här kan man tala om det begrepp som redogörs för senare i det teoretiska avsnittet, informationskapital, men även om det sociala kapital föräldrar har tillgång till. Det handlar i detta fall om de erfarenheter av diverse skolor som vänner, grannar eller övriga bekanta förmedlar och som kan vara avgörande för valet av skola. Denna förmedling av erfarenheter går under begreppet ”grapevine”, som betyder ungefär hörsägen eller rykten. Ball & Vincent undersöker vikten av information som når föräldrarna som rykten i motsats till den formella information som kan ges från skolor eller skolledare. Författarna finner att föräldrarnas reaktioner till ryktena om en skola kan delas upp i tre grupper, där den första gruppen är misstänksamhet och där ryktena spelar en mycket liten, om någon, roll för valet av skola. Den andra gruppen är tveksamhet, där föräldrarna förlitar sig till ryktena i stor utsträckning samtidigt som man ifrågasätter det man hör om en skola. Den tredje gruppen, acceptans, såg ryktena som en tillförlitlig källa att grunda sitt val av skola på. Ryktena ansågs i denna grupp vara mer tillförlitliga än information från skolorna, som ansågs vara konstruerad. När man relaterar dessa tre grupper till social klass så kan man se tendenser till att de föräldrar som är misstänksamma mot ryktena är antingen medelklassföräldrar med ett sådant kulturellt kapital att de kan söka information om skolan på annat håll, eller en liten grupp av arbetarklassföräldrar som menar att det är svårt att se tydliga skillnader mellan skolor och därför har de ingen användning av de rykten som cirkulerar. I övrigt har Ball och Vincent svårt att se tydliga tendenser till mönster med avseende på social klass och förhållningssätt till informellt förmedlad information om skolor.²⁰

19 Karsten, Sjoerd, et al (2003), ”School choice and ethnic segregation”, Educational Policy, Vol. 17, Nr. 4, s.

452ff, 460-62, 470-72.

20 Ball, Stephen J. & Vincent, Carol (1998), “‟I heard it on the grapevine‟: „Hot‟ knowledge and school choice”, British Journal of Sociology of Education, Vol. 19, Nr. 3, s. 377f, 382, 385, 389, 392.

12 Svensk forskning

I Sverige har bland annat Skolverket initierat forskning kring valfrihet i grundskolan och dess effekter. I tre rapporter har man undersökt valfriheten i grundskolan. I den första rapporten, Val av skola – Rapport om valfrihet inom skolpliktens ram läsåret 1992/93, är syftet att undersöka hur genomförandet av valfrihetsreformen sett ut i landet och hur inställningen till denna utvecklats.

Eftersom valfrihetsreformen vid tiden för studiens genomförande fortfarande var i sitt initiala skede så lägger man vikt vid att jämföra med utvecklingen i andra länder där liknande reformer genomförts. Man lägger i denna rapport en grund för de frågeställningar som ställs i de två senare rapporterna som redogörs för nedan.²¹

I rapporten Att välja skola – effekter av valmöjligheterna i grundskolan undersöks effekterna av skolbyten genom en kartläggning av barnfamiljers boende, omflyttningar och även invandring.

