De baltiska ländernas mynthistoria

Innehåll SNT 3 • 2001

Artiklar och notiser

Numismatiska Klubbens i Uppsala

jubileumsbok

Samlad Glädje

1969-1999

Den inbundna boken innehåller, förutom klubbens histo- ria, 20 artiklar av hög klass skrivna av några av Sveriges mest kunniga numismatiker. Bidragen är rikt illustrerade, delvis i färg. Bokens innehåll finns beskrivet mera i detalj i vår annons i Svensk Numismatisk Tidskrift nr 8, 1999, sidan 198.

Boken, som trycktes i endast 450 exemplar, kan fortfa- rande köpas från klubben.

• Enklast genom att sätta in 225 kr (inkluderar försän- delse inom Norden) på klubbens postgiro 54 52 84-2.

• Boken kan också köpas på klubbens sammankomster för 175 kr.

• Den kommer också att finnas till försäljning vid Svenska Numismatiska Föreningens bord på FriMynt i Helsingborg 21-22 april 2001.

Sid

De baltiska ländernas mynthistoria . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56

Portmonnä upphittad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60

En cigarrask märkt "Kofvan'' frfö1 1901 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61

Nyupptäckt porträtt över mynt- och medaljgravören Ludvig Persson Lundgren . . . . . . . . . . . . 62

Resultatet av myntrealisationen 1776 . . . . . . . . . . . . . . . . . . • . . . . . . . . 63

Pengar som man gjorde själv - Vladivostok 1920 . . . . . . . . . • . . . . . . . . . . . . . 63

Aktiebrev uti den Förnyade Skånska Privat Banken i Ystad . . . . . . . . . 64

Agi Lindegren och Julius Kronberg - två sedelkonstniirer på 1890-talet . . . . . . . . . . . . 65

Italiensk Art Nouveau-rredalj . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67

Alfred Nobel på enskild belöningsmedalj . . . . . . . . . . . . . . . 68

Sigillstamp med Brenners familjevapen . . . . . . . . . . . . . . . . . 69

Carl Snoilskys brev till Hans Hildebrand rörande Sturemarken i Dresden m.m. . . . . . . . . . . 70

Räua svar på frågesporten i SNT 200 I: I . . . . . . . . . . . . . . . . . 70

Föreningsmärken med okänd hemvist . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70

Fauigbricka från Ramundeboda socken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72

Albert Engströms lyckoslant . . . . . . . . . . . . . . . . 73

Sir Henry Morton Stanleys Vegamedalj . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74

Stående rubriker Pressklipp. Reklampengar . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67

Utställningar. "Människor, miljöer och kreativitet''. ''Arkitektur och makt". "FIDEM 2000" . . . . . . . . . 68

Nytt om böcker - recensioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72

Auktioner & Mässor . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75

Omslag

Stockholms Enskilda Bank, 50 kronor -sedelförslag utfört år 1.896 av konstnärerna Agi Lindegren och Julius Kronberg.

Överst på sedeln finns figurer som representerar näringarna. Nederst syns tre namnteckningar. Här har konstnärerna haft ro- ligt. Det är nämligen tre mycket kända konstnärsnamn som utskrivits: Benvenuto Cellini, Michelangelo och Rafael!

Läs Ian Wisehns artikel på sidorna 65-67. Foto Jan Eve Olsson.

ges u1 av

SVENSKA NUMISMATISKA

FÖRENINGEN i samarbclc med

KUNGL.

