Protokoll BIN 2010-02-23 §§ 9-21

(1)

VARA KOMMUN

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum

Bildningsnämnden 2010-02-23 1

Plats och tid Kommunhuset, Vara kl. 8.30-11.10

Beslutande Per Gunnarsson (M) Roland Edvardsson (M) Anders Ekdén (M) Marie Pehrsson (M)

Ingemar Rogbrant (C), ordf.

Louise Wiberg (C) Maritha Jacobson (FP) Carl-Uno Olsson (S) Gun-Britt Nilsson (S)

Olof Jörgensen (S) Christina Hagberg (V)

Övriga deltagande Maria Mjörnestrand, utvecklingsledare Pia Bäckdal, ekonom § 10-12

Birgitta Vallin, rektor § 13 Nina Schmidt, bildningschef Inger Gustafsson, sekreterare

§ 9

Justerare Olof Jörgensen

Justeringens plats och tid Bildningsförvaltningen 2010-03-03 kl. 9.00

Under-

skrifter Sekreterare Paragrafer 9-21

Inger Gustafsson

Ordförande

Ingemar Rogbrant

Justerare

Olof Jörgensen

ANSLAG/BEVIS

Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ Vara kommun, Bildningsnämnden

Sammanträdesdatum 2010-02-23

Datum för anslagets upp- sättande

2010-03-03 Datum för anslagets

nedtagande

2010-03-25

Förvaringsplats för proto-

kollet Bildningsförvaltningen

Underskrift

(2)

Innehållsförteckning

Information om IUP och skriftliga omdömen... 2

Bokslut och internkontroll 2009... 3

Intern kontrollplan 2010... 4

Policy för godkännande och rätt till bidrag för enskild förskola, skolbarnomsorg och pedagogisk omsorg... 6

Lagmansgymnasiets framtida utbud av program och inriktningar ... 7

Yttrande angående revisorernas översiktliga granskning av särskolan (obligatoriska)... 18

Yttrande angående revisorernas granskning av bildningsnämndens insatser för barn med särskilda behov ... 19

Yttrande angående revisorernas granskning av bildningsnämndens rutiner för att förebygga kränkande behandling... 20

Redovisning av delegeringsbeslut... 22

Anmälningsärenden... 23

Information ... 24

Övrigt ... 25

Ledamot i konstkommittén... 26

(3)

VARA KOMMUN

BIN § 9

Information om IUP och skriftliga omdömen

Utvecklingsledare Maria Mjörnestrand informerar om hur man arbetar i skolorna med individuella utvecklingsplaner IUP och skriftliga omdömen. Från och med höstterminen 2005, har det arbetats med IUP. Denna upprättas av elev, föräldrar och lärande i ett trepartssamtal och skall vara framåtsyftande.

Skriftliga omdömen infördes från och med höstterminen 2008.

Man ser nu på olika lösningar för digital IUP. Ett gemensamt beslut skall tas för samliga skolor.

_________

(4)

VARA KOMMUN

BIN § 10

AU § 13 Dnr 2010.5 042

Bokslut och internkontroll 2009

Beslut

Bokslut 2009 och årsredovisning samt internkontroll godkänns och överlämnas till kommunstyrelsen. Bilaga

_________

Beredning

Ekonom Pia Bäckdal presenterar upprättat bokslut för bildningsnämnden. To- talt visar bokslutet ett överskott på 108 tkr. Vid genomgången av textmaterialet görs några redaktionella ändringar.

Internkontroll för 2009 presenteras.

_________

(5)

VARA KOMMUN

BIN § 11

AU § 14 Dnr 2010.6 042

Intern kontrollplan 2010

Beslut

Bildningsnämnden beslutar anta föreslagen intern kontrollplan för år 2010.

Bilaga _________

Bakgrund

Kommunfullmäktige antog den 10 maj 1999, § 26, reglemente för intern kontroll. Av § 6 framgår följande:

Intern kontrollplan och uppföljning av intern kontroll

Kommunstyrelsen ska varje år anta en särskild plan för uppföljning av den interna kontrollen gällande samtliga verksamheter med uppdrag till respektive nämnd att följa antagen plan. Resultatet av uppföljningen av den interna kontrollen ska rapporteras till kommunstyrelsen.

Av § 7 framgår följande:

Nämndens rapporteringsskyldighet

Respektive nämnd ska, i samband med årsredovisningens upprättande, rap- portera resultatet från uppföljningen av den interna kontrollen inom nämnden till kommunstyrelsen.

Ekonomiavdelningen har arbetat fram en plan för uppföljning av internkontroll som omfattar gemensamma avstämningsmoment för styrelser och nämn- der. Planen fastställs av kommunstyrelsen och ska gälla under ett år. Planen ska förutom de gemensamma uppföljningsmomenten även kompletteras med nämndsspecifika moment.

Styrelser och nämnder ska som grund för internkontrollen göra en riskbedöm- ning enligt den skala som anges nedan. Riskbedömningen ska grundas på den skada en avvikelse kan ge i form av bristande service, anseende, ekonomisk förlust etc. I huvudsak ska internkontrollen koncentreras till områden och rutiner som har en riskbedömning inom intervallet 3 –5. Övriga områden kan självfallet kontrolleras men ges en lägre tonvikt och regelbundenhet i kontrollplanen.

Beskrivning

• Den interna kontrollplanen över ekonomiska transaktioner är en del i Vara kommuns internkontroll.

• Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att tillse att det finns en god intern kontroll.

(6)

VARA KOMMUN

• Förvaltningscheferna ansvarar var och en inom sin förvaltning för att den interna kontrollplanen följs och att avrapportering sker till kommunstyrelsen.

• Ekonom på ekonomiavdelningen ska löpande under året följa upp att den interna kontrollplanen följs. Ekonomen kan även själv utföra valda kontrollmoment.

• Kommunstyrelsen kan även föreslå att någon ytterligare av de i KF § 26/99 föreslagna redovisningskontrollerna (väsentlighets- och riskbedöm- ning) ska ske under året.

• Varje nämnd ska upprätta nämndspecifika kontrollplaner. Där kan även ytterligare nämndspecifika kontrollmoment ingå.

• Alla upptäckta felaktigheter ska påpekas för den berörda befattningshava- ren snarast möjligt samt rapporteras till förvaltningschefen.

• Avrapportering över varje nämnds interna kontroll ska ske skriftligt till kommunstyrelsen i samband med årsredovisningen.

Internkontrollplan ska minst omfatta följande punkter:

• Vilka rutiner och kontrollmoment ska följas upp.

• Vem ansvarar för att uppföljningen blir gjord.

• Omfattningen på uppföljningen.

• Till vem uppföljningen rapporteras.

• Riskbedömning på en femgradig skala enligt nedan:

1 = Försumbart 2 = Ofarligt 3 = Betydande 4 = Allvarligt

5 = Mycket allvarligt _________

(7)

VARA KOMMUN

BIN § 12

AU § 15 Dnr 2010.7 710

Policy för godkännande och rätt till bidrag för enskild förskola, skolbarnomsorg och peda- gogisk omsorg

Beslut

Bildningsnämnden antar policy för godkännande och rätt till bidrag för enskild förskola, skolbarnomsorg och pedagogisk omsorg. Bilaga

_________

Bakgrund

Riksdagen har under 2009 fattat beslut om att införa barnomsorgspeng. Beslu- tet medför nya bestämmelser bl.a. om kommunens godkännande av verksamhet i enskild regi samt kommunens skyldighet att betala bidrag.

Beredning

Förslag till policy för villkor och rutiner för godkännande och rätt till bidrag för enskild förskoleverksamhet och/eller skolbarnomsorg samt pedagogisk omsorg presenteras.

Förslaget har presenterats för de enskilda verksamheter som bedrivs i kommunen idag.