Med effekter avses i denna studie främst elevsammansättningen på olika skolor med avseende på etnisk, socioekonomisk och prestationsmässig grund. Resultaten i studien visar bland annat på att elever i områden med stor andel skolbarnsföräldrar med eftergymnasial utbildning har högre medelbetyg och en högre övergångsfrekvens till gymnasieskolan. Vidare pekar resultaten på att elever från andra nordiska länder än Sverige hör till den grupp som aktivast byter skola. De elever som har föräldrar med eftergymnasial utbildning tenderar att i större utsträckning än andra söka sig till friskolor, oavsett föräldrarnas födelseland. Vad gäller effekter av skolbyten så kan man dela upp i inflödesskolor och utflödesskolor. Inflödesskolor, vilka har ett nettoinflöde av elever, har i stort sett bara positiva effekter att redovisa, enligt rapporten. Utflödesskolor, vilka har ett nettoutflöde av elever, råkar däremot ut för ett antal negativa effekter då elever som anses resursstarka byter skola. Skolorna får sämre ekonomi i och med att de får färre elever vilket leder till att lärare måste friställas. De skolor som elever söker sig till när de byter skola är främst kommunala skolor som har högre betygsnivå och högre andel elever som går vidare till studieförberedande program i gymnasiet. Vidare är det skolor som är belägna i områden med hög andel elever med svensk bakgrund samt friskolor som lockar flest skolbytare. Vad gäller skolvalets eventuella segregerande effekter så sammanfattar rapporten att elever tenderar att välja skolor med ett elevunderlag som har ett symboliskt och kulturellt kapital som överensstämmer med det egna symboliska kulturella kapital man besitter.²²

I Skolverkets rapport Valfrihet och dess effekter inom skolområdet är avsikten att belysa valfriheten ur ett likvärdighetsperspektiv. Det som är intressant i denna studie är de undersökningar som görs på föräldrars och även kommuners uppfattningar, attityder och policys när det kommer till valfrihetsfrågor som rör skolan. De resultat studien kommer fram till är bland annat att valfrihet när det gäller skolgång främst är en fråga för städer och större tätorter än för landsbygdsorter då

21 Skolverket (1993). Val av skola – rapport om valfrihet inom skolpliktens ram läsåret 1992/93. Rapport Nr. 40, Liber, Stockholm.

22 Skolverket (1996), Att välja skola – effekter av valmöjligheterna i grundskolan, Rapport Nr. 109, Liber, Stockholm.

S. 12, 105-110.

13

bland annat avstånd begränsar möjligheterna till valfrihet. I övrigt visar studien på att föräldrars attityd till fristående skolor i allmänhet är positiv och att så många som 90 procent anser att det är positivt att få möjlighet att välja skola. Samtidigt så visar studien att många föräldrar kan känna oro inför valfriheten, framförallt att det kommer bli en större kvalitetsskillnad mellan olika skolor och flera skolor därför kommer att hamna under hot om nedläggning. Så många som 38 procent av föräldrarna gjorde ett aktivt skolval år 2001. Som aktivt val räknas även de som hävdar att de aktivt valt att gå i anvisningsskola. De föräldrar som är aktiva på skolmarknaden har i regel högskoleutbildning, särskilt bland de föräldrar som väljer fristående skola.²³

I Kjellmans ”Hurra för valfriheten” – Men vad ska vi välja kartläggs elevströmmar mellan skolor i Stockholm. Det i Kjellmans studie som framförallt är relevant för denna studie är resultaten från undersökningen av val till åk 7. Kjellman finnar att under läsåret 1994-95 går 73 procent av eleverna i årskurs 7 i den anvisade skolan. Läsåret efter, 1995-96 går 69 procent av eleverna i årskurs 7 i anvisningsskolan.²⁴ En senare studie av hur valfriheten utnyttjats på grundskolenivå mellan åren 1998-2005 i Stockholm har utförts av Silke Burestam. I ett urval på hela stadens grundskolelever finner Burestam att 50 procent av eleverna går i anvisad skola år 2005. Ett mycket intressant resultat som Burestam presenterar är att elever med utländsk bakgrund, elever vars föräldrar har låg inkomst och eller alternativt låg utbildningsnivå oftare än övriga elever går i annan skola än anvisad. Detta förklaras av att familjer med låg inkomstnivå, utländsk bakgrund eller låg utbildningsnivå ofta bor i områden med socioekonomiskt sämre status än andra områden och vars skolor kan ha dåligt rykte. Därför kan man med hjälp av skolval skicka sina barn till en skola med bättre rykte. Familjer med högre inkomstnivå har andra möjligheter att skicka sina barn till en skola med bättre rykte, till exempel genom att bosätta sig i ett upptagningsområde för en skola med gott rykte.²⁵ Charlotte Skawonius har i en avhandling studerat hur familjer har resonerat kring valet av skola och hur spridningen av barnen till olika skolor ser ut. Skawonius menar att en förklaring av val av skola kräver en mer komplex förståelse där familjernas kulturella kapital hamnar i fokus. Framförallt är familjernas förmåga att skaffa sig information om de olika möjliga val som erbjuds dem central, det så kallade informationskapitalet. Ett större informationskapital ökar sannolikheten att man utnyttjar valfriheten.²⁶