MYNTKABINETTET

Före11i11ge11:

Bancrga1an 17 nb 115 22 S1ockholm

Tel 08-667 55 98 onsdag -1orsdag kl I 0.00 - 13.00

Fax 08-667 07 71 E-posl: snf@wincasy.sc

Pos1giro 15 00 07-3 Bankgiro 219-0502 Svenska Handelsbanken

Redaktionen:

Kungl. My111kabine11e1 Box 5428 114 84 S1ockholm Tel 08-5195 5300 Fax 08-41 1 22 14

AllS\'llrig lllgirare:

Ian Wisehn

H11v11dredaktör och /11_,·0111:

Monica Golabicwski Lannby

Mamtskriptgrwukare:

Lars 0. Lagcrqvisl Även 1el 0152-200 79

Annonser och (lt1ktionskale11der:

Frederic Elfvcr Tel 08-660 25 46 0702-24 88 19 (kvUlls1id och helger)

Pre1111111era1io11er:

Pris 160 kr/år (8 nr) Medlemmar erhåller 1idningcn

aulommiskl

SNT 1rycks med bidrng från Gunnar Ekslröms slifklse saml Sven Svenssons s1iflclse

Tryck:

Mas1erprin1 Slineri & Tryckeri AB ISSN 0283-071 X

S T 3 · 2001

2001 APRIL 5 Årsmöte Pla1s KMK, Hörsalen 18.00 Årsmöte

18.30 Föredrag ;w Ian \ViSChn: Offelllliga m_rntsamlingar i Sn~rige.

19.30 Årsmötcsmiddn.g i Myn1krogcn. Meny: Parmalindad moLzarcllaost med b:1silika och oliv•

salsa. kalv med vit ponvinssls och rissolcpo1atis. kalTc och kaka. Allt delta för 195 kr. Dryck tillkommer (liittdl eller mineralvatten 20 kr, ctl glas vin 40 kr). Bc1al11ing sker vid middagen.

Anmman till middagen iir obligatorisk och skall göras senast 10rsdag 29 murs 1ill kanslicl. tel.

08-667 55 98. eller till Torbjörn Sundquisl tel. 08-5195 5335. 0708-82 46 50.

JUNI

9-12 Nordisk Numismatisk Unions möte Helsingfors

Progrnm

9 FörcHisningar. unionsmötc. fcstsupc.

10 u1nyk1 lill V:islra Nyland. 11-12 Resa lill Tallinn.

SNF:s medlemmar rir hjiinligt välkomna att deltaga i NNU:s möte. !\'ler dctaljcrnch.: upplysningar kan fås genom SNF:s kansli.

DECEMBER I Myntmässa Pla1s KMK

Föredrag av Brita M;.1lmer. auktion med material ur Svenssons samling. middag p!1 Mymkrogcn.

Det linns nog inget annat porträtt av en enskild svensk som avbildms &"i ofta -på böcker. i pressen.

i TV -som Alfred Nobels. Nu har det gått ett helt sekel sedan de första Nobclprbcn dcl:1des ul. I s:unbancl med öppnandet av Nobclstiftelsens Jubilcumsutstiillning -Mii1111iskor. mi/ji)er od1 kremi- 1·i1er - ger Kungl. Myntkabincuct u1 en ny bok. på engelska med titeln Nobel Medals. Den iir för- fau;.u.J av Lars 0. L;.1gcrqvist och handlar om Nobelprismedaljerna under cnhundra år. H~ir :lti:rfinns cx:ks;\ en s;1rSkild avdelning_ med bilder och bcskrivning:ir av :111dra medaljer över Nobel och hans familj och ^c11 antal som u1givits i direkt anknytning till prisutdelningen. En del kurios:i finns i slut•

kapi1lc1. Boken stiljs i Kungl. Myntkabincncts butik. Pris inhundcn 150 kr.

Tv:i nya tillf:.illiga Ulställningar finns an bcsk:ida i Kungl. My111kabine11e1 -Arki1ekwr o('/1 Makt samt FIDEM 2000. Se sid. 68.

Svenska Numismatiska Föreningen

Adress: Banerga111n 17 n.b. Buss 4. 44; T-bana Karlaplan Kansli: Besökstid 10.30-13.00 onsdag- torsdag.

Sttingt: Midsommar - I september: jul-och nyårshelgerna.

Hemsitla: hllp://www.users.wineasy.se/snf/

Kungl. Myntkabinettet

Adress: Slonsbacken 6. Buss 43, 46, 55, 59. 76: T-bana Gamla stan.

Utstäl/11illgar: Tisdag - söndag kl. 10.00-I 6.00.