_________

(8)

VARA KOMMUN

BIN § 13

AU § 17 Dnr 2009.51 612

Lagmansgymnasiets framtida utbud av pro- gram och inriktningar

Beslut

Följande program har inte nyintag från och med läsåret 2010/11:

Handels- och Administrationsprogrammet Hotell- och Restaurangprogrammet

Följande inriktningar har inte nyintag från och med läsåret 2010/11:

Estetiska programmet, dansinriktningen

Barn- och Fritidsprogrammet, fritidsinriktningen

Fordonsprogrammet, inriktningarna personbil och maskin Naturvetenskapsprogrammet, miljöinriktningen

Samhällsvetenskapsprogrammet, inriktningarna kultur och språk Teknikprogrammet, inriktningen el och automation

Lagmansgymnasiet kommer fortsatt att erbjuda följande utbildningar:

BF Barn och Fritidsprogrammet, med inriktningen pedagogisk- och social verksamhet

BP Byggprogrammet, inriktning husbyggnad

EL Elprogrammet, med inriktningarna elteknik och automation ES Estetprogrammet, med inriktningen musik

FP Fordonsprogrammet, med inriktningen transport

IP Industriprogrammet, med inriktningarna CNC och plåt och svets NV Naturvetenskapsprogrammet, med inriktningarna matematik

och datavetenskap, och naturvetenskap

SP Samhällsprogrammet, med inriktningarna ekonomi och samhälls- vetenskap

TE Teknikprogrammet, med inriktningarna industriell produktion och datorteknik

IV Individuella programmet

(9)

VARA KOMMUN

GYS Gymnasiesärskola Teknik college Generalklausul

Oavsett nämndens beslut eller gymnasieledningens planering är det elevens val som avgör utbudet gällande skolans faktiska kurser och inriktningar.

Vid ett för lågt visat intresse riskerar programmet eller inriktningen att ifråga- sättas varje år efter att gymnasievalet är avslutat.

_________

Sammanfattning

Tjänstemannaförslaget är grundat på en utredning som Kess Simmasgård, SENATOR, tillsammans med ledning och medarbetare på Lagmansgymnasiet genomfört. Arbetet startade den 8 november med ett informationsmöte tillsammans med samtliga medarbetare. Det inre interna arbetet pågår fortsatt kring vidare utveckling, däremot är konsultens uppdrag avslutat och rapport levererad.

Arbetets målsättning har varit total transpararens, regelbunden information och möjlighet till delaktighet i processerna för medarbetare och fackliga organi- sationer.

Förslaget till beslut är en nödvändig anpassning av verksamheten till framtidens stora minskning av elevunderlaget.

Konsekvenserna av förslaget innebär att enskilda medarbetare påverkas gällan- de möjligheter till vidare anställning. 11,5 lärartjänster kommer att påverkas de närmsta tre åren, utöver detta även 1,3 tjänster övrig personal. Arbetet som startats på Lagmansgymnasiet ”gör ont” för många och är inte lätt för arbetsgruppen att gå igenom. Att försöka måla upp en positiv framtidsvision för flertalet medan några av kollegorna enligt förslaget inte kommer att vara en del av denna framtid är ett svårt uppdrag. Förvaltningschefen delar utredarens åsikt om att det trots detta svåra, idag finns en engagerad personalgrupp och ledning som är beredd att ta tag i utvecklingsfrågorna med kraft och energi och genom- föra de förändringar som utredningen föreslår.

En brist, viktig att kommentera, gällande utredningen som till stor del beror på tidsram och förvaltningschefens ekonomiska ram till konsulten har varit möj- ligheter för elever att medverka i önskad utsträckning. I slutfasen har engagera- de elever som på ett föredömligt sätt själva tagit initiativ till möten och möjlig- het till påverkan varit aktiva i syn på verksamheten på Lagmansgymnasiet och deras önskemål kring framtiden. Deras medverkan i det viktiga framtida utvecklingsarbete som Lagmansgymnasiet startat är en självklarhet och en till- gång. Glädjande är att föreslagna utvecklingsförändringar på den inre organisationen stämmer väl överens med elevernas tankar kring förbättringar på skolan.

Utredningen innehåller antaganden och prognoser som kan ifrågasättas. Detta är inte unikt då prognoser är kvalificerade gissningar. Det viktigaste som skett

(10)

VARA KOMMUN

genom processen kring utredningen är att en ”nybyggnadsprocess” (elev på Lagman som döpt fenomenet) tagit fart på Lagmansgymnasiet. En process som kommer att leda till att Lagmansgymnasiet kommer att bli en gymnasieskola i framkant.

Skolan och dagens samhälle står inför enorma utmaningar, utveckling idag sker otroligt snabbt. Inom bildningsnämndens uppdrag ingår det att vara så redo som det är möjligt att möta framtidens krav på bildning. Bildningsnämnden måste bli bäst på att utnyttja de möjligheter den ”nya världen” ger. Frågor kring vilka krav som kommer att ställas på framtidens medarbetare måste analyseras mer än tidigare och det kräver nytänk om hur våra verksamheter skall organiseras. Satsningar på ny teknologi, nytänk kring organisation och pedagogik, en ökad grad av omvärldsbevakning samt kompetensutveckling för medarbetarna är viktiga framgångsfaktorer.

Hög kvalité på skola, barnomsorg och ett kulturellt aktivt liv är viktiga fram- gångsfaktorer för att en kommun skall vara attraktiv för nyinflyttning och för att behålla sina nuvarande invånare.

En förutsättning utöver engagemang från elever, medarbetare och chefer för att Lagmansgymnasiet skall lyckas med sina intentioner är att medel till investeringar och utveckling finns att tillgå.

Citat av utredarens inledningsord:

”Vara har på flera områden förvånat landets alla kommuner genom satsningar som inte mångdubbelt så stora kommuner skulle våga ge sig på. Mitt råd, visa på nytt att ni kan, ta upp konkurrensen med omgivande gymnasier, låt era elever få uppleva den bästa av alla starter i livet låt de anställda få visa att de kan, - Lagmansgymnasiet en modern gymnasieskola

Bakgrund

Lagmansgymnasiet har, som övriga gymnasieskolor i Sverige, en enorm utmaning framför sig då det gäller att genomföra de stora strukturella förändringar som krävs för att anpassa organisationen till den demografiska minskning av elevantal som sker de närmaste 15 åren i riket och i Vara. Från och med läsåret 2015 fram till 2024 hamnar elevantalet i Vara enligt uppskattad prognos utefter dagens trend på ca 450 elever (idag 700 elever). Gymnasiet har idag ett stort utbud bestående av 11 program jämte det individuella programmet. Till skill- nad mot merparten av små kommuner med gymnasieskolor har Lagmansgym- nasiet flertalet av sina elever i yrkesförberedande program. Näringslivet i Vara är aktiva i samverkan och värnar om yrkesprogrammen vilket är en styrka.

Gymnasiet prognostiserade i oktober 2009 ett underskott på 3.9 miljoner (gymnasiets totala budget ca 63 miljoner), i bokslutet blev underskottet 2.2 miljoner. Underskottet beror till stor del på att eleverna ht 2009 i större ut- sträckning än prognostiserat valt att läsa på andra gymnasieskolor samt att någ- ra av skolans program idag inte får tillräckligt med sökande för att organisera gruppstorlekar som bär kostnaderna

Bildningschefen anlitade konsultfirman SENATOR i oktober för att arbeta med två uppdrag kring Lagmansgymnasiet.

(11)

VARA KOMMUN

1. möta utmaningen i det minskade elevantalet i ett längre perspektiv med bibehållen god kvalité

2. i det korta perspektivet få gymnasiet att komma i ekonomisk balans senast inför 2011 med bibehållen god kvalité

Uppdraget har utmynnat i en rapport med förslag på förändringar och möjliga strategier för att möta framtiden som en attraktiv och modern gymnasieskola i framkant.

Utredningsarbetets upplägg samt sammanfattning av resultat

(fullständiga uppgifter och tabeller finns i utredning samt i Skop rapport 2008)

Projektgrupp

Utredningen gällande uppdraget att säkerställa att gymnasiet har ekonomisk balans med bibehållen kvalité har bedrivits som ett projekt, med bildningschefen som uppdragsgivare, Kess Simmasgård från SENATOR som projektle- dare samt Thomas Larsson som sakkunnig och en arbetsgrupp bestående av gymnasierektor och de två biträdande rektorerna.

(12)

VARA KOMMUN

Elevprognos

Tabell 1, Prognos, elevutvecklingen på Lagmansgymnasiet

** SCB:s befolkningsstatistik

*** LG:s egna data 63% av kommunens 16-åringar väljer LG

****LG:s egna data 37% externa antagna LG, med prognostiserad propor- tionerlig befolkningsminskning med samma tal som i Vara

***** Inberäknat prognostiserat avhopp beräknat på senaste årens avhopp c:a 6%

Prognosen tar inte hänsyn till inflyttning eller avflyttning från kommunen. OBS det finns olika data i olika databanker, ex SCB, Skolverket och kommunen, utredningen har för det mesta använt sig av kommunen och SCB:s uppgifter.