Vad gäller val av grundskola i Uppsala så visar en studie från 2009 att 45 procent av tillfrågade föräldrar har gjort ett aktivt val av grundskola när barnen ska börja årskurs 6.²⁷ Denna siffra ligger inte långt ifrån den Skolverket presenterade 2001. Enkäterna utfördes efter ett urval på hela Uppsala kommun, varefter fokusgruppsintervjuer genomfördes med föräldrar i stadsdelarna

23 Skolverket (2003), Valfrihet och dess effekter inom skolområdet, [www.skolverket.se], s. 17, 76ff, 150ff.

24 Kjellman, Ann-Christin (2001), ”Hurra för valfriheten” – Men vad ska vi välja?, HLS, Stockholm. S. 217.

25 Burestam, Silke (2007), Elevströmmar i Stockholms stad 1998-2005, Utrednings- och statistikkontoret, Stockholm. S. 3f.

26 Skawonius, Charlotte (2005), Välja eller hamna – Det praktiska sinnet, familjers val och elevers spridning på grundskolor, Pedagogiska institutionen, Stockholm, s. 30.

27 Södra Tornet (2009), Valet till skolår 6. Marknadsundersökning, Rapport 2009-05-05, s. 8.

14

Stenhagen, Luthagen och Nåntuna.²⁸ Vad som framkommer i intervjuerna är att skolornas profileringar och inriktningar inte spelar så stor roll i valet av skola. Något som däremot spelar roll är skolornas kvalitet i form av lärartäthet, resultat på nationella prov, klasstorlek, etcetera.

Dock tycker föräldrarna att det är svårt att få tillgång till information om skolors kvalitet. Därför lyssnar man till vad bekanta och andra människor säger om olika skolor, precis som Ball &

Vincent kom fram till i sin artikel om skolval.²⁹ Sammanfattning forskningsläge

I forskning från andra länder kan man se att föräldrar med högre socioekonomisk status oftast är aktivare på skolmarknaden. Valfriheten överför sociala skillnader till utbildningssystemet, där medelklassen med stort kulturellt kapital är den sociala grupp som vinner fördelar. Om man kommer från ett rikt område är chansen större att få gå på elitskola. En studie från USA visar på geografins betydelse för val av skola i form av avstånd och känsla för området som skolan ligger i. En studie från Holland visar att sådana aspekter minskar i betydelse ju högre utbildningsnivå föräldrarna har.

Andelen som går i annan skola än anvisningsskolan tycks ha ökat, om man jämför Kjellmans resultat från undersökningen utförd på läsåren 1994-96 med Skolverkets resultat från rapporten 2003 och Burestams resultat från 2005. De som väljer friskola är främst de vars föräldrar har eftergymnasial utbildning. Ett tydligt resultat från Skolverkets rapport från 2003 är att de föräldrar som aktivast väljer andra skolor än anvisningsskolan har högskoleutbildning, och att den gruppen är den som oftast väljer friskola. Elever som byter till annan kommunal söker sig till skolor med höga betyg och hög intagning till studieförberedande program. Vad som spelar roll vid valet av skola är skolornas kvalitet, framför särskilda profileringar.

För att koppla forskningen till frågeställningarna så kan man säga att valfriheten i Sverige utnyttjas till 38 procent. Denna siffra är från Skolverkets rapport från 2003. Burestams undersökning visar att valfriheten utnyttjas till 50 procent, men den är utförd i en lokal kontext i Stockholm. Angående elevers resultat finns ingen forskning gjord som studerat hur elever som byter skola presterar jämfört med de som går i anvisad skola. Vad gäller elevers utbildningsvägar så visar forskningen att elever som byter till annan kommunal skola söker sig till högpresterande skolor vars elever ofta går vidare till studieförberedande program.

