• No results found

variation i fiirekomst Payk.,

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "variation i fiirekomst Payk.,"

Copied!
4
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Orodemnias quenseli Payk., dess fiirekomst och variation i Sverige

(Lep。,Arctiidae) GORAN PALMQVIST

Palmqvist, G.: Orodemnias quenseli Payk., dess fcirekomst och variation iSverige (Lep., Arctiidae). [The occurrence and variation of Orodemnias quenseli Payk. in Sweden (Lep., Arctiidae)1. - Ent. Tidskr. 98: 123-126 (1977). Lund, Sweden l0 December 1977.

ISSN 0013-886X.

The moth Orodemnias quenseli Payk. occurs in Sweden (Torne lappmark) in two different habitats: in drier sites in the mountains (Torne trdsk area) and on moors at lower levels (around Kiruna). Specimens from moors are larger and have more extensive and deeper yellow markings than mountain specimens. The taxonomic significance of these differences can, however, not be judged on the present state of knowledge.

The paper also deals with ssp. norvegica Strand. This subspecies is not valid because there are no reliable differences to the type ofthe species. The habitats and several specimens of quenseli are figured.

G. Palmqvist, Smedvhgen 15, S-13644 Handen, Sweden

Orο

`″s 9′

`れ

s`′ Payk. ar fran sverige angiven fran ett tttal platser i Torne lappmarks 巧hlltrakter ovan skogsgransen(Nordstr6m et al.

1961:43)och utan ortsangivelser fran''Lappland

….auf Sumpfland"(Rangnow 1917:296).År

1974 antrafねdes arten aven i Lu.Lpm,Voitur, SitOiaure(leg.D.Hultmark l♂,19).

I juH 1962 fann jag 9′ ′κsa′J pa myrmark i bibrkregionen (ca 480 m6h)vid Krokvik, 10 km NNV Kiruna(T.Lpm),senare ocksa pa myrarna kring Kiruna. Dessa myr‐ exemplar jam6rdes mcd exemplar tagna i巧1len(T.

Lpnl: Snuritiakka,salkastak,巧 6rkliden).Den―

najambrelse宙sar skillnader bade i storlek och ぬrgteckning menan individer fran dessa bida omraden(Fig.1).

Vingbredden hos「Jall―exemplar varierar mel―

lan 27 och 33 min och hOs myr‐ exemplar rnellan 32 och 40 mm.Uppdelade pa k6ncn ar stOrleks―

sklllnaderna annu tydligare(Tab. 1). Fttgteck‐

ningarna skijer sig frambr allt i de omattat gula 歯 gerna. 1)e gula teckningarna ar hos myr_ex―

emplaren rё dare och mer utbredda. Ett hancx‐

emplar fran en llllbiOtop har dock bakkropps‐

segmenten gulrё da liksom framvingens under―

sida och framkant.

Hos de tvi exemplaren fran Lu.Lpm,funna i 巧allen (ca 900 ■16h), viSar hanen i utseende

och storlek(vbr 31 mm)likheter med巧 1leX―

emplar. Honan dttemot ar lner gulaktigt lhrgad och stёrre(Vbr 36■1ln)OCh liknar en liten hona fran myrmark.

I fialen antraffas 9〃

`″

S′pa torrare stttlen SOm巧五1lhedar och rasbrantsmarker ovan skogs―

gransen(Fig. 2). Ilガ 6rkregionen ar arten bun_

den till blandmyrar(komplex av mossc― och kttrvegetationsytor)dar den breko■liner pa mindre,6ppna mossepartier(Fig.3)

I litteraturen har blde typformen och lokal―

formen(=subSpecies)″ ο″ツ′gたθ Stranl uppgi―

vits おreko■llnande l Skandinavlen. 'Svenska arilar''(Nordstめm et al.1941:323)anger att den O″οグ′

s crrθs`′ Payk. sonl brekonl―

mer har ar lokalformen″ο″ν′gJεα Strand och att typformen tlulёr Alperna.Gullander(1963:70) har samma uppgift.Emellertid framhaller waト necke(1949:127-129)att den nOrdiska formen ar typformen, och avskijer Alpernas クタ

`″

s`JJ

som subsp.α ″ルο′47れS.Arten ar namligen bc‐

skriven efter cxcmplar fran ''Lapponia ad Enontekis"(PaykuH 1793:99_100).

Schёyen (1880:175-176)beskriVcr frin Syd‐

varanger en form av 9夕 ιれS`′, som han identi―

fierar lned den av Mё schler(1849:173-174)frin Labrador beskrivna varieteten g′グα. Strand (1919:291-292)anser att schё yens exemplar in―

(2)

124 Gitran Palmqvist

MYr-exemPlar

1::】 :〕ミ ヽ

賃移

f爵

==残タ

Fjill-eremplar

ごp

Fig.1.0″グ′″″s c〃′″s′J′ Payk fin myr― (OVer)oCh fJ狙otoper(under).T.Lpm, SveHge.Naturlig storlek.