Kalender- år

Folkbok- förda 16-åringar

Antagna LG folkbok- förda i Vara

Antagna LG externer

Summa antagna höstterm.

2003 246 170 99 269

2004 221 172 94 266

2005 240 183 110 293

2006 267 182 92 274

2007 255 160 71 231

2008 243 177 107 284

2009 239* 151 83 234

PROGNOS Läsår Prognos antal

elever*****

2010 212** 134*** 78**** 212 09/10 (231+284+234)=749, 749-701=

48 elever=6%

2011 189 119 70 189 10/11 (212+234+284)-6%=686 elever

2012 179 113 66 179 11/12 (189+212+234)-6%=597

2013 156 98 58 156 12/13 (179+189+212)-6%=545

2014 165 104 61 165 13/14 (156+179+189)-6%=493

2015 164 103 61 164 14/15 (165+156+179)-6%=470

2016 136 86 50 136 15/16 (164+165+156)-6%=456

16/17 (136+164+165)-6%=428

(13)

VARA KOMMUN

Tabell 2

0 100 200 300 400 500 600 700 800

lå 09/10

lå 12/13

lå 15/16

lå 18/19

lå 21/22

lå 24/25

Elever i gymnasieålder lå 2009/10-2025/26 (antal födda i kommunen)

år 3 år 2 år 1

Enkät och intervju av elever

För att få ett nuläge genomförde konsulten intervju med två elever från varje program samtliga från årskurs två (två grupper a 10 elever i en timme, ej IV- programmet) De fick även svara på en enkät. Med största respekt för att gruppen vare sig var representativt utvald eller att antalet elever kan representera gruppens numerär eller att tiden som ställdes till förfogande var tillräcklig, gör att man inte kan dra några långtgående slutsatser av deras reaktion och svar.

Resultatet har dock väckt viktiga diskussioner då det finns svar som återkom- mer både hos medarbetare och hos elever och även kan kopplas till SKOP- rapporten som genomfördes 2008 hos samtliga elever (finns tillgänglig på hem- sidan). Krea- och projektgruppen har haft nytta av resultaten i sitt arbete.

Sammanfattningsvis kan utläsas att elever upplever brist på inflytande över sin skolsituation och gentemot ledning. Tydligt i SKOP rapporten är också upple- velsen av brist på inflytande över sitt eget lärande och möjlighet till att använda IT som verktyg i skolarbete. En samstämmig kritik finns kring uppehållsmöj- ligheter och ett ”dåligt” schema med mycket håltimmar. Lagmansgymnasiet borde enligt både elever och lärare bli bättre på marknadsföring. Överlag skall sägas att eleverna är nöjda med sin utbildning på Lagmansgymnasiet och kan tänka sig att rekommendera skolan till andra.

Enkät personal

Enkäten besvarades av 92 personer, möjlighet till öppna kommentarer fanns.

Utredaren konstaterar att svaren i de olika frågeställningarna är lägre än vid tidigare genomförda enkäter på andra skolor. (se utredning)

Nedan följer en sammanfattning.

(14)

VARA KOMMUN

Enkätsvaren visar på ett stort engagemang och framtida ansvarstagande från de anställdas sida. Enkätsvaren visar på att det finns en tydlig kritik mot ledningen vilket framgår av såväl statistikdelen som de medföljande kommentarerna.

Utredaren har valt att kategorisera svaren i ett antal punkter där ett antal finns utvalda här.

Synpunkter på marknadsföringen

Kritik mot dagens marknadsföring. Ett modernare nytänk med användning av andra media upplevs nödvändigt för att konkurrera med övriga gymnasieskolor. Citat: ”Vi måste bli duktigare på att synas och höras i olika medier och lyfta fram det vi är bra på”

Synpunkter på gymnasieledningen

En röd tråd som genomsyrar de flesta svaren är att man efterfrågar ett tydligare ledarskap. Många medarbetare vill tydligare veta ”vart man ska” och efterfrågar ett klimat som kännetecknas av utveckling och nytänk.

Behovet av en Vi-anda

Flera frågar efter en bättre ”Vi-känsla” och en tydligare vision för Lagmans- gymnasiet, vart är vi på väg?

Synpunkter på scheman och inre miljön

Schemaläggningen bör ses över, det är för mycket/många håltimmar. Ele- verna har för få ”lokaler” att använda under icke lektionstid. (kommentar från fc jmf med elevenkät)

Synpunkter på programutbudet

Alla är överens om att man måste göra något åt programutbudet. Det finns många kommentarer kring vikten av att minska antal program och de val- möjligheter som finns idag.

Synpunkter på kontakterna med grundskolan uppfattas av många som ett område att utveckla.

Synpunkter på samspelet med omvärlden

Önskemål om att utveckla och förbättra samarbetet med näringslivet

Jämförelse av resultat på Lagmansgymnasiet med Hultsfred och Vim- merby

Andelen slutbetyg läsåret 08/09 behöriga till högskola är väsentligt lägre i Vara än i jämförelse kommunerna

Yrkesprogrammens resultat är lägre i Vara än i jämförelsekommuner

(15)

VARA KOMMUN

Andelen slutbetyg behöriga till högskola har minskat från läsåret 04/05 till läsåret 08/09,

Jämförelse av elevers val

Vara borde i jämförelse med andra kommuner behålla fler av kommunens ungdomar. En utmaning för Lagmansgymnasiet är attraktionskraften från större städer exempelvis Lidköping. Det är också viktigt att förstå att elever vill ”pröva sina vingar” i en större stad.

Resultat

Vid genomgång av elevers val och elevers resultat samt en prognos av elevunderlaget inför framtiden blev resultatet att Lagmansgymnasiet måste:

• Anpassa utbudet till den förväntade efterfrågan såväl närsiktigt som långsiktigt,

• Öka efterfrågan i första hand från kommunens egna elever (63% av kommunens elever väljer Lagmansgymnasiet) och i andra hand, avtalskommunernas elever och i tredje hand övriga kommuners elever.

• Förbättra elevernas studieresultat.

Motiv till de föreslagna förändringarna är:

Handels- och administrationsprogrammet

Programmet har haft ett ojämnt/lågt söktryck under senare år. Det är svårt att hitta lokalt anknutna APU-platser. Den tidigare satsningen på programmet (NyaHandelsgymnasiet) har ej blivit vad som var tänkt. Förhoppningen är att de eleverna nu väljer något av våra andra program ex BF och SP.

Hotell- och restaurangprogrammet

Programmet har liksom HP haft ett ojämnt söktryck under senare år. Det är svårt att hitta lokalt anknutna APU-platser och APU platser i andra städer medför stora kostnader.

Estetiska programmet

Inriktning dans föreslås upphöra

Få elever, vilket medför höga personalkostnader.

Barn- och fritidsprogrammet, inriktning fritid

Minskat elevintresse för inriktningen.

(16)

VARA KOMMUN

Fordonsprogrammet, inriktning maskin/personbil

Marknaden bedöms som sviktande och problem finns med att skaffa APU- platser. Elevintresset har varit ojämnt.

Samhällsvetenskapsprogrammet, inriktning kultur respektive språk

Minskat elevintresse för inriktningarna.

Teknikprogrammet, inriktning el och automation

Minskat elevintresse för inriktningen.

Tabell 3, elevutvecklingen i de berörda programmen och inriktningarna

När det gäller inriktningar på BF, SP och NV gäller dessa från 2006 eftersom inriktning väljs först till åk2. Källa: Gymnasiekontoret

Kreagrupp

I syftet att arbeta med utveckling och för att öka attraktiviteten på Lagmans- gymnasiet inrättades en sk Kreagrupp (krativitetsgrupp), deltagare var åtta medarbetare på Lagmansgymnasiet samt en representant från grundskolan.

Uppdraget var frånkopplat förslaget gällande vilka program och inriktningar som skulle föreslås läggas ned med hänsyn till medarbetarna.

Kreagruppens uppdrag:

Uppdraget är att utveckla strukturer och rutiner syftande till att öka elevtriv- seln och elevupplevelsen av ökat engagemang för deras sak. Syftet är att åstadkomma att flera elever väljer Lagmansgymnasiet .

Ledord:

Kreativ vardag för eleverna, arbetslag, hemvist, tematiskt arbete, infärgning.