28 Södra Tornet (2009), Valet till skolår 6. Marknadsundersökning. Rapport 2009-05-05.

29 Södra Tornet (2009), Valet till skolår 6. Marknadsundersökning. S. 20f.; Ball, Stephen J. & Vincent, Carol (1998), “‟I heard it on the grapevine‟: „Hot‟ knowledge and school choice”, British Journal of Sociology of Education, Vol. 19, Nr. 3.

15

Teoretiska begrepp

När man studerar utnyttjande av valfrihet på skolmarknaden i några olika stadsdelar så är ett intressant teoretiskt begrepp kapitalbegreppet som är hämtat från Pierre Bourdieu. Först och främst bör det klargöras att kapitalbegreppet är ett mycket brett begrepp med vid definition. Det finns flera former av kapital, bland annat kulturellt, ekonomiskt och socialt kapital. Med hänsyn tagen till det datamaterial som finns tillgängligt för denna studie är det i viss mån ekonomiskt kapital, men framförallt specifika former av kulturellt kapital som kan agera förklaringsgrund för resultaten från den empiriska undersökningen.

Eftersom kulturellt kapital är ett komplext begrepp är en tydlig, enkel definition svår att lägga fram. Man kan säga att kulturellt kapital är tillgångar, utöver ekonomiska, som kan användas av eller inom sociala grupper för att befästa eller flytta fram sina positioner gentemot andra sociala grupper i samhället. Det kulturella kapitalet kan användas som en tillgång eftersom ett visst kulturellt kapital värderas högre än andra. Det kan till exempel handla om att en akademisk examen tillskrivs högre värde än en gymnasieexamen. En viktig poäng gällande det kulturella kapitalet är att former av denna typ av kapital som examina och titlar bevaras genom olika institutioner som till exempel universitet vilket leder till att vissa kulturella tillgångar kommer att värderas högre än andra även inom överskådlig tid. Detta eftersom de sociala grupper som besitter högt kulturellt kapital också monopoliserar rätten att tillägna sig högre värderat kulturellt kapital.³⁰ Här börjar för denna studie mätbara indikatorer för kulturellt kapital kunna identifieras, nämligen utbildningsnivå, som kan användas för att beskriva i vilken utsträckning exempelvis en individ besitter en viss mängd utbildningskapital.

Det kan här vara på sin plats att göra en tydlig distinktion mellan kulturellt kapital, som mer syftar till ett kultiverat eller bildat språkbruk och en förtrogenhet med det som anses vara finkultur,³¹ och den mer specifika typen av kapital som benämns utbildningskapital som kan konkretiseras som betyg och avlagd examen.³² Att göra en sådan distinktion är viktigt för denna studie, eftersom det saknas indikatorer för att beskriva det kulturella kapitalet hos grupperna i studien. Om man däremot bryter ner begreppet kulturellt kapital kan man finna indikatorer att använda sig av.

Utbildningskapital kan mätas i de stadsdelar som ingår, eftersom det finns information om utbildningsnivå hos den vuxna befolkningen i de olika stadsdelarna. Tanken i denna studie är att ett stort utbildningskapital innebär att man har en översikt över utbildningssystemet och

30 Broady, Donald (1990), Sociologi och epistemologi, HLS, Stockholm, s. 175.

31 Broady, Donald (1998), Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg, (Skeptronhäften Nr. 15), Uppsala Universitet, ILU, s. 7.

32 Lidegran, Ida (2009), Utbildningskapital – om hur det alstras, fördelas och förmedlas, Uppsala universitetsbibliotek, Uppsala, s. 11.

