Occupational therapy

(1)

Institute of Neuroscience and Physiology

Occupational therapy

BACHELOR THESIS IN OCCUPATIONAL THERAPY, 15 higher credits, Spring 2015, First cycle

Within occupational therapy programme, 180 credits

Title: Relationships between eating disorders and social participation in everyday life.

Author: Mojgan Behrouzi Shad Supervisor: Birgitha Archenholtz PhD, OTR

Examiner: Kajsa Eklund Assoc prof, OTR Abstract

Background: Eating disorders are a mental illness that causes negative physical, mental and social consequences.

In addition eating disorders lead to activity reductions and limited participation in everyday social activities such as work, study and social relationships which can result in isolation. Occupational therapists strive to reduce the activity losses and enable activity through therapeutic interventions. In order to work effectively on the basis of a common knowledge base and a common language employs occupational therapists of different frames of reference and process models such as MoHO (Model of Human Occupation). MoHO is a client-centered process model that puts great emphasis on the individual’s everyday activities on the basis of individual’s desires, habits, interests and roles instead of disease and disability.

Purpose: The purpose of this study was to identify relationships between eating disorders and social participation in everyday life.

Method: A systematic review seemed appropriate method to use for this study though it could provide the knowledge which answers the purpose of this study through relevant scientific studies. The method used in this study was based on Forsberg & Wengström. The analysis was done via extraction and tabulating of data from each study. The results of all studies were focused significant differences and correlations were identified. The results were compiled and verified by statistical estimates from each study. Additionally the result supplemented with explanatory text. Databases used were PubMed, Cinahl and Scopus.

Results: The result is a compilation of seven scientific studies and it partially shows that participation in everyday life is affected by eating disorders. However the results are not consistent. Three studies show that participation in work is affected by eating disorders. Two of these studies show a reduced participation in work while one study shows an increased participation in work among persons with eating disorders compared with a control group.

Two studies show no significant differences regarding studies between persons with eating disorders and control group while one study shows greater participation in studies among persons with eating disorders compared with a control group. Two studies show a reduced participation in social leisure among persons with eating disorders compared with a control group, while one study shows no significant difference regarding social leisure between groups. All seven studies examined social and close relationships, either in persons with eating disorders or those at risk of developing these. Three of these studies show significant differences regarding participation in social and close relationships between persons with eating disorders and control group. Persons with eating disorders have reduced participation in social and close relationships and have fewer contacts compared with control groups. Two of these studies show significant relationships between destructive comments about weight and development of eating disorders. Two studies show no significant relationship between eating disorders and social and close relationships.

Keywords: Anorexia nervosa, Bulimia nervosa, Family support. Social interactions

UNIVERSITY OF GOTHENBURG

Institute of Neuroscience and Physiology, Occupational therapy/Physiotherapy

Visit adress: Arvid Wallgrens Backe hus 2 Post adress: Box 455, SE 405 30 Göteborg, Sweden Tel +46(0)31 786 0000 Fax +46(0)31 786 5723

(2)

Institutionen för neurovetenskap och

fysiologi Arbetsterapi

EXAMENSARBETE I ARBETSTERAPI, 15 hp Våren 2015 Grundnivå

Inom arbetsterapeutprogrammet, 180 hp

Titel: Förhållanden mellan ätstörningar och den sociala delaktighet i vardagslivet.

Författare: Mojgan Behrouzi Shad Handledare:BirgithaArchenholtz Med Dr, leg arbetsterapeut

Examinator: Kajsa Eklund Docent, leg arbetsterapeut

Sammanfattning

Bakgrund: Ätstörningar är en psykisk sjukdom som medför negativa fysiska, psykiska och sociala konsekvenser.

Dessutom kan ätstörningar leda till aktivitetsbegränsningar och mindre delaktighet i vardagliga sociala aktiviteter såsom arbete, studier och sociala relationer vilket kan resultera i isolering. Arbetsterapeuter eftersträvar att genom arbetsterapeutiska insatser minska aktivitetsnedsättningar och möjliggöra aktivitet. I syfte att arbeta effektivt utifrån en gemensam kunskapsbas samt ett gemensamt språk använder sig arbetsterapeuter av olika referensramar och processmodeller såsom MoHO (Model of Human Occupation). MoHO är en klientcentrerad processmodell som lägger stor fokus på individens vardagliga aktiviteter utifrån individens vilja, vanor, intresse och roller istället för sjukdom och funktionshinder.

Syfte: Att identifiera förhållanden mellan ätstörningar och den sociala delaktigheten i vardagslivet.

Metod: En systematisk litteraturstudie verkade lämplig metod att använda för denna studie då kunskap kunde erhållas för att besvara föreliggande studiens syfte genom vetenskapliga relevanta studier. Metoden var baserad på Forsberg & Wengström. Analyen gjordes genom dataextraktion och tabellering av data från respektive studie samt identifierng av likheter och skillnader bland fynden i artiklarnas resultat. Resultatdelen i samtliga studier

fokuserades, signifikanta skillnader och korrelationer identifierades. Resultatet sammanställdes samt verifierades med statistiska beräkningar från respektive studie. Dessutom kompletterades resultatet med förklarande text. De använda databaserna var PubMed, Cinahl och Scopus.

Resultat: Resultatet är sammanställningen av sju vetenskapliga studier som delvis visar att den sociala

delaktigheten i vardagslivet påverkas av ätstörningar. Dock är inte resultaten samstämmiga. Tre studier visar att ätstörningar påverkar delaktighet i arbete varav två studier visar lägre andel delaktighet i arbete och en studie visar en högre andel delaktighet i arbete hos personer med ätstörningar jämfört med en kontrollgrupp. Två av dessa studier visar inga signifikanta skillnader avseende studier mellan grupperna medan en studie visar högre andel delaktighet i studier hos personer med ätstörningar jämfört med en kontrollgrupp. Två av dessa studier visar lägre andel delaktighet i sociala fritidsaktiviteter hos personer med ätstörningar jämfört med en kontrollgrupp medan en studie visar ingen signifikant skillnad avseende sociala fritidsaktiviteter mellan grupperna. Samtliga sju studier undersökte sociala och nära relationer, antingen hos personer med ätstörningar eller hos de som riskerade att utveckla dessa. Tre av dessa studier visar signifikanta skillnader avseende delaktighet i sociala och nära relationer mellan personer med ätstörningar och en kontrollgrupp. Personer med ätstörningar har lägre andel delaktighet i sociala och nära relationer samt har de färre kontakter jämfört med kontrollgruppen. Två av dessa studier visar signifikanta förhållanden mellan destruktiva kommentarer om vikt och utveckling av ätstörningar. Två av dessa studier visar inga signifikanta förhållanden mellan ätstörningar och sociala och nära relationer.