Program 2006 2007 2008 2009

HR 8 16 12

HP 23 27 13

ES Dans 8 5 4

TE el och automation 7 4 5

FP maskin - 3 4

FP personbil 10 3 10

BF fritidsinriktningen 7 7 - NV miljöinriktningen - - - SP kulturinriktningen - 3 - SP språkinriktningen 12 3 -

(17)

VARA KOMMUN

Resultat och framtida utvecklingsinriktning Lagmansgymna- siet

Lagmansgymnasiet skall vara en modern gymnasieskola som ligger i utveck- lingens framkant, IT skall vara ett verktyg som används av både elever och lärare. Såväl anställda som elever ska ha fri tillgång till en sladdlös internetupp- koppling på skolan (samtliga lokaler) Elever och lärare skall ha tillgång till en egen bärbar dator. Elever, lärare och vårdnadshavare använder aktivt samt får information om undervisningen via en lärplattform, det kan gälla den enskildes studieplanering, närvaro och frånvaro, dokumentation från lektioner, lärarens planering m m.

Andra inriktningstankar som det kommer att arbetas vidare med inom organisationen i olika utvecklingsgrupper:

Att skapa en ny organisation med tre större arbetslag. Idén är att de flesta som jobbar kring tre program sitter tillsammans och att samverkan sker mellan programmen. Ett studieinriktat och två yrkesinriktade program tillsammans. Målet är att få in alla program i huvudbyggnaden för att stärka Vi-känslan, men också för att spara hyreskostnader. Skolans inre organisation, ska även kännetecknas av att gymnasieledningen med ökad tydlighet styr verksamheten mot uppsatta mål.

Elevmedverkan i skolans inre arbete mer än idag (påverkan på sin egen inlär- ning) är en självklarhet.

• Eleverna ingår i de föreslagna ”utvecklingsgrupper” som ska leda arbetet framåt

• Elevpåverkan på den fysiska inre miljön genomförs genom att elev- grupperingar arbetar i projekt tillsammans med lärare

• Elevrådet blir mer delaktigt i skolans frågor

Att den schemalagda undervisningen ska genomföras under 4 dagar/vecka, den femte dagen ska vara en resursdag för elever och lärare, dagen kan använ- das till temadagar, idrottsdagar, utvecklingssamtal men även vissa gånger till eget arbete på valfri plats m.m.

Att utveckla marknadsföringen genom att bland annat involvera elever på Lagmansgymnasiet mer i Öppet Hus och på besök i skolor. Att ha informa- tionsmöten i årskurs åtta. Att se över marknadsföringsmaterialet och använda de medierna som är lämpligast för att passa målgruppen.

Att förbättra övergången från år 9 med ett ”CV” samtal i syfte att stärka den enskilda elevens förutsättningar att få en positiv utveckling som elev på Lag- mansgymnasiet.

Utveckla elevernas första tid på Lagmansgymnasiet genom ett program i den nya klassen i syfte att de nya eleverna snabbt ska lära känna varandra samt tri- vas. Nya elever får en fadder från åk 3, särskilt program ska utarbetas. Föräld- rar bjuds in till åhörarvecka under hösten

(18)

VARA KOMMUN

Lagmansgymnasiets program med yrkesinriktning ska vara välförankrade i or- tens näringsliv, kännetecken ska vara att det är enkelt att ordna lokala praktik- platser för alla

Samspelet mellan lärare, elev och företagare som erbjuder praktikplats ska vara tydligare centrerat på elevens behov, exempelvis ska avslutningssamtal ske mellan parterna

Facklig förankring

Arbetet kring utredningen har kontinuerligt redovisats och diskuterats på ordi- narie samverkansmöten sedan i oktober men även under två extrainsatta mö- ten.

Konsekvensbeskrivning som krävs enligt arbetsmiljölagen kommer att redovisas den 8 februari för samverkan.

Slutlig samverkan sker den 22 februari.

_________

Arbetsutskottets behandling

Arbetsutskottet diskuterar förslaget och konstaterar att inför beslut i nämnden behövs ytterligare kalkyler på kostnadsbesparingar per år för de program och inriktningar som läggs ner.

_________

Bildningsnämndens behandling

Bildningschefen redovisar från MBL-förhandling 2010-02-08. Denna slutade i oenighet. LR och Lärarförbundet yrkade att programmen inte läggs ner men accepterar borttagning av inriktningar enligt förslaget. Motivering var att de anser att det ekonomiska underlaget för att ta beslut om nedläggning inte är tillräckligt.

Rektor Birgitta Vallin redovisar hur information kommer att gå ut till de elever som sökt programmen som läggs ner. Även alla andra elever som är i målgrup- pen kommer också att informeras. Hon informerar också om hur förändrings- arbetet nu kommer att gå vidare på Lagmansgymnasiet.

_________

(19)

VARA KOMMUN

BIN § 14

AU § 18 Dnr 2009.61 617

Yttrande angående revisorernas översiktliga granskning av särskolan (obligatoriska)

Beslut

Bildningsnämnden avger följande yttrande:

Förvaltningen har i uppdrag att ta fram en handlingsplan för att öka inklude- ringen av särskolans elever. Redovisning sker på nämnden i maj. Då inbjuds också ansvarig rektor och specialpedagog för att beskriva verksamhetens mål och upplägg och svara på frågor om densamma.

Förvaltningen ansvarar för att det finns resurser till handledning och att perso- nalen får adekvat kompetensutveckling/stöd.

_________

Bakgrund

Kommunens revisorer har genomfört en översiktlig granskning av kommunens särskola. Syftet med granskningen har varit att granska om bildningsnämnden säkerställt att den obligatoriska särskolan organiserats så att den definierade målgruppen tillförsäkras en utbildning som motsvarar kraven i gällande lagstiftning samt att verksamheten bedrivs i övrigt på ett ändamålsenligt sätt.

Revisorerna bedömer att särskolan organiserats så att målgruppen tillförsäkras en utbildning som motsvarar kraven i gällande lagstiftning samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt ändamålsenligt sätt. Det finns dock anledning för bildningsnämnden att ta initiativ till en ökad grad av inkludering av särskolans elever.

Revisorerna bedömer vidare att nämnden med utgångspunkt i ett ansvarsper- spektiv öka sin kunskap om särskolan samt att möjliggöra extern handledning där så bedöms nödvändigt.

_________

(20)

VARA KOMMUN

BIN § 15

AU § 19 Dnr 2009.60 611

Yttrande angående revisorernas granskning av bildningsnämndens insatser för barn med särskilda behov

Beslut

Chefen för elevhälsan redovisar på varje septembernämnd, med start 2010, både muntligt och skriftligt, insatser samt utvärdering av arbetet kring barn med särskilda behov både utifrån elevhälsan och IRMA. Vid samma tillfälle redogör rektor på Alléskolan för skolans organisation runt elever i behov av särskilt stöd och utvärdering av densamma.

I förvaltningen pågår ett arbete kring att utveckla en kvalitetsredovisning som ska kunna ses som ett elevhälsobokslut. År 2010 är elevhälsans utvecklingsom- råde Att öka elevernas närvaro i skolan. Detta är en fortsättning på det goda arbete för att förebygga, ej sjukdomsrelaterad, frånvaro som pågår under ledning av medicinskt ansvarig skolsköterska som handlar om att tidigt upptäcka och agera snabbt vid hög frånvaro.

_________

Bakgrund

Kommunens revisorer har genomfört en granskning av nämndens arbete med barn i behov av särskilt stöd. Syftet med granskningen har varit att bedöma om bildningsnämnden organiserat verksamheten så att kraven i gällande lagstiftning uppfylls. Av rapporten framgår4 att det finns goda förutsättningar för förvaltningsövergripande samarbete avseende arbetet med elever i behov av särskilt stöd.

Revisorerna bedömer dock att det finns anledning för bildningsnämnden att särskilt följa utvecklingen för elever som placerats i så kallad LAPS-grupp samt att ta initiativ till en övergripande utvärdering av arbetet med elever i behov av särskilt stöd

_________

(21)

VARA KOMMUN

BIN § 16

AU § 20 Dnr 2009.67 620

Yttrande angående revisorernas granskning av bildningsnämndens rutiner för att före- bygga kränkande behandling

Beslut

Bildningschefen har utsett en arbetsgrupp bestående av utvecklingsledaren och tre rektorer som har uppdraget att föreslå en arbetsmodell som kvalitetssäkrar likabehandlingsplanerna i kommunen så att de är utformade enligt gällande lagar och krav.