Nwnismmiska boksamli11ge11: Torsdagar kl. 13.00-16.00.

He11Lrida: www.myntkabinenet.se

55

De baltiska ländernas mynthistoria

Av Göran Wallner

N

Några länder förpassades emellert id in i ett historiskt töcken, som var så tjockt att vi efter några få år knappast kunde erinra oss att de en gång hade funnits. Till dessa hör de baltiska län- derna Estland, Lettland och Litauen.

De tre staterna räknar sitt moderna ursprung till åren I 9 I 8/19, men de har en mycket intressant förhistoria.

Estniska pirater

Samtida historiska dokument från medeltide n är mycket sällsynta. Icke desto mindre vet man att estniska pirater var ett stort problem i Öster- sjöområdet under I I 00-talct. Bland deras dåd märks att de brände Sig- tuna - dåvarande Sveriges "huvud- stad" - år 1187. Händelsen medför- de möjligen grundläggningen av en befästning vid Mälarcns inlopp från havet, en befästning som inom kort skulle utvecklas till staden Stock- holm. Stockholm betyder "holmen med stockar" och antyder existensen av ett pålverk bestående av spetsade stockar i vattnet för att försvåra in- passeringen för fientliga fartyg.

Ett problem med piraterna var att de var hedningar och därför inte ålagda att älska sina kristna grannar.

För att pacificera de baltiska befolk- ningarna och utbreda kristendomen genomförde de svenska kungarna nera korståg österut med början år I 150. Erik den helige begav sig på ett korståg till Finland tillsammans med en engelsk biskop vid namn Henrik.

Där "segrade de och döpte många finländare". Biskop Henrik iir Fin- lands skyddshe lgon sedan sin mar- tyrdöd är 1156, niir han mördades på sjön Kjulo av en finländare vid namn Lalli som han tidigare hade dömt till kyrkostraff för mord. Enligt ett på- vebrev genomförde Knut Eriksson (I 167-96) "ncra korståg mot hed- ningarna " (uppenbarli gen balterna) och en av hans efterföljare, Johan Sverkersson ( 1216-22) genomförde ett korståg mot esterna år 1220 till- sammans med flera biskopar och en stark arme. Korståget bö1jade lycko- samt, men efter kungens återresa anföll esterna, varvid bland andra styrkans fältherre och biskopen Karl 56

Karta över de baltiska /ii11dema Estland. Lett/a11d och Litauen år /904.

fick __ sätta till livet. Detta hände på ön Oscl den 8 augusti 1220.

Tyska Orden

Svenskarna var inte de enda som hade problem med <le hedniska fol- ken i öster. År 1226 vände sig her- tig Conrad av Masovien till Tyska Orden för att få hjälp i kampen mot de hedniska preussarna. Han bjöd in Orden till sitt land och gav den Kulm-områdct som besittning. Sam- ma år förklarade den tysk-romerske kejsaren Fredrik Il Preussen för en tysk provins och utnämnde Tyska Ordens stormästare till tysk riksfur- Sle. Från och med denna tid anslöt sig många till Tyska Orden, framför allt korsfarare som återvände från det Heliga landet, vilket medförde att Orden kom att bli en mäktig aktör i regionen.

Rjgas grundande

Vid samma tid ägde en utveckling rum längre norrut i Balticum, denna gång initierad av katolska kyrkan.

Redan år 1186 grundades ett bis- kopssäte i orten Yxkull i Estland, men till dess att biskopen Albert de Buxhoewen från Bremen utnämndes år 1199 skedde inte så mvckct. Bis- kop Albert påbö1jadc en ·ny era niir han grundlade staden Riga år 120 I, och för kristendomens skydd och utbredning grundade han även Liv- ländska Orden. Redan 1208 hade liv- ländarna och lellerna underkuvats och Orden växte snabbt, framförallt efter den uppdelning som genomför- des år 1207 och som rcsultcraclc i att biskopen fick 1/3 och Orden 2/3 av de gemensamma områdena och löf- tet om att alla framtida erövringar skulle bli Ordens enskilda område.

