Räkneundervisningen.
L e k t o r K. P. Nordlunds undervisnings- metod.
Följande sammanträngda redogörelse för den k u r s i räkning, l e k t o r K . P.
N o r d l u n d genomgick med deltagarne i den under förra v e c k a n afslutade peda- gogiska lärokursen i Bollnäs, h a r väl- v i l l i g t stälts t i l l vårt förfogande.
Några månader före kursens början sän- des till hvar och en af de anmälde del- tagarne ett exemplar af »En samling räkne- uppgifter jemte fullständiga lösningar» och ett exemplar af »Förslag t i l l materiel v i d undervisningen i räkning», utgifna af lära- ren. Dermed afsågs att gifva deltagarne tillfälle att vinna en förberedande kännedom om lärarens undervisningsmetod i räkning.
Uppgiften var dels att gifva klarhet i talläran, dels att meddela metodiska an- visningar.
Först genomgicks en öfversigtlig kurs i hela tal, hvarvid lades till grund principen om det hela, delarne och delarnes antal.
Det visades, h u r u de s. k . fyra enkla räknesätten lättast uppfattas med anslut- ning t i l l denna princip.
Vidare redogjordes för de s. k. opera- tionstecknens verkliga betydelse samt h u r u nämda princip skall tillämpas v i d lösning af praktiska uppgifter. För att gifva en klarare inblick i decimalsystemet genom- gicks läran om hela tal, betecknade med andra grundtal än tio.
Sedan öfvergicks t i l l läran om bråktalen, hvarvid visades nödvändigheten och förde- len af att lägga t i l l grund för bråkläran begreppet förhållande. Särskildt visades, h u r u multiplikations-, och divisionsuppgif- ter lätteligen förklaras genom användande af detta begrepp. I sammanhang härmed visades det opedagogiska och. ovetenskap- liga i den vanliga framställningen af multi- plikation och division i bråk.
För att göra deltagärne förtrogne med
det för de fleste ekända begreppet förhål- lande förelades t i l l lösning en mängd prak- tiska uppgifter, hemtade dels u r de van- liga räkneböckerna, dels ur exempelsamlin- gar i algebra, hvilka af läraren förklarades med användande af begreppet förhållande, sedan deltagarne sjelfve sökt lösa dem.
V i d meddelandet af melodiska anvisnin- gar egnades särskild uppmärksamhet åt den första undervisningen (småskolan), eme- dan ett förvändt tillvägagående på det för- sta stadiet omöjliggör i de flesta fall an- vändandet af en naturlig metod vid den föl- jande undervisningen. I synnerhet framhöll läraren nödvändigheten af, att denna under- visning blefve omedelbar och ej med an- vändning af bok; att siffrorna ej användas v i d räkning, förrän barnen dels kunna skrifva dem redigt, dels äro så förtrogna med tal- begreppet, att de ej förvexla (såsom van- ligen sker) siffra och t a l ; att barnen upp- manas att på fristunder bestämma antalet af föremål, som de se omkring sig; att den s. k. multiplikations- och divisions- tabellen inläres småningom medels åskåd- ning på ett enkelt och naturligt sätt.
Derefter öfvergick läraren t i l l räkningen med användning af siffror, hvilken åskåd- liggjordes medels »decimaltaflan» m . m . , som finnes upptaget i ofvannämda »förslag t i l l materiel».
Såsom materiel för bråkens behandling användes arket och delar deraf. Emedan läraren utgifvit ett arbete, som metodiskt afhandlar bråkläran, genomgicks denna del flygtigt.
I afseende på ordningsföljden mellan läran om allmänna bråk och decimalbråk må nämnas, att läraren kraftigt framhöll, att den förra skulle behandlas före den senare. Såsom skäl härför anfördes, dit bråkbegreppet endast kan grundläggas och tydliggöras med användning af de enklaste bråken - j , -§ o. s. v . ; att en säker kun- skap i allmänna bråk är nödvändig för en klar uppfattning och behandling af deci-
malbråken; att kunskap i de allmänna brå- ken är af större praktisk betydelse än kun- skap i decimalbråk, ty de räkneuppgifter, som förekomma i dagliga lifvet och uträk- nas med användning af decimalbråk, kunna lättare och naturligare lösas med använd- ning af hela t a l ; att barnen, om säker- het i de allmänna bråken bibringats dem, sjelfva lätt kunna förvärfva sig kunskap i decimalbråken.
Denna mening angående ofvannämda ordningsföljd hade vid läraremötet i Stock- holm 1884 en mycket stor pluralitet för sig, likaledes vid flickskolemötet i Stock- holm detta år. Den finska normalplanen för folkskolor stadgar äfven samma ord- ningsföljd.