Arbetsgruppen skall även föreslå rutiner för att säkerställa att samtliga anställda har tillräcklig information kring lagstiftningen och känner till hur arbetet för att förebygga och förhindra kränkningar sker på respektive enhet och inom för- valtningen som helhet. Gruppen skall föreslå rutiner för rapportering och sammanställning av ärenden, som är kopplade till planen, till förvaltning och till ansvarig nämnd. Rutiner för handläggning på förvaltningsnivå av ärenden som blivit anmälda till Skolinspektionen måste också utarbetas och kvalitets- säkras.

Den jurist som kommer att anställas på förvaltningen granskar förslaget ur ett juridiskt perspektiv. Arbetet kan dock inte vänta tills denne är på plats utan har redan startat.

Förslag kommer att presenteras för nämnden under försommaren. Nämnden fastställer därefter uppföljningsrutiner för att säkerställa att samtliga verksamheter bedriver verksamhet i enlighet med skollagens 14 a kapitel om kränkande behandling samt diskrimineringslagen.

_________

Bakgrund

Kommunens revisorer har genomfört en översiktlig granskning av bildnings- nämndens rutiner för att förebygga kränkande behandling.

Revisionen ställde frågan: Har ansvarig nämnd säkerställt att grundskolan bedriver verksamhet i enlighet med skollagens 14 a kapitel om kränkande behandling samt diskrimineringslagen.

Revisionen fann att samtliga enheter har en likabehandlingsplan men att kvali- tén är ojämn. Däremot har inte ansvarig nämnd säkerställt att grundskolan bedriver verksamhet i enlighet med skollagens 14 a kapitel om kränkande behandling samt diskrimineringslagen.

(22)

VARA KOMMUN

Revisorn menar att mot bakgrund av att lagstiftningen är relativt ny finns anledning att hysa viss förståelse för att bildningsnämnden inte agerat i frågan, varför det inte finns anledning att överväga revisionell kritik men det finns anledning till att uppmana bildningsnämnden till initiativ i frågan.

Från 1 januari 2009 finns två lagar som skyddar barn vid kränkningar, trakasse- rier och diskriminering: skollagens 14 a kapitel samt diskrimineringslagen. Lag- stiftningen innebär att likabehandlingsplan skall upprättas på varje enhet. Siff- ror från Skolinspektionen visar att 9 av 10 skolor saknar eller brister i sina lika- behandlingsplaner. I media rapporteras om ersättningar och skadestånd från kommuner till enskilda barn med anledning av kränkande behandling, trakasse- rier och diskriminering.

_________

(23)

VARA KOMMUN

BIN § 17

Redovisning av delegeringsbeslut

Beslut

Bildningsnämnden godkänner redovisningen av delegeringsbeslut.

_________

Bakgrund

Följande delegeringsbeslut redovisas vid dagens sammanträde:

Beslut Delegat

AU § 16, 21, 23 Arbetsutskottet

DB 56, 57 Bildningschefen

DB 58-60, 61-68, 69 Specialpedagoger

_________

(24)

VARA KOMMUN

BIN § 18

Anmälningsärenden

Meddelas och läggs till handlingarna:

AU § 22 Information _________

(25)

VARA KOMMUN

BIN § 19

Information

Följande information lämnas:

Solarieverksamheten har diskuterats. Enheten har tagit beslutet att ingen under 18 år får sola. Varningstext har satts upp. Vuxna får själva avgöra om de vill sola eller ej.

Förskolan Arentorp – bildningschefen skall träffa en grupp föräldrar under veckan.

Jurist/utredare är anställd. Börjar anställningen den 8 mars.

_________

(26)

VARA KOMMUN

BIN § 20

Övrigt

Tandborstning i förskolan

Marie Pehrsson rapporterar från möte med folhälsorådet. Tandvården med- verkade och tog bl.a. upp vikten av små barns tandborstning. Tandvården har föreslagit bevakad tandborstning i förskolan.

Bildningschefen meddelar att detta diskuteras i rektorsgruppen. Alla enheter har inte bedömt att de har möjlighet att hjälpa till med detta utan att ansvaret för barnens tandborstning får ligga på föräldrarna.

_________

(27)

VARA KOMMUN

BIN § 21

Ledamot i konstkommittén

Beslut

Astrid Eriksson utses till ny ledamot i konstkommittén 2010.

_________

Bakgrund

Christina Hagberg har begärt att bli entledigad från uppdraget som ledamot i konstkommittén.

_________

Ordförande: Ingemar Rogbrant (c)

Förvaltningschef: Nina Schmidt

Andel av nettokostnaden Bildningsnämnden

43,18 % 56,82%

(28)

Årets resultat/ekonomiskt utfall Tkr och löpande priser

Text 2009 2008 2007

DRIFTREDOVISNING

Verksamhetens intäkter 56 764 53 303 53 013

Verksamhetens kostnader -360 622 -353 556 -349 076

varav personalkostnader -200 304 -200 303 -200 424

Nettokostnader -303 858 -300 253 -296 063

Budgetanslag 303 966 297 788 294 528

Över/Underskott 108 -2 465 -1 535

Balanserat över/underskott 8 299 8 191 10 656

INVESTERINGSREDOVIS- NING

Utgifter -671 -2 727 -2 769

Inkomster 0 0 45

Nettoinvesteringar -671 -2 727 -2 724

JÄMFÖRELSETAL

Netto kr per invånare 19 261 18 867 18 503

Andel av nettodriftkostnad % 43,18 42,89 44,33

Kostnadernas fördelning 2009

2%

56%

2% 1%

39%

Arbetskraft 56%

Material 2%

Tjänster 39%

Bidrag 1%

Kapitalk. mm 2%

Intäkternas fördelning 2009

4%

45%

2%

31%

18%

Försäljn medel 2%

Taxor o avg 31%

Hyror o arrenden 4%

Bidrag mm 18%

Förs. av verks o entr 45%

(29)

Årets resultat

Bildningsnämndens resultat för år 2009 visar ett överskott på 108 tkr. Nämnden har fått ett över- skott på internhyrorna motsvarande 980 tkr och på kapitalkostnader för inventarier på 208 tkr. I april månad bestämde kommunfullmäktige att bildningsnämndens ram under innevarande år skulle minskas med 3 miljoner. Med tanke på detta och de kostnadsökningar som nämnden haft att hantera under året får resultatet betraktas som gott.

Verksamheter som går med underskott är skolskjutsar, skolmåltider och Lagmansgymnasiet.

Skolskjutsverksamheten som har ett underskott på 500 tkr som främst beror på stora indexupp- räkningar och ökade vikariekostnader. Resursfördelning till nämnden grundar sig på antalet elever. Eftersom elevantalet minskar och skolskjutskostnaderna ökar blir gapet för varje år större mellan tilldelade medel och kostnader. Skolmåltider visar ett underskott på drygt 700 tkr, detta trots att nämnden under året tillskjutit 500 tkr. Lagmansgymnasiet visar ett underskott på 2 300 tkr som beror på att de interkommunala ersättningarna blivit större än budgeterat. Under hösten har en konsult tillsammans med ledningen tittat på hur man kan organisera sig för att möta det minskade elevunderlaget och hur man kan göra Lagmansgymnasiet till en attraktiv skola så att vi kan få fler sökande till utbildningarna. En rapport kommer i början av 2010.

Investeringar

Nettokostnader i tkr

Text 2009 2008 2007

BU-nämnden 97 186 177

Alléskolan 22 38 157

Parkskolan 22 75 68

Västra skolan/Frejgården 16 84 71

Arentorp skola/bo 0 26 48

Levene skola/bo 0 125 83

Kvänum skola/bo 71 69 123

Jung skola/bo 21 27 15

Tråvad/Larv skola/bo 35 2 57

Vedum skola/bo 34 79 28

Gymnasieskolan 74 925 1 022

Torsgårdens förskola 0 36 30

Kulturskolan 9 60 86

Skolmåltider 0 11 38

Inv gymnastiksalar 150 8 30

Extra inv datorer 0 691 455

Inv slöjdsalar 66 50 14

(30)

Elevhälsan 0 2 16

Fritidsgårdar 9 33 73

Baden 45 47 45

Bibliotek 0 153 88

Museum 0 0 0

Nettoinvesteringar 671 2 727 2 724

För 2009 erhöll nämnden endast 400 tkr i investeringsmedel som placerades centralt. Det är få investeringar som gjorts under 2009. Reinvesteringar för 150 tkr har gjorts i våra gymnastikhallar p.g.a. anmärkningar i den årliga besiktning som genomförs. Nya handverktyg har köpts till trä- slöjdsalar. Resterande investeringsmedel har gått till inköp av möbler till grundskolor och försko- lor.