SNT J · 2()()1

Livländska Oirlen. artig 11.å. ( I 365-90).

Reva/.

"Magi.,·tri Livo11iae)(No11eta Revalie".

Estland

År 1209 påbörjades erovnngen av Estland, men esterna visade sig mycket svåra all underkuva och bis'::

kopen tvingades vända sig till dan- skarna med en begäran om bistånd. Danmark var vid denna tid ell mäk- tigt land och 1\r 1214 hade tysk- romerske kejsaren Fredrik Il tiller- känt Danmark allt land norr om Elbe och Elde, vilket innebar all staden Hamburg låg på danskt område.

Danmark innehade också nera land- skap i det nuvarande Sverige. Den danske ärkebiskopen, som hade sill säte i den svenska (då danska) staden Lund hade dessutom påvens tillstånd från år 1213 all grunda ell biskops- döme i Estland. En dansk arme under berål av Valdemar Il landsteg i Est- land år 1219 och vann en lysande seger över esterna. Under slaget föll en fana från skyn, vilket danskarna uppfallade som cll gudomligt tecken och sedan dess utgör den Danmarks nationella flagga. Danskarna grund- lade staden Reva! (Talli1111 på est- niska, vilket för övrigt betyder "elen danska borgen").

Estland använder fortfarande det danska vapnet, tre leoparder ovanför varandra. Efter ell uppror år 1346 sålde danskarna Estland till Livländ- ska Orden för 19.000 mark i silver.

I södra Estland ligger staden Dor- pat (Tar111 på estniska), som eröv- rades av Livländska Orden år 1224 tillsammans med omgivande områ- den. Staden befästes och utnämndes till biskopssäte och utvecklades till ell viktigt ce111rum för transithandeln n:,ellan Ryssland och Västeuropa. Ön Osel erövrades 1227 och ombildades tillsammans med angränsande områ- den på fastlandet i Estland till bis- kopsdömet Ösel-Wiek. Kurland blev det sista livländska området som underkuvades. År 1230/31 förhand- lade de kurliinclska hövdingarna med Vatikanen och efter all ha låtit döpa sig tillsammans med sina undersåtar SNT3 · 2001

Es1/a11d. 2 krno,1i 1932, Tartu.,· universitet.

acceptcraclc de all landet ombi ldadcs till biskopsdömet Kurland år 1234.

Livländska Ordens fonsalla eröv- ringar resulterade i ell förödande ne- derlag mot litauerna i söder år 1236, där Orden förlorade så mycket av sin styrka all den I vingades gå upp i Tyska Orden äret därpå. Den fortsat- te dock som en egen avdelning inom Tyska Orden och med egen stormäs- tare etc. Orden gjorde yllerligare ett misslyckat försök all erövra Litauen, denna gång vid Durben år 1260. In- terna stridigheter mellan de olika ak- törerna, Orden, biskoparna och stä- derna försvårade försvaret mol li- tauerna i söder och de ryska furs- tendömcna i öster, främst Novgorod (Nova gorad = nya staden) , Pskov och senare, på 1400-talet, Moskva.

Litauisk konvertit

Den litauiske hövdingen Mingaudas ( 1236-63) besegrade Tyska Orden.

Han var hedning men konverterade och lät döpa sig, vilket innebar att elen forna fienden nu blev en allie- rad till orclensricldarna. Ell biskops- säte grundades i Vilna (Vi/11i11s) och Mingaudas utnämndes av påven till kung och kröntes som litauernas konung år 1256. Med sin nyvunna auktoritet anföll han sina grannar i söder och öster, anhängare ti Il den ortodoxa kyrkan, och utvidgade sill välde till Vitrysslancl, Ukraina och Ryssland ända till de tartariska sta- terna vid Svarta havskusten. Några år senare tog hans politik en ny vänd- ning. Efter all ha avsvurit sig kristen- domen anföll han åter Tyska Orden i Livland år 1260 och var nära all till- intetgöra den. På grund av Mingau- das stora territoriella vinster, kom imperiets litauiska karaktär all för- svagas och år 1360, när hans efterföl- jare Jagiello gifte sig med den polska änkedrollningen Hedvig, kom de två rikena all förenas under den Jagiel- liska dynastin, som kände sig mera polsk än litauisk.