16

därigenom besitter värdefull information om detta. Man kan här introducera begreppet informationskapital. Ett stort utbildningskapital skulle kunna omvandlas till ett informationskapital bestående av kunskap om utbildningssystemet. I mer konkreta ordalag kan man tala om att högt informationskapital innebär att man känner till vilka valmöjligheter som finns gällande val av skola.³³

Begreppet informationskapital, menar Broady, är ett alternativ till det begreppet kulturellt kapital, eller kanske snarare en vital del av detsamma. Ett väl beskrivande citat hämtas från Broady:

Att besitta ett rikt mått av kulturellt kapital innebär inte minst att vara välinformerad. Att elever som är väl rustade med kulturellt kapital har goda utsikter till en privilegierad framtid sammanhänger med att de (och deras föräldrar) är väl bekanta med och förmögna att värdera det spektrum av möjligheter som utbildningsväsendet och yrkeslivet och den sociala världen i övrigt erbjuder.³⁴

Ovanstående citat kan väl appliceras på utnyttjande av valfrihet gällande skola där det förefaller självklart att information om valfrihet är grunden för att någon ska kunna utnyttja den.

En indikator som skulle kunna visa på hur stort informationskapital man har och som är aktuellt i denna studie är om man har utländsk bakgrund. Om man kommer från ett annat land så skulle man kunna tänka sig att man inte besitter samma kunskaper om det svenska utbildningssystemet som någon som själv har varit en del av detsamma. Att ha ett stort informationskapital, och i förlängningen kulturellt kapital, innebär inte bara att man känner till valmöjligheterna, man känner även till hierarkier mellan skolor och förstår att vissa skolor är mer prestigefulla än andra.

När man resonerar kring skolor som mer eller mindre prestigefulla så kan man använda skolkapital som en indikator på detta. Skolkapital är betyg, och ett högre betyg ger större skolkapital.³⁵ Skolor vars elever har höga avgångsbetyg får alltså större skolkapital och ses därmed som prestigefulla att gå på. Även vad man har med sig in i systemet ger skolkapital. Detta kan illustreras i övergången till gymnasiet. De gymnasieskolor som tar emot elever med högre betyg ökar på det sättet sitt skolkapital, eftersom eleverna för med sig stort skolkapital till gymnasieskolan.

Just kapitalbegreppet i vid mening är ett vanligt teoretiskt begrepp inom sociologisk och utbildningssociologisk forskning, vilket ju framgår i avsnittet om forskningsläget. Något som till exempel Ida Lidegran lyfter fram i avhandlingen Utbildningskapital är hur olika typer av kapital kan ha olika värde beroende på i vilken kontext kapitaltillgångarna existerar i. Det tycks finnas en geografisk aspekt där olika faktorer påverkar vad som i första hand ses som en kapitaltillgång.

Lidegran tar exemplet Uppsala där man har en lång tradition av att vara en universitetsstad och

33 Broady, Donald (1990), Sociologi och epistemologi, HLS, Stockholm, s. 177.

34 Broady, Donald (1990), Sociologi och epistemologi, HLS, Stockholm, s. 177.

35 Lidegran, Ida (2009), Utbildningskapital – om hur det alstras, fördelas och förmedlas, Uppsala universitetsbibliotek, Uppsala, s. 41.

17

där individer växer upp med universitetsvärlden ständigt närvarande. I Uppsala ses utbildningskapital som en stor tillgång, det vill säga man lägger vikt vid en god utbildning, gärna vid högskolan. Värt att poängtera är att vissa utbildningar ses som mer värda i form av utbildningskapital än andra. I andra geografiska områden med andra socioekonomiska förutsättningar kan det vara andra former av kapital som värderas högre, till exempel ekonomiskt kapital i ett område som domineras av företagare på olika nivåer.³⁶

36 Lidegran, Ida (2009), Utbildningskapital – Hur det alstras, fördelas och förmedlas, Uppsala universitetsbibliotek, Uppsala, s. 47f, 73.