Måluppfyllelse

Övergripande mål

Kommunens övergripande mål i den strategiska planen är:

• 16 500 invånare år 2011

Gemensamma mål för alla nämnder är att:

• brukarpeng är infört i alla verksamheter där det är praktiskt möjligt och ekonomiskt för- svarbart.

• nettokostnaderna har sänkts efter uppräkning med 1 % per år fram till 2011.

• samarbetet med frivilligorganisationer ska förstärkas och utökas.

Inriktningsmål

Följande övergripande mål är hämtade ur den strategiska planen och gäller för bildnings- nämndens samtliga verksamheter:

• Nämnden ska aktivt arbeta för att hitta bra samarbetsformer kring samverkan med när- ingsliv och närsamhälle.

• Varje barn, elev och vuxen ska stimuleras att tillägna sig kunskaper och färdigheter för att utveckla sina egna unika förutsättningar.

Utöver den strategiska planen finns ett antal dokument kring ledning och styrning samt sektors- program för ett antal frågor som löper tvärs över samtliga nämnders verksamheter.

Måluppfyllelse

16 500 inv år 2011 Invånarantalet minskade år 2009

(31)

Brukarpeng Bildningsnämnden har till viss del genomfört brukarpeng.

Nettokostnaderna sänks 1% Bildningsnämnden har sänkt sina kostnader med betydligt mer än 1%

Samarbete med frivilligorganisationer

Det finns ett mycket gott samarbete sedan tidigare som fortsätter att utvecklas Former för samverkan med

näringsliv och närsamhälle

En ny kommungemensam plan för PRAO och studie- och yrkesvägledning är under framarbetning och beräknas att förankras under 2010. PRAO-verksamheten har utvecklats under 2009 då kontakten mellan skola och näringsliv har ökat.

Under 2009 har det beslutats att Teknik- och industriprogrammen skall bli ett certifierat Teknikcollege, vilket kommer att innebära ett närmre och konkretiserat samarbete mellan näringsliv och skola.

Varje person ska tillägna sig kunskaper och färdigheter för att utveckla sina egna unika förutsättningar

Individuell Utvecklings Plan med skriftliga omdömen har diskuterats och samverkats i bildningsförvaltningens utvecklingsgrupp och i enhetsnätverk samt på respektive skola. Det- ta arbete är ständigt pågående för att stärka pedagogerna i deras uppdrag, om hur viktigt det är att föräldrar får kunskaper om mål och resultat och att eleverna blir medvetna om sina rättigheter att äga och forma sin egen utbildning mot uppsatta mål.

Effektmål

Följande effektmål är hämtade ur verksamhetsplanen och gäller för bildningsnämndens samtliga verksamheter:

Normer och värden

• Alla blir bemötta med respekt

• Alla får möjlighet att utveckla en inre drivkraft som gör dem trygga

Utveckling och lärande/Kunskaper

• Alla barn/elever ges möjlighet att nå de nationella målen.

• Alla verksamheter har en god lärandemiljö för olika lärstilar som stimulerar lus- ten att lära.

Inflytande och ansvar

• Alla har möjlighet att påverka sin vardag och utveckla förmågan att ta ansvar.

(32)

• Alla har ansvar för sin egen utveckling, för medmänniskor och den omgivande miljön.

Samverkan

• Alla upplever att samarbetet mellan hem, skola, näringsliv, kultur, föreningsliv fungerar bra.

• Samverkan sker mellan verksamheterna inom enheten och mellan enheter.

• Alla enheter har internationellt samarbete och utbyte.

Måluppfyllelse Alla blir bemötta med respekt

Eleverna i våra verksamheter upplever i triv- selenkäter att de känner sig trygga. Enheternas kvalitetsredovisningar visar på ett stort engagemang i arbetet med värdegrunden.

Enheterna har tagit fram likabehandlingspla- ner. Revision genomfördes ht –09 där bl a kvaliteten på likabehandlingsplanerna bedöm- des. Kvaliteten på planerna bedömdes ojämn och Bildningsnämnden uppmanas till initiativ kring kvalitetssäkring och uppföljning av arbetet. En arbetsgrupp har bildats.

Alla får möjlighet att utveckla sin inre drivkraft som gör dem trygga

7-9-skolornas rektorer, projektledaren för företagsamt lärande och utvecklingsledaren har deltagit i introduktion om ”Så tänds eld- själar”, vilket är en skolform som utvecklar elevers kreativitet, ansvarstagande och entre- prenöriella tänk. Alléskolan har påbörjat ett utvecklingsarbete om detta.

Bildningsförvaltningen har sökt och tilldelats projektmedel från Smedjan (finansieras bl a av SKL och KK-stiftelsen) för ett kreativitets- projekt där syftet är att utveckla lärares kreati- va tänkande för att kunna skapa lärandemiljö- er som är tillåtande, vilket är en av förutsätt- ningarna för att kunna utveckla en egen inre drivkraft.

Alla barn/elever ges möjlig- het att nå de nationella målen

Under 2009 har Bildningsförvaltningen sökt och tilldelats projektpengar från Skolverket för satsningar i matematik och i läsa, skriva, räkna. Läsa-skriva-räkna-satsningen som bör- jade 2008 pågår till och med 2010. Den syftar till att stärka arbetet med elevernas basfärdig- heter så att fler når kunskapsmålen. Vara deltar i satsningen och har för läsåret 2009/10 fått ca 620 000 kr För att utveckla undervisningen i matematik och förbättra resultaten har Skolverket beslutat bevilja medel till olika lokala satsningar under tre år 2009-2011.

Satsningarnas mål har varit att förbättra mål-

(33)

uppfyllelsen och syftet att utveckla och för- djupa lärares kunskaper och insikter om lä- randeprocesser. Partnerskapsutbytet med In- dien har som mål och syfte att utveckla vår matematikundervisningen. Under 2009 har enheterna arbetat intensivt med att utveckla våra individuella utvecklingsplaner (IUP) med skriftliga omdömen, vilket också skall leda till att öka måluppfyllelsen.

Ett stort antal lärare från åk 1-9 deltog vid en information (Unikum) om digital individuell utvecklingsplan. Digitala plattformar är ett modernt och smidigt sätt för arbetet med IUP och skriftliga omdömen för lärare och elever och föräldrar kan bli delaktiga i sitt barns lä- rande. Några lärare prövar Unikum och under 2010 kommer fler aktörer inom digital IUP att testas.

Alla verksamheter har en god lärandemiljö

Trots hög måluppfyllnad kan utveckling ske. I en god lärandemiljö tar skolan vara på elevernas intressen, behov och talanger i arbetet med de nationella målen. I och med arbetet med IUP med skriftliga omdömen och entre- prenöriellt lärande har skolan utvecklats med fler medvetna pedagoger.

Alla har möjlighet att påver- ka sin vardag och utveckla förmågan att ta ansvar

Inflytande och ansvar arbetas ständigt med på enheterna. Bildningsförvaltningens utvecklingsgrupp har haft fokus på frågan och i arbetet med IUP med skriftliga omdömen i en- hetsnätverk. Arbetet vad gäller inflytande över lärandet måste vara ständigt pågående hos medarbetare, elever och föräldrar med syftet att öka måluppfyllelse samt för att utveckla självständiga ansvarsfulla individer.

7-9-skolornas rektorer, projektledare för före- tagsamt lärande och utvecklingsledaren har deltagit i introduktion om ”Så tänds eldsjälar”, vilket är en skolform som utvecklar elevers kreativitet, ansvarstagande och entreprenöriel- la tänk.

Alla har ansvar för sin egen utveckling, för medmännis- kor och den omgivande mil- jön

Utifrån enheternas kvalitetsredovisningar kan sägas att arbetet med värdegrunden är högt prioriterat och genomsyrar verksamheterna.

Under ht –09 har projektpengar sökts och tilldelats från Skolverket för arbete med handlingsplan mot grövre våld i skolan. Arbetet med likabehandlingsplan pågår parallellt. Ar- betet handlar om att kontinuerligt arbeta pro- aktivt med elever i samarbete med föräldrar

(34)

och samhället för att undvika våld och hot i skolan men det skall också finnas tydliga rutiner kring hur verksamheten skall agera vid de fall då negativa situationer inträffar.

Sju skolor i kommunen har grön flagg i sitt miljöarbete, vilket är en stor andel vad gäller kommunstorlek och jämfört med övriga Väst- ra Götaland.