GÖTEBORGS UNIVERSITET

Institutionen för Neurovetenskap and Fysiologi, Arbetsterapi/Fysioterapi

Besöksadress: Arvid Wallgrens Backe hus 2 Postadress: Box 455, 405 30 Göteborg, Tel 031-786 0000 Fax 031-786 5723

(3)

Innehåll

1. Bakgrund 1-3

2. Syfte 3

3. Metod 3-9

3.1 Urvalsprocess 3-4

3.2 Datainsamling 4-7

3.3 Kvalitetsgranskning 8

3.4 Dataanalys 8

3.5 Etiska överväganden 9

4. Resultat 9-12

5. Diskussion 12-17

5.1 Metoddiskussion 12-14

5.2 Resultatdiskussion 14-17

Referenser 18-19 Bilaga 1

Bilaga 2

(4)

1. Bakgrund

Ätstörningar kan få många negativa konsekvenser som kan vara av fysisk, psykisk och/eller social karaktär för de som drabbas. Tankar relaterat till ätstörning kan uppta all vaken tid så att andra vardagliga aktiviteter får mindre utrymme. Tröttheten gör att personen inte orkar med sina sociala aktiviteter längre liksom känslan av att känna sig oattraktiv kan vara orsaken till en motvilja till att träffa andra. Gemensamma måltider med familj och vänner kan bli problematiska om man helst vill äta ensam. Detta gör att lunchraster och andra sociala aktiviteter som innefattar måltider kan bli svåra att hantera för personer med ätstörningar (1, 2). Aktiviteter som matinköp kan ta ovanligt lång tid då personer med ätstörningar ofta kontrollerar innehållsförteckningen noga på olika matvaror. Det gör att mindre tid blir kvar till andra meningsfulla och viktiga aktiviteter såsom studier, arbete och socialt samspel med andra (3).

Ätstörning är en sjukdom som debuterar företrädesvis i tonåren hos flickor och unga kvinnor.

Men sjukdomen drabbar också pojkar även om kunskapen om pojkars ätstörningar är bristfällig.

Det kan handla om såväl bulimia nervosa som anorexia nervosa men också andra former av ätstörningar utan närmare specifikation (UNS). Detta kan innebära en omfattande påverkan på det dagliga livet både för personen själv och anhöriga (4).

Kunskapscentrum för ätstörningar (KÄTS) (5) uppger att i åldern 13- 30 år är det ungefär 1 % som har anorexia nervosa eller bulimia nervosa. Ätstörning utan närmare specifikation (UNS) kan sägas förekomma i samma utsträckning som de båda andra diagnoserna tillsammans.

Uppgifterna gäller enbart för kvinnor men inom den totala gruppen med anorexia nervosa utgör männen/pojkarna ungefär 10 %. Forskning visar att män står för ca en tredjedel av statistiken för hetsätningsstörning (5).

Många som har haft anorexia nervosa i tonåren kommer inte i arbete senare i livet och var fjärde person med anorexia nervosa är långtidssjukskriven eller sjukpensionär (6, 7).

Psykiska konsekvenser kan vara sömnstörningar vilket gör att personen fungerar sämre i sina vardagliga aktiviteter och relationer (8).

Eftersom ätstörningar påverkar samtliga aktiviteter i vardagslivet (9) är detta ett viktigt område för arbetsterapeuter som genom olika aktiviteter kan skapa en ökad förståelse och medvetenhet hos personer med ätstörningar för att acceptera sig själva som de är (10).

(5)

Arbetsterapeuter behandlar personer med psykisk ohälsa/sjukdom i syfte att möjliggöra en balanserad och fungerande vardag (11). Detta när sjukdomen har resulterat i aktivitetsnedsättningar. Vidare strävar arbetsterapeuter efter att skapa en känsla av trygghet och kompetens så att personen kan vara delaktig i det dagliga livet (11). Detta kräver olika typer av arbetsterapeutiska interventioner. Arbetsterapeuten använder olika referensramar och konceptuella processmodeller i sitt arbete. Detta för att kunna systematisera och strukturera sin kunskap samt att skapa en gemensam kunskapsbas och ett gemensamt språk, för att kunna kommunicera på ett effektivt sätt (12). Den teoretiska kunskapen ger arbetsterapeuter de nödvändiga tankeverktyg som krävs i olika sammanhang för att kunna ge patienten en klientcentrerad vård. MOHO (Model Of Human Occupation) (13) är en sådan teoretisk arbetsterapeutisk modell som tydliggör den kontinuerliga interaktionen mellan en persons aktiviteter och personens vilja, vanor och hur denne utför dessa aktiviteter. Personen väljer sina aktiviteter utifrån sin uppfattning om egen förmåga, det sammanhang personen befinner sig i samt om aktiviteten är intressant och meningsfull. Arbetsterapeuter kan med sin kompetens och med ett klientcentrerat arbetssätt med patientens behov och önskemål i fokus, möjliggöra aktivitet samt bidra till ett meningsfullt liv. Varje individ är unik med egen vilja, egna vanor, roller, behov, förväntningar och önskemål. För att möta detta måste den arbetsterapeutiska målsättningen och behandlingen vara klientcentrerad och individuellt anpassad/skräddarsydd för denne. Utifrån MoHO definieras delaktighet som ”görande” av olika aktiviteter i det dagliga livet såsom studier och arbete när personen är engagerad och involverad i de aktiviteter som utförs tillsammans andra (13).

Det finns inga tydliga gränser mellan begreppen delaktighet och social delaktighet (14).

Delaktigheten innefattar olika komponenter där socialt sammanhang och personens roll i det sammanhanget är viktiga faktorer liksom personens egenskaper och ålder (15). Det är framförallt personens subjektiva upplevelse av engagemang som avgör om han/hon är delaktig i aktiviteten eller ej (15, 16). Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) (16) skapar ett gemensamt internationellt språk inom hälsa och funktionshinder, (16, 17).

ICF har utvecklat biopsykosociala modellen vars komponenter är funktionstillstånd, kroppsfunktioner, delaktighet, omgivningsfaktorer, personfaktorer samt aktivitet som är central i modellen. Modellen innebär att alla de ingående komponenterna är i en kontinuerlig interaktion (16). Aktivitet är ett basalt mänsklig behov (18). Delaktighet i aktiviteter som personen tycker är

(6)

viktiga, meningsfulla och kulturellt acceptabla är arbetsterapeutens viktigaste

”behandlingsverktyg” för personer med pysykisk ohälsa (11). Eftersom social delaktighet är viktigt för individens välbefinnande (18) och detta påverkas vid ätstörningar (19) syftar denna studie till att identifiera förhållanden mellan ätstörningar och den sociala delaktigheten i vardagslivet hos personer med ätstörningar eller de som riskerar att utveckla ätstörningar.

2. Syfte

Syftet med studien är att utifrån vetenskaplig litteratur identifiera förhållanden mellan ätstörningar och den sociala delaktigheten i vardagslivet.