Es1/a11d, 2 kmo11i /930, Tallinns slott.

Hertigdömet Preussen

Med det litauisk-polska imperiets växande makt följde minskat inny- 1ande för Tyska Orden, och i brist på nya områden all erövra kom Orden all steg för steg förlora sill in0ytande i regionen. Efter au vara utsau för tryck från reformationen under Mar- tin Luther inleclcle stormästaren Al- brecht av Hohenzollern undcrhand- lingar med Polen, och 1525 lät han ombilda Ordens preussiska områden till det ärftliga hertigdömet Preussen under Polens överhöghet.

Albredu von Hohe11zol/em, markgreve av Bro11de11b11rg, hertig av Pre11sse11.

3 groschen I 537. Pre11sse11.

Tyska Ordens slut

På grund av nya strider med ryssarna, korn Orden i en allt svårare situation;

1558 började ryssarna erövra Ordens territorium steg för steg. Den siste stormästaren Gollharcl Kettler un- derhandlade med Polen, och år 1561 resulterade förhandlingarna i au de- lar av Ordens område ombildades till det ärftliga hertigdömet Kurland un- der Gollharcl Kelller och hans efter- kommande, ell tillstånd som kom all vara till 1737, när den siste av ällen Kelller avled.

Några områden inom Tyskland upphöjdes till autonomt territorium av tysk-romerske kejsaren Karl V år 1530. vi I kct medförde all Tyska Or- den överlevde till 1805 såsom en av de tyska småstaterna. År 1805 över- fördes Ordens överhöghet till öster-

rikiske kejsaren. -

57

f-lertigdiimet K11rla11d & Se111gal/ie11.

schilli11g I 577.

·· JJ,,cm. K 111: Et.Semigal )( M 011e. Nova.

Arge111ea ". 77" ormiför vape11skölde11.

Tyska Orden (i Merge111hei111. Tyskland).

ta/er 1ul. ( 1590-16/8), stormästare Maxi111ilia11 /, 111y1110rr /-/all (Österrike).

Biskopsdömet Öset återgick till Danmark, medan Estland underkas- tade sig den svenske kungen för att undvika ett värre öde, dvs att erövras av Ryssland. Livland (Lettland) gav sig till Polen med undantag för sta- den Riga, som var en fri stad, an- sluten till Hansan. Däm1ed hade den Tyska Ordensstaten i Balticum upp- hört au existera och dess terTitorium delades mellan grannländerna med undantag för Ryssland, som blev utan territoriella vinster.

Mynten

De första mynten inom det baltiska området var de romerska denarerna från del tidiga kejsardömet, vilka er- hölls via handel med grannfolken.

När äclelmetallinnehållel i denarerna sjönk på 200-talet e.Kr. godtogs de inte längre av den nordeuropeiska befolkningen. Efter en period utan myntimport började införseln av by- santinska solidi av guld för all sena- re följas av arabiska silverdirhemer, vilka importerades av de nordeuro- 58

Gotland, örtug (gote) 11.,1. ( 1420-40), Mo11eta Nova)(Wisb11ce11sis. Ag,111.1·

Dei)( liljeviixt. sy111bole11 för de tyska köp111ä1111e11 i Visby.

peiska folken i stora mängder via handelslederna på de ryska lloderna.

Enbart i svensk jord har man i mo- dern tid återfunnit nedgrävda skatter innehållande runt 82.000 arabiska dirhemer från åren 800-970. Före millennieskiftet ersattes den orienta- liska myntimportcn av en införsel av engelska och tyska mynt, en import som inte upphörde förrän vid slutet av I I 00-talet.