18

Undersökning

Förutsättningar för val av skola i Uppsala

På Uppsala kommuns hemsida står det att alla föräldrar som har barn i åldrarna mellan 6-15 år har rätt att välja grundskola åt sina barn. Alla barn har dock en anvisningsskola i närområdet, vilket bestäms av så kallade nyckelkoder som representerar bostadsområden i staden.

Nyckelkoder är sifferkoder som delar in staden först i stadsdelar och sedan i mindre områden inom stadsdelarna. Detta illustreras i Appendix I. De som bor i en skolas upptagningsområde har garanterad plats på den skolan. Valfriheten kan med andra ord utnyttjas i mån av plats på den skola man väljer åt sitt barn.

Antalet skolor att välja mellan i Uppsala var inför höstterminen 2008 65 kommunala grundskolor och 17 fristående grundskolor. Att antalet skolor är hämtat från just hösten 2008 är för att det är det skolåret som eleverna i urvalet går i årskurs 9, det vill säga att efter läsåret 2008-09 väljs inga andra grundskolor av eleverna i urvalet. Det är även från det år Uppsala kommuns uppräkning av grundskolor på sin hemsida är uppdaterad. En förutsättning som kan vara avgörande vid val av skola är rätten till skolskjuts. Kommunen erbjuder skolskjuts endast till elever som går i anvisad skola, enligt skollagen och skolskjutsreglementet. Dock har Uppsala kommun beslutat att erbjuda kostnadsfri resa till elever som går i annan skola än den som kommunen anvisat, under förutsättning att resan till skolan kan genomföras med antingen ordinarie skolskjutslinjer eller med stadstrafikens busslinjer. ³⁷

Områdesbeskrivning

De geografiska områdena i studien är Gottsunda, Sunnersta och Valsätra. Befolkningsmässigt är Gottsunda den största stadsdelen med 9 513 invånare, jämfört med Sunnerstas 5 568 och Valsätras 4 288 (2008-12-31). Vad gäller andel av befolkningen i respektive stadsdel med utländsk bakgrund, det vill säga född utomlands eller med båda föräldrar födda utomlands så ligger Gottsunda högst med 49,4 procent med utländsk bakgrund. I Valsätra är andelen med utländsk bakgrund 42,1 procent och i Sunnersta 13,0 procent (2008-12-31). Sunnersta har högst sammanräknad förvärvsinkomst bland åldersgruppen 20-64 år, 369 tkr. Valsätra och Gottsunda ligger på 215 tkr respektive 189 tkr i medelförvärvsinkomst. Ur detta kan man utläsa att Sunnersta som område betraktat har en befolkning med ett högre ekonomiskt kapital än Valsätra och Gottsunda som har ett lägre ekonomiskt kapital.³⁸

37 ”Val av grundskola”; ”Skolskjutsreglemente för förskoleklass och grundskola”, Beslut i kommunfullmäktige. Uppsala kommun. [www.uppsala.se], 2009-12-08.

38 Områdesfakta 2009 för Gottsunda, Sunnersta och Valsätra, Statistikenheten, Uppsala kommun.

19

Utbildningsnivån bland befolkningen 20-64 år varierar mellan områdena. Andelen med endast förgymnasial utbildning är i Gottsunda 19,6 procent, Valsätra 14,9 procent och i Sunnersta 4 procent. Sunnersta har den största andelen högutbildade med eftergymnasial utbildning, tre år eller längre, med 49,8 procent. Därefter följer Valsätra på 36,0 procent och slutligen Gottsunda på 23,5 procent.³⁹ Sunnersta har av dessa tre områden högst utbildningsnivå hos sin befolkning.

Man kan här se att Sunnersta har ett högt utbildningskapital i jämförelse med Valsätra och Gottsunda. Gottsunda har lägst utbildningskapital och Valsätra har ett utbildningskapital som placerar området mellan Sunnersta och Gottsunda. Av detta kan man dra slutsatsen att Sunnersta domineras av grupper med högt utbildningskapital.