Frågeställningar:

 Hur påverkas den sociala delaktigheten av ätstörningar?

 Vilken påverkan har ätstörningar på den sociala delaktigheten i relationer och vice versa (det vill säga vilken påverkan har den sociala delaktigheten på ätstörningar)?

3. Metod

För att identifiera förhållanden mellan ätstörningar och den sociala delaktigheten i vardagslivet valdes en systematisk litteraturstudie (20). Det är en procedur som sker systematiskt i flera steg.

Detta för att studien skulle vara reproducerbar. Det första steget var att formulera syfte, frågeställningar och plan för litteraturstudien, samt definiera sökord/sökordskombinationer och bestämma sökstrategi. Inklusion-/exklusionskriterier fastställdes. Nästa steg var abstraktsgranskning och som ett sista urvalssteg fulltextläsning. När relevanta artiklar identifierades och valdes gjordes en kvalitetsbedömning. Materialet analyserades och sammanställdes (20).

3.1 Urvalsprocess

Urvalet av relevanta artiklar gjordes genom vetenskapliga artiklar som svarade mot studiens syfte. Sökordskombinationer bestod av både fritextsökning och Mesh termer. Bibliotekarier rådfrågades för att hitta relevanta sökordkombinationer och Mesh termer som ledde till effektivare och mer avgränsad litteratursökning. Det första urvalet gjordes via de valda

(7)

databaserna genom grovsållning av relevanta artiklar utifrån artiklarnas titel och bakgrund. De studier som uppfyllde inklussionskriterierna inkluderades. Tabell 1, 2, 3 och 4 visar urvalsprocessens olika steg och innefattar använda databaser, sökordskombinationer, antal träffar/lästa titlar, antal lästa abstrakt, antal lästa artiklar i fulltext, dubbletter samt det slutliga urvalet av relevanta artiklar efter läsning av fulltext (20).

Kvalitetsbedömningen genomfördes efter fulltextläsning och ligger till grund för det slutgiltiga urvalet. För kvalitetsbedömningen användes SBUs granskningsmallar (21). Fyra artiklar (22-25) inkluderades efter databassökning och tre artiklar (26-28) via manuell sökning bland referenser till redan valda artiklar.

Inklusionskriterier:

 Vetenskapliga observationsstudier eller randomiserade studier

 Publicerade från 1992 till och med 2015

 Sökorden skulle finnas i titel, abstraktet eller artikelns sökord

 Studierna skulle fokusera på social delaktighet vid ätstörningar

Exklusionskriterier:

 Reviewartiklar

 Avgiftsbelagda artiklar

3.2 Datainsamling

Sökord samt relevanta databaser identifierades. Sökningen avgränsades till publikationer mellan 1992 – 2015. En manuell sökning gjordes genom att läsa referenslistor i de valda artiklarna.

Sökningarna gjordes i de internationella databaserna PubMed, Cinahl och Scopus eftersom de innefattar ett stort utbud av vårdvetenskapliga artiklar (20). Följande sökordskombinationer användes varav social support och social participation var Mesh termer och resterande var fritextsökning, enligt:

”Eating disorders” and social participation, “Eating disorders” and participation, “Eating disorders” and social interactions, “Eating disorders” and daily activities, “Eating disorders” and social activities, “Eating disorders” and “family support”, “Eating disorders” and “social

(8)

participation”, Participation and “eating disorders”, Anorexia and social activities, Anorexia and daily activities, Anorexia and social interactions, Anorexia and “social interactions”, Anorexia and “social participation”, Bulimia and social activities, Bulimia and daily activities, Bulimia and social interactions, Bulimia and “social interactions”, Bulimia and social participation,.

Tabell 1. Litteratursökning 1:

Databaser Sökordskombinationer Urval 1, antalträffar/lästa titlar Urval 2/lästa abstrakt Urval 3/lästa fulltext Dubletter Slutligt urval

PubMed "Eating disorders" and social participation 46 1 1 0 0

"Eating disorders" and participation 209 10 0 3 0

"Eating disorders" and social interactions 610 7 6 0 0

"Eating disorders" and daily activities 81 0 0 3 0

"Eating disorders" and social activities 65 10 5 0 2

"Eating disorders" and "family support" 12 0 0 2 0

"Eating disorders" and "social participation" 1 0 0 0 0 Participation and "eating disorders" 209 5 0 0 0

Anorexia and social activities 37 5 3 3 0

Anorexia and daily activities 113 6 0 0 0

Anorexia and social interactions 382 6 4 3 0

Anorexia and "social interactions" 12 1 0 0 0

Anorexia and social participation 8 0 0 0 0

Bulimia and social activities 16 3 3 0 0

Bulimia and daily activities 19 0 0 2 0

Bulimia and social interactions 269 5 3 3 0

Bulimia and "social interactions" 5 1 1 1 0

Bulimia and social participation 2 2 1 0 0

(9)

Cinahl "Eating disorders" and social participation 1 1 0 0 0

"Eating disorders" and participation 94 0 0 0 0

"Eating disorders" and social interactions 4 2 1 0 0

"Eating disorders" and daily activities 16 2 2 0 0

"Eating disorders" and social activities 2 0 0 0 0

"Eating disorders" and family support 17 3 2 0 1

"Eating disorders" and "social participation" 1 1 1 1 0

"Eating disorders" and "family support" 4 1 1 1 0 Participation and "eating disorders" 94 1 0 1 0

(10)

Scopus "Eating disorders" and social participation 69 1 0 0 0

"Eatingdisorders" and participation 247 0 0 0 0

"Eating disorders and social interactions 341 5 0 3 0

"Eating disorders"and daily activities 183 0 0 0 0

"Eating disordera" and social activities 228 0 0 0 0

"Eating disorders" and family support 299 0 0 0 0

"Eating disorders" and" social participation" 69 0 0 1 0

"Eating disorders" and "family support" 10 2 1 1 0 Participation and "eating disorders" 247 0 0 0 0

Bulimia and "social interactions" 73 4 4 2 0

Tabell 4. Manuell sökning

Manuell sökning 3

3.3 Kvalitetsgranskning

(11)

De inkluderade artiklarnas relevans bedömdes och kvalitetsgranskades med hjälp av SBUs granskningsmall för bedömning av relevans- och kvalitet (20, 21). Granskningsmallen för kvalitetsgranskningen av observationsstudier användes för samtliga artiklar. Därefter fastställdes om kvalitén på respektive artikel var hög, medelhög eller låg. SBUs forskare rådfrågades för tydliggörande av kvalitetsbedömning och dataanalys. Enligt SBUs granskningskriterier för vetenskaplig kvalitetsbedömning har en studie hög kvalitet om den har tydliga och väldefinierade/välbeskrivna: syfte och frågeställningar, sammanhang, metod (inklusive tydlig information om urvalsprocess, datainsamling, inklusions-/exklusionskriterier, dataanalys), resultat samt metod- och resultatdiskussion. Medelhög kvalitet innebär att granskningskriterierna inte är beskrivna på ett tydligt sätt och låg kvalitet innebär att variablerna är otydliga eller delvis saknas. Kvalitetsbedömningen av de valda studierna genomfördes med hjälp av checklistor som ingår i SBUs granskningsmallar. Enligt Forsberg (20) har olika studiedesign olika bevisvärde.