Runt år 1200 dominerades han- deln i Östersjön av bondeköpmän från Gotland som formellt var en svensk ö, men i praktiken oberoen- de. Köpmännen från Gotland följde traditionen från vikingarna med att segla ut på långväga handelsresor till IJärran länder. Ti Il stor del ansvarade de för transithandeln för produkter från Rysslands inre, såsom pälsar, tjära. honung och mycket annat. Den viktigaste importvaran var salt och senare varor såsom glas, vin. peppar och andra kryddor samt naturligtvis tyger. Av naturliga skäl blev det han- delsmännens mynt som kom all ut- göra den cirkulerande myntmassan i området, dvs gotllindska mynt.

Riga

Staden Riga fick myntprivilcgier år 121 I och ålades att mynta efter got- ländsk myntfot, där man räknade 12 penningar på en gotliindsk örtug (artig). Myntningcn var kortvarig, redan 1225 övertog Rigas biskop stadens mynttillverkning. De första mynten från Riga går inte att skilja från de gotländska trots att mynträt- ten innebär att mynten skulle vara som de gotländska men av avvikande utseende. Biskopen i Riga präglade troligen ensidiga mynt med en bild av en biskop, vilka senare, runt 1265, ersattes av mycket små l våsidiga 1.~1ynt med korslagt svärd och spira.

Arkebiskopen Johann Yl Ambundi (1418-24) införde tillverkningen av ett "grövre mynt", skilling, i Riga.

Kontroverser mellan ärkebiskopen och Tyska Orden medförde att myn- triillen delades mellan dessa l vå mak- ter år 1452.

Dorpat, artig, Dietrich Il/ Damerov 1u1. (/379-/400) ,

'Tiric11s Ep/iscopfu/sj)(Mo11ew Tar".

Revat

I staden Revat tillverkades också mynt, troligen sedan 1225. Det rör sig om ensidiga mynt med krönt huvud, vilka omkring 1265 ersattes av en typ med kunglig krona. Erter försäljningen av Estland till Liv- ländska Orden år 1347, påbörjade Ordens stormästare tillverkningen av

"grövre mynt". Från I 350-talet till 1420/22 var valören artig, efter 1422 slogs skilling. Mynten är svåra att kategorisera eftersom de är anonyma och år-ralslösa. men på senare år har kunniga numismatiker lyckats reda ut vad som ski ljcr den ene stonniis- tarcns mynt från de andras.

Dorpat

Även i Dorpat i inre Estland prägla- des mynt från mitten av 1260-talct och det rör sig om biskopspräglin- gar med korslagd nyckel och sviird.

Säkerligen cirkulerade även en stor mängd utWndska mynt, framför allt tyska och gotWndska.

Myntreform

En försämring av de gotländska mynten i kombination med införseln av mängder av falska tyska mynt resulterade i en ökning av den in- hemska myntproduktionen. Fortfa- rande använde man de vanligaste ut- ländska mynten som förebild, dvs örtug från Gotland och Liibisch efter penningen i Uibeek. Åren 1422-26 genomfördes en myntreform i Balti- cum. Först infördes skillingen med den tyska Hansans mynt som före- bild. En skilling delades i tre "nya IUbisches ... I Revat införde man en skilling med långt kors och Ordens- mästarens vapensköld med början under stormästaren Wolter von Plet- tenberg ( 1494-1535).

I Dorpat följde skillingen mönst- ret från den tidigare tillverkade artig, medan såväl halvpcnningen (obolcn) som penningen pryds av biskopens vapen. I början av 1500-talct intro- duceras ett nytt stormynt, ferding,

SNT 3 · 2001

Schilli11g I 533. Riga.

"Mo11e{ta{.Nova Rige11sis)(Wol. Pletteb.

Mal gi.vtri {.Liv{ oniae J ".

Rel'III, fenli11g I 556. Hei11rich 1'011 Galen. "Mo11ew Nova Rel'lllie

/556)(Hi111: de Galen Ma. Li".

vilket betyder fyrling (eller kvarts?) med värdet fyra skillingar eller ¼ mark. Denna valör tillverkas av sta- den Riga liksom Reva!, Dorpat och Tyska Orden.