God samverkan mellan hem, skola, näringsliv, kultur, fö- reningsliv

En ny kommungemensam plan för PRAO och studie- och yrkesvägledning är under framarbetning och beräknas att förankras under 2010. PRAO-verksamheten har utvecklats under 2009 då kontakten mellan skola och näringsliv har ökat.

Under 2009 har det beslutats att Teknik- och industriprogrammen skall bli ett certifierat Teknikcollege, vilket kommer att innebära ett närmre och konkretiserat samarbete mellan näringsliv och skola.

7-9-skolorna har sökt och tilldelats projektpengar från Statens Kulturråd (Skapande skola). Projektens syfte är att i samarbete med kulturskola, föreningar och andra externa ak- törer skapa forum för elever att utveckla kreativitet.

Ett stort antal lärare från åk 1-9 deltog vid en information (Unikum) om digital individuell utvecklingsplan. Digitala plattformar är ett modernt och smidigt sätt där föräldrar kan bli delaktiga i sitt barns lärande. Några lärare prö- var Unikum och under 2010 kommer fler aktörer inom digital IUP att testas inför upphandling

Samverkan inom enheter och mellan enheter

Skolnätverk har skapats för olika utvecklings- områden. Nätverken har bland annat diskute- rat Individuell Utvecklingsplan (IUP) med skriftliga omdömen samt betyg och bedöm- ning. Observationer på den egna skolan och besök på varandras enheter har ökat. Obser- vation som metod har också använts i Skol- verksprojekten ”Läsa, skriva, räkna” och ”Ma- tematik”.

Alla enheter har internationellt samarbete och utbyte

De flesta av våra enheter har internationella kontakter och utbyten med systerskolor i Cherwell i England och även andra skolor i exempelvis Spanien, Turkiet, Estland mm.

(35)

Grund- och gymnasieskolorna i Vara har fått bidrag från Sala Ida (SIDA) för att utveckla ett matteprojekt med Srikakulam, Indien. I partnerskapsutbytet med Indien har pedagoger från flera enheter deltagit. De har besökt Indi- en, tagit emot indiska lärarkolleger och spridit sina projektlärdomar i olika forum. Enskilda skolor söker och använder EU-bidrag för internationella kontakter.

Framtiden

Allmänt

Samhället står inför flera enorma utmaningar då utveckling idag sker otroligt snabbt. Inom bild- ningsnämndens uppdrag ingår det att vara så redo som det är möjligt att möta framtiden krav på bildning. Bildningsnämnden måste bli bäst på att utnyttja de möjligheter den ”nya världen ger”.

Frågor som vilka krav kommer det att ställas på framtidens medarbetare kräver nytänk om hur våra verksamheter skall organiseras för att så långt det är möjligt tillgodose detta. Satsningar på ny teknologi samt kompetensutveckling för medarbetarna i möjligheterna att använda it som ett redskap för elevers lärande är en viktig framgångsfaktor. Hög kvalitet på skola, barnomsorg och ett kulturellt aktivt liv är viktiga framgångsfaktorer för att en kommun skall vara attraktiv för nyinflyttning och för att behålla sina nuvarande innevånare

Många förändringar och reformer under de kommande åren har aviserats av regeringen både vad gäller kultursektorn, barnomsorgen, grundskolan och gymnasiet. Förändringarna kommer att innebära ett utökat uppdrag, vilket kräver utökade resurser för att bibehålla en godtagbar kvalitet för brukarna och för att följa de lagar och förordningar som styr våra verksamheter. Ett förslag på en ny skollag är framtaget vilket kommer att innebära stora krav på att i förvaltning och verksamheter hantera juridiska frågor som inte tidigare varit möjliga att överklaga t.ex. skolskjutsären- den, åtgärdsprogram. Elevers rätt till stöd förstärks ytterligare i lagförslaget och exempelvis finns i förslaget krav på modersmål även inom förskolan.

Samtidigt minskar antalet elever dramatiskt i kommunen och i och med krisen i landet minskar skatteintäkterna. För bildningsnämndens del krävs mycket drastiska neddragningar för att kunna hålla budget och hantera demografins påverkan på ramen de närmaste åren. Möjligheterna till besparingar är relativt begränsade. Arbetet med att se över organisationen och hitta möjliga besparingar måste fortsätta att prioriteras under 2010. Bildningsnämndens verksamheter är i jämfö- relse med andra kommuner enligt olika undersökningar mycket effektiva i sitt resursanvändande och levererar fortfarande mycket goda resultat. Det finns en gräns för hur effektiva verksamheter kan bli och den gränsen är nådd om inte kvaliteten skall försämras allvarligt. Den nya centrala resursfördelningsmodellen, vilken innebär att internhyror och kapitalkostnader regleras med antalet barn och elever, är en tydlig signal till nämnden att dra ner på lokalytor. Om inte detta lyckas blir det allvarliga konsekvenser i undervisningen genom neddragning av personal.

(36)

Barnomsorgen

Skolverket har i uppdrag från regeringen att föreslå ett förtydligande och kompletteringar av vissa mål i förskolan LpFö-98. Detta innebär en starkare reglering av förskolans mål och inne- håll och skärpta krav på kommunernas ansvar för förskolan. Förändringarna i läroplanen syftar till att förstärka förskolans pedagogiska uppdrag och leda till en ambitionshöjning i verksamheten. I dag finns 16 mål i förskolans läroplan och i det nya förslaget ger 27 stycken, grupperade inom sex olika målområden. Skolverket har i sin senaste forskning kring vad som påverkar resultaten hos eleverna i grundskolan fastställt att god personaltäthet i förskolan är en framgångs- faktor för framtida resultat i skolan.

Förändringarna kommer att medföra ett behov av utbildningsinsatser riktade både till förskollä- rare och till all personal inom våra verksamheter. Implementeringsinsatser kommer att behöva riktas till förskolechefer/rektorer och på förvaltningsnivå. Det utökade uppdraget innebär behov av att stärka personaltäthet i förskolan.

Det är därför viktigt att såväl politiker som förvaltning och förskolans ledning har aktuell kunskap om målområdena.

Kommunerna skall anordna allmän förskola för treåringar från juli 2010. Den skall omfatta minst 525 timmar och vara avgiftsfri. Antalet familjedaghem fortsätter att minska. Behovet av förskolor i Vara tätort måste ses över och planeras med tanke på att det nu byggs i nya områden och att det är generationsskiften i gamla.

Grundskolan

Antalet elever i grundskolan fortsätter att minska ytterligare ett antal år, ungefär fram till 2013-14, innan det planar ut och därefter ökar något igen. Då den centrala resursfördelningsmodellen ger nämnden medel även för hyror och kapitalkostnader i förhållande till antalet elever, är det viktigt att nämnden minskar sitt lokalbehov för att få resurser till personal. Detta är inte helt okomplice- rat på grund av kommunens struktur och rätten för alla att starta friskola. Jungs friskola är ett resultat av ett beslut om att lägga ner en skola 2009, vilket inte kommer att innebära minskade kostnader för nämnden. Andelen av elevpengen som går till skolskjutsar, skolmåltider, lokaler ökar vid minskning av elever då dessa är mer eller mindre fasta.

Ett stort antal mål i läroplan och kursplaner, ett tidigare otydligt uppdrag och försämrade resultat i internationella jämförelser har föranlett att läroplaner och kursplaner skall formuleras om till 2011. Reformen innebär en mycket större fokusering på kunskapskontroll och resultat. Skolor har kunnat anmäla sig som försöksskolor i arbetsprocessen och det har flera skolor i Vara gjort.

Det kommer att krävas tid och resurser för att implementera och genomföra de ökande kraven i våra verksamheter. Ett förslag på ett nytt betygssystem är framtaget med betyg fr.o.m. åk 6. I den nya betygsskalan föreslår regeringen en sexgradig betygsskala, A-F där A är högsta betyget och F det lägsta.

Socialnämndens och bildningsnämndens gemensamma satsning på en föräldra- och elevstödsen- het, IRMA, kan förhoppningsvis medföra stora vinster såväl för barn och familjer som för eko- nomin i ett längre perspektiv. Det kommer dock att dröja ett antal år innan man kan se några ekonomiska effekter.

(37)

2010 införs ett nytt resursfördelningssystem med ett á-pris per elev innehållande bidrag för bl a hyror, kapitalkostnader, kost, skolskjuts och elevhälsa. Med ett sjunkande elevantal innebär detta att en större del av bidraget går till att täcka kostnader för lokaler och skolskjuts och att det blir mindre resurser till pedagogisk personal.