Detta kan rangordnas från högt till lågt bevisvärde enligt följande: randomiserade kontrollerade studier, systematiska litteraturstudier med metaanalyser, kohortstudier, fall-kontrollstudier, retrospektiva studier och tvärsnittsstudier. De valda artiklarna/studierna bör vara av hög eller medelhög kvalitet, men i brist på artiklar/studier med hög och medelhög kvalitet kan även artiklar/studier med lägre kvalitet accepteras (29).

3.4 Dataanalys

En dataextraktion genomfördes genom att data gällande författare, år, syfte, design, metod, resultat samt kvalitet för samtliga valda studier tabellerades i en översiktstabell (20, 21) (bilaga 1). Ett ”helikopterperspektiv” (29) har använts för att identifiera relevant data till syfte och frågeställningar i denna studie. Resultatdelen i varje artikel analyserades med den här studiens syfte och frågeställningar i fokus. Forsberg (20) hänvisar i sin bok till Friberg som ”betonar vikten av att analysera likheter och skillnader i de olika fynden i studierna samt skapa nya övergripande områden eller teman”. Signifikanta skillnader och korrelationer markerades.

Därefter syntetiserades/sammanställdes resultatet. Resultatet kompletterades med förklarande/förtydligande text (beskrivande/deskriptiv analys). (20).

3.5 Etiska överväganden

(12)

Enligt Forsberg ska etiska övervägande finnas med i en systematisk litteraturstudie angående urval och redovisning av resultat (20). Vidare ska de inkluderade studierna ha gjort etiska övervägande. Alla inkluderade studier ska uppvisas och sparas i 10 år, samt framföra alla nyanser av resultat och inte bara de resultat som pekar åt ett visst håll då detta är oetiskt (20).

Enligt Henricson et al (30) kan det finnas risker med engelskspråkiga artiklar som kan leda till vissa feltolkningar. Dock kan detta uppvägas av nyttan med studien som kommer att innebära en ökad förståelse och uppfattning om förhållanden mellan ätstörningar och den sociala delaktigheten i vardagslivet. Sex studier (22-24, 26-28) innehöll tydlig information om etiska överväganden. Detta fick forskarna/författarna bland annat i form av skriftligt brev samt inlämnande av medgivande via internet från alla deltagare där de hade givit samtycke. En studie (25) saknade tydlig information om etiska överväganden. Denna studie ingår trots detta, eftersom det var brist på relevanta studier.

4. Resultat

Sju artiklar/studier var relevanta och inkluderades i studien. De studier som inkluderades i föreliggande studie kan rangordnas avseende bevisvärdet på studiedesign (från högre till lägre):

kohortstudier (27, 28), fall-kontroll studier (22, 24-26), och tvärsnittsstudier (23) (20).

Tabell 5 visar författare, år, land, antal deltagare, ålder, andel kvinnor samt BMI i valda studier.

Författare, år, land Antal deltagare Ålder (mean) Andel kvinnor

(%) BMI (mean)

Krug I et al, 2012, Spain, Austria,

UK, Slovenia, Italy (22) 1528 25 år 100 % -

Tchanturia et al, 2013, United

Kingdom (23) 77 29 år 100 % 15.56

Taylor et al, 2005, USA (24) 455 20.8 år 100 % 23.7

Grisset et al, 1992, USA (25) 21 20.3 år 100 % -

Quiles et al 2012, Brazil (26) 11 29.9 år 100 % 19.1

Eisenburg et al, 2011, USA (27) 1902 25.3 år 56.7 % -

Haines et al, 1996-1998, USA (28) 13448 11.9 år 56 % 19.1

Av de sju valda artiklar hade fyra studier en matchad kontrollgrupp (22, 23, 25, 26). Två studier (23, 26) innehöll data om sjukdomsduration som var 10.4 år (23) respektive 9.8 år (26).

(13)

Social delaktighet har här delats upp i arbete, studier, fritidsaktiviteter, samt sociala och nära relationer.

Tabell 6. Positiva respektive negativa signifikanta skillnad eller förhållande mellan ätstörningar och arbete, studier, sociala fritidsaktiviteter samt sociala och nära relationer.

Positiva respektive negativa

signifikanta skillnad/förhålland e mellan

ätstörningar och variabler nedan:

Krug et al (22)

Tchanturia et al (23)

Taylor et al (24)

Grisset et al (25)

Quiles et al (26)

Eisenburg et al (27)

Haines et al (28)

Total

Arbete + - NA NA - NA NA 1+/2-

Studier + 0 NA NA 0 NA NA 1+

Sociala fritidsaktiviteter

0 - NA NA - NA NA 2-

Sociala och nära relationer

0 - + - - + 0 2+/3-

+ Det finns en positiv signifikant skillnad eller förhållande, - det finns en negativ signifikant skillnad eller förhållande, 0 det finns ingen signifikant skillnad eller förhållande, NA variabel ej studerad.

Arbete

Föreliggande översikt identifierade att tre studier (22, 23, 26) har undersökt förhållandet mellan ätstörningar och delaktighet i arbete. Studierna visade också att det fanns signifikanta skillnader avseende arbete mellan personer med ätstörningar och kontrollgruppen (p<0.01) (22), (p< 0.001) (23), (p<0.05) (26). Två av de tre studierna visade (23, 26) att personer med ätstörningar i högre utsträckning (24 %) (23) var arbetslösa jämfört med en frisk kontrollgrupp (1 %) (23). Studie (22) visade att fler personer med ätstörningar (55.8 %) (22) hade ett arbete jämfört med en frisk kontrollgrupp (37.7 %) (22).

Studier

Föreliggande översikt identifierade att tre studier (22, 23, 26) studerade förhållandet mellan ätstörningar och delaktighet i studier hos personer med ätstörningar. En av dessa tre studier visade signifikanta skillnader (p< 0.001) (22) avseende studier mellan personer med ätstörningar jämfört med kontrollgruppen. Denna studie (22) visade att personer med ätstörningar hade större delaktighet i studier jämfört med kontrollgruppen. De andra två studierna (23, 26) visade inga signifikanta skillnader avseende studier mellan grupperna.