Senare under 1500-talct in förs så- väl dukaten av guld som stormynt i silver. dvs mark och riksdaler. Dor- pats mynttillvcrkning upphör 1558 efter den ryska erövringen av staden.

I Rcval fortsätter myntningcn i stor- mästaren Gotthard Kettlers namn till 1561, men i slutet av året myntar man i svenske kungen Erik XJV:s namn. De svenska kungarna myn- tade i Reva I t i 11 1681 och även i sta- den Narva åren 1670-72.

I Riga fortsätter ärkebiskopens myntning ti Il I 565, 111edan stadens 111yntning påbö1jas 1563 och fortsät- ter under den polska ockupationen år

1580, men från denna tid i polske kungens namn. År 1621 erövras Riga och resten av Livland (Lettland) av svenska trupper anförda av Gustav Il Adolf. men staden fortsätter sin myntning till 1710 då den införlivas i Ryssland.

Hertigdö111et Kurland hade sina egna mynt från 1570 till 1737, då SNT 3 · 2001

Hertigdöme/ Kur/and & Se111galle11. 3 grosche11 I 764, Em.,·r Joha1111 Biron.

den siste av den Kcttlerska dynastin avled. Diireftcr skänktes landet till Ernst Johann Biron, tsarinnan Annas chefsrådgivare och älskare. Han ab- dikerade till förmån för sin son Peter Biron år 1769. Fadern och sonen Biron myntade till 1780. Den danske kungens bror. biskop Magnus, präg- lade 111ynt i sitt biskopsdöme Osel- Wiek 1560-78.

Litauen avvikande

Litauens 111ynthistoria är något avvi- kande och inleds 1387* efter att den litauiska befolkningen antagit kris- tendomen. Den första mynttypen var en penning 111cd bild av en lansspcts och pelare. Inom kort infördes mynt av valören halvgrosclren. värda fem penningar och försedda med kyrillisk inskrift, likso111 tvåpenning med bild av Litauens ryttare. År 1492 öppna- des ett 111yntverk på nytt i Vilna, Litauens huvudstad, och startade till- verkningen av penningar och halv- groschen 111ed Litauens ryttare, vilket åter upprepades åren 1508-29 och 1535-36, då 111a11 tillverkade halv- groschen och groschen. Under Sigis- mund Augusts regeringstid ( 1545- 72) tillverkade Vilnas myntverk halvpenning. penning. halvgroschen, groschcn. tregroschen. sexgroschcn och dukater. alla med Litauens ryt- tare och efter en bäurc 111yntfot (hög- re silverhalt) iin den polska. Man slog dessutom mynt efter polsk myntfot.

År 1561 framtvingade Livländska krigets behov tillverkningen av nya 111ynt i valörerna ta/er och halvta/er likso111 två- och J.in1grosche11111y111 och andra nOJninaler. Dessuto111 åter- betalades ett stort lån i åttarcaler- mynt. vilkel drottning Bona hade lämnat Spaniens kung Filip Il. Åt- tarcaler-mynten kontramarkerades i Vilna år 1564 med Sigismund Au- gusts 111iirkc*. År 1569 bildade Li- tauen och Polen en 111yntunio11. men litauiska mynt utgavs ända till början av 1700-talet.

Litauen .. 4 grosche11 I 568.

Sigis.Al'g.D.G.Rex Po.Mag.Dux.l.)(Moneta Mag11i Ducat

Liw./568.

-I kopek I 757. Lirnes1011ict1.

-

Stockholm Studies in Numismatics :

Das Munzwesen Livlands im 16. Jahrhundert ( 1515- 1581 /94)

av Ivar Leimus

Pris: 200:- inkl. moms

(porto tillkommer)

•

Beställningar:

.._v

t; ,,_o

~ w"'f_ ~~

7,,'V/).

,°""

Bollhusgrönd 1 B, 111 31 Stockholm Tel: 08-674 77 50. Fax: 08-674 77 53

eller skicka en check p6 200:- plus 36:-per bok (porto)

59