Boendeförhållandena i valda områden kan karaktäriseras utifrån om människor bor i småhus, till exempel villor, eller om de bor i flerbostadshus. I Sunnersta är 86,4 procent av bostadsbeståndet småhus. Detta kan jämföras med Valsätra där småhusen står för 32,4 procent av bostadsbeståndet och Gottsunda där andelen småhus är 16,3 procent. I Valsätra ligger denna andel på 32,4 procent.⁴⁰ Just boendeförhållandena indikerar vilket ekonomiskt kapital man besitter. Sunnerstas klart större andel småhus än både Valsätra och Gottsunda indikerar att många individer har större ekonomiskt kapital i Sunnersta än övriga två stadsdelar.

Att lyfta fram boendeförhållanden är en viktig komplettering till indikatorn medelinkomst, eftersom medelinkomst i sig inte beskriver hur inkomsten är fördelad bland befolkningen. Men boendeförhållanden och medelinkomst tillsammans indikerar att en stor del av Sunnerstabefolkningen har ett större ekonomiskt kapital än Valsätra- och Gottsundabefolkningen. Förhållandet med avseende på ekonomiskt kapital mellan Valsätra och Gottsunda är, om man studerar medelinkomst som redogjorts för ovan, att det inte är några markanta skillnader. Om man däremot lägger till boendeförhållanden och jämför de två stadsdelarna ser man att Valsätra har nästan dubbelt så stor andel småhus som Gottsunda, vilket skulle kunna indikera att Valsätra som område betraktat har ett större ekonomiskt kapital än Gottsunda. Det ekonomiska kapitalet tycks vara sammankopplat med utbildningskapitalet i stadsdelarna.

Avgångsskolorna i urvalet

För att underlätta analysen av elevernas val av skolor görs en beskrivning av vilka typer av skolor som eleverna i urvalet går ut årskurs 9 i. Information om skolorna går att finna i kvalitetsredovisningen från respektive skola, där en presentation av verksamheten alltid står med.

Dessutom redovisas genomsnittligt meritvärde för varje skola för att visa skolans skolkapital. En tabell över skolornas meritvärden finns i Appendix II. Att det valda året för skolornas meritvärde är 2005 är för att det är det året som de många elever i studiens urval byter skola.

39 Områdesfakta 2009 för Gottsunda, Sunnersta och Valsätra, Statistikenheten, Uppsala kommun.

40 Områdesfakta 2009 för Gottsunda, Sunnersta och Valsätra, Statistikenheten, Uppsala kommun.

20

Brantingskolan är en skola med elever i årskurserna förskola till 9. I den senaste kvalitetsredovisningen från den skolan finns ingen speciell inriktning i form av profileringar eller någon speciell form av pedagogik.⁴¹ Avgångsklassen 2005 hade det genomsnittliga meritvärdet 197,1. På Eriksbergsskolan har man inte heller någon speciell profilering. Istället lyfter man fram de goda resultat som skolan visar i form av godkända resultat i basämnen. Eleverna på skolan är i åldrarna 13-16 år, med andra ord årskurserna 7 till 9.⁴² Eriksbergsskolans avgångsklass 2005 hade meritvärdet 234,2. På Gränbyskolan tar man emot elever i årskurs 6 till 9 och erbjuder profiler inom fotboll och basket.⁴³ Meritvärdet för Gränbyskolans avgångsklass 2005 var 206,6.

Kvarngärdesskolan har en internationell klass där undervisningen sker till hälften på engelska och hälften på svenska. Där tar man emot elever från förskolan till årskurs 9.⁴⁴ Skolans avgångsklass hade ett meritvärde på 260,7 år 2005. Sävjaskolan har profiler inriktade mot naturorienterade ämnen och fotboll. Skolan har årskurserna 7 till 9.⁴⁵ Avgångsklassen 205 hade ett meritvärde på 187,9. Tunabergsskolan har elever från förskolan till årskurs 9 och erbjuder profiler inom idrott och kultur.⁴⁶ Tunabegsskolans avgångselevers meritvärde var 2005 228,4. På Vaksalaskolan har man profiler med inriktning dans och ishockey. Eleverna på skolan är från förskoleålder upp till årskurs 9.⁴⁷ Meritvärdet 2005 var på Vaksalaskolan 208,7. Västra Stenhagenskolan har ingen särskild profilering och har elever i årskurserna från förskoleåldern till årskurs 9.⁴⁸ Västra Stenhagenskolan hade ingen avgångsklass år 2005. På Tiundaskolan har man allmän, musik- och idrottsprofiler att välja mellan och eleverna går i årskurserna 5 till 9.⁴⁹ Där hade avgångsklassen 2005 ett meritvärde på 221,9.