(14)

Sociala fritidsaktiviteter

Föreliggande studie identifierade att tre studier (22, 23, 26) har studerat förhållandet mellan ätstörningar och delaktighet i sociala fritidsaktiviteter hos personer med ätstörningar. Två av dessa studier (23, 26) visar att det finns signifikanta skillnader avseende fritidsaktiviteter hos personer med ätstörningar jämfört med kontrollgruppen (p< 0.001) (23), (p= 0.04) (26). Dessa två studier visar att personer med ätstörningar deltar i färre sociala fritidsaktiviteter jämfört med kontrollgruppen(23, 26). Andra studien (22) visade ingen signifikant samband melllan ätstörningar och sociala fritidsaktiviteter.

Sociala och nära relationer

Föreliggande studie identifierade att samtliga valda studier (22-28) har studerat förhållandet mellan ätstörningar och nära relationer, antingen hos personer med ätstörningar eller hos de som riskerade att utveckla ätstörningar. Tre av dessa studier (23, 25, 26) visade att det fanns signifikanta skillnader mellan personer med ätstörningar och kontrollgruppen avseende nära relationer. Dessa studier (23, 25, 26) visade signifikanta skillnader avseende delaktighet i sociala samspel/interaktioner mellan personer med ätstörningar och kontrollgruppen (p < 0.001) (23), (p< 0.001) (25), (p = 0.032) (26). Dessa tre studier (23, 25, 26) visade att personer med ätstörningar var mindre delaktiga i sociala samspel/interaktioner med vänner jämfört med kontrollgruppen. Det vill säga att dessa personer spenderade mindre tid tillsammans med andra, deltog i färre sociala aktiviteter samt hade färre sociala kontakter.

Två studier (24, 27) visade på positiva signifikanta samband mellan negativa sociala interaktioner och utvecklingen av ätstörningar (p < 0.001) (24), (p< 0.05) (27). Dessa två studier (24, 27) visade att personer som hade negativa sociala interaktioner utvecklade ätstörningar i större utsträckning (12.2 %) (27) jämfört med kontrollgruppen (4.9 %) (27). Två studier (22, 28) visade inga signifikanta samband mellan ätstörningar och sociala och nära relationer.

5. Diskussion

5.1 Metoddiskussion

För att kunna identifiera förhållanden mellan ätstörningar och social delaktighet i vardagslivet ansågs en systematisk litteraturstudie vara en passande metod då författaren kunde ta fram redan

(15)

befintliga studier som var gjorda inom problemområdet (20, 29).

Begränsningen med föreliggande systematiska litteraturstudie (20, 29) var att det fanns få relevanta artiklar som svarade mot studiens syfte och frågeställningar. Examenarbetet skrevs av en författare vilket skulle kunna innebära att författaren saknar den kritiska diskussion som kunde ha ägt rum om examenarbetet hade skrivits av två författare.

En kvalitativ intervjustudie med möjlighet till författarens egna frågor samt följd frågor skulle kunna bidra till en djupare och vidare förståelse för varför social delaktighet påverkas vid ätstörningar (21). Dessutom kunde författaren genom en kvalitativ intervjustudie belysa problemområdet för svenska förhållanden.

Datainsamlingen gjordes på ett systematiskt och strukturerat sätt där författaren stegvist och tydligt redovisar litteratursökningen (tabell 1, 2, 3, 4). Detta eftersom enligt Forsberg (20) beror systematiska litteraturstudiens kvalitet på om författaren har identifierat och granskat de relevanta och inkluderade studierna metodiskt och systematiskt.

Relevanta sökordskombinationer bestämdes i samråd med handledaren. Denna första sökning innefattade det senaste decenniet men gav för få träffar. Sökningen utökades därför att innefatta perioden 1992- 2015 samt med ytterligare sökordskombinationer. Bibliotekarier rådfrågades för effektivare litteratursökning. De använda databaserna var PubMed, Cinahl och Scopus vilka innefattade vårdvetenskapliga artiklar som kunde täcka in problemområdet. Totalt hittades sju relevanta artiklar varav fyra genom dessa databaser och tre genom manuell sökning. Den manuella sökningen genomfördes bland referenser i de redan valda artiklarna. Trots avsaknad av etiska överväganden behölls en av studierna (25). Studien behölls eftersom det inte fanns tillräckligt många relevanta artiklar vid litteratursökningen. Datainsamlingen kunde också ha påverkats om avgiftsbelagda artiklar hade inkluderats.

Kvalitetsgranskningen av samtliga inkluderade artiklar gjordes med hjälp av SBUs granskningsmallar för observationsstudier (21). Dessa granskningsmallar innehåller checklistor som möjliggör en systematisk och strukturerad kvalitetsgranskning. Det fanns vissa frågor som inte var aktuella för vissa studier. Dessa markerades som med ej tillämpliga. Samtliga artiklar bedömdes ha låg kvalité men eftersom det rådde brist på relevanta artiklar med medelhög och hög kvalité som kunde besvara denna studies syfte och frågeställningar, inkluderades dessa artiklar. Enligt Henriksson bör de inkluderade studierna vara av hög eller medelhög kvalité men i brist på dessa kan även studier med låg kvalité användas (29).

(16)

Dataanalysen började först genom att inkluderade artiklarnas författare, år, syfte, design, metod, resultat och kvalité tabellerades i en översikttabell (bilaga 2). Detta kompletterades med förklarande text. Författaren fokuserade på artiklarnas resultat genom ett helikopterperspektiv.

Detta för att identifiera likheter och skillnader i artiklarnas resultat samt att hitta de relevanta delar som kunde svara mot föreliggande studies syfte och frågeställningar. Därefter sammanställdes resultat och presenterades i resultatavsnittet. Även resultat som inte var samstämmigt redovisades (22) . Detta eftersom enligt Forsberg (20) ska alla resultat redovisas.

Dessutom presenterades signifikanta skillnader och korrelationer i denna studies resultat.

Att resultatet skilde sig mellan studierna kan möjligen förklaras av olika sjukvårdssystem.

Exempelvis om personer med ätstörningar har rätt till sjukskrivning och sjukersättning i ett visst land kan de utnyttja detta jämfört med andra länder där personer måste arbeta trots sjukdom.

Detta kan reflektera den socioekonomiska situationen i landet och inte nödvändigtvis visa att dessa personer har arbetsförmåga.

Reliabiliteten avseende metoden i examensarbetet/föreliggande studie får betraktas som god då författaren systematiskt redovisar sökordskombinationer, litteratursökning, urval och dataanalys vilket ökar reproducerbarheten (29). I de inkluderade studierna användes olika mätinstrument särskilt de studier som samlade data genom enkät. Enligt Henricson (29) kan detta påverka reliabiliteten negativt eftersom enkätfrågorna kan tolkas på olika sätt av olika individer. Vissa studier hade dessutom ett stort bortfall (29). Detta får också återverkningar på en systematisk litteraturstudie, som den föreliggande. Samtliga studier var utförda i andra länder än Sverige.

Detta kan påverka generaliseringen och överförbarheten av resultatet för svenska förhållanden då det råder olika regler gällande sjukvårdssystemen och sjukskrivningar i andra länder.