0″

`″jas 9〃′″s`′Payk.from moors(upper)and mount滅 n habitats(lower).T Lpm, Sweden.Nat size.Photo:H.Hclberg

Tab. l. Vingbredden hos myr- och fidll-exemplar av Orodemnias quenseli Payk.

The wingspan of moorland and mountain specimens of Orodemnias quenseli Payk'

n Sex

Myr-exemplar Moorland-specimens

fi6ll-exemplar Mountain-specimens

Antal ex. No.

of specimens

hanar honor males I I females 11

hanar

males 10

honor

females 5

Vingbredd

Wingspan 3多36 mm 3640 mm 27-31 mm 3(卜33 mm

(3)

Fig.2.Biotop i l狙len.Rasbrantsmark,T Lpm,

Snu五tiakka(ca 700 1n 6 h).

Habitat in the Swedish mountttns,T Lpm,SnuH―

lakka(alutude of 7CXl meters).PhOto:L.Imby.

te kan tillhёra denna lokalform pa Labrador, utan maste utg6ra en lokalform i Norden som han ger namnet var.″ ο″ッ′gゴεα.

Holotypen tin O″ο′ι″″″s ク″θ″S′F Payk.

finns pa Riksmuseet i Stockholln. Exemplaret ir markt ''Typus" pa r6d etikctt och saknar insanllingsetikett. Holotypen til1 0″ο′

`“s 9“ι″S′J Var.4οッ′gJεα Strand,sonl ar etikcttc‐

rad ''Holotyp, 0. quenseli var. gelida SCh¢yen'', fёrvaras pa z。1。gisk Museum i Oslo(Fig.4).

Bada typexemplarcn har gulrё da teckningar.

Vingbredden hos 9ク ′″typen,som ar en ha_

nc, lr 33 rrlm.Var.4ο ″ッιg′εα ar tyvarr bcskri‐

ven efter ett exemplar ex.larva med ei helt utveckladc vingar. Karateristiskt f6r ″ο″ッιgJ‐

εα―typen, som ar en hOna, ar framvingens inre

Orodemnias quenseli i Sverige 125

Fig 3. Biotop i bё rkSkOgsregionen, myrmark vid T.Lpm,Kiruna(480 m ёh).

Habitat on the moors at T.Lpm,Kiruna(altitude of 480 meters).PhOtOi the author

nagot b● da tVarlitte(Fig.4)Liknande tvarlinie har den mellersta av honorna fran myrmark (Fig. 1)Av″ ο′ッθg′θα ar aven fran typexempla―

ret avvikande individer kanda (schё yen 1881:84-85)bla sadana med mё rka bakvingar I Finland dar 9′ι4s′ar funnen pa ttallhedar och r6smarker varierar arten ''ratt myCket betraf―

fande ttrg och teckning"(Lingonblad 1944:67).

Bade クン

`れ

J‐typen och ″ο′νιg′εα―typen 6verensstanllner bist med exemplar fran myr_

mark.Det ar inte kant Om populationen i Torne

trask_。mradet ar is。lerad frin den pa myrarna omkring Kiruna. F6rmodligen ar arten utbredd pa lampliga biotoper mellan dessa lokaler(av―

standct ar endast ca 50 km).Enersom cxemplar fran巧五Hokaler i Lule lappmark,Norgc och Fin‐

land inte kan skilias fran inyr_exemplar sa ar det inte fraga om nagOn enhetlig巧 lfOrm.Huru宙 da de i Torne lappmark pavisade skillnaderna mel‐

lan巧ll-OCh inyr―exemplar skall anscs lnotsvara raser i en klin cllcr enbart vara betingade av miu6n (lnodiflkationer)kan knappast bedёmas

med tillgangligt inaterial.Tyvarr f6rsvaras fort_

satta unders6kningar av artens lokala och en‐

staka upptradande.

Med kannedOm om den variation och utbred―

ning i Fennoskandien(Nordstr6nl et al.1961:43)

(4)

126 Gδαれ9ッおノ

Fig. 4. Orodemnias quenseli quenseli Payk. Holotyp, hane Enonteki<i, Finland, etikett saknas (river). O. quenseli var. (ssp) norvegica Strand.

Holotyp, hona. Ex. larva 25.5.1879 Jakobselv, Sydvaranger, Norge (under).