Valsätraskolan är från 2008 en skola med elever från förskoleåldern till årskurs 9. Tidigare var skolan i huvudsak en högstadieskola. Man erbjuder ett flertal profiler, bland annat fotboll, naturorienterad profil, musik med inriktning mot rock och pop samt bild och form.⁵⁰ Valsätraskolan är anvisningsskola för elever från Sunnersta och Valsätra, det vill säga Sunnerstaskolan och Bäcklösaskolan. Avgångsklassen 205 hade ett meritvärde på 206,7.

Gottsundaskolan har elever i årskurserna från förskolan till 9:an. Där har man även ett flertal profileringar med bland annat bollsport, ridsport, IT-media och den naturorienterade inriktningen ”science”.⁵¹ Gottsundaskolan är anvisningsskola för elever från Gottsundaskolan, Bäcklösaskolan, och Sunnerstaskolan och 2005 hade avgångsklassen ett meritvärde på 179,6.

41 Kvalitetsredovisning 2008, Brantingskolan.

42 Kvalitetsredovisning 2008, Eriksbergsskolan.

43 Kvalitetsredovisning 2008, Gränbyskolan.

44 Kvalitetsredovisning 2008, Kvarngärdesskolan.

45 Kvalitetsredovisning 2008, Sävjaskolan.

46 Kvalitetsredovisning 2008, Tunabergsskolan.

47 Kvalitetsredovisning 2008, Vaksalaskolan. [www.vaksalaskolan.uppsala.se].

48 Kvalitetsredovisning 2008, Västra Stenhagenskolan.

49 Kvalitetsredovisning 2008, Tiundaskolan.

50 Kvalitetsredovisning 2008, Valsätraskolan.

51 Kvalitetsredovisning 2008, Gottsundaskolan.

21

Bäcklösaskolans elever och Sunnerstaskolans elever har alltså två anvisningsskolor efter årskurs 5. Därför kommer elever från dessa två skolor som går i någon av anvisningsskolorna att kategoriseras som att de går i anvisningsskolan.

I urvalet ingår även tre fristående skolor som eleverna har avgångsbetyg från. Kunskapsskolan är en studieinriktad skola där man arbetar för att eleverna ska ha höga avgångsbetyg i årskurs 9.

Man har elever från årskurs 6 till 9.⁵² Kunskapsskolan hade ingen avgångsklass 2005. På Katarinaskolan har man elever från årskurs 7 till 9. Skolan beskriver sig som icke-konfessionell men med en humanistiskt-kristen utgångspunkt, där en del av skolans verksamhet är att fira kristna högtider och man har även vissa skolgudstjänster. Förutom det religiösa inslaget på skolan har lagt viss vikt vid undervisning i moderna språk, men skolan har inga särskilda profilklasser.⁵³ Meritvärdet för avgångseleverna 2005 var 235,0. Gluntens Montessoriskola har en tydlig inriktning mot Montessoripedagogik och tar emot elever från förskolan till årskurs 9.⁵⁴ Avgångseleverna på skolan hade ett meritvärde på 242,6 år 2005.

52 Kunskapsskolans hemsida, [www.kunskapsskolan.se], Uppsala.

53 Kvalitetsredovisning 2008, Katarinaskolan. [www.katarinaskolan.se]

54 Gluntens Montessoriskolas hemsida, [www.glunten.com].