Möjligheten till generalisering och överförbarhet av resultatet för svenska förhållanden påverkas också av att samtliga inkluderade artiklar hade låg kvalité (29).

Validiteten av föreliggande studie får betraktas som god eftersom studiens syfte och

frågeställningar blev besvarade genom den valda metoden (29). Enligt Forsberg (20) ”validitet är sällan bevisad, etablerad eller verifierad, utan validiteten är mer eller mindre god eller understöds av data i högre eller lägre grad”. Enligt SBU ”för att bedöma trovärdigheten hos kvantitativa resultat granskar man ofta validiteten, reliabiliteten och generaliserbarheten hos resultaten”. SBU hänvisar även till Malterud och Lincoln som utrycker att ”det finns idag olika åsikter kring vilka begrepp som bör användas” (21).

(17)

Fyra studier (24, 25, 27, 28) återkom mindre ofta i resultatet än andra studier. Detta eftersom dessa studier hade studerat sociala och nära relationer och inte de andra variablerna, det vill säga arbete, studier och sociala fritidsaktiviteter. Däremot de studier som hade studerat samtliga variabler återkom oftare (22, 23, 26).

5.2 Resultatdiskussion

Föreliggande översikt visar att ätstörningar har en viss påverkan på den sociala delaktigheten i vardagslivet såsom arbete, studier, sociala fritidsaktiviteter samt delaktighet i sociala och nära relationer. Två av artiklarna som ingår i studien (23, 26) visade att fler personer med ätstörningar var mindre delaktiga i arbete och sociala fritidsaktiviteter jämfört med personer utan ätstörningar. En av studierna som ingår i föreliggande översikt (22) påvisade att en högre andel personer med ätstörningar var delaktiga i arbete och studier jämfört med personer utan ätstörningar. I tre av studierna (23, 25, 26) som ingick i analysen påvisade att personer med ätstörningar i mindre grad är delaktiga i sociala och nära relationer i jämförelse med personer utan ätstörningar. Det fanns (24, 27) ett positivt samband mellan ätstörningar och negativa interaktioner i nära relationer.

Arbete

Ätstörningar verkar ha en inverkan på arbetsförmågan men resultatet var inte entydigt. Harrison m fl (31) fann att en mindre andel av personer med ätstörningar var delaktiga i arbete jämfört med en kontrollgrupp (31). För personer med ätstörningar kan arbetsförmågan påverkas av både bristen på energi som kan uppstå av näringsbrist och av att tankarna hela tiden kretsar kring mat (1, 2).

Giles & Allen (32) har visat att personer med ätstörningar har större delaktigheti arbete jämfört med personer utan ätstörningar, vilket kan medföra en aktivitetsobalans i vardagen (32). En studie (33) visar att en längre period av arbetslöshet, följd av bristande social delaktighet kan förvärra situationen för personer med psykisk ohälsa/ätstörningar (33). För ett välfungerande vardagsliv samt ett psykiskt och fysiskt välbefinnande är aktivitetsbalansen synnerligen viktig (11, 18). Gardiner & Brown (34) menar att arbetsterapeuten tillsammans med personen och med ett klientcentrerat/personcentrerat arbetssätt kan bidra till att personer med psykisk ohälsa/ätstörning skapar/återskapar en mer balanserad vardag i vilken det finns tillräckligt med

(18)

utrymme för både arbete och andra dagliga aktiviteter t.ex. vila, egenvård och sociala fritidsaktiviteter.

Studier

Det fanns inga entydiga resultat när det gäller hur ätstörningar påverkar andelen personer som studerar respektive hoppar av studierna i samband med ätstörningar. Tre av studierna (22, 23, 26) hade undersökt delaktigheten i studierna, en av dessa (22) visade att en högre andel personer med ätstörningar studerade jämfört med kontrollgruppen. I de två övtiga studierna (23, 26) fanns inga signifikanta skillnader när man jämförde med kontrollgrupperna. Detta är i kontrast mot en studie av Harrison m fl (31) som fann att färre personer med ätstörningar var delaktiga i studier i jämförelse med personer utan ätstörningar (31).

Sociala fritidsaktiviteter

Det framkom i föreliggande översikt att färre personer med ätstörningar var delaktiga i sociala fritidsaktiviteter i jämförelse med personer utan ätstörningar och i samma åldrar. Liknande resultat har framkommit i en intervjustudie (35), som visade att personer med ätstörningar har få sociala fritidsaktiviteter, på grund av att man lägger stor del av sin tid på träning eller andra mer individuella aktiviteter så som att läsa/studera eller titta på TV. Samma studie visade att när man har ätstörningar så undviker man sociala fritidsaktiviteter där mat ingår, eftersom att äta tillsammans med andra känns ”påfrestande”, samt att de inte har tid att äta tillsamans med andra på grund av alla sina ”måsten” exempelvis hetsätning, träning eller arbete/studie (35).

Costa (3) menar att en annan möjlig förklaring till varför personer med ätstörningar har få sociala fritidsaktiviteter kan vara att förutom träning och de individuella fritidsaktiviteterna, lägger man mycket tid och fokus på sitt ätande och det blir ont om tid och ork till sociala fritidsaktiviteter.

Sociala och nära relationer

Resultatet i föreliggande översikt tyder på att personer med ätstörningar i mindre omfattning är delaktiga i sociala och nära relationer i jämförelse med personer utan ätstörningar.

(19)

Detta bekräftas i flera tidigare studier (31, 36-38) som visar att personer med ätstörningar fungerar sämre i sociala sammanhang jämfört med friska jämnåriga.

Resultatet i föreliggande översikt tyder på att negativa interaktioner och destruktiva kommentarer från familjemedlemmar/andra kan öka riskerna att utveckla ätstörningar. Liknande resultat fann även Libbey m fl (39) i sin studie, där de studerade en annan diagnos, nämligen fetma hos ungdomar. Samma studie visade att ungdomar som får negativa kommentarer från andra ofta väljer bort gemensamma måltider vilket kan innebära att de äter/hetsäter i ensamhet och med bristande kontroll över sitt ätande (39).

En tidigare studie (40) har visat att ätstörningar även kan vara en bidragande orsak till konflikter/negativa relationer mellan barn/tonåring och föräldrar (40) om föräldrar och syskon är kritiska och har åsikter omkring personens ätande (34). Gemensamma måltider med familjen kan då påverkas negativt och bli problematiska (9).

Arbetsterapeutens roll vid behandling av ätstörningar

Vid behandling av ätstörningar arbetar arbetsterapeuten som en del av ett multidisciplinärt team (34, 36, 41). För att kunna bemöta personens/klientens samlade behov behövs en förenad kompetens och kunskap från olika professionsområden (42), för den mest optimala behandlingen vilket kan ske med ett tvärprofessionellt arbete (21).