Gymnasieskolan

Den gymnasiereform som varit på gång länge närmar sig nu snabbt. Den planeras att införas år 2011 och kommer att innebära många förändringar i utbildningarna. Enligt utredningen skall det finnas 19 nationella program, varav fem är högskoleförberedande. En gymnasieexamen skall infö- ras och individuella lösningar skall vara möjliga i högre grad än nu. En lärlingsutbildning föreslås som alternativ väg till gymnasieexamen.

Samarbete mellan kommunerna blir allt vanligare och ett närmande till Gymnasium Skaraborg bör utredas. Alla kommuner i Skaraborg samverkar för att införa teknikcollege. Teknikcollege kan enklast beskrivas som en kvalitetssäkring av befintliga teknikutbildningar i nära samverkan med de regionala teknikföretagen. Lärlingsutbildningen har startat lite trevande men kommer antagli- gen att utvecklas och bli mer efterfrågad i framtiden.

Antalet elever i gymnasieåldern minskar de närmaste åren och elevens fria val av studieort kan betyda mycket, både som hot och möjlighet, för Lagmansgymnasiet. I den nya centrala resurstill- delningen får gymnasiet ett bidrag per elev. Då fler elever väljer att studera på annan ort till en högre kostnad blir detta en fördyring för gymnasiet.

Lärcentrum

De resurser som staten ställt till förfogande för yrkesutbildning kommer till största delen att an- vändas till svetsutbildning, storköksutbildning och vårdutbildningar. Under 2010 utökas samarbetet runt yrkesvux så att det blir sex samverkande kommuner. Lärcentrum deltar i ansökan till kva- litetsbenämningen Teknikcollege, där framförallt de eftergymnasiala delarna berörs. I början av året anställs en projektledare för att bygga upp ”Nationellt centrum för måltiden”, ett tvåårigt projekt, där Vara står som projektägare. Vi fortsätter arbetet med att genomföra så mycket vi kan av efterfrågade gymnasiala kurser här på hemmaplan. Lärcentrums arbetsplan och kvalitetsarbete ska formeras under våren 2010.

Under hösten beräknas lärarprogram nummer två starta i Vara och att det totalt är ca 100 hög- skolestuderande/år på Lärcentrum. Uppdragsutbildningen som genomförs med hjälp av Lag- mansgynmnasiet, ska bli mer tillgänglig för områdets företag.

Särskolan

Elever i grundsärskolan ökar samtidigt som eleverna har ett allt större behov av stöd. Ett antal gymnasieelever som är mantalsskrivna i Vara väljer att gå i särskolan i andra kommuner. En utredning ska ske kring organisation av särskolan i Vara. Särskolan finns inte med i den centrala

(38)

resursfördelningen på samma sätt som ex grundskoletilldelning med ett á-pris per elev utan före- gående budget räknas upp utan att hänsyn tas till att elevantal och behov ökar.

Kulturskolan

Kulturskolans och Torsbo fritidsgårds vision om ett gemensamt hus där verksamheterna kan samverka med sina olika kompetenser och utvecklas, det s.k. Turning Torsbo, skall förverkligas inom de närmaste åren enligt de kommunala styrdokumenten. Den största vinsten i detta samarbete gör barn och ungdomar. De får många fler möjligheter till en rik fritid.

Kulturskolan lever under knappa ekonomiska omständigheter. Det finns en inneboende paradox i kulturskolan: ju bättre man lyckas engagera ungdomar, desto svårare blir det att erbjuda en plats.

Kön växer och det finns en risk att man tröttnar på att vänta.

Fritidsgårdarna

Fritidsgårdarnas betydelse för ungdomarna i kommunen är mycket stor och måste värnas. Perso- nalen och ungdomarna tillsammans anpassar sin verksamhet till aktuella behov och arbetar mycket flexibelt. Torsbo fritidsgård delar visionen om Turning Torsbo med kulturskolan.

Biblioteken

Ett utredningsarbete pågår för att skapa ett nytt bibliotek. I samma byggnad utreds även möjlig- heten att inrymma kommunens arkiv, lärcentrum, samt ett konsthus.

I Levene planeras för en återflytt in i ett nytt bibliotek i Levene skola med start hösten 2011.

Biblioteken kommer att behöva utveckla service kring it-användning, samtidigt som det måste finnas alternativ till dem som inte har tillgång till internet. Biblioteken ska ligga i framkant, vara kommersiellt och idéburet obundna och fungera utjämnande. Till detta behövs en kompetens- höjning och omstrukturering av tjänster och ett utnyttjande av virtuella resurser både internt och externt.

Trenden på svenska bibliotek är svagt nedåtgående när det gäller traditionella nyckeltal såsom utlån. Så sker också i Vara men i mindre grad. Förklaringen står delvis att finna i att biblioteken utnyttjas till mycket annat medan själva bokutlåningen förändrar karaktär och i vissa fall kan ha svårare att försvara sin plats i ett förändrat medielandskap.

Baden

Under många år har nämnden framhållit att badens status är dålig och att renoveringsbehoven är stora. Det är stora kostnadskrävande åtgärder som är nödvändiga. Det behöver komma till stånd

(39)

ett politiskt beslut kring hur det skall bli med kommunens två bad och om och hur badverksam- heten skall utvecklas.

Skolskjutsar

Den totala kostnaden för skolskjutsar ökar kraftigt och verksamheten visar underskott varje år trots att bildningsnämnden flera år har ombudgeterat medel till skolskjutsar.

En kostnad som förväntas öka ännu mer är resor för gymnasiesärskoleelever som väljer att gå i andra kommuner där eleven inte klarar att åka kollektivt utan måste köras med taxi. En ny upphandling av all skolskjutstrafik pågår och ska vara klar till höstterminen 2010. Upphandling sker med två olika alternativ, med eller utan de ”paket” som vi nu kör med våra egna fordon. Utvär- deringen av anbuden ska visa om det är lönsamt att ha kvar de egna fordonen.

Skolmåltider

2009 infördes köp/sälj förfarande gentemot bildningsnämnden, stor vikt läggs nu vid att applice- ra detta i verksamheten.

Tillsammans med den pedagogiska verksamheten ska bra förutsättningar för hitts för att skolmål- tiden ska kunna avnjutas i en god miljö och lägga grunden till goda matvanor.

Bildningsnämnd och administration

Tkr och löpande priser

Text 2009 2008 2007

DRIFTREDOVISNING

Verksamhetens intäkter 130 167 27

Nettokostnader -5 070 -4 870 -4 919

Budgetanslag 5 105 5 421 5 771

Personalkostnad bildningskontoret 83 %

Pers.kostn.andel 83%

(40)

Pers.kostn.andel

Viktiga händelser

En ny förvaltningschef tillträdde 1 augusti 2009.

Verksamhetsutveckling i Prag gav möjlighet till att bli ett team och hitta fler samarbetsmöjligheter och beröringsområden för att bättre kunna utnyttja de samlade kompetenserna inom administra- tionen. Resultat av detta ses i fler gemensamma projekt mellan exempelvis skola och kultur.

Förvaltningen har använt LEAN som ett verktyg för att få ordning på förrådsutrymmen och för- brukningsmaterialet. Ordningen är bättre och har ökat effektiviteten men arbetet bör utvecklas vidare.

. Tjänstegarantier

• Vi besvarar inkomna ärenden inom fem arbetsdagar. Om ärendet kräver längre handläggning meddelar vi detta med uppgift om vem som handlägger ärendet (gäller ej fasta bidrag).

• All behandling av fasta bidrag skall vara klara för utbetalning senast 30 dagar efter sista an- sökningsdag (utom lokalt aktivitetsstöd) under förutsättning att nödvändiga handlingar in- kommit i tid.

• Uppgifter om föreningars arrangemang m.m. läggs omgående ut på Vara kommuns hemsida under förutsättning att vi fått uppgifter om arrangemanget.

• Minst en gång per år inbjuds föreningslivets representanter till informations- och diskus- sionsmöte.

Måluppfyllelse

Tjänstegarantier uppfylls fullt ut.

Förskola, förskoleklass och skolbarnomsorg

Tkr och löpande priser

Text 2009 2008 2007

DRIFTREDOVISNING

Verksamhetens intäkter 16 425 14 208 13 979

Nettokostnader -61 645 -61 359 -58 785

Budgetanslag 62 932 60 722 59 177

Personalkostnad barnomsorg 73 %