Orodemnias quenseli quenseli Payk. Holotype, male Enontekiti, Finland, not labelled (upper). O. quenseli var. (ssp) norvegica Strand. Holotype, female. Fx. larva 25.5.1879 Jakobselv, Sydvaranger, Norway (lower).

Naturlig storlek. Nat. size. Photo: H. Hellberg

9rr′ Visar kan formenれ ο″ッ

`gFεα inte upp‐

ratthallas som sarskild lokalform. Skilhaderna mellan g″ ′″s′typen och ′οrッιgJεα‐typen ar

inte stёrre an den variation som flnns inom po‐

pulationcn pa myrama(Fig. l och 4).Den upp‐

stallda h。 10typen til1 4ο

`gザ

εα kan endast be‐

traktas som ett aberrativt exemplar med avvi―

kande frarnvingeteckning(inre bttd tvarliゴc).

Jag tackar Magne Opheim, konservator Al‐

bert Lillehammer Zoologisk Museum i Oslo och museiass.Bert Gustavsson Riksmuseet i Stock‐

holin br lin av typexemplaren, docent Tord Nyholln br vardefulla synpunkter, vannema Dan Hultinark, Stig Torstenius, Harry Ryd6n, Lars lmby och Hans Hellberg br ttalp med

materiral.

Litteratur

AuHvillius,C 188卜 91.Nordens la● lar.stockholm Gunander, B. 1963.Nordens svarmare Och spinnare.

Stockholm

Lingonblad, B. 1944 1akttagelser ёver flnska Lepi―

doptera IⅡ Muonio, Enontek6 - Not Ent.

24:44-71.

Mrischler, H. B. 1849. Beitrag zur Schmetterlings- fauna von Labrador. - Stett. entom. Zeit. 9:172-

174.

Nordstrcim, F., Wahlgren, E., Tullgren, A. 1935-41.

Svenska fi iirilar. Stockholm.

Nordstriim, F., Opheim, M., Sotavalta, O. 1961. De fennoskandiska svirmarnas och spinnarnas ut- bredning (Sphinges, Bombycimorpha, etc.).

Kungl. Fysiogr. Sillsk. Handl. (N.F.). '12:4 Lund.

Paykull, G. von 1793. Beskrivelse over 5 Arter nye Nat-Sommerfugle. Skrifter af Naturhistorisk Sel- skabet - II, 2:97-102. Ktibenhavn.

Rangnow, H. 1917. Verzeichnis der von mir in Schweden, insbesondere in Lappmark gesammelten Macrolepidopteren. - Zeitschr. wiss. Ins. biol.

283-297. Husum.

Schriyen, W. M. 1880. De i Norges arktiske Region funde l,epidoptera. - Archiv f. Math. og Natur-

videnskap. 5:l 19-228. Kristiania.

Schriyen, W. M. 1881. Nye Bidrag till Kundskaben om

det arktiske Norges Lepidopterfauna. - Troms<i

Mus. Aarsheft. 4:71-100. Troms<i.

Strand, E. 1919. Lepidopterorum Catalogus. Arctiidae Subfam. Arctiinanae. Pars 22. Berlin.

Warnecke, G. 1949. Die Alpenrasse von Orodemnias quenseli Payk., nov. subsp. alpivolans Warn. -

Z. Wien. Ent. Ges. 14:127-129.

References

Related documents

Efter en längre uppbyggnad kommer så höga stråk in (se fig.6, takt 253 här ovan) vilka ett tiotal takter senare återigen kan bli igenkännbara som en

Efter kartläggningen av riskbegreppets användning och kontext sammanställdes de begrepp som förekom i samband med, eller kopplades till riskbegreppet i propositionen från

Vid dimensionering av byggnadskonstruktioner är kunskap om sannolikheten för kraftig vind samt vindens karaktär av avgörande betydelse.. Med stöd av underlag i form av

En tydlig minskning kan ses hos L. De biigge Lacon-arterna var utbredda over nastan hela landet, men uppvisar en kraftig tillbakagAng efter 1950-talet. fasciotus

Askfё rckomstema ar dOck mycket flackvisa, och askcns frOspridning tycks vara mycket begransad utall ttalp aV Vattcndrag,宙 lkct hammar spridning till hё grc nivacr.Idag sker

ning(1977)Over biVargens forna och nuvarande fOrekomst i Nordvasttyskland.Detta 11lustreras med tva utbredningskartor.Den fё rsta onfattar tiden 1875-1935 och visar 19

Their results showed that lexical diversity, usage of low frequency words and complex syntax were connected with high quality writing, while frequent cohesive devices

det ungdomsspråk som eleverna kan känna sig bekväma med. Lärare skulle kunna arbeta tillsammans med eleverna för att hitta nya mönster eller regler i textformat som inte