Kloczko (36) menar att arbetsterapeuten genom evidensbaserade och aktivitetsbaserade interventioner, samt genom att terapeutiskt använda sig själv, kan hjälpa personer med ätstörningar att utveckla copingsstrategier, problemlösningsstrategier, stresshanteringsförmåga, samt att anpassa sig till sina aktivitetsroller och utveckla sunda ätvanor (36). De arbetsterapeutiska interventioner som tillämpas vid behandling av ätstörningar är konkreta aktiviteter så som inköp, matlagning och att äta tillsammans (36).

Eftersom aktivitet är det viktigaste verktyget för att möjliggöra socialt delaktighet och genom aktivitet får individen möjligheter att lära sig interagera och själv känna sig socialt inkluderad (43). Dessutom kan personer med ätstörningar, genom aktivitetsbaserade interventioner, lättare

(20)

prata om sina svårigheter med arbetsterapeuten jämfört med andra professionella i det multidisciplinära teamet (36).

Arbetsterapeuten kan i sitt arbete, i syfte att skapa en samlad bild av personen använda sig av bedömningsinstrumentet BaFPE TOA (Bay Area Functional Performance Evaluation Task Oriented Assessment) vid behandling av ätstörningar (44). Med hjälp av bedömningsinstrumentet kan arbetsterapeuten kartlägga svårigheterna i individens kognitiva, emotionella och utförande samt identifiera styrkor och svagheter som individen upplever i interaktion med andra. Bedömningsinstrumentet får anses lämpligt eftersom personer med ätstörningar har svårigheter i interaktionen med andra. Detta utgör grund för planering av arbetsterapeutiska interventioner för personer med ätstörningar (44).

Kloezko (36) menar att det finns en större komplexiteti ungdomarnas dagliga liv som påverkar deras psykiska hälsa. Komplexiteten beror på att ungdomar ofta har andra parallella problem bland annat familjeproblem. Aktivitetsroller som student, familjemedlem och att fungera i det sociala samspelet ställer stor krav på ungdomar. Genom ätstörningar kan de signalera att det här är för mycket för dem och att de inte klarar av sina livssituationer (36). Dessutom blir strukturen i vardagen rubbad när rollerna förändras/förloras vilket sätter sina spår på självkänslan och perceptionen om den egna kapaciteten när personen får insikt om att hennes/hans förmåga inte motsvarar dennes värderingar och intressen (13). Clark (41) hänvisar i sin studie till Krupa et al som menar att arbetsterapeuten, genom arbetsterapeutiska interventioner, kan bidra till en ökad självkänsla hos personer med ätstörningar (41).

Arbetsterapeuten har den nödvändiga kunskapen integrerad med ett aktivitetsbaserat förhållningssätt och en unik kompetens i problemlösningsstrategier för att, genom meningsfulla aktiviteter, kunna behandla personer med ätstörningar (34, 41).

Det är viktigt att arbetsterapeuter uppmärksammar och identifierar parallella problem som personer/ungdomar med ätstörningar har i sina dagliga liv. Detta för att personer/ungdomar med ätstörningar ska kunna få den behandling och omsorg de behöver för att kunna leva ett

(21)

meningsfullt och tillfredsställande liv.

Den föreliggande studien visade få samstämmiga resultat och det är därför svårt att dra några slutsatser eller ge anvisningar om några kliniska tillämpningar (29). Det pågår forskning (45) om ätstörningar och olika behandlingsformer för personer med ätstörningar, till exempel familjeterapi och multifamiljeterapi. Dock finns ett stort behov av vidare forskning kring social delaktighet och ätstörningar relaterad till arbetsterapi då denna forskning saknas i nuläget.

REFERENSER

1. Levine MP. Loneliness and eating disorders. J Psychol. 2012;146(1-2):243-57.

2. Sandeberg A, Norring C. Anorexia nervosa - F50.0, F50.1. 2010 [2015-02-03]. Tillgänglig från:

http://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod/anorexianervosa-f500- f501.

(22)

3. Costa DM. Eating disorders occupational therapy's role. 2009. s. 13-6.

4. Norring C, Juhlin Y. Klinisk ätstörningsforskning. 2014 [2015-03-19]. Tillgänglig från:

http://ki.se/cns/claes-norringyvonne-juhlin-forskargrupp

5. Kunskapscentrum för ätstörningar. Ätstörningar i siffror. 2005 [2015-01-11]. Tillgänglig från:

http://www.atstorning.se/…/fragor-s…/atstorningar-i-siffror/.

6. Wentz E, Gillberg IC, Anckarsäter H, Gillberg C, Råstam M. Adolescent-onset anorexia nervosa:

18-year outcome. Br J Psychiatry. 2009;194(2):168-74.

7. Wentz E, Gillberg IC, Anckarsäter H, Gillberg C, Råstam M. Reproduction and offspring status 18 years after teenage-onset anorexia nervosa--a controlled community-based study. Int J Eat Disord. 2009;42(6):483-91.

8. Roberts RE, Ramsay Roberts C, Ger Chen I. Impact of insomnia on future functioning of adolescents. J Psychosom Res. 2002;53(1):561-9.

9. Reiss D, Johnson-Sabine E. Bulimia nervosa: 5-Year social outcome and relationship to eating pathology. Int J Eat Disord. 1995;18(2):127-33.

10. Martin JE. Occupational therapy in anorexia nervosa. J Psychiatr Res. 1985;19(2):459-63.

11. Creek J, Lougher L. Occupational therapy and mental health. Edinburgh: Churchill Livingstone;

2008.

12. Bryant W, Fieldhouse J, Bannigan K, Creek J. Creek's occupational therapy and mental health.

Edinburgh: Churchill Livingstone; 2014.

13. Kielhofner G. Model of human occupation: teori och tillämpning. Lund: Studentlitteratur; 2012.

14. Piškur B, Daniëls R, Jongmans MJ, Ketelaar M, Smeets RJEM, Norton M, et al. Participation and social participation: are they distinct concepts? Clinical Rehabilitation. 2014;28(3):211-20.

15. Gustavsson Ap. Delaktighetens språk. Lund: Studentlitteratur; 2004.

16. World Health Organization. International classification of functioning, disability and health.

Geneva: World Health Organization; 2008.

17. Bryant W, Fieldhouse J, Bannigan K, Creek J. Creek's occupational therapy and mental health. 5 uppl. Edinburgh: Churchill Livingstone; 2014.

18. Townsend EA, Polatajko HJ, Canadian Association of Occupational T. Enabling occupation II:

advancing an occupational therapy vision for health, well-being & justice through occupation.

Ottawa: CAOT Publications ACE; 2007.

19. Pettersen G, Rosenvinge JH, Ytterhus B. The "Double Life" of Bulimia: Patients' Experiences in Daily Life Interactions. Eat Disord. 2008;16(3):204-11.

20. Forsberg C, Wengström Y. Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur & Kultur; 2008.

21. Statens beredning för medicinsk utvärdering. Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården: en handbok. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2014.

22. Krug I, Penelo E, Fernandez-Aranda F, Anderluh M, Bellodi L, Cellini E, et al. Low social interactions in eating disorder patients in childhood and adulthood: A multi-centre European case control study. J Health Psychol. 2013;18(1):26-37.

23. Tchanturia K, Hambrook D, Curtis H, Jones T, Lounes N, Fenn K, et al. Work and social adjustment in patients with anorexia nervosa. Compr Psychiatry. 2013;54(1):41-5.

24. Taylor CB, Bryson S, Celio Doyle AA, Luce KH, Cunning D, Abascal LB, et al. The Adverse Effect of Negative Comments About Weight and Shape From Family and Siblings on Women at High Risk for Eating Disorders. Pediatrics. 2006;118(2):731-8.

25. Grissett NI, Norvell NK. Perceived social support, social skills, and quality of relationships in bulimic women. J Consult Clin Psychol. 1992;60(Apr 92):293-9.

26. Quiles-Cestari LM, Ribeiro RPP. The occupational roles of women with anorexia nervosa. Rev Lat Am Enfermagem. 2012;20(2):235-42.

27. Eisenberg ME, Berge JM, Fulkerson JA, Neumark-Sztainer D. Associations between hurtful weight-related comments by family and significant other and the development of disordered eating behaviors in young adults. J Behav Med. 2012;35(5):500-8.

(23)

28. Haines J, Gillman MW, Rifas-Shiman S, Field AE, Austin SB. Family Dinner and Disordered Eating Behaviors in a Large Cohort of Adolescents. Eat Disord. 2009;18(1):10-24.

29. Rosen M. Systematisk litteraturöversikt. I: Henricson M, redaktör. Vetenskaplig teori och metod:

från idé till examination inom omvårdnad. 1 uppl. Lund: Studentlitteratur; 2012. s. 429-46.

30. Henriksen J-O, Vetlesen AJ, Torhell S-E. Etik i arbete med människor. Lund: Studentlitteratur;

2001.

31. Harrison A, Mountford VA, Tchanturia K. Social anhedonia and work and social functioning in the acute and recovered phases of eating disorders. Psychiatry Res. 2014 Aug 15;218(1-2):187- 94.

32. Giles GM, Allen ME. Occupational therapy in the rehabilitation of the patient with anorexia nervosa. Occup Ther Ment Health. 1986;6(1):47-66.

33. Marrone J, Golowka E. If work makes people with mental illness sick, what do unemployment, poverty, and social isolation cause? Psychiatr Rehabil J. 1999;23(2):187-93.

34. Gardiner C, Brown N. Is there a role for occupational therapy within a specialist child and adolescent mental health eating disorder service? Br J Occup Ther. 2010;73(1):38-43.

35. Ziberovska A, Rosell P. Hur beskriver kvinnor med ätstörning sina dagliga aktiviteter?

[Kandidatuppsats]. Lund: Lunds universitet; 2010.

36. Kloczko E, Ikiugu MN. The Role of Occupational Therapy in the Treatment of Adolescents with Eating Disorders as Perceived by Mental Health Therapists. Occup Ther Ment Health.

2006;22(1):63-83.

37. Hartmann A, Zeeck A, Barrett MS. Interpersonal problems in eating disorders. Int J Eat Disord.

2010;43(7):619-27.

38. Bruce K, Steiger H, Koerner N, Israel M, Young S. Bulimia nervosa with co-morbid avoidant personality disorder: behavioural characteristics and serotonergic function. Psychol Med.

2004;34(01):113-24.

39. Libbey HP, Story MT, Neumark-Sztainer DR, Boutelle KN. Teasing, Disordered Eating Behaviors, and Psychological Morbidities Among Overweight Adolescents. Obesity.

2008;16(S2):S24-S9.

40. Spanos A, Klump KL, Burt SA, McGue M, Iacono WG. A Longitudinal Investigation of the Relationship Between Disordered Eating Attitudes and Behaviors and Parent-Child Conflict: A Monozygotic Twin Differences Design. J Abnorm Psychol. 2010;119(2):293-9.

41. Clark M, Nayar S. Recovery from eating disorders: A role for occupational therapy. N Z J Occ Ther. 2012;59(1):13-7.

42. Thylefors I. Babels torn: om tvärprofessionellt teamsamarbete. Stockholm: Natur & kultur; 2013.

43. Duncan EM, Creek J. Working on the margins: occupational therapy and social inclusion. I:

Bryant W, Fieldhouse J, Bannigan K, Creek J, redaktörer. Creek's occupational therapy and mental health. 5 uppl. Edinburgh: Churchill Livingstone; 2014. s. 359-80.

44. Stanton E, Mann WC, Klyczek JP. Use of the Bay Area Functional Performance Evaluation with eating disordered patients. OTJR (Thorofare N J). 1991;11(4):227-37.

45. Nordh N. Hela familjen i fokus vid behandling av anorexi 2013 [2016-02-08]. Tillgänglig från:

http://www.vetenskaphalsa.se/anorexi/.

(24)

Bilaga 1

Översiktstabellen nedan visar en sammanfattning av valda artiklar.

Författare, år

Syfte Design Metod Resultat Kvalitet

Krug et al,

2012. (22) Syftet med denna studie var att studera vanor, beteende och livsstil både i barndomen och i vuxenålder hos patienter med ätstörningar och jämföra dessa med en frisk kontrollgrupp.

Fall-kontroll

studie Data samlades in genom semi- strukturerad intervju gällande vanor i barndom samt vuxenlivet för 1528 kvinnor varav 801 ätstörnings patienter och 727 frisk kontrollgrupp från fem europeiska länder. Sedan jämfördes Ätstörningsgruppen med friska kontrollgruppen.

Inklussionskriteria var kvinnor med någon form av ätstörningar.

Exklussionskriterier var personer med andra psykiska sjukdomar, kognitiva funktionshinder samt de med otillräcklig information.

Resultatet visar att det fanns signifikanta skillnader gällande ålder mellan personer med ätstörningar och frisk kontrollgrupp.

Personer med ätstörningar var äldre än kontrollgruppen.

Samt fler personer med ätstörningar är välutbildade och arbetar jämför med friska

kontrollgruppen. Det fanns en signifikant skillnad gällande antal män i friska

kontrollgruppen, större antal män bland friska kontrollgrupen och större antal kvinnor bland personer med ätstörningar. Antalet kvinnor bland personer med ätstörningar i Spanien var betydligt fler än män jämför med andra deltagande länder. Det fanns signifikanta skillnader gällande livsstilsvanor och beteende i barndomen, personer med

ätstörningar visade mycket mer TV tittande och pluggande än friska

kontrollgruppen som barn. Det fanns signifikant skillnad gällande umgänge och lek med kompisar och syskon, detta fanns mycket mer hos friska kontrollgruppen som